# ID: svediakorp-per3739
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,509
# sentences: 400
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En moders nödrop.
Engelsk idealism.
Av Nanny Johansson.
Ja är sedan länge kriget i full gång.
Förintelsens lavin rullar trots allt — trots alla möten, demonstrationer och kvinnouppror.
Jag kan tänka mig att det finns folk som nu går omkring och säger: » Ja, se där, vad var det vi sa! » ¨ Och de försumma nog inte att tillägga: Vad h ar hänt?
KRIGET I ABESSlNlEN FORTGÅR, men utan att några avgörande drabbningar sista veckan ägt rum.
Även om alla underrättelser äro osäkra kvar- står dock att dagligen människoliv spil- las genom bomber, kulor eller sjukdomar.
DEN SVENSKA BULANSEN, har avrest och upp- Av Lise Lindbäk.
- nu RÖDA-KORS-AM- et er unektelig en overgang å kom- me fra Genève med det ustanse- lige diplomatiske snakk og nedsettelse av henholdsvis fem-, tretten- og femten- D mannskomitéer, og videre fra Frankrike de små nasjoners sak.
Dette resonnement, med den klare primitive og helt utilslörte som ikke hör negligeres, da det for öie- patriotiske egennytte, til dette hvite Al- blikket ubetinget skaper verdenshistorie, bion, hvor ordene synes å ha en helt an- nen inneboende valör.
Franskmennene sier det rett ut: Abys- sinia er ikke verd en eneste fransk sol- dats liv.
Folkeforhundspakt både hist og her; det var ikke slik ment!
Man hadde höist tenkt sie saken omvendt.
at hvis Tyskland angrep Frankrike, skulde alle de andre stötte Frankrike.
Noen nevneverdig aktivitet fra fransk side var man neppe innstillet på og önsker også nu efter evne å dra sig unda alle kjede- Iige konsekvenser.
Forsåvidt har Lavals » Vad tjänar det till att göra något? » Kvinnornas » vapenlösa uppror » som manifesterade sig i det stora mötet i Auditorium var kanske den starkast flam- mande vårdkasen, den kastade sitt sken till och med in i de likgiltigas läger.
De som aldrig drömt om att göra något vak- ges bli den första främmande ambulans i nade nämligen upp och fanns det vara en » helig plikt:, att varna och förmana - Ahessinien.
E N STARK SPÄNNING har på grund av Englands bestämda hållning i sanktionsfrågan förefunnits.
icke endast mellan England och Italien utan även inte krigsfantasterna för all del, men de dåraktiga kvinnorna som trodde att man kan hindra en naturkatastrof.
(Det finns faktiskt ännu folk som anser kriget vara mellan det förstnämnda landet och Frank- en oundviklig naturkatastrof.)
Natur- rike, som hela tiden sökt att medla och ligtvis var del ingen som förordade krig.
Fred ville alla ha.
Men det skulle sägas bryta udden av sanktionerna.
NGLANDS UTRIKESMINISTER, Sir på ett annat sätt, inte fullt så högljutt Samuel Hoare har i Underhuset ut- som » Tidevarvets ropande röst ».
När man tryckligen förklarat, att England icke läste kritiken kom man osökt att tänka E kommer alt handla utanför N.
F. och icke på skaldens ord: självständigt tillgripa militära sanktioner » Vad vår värld är kallt förståndig.
Fem mot Italien.
Vad vår värld ä r fåvitskt klok OLlKA SLAG AV SANKTIONER och hon Iönas för sin klokskap med ett blytungt träldomsok ... » ha nu beslutas i Genève¨ och åtgär- der för deras genomförandet ha börjat Tyvärr var det ingen av dem som höll vidtagas i de enskilda länderna.
Nr 1, som innebär stoppande av vapen- » huvudet kallt » som kom med något po- exporten till Italien samt frigivande av sitivt - ingen hade några bättre rikt- vapenexporten till Abessinien har vunnit tillämpning i sexton stater, däribland Sverige.
Nr 2, som innebär spärr mot all kredit till Italien har hittills antagits av tre stater.
Sanktionsbeslutet nr 3, som är det mest omfattande gäller handels- bojkott mot Italien, d. v. s. fullständigt avspärrande av all import till medlems- staterna av italienska varor.
Nr 4 inne- bär förbud mot export till Italien av ett stort antal varor, framförallt sådana som kunna användas till krigsmaterial och hor för Sveriges del trätt omedelbart i kraft.
Sanktionsbeslutet nr 5 gäller inbördes stöd medelemsstaterna emellan.
Det inne- här bl.
a. att sådana länder som förlora sina marknader i Italien skola få ersätt- ning, dels genom särskilt gynnsam tull- behandling, dels genom att övriga med- lemsstater öka sin import just från de hårdast drabbade länderna.
Importen från länder som inte delta i sanktionerna skall i gengäld strypas åt.
HAR SAM- MANTRÄTT för att ta ståndpunkt för Sveriges vidkommande och man har talat om urtima riksdag.
— Utrikesmi- nister Sandler har återvänt från sitt sä- kert mycket ansträngande arbete; Ge- nève, där han otvivelaktigt bidragit till den goda fart, med vilken N.
F:s arbete fortskridit.
F R A N S K A STUVERIARBETAREFÖR- BUNDET har beslutat omedelbar blockad av alla italienska båtar i franska och nordafrikanska hamnar.
I ett stort antal av dessa är lossning och lastning redan praktiskt Inget omöjliggjord.
N STORKVARN I AUSTRALIEN uppges ha nekat att ta emot en or- der från Italien på nära 5,000 ton mjöl under motiveringen att den icke önskar sådana affärer, när sanktionerna träda i kraft i andra länder.
UTRIKESNÄMNDEN E forsiktige sabotage-politikk sikkert de Stötte pakten fleste franskmenn bak.
- Gud bevars!
Men ikke så det kunde till E n o v ä i k o m m e n, såre Mussolini, eller skade fransk handel.
i olika utvecklingsskeden, skildrade i fyra Det syns derimot i utlandet å herske en vidtgående enighet om.
at englender- ne ikke taler rett ut.
Som en engelsk volymer.
Italiens kvinnor så här, för då kunde det avis uttrykker saken: » Man taler i utlan- väl ej bli något krig, om alla kvinnor sä- det til stadighet om ’ Englands hykleri ’, författare Nanny Johansson, ger att de vilja ej skicka ut sina söner och män.
Det är väl inte därför vi fått dem och haft allt arbete för dem » De ord jag har kursiverat grep mig alldeles sitt ord.
Första september Den 1935 är ett är Iöfte en skickas Abessinien.
dag som v i bör minnas.
och en uppfordran: ett löfte om att vi Just vid den tid då Amelie Posse-Bráz- och kanske lite går mot uppvaknandets tider, och en dovás artikel kom ut till - till kamp » var en gnista som med rätta tände harmens heliga låga i mångas hjär- tan.
M a n harmas över sin egen slöhet och liknöjdhet, och man harmas över dem som mot bättre vetande skickar krigets syndaflod över världen och som sedan roffar åt sig vrakgods v i d stränderna.
» Upp till kamp » var ett varningsrop som ej förklingade ohört, det satte i gång en rörelse som vi hoppas skall växa och ta fastare former.
Vi måste alla vara med.
De tjugo tusen rösterna måste bli fyrti tusen till nästa gång vi möter upp.
Jag måste citera några ord ur en gripande artikel från Göteborg (Tidevarvet nr 32).
En röstande hade sagt: » Varför gör ej A (Forts. å sid.
4.)
RTHUR HENDERSON, del engel- av sitt yrkande att arbetarpartiet skulle delta i en konferens om möjlighrterna att göra slut på kriget.
1924 blev Hender- son inrikesminister i MacDonalds första ministär, 1929 utrikesminister i hans an- dra.
Hans första åtgärd som utrikesmi- nister var erkännandet av Sovjet-Unio- nen.
När MacDonald gick med i natio- nalregeringen, skildes hans och Hender- sons vägar för andra gången.
Henderson föll igenom vid panikvalen 1931 men fick kvarstå som president för Nedrust- ningskonferensen, vilket han blivit då ska arbetarpartiets betrodde man, nedrustningskonferensens president och energiske förkämpe har avlidit 62 år gammal.
Hon började sin politiska bana som fackföreningsman.
I motsats mot MacDonald gick hon vid krigsutbrottet in för kriget och en effektiv krigföring och arbetade för den obligatoriska värn- pliktens införande i England.
Men han blev efterhand mer och mer pacifistiskt inställd.
1915 kom hon in i koalitionsre- geringen men avlägsnades ur Lloyd Georges regering under kriget på grund (Forts. å sid. 3,) medlem av Folkeforbundet.
Italia opträr hyklerisk, om noen gjör det!
Italia hev- der at det er blitt overfalt av Abyssinia, at den abyssinske här trekker sig tilbake for å provosere italienerne, at den går fremover av samme grunn.
Italia på- står at Abyssinia ikke er verdig til å väre medlem av Folkeforbundet, skjönt Italia mer enn noen annen, ved siden a v Frank- rike, stöttet Abyssinias ansökning om optagelse i 1923.
NB.
da Mussolini alt hadde makten.
Italia opröres plusselig over slaveriet i Abyssinia, skjönt det fore- går en ikke ubetydelig slavehandel i de italienske kolonier.
Italia forlanger å bringe sivilisasjon til Etiopia, skjönt det ikke er ukjent, at Tripolis og de andre italienske kolonier på ingen måte har hatt - Resonnementet kunde fares adskillig (Forts. ä sid 4.)
Vi vilja icke familjens upplösning.
D senare — befann jag mig på resa i Ita- en moderna familjen och dess ve- Iien och blev vittne till oförglömmeliga dermödor i vårt nuvarande, för tra- scener i samband med trupptransporter ditionellt familjeliv så föga anpassade till Ahessinien.
En moders nödrop har samhälle ä r utgångspunkten for två in- jag satt som rubrik över dessa rader, men tressanta nyutkomna böcker av två väl- det kunde lika gärna ha stått: många kända skandinaviska författare: Den ena mödrars nödrop.
Det började redan i ä r Familiekrisen og botemidler mot den Bolzano.
Där stod två extratåg fullasta- av Margarete Bonnevie; den andra Stads- de med manskap som skulle avgå till barn, en bok om deras fostran i stor- Syditalien för vidare befordran.
Det var barnkammare av Alva Myrdal.
inga lyxtåg: gods- och kreatursfinkor och De bada författarna ha, trots olikhe- utrangerade tredjeklass personvagnar.
terna i problemens Uppläggning, flera Naturligtvis fick ingen obehörig sticka in drag gemensamma.
Karakteristisk för näsan i dessa vagnar, men man såg det båda är deras förmåga att klart och redan utifrån att här var trångt om ut- fängslande formulera det både rörliga rymmet.
Och jag hörde sägas att i gods- finkorna fanns det inte ens sittplatser.
För övrigt skulle ett par hundra stuvas in i det redan fullsatta persontåget, och lyder omtrent slik: Vi.
England, har ingensomhelst egen interesse av Abyssinia, Vi er hare imot at Italia urettmessig angriper et annet og dermer mener man for eksempel at grunn til å glede sig over det italienske Vi, England, kan ikke finne vi hevder å holde kolonier for de inn- herskap.
födtes vel! » Avisen kommenterer ingen- oss i dette hykleri!
Vel vil vi freden, lunde uttalelsen, og det skulde heller ikke men ikke til enhver pris.
särskilt, just därför att jag kort före det väre nödvendig.
I hvert fall er det et jag läste dem i Tidevarvet hört en ita- faktum, at tonen i den engelske presse linjer för handlande än vad kvinnorevol- liensk kvinna säga nästan ordagrant ten inför krigshotets åskmoln inspirerats samma ord.
Hon var moder och hade att göra.
att skicka sin ende son till Ahessinien.
Klokskapens röster till trots tror jag man bör vara glad åt att aede tjugo tusen kvinnorna i vårt land hade mod att säga Pojkarna från Tyrolen uppfordran till oss att var och en i sin stad akta på det budskap som var da- gens samlingssignal.
Amelie Posse-Brázdovás artikel: » Upp er overordentlig ophöiet, og bitterheten ikke liten over at omverdenen ikke later til å anerkjenne den rene idealisme, hvor- med England forsvarer rettferdighetens og och flyktiga förhållandet mellan oss själ- va och utvecklingen på den punkt, där den just nu befinner sig.
Många välbe- kanta, av de flesta människor mer eller mindre likgiltigt accepterade ting fram- ställas i sitt större sammanhang, så att de stå upp nya och betydelsefulla Fram- för oss.
Både » Familjekrisen » och » Stadsbarn » äro f. ö. rika på spännande drag, liksom allt, där man känner igen sina egna problem.
De komma med mängder av påståenden och belysande iakttagelser.
personliga åsikter och prak- tiska förslag givna mot en respektingi- vande bakgrund av fakta.
hiargarete Bonnevie är redan känd hos oss genom sin till svenska iiversatta bok Äktenskap och arbete.
Aven denna gång uppehåller hon s i s framförallt vid den skriande missanpassning som ännu råder mellan det moderna arbetslivet å m a sidan och kvinnan som arbetare och moder å den andra.
Varför skall det va- ra så svårt att erkänna kvinnan som en självklar, oumbärlig och uppskattad med- arbetare i produktionen och samhällsli- vet?
Varför envisas man att med olika medel söka hålla henne kvar i livsvillkor, som kunde vara motiverade för 20, 50 - eller 100 år tillbaka men absolut icke för våra egna ekonomiska och sociala förhållanden?
Fru Bonnevie ser ett av skälen till det sega motståndet mot kvinnornas själv- ständighet i samhället i det gällande löne- systemet, som är uppbyggt på principen om mannen som ende familjeförsörjare, och företer en inblandning av familjeför- sörjarlönen i ersättningen för den en-, (Forts. å sid.
4.)
motiverar detta råd därmed att » Sve- rige icke erbjuder något tacksam- mare mål för flygangrepp » och a t t Sverige knappast behöver riskera att bli indraget i ett krig, där angrepp mot civilbefolkningen kan komma att ingå som ett led i den tänkte fien- dens krigföring.
Han upplyser oss om att Londons befolkning » tar saken med välbehål- k t lugn » och anser därför att » vi nordbor kunna vara som filbunkar,.
Han kan ha vissa förhoppningar om att b l i bönhörd när han vädjar till vår svenska benägenhet att stel- na och surna.
Men han får ursäkta - det vill säga det gör han ju inte eftersom han kallar oss för ilskna pa- cifister om vi så Iänge v i kunna kämpa mot filbunksmentaliteten.
Vi anse den nämligen icke vara berät- tigad år 1935.
Vi ämna fortsätta att fiska i grumligt vatten, eftersom han redan beskyllt oss för att göra det.
Vad skall man göra när vatt- net är sånt?
Vad det exempel beträffar, som herr Åkerberg sätter för oss, näm- ligen Londons, så hoppas vi inner- ligt att Stockholm inte skall följa det.
London var nämligen med om de två sista panikvalen i England, som båda gångerna störtade riktigt bra socialdemokratiska regeringar för att ersätta dem med konservativa regeringar, mer eller mindre kamou- flerade.
Vad angår det kommande engel- ska valet så visar även detta vissa tecken till att bli ett panikval.
När man i den grad bereder sig på upp- rustning som nu England, och är j u redan hur off- villig att offra r a t - även så viktiga sociala tipp- gifter som stadsbarnens omhänder- tagande, så röjer detta snarare panik än filbunkeri.
Eftersom vi inte vilja ha en natio- nell försvarsregering och eftersom vi i likhet med herrar Vougt och Åker- berg i försvarskommissionen utgå från att » det är omöjligt att skapa ens ett relativt effektivt skydd för civilbefolkningen,, så borde vi ju ha kunnat få kämpa på samma front.
Tyvärr går det inte för oss att slå oss till ro i medvetandet om att för- svarskommissionen avstått från att yrka på ett vittgående program för luftskyddets anordnande i fredstid.
Kommissionen vill inte att samhället skall organiseras mot en eventuellt hotande fara från luften.
Tack, så mycket, det är värdefullt.
Men a andra sidan, vad är det som nu sker som en förberedelse till det verkliga avgörandet av vår försvarsfråga?
Jo ett preparerande av folket för ett - - de moderna luftvärnskanonerna (när vi rande systemet, att göra revolt.
om så får några) kan tvinga de fientliga bomb måste ske genom att vägra att föda fler planen upp i oanade höjder.
Publiken barn till världen, innan kriget är avskaf- såg undrande ut.
vi frågade våra gran- fat.
Hon vann publiken med storm, hen- nar, om det var tänkbart, att fienden k u n - nes tal blev kvällens huvudinnehåll.
de sikta på City från denna svindlande Hennes och Uno Åhréns skulle jag höjd, om den kunde tänkas snällt fara vilja säga.
D. v. s. där var några talare hem med sin bomblast igen eller om än- till.
Löjnant Kretz herittade om hur då inte vi i Masthugget riskerade obe- gasmasker ser ut och hur man sätter dem hagliga överraskningar.
Sedan vi alla på s i g: » det är ingen konst alls.
man manats till lugn, » ingen panikstämning bara vränger dom över huvudet så här mina damer.
krig är inte så farligt och och knäpper så här ».
Han bad oss vi- otäckt som n i tror,, klev kapten Jakobs- dare bredda gatorna, helt och hållet än- son ner.
dra stadshilden.
framhöll att endast hö- Nästa talare var d:r Naima Sahlbom, ga enkelhus borde få förekomma i nu- ordförande i Svenska sektionen av Int.
varande situation o. s. v. Jag tror inte Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
ens landstormslottorna tog honom på Hon stod dar så anspråkslös och behand- allvar.
- Marie Lous Mohr från Oslo lades sedermera av pressen naturligtvis dundrade väldeliga.
Hon efterlyste bl.
a. som högst osakkunnig.
men jag fick det gasmasker för småbarn och sjuka.
D i s intrycket.
att hon på sin kvart hann säga kussionen blev både hetsig och lång.
fler sanningar om gasen som stridsmedel Emellertid kom förste stadsarkitekten an alla tre .herrarna tillsammans.
Uno Åhrén med de siffror militären väg- Så var det då d:r Barres tur, svenska rade att ge.
Han sade, att ett tillnärmel- sevis effektivt » källarsystem » här i Gö- teborg skulle gå löst på 90-100 milj., förnufts- och känslomässigt accep- var ska ' vi ta pengarna ifrån?
Och var terande av luftkrig och civilskydd!
ska ’ vi ta pengar till gasmasker för de ingen kan undgå att se hur brän- 30,000 medellösa familjerna i sta ’ n?
Han nande aktuellt civilskyddet just n u var förträfflig, vi har bara att hoppas att han även i fortsättningen vill hjälpa oss.
är i landet och hur vi håller på att Naturligtvis blev varken han eller d:r vänja oss vid det.
Svedberg eller d:r Sahlbom eller d:r Det är mot detta accepterande, Hjalmar Andersson eller överhuvudtaget åt- lad som sakkunnig.
Ack nej, behand- mot alla planer och begynnande gärder för att förverkliga dem som vi revolterat.
De som i denna situation kunna vara filbunkar ha säkert valt den be- hagligare lotten.
Men däremot hjäl- pa de OSS icke till att ta död på krigssystemet.
Och det är lika av- skyvärt och lika förfärligt, antingen Sverige är mer eller det är mindre » tacksamt » som föremål för flygan- grepp.
alla i en klump känslotänkande, virriga idealister, Jakobsson och Barre och Kretz representerade ensamma den manliga ve- derhäftigheten.
Men det var ju ingen- som ej i alla fall hem voro med oss gick i alla grundligt omskakade och kanske med ett tvivel p i sina Gudars fullkomlighet.
Och vad kan man mer begära.
Problemet har luftats militärerna måste fram igen och vara ifred fred mera, var säkra på det.
det.
dem Ingrid Andersson.
De fyrtio dagarna Bertrand Russell i Fritt Forum.
vad man kunde vänta sig som resultat av ett tillfälligt ursprung Men endast den bottenlösa självgod- li Torsdagen Turkiets förföljelser mot armenierna bland nationalismens blodiga be- drifter en av de blodisaste.
Turkiska Armenien utsattes för upprepande mass- blodbad som kulminerade under världs- kriget då en befolkning på en miljon praktiskt taget utrotades.
ungturkarna igångsatte den 17 oktober inledde Bertrand Russel Fritt Forums bordssamtal över ämnet Uppror mot för- Flera av människorna I De fyrtio da- nuftet Revolt against Reason En liten vithårig man med stora svart- garna på Musa Dagh stannar i minnet: som av bruna ögon skimrande av intelligens stod Gabriel Bagradian parisaren Inte kunde j a g förneka att vår värld meniernas lidanden återförs t i l l sitt folk upp för att säga att genom historien lö- är en häxkittel där människor äro hem- na: it tvånget att kämpa för livet un- och blir dess krigiske ledare, den mys- sataniska förhållanden Men när j a g tiskt renhjärtade armenierflickan Iskuhi.
tte blicken i Bertrand Russells levande in.
som flammade med en dunkel guld- apotekaren.
denne bildningens narr och ar- De härskande systematiska martyr, och Sarkis Kilikian, den ryske nom tvångsdeportation kompletteras på att utom medfaren av ett undkom endast ungefär en tredjedel av glans Carlyles hjältedyrkan som ger vår tid mot det magra ansiktet och det vita mött som ägt detta förunderligt sköna ljus i sina ögon Och j a g såg den stora ett par döda känslostumma ögon åter- dess prägel i dess längtan efter dunkelt Gudslågan, som flämtar i människan.
turkiska rikets armeniska befolkning dö- står Den löjeväckande och ständigt för- Mythos och hjältemodig handling.
Nog skall den, vad tiden Iider, förtära den i olika former.
fördelade lille byläraren och självmörda- » bättre leva en dag som ett lejon än att den Satans trasselsudd vi nu måste er- är en armenisk Tersites, slinka omkring åravis som får » blir den känna nar vi betrakta vår kultur, och Från denna mardröm u r nutidens hi- ren oskanian Storia har Franz Werfel tagit ut en epi- sod.
Invånarna i ett knippe armeniska småbyar, femtusen människor, män.
kvin- nor och barn vill inte godvilligt låta sig slaktas eller fördrivas, De förskansar sig på berget Musa Dagh för att där under ledning av en förnäm armenier, vilken le- vat större delen av sitt liv i Frankrike och har officersutbildning, ta upp kam- pen mot den väldiga övermakten Knappt försedda med livsmedel och krigsutrust- ning, utför denna oövade skara lantfolk det otroliga.
Under fyrtio dagar håller d e ställningen p i Musa Dagh.
Slutligen.
då de är nära att duka under, kommer franska krigsfartyg till deras undsätt- ning.
Werfel har med denna dystra och vack- ra saga om människors lidanden och ut- bröstet, då de sändas ut att dö bära Heliga Elden en värdig klädnad fullaste av prästen och folkledaren Ter Haigasun en blir den imposant orientalisk Nestor.
Trots att dödar Till sist en sats ur Russels bok Hur Då denna berusande Jag-känsla ingår nutidsmänniskan blir lycklig Den håll- boken främst ger en följd av kraftigt upp- lagda ytmålningar, växer dessa männi- förening med nationalkänslan bli stats- ning som anstår en månniska, ä r att göra skor i intresse, allt efter som deras ödens bildningarna fruktansvärda monstra.
som sitt bästa och lämna resten åt Ödet till varje pris ha att bevisa att just de Bett Crafoord Lundström trådar spänns hårdare av » Mythos » äro korade att lyckliggöra Mer än de enskildas intresserar dock världen.
Den förbittrade viljan att kväsa massans liv.
Scener som d e fördrivnas alla mindervärdiga folk och raser leder ' tröstlösa tåg eller gråterskornas nattliga oundvikligt in i det krigiska tumultet ty färd uppför berget med Gabriels döde det går inte att på annat sätt ån med son på bår har fått storartad plastisk våld övertyga andra än sig själv och sin Onsdagen den 2 3 oktober inleddes egen grupp om att man är det högsta i Konserthusets lilla sal en serie föreläs- ningar för allmänheten.
särskilt med han- åskådlighet Andra, sammansvärjningen skapelsen.
i Gabriels trädgård eller rådsscenerna på En internationell socialism, inom vilken syn till husmödrarna Kursen heter » Barn lägerplatsen, lämnar fängslande inblickar den förnuftiga tanken åter tagit herra- föda och hälsa » och kommer att omfatta Kampen mellan valde, ansåg Russell skulle vara vårt silk- 7 föreläsningar Den vill i Samtidigt PO- i massans psykologi.
pular och vetenskaplig form ingående he- " Barn, föda och hälsa " i ordnande och upplösande makter under de fyrtio dagarna tillhör det väsentligaste i boken.
Skildringen av det slutliga sön- derfallet under trycket av svält mödor t e ~ ~ ~ sedan: ~: utkorm ~ ~ i; svensk över- l handla en rad av familjens problem.
så- sättning en bok av Bertrand Russel med dana som dessa just nu framstå för olika titeln: Hur nutidsmänniskan blir lycklig.
När jag bläddrar i den får jag upp föl- hållighet skapat ett epos, som har något och nervpåfrestningar är mästerlig.
Wer- jande: » Varje kultiverad man eller kvinna har, av den homeriska diktens bredd och de- fels bok är mer än allt annat romanen om förmodar jag, inom sig en bild av sig taljrikedom, men också något av dess ett folk.
själv och förargar sig, d i något inträffar, storhet.
Vi får utförliga redogörelser i » Ur det dödsrike, där allt, som varit, som tycks förstöra denna bild Det bästa topografi, militär taktik och folklivs- sjunker hän », har Werfel velat lyfta upp hotemedlet är att ha icke blott en bild skildring, Beättelsen rullar fram i episk » det armeniska folkets ofattbara öde », utan ett helt galleri och att välja den Med sin rika fantasi och sin skickliga, bild som bäst passar till situationen.
böljegång av stora händelser och små, Kan Ni helt glömma Er själv och inte upprördhet och vila, individernas be- bland alltför skickliga berättarkonst har spela någon roll alls är det beundrans- kymmer och massans liv.
De enskilda han fått Iäsaren att känna och leva med värt Men har det blivit E r andra natur figurerna medverkar, särskiljes smälter de femtusen armenierna under de fyrtio att spela en roll, så se till att Ni spelar åter in i gemenskapen och avtecknar sig dagarnas ändlösa och utförligt återgivna med omväxlande repertoar och på sådant på nytt i S i n egen ensamma förtvivlan mot de brinnande skogarna kring lägret.
Men det hellenska eposets rofyllda rytm ä r inte Werfels.
Hans skildring är ' ' samhällsgrupper.
Föreläsare äro doc. Curt Gyllenswärd.
överläkaren.
doc. ÖhnellHarald labora- torn.
med.
dr Ernst Abramson och pro- fessor Adolf Lichtenstein.
Som planläggare av verksamheten står en kommitté sammansatt av representan- ter för olika yrkesgrupper.
nämligen dr Sofia Allevin, fröken Marta André, fru Célie Brunius, fruSonja Cramér, fröken Hanna Grönwall, fru Anna Johansson- Visborp, fröken Agnes Jonson.
fru Lilly Laurent fru Karin Norlin, fru Elin Reid- ler och fru Brita Åkerman-Johansson som ä r kommitténs ordförande.
rare ä r fru Lilly Arrhenius.
Konsum.
I Inträdeskort till ett pris av 50 öre inkl. garderobsavgift finnas i föl- jande depeschbyråer: Dagens Nyheter, stureplan Stockholms-Tidningen, Gustaf Sekrete- Iidanden, Mer än genom en driven inter- sätt Vid att ett Ni sammanträffande undviker enformighet. » med m r Rus- nationell skriftställares konst adlas skild- sell dagen efter Fritt Forum-kvällen val- ringen av en betydande människas med- de den vise mannen pessimistens roll ur Han talade om giftgasen känsla.
Författaren är själv medlem av repertoaren.
sammansatt av hellenska och brutalt ori- ett österländskt folk, som Utrotats eller som ett pott.
välsignat medel till utrot- Adolfs torg, och Svenska Dagbladet n i n g av den misslyckade skapelseproduk- Centrum fördrivits.
Likheten, i öde och typ, mel- entaliska drag.
Allt efter som berättel- ten människan.
Som slutkläm på vår dis- sen fortgår och läget på Musa Dagh för- lan armenier och judar är säkerligen inte kussion räckte mr Russell mig ett ma- värras, stegras tempot och slår sa små- omedvetet understruken.
Och Werfel.
nuskript till sin nästa bok och bad mig ningom över i ett fortissimo av nästan som avslutat sitt verk kort efter sedan läsa de sista sidorna.
Med hans tillstånd (Forts. fr. sid.
I.)
drömlik våldsamhet där gräsligheter och Hitler kommit till makten, har med fasa skrev jag av bokens slutord: hjältemod hejdlöst förfall och övermänsk- igenkänt ungturkarnas nationalistiska po- hon vor engelsk utrikesminister.
Han liga lidanden virvlar om i kaotisk yra.
Iitik i Tredje riket.
Armeniernas öde är fewer animals or human lives than we gjorde allt för att hålla liv i Skildringen flödar av feberaktigt starka till slut alla förtryckta folks.
Det ä r ho- do and they are much more beautiful, ningskonferensen.
Nu lär den väl gå i graven med honom själv.
färger.
Denna benägenhet att pressa kens storhet, att den kommer oss att kän- than we are.
Would not a world a f nightingales and SENKOMMET erkännande människoiiden till det yttersta, mot höjden na detta.
I dessa dagar, då den svenska V a d har hänt?
» Why this grorification of Man?
Nedrust- ETT eller mot djupet, förefaller att vara typisk för judiska berättare Man tänker på Wassermann, med vars storslagna och ändå i all sin storslagenhet plågsamma.
moderna hjältesaga Fallet Maurizius Werfels bok har åskilliga heriirings punkter.
från översättningen utgivits, har den dessutom world larks and of cruelty deer be and better unjustice thnn our and human war?
till den svenska flickskolan le- råkat få en ny aktualitet.
l f I were granted omnipotence and dande socialdemokratiskt håll var eckle- Den armeniska skaran blev räddad.
millions of Years to experiment in, I siastikministerns tal vid Kjellbergska Sko- Men tusenden och hundratusenden av de- should not think Man much to boust Of lons hundraårsjubileum i Göteborg här- omdagen.
Hon uttryckte oförbehållsamt ras landsmän omkom.
Sedan dess har as the f i n a l result of all my efforts.
andra folk dukat under för nyn förföljel- water Man is as intelligible, a curious accident His mixture in a of back- vir- ser.
Väl lyser de femtusens hjältemod och tues and vices is such as might be ex- slutliga räddning som en fackla i mörkret.
pected to result from a fortuitous origin.
Men motståndets ledare, Gabriel Bagra- But only abysmal Selfcomplacency can dian, orkar inte ta emot räddningen; en- See in Man a reason which Omniscience could consider adequate a s motive for the sam går han tillbaka upp på Musa Dagh.
Creator.
En turkisk kula dödar honom.
Därmed T h e philosophers lay stress on values; slutar boken.
Det ä r liksom om Werfels they say that we think certain things människokärlek alltför ohyggligt besvi- good and that since thcse things are ken, inte mäktade fatta möjligheten att cood we must be very good t o think them har resulterat i en väldig seger för stauning och sotioldemokraterna, som slipps undan den sargade mänsklighetens ökats med nära en sjundedel.
Radikale kval.
Sten af Geijerstam.
A being with other values might think den stora tacksamhetsskuld i vilken hela vår svenska skola befinner sig till de po- flickskolorna, s o n under hårda och prövande lider dristigt grepo sig verket on och på egen risk gottgjorde vad det allmänna försummat i fråga om flic- kornas högre utbildning.
Folketingsvalet ours so atrocius to bee proof that we Venstre bibehöll gott Och I DANMARK väl ställningen were inspired hy Satan., medan de konservaliva gått något till- förhårligande av män- baka och Venstre bondepartiet som ä r höger lidit ett slort nederlag.
De Radikala Föreningen i Stockholm hade vi gör och de ä r mycket största vinsterna procentuellt sett h a yt- den 17 Oktober ett möte i Publicistklub- värld av näktergalar och terlighetspartierna gjort kommunister, bens lokal varvid redaktör Carin Herme- lärkor och rådjur vara skonare än en natzister och det nazisternas närstående lin talade om Fredsarbetet i Genéve in- människovärld av grymhet och orättvisa nya folkpartiet, Lantbrukarnas samman- ifrån och utifrån Sammanträdet, som hölls under ordförandeskap av d:r Ada Nilsson, var talrikt besökt.
Efter före- draget vidtop en livlig diskussion om tigrar li kvinnornas uppgifter moderna kriget.
i kampen mot det förgör färre djur och mänsk- i i
ha lämnat sina hem för arbetsuppgifter fanns det.
Mer än en svor vid sin \ ' in- utanför dem: i fabriker, skolor, affärer, flaska att han skulle komma tillbaka med på kontor, ämbetsverk och redaktions- Negus huvud spetsat på sin lans.
(Jag lokaler.
Den fråga hon uppställer är: skulle knappast tro att lans ingår i ita- Vad skall vi göra för barnen under tiden, lienarens moderna utrustning.
men det hur skall vi tillförsäkra dem den bästa betyder väl ingenting vad man säger i möjliga vård och fostran, fysiskt likaväl krig.)
Men ingen kunde säga att kvin- som psykiskt?
Och det gäller här fram- norna jublade.
Tvärtom.
De gav upp (F (Forts. fr. sid.
1.)
(Forts. fr. sid.
1.)
förallt barnen i städerna.
et fremsatt i hoved- där var det inte ens meningen att de nödrop som skar genom märg och hen.
vide stackars pojkarna skulle få sitta, fast De mest hjärtslitande scenerna utspela- saken.
Det er dette o g lignende reson- skilde mannens arbetsprestation.
Detta Också fru Myrdal håller styvt på att många av dem varit på marsch hela da- des framför ingången till stationen.
Man nementer som har fört Arbeiderpartiet är en inkonsekvens, som försvårar, för de Åtgärder samhället hör vidtaga inte gen från sina alpbyar i Tyrolen, måste nämligen ta avsked därute, efter- ved landsmötet i Brighton med stor ma- att inte säga omöjliggör varje steg mot skola gå ut på ett avskaffande av hem- men utan på en utvidgning och komplet- Militära skådespel med musik och som den stora massan inte kunde slappas joritet til å stemme for sanksjoner, selvom rättvisare fördelning.
När hon föreslår ett system med en- tering av hemuppfosfran.
Hon utgår praktfulla färger tycks höra till livets in till tagen.
Några kvinnor blev hyste- de kunde tenkes å före til krig mot Italia, En moders nödrop.
Engelsk idealism.
nödtorft i Mussolinis land.
och även vid riska och skriade så att polisen måste - en denna sorgliga avfärd utvecklades den vanliga staten: flaggor, blommor, blank- polerade musikinstrument, officerare i lysande uniformer och käcka söta bal- er ulik de tyske socialdemokraters stem- me for krigsbevilgninger i august 1914.
Det er det samme resonnement som dik- terer det engelske liberale partis stilling.
föra bort dem.
Polisen måste också in- gripa på flera håll och skilja mödrar och söner åt.
Det var svårt an slita sig ur sista famntaget.
Något av det mest rö- Vi vilja icke familjens upp- lösning.
beslutning som i sin ideologi ikke manslöner plus vissa former av barntill- ifrån förhållandena sådana de äro med - ett lönesystem som f. ö. varit föremål för en offentlig utredning i Norge och som delvis tillämpats bl.
a. i Frank- rike och Belgien, gör hon det av hänsyn lägg lillabarn.
Det säger sig självt att fa- rande jag såg var en gammal mormor Det er noe lignende som får den Nasjo- både till kvinnornas frigörelse och till scisthymnen spelades och att hallillorna som stod med armarna om två tvilling- nale Regjering, på tross av alle nasjo- barnens vård.
Ty, som hon mycket rik- kartade blommor och skrek sig hesa till pojkar som hon absolut inte ville släppa.
nalistiske og ofte halv-fascistiske tenden- tigt framhåller, så som det för närva- I det längsta fick gruppen stå ifred, men ser, till å vite at det har folkemeningen rande är ställt, kommer den barnrika fa- miljen trots familjeförsörjarlönen alltid t i l l sist måste en uniformerad herre leda i ryggen, når det krever sanksjoner.
Det er en ikke ringe likhet mellem att vara orättvist illa ställd i jämförelse bort gumman och skicka pojkarna in till il Duces ära.
Den tysta, mörka mas- san av kvinnor.
Men de avresande själva verkade inte att vara leststämda och ej heller deras mödrar, systrar och fästmör som de nu slets ifrån.
Det lade sig som en tyngd över bröstet då jag såg denna kompakta, tysta och mörka massa som utgjordes av kvinnor - kvinnor i alla åldrar.
Tyroler- kvinnorna har lärt sig att tiga och lida.
men tårarna som runno lika ymnigt från unga klara ögon som från gamla och skumma, talade sitt tydliga språk.
På plattformen till ett av de packade extra- tågen tog en grupp unga män upp en sång.
ingenting om kamp och seger, men heller ingen nidvisa om » Negus » som man längre i söder så ofta fick höra.
De unga tyrolarna sjöng om sina berg.
Re- frängen i varje vers var en försäkran om trohet mot alperna och hembygden.
Men » Hembygdens » var för dem inte detsamma som Italien.
Fäderna till flera av de unga männen hade stupat i kamp mot Italien, och det var inte glömt av dem som nu kommenderats ut.
Krigets omänsklighet.
Man fick en hemsk förnimmelse av kri- gets omänsklighet när man såg att inte ens dödssjuka människor skonats från att bli uttagna.
Det var åtminstone två i den grupp som stuvades in på person- tåget, som mänskligt att se omöjligt skulle kunna överleva strapatserna under resan till Afrika.
Den ene hade lungtu- berkler, och den andre hade några dagar före avresan blivit opererad för magsår.
Han kom direkt från sjukhuset.
Båda trodde för all del att de inte skulle be- höva resa längre än till Rom, men det är svårt att förstå vad de ens skulle där att göra.
Ett litet barn kunde ju ha sett hur det stod till med dem.
Eftersom jag läm- nade tåget i Verona fick jag inte veta hur det gick, om de levde fram till Rom.
Jag deras tåg.
I Venedig var det jag hörde en mor ropa: Inte var det för detta jag fött och uppfostrat dig.
min son!
Flera gånger under natten passerade vi sedan stationer där det stod extratåg med unga män och på intet ställe fatta- des det smattrande musik, hurrande fa- scister eller gråtande mödrar.
Vid en liten station sprang en kvinna bredvid tå, get och skriade: — Min son ...
min son!
du var inte skapad för att dö av malaria eller för att skjutas ned som ett oskäligt djur!
I Rom såg man inte så mycket vare sig av krigsfolk eller av krigsstämning, vil- — ’ ket däremot var fallet i Neapel.
Där dominerade soldaterna på gator, piazzor och trattorior.
Staden var smyckad till fest med flaggor och girlander.
Solda- terna tågade genom gatorna, sjöng och flirtade och tog emot blomsterhyllningar.
Avskedet från Neapel.
» poor little Belgium » i 1914 og » poo- little Abyssinia » i 1935.
Idag er det ut- kommet en karakteristisk bok » Vi kjem- pet ikke », av Sir Norman Angell og en rekke andre pasifister.
Hovedmotivet ly- der: Vi var i 1914 mot engelsk interven- sjon, men vi er nu for den.
Det er höiere, og viktigere, interesser på spill nu.
Pa- sifisme betyr ikke, at man skal la en hvilkensomhelst röver ha fritt spillerum.
Arbeiderpartiets gamle leder, George Lansbury, er derimot gått av på sitt standpunkt: Ingen sanksjoner!
Intet som kan lede til krig!
Full avrustning, med England i spissen!
Arbeiderpartiets le- der i Overhuset.
Lord Ponsonby, er trådt tilbake av samme grunn.
Bertrand Rus- sell skal ha nektet å overta hans plass av samme grunn.
Men som sagt, dette er dissidentene.
Folket vil ha sanksjo- ner, folket vil endog gå til krig for å ha freden sikret.
Jeg tror det er galt, og urettferdig, når det ikke minst i marzistiske kretse til sta- med den som har få eller inga barn, men ändå uppbär samma löneförmåner.
Och et försteklasses hykleri.
Jeg tror i hvert fall ikke vi i de fleste tilfelle på noen- somhelst måte kan tale om et bevisst hykleri Det er ingen tvil om, at det engelske folk, og til en viss grad også den engelske Regjering, föler sig smerte- lig berört, når Pariser aviser roper: » Vi vil ikke la oss diktere av Londons City og dets interesser », eller når Amerika ergrer sig over den förste » sanksjon » som nektet &amp; l a Baron Aloisi tale til U. blev jag vittne till så många vackra epi- soder i soldaternas samliv med folket.
Och jag vill förutskicka den anmärknin- gen att jag alls inte var inställd på att speja efter dylikt.
En såg jag ge sina vackraste blommor till en trasig och En gjennemsnitts englender har ingen anelse om den annen side av saken, og Daily Express kan med den rette for- argelse tale om utlandets » kynisme » over- England.
Den annen side er neppe i gårsdagens i Bertrand få ord Russel blitt bedre forklart » Sunday enn av som anti-italiensk stemning, som forövrig blandt nesten alle negre i Afrika.
Dette kan nårsomhelst före til krigerske for- viklinger.
3) Italias stilling i Middelhavet og den fascistiske stemning på Malta be- gynner å väre mer enn ubehagelig.
Dette er grunne nok, og det er ikke vanskelig å finne fler.
Ikke desto mindre tror jeg som sagt at man skal väre forsiktig med å fra- kjenne England all g e t s I vår, för den nuvärende konflikt overhode var på tapetet, utförte Folkeforbundsunionen i säga några ord Om dess arma soldater.
S.
A. via engelsk radio, og hevder at de England en stor avstemning om hold- Under bara ett dygns vistelse i Neapel selv kan utöve den nödvendige censur.
ningen til Folkeforbundet.
og i denne helt R A D I O reparerar alla apparater Fogelstadförbundare!
Folkhögskolornas elevförbunds stock- holmsorganisation håller söndagen den 3 nov.
sångstämma i Konserthusets lilla sal.
KI.
½ 3 till ½ 5 är det förövning och därefter utsändning i radio till kl. 5.
Alla, som älska unison sång, äro hjärtligt väl- komna.
Fogelstadförbundare, som önska del- taga i gemensam kaffedrickning efteråt, torde anmäla detta till Signe Bengtsson, tel. 40 76 31.
— — uoffisielle avstemning, som nu efterpå har hatt en overordentlig stor politisk betyd- Redaktör Sven Backlund, som nu inte ning, gikk Ikke mindre enn ti millioner på länge låtit höra sig i Stockholm, kom- avstemmere - om jeg husker rett inn mer att i nästa vecka, den 2 och 3 nov.
for anvendelsen av ökonomiske sank- hålla en serie föreläsningar om aktuell europeisk politik.
Föreläsningarna, som militäre äga rum i Viktoriasalen, Tunnelgatan 19, i et rent theoretisk tilfelle.
En slik t i n g Referee,.
— » Om noen tyve i fellesskap kastet er ikke uten betydning for bedömmelsen serien ta sin kostar början 2: lördag - kr.
kl.
Varje 6 e. dubbelföre- m.
Hela läsning I: - kr.
sig over et stort bytte.
og plusselig den av det engelske folks holdning.
London 14de oktober 1935.
Som anordnare står Nordiska folkhög- som hadde fått mest, stanset og sa: ’ Nei, Lise Lindbäk.
skolans elevförbund.
hör gå frem her, med putter!
ärlighet ’, Dette — går da ikke.
er det Vi ikke må for tvivlar på det, när jag tanker på hur bara blickar betraktade härligheten.
En dar- den korta sträckan mellan Bolzano och rande och skröplig gubbe kom och slä- Verona tagit på deras krafter.
pade på en hörda som var alltför tung rimelig at de andre vilde föle sig over- för honom, och genast var en ung soldat bevist. » framme och tog den av honom, Och på M e n slik er Englands stilling interna- ” Inte var det för detta kvällen då det var musik och någon sorts sjonalt sett, hvad Koloni-Herredömmet angår!
Vi er » in a position of at retired jag fött dig, min son! "
akrobatuppvisning på en öppen plats.
burglar » — som en svindler der har truk- Några dygn efter mitt förstå möte med just till truppernas ara.
stod nästan var- ket sig tilbake til et hederlig liv.
Dette synspunkt er de fleste englendere abessinientrupperna reste jag med nattåg enda soldat med en barnunge upplyftad totalt fremmed og oforståelig, så overbe- från Venedig till Rom, och från den re- på axeln - skådespelet var j u mera för vist som de virkelig og opriktig er om at san är det många bilder som sa etsat sig barn än för » vuxna krigare » upplyste m i g de har kolonisert en fjerdepart av Ver- in på näthinnan att jag nog alltid kom- en liten pigg trumslagarpojke som också den for de innfödtes skyld, og at India vilde vare meget ulykkeligere på egen mer att se dem.
Det började redan i skulle till Abessinien.
Är de italienska soldaterna vilddjur, så hånd og simpelthen Ikke forstår sitt eget Venedig.
Här var samma pomp och ståt som i Bolzano, och här var man ju i » det är det kriget som har gjort dem till det.
beste, når det er misfornöid.
Andre og viktige synspunkter for Eng- Nanny Johansson.
riktiga Italien » där de unga männen » gav lands holdning, rent materielt sett, er ved sitt offer med jubel » som det stod i en fabriken Auditorium sidan av spörsmålet om Nilens kilder föl- gende: 1) Der er store italienske sym- tidning dagen efter.
Att jublet bland de patier i Egypten, og det kan bli farlig unga männen var så allmänt, som man II,^^^,,,.^^^^^,, av märket Auditorium.
nok.
2) I den Syd-Afrikanske Union er påstod, det vill jag inte säga men nog Besök vår utställ ng Vasagatan 23.
Tel. 20 41 96 der ikke minst blandt de innfödte en voll- — detta går ju framförallt Ut över det U P P växande släktet.
Fru Bonnevie vill inte lösa de yrkes- intresserade mödrarnas problem med en vidare upplösning av familjen än den, som redan till viss grad ägt rum tack vare de nuvarande ekonomiska förhållandena.
Tvärtom, hon understryker med stort ef- tertryck att det måste möjliggöras för största möjliga antal människor att gifta sig unga, bilda hem och få barn.
Men detta kan inte gå för sig om inte samhället medvetet anpassar sig efter de förändringar som var vilja förutan oav- brutet äga rum på arbetslivets område.
Om Margarete Bonnevies bok i viss grad är präglad av den kamp O m ar- C.
H., betsrättigheterna, som under de senaste Margarete Bonnevie: Familiekrisen.
årens kris förts med särskild skärpa i Aschehoug, Oslo.
Kr.
2: 80. så många länder, har Alva Myrdal mera Alva Myrdal: Stadsbarn, Kooperativa tagit sikte på det förhållandet, att kvin- förbundet.
Kr.
3: 50. norna i stor utsträckning faktiskt redan — — dighet påstås, at vi her har å gjöre med Det är hemskt att tänka sig att dessa äIskvärda, sorglösa pojkar kanhända i detta nu håller på att föra fram döds- spyende tanks, att rikta in maskingevär eller - ännu värre -- flyger omkring och kastar ned bomber för att döda och för- inta människor som de aldrig ha sett.
Just nu är världsopinionen - och det med rätta mänskligt att se - emot Ita- lien, men jag tan ändå ej låta bli att smutsig gammal gumma, en annan dela- de ut sina apelsiner och gotter till små fattiga trasvargar som med hungriga den allmänna trångboddheten, med möd- rar, som för familjens utkomsts skull äro nödsakade att arbeta ute, med ytterst otillfredsställande anordningar för bar- nen i storstäderna.
Deras lekplatser utomhus är gårdar eller gator, inomhus ha de ofta inte ens en egen lekvrå, de institutioner som hittills åstadkommits för att hjälpa hemmen med omhändertagan- det av barnen ha trots mycken god vilja och personliga insatser ofta icke mötts av det allmänna intresse, som skulle ha gjort en tidsenlig utveckling möjlig.
Det förslag till moderna och ändamåls- enliga storbarnkammare för heldags- och halvdagsbarn, som fru Myrdal lagt fram, innehiller mycket både av prak- tiska detaljer och allmänna principer.
Att referera alla de uppslag hon kom- mer med torde vara ganska överflödigt, då boken helt säkert kommer att läsas med intresse av både föräldrar och an- dra uppfostrare.
Om denna liksom om Margarete Bon- nevies gäller att den inspirerar både till fortsatta studier och till fortsatt diskus- sion.
Helt säkert är det just detta som varit de bada författarnas mening.
- for on^^^ ' ^^^^ vel å merke
