# ID: svediakorp-per3735
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,049
# sentences: 412
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En platt form i Genève.
Diktatorn och ödet.
Förmånlig jämte sjukförsäkring Begravningsförsäkring kiska kvinnosakskämpen, en ståtlig mönstring av intensiva och övertygade talare.
Den svenska rörelsen, Ned med vap- nen i alla länder — A bas les armes, som den heter här — hade också en plats på programmet.
Undertecknad hade fått det hedrande uppdraget att inför denna för en gångs skull övervägande schwei- ziska publik redogöra för de svenska kvinnornas initiativ och arbetsmetoder.
Den korta översikten från Amelie Posse- Brázdovás alarmsignal, uppropet till kvin- Sjukpenning Läkarvårdsersättning Sjukhusvårdsersättning Modarskapshjälp meddelar av Stockholms Erkända Sjukkassor norna — valarbetet, representantmötet och fram till resolutionen — hela det för välkända förloppet Tidevarvets läsare samt redogörelsen för den bakgrund av Vad har hänt?
I SVERIGE D R Y F T A R MAN hostads- hygien, Tegelhackselönde, ' ny dana- tion till björnarnas skydd och rusningen en aktiv kvinnoopinion i Sverige, som Ned med Vapnen fått, mottogs med ögon- Under brännande september blicklig förståelse.
Det var en ganska hade » Kvinnornas världskommitté enastående upplevelse att stå ansikte mot denna till den akademiska banan.
UTE I EUROPA har en ny fråga mot krig och fascism,, den av Gabrielle ansikte med denna stora församling av dykt upp bredvid den allt över- Duchêne ledda rörelse, som startades vid män och kvinnor, till stor del från så- skuggande.
Det gäller Memel vars ut- den stora kvinnokonferensen i Paris förra dana läger som en främling a n n a r s säl- veckling enligt Hitlers tal vid tyska riks- året, bland många andra organisatio- Ian möter här i Genève: arbetare, an- dagens sammanträde i Nürnberg följs ner och rörelser sänt ombud till Ge- ställda, husmödrar med sina barn bred- med uppmärksamhet och bitterhet av nève.
Först ett ihärdigt kongressarhete vid sig.
Det var en allvarlig och mot- tyska regeringen.
Hur trassligt förhål- under några dagar, då bl.
a. en impo- taglig publik, tydligen ännu icke trött- landet mellan Litouen och den tyska mi- nerande översikt över » kommitténs » ar- körd a ' ' för mycket konferenser och mö- noriteten är framgår av att Litauen ur bete i hela världen lades fram.
Sedan ten och tydligen färdig att ta ståndpunkt.
I ett stort offentligt möte i Salle du Fau- sin fulla rätt rid handhavandet av Memel bourg.
Kvällen ägnades två stora frå- Litauen litar till två utslag av Haag- por: Kvinnornas ställning inom samhäl- domstolen - men att icke desto förty den let och kvinnornas roll i kampen för fre- tyska befolkningens rättigheter otvivel- den.
Icke mindre än tio talare från olika aktigt blivit kränkta.
Saken blir inte enk- länder lade fram sina synpunkter på des- lare av att Tyskland inte längre tillhör sa frågor.
Det är för övrigt ett lamt ut- N.
F.
Ur Hitlers långa tal kan man t a tryck för den storartade, vältaliga och fram två satser, en hoppfull och en hot- äkta agitation, som under tre timmars tid full.
» Folkförbundet borde ägna sitt in- utövades inför en fulltalig och entusias- tresse åt tillståndet i Memel innan hän- tisk publik.
Två kända representanter för Fred och Frihet, nämligen Clara delserna ta en utveckling sam måste be- juridisk synpunkt kan betraktas vara — Hela uppläggningen av världskommit- téns arbete mot krig och fascism, som av allt att döma omfattades med stor välvilja av publiken, gjorde förutsättnin- garna för förståelse av den svenska rö- relsen så mycket större.
Både kvinnornas världskommitté.
mot krig och fascism och kvinnorörelsen Ned med vapnen i alla länder ha uppstått spontant ur de djupa ledens egen hand- lingsvilja och övertygelse.
Den första konfrontationen mellan Ned med Vapnen U nder den vecka som gått sedan den sista översikten skrevs över italiensk-abessinska konflikten h a vi fått lära oss h u t oändligt myc- ket lättare d e t ä r att ge order till hä- r a r och flottor som s t å färdiga med å n g a n uppe, än a t t använda hjärnan, tålamodet och statsmannaklokheten.
Glatt och banad ä r den v ä g som le- d e r till mobilisering.
Den ger också ögonblicklig effekt.
Det blir allde- les ohyggligt svart efteråt, och sen måste m a n ä n d å en gång börja på nytt att reda Upp ett oändligt större trassel med hjälp a v hjärnan, tåla- modet och klokheten, om det finns något kvar a v dessa varor.
Men Italien mot kompensation a v engel- frestelsen a t t för ögonblicket se bort s k a och franska landsträckor.
Där- från detta måste ju vara ohyggligt emot skulle Abessinien förskonas stor.
från militär och politisk kontroll.
Det Detta ä r den psykologiska förkla- var i alla fall bättre än a t t bli ita- ringen till något som egentligen ä r liensk koloni, och d e t lät som om så vansinnigt att man knappt kan tro Abessinien skulle resignera, ehuru det vara s a n t: två stormakters kri- dess delegat i Genève först måste giska arrangemang i Medelhavet: rapportera ä n d a bort till ekvatorn, Englands och Italiens.
England sam- innan besked kunde ges.
lade sina slagskepp, vilka förmodli- Mussolinis uppförande under hela gen b ä r a bombplan på sin rygg och konflikten, hans vägran a t t ens er- förstärkte sina baser i Medelhavet.
känna Nationernas förbund som rätt Italien s p ä r r a d e sina hamnar och forum f ö r att behandla denna tvist, ställde Upp luftvärnskanoner på hus- h a n s sätt a t t g ö r a sig oanträffbar då taken i Siciliens kuststäder.
statsmännen sökte personligt samtal Mussolini förklarade a t t om folk- från folkförbundssekretariatet i Ge- förbundsproceduren ledde till sank- nève till palazzo Venezia i Rom tioner som den ju måste, d å han av- allt g a v vid handen a t t linjerna skulle slog varje medling, så skulle detta klarna ungefär samtidigt med Abes- betyda krig och ommöblering, som siniens himmel: Italien skulle gå till det så vackert heter, a v Europas anfall och lämna Folkförbundet.
karta.
Italien fruktade ingen och in- Hela världen f r å g a d e sig: men be- tet, kom an!
V a d än förliknings- (Forts. å sid.
4.)
- klagas av alla parter. » För en g å n g Ragaz och Emily Balch voro där, vida- och en stor publik utom Sveriges gränser skull ar mon villig skriva under ett Hit- re Isabelle Blume, de belgiska arbetar- kvarlämnade ett intryck av rörelsens maj- En ledare.
lerord.
Men längre fram säger han: » Då kvinnornas stora namn, Bernadette Cat- ligheter att vinna mark i alla länder.
Genève den 23 sept.
1935. allt kommer omkring har ett 65-miljo- taneo, för världskommitténs franska ar- Carin Hermelin.
nersfolk rätt att kräva att det icke re- bete, Franciska Plaminkova, den tjec- spekteras mindre an ett 2-miljonersfolks godtycke. » Varför 65 miljoner och 2 mil- joner?
Och varför vidtar han militära åt- förhandlingsvägen?
T y naturligtvis har han sett Rysslands skugga dyka Upp bakom Litauen?
Han har ju nyss sagt i Nürnberg att » förbruka re- Tredje sultaten riket icke ämnar av sitt arbete i ett lättfärdigt äventyr ».
FTER E SENASTE T l D E N S svårhan- terliga oro på åtskilliga håll, bland katolikerna, bekännelsekyrkans medlem- n gång i somras ägde ett samtal rum mellan Mussolini och professor Pierre Cérésole, ledare av den internatio- nella civiltjänströrelsen.
Det var två mot- satta världar som möttes.
Den ena var Det förbluffande med filmen ä r att man representerad av den enväldige diktatorn, inte förstår varför just denne herre skulle krigets och den nationella storhetens man.
komma till helvetet.
I så fall borde då Den andre var också en ledare, men en åtminstone alla författarna komma med och större delen av författarinnorna.
När ledare för den rörelse som praktiskt ut- den unga diktarinnan nödvändigt vill fört tanken om det frivilliga tjänandet överge sin framgångsrike fästman för sin folken emellan.
Hjälptjänst med hänsyn förläggare och denna varnar henne att endast till behovet av hjälp, icke till grän- han snart kommer att tröttna, men hon ser, nationell storhet eller egen ära.
insisterar och han ger vika så tycker man Miraklet.
gärder vid gränsen innan han ens försökt hina ger en film som heter Miraklet vid Cherry Street, och nog var den ett mirakel.
Jag fäster mig då inte vid att hjälten går omkring som gengångare under en hel månad i filmen, sådant kan ordnas.
Det som är förbluffande ar sens moralen i filmen.
Dess rätta namn är Skurken, eller The scoundrel.
Skurken är en herre som skulle passera ledigt i de flesta la- C ger samhället eller många, kommissionen hade att bjuda Italien i stället f ö r krig, så skulle han ge- nomföra sitt program i Afrika helt och fullt.
Han kunde göra det och ä n d å kasta miljoner män mot sina gränser.
Under tiden drogo sig de abessinska trupperna tillbaka från sina.
» Bevara oss för Europa », bådo prästerna i Addis Abbebas tem- pel.
Detta icke utan skäl, ty femman- nakommitténs förslag gick ut på att Europa skulle f å genomföra en eko- nomisk och civilisatorisk fem-årsplan i Abessinien.
Detta land skulle ock- så f å lov a t t avstå vissa områden till E de båda ju, av trubbad som man är, att hon egent- ligen inte har så mycket att förebrå ho- framför sig en av dem som redan för länge sen börjat att förbereda nya former för försvar.
Redan år 1920 samlade Cé- résole den första lilla internationella ska- ran som tog sig för att röja och bygga och plantera vid Verdun.
Sen dess har han haft 3,000 personer från alla länder, även från Sverige, ute på arbete vid ras och översvämningar i olika trakter av världen, senast i Indien.
Lönen har varit mat och logi och glädjen att få arbeta hårt med hacka och spade för en idé.
Han har bildat Den internationella civil- Det sät är at ty- se.
värva de civila är nu att värnplik- mar, S. A.-trupperna och partiets radi- av varken som en bland bättre sämre, men filmen Samtalet är stenograferat.
piskt för världarnas tjänstföreningen, och hans plan söka få rätt att Cérésole höll inför Mussolini på att tiga i de länder där sådana finnas till sin kala element konstaterar Hitler att » tyska dömer honom till helvetet.
Endast en nom när, obevekligt som ödet, nästa för- folket har funnit den vag till enighet som kvinnas tårar räddar honom till den barm- det under århundraden sökt ».
Återstår härtiga förintelsen eftersom det dock bokför- endast judarna som med sin hets hotar Mr Mallare bli ett lyckligt är en amerikansk slut.
måste de 65 miljonerna såsom Abessinien ho- läggare, som refuserar alla goda förfat- tar Italien.
En av de tre rikslagar som tare men i tur och ordning erövrar, ut- antogs på partidagen kallas » Lag till ger och överger alla vackra författarin- skydd för det tyska blodet och den tyska nor av vilka fyra förekomma i filmen.
Man förstår ju inte hur man skulle kunna äran » och förbjuder äktenskap och sexu- framgångsrikt sköta ett förlag på det fattarinna uppträder.
Visserligen blir man försvarar fosterlandet bäst genom internationella hjälparmé.
han desperat och ohövlig över tårar och att angripa misstron mellan folken, och Han kommer nu i början på oktober till visserligen nekar förra som att ett sätt var att sammanföra folk ur olika Sverige, håller sitt första föredrag i Lund förtvivlan, rädda den och fästmannen han hastigt förfallit, men så kan det ju gå till i de bästa kretsar.
När sen filmen går över i mirakelstil.
när bokförläggaren utväljes till att tjäna som ett exempel på hur en person med sådan moral får det efter döden, då k a n nationer till frivillig hjälptjänst.
Han an- såg att Schweiz inte kunde finna något bättre försvar än att använda försvars- miljonerna till att ta emot och varda sju- den 2, talar sedan i Malmö, i Gävle, i Ludvika, 2 gånger i Uppsala, den 7 och 8 oktober, i Stockholm den 9 och i Göte- borg den 10 oktober.
Han hoppas in- ka och fattiga barn från grannländerna tressera den svenska allmänheten, särskilt ungdomen.
för sina idéer och han har ella förbindelser mellan tyskar och judar.
viset och aldrig har man heller trott att man ju inte annat än dra den slutsatsen i de schweiziska bergtrakterna.
Mussolini ansåg att en fredsperiod på mycket att berätta om de äventyr hans För den händelse det tyska blodet ändock det ens i New York förekom så mycken att Noel Coward, som spelar hjälten, skönhet och kvickhet i vardagslag bland med hjälp av författare och regissör fil- 20 — 30 år vore bra, men sen behövdes ett arm6 varit ute för.
skulle börja svalla, förbjuder lagen dess- likes judar att anställa tjänstefolk under Den andra lagen rör med- borgarskapet och uppdelar undersåtarna i två kategorier, varav endast den ena medför fulla politiska rättigheter.
Dit 45 års ålder kommer matiserat en gångbar idé.
Den nämligen krig igen.
Han kallade Cérésole utopist att nu får vi ta till med de eviga straffen igen f ö r att få fram en bättre moral.
Det förstås och vill hans börja?
idéer frågade omöjliga.
han och - Vem var detta som var Miraklet.
Devinez.
svarade själv: ingen.
Därpå avskedade Hitler under partida- tyska kvinnan skall kunna bevisa sin vil- han pacifisten och fortsatte att förbereda författare.
Så miljön verkar inte äkta, men när händer det med en filmatisk miljö för den som ä r hemma i dess motsvarig- het i verkligheten?
kvinnorna framhöll Veckovaklen nom skall igenkänna en ledare och före- gångsman.
Jag tror det är han av alla nu levande som framförallt borde ha de stora miljonskarorna av ungdom bakom Det är så typiskt att Mussolini förkla- sig.
rade att ingen vill börja just då han hade man om man » med sitt uppfö- gen alt den tyska kvinnan är i allo » eben- lighet att i trohet tjäna det tyska riket.
fälttåget till Abessinien.
rande visar sig vara villig att i trohet bürtig och gleichgestellt ».
Frågan är hur tjäna det tyska riket ».
I ett stort tal till den ekonomiskt kringskurna och ofria Den som känner Pierre Cérésole har en förhoppning att ungdomen också i ho-
Flyktingarna Det som horde ha skett efter kriget var tänka på annat än att klara sig.
De räk- att vi alla och målmedvetet satt igång na inte med att de stora ögonblicken ock- med att organisera en väldig antikrigs- så kunna skapa en stor okänsliphet f ö r rörelse.
v å r svenska hjälpkommitté Iandsflyktiga har i det närmaste tömt sina resurser och därför åter vädjat till allmänheten om hjälp Det ä r en b e v e k a n d e v ä d j a n med ett d r a g av d e s p e r a t i o n o c h förtvivlan Men det skedde inte, av många det egna ödet Vi hade bland oss I för de skäl.
Somliga orkade inte, andra trodde september en finländska som varit med inför att det under inga förhållanden Ger- f å lägga ner Så fick då politiken gå sin » och därmed öppet den följdriktigt ledde fram t i l l varande situationen mättad a ' deklarera den svenska allmänhetens Då vaknade vi upp och började liknöjdhet för de o l y c k l i g a vinddriv- våra resurser, möjligheten a t t i höst verksamheten n a f r ä m l i n g a r n a o c h d e r a s öde ».
U p p r o p e t b e r ä t t a r a t t d e t under mer i inbördeskriget och ut från den erfaren- skulle bli krig.
andra att det under alla heten försäkrade att man kon glömma förhållanden skulle bli krig mycket snart, att vara rädd somliga dessutom önskade ett krig för att Alltså m a n svara » jag har gått göra om frederna i Versailles, St. med på att kämpa mot källar- och gas- main och Trianon.
masksystemet.
jag tror att j a g kan kan han tills hjälpa till att komma åt kriget på den den nu- vägen.
jag kommer att gå på den lin- krigshot jen s~ länge jag har krafter och förnuft mönstra kvar.
J a g ger gärna alla förklaringar A t Även n u förlåg valet dem som fråga för att få veta.
Men jag mellan olika plikter, åtminstme var det är inte skyldig att svara på alla snärj- skenbart så tvekan fanns kvar.
de olika frågor eller att lova vad jag gör om jag sin tvååriga existens understött ett åsikterna om sättet att komma åt kriget.
får en nervchock.
om nödvändigheten av lojalitet mot det 20-tal vetenskapsmän, som i gen- egna försvaret Strejktanken kom upp Den andra frågan gäller sanktionerna.
gäld g j o r t e t t u p p s k a t t a t arbete på olika håll bland fackföreningarna och Hur kan ni som ä r pacifister gå med på i de s v e n s k a institutioner d ä r d e bland de aktiva kvinnorna Hur starkt ekonomiska sanktioner, ni äro ju med äro v e r k s a m m a.
Det m å s t e s k a f f a s den slog an i vårt land veta alla efter Om att på det viset framkalla krig Då kan man svara det att Sverige från september.
Då tyckte man att 20,000 medel så a t t d e n n a v e r k s a m h e t e j I röster för en resning mot källar- och början sagt ifrån att det inte vill vara behöver avbrytas förr än utkomst gasmasksystemet var en storartad siffra, med Om att företaga militära sanktioner.
k u n n a t beredas på a n n a t håll åt des- nu tre veckor senare har man klart för Ekonomiska sanktioner mot en stat som sa f ö r t j ä n t a män o c h d e r a s familjer.
s i g att 20,000 i alla fall är en liten mi- likt Italien inte har i landet mer än en Dessutom e r i n r a r kommittén om noritet som måste bli 200,000 snarast bråkdel av sitt kol- och oljebehov bör j u v å r a plikter mot de h u n d r a t a l s l a n d s - möjligt.
eller också få dela minoriteters mycket snart kunna lägga dss krigs- flyktingar inom v å r a g r ä n s e r som lott att kämpa på defensiven.
maskineri stilla, eftersom detta endast icke kunnat få arbete hos oss och Läget ä r det att kvinnor och arbetare rör sig med hjälp av kol Och Olja att kunna förlama hela krigsmaskineriet lika inte tala Om deras behov av andra nyckel- som lida nöd.
» Deras barn genom- Men om man tänkte den fantas- Iätt som man gör en motor obrukbar ge- varor.
l e v a nu en t r a g i s k b a r n d o m i e t t l a n d nom att skruva bort tändstiftet, bara de tiska tanken att Italien använde de bränn- som gör d e t till en h e d e r s s a k a t t in- besluta sig för en sådan handling.
om ämnen som det har lagrat till att brassa tet av dess egna illa. » b a r n s k a l l f a r a de som gå på den linjen äro få och illa upp sin krigsmaskin Och köra den på de samarbetade då blir bördan tung för övriga staterna, så kan väl ändå inte dem.
De få slita ut sin kraft på alla detta läggas dem till last som vilja med » Finns det i vårt fria skonade land dem som i den nuvarande situationen inte fredliga medel hindra Italien från att tro på betydelsen av mänsklig soli- funnit någon bättre upppift än att för- rusa åstad?
Skall man för att få lov daritet, internationell kulturgemen- s k a p, enkel b a r m h ä r t i g h e t?
, kommittén lama den mot kriget riktade upprors- att vara pacifist nödvändigt vara med om f r å g a r rörelsen genom att märka ord, ställa Den k a n h a anledning snärjande frågor torna upp svårigheter att förse Italien med varor till att föra krig med?
Om en människa kommer till ställa frågan, och vi f å hoppas att konstruera upp orimliga situationer att mig och med hot vill tvinga mig att läm- postgironumret 56490 skall ge det ställa källarvägrarna inför Egentligen är det inte så svårt att sva- ra för den som tänkt genom sin ställning F ö r r a gången då krigskonjunktu- och vet vad den vill ingen skall tro ren fyllde så många s v e n s k a f i c k o r att man ä r tvungen svara på alla frå- med p e n g a r, g a v s d e t j u i a l l a fall gor nöjaktigt, Det kommer ändå alltid rundhänt åt h j ä l p a k t i o n e r n a i de till slut att bli nagon som säger » ja men h u n g r a n d e nederlagsländerna Det om man erbjuder er sista platsen i ett är om m ö j l i g t n å g o t ännu m e r a pa- skyddsrum innan dörrn stängs vid ett tetiskt i det ö d e som innan k r i g s - luftanfall, vad gör ni da? » eller något r ä t t a svaret.
na ut köttkniven ur min kökslåda där- för att han behöver den att slå ihjäl an- dra folk med.
måste j a g då som pacifist vara så tillmötesgående att j a g lämnar ut den?
Och om j a g vägrar, och han därför slår ihjäl mig, ä r jag då en pro- vokatör som faller på mina gärningar?
Fråga det tillbaka, så får vi se.
Ska VI dra oss undan allting här uppe I Nor- den?
Vem vet hur snart vi komma att annat lika omöjligt skria efter folkförbundets solidariska in- Men det ä r två återkommande huvud- gripande mot någon som hotar oss?
f l y k t i n g a r n a ännu k o m m i t till ro nu tvungit t u s e n t a l s m ä n n i s k o r u t ur T y s k l a n d, u t a n att d e t är f r å g a om frågor man måste fri sig för så gott Det ä r emellertid ab att det finns bara k r i g e t s f o r c e m a j e u r e.
Nu är d e t den man kan.
Den ena är: » hur kan ni sva- ett svar som duger på alla frågor Och Vedervärdiga o c h f a n t a s t i s k a doktri- ra för vad ni gör i paniken vid ett luft- det ä r att vi öka vårt antal.
När vi fatt nen a t t djävulen i n k a r n e r a t s i d e n j u d i s k a r a s e n, som drivit n y a s k a r o r på flykt ur T y s k l a n d utan att d e kunnat f i n n a n å g o n v a r a k t i g s t a d
De voro alla tappra Manfolkslogikk.
är en A » BRAVE velocipeder ä ' BRA VElocipeder » lltsen Hitler kom till makten har.
att inte bara i Tyskland.
raslära De samvets- ha egenskap av tysk krigsänka genomlevt vi icke velat undanhålla läsarna dess kriget och skrivit sina krigsmemoarer, gnistrande ilskna norska språk: Hvorlenge vil vi våge å bruke et ut- vilka utgöra ett ganska fruktansvärt do- kument om hur kvinnornas lojalitet trykk som » berettiget krig »?
E r det overhodet noe som kan gjøre nyttjades åren 1914 — 18.
D e n har först utkommit på lycka och nu också på sven- en k r i g » berettiget »?
ska Den inledes av en krigsförklaring till Jo, sier Mussolini, Italias behov for leras i politiska diskussioner.
Ofta nog plausibel förklaring till de handelsegen- g r a n n a s t e arbete gott nog.
ä r det förstås inte så väl beställt med skaper, som Västeuropas judar plötsligt lar vi saluföra mäta s i g också med de fenicierna var ju antikens förnämsta modern teknik kan framställa.
den sakkunskapen.
De flesta vet kanske, lade i dagen att den » ariska rasen, ä r en brun legend.
handelsfolk under det att de bibliska ju- 1 års garanti.
De begagnade cyklar vi lagerföra i (0bs.!)
vår affär garanteras men hur många vet till exempel, att d e t, darna var åkerbrukare och krigare.
alla felfria och av högsta kvalitet.
Mindre förhåller sig närapå likadant med den Om man söker underkasta judarna av goda cyklar som icke helt eller delvis » judiska rasen »?
I varje fall är begrep- i dag en rasanalys, så finner man de mest ekspansjon.
n dskrotas försiiljas på annat häll där vi Menns logikk begynner å gå kvinners en meget høi g a n g: » Krig er berettiget pen på detta område i allmänhet så pass olikartade kombinationer — långskalliga icke bära ansvaret för deras beskaffen- fordi vi har for mange folk.
Vi har av dunkla, att populärvetenskaplig upplys- och kortskalliga, resliga och småväxta, het.
Man kan alltså lita på även en be- den grund rett til ä gå løs på et annet ning synes i högsta grad av nöden.
En ijusa och mörka.
De judiska släkterna gagnad cykel om den ä r köpt i vår affär.
folk - som værsågod har å gi plass for dylik upplysningsskrift har nu utkommit företer på det hela taget ett starkt främ- oss. » Skriket lyder i alle I a n d, høit og dumt på svenska, den heter » Raslära raspoli- reasiatiskt och alpint inslag, men har i sedda med ordn.-n:r.
Billiga priser, kre- og fremdeles: Landene blir nvfolket!
Fød tik reaktion » och ä r en översättning av övrigt fått sin prägel a v det folk, hos dit kan ordnas.
flere barn!
Ettbarnsystem, to-barnsystem, den norske läkaren Karl Evangs förra vilket de vistats.
Modern cykelverkstad I de länder, där he- o ve!
o f r e m t i d, Fød f l e r barn!
Kvinner!
året utgivna bok med samma titel, hear- folkningen har ovannämnda rasinslag, m Vallingatan Tel. 11 95 87 Fød barn.
flere barn flere, mer betad och försedd med en del aktuella kan svårligen någon rasundersökning av- Köper, säljer, byter.
u t h y r och repa- krigsmateriell!
r e r a r cyklar tillägg av den svenske översättaren.
göra, om en person är jude eller ej.
Så For når vi bare har fått flere folk enn landet kan brødfø, får vi » behov for Ebbe Linde.
På det hela taget fyller den- förhåller det sig till och med i Sydtysk- ", - det hotade kriget och en bevekande vad- jan till kvinnorna att sammansluta sig a l l förhindra r!!
nytt krig.
Kvinnor i när detta i Medelhavsländerna mycket därom vinna med få undantag de tusen- folk omkring hörjan a v vår tide- tals kunder som under Arens lopp köpt U r Tidens T e g n lånar Tidevarvet föl- rashygien blivit aktuella begrepp.
som räkning utbytte sin religion mot den ju- sina cyklar hos oss.
enska som i sin jande artikel som v i i huvudsak återge.
med mer eller mindre sakkännedom venti- diska jahvismen.
Detta vore också en F ö r en Bravevelociped är nämligen en- kvinnor.
Ellen Klatt Brave det gäller cyklar, delar och reparationer Ras och politik.
Kvinnornas revolt.
för alla land förenen Eder!
nedrustning!
Vägra att låta bli slaktboskap och männi- skoslaktare i en och samma person!
Kvinnan lider dubbelt, ja tusenfalt!
På henne lägges a l l t d i t tunga, under kriget och efter kriget.
Jag vet det.
ty jag har haft tillfälle att dela krigskvinnans, kri- garhustruns och krigarmoderns lott.
Och j a g vädjar till alla kvinnor av alla natio- ner: Förenen Eder!
ekspansjon », Fordra Upp till kamp mot vilddjuret kriget!
äro stöldförsäkrade, registrerade och för- Brave og da er d e t ikke » tale om na s k r i f t på ett utmärkt sätt s i n uppgift.
Da går vi bare inn i — däri svaret på alla frågor.
När upproret mot kriget blivit en mass- rörelse Försöker har det m a n segrat.
lyssna efter om där land och Österrike, och ännu mer natur- Unken består av två delar, en sakligt ligtvis på Balkanhalvön och i Mindre och en mera politiskt Asien och Orienten.
15 — 30 % av alla på ett utomordentligt, objektivt och lätt- europeiska judarna ä r blåögda, och den fattligt sätt för vetenskapens senaste rön omtalade » judenäsan » — ett främreasia- Nationernas förbund och kvinnornas rättigheter.
och uppfattning på nämnda område.
Man tiskt rasdrag - förefinnes bara hos 15 — får reda på det väsentligaste om de nu- 20 % tida rasernas för- och utvecklingshistoria På så lösa grunder vilar således den samt Om de europeiska raselementens ut- nazistiska tesen Om den » judiska rasen ' bredning och egenskaper.
Beträffande de och dess förskräckande karaktärsegen- F ö r s t a kommisionen av N.
F:s försam- ling har behandlat Montevideoreso- lutionerna, d. v. s. frågan om gift kvin- nas nationalitet och frågan om Lika Rätt eller kvinnornas ställning över huvud ta- et annet land og hållen rasbiologisk — upp en verkligt stark opinion då ligger - — — vidmakthålla hela maskineriet, att produ- cera ammunition, att f föda barn, som aldrig fä skåda sin far, att vara den som alltid är stark och modig och optimistisk - med ett ord: den som upprätthåller andan - då kunna icke krig föras.
Ty mannen, soldaten.
ensam är icke till- fyllest.
Det ä r hög tid att vakna upp!
V i fordra vår rätt!
Vi vägra att låta ett så- dant helvete som det som nittonhundra- fjorton till nittiinhundraaderton härskade på jorden få upprepas.
Vi vägra att hjäl- pa till i detta fasansfulla.
Vi fordra ned- rustning!
Allmän, effektiv nedrustning i alla land.
Icke bara på papperet utan i anda och sanning!
Det är och måste vara vårt oeftergiv- liga krav.
Vi kvinnor av i dag.
n — la fatta varandras händer Och slår ihjel deres og vårt eget overskudd thar kedja runt omkring hela I Verdenskrigen slog vi ihjel 13 alla skrankor falla och låt tretten millioner m a n n — og enda har detta enda bliva ett öronbedövande fält- vi bare hatt arbeidsløshet og elendighet rop.
efterpå.
Vi få icke, kunna icke låta dem ta våra D e drepte 13 millioner kostet hver kr.
män och gossar och fördärva deras mo- 125,000 pr.
stykk - noen andre småut- ral, lemlästa dem och döda dem.
Vi ä r o gifter hadde V I visst også - i alt e r reg- en makt, en makt att räkna med, om vi ningen med et rundt t a l l 2000 milliarder sammansluta oss med det målet för kroner.
Vi har betalt av på den i 16 — 17 ögonen: avrustning!
Förbannat vare kri- år, Og vi har råd til å begynne igjen?
get!
Tusen gånger förbannat!
Kvinnors Øiensynlig.
som griper alla - från den nyfödde till åldringen - i sina klor.
Men ingen, ingen kan lida så fruktansvärt grymt som kvinnan under kriget.
Ty hon väntar hela tiden i förlamande ovisshet.
Utan denna kvinnornas insats skulle kriget praktiskt taget varit en omöjlighet.
- Fedrene som kjempet i Verdenskrigen, tillater a t deres sønner blir sendt ut i en ny krig.
Kom med dem!
Vi skal slå dem ihjel.
Vi skal gassfor- gifte dem.
Vi skal sprenge av dem ar- mer og ben, øine, ører og alle andre lemmer.
Drepe dem.
Lemleste dem.
1 fullt be- färgad sociologisk.
Den förra redogör judar har ljust hår, 40 — 50 % av de olika rasernas karaktärsegenskaper får skaper!
Det torde vara skäl a n lägga det get, som medborgare man klart för sig, hur pass litet som fak- på minnet i dessa dagar, då judeförföl- fem dagars ihärdigt tiskt vetenskapligt konstaterats och hur jelserna i Tredje Riket tagit ny fart och dramatiska poänger, mycket vidskepelse som vidlåder den all- nu g a n så långt, att inte ens de judiska nen i lördags om en och arbetare.
Efter arbete med många enades kommissio- resolution, som an- kyrkogårdarna längre tolereras i grann- befaller Lika-rätts-frdran till N.
F:s vi- skapet av de kristna!
dare studier och intresse, med ett erkän- Vad som genom seklerna sammanhål- nande av de internationella kvinnoorga- lit judarna har inte varit den gemensam- nisationernas arbete i denna sak.
Resolu- ma rasen utan den gemensamma religio- tionen rekommenderar fortsatta under- nen.
A t t detta hand kunnat bevaras så sökningar i frågan från kvinnoorganisa- ende utgör nämligen judarna ingalunda fast, har i främsta rummet givetvis be- tionernas sida, och anhåller att resulta- m kan Iappes sammen, dem en enhetlig folkgrupp.
Det gammaltesta- rott på de förföljelser, för vilka judarna ten av såväl dessa som a v regeringarnas e tilbake til k v i n n e n e.
De mentliga judiska folket var ursprungligen varit utsatta.
I tider av tolerans har de undersökningar i de olika länderna måtte skal pleie dem.
Være tålmodige, ømme, en gren av samma folkstam som araber- visat en tydlig tendens att helt assimilera sändas till N.
F:s generalsekreterare trøstende, kjærlige.
för Heltinner.
na, vilken under årtusendenas lopp blan- sig med sina » gästfolk ».
För den rätt- vidare studium vid en kommande Assem- Kvinner, menn e r dumme, men der?
er dat sig med syriska och kananeiska folk- trogne zionisten, vilken, inte olikt Hitler, blée.
enda dummere!
stammar och dessutom upptagit åtskilliga drömmer om en nation grundad på ra- Resolutionen uttrycker även en för- Dere operettholder krigen.
Dere føder andra element - således ett utpräglat sen, borde nazismens genombrott egent- hoppning att Internationella Arbetsorga- barn.
Dere opdrar disse barna til å tro M e n blott en liten del Iigen inte vara ovälkommet.
Men veten- nisationen måtte undersöka frågan om alle disse tilvante, naive ordene om » hel- blandningsfolk.
ter » og » ære » og » dø for fedrelandet » og a v vår tids judar är direkta avkomlingar skapligt sett står de båda på lika osäker kvinnornas rättigheter särskilt ur arbets- » plikt » og hvad vi nå er blitt tutet ørene av detta.
Under några århundranden om- grund - det finns varken » rasrena » ju- lagstiftningens synpunkt och därvid fram- fulle av.
Dere jubler og kaster blomster kring början av vår tideräkning bedrev dar eller tyskar!
förallt beakta de fall, där lagstiftningen t i l mennene når de marsjerer avsted til judendomen en livaktig mission runt Me- Den senare delen av Evangs och Lin- åstadkommer inskränkningar i kvinnornas krigen Dere e r » lotter ».
Dere går i frihet att arbeta.
ammunisjonsfabrikker og ersatz-fabrikker.
delhavet, och proselyterna räknades som des bok behandlar rashygieniska frågor.
Dere tar mennenes arbeid under krigen, stamfränder liksom muhammedanis- Utan att förneka det berättigade i steri- Med hänsyn till det starka motståndet og muliggjør en fortsettelse av den.
Dere men upptog i folkgemenskapen alla, som Iisering av Sinnesslöa och idioter, varnar inom kommissionen från de reaktionära Iapper sammen krigsofrene, trøster dem.
övergick till islam.
På detta sätt mång- den fur överskattning av vad dylika åt- elementens sida, får man nog anse det pleier dem - » Vi kjenner vår plikt i kri- dubblades den judiska » stammen » på gärder kan ha för sanerande inflytande vunna resultatet såsom ganska märkligt.
gen », sier dere.
mindre än ett århundrande.
Även senare, på befolkningsstammen och framhåller Men så ha vi kvinnor också haft sådana V i hor ingen plikt i krigen.
Med fare for å ryste alle mine med- ända fram mot slutet av första årtusen- med talande exempel det groteska god- försvarare av våra rättigheter som Kerstin søstre i de tilvante begreper om » kvinne- det.
fortsattes den ortodoxa judiska mis- tycke, enligt vilket steriliseringen prakti- Hesselgren, Sverige, Alexandra Kollon- lighet » o g lignende zirater, og bli på- sinnen.
SA infördes på 700-talet juden- seras i Tredje Riket.
Vidare påpekas fa- tay, U. s. s.
R., Anna Westergaard, Dan- klistret hårdhet og unatur og andre eti- domen som statsreligion i det kasariska ran i a n indela befolkningen i » mervär- mark, Johanne Reuty, Norge.
samt Chiles ketter, gjentar jeg: Vi har ingen plikt til.
å pleie krigssårede m e n n, La dem greie riket i nuvarande Sydryssland.
Detta diga » och » mindervärdiga » element och Irlands utmärkta manliga delegater.
det selv våger de å kaste en krig over blandfolk, som hade en turkisk härskar- hur mycket åtgärder i socialt och hygie- De ha kämpat som lejon och det skall oss, får de ta følgene selv.
Hver den av stam, räknade flera miljoner invånare; niskt hänseende återstår inte, innan man bli Tidevarvet en glädje att nästa vecka från dem härstammar otvivelaktigt stör- kan konstatera, om de nu fysiskt och få återkomma med några fylligare kom- sta delen av de ryska judarna.
Beträf- psykiskt sämre lottade verkligen ä r bä- mentarer till frågan.
fande de västliga Medelhavsländerna så rare av sämre arvsegenskaper!
C.
H. har det konstaterats, att namnen » karta- Tyvärr utmärker sig denna del av bo- ger, och » fenicier » tillika med deras » Mo- ken inte för samma objektivitet som den kan fortsette i verden.
männa uppfattningen härvidlag.
Miljö, hygieniska.
ekonomiska och klimatiska förhållanden spelar en betydligt större roll än man i allmänhet tänkt sig.
Särskilt intressant ä r kapitlet Om den I rasbiologiskt hänse- » judiska rasen '.
— - — ä r någon skillnad i tonen mellan protes- terna mot kriget nu och 1914, så ä r det ändå som om det vore en djärvare och fränare ton på många håll.
Läs på an- nat ställe i numret citat u r Ellen Klans bok » De voro alla tappra kvinnor,.
Den har kommit ut på tyska och nu också på E r ikke mannen I stand til å förstå, får svenska, Författarinnan slet ut sig som kvinnen lære ham det.
Med alle midler, krigsänka under förra kriget för att fylla Motto: Hver k v i n n e h a r som p l i k t å sin plikt mot sin mans tyska fosterland, holde Vi skal e ' m jo a n være n tilbake i flertall fra krigen.
i verden?
Nu ropar hon alla kvinnor upp till sam- Mimi Sverdrup Lunden.
ling och revolt.
Och i Social-Demokraten — — härom dagen skrev Maja Björkman:, Kvinnorna ha nu ingen annan väg än ÖRMLANDS LÄNSFÖRBUND AV SVENSKA KVINNORS V Ä N S T E R - att resa s i g mot kriget och appellera till sina landsmäns förstånd ».
Tonen i ar- FÖRBUND ordnar offentligt möte i Flen tikeln ur Tidens Tegn ä r också farlig söndagen den 29 september.
Talare bli fröken Marie Lous Mohr, ordförande i nog.
Det vore inte för tidigt om kvinnorna norska sektionen för Fred och frihet, som S Må de göra det talar om » Vi kvinnor og fredssaken », och förlorade tålamodet.
fort och grundligt.
Må de finna sinn doktor Ada Nilsson, som redogör för sin självfallna bundsförvanter bland männen resa till Genève såsom medlem av dele- och segra sammen med dem.
- loksreligion » försvinner ur historien sam- tidigt som man börjar tala om en stark » judisk » bosättning i Spanien och Nord- Afrika.
Det synes därför förhålla sig så, HUSMÖDRAR!
V i d Stockholms stads skolor för Husligt arbete ann non vardera 12-3) 1 30 och 12 — förra.
Utfall i mindre väl valda ordalag mot vår nuvarande samhällsform, mot kristendom och » borgerligt själsliv, ut- gör inte någon prydnad för en bok, som Ada Nilssons tal.
med en svensk översättning av doktor I övrigt ä r synnerligen läsvärd och in- Ada Nilssons tal inför N.
F:s rådspresi- struktiv, Inte heller tycker man att för- dent.
fattarnas gång på gång uttalade hänfö- under trycket av den hotande världs- bland Sveriges relse över Sovjetrysslands hundraprocen- situationen ha tusentals spontant rest sig mot krigets tiga härlighet riktigt hör till saken.
Men möjlighet glider man över dessa ställen och tar UPP Den delegation som ni ser framför e r meddelade fakta utan att stöta sig på den ä r vald av mer än 20,000 svenska kvinnor propagandistiskt tillspetsade formen, då och har fått i uppdrag att framlägga till kan man lära sig åtskilligt också av den eder denna resolution, som enhälligt a n - tagits.
senare delen.
anhålla att ni.
herr president, läg- märke t i l l att vi tro på Nationernas und och uppskatta vad det kunnat f för freden och det internationella kvinnor
Civilbefolkningen mot civilskyddet.
Blå månen.
unge D e n engelsmannen James Hilton daterar sin berömmelses början till Dikt at o r n o c h ö d et.
(Forts. fr. sid.
1.)
U p p r o r e t mot civilskyddet tar fart i detta årtionde.
Nu är han hest-seller av det ena landet efter det andra.
Be- första klass.
På svenska har vi förut g r i p e r då inte Mussolini vad han hål- vekelsegrunderna kunna vara olika, men fatt stifta hans bekantskap genom den ler på att laga till åt s i g, åt s i t t f o l k överens, tycks svariga och in- vigda, såväl militärer som statliga och ci- v i l a myndigheter icke ha gått till grunden med problemet, icke lag, korten på bor- det och visat hur skyddslös befolkningen nu ä r eller vad det skulle betyda att söka genomföra ett verkligt luftskydd i fråga om kostnader, ifråga om förvand- ling av livet.
I Schweiz ha flertalet kantoner genom- fört e t t passivt motstånd mot förbundsrå- dets anvisningar om luftskydd, de ha inte ens brytt sig om att svara på förfrågnin- g a r om vad de gjort eller ämna göra.
Det blir under sådana förhållanden omöjligt att ens genomföra skenet av luftskydd, » och det lir ju inte fråga om annat än e t t sken », säger Der Aufbau.
Tydligen tror varken förbundsrådet eller de militära myndigheterna på möjligheter a v ett luft- skydd.
Annars skulle de förhålla sig på ett helt annat sätt.
Men man vill inte erkänna detta.
ty därmed skulle ju illu- sionen om det militära försvaret falla samman som ett korthus ...
Vi ha redan redogjort för engelska re- geringens handbok om gasskydd, som föreslår de lokala myndigheterna olika En del kommunalstyrelser ha åtgärder.
redan med överväldigande majoritet be- slutat att inte vidtaga några åtgärder med anledning av regeringens förslag.
Somliga ha nekat att skicka representan- ter till den konferens som regeringen äm- nar sammankalla för dryftande av åtgär- der.
i juli hade enligt London Star en- dast en lokal myndighet auktoriserat spridningen av regeringens broschyr om antigasförberedelser.
Frederick Soddy, professor i kemi vid universitetet i Oxford förklarar att rege- ringens förslag äro » helt enkelt barns- ligan.
En känd expert på hrandväsendet säger att regeringens förslag i praktiken äro totalt odugliga.
» Det är en gest som kommer att skrämma folk utan att g e nå- gon trygghet vid krig. '
Dessutom ha representanterna för 350 fredsorganisationer opponerat mot rege- emedan det skapar far- ringsförslaget, liga föreställningar hos allmänheten både ifråga om krigets oundviklighet och luft- skyddets effektivitet: orden kunde varit tagna ur resolutionen ' från auditoriemö- tet.
Lirarinnornas förening har begärt att regeringen måtte återkalla cirkuläret, understryka att det ä r svårt för oss att bevara vart förtroende till Nationernas förbund om det skulle visa sig odugligt att i den nuvarande konflikten hålla på sina egna principer.
Det krigssystem som fortsätter a t t fort- farande upprätthållas av medlemmarna inom Nationernas förbund, bygger mer och mer på kvinnornas medverkan.
Syste- met kan alltså icke fungera utan kvin- norna.
Men kvinnorna kunna icke leva korta romanen Adjö, mr Chips!, som Bon- niers litterära magasin tryckt av - en utsökt välskriven berättelse om en gam- mal skolfux.
Nyligen har en annan av hans böcker, Blå manen, översatts till vårt språk.
Boken handlar om en högt begåvad Ox- ford-humanist, som under konsulattjänst i Indien per flygmaskin förs upp några tusen meter över havet till Blå månens dal i Tibets högland, där ett för världen hittills okänt klosterliknande samfund existerar.
I klostret harskar den abso- luta stillheten.
Invånarna lyckas med varje decennium allt mer koppla av all jordisk ävlan och ägnar sig så småning- om uteslutande åt något, som kunde kal- las fullkomnandet av det humanistiska personlighetsidealet.
Fullkomlig lycka och en livslängd av fornbibliska mått blir re- sultatet av detta abstrakta levnadssätt.
Vi får med den spekulativa engelske hu- manisten allt starkare förnimma tjusnin- gen av den översinnligt tunna, rena luften i Blå månens klostersamfund, då förfat- !aren.
med ett av de konitgrepp.
som står en forfattare till huds, i detta fall ett nå- got banalt konstgrepp.
styr om, att hjäl- ten.
som ä r på vag att ahsorheras av Blå månen, hasteligen återförs till normalt höjdläge.
Bokens lätt melankoliska slut- ackord lämnar oss i ovisshet om, huru- vida Conway ä r att gratulera till en så- dan utgång eller inte.
BIA manen är ett slags filosofisk även- tyrsroman.
Det vore snobberi att för- söka avgöra, huruvida den snarare ä r att räkna till förströelselitteraturen eller till den » högre » litteraturen.
Sedd ur vil- kendera av dessa synpunkter som helst, a r den bra.
Hilton fullföljer förträffligt den förnämliga engelska traditionen från Robinson och Gulliver att genom realis- tiskt utformade detaljer ge osannolika händelser sannolikhetens sken.
Viktigare ä r, att han förmår omge figurer och situa- tioner med levande atmosfar.
Berättelsen vinner dessutom i intresse genom de många intelligenta resonemangen om kul- turen och samhället.
Hilton hör tydligen till dem.
som besväras av effektivitetskra- vet.
Han hämnas litet smått i boken, där han dels är försmädlig mot tidsandan, dels leker med fantasin om dess motsats, det humanistiska högfjällsidealet i Blå månens dal.
Om det a r ett verkligt ideal, upplyser oss som sagt inte författaren om.
Och det ä r till slut just det lätta vemodet i denna ovisshet, som kommer att dröja i minnet.
sedan man glömt både rimliga och de orimliga enskildheterna i James Hiltons fyndiga historia.
Sten af Geijerstam.
de och å t hela världen?
Alla b r y d d e s i n n h j ä r n o r Mussolinis gåta.
M e n i själva med ver- k e t tog h a n ju b a r a k o n s e k v e n s e n till d e t y t t e r s t a av d e t d ö e n d e k r i g s s y - s t e m e t h a n l e v e r i o c h som h a n s ö k t i u n d e r s å många år.
Han försmådde att gå på d u b b e l l i n - o c h krigshot, g j u t a n y t t liv jen: underhandlingar bara d e t s e n a r e, l i k a ensi- h a n valde d i g på s i n f l y g e l som p a c i f i s t e r n a på den motsatta.
Intressant var att under hela den- na tid m e d d e l a d e t i d n i n g a r n a n~ ' + ter om Italiens s t o r a m a r k n a d e r, även de inköp på alla svenska.
e n s k i l d a f ö r e t a g e n h a n d l a d e, om De man fick tro tidningarna åtminstone, fritt och oberoende, utan intresse för a t t deras respektive stater samtidigt gjorde d e yttersta ansträngningar a t t ö v a press på Italien.
I slutet av förra veckan kommo de f ö r s t a a n t y d n i n g a r n a om en viss t v e k a n bakom Italiens strama håll- ning och dess officiella krigsentu- siasm.
Mussolini s a d e visserligen nej till f ö r l i k n i n g s k o m m i s s i o n e n s f ö r - slag men h a n f r a m l ä m n a d e e t t mot- a n b u d.
S å d a n t d e t var, t y c k t e s d e t snarast som en f ö r o l ä m p n i n g mot f ö r b u n d, enär det f ö r u t - satte att förbundet skulle svika alla löften o c h principer.
Men så som Nationernas F o l k f ö r h u n d e t f ö r u t blivit i g n o r e r a t, var d e t nu t a c k s a m t a t t å t m i n s t o n e bli behandlat på något sätt, även om oförskämt.
Men när det gällde att ta u p p kam- pen i M e d e l h a v e t mot England så var M u s s o l i n i i n t e l ä n g r e fullt s å kategorisk.
Han f ö r k l a r a d e att h a n ämnade f ö r s ö k a begränsa k o n f l i k t e n, hur utmanad han än var från alla s i d o r!
Italien o c h England u t b y t t e ö m s e s i d i g a f ö r s ä k r i n g a r, att de i n t e menade så allvarligt med sina åtgär- der i M e d e l h a v e t.
När d e t t a s k r i v e s h a r f ö r l i k n i n g s - k o m m i s s i o n e n ö v e r l ä m n a t s i n rapport till r å d e t.
Nu g ä l l e r d e t a l l t s å v a d som skall s k e där.
Om rådet enhäl- l i g t s k u l l e b e s l u t a ett m e d l i n g s f ö r - s l a g som Italien f ö r k a s t a r f ö r att gå bl.
a. emedan det uppammar krigsmenta- till krig, d å är rådet inte bara berät- litet och hindrar ansträngningarna att skapa internationellt samförstånd samt tigat u t a n även f ö r p l i k t a t att ta till uppväcker skadliga moraliska och psyko- s a n k t i o n e r.
Av d e k l a r a t i o n e r n a un- logiska reaktioner hos barnen.
Från alla d e r f ö r s a m i i n g e n att d ö m a b o r d e håll ha kommit Protester som i något i n g e n s p l i t t r i n g b e h ö v a u p p t r ä d a, men man vet aldrig, när det gäller.
väg.
Därför kommer systemet att bryta gande olika ordalag ta avstånd från allt delta.
i frirheredelserna till civilskydd.
samman.
Däremot har engelska arhetarpariiet, Nationernas förbund har därför att ehuru med tvekan, bekänt sig till civil- välja mellan att utrota krigssystemet och skyddets nödvändighet.
sålunda göra världen beboelig för kvin- * nor och barn eller att ta ansvaret för den Tidskriften Clarté anser att aktionen oundvikliga undergången. » mot luftskyddet här i Sverige skulle fått I större effekt om kvinnorna i stället för att vägra a t t tro på och begagna sig a v del ofullständiga skyddet, hade krävt a t t samhället försett alla, men i första hand kvinnor och barn, med tillräckliga skydds- anordningar mot luftkriget.
Detta skulle då vara för att » avslöja som svindlare » dem som icke satt civilbefolkningens skydd som den blivande härordningens centrala uppgift.
Som svar på detta råd i efterhand vilja vi s ä g a det, att enbart på en politiskt taktisk fint uppstår icke en rörelse av de mått och den karaktär som de svenska kvinnornas uppror mot kriget.
Vidare att vi upprepade gånger begärt att staten ordentligt utreder luftskydds- frågan så att svenska folket kan få fatta ståndpunkt till den i stället för att förbe- redelserna nu ha en halvt privat.
halvt officiell karaktär, så att en överblick är omöjlig.
När det gäller avslöja luft- skyddet äro vi på samma sida som Clarté.
Under inga omständigheter får en folkförbundsmedlem b ö r j a krig förr- än e f t e r tre m å n a d e r.
Men då f å r han det, enligt den nuvarande pak- ten.
Detta medgivande åt kriget står ju i f u l l k o m l i g m o t s a t s till K e l l o g g - pakten, o c h man h a r o c k s å f ö r s ö k t täppa till k r y p h å l e t, men d e t har inte blivit av.
Men man behöver nog inte oroa sig f ö r att M u s s o l i n i väntar i tre må- n a d e r för att få f ö r a ett lagligt krig.
D e l s bryr h a n sig inte om ifall kri- get är l a g l i g t e l l e r ej.
D e l s vet h a n nog att så länge till kan man inte utmana ödet.
- MÖTESPLATSEN.
I Vänersborg anordnas den 29 sept.
ett stort fredsmöte av I.
K.
F. F., nykterhets- föreningar och arbetarorganisationer.
Fru E. Wærn-Bugge kommer att tala om » Kvinnorna som fredsmakta.
