# ID: svediakorp-per3731
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,741
# sentences: 374
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Greta Realiteter.
Vi startade Vad F har hänt?
Ö R B U N D E T F O R K R I S T E T SAM- HÄLLSLIV, som haft sin årskonfe- rens i Gävle, har vädjat till utrikesmi- nistern att Sveriges regering måtte göra allt som står i dess makt for att mi+ verka till att Nationernas Förbunds rad omedelbart sammanträder och om möjligt förhindrar ett krigsutbrott eller gentemot den föredragsbrytande parten vidtar åt- gärder enligt förbundsakten.
K U M E N I S K A KONGRESSEN har E vädjat direkt till Nationernas bund om alla åtgärder för K For- att åstadkom- m a en fredlig lösning av konflikten.
VINNORNAS F A C K L I G A STUDIE- KURS i Stockholm antog före av- slutandet ett uttalande emot all lagstift- ning för inskränkning i gift kvinnas rätt till anställning, under hävdande av att rätten till arbete bör vara oberoende av M civilstånd och kön.
OT I N S K R Ä N K N I N G A R I G I F T A K V I N N O R S rätt ternationella fjärde in- kongress, som just nu sam- sjuksköterskekongress med 1,800 deltagare har samlats i Köpenhamn fur om yrkets brännande frå- gor.
REMAKTSKONFERENSEN I PARIS T misslyckades då de engelsk-franska förslagen, som gingo ut på upprättandet av en zon under uppsikt ni ' neutrala trup- att skydda de mot Abes- per med uppgift italienska kolonierna mot överfall från Abessinien, icke kunde godtas av Italien.
Medan Eden och Laval måste konstatera fiaskot höll Mussolini nya brandtal för de svartskjortedivisioner, som inom närmaste liden utskeppas t i l l Östafrika, uppmanande dem att bara » marschera och slå¨ ner alla hinder på sin väg ».
Konflikten skall nu behandlas a v rådssammanträdet i Genève den fjärde september, men Italiens utrikesminister Aloisi har intervjuledes medgivit att Ut- sikterna för krig u r övervägande.
.
» Varför tro icke uppropets författare på skyddsrum, gasmasker och källare, vilka dock äro påtagliga realiteter? » frå- gas.
Svar: Vi tro a t t Brunkebergstun- neln och det underjordiska Karlskrona äro realiteter för militären men inte for oss.
Vi tro att det finns en del källare där några civila kunna krypa ner för att skydda sig för explosioner och eldsvå- dor, men v i tro icke att de samtidigt kun- na vara en trappa upp for att skydda sig för d e giftiga.
tunga gaser som sjunka neråt.
Vi tro att hela den här skydds- apparaturen ä r en hemsk krigsleksak, dess hemskare därför att ingen som leker med den tänkt in levande människor och verkliga situationer i den.
* - Själv vill jag hellre förgås i ett kommande krig, än genomleva mitt liv i ständig förberedelse, i aktiv väntan på krig.
n:r 2 av den skriftserie som riksför- Vi måste sträcka ut våra hinder i känsla bundet för Sveriges försvar utsänder av samhörighet och gemenskap till a- finner man som första s a t s: » Ett väl or- dra nationer.
om vi över huvud taget vilja I ganiserat och tillräckligt luftförsvar ä r i leva.
våra dagar en ovillkorlig förutsättning Det framhålles vidare vikten a v » civilt för att kunna hålla ut och lyckligt ge- luftskydd. » Själv vill jag hellre förgås nomföra ett krig. » V i l k a a v de makter i ett kommande krig än genomleva mitt som deltogo i världskriget anse att de liv i ständig förberedelse, i aktiv väntan » lyckligt » genomfort ett krig, även om de på krig.
Vi måste högt s ä g a ifrån att vi nominelllt stodo som segrare och i likhet neka att låta paralvsera oss av kriget.
med Clemenceaus Frankrike lyckades på- Att skydda en hel nation ä r ogörligt.
Man har gjort sig löjligt över vår tes tvinga världen en fred som i deras egen Vilka skola skyddas?
De som ha råd att de fattiga skulle vara mera utsatta tanke för all framtid skulle skydda att köpa egen gasmask och ha råd bygga (Forts. å sid.
2.)
Frankrike för ett militariserat Tyskland.
egen bombstark källare?
Versaillesfreden krossade Tyskland som Vidare: » Ett modernt krig ä r inte blott militärstat, undergrävde dess ekonomi härarnas och flottornas krig, det ä r hela denna och trodde sig därigenom kunna förinta stormakt mitt i Europas hjärta.
Utvecklingen har själv visat vilken vag vi ha att gå.
Nationernas självhushållnings- tid ä r för alltid förbi.
M a n kan inte Ned med Vapnen i alla länder.
Två Å ttiotusen röstsedlar, femtiotusen upp- rop om det vapenlösa upproret och femtiotusen särtryck av Amelie Posse- Brázdovás artikel ha sänts ut från expe- ditionen för Kvinnornas Representantmö- te » Ned med Vapnen i alla länder » se- dan förra fredagen.
Efterfrågan på röst- sedlar har varit kolossal.
I flera städer och orter ha små kommittéer bildats för att organisera spridandet och insamlandet av röstsedlar.
Propagandaarbetet bedri- ves på de mest skilda trakter med fart och energi och de inströmmande sympati- bevisen för rörelsen ha varit överväldi- gande.
De första hundratalen förseglade val- kuvert ha nu redan skickats in och nya packar komma dagligen till postbox 2166, Stockholm 2.
På grund a v den korta tid som stod till buds för både kandidatnomineringen och valarbetet, har tyvärr ett stort antal förslag på kandidater till Representant- mötet kommit in för sent för att hinna Tävlan!
hunnit svara inom den utsatta tiden.
De- ras namn ha sålunda icke kunnat tagas med på den slutgiltiga vallistan.
Bland dem som svarat i tid men icke skriftligen voro fyra kandidater, nämligen fruarna Frida Hagen, Ystad, Ellen Svedberg, Eskilstuna, Agnes Söderquist, Västerås, Inez Wickström, Siiderhamn.
På grund a v systemet med den skriftliga kontrollen kommo deras namn icke med på den for- En tilläggs- sta upplagan a v vallistan.
lista med dessa fyra namn har därför ut- givits och utsänts till respektive orter och i den senare upplagan av vallistan är de in förda.
Alla vallistor skola vara expeditionen tillhanda senast måndagen den 26 augusti.
Nar veckans nummer av Tidevarvet kom- mer den ärade läsekretsen tillhanda åter- står sålunda ännu några d a g a r för val- arbetets fullföljande.
Vi be Eder a t t använda den korta tid som återstår till att sprida röstlistor i massör, agitera för rostning och hjälpa till med vallistornas komma med på förslagslistan.
Flera a v insamlande och insändande.
(Forts. å sid.
2.)
de tillfrågade kandidaterna ha heller icke Aktionen ” Ned med vapnen genomföra ett krig. ” Man bör organisera.
Sten ORDENS HITTILLS STÖRSTA sinien gränsande ” Att lyckligt vrida den tekniska utvecklingen tig resolution.
överläggning och därför maktlös.
medan tid är.
Kvinnornas Representantmöte.
manträder i Köpenhamn, antagit en kraf- N Elin Wägner.
fullt med- vetna att vi skulle få pressen emot oss, tigande eller hånande.
Veckans skörd av tidningskljpp bekräftar denna uppfatt- ning.
De stora stockholmstidningarna anse det under sin värdighet att själva spilla ord på oss men skicka fram lands- orten i sina pressöversikter.
Det kunde varit bra med vägledande och uppslagsrik kritik.
Men inte ett enda vettigt eller allvarligt menat förslag ha kritikerna haft att ge åt människor som äro förtvivlade över händelserna och i denna förtvivlan resa sig mot kriget.
De som föreslå oss att starta gasmaskväg- rarrörelse i Italien skulle vara de första att skratta ut oss om v i reste dit.
Vi anse oss ha rätt a t t handla efter vår övertygelse i Sverige.
trots att det just nu inte går att organisera den kvinnliga protesten mot kriget I Italien.
M a n liar rätt att anta att den finns fortfarande, liksom 1914.
Den tog sig heroiska ut- tryck den gången men var oorganiserad till arbete har även Open Door Internationals Av denna rörelse Wavrinsky: bakåt.
folkens ».
Klarare kan man inte uttrycka sig.
Nu veta v i det och böra handla där- efter.
Det ä r: neka att ha något som helst med krigsförberedelser att göra.
Vi vilja inte att krig ständigt skall ingå i (Forts. å sid.
4.)
af Geijerstam: européer.
II.
ROMAIN ROLLAND.
å en föregående artikel under denna En jämförelse for övrigt skulle visa fler rubrik.
Två européer, talade om Thomas Mann, var det i anledning av en nyutkommen samling essäer, av vilka fem hyllade den tyska andens stormän och den sjätte fick sin personliga accent ge- nom författarens bitterhet över att vara landsflyktig.
Som beteckning för Ro- main Rolland är ordet europé för trångt; tanken på ett Paneuropa avvisar han i n - dignerat som en ny form fur partikularism.
För oss ä r det emellertid naturligt att tala om T h o m a s Mann och Romain Rol- land som européer.
Båda har genom sin vägran att låta andra, högre ideer under- ordnas nationalismens ide ställt sig i har- nesk mot sin nation.
Båda har nödgats välja exilen, i de politiska flyktingarnas klassiska hemland, Schweiz.
Ingendera vinner numera gehör i sitt fädernesland, båda talar i stället till Europa, där en större eller mindre publik väntar på de- olikheter än likheter.
Redan stilen röjer skilda temperament.
Mot Manns behärs- kade ironi och sinnrika men sakliga pro- sa svarar hos Rolland ett brinnande hög- stämt patos, uttryckt utan konstfulla fur- klädnader i en upphöjd och nobel retorik, som inte undgår a t t ibland verka mono- ton.
Mann lir först och främst konstnär, Rolland förkunnare; » Europas samvete » har en av hans beundrare kallat honom.
Romain Rolland ä r a v gammal fransk slikt.
Han föddes (1866) i en småstad i den franska provinsen, där han tillbringa- de barndomen under stilla och lyckliga förhållanden, tidigt i nära kontakt med musikens och litteraturens mästare.
Sina gymnasie- och universitetsstudier bedrev han i Paris.
Efter ett par års vistelse i Italien åter- kommer han till P a r i s som lärare i mu- sikhistoria r i d Ecole normale.
Han utger (Forts. å sid.
4.)
D - ras ord som på paroller.
Ned med vapnen i alla länder!
Välj ombud till Vallistan upptar 317 namn från hela landet!
Välj ut 70 representanter ur listan!
Samla in röster!
Listorna k u n n a s ä n d a s till valbyrån ä n n u t o. m. måndagen d e n 26 aug.
B l i v med i det v a p e n l ö s a upproret a d r e s s Box 2166, Stockholm mot kriget!
S k ä n k b i d r a g Postgiro 58825.
V a l b y r å: Triewalds- gränd Stockholm KVINNORNAS REPRESENTANTMÖTE i Stockholm den i september!
Svenska Arbetarnes I I förbigå= uppropet (Forts. fr. sid 1.)
Sedan * ende.
till i vallistorna inkommit den 26 augusti vidtar rösträkningen omedelbart.
De sjuttio kandidater som fått högsta .. röstetalet äro valda.
D e som komma närmast i röstetal inträda i mån a v be- inte tala om att de äro stängda från de hov som suppleanter.
De valda repre- rikas möjlighet att i god tid proviantera sentanterna komma omgående att under- konserver och fly i bilar till sommarvil- rattas om resultatet av valet s a m t få när- lorna.
mare detaljer om mötet.
D e n 2 4 A u g.
1 9 3 5.
Anslutningen för bomber än de bemedlade.
Troligen tycka de fattiga det är mindre l ö j l i g t när de besinna att de icke h a råd att köpa gasmasker eller portativa plåthytter med oxygenapparater eller lädersäckar med luftpumpar att lägga barnen i.
Att för .kvinnornas v a p e n l ö s a u p p r o r mot k r i g e t » h a r blivit ö v e r v ä l d i g a n d e s t o r.
Det f ö r e f i n n s p å t a g l i g e n en bestämd önskan hos kvinnorna även i v å r t land a t t g ö r a en a l l v a r l i g p r o - I test m o t kriget.
Det m ä r k s o c k s å tie s k r i v e r i e r emot uppropet med vilka man b e v ä r d i g a t detsamma.
en reklam, men som v a n l i g t förekommer e n del f e l a k t i g a Även d e t t a ä r Representantmötet äger rum i Stock- Man talar om våra demagogiska fra- holm den första september.
Utom d e ser i samma andetag som m a n försäkrar 70 valda representanterna ä g a d e som att Sverige kan och bör » skaffa sig ett deltagit i rustningen rätt a t t närvara vid luftskydd som fungerar perfekt ».
Ha d e mötet som Ahiirare.
Anteckna på röst- som tala om ett effektivt luftförsvar en sedeln om ni önskar deltaga i mötet!
Lo- aning om vad det v i l l säga?
Första för- kalen för mötet kan betämmas först med svarslinjen är militärflyget, Som själv gör ledning av det antal åhörare, som anmält luftanfall eller älp av markförsva- sig.
Deltagarekort komma att tillsändas ret förhindrar, Hur vågar man vederbörande.
säga som ma så och så många Alla försändelser ställas till Kvinnornas flygplan behövs för att få försvaret effek- Representantmöte » Ned med Vapnen i tivt?
Man vet ju inte vilken fiende man alla länder », Box 2166, Stockholm 2. får, vilken utrustning han har, inte h e l - Expeditionens adress ä r Triewalds- ler vad han vill vinna eller vad han vill gränd 3, 2 tr., Stockholm.
Telefon offra f ö r att vinna det.
vilket icke kan 11 99 75.
Postgiro 58825. sakkunnigt räknas ut i förväg eftersom meddelanden.
d e t beror på graden av hans desperation.
N.
D.
A. p u b l i c e r a r en a r t i k e l, Andra försvarslinjen är det passiva som e n l i g t uppgift, v a r s k r i v e n före skyddet, men vem av dem som klandrar redaktion kvinn uppropet o c h som s l u t a r med e t t oss för att vi inte lita på det, har tänkt P.
S. för a t t b e m ö t a d e t s a m m a.
Man ut vilken upp-och-nervändning av vår till- inte skulle nästan kunna tro att även d e t - varo det kommer att bli om vi skola plan- n med anledning a v mot kriget anföra vi arkt uttryck för det har s i n t oss föl- ta P. v a r s k r i v e t på f ö r h a n d.
k- mässigt göra vårt liv gas- och brandsä- jande: - Elin Wägner skriver i n:r RO av in- tikeln t a l a r m o t nationell a v r u s t n i n g.
kert och ständigt i alla dispositioner U p p r o p e t t a l a r om internationell a v - rätta oss för luftanfall?
Vi påstå att Tidevarvet: » All m a k t ligger på andra si- r u s t n i n g, vilket torde observeras.
ingen har tänkt tanken ut eller vågar dan: Myndigheternas, pressens, det mång- tusenåriga systemets och traditionens U p p r o p e t s e g e n t l i g a innehåll b e r ö - lägga fram kalkyler som hålla.
makt. » Det är sant.
Makt till en tid.
r e s k n a p p a s t.
A r t i k e l f ö r f a t t a r e n iv- Men vi ha med oss den starkaste makt r a r mest för m i s s i o n s a r b e t e f ö r f r e - i världen, viljans makt.
En mans vilja Vidare hånas vi samtidigt för att vi tro har skapat diktaturen.
Samlade kvinnors den i R y s s l a n d.
D e t ä r v ä l i n t e t som h i n d r a r v e d e r b ö r a n d e a t t b e d r i v a e t t på Nationernas förbund och för a l t vi vilja bräcka diktaturen.
» Jag är gammal, orkar inte vara med i s å d a n t a r b e t e.
Artikeln s l u t a r med ställa oss i opposition mot männen.
Det- a t t uttala s i n t r o p i a t t k v i n n o r n a i la förbluffar oss något, ty det ä r väl framtiden s k a k ä n n a komma till re- snarare rörande av oss att vi hålla på och skyddsrum om det kräves av mig.
sultat i f r e d s s a k e n.
M e n om k v i n - det system till fredens bevarande som God lycka, tack fur att E r lilla modiga n o r n a a v i d a g s i t t a med h ä n d e r n a i skapats a v manlig intelligens.
Fröken skara hjälper viljan a t t bli stark. ».
varmt tack för det behjärtade k o r s, l ä r nog f r a m t i d e n s k v i n n o r Fröberg vill lära oss att N. F. icke har initiativet att ge praktisk form åt de tan- s v å r l i g e n f å se n å g o t r e s u l t a t u t a n någon makt.
Men Nationernas förbunds kar och Onskningar, som i dessa d a g a r åläggas det v ä g r ö j n i n g s a r b e t e, som makt ä r summan av dess staters makt, fylla så många av oss, skriver ett Iärar- n u v i l a r så t u n g t på v å r tid.
därest de enas om a t t använda den, så par från en av våra större städer.
- Vi tro på möjlighet för fred.
Vi Medan N.
D.
A. genom o r i k t i g a enkelt a r det.
tro att den skall vinnas, e j så mycket ge- r u b r i k e r s ö k e r m i s s t ä n k l i g g i i r a kvin- nom sanktioner av olika slag som fram- Ett argument värt att t a upp ä r det a t t förallt genom den enskilda människans nornas samling kring fredsfrågan, ställer en l a n d s o r t s t i d n i n g sig i s t ä l - vi icke ha anledning till någon särskild avståndstagande.
Vi t r o att Ni vid Eder let h e l t o f ö r s t å e n d e.
Den ä r a d e tid- kvinnoaktion, emedan vi i förhållande vädjan funnit den väg, på vilken krigen n i n g e n k ä n n e r p å t a g i i g e n i n t e till en till kriget äro likställda med männen.
komma a t t avskaffas, nämligen de enskil- das massvägran att lämna sitt deltagande o r g a n i s a t i o n, som h e t e r » I n t e r n a t i o - Emellertid stå vi så tillvida i en särstäil- till detta för civiliserade människor ovär- n e l l a K v i n n o f ö r b u n d e t f ö r f r e d o c h ning att vi icke skapat krigssystemet diga sätt att göra upp tvister.
Krigen ge frihet,.
Den f ö r s t å r således i c k e, a t t hur skulle vi stackars kvinnor kunna det ingen garanti för att den, som verkligen d e t t a förbund ä r m e d i a k t i o n e n, o c h som bara » tänka med hjärtat och inte hor rätt också får rätt, endast makten När de enskildas a t t d e t h ä r r ö r sig om en internatio- med hjärnan » enligt Örebro Dagblad?
triumferar alltid.
- nell a k t i o n.
V i d a r e t a l a s om a t t — Ej heller äro vi inrangerade i samveten med kraft komma att göra sig gällande - - d i nedliggas vapnen, d i man i n t e f å r » glömma a t t v a r h e l s t detsamma.
Inför utsikten att bli infån- behövs inte mer än en relativt obetydlig en k r i g i s k man v e r k a r, d ä r f i n n s o c k gade som vissa länders kvinnor blivit det, internationell polisarmé, med frivillig C.
H. en k v i n n a i n ä r h e t e n s.
En m y c k e t protestera vi p i den punkt där vi när- värvning. » e g e n d o m l i g s a t s!
B e t y d e r d e t t. ex. mast äro berlirda.
Det ä r självklart en s.
En skriftställarinna.
skulle kunna och våga dö dö utan gasmask » — Ett - - en a t t det ä r för kvinnas skull, som förfalskning då det säges från Eskilstuna att vi därmed forklarat oss vara bättre i n minnen och ha mindre ansvar för det som sker.
A t t Tidevarvet exempelvis alltid beto- nat det ansvar kvinnorna ha genom sin passivitet vet redaktör Selander mycket väl.
.
Kvinnorna ha snabbt och i stor ut- sträckning fattat m e n i n g e n med rörelsen medan de herrar som fört talan för män- nen i pressen i n t e ens gjort ett försök att förstå den.
Visserligen representera de gudskelov inte alla männen, men där Fysikalisk - Dietisk - Kuranstalt Behandling av reumatiska åkommor nervsjukdomar, mag- och tarmlidanden samt andra kroniska sjukdomar.
Alla moderna badformer, elektricitetsbehandling och massage.
Individuell diet.
Vegetarisk och bla dad kost.
Helpension.
Begär utförligt prospekt.
Moderata Inga drickspengar.
Överläkare: D:r E. Garby.
Postadr.
Hultafors.
Tel. Borås 695, Rävlanda 68, Hultafors 16. amma regim: Nyhyttans Badanst.
Järnboås öpp.
hela året Eke- Badanst., Rimbo, öpp.
sommarm., Stockholms Fysik.
Kuranstalt.
priser.
systemet, tillsamman med Eva Fröberg.
De reagera stundom mot dess urartning, men de böja sig ända lydigt under d e groteska konsekvenserna därav.
Det kalla de a t t räkna med realiteterna.
Vi som gjort uppror ha flyttat utanför systemet åtminstone i vart tänkande.
Det ä r därför vi vilja ' sticka vår käpp i ödets hjul.
Kanske hejda vi farten.
Kanske g å r bara käppen sönder.
D e t kan inte hjälpas då.
D e t betyder ingenting om inte en del kvinnor viii bli skyddade eller låta s i g utnyttjas, för maskineriet s k a gå vidare ändå, heter det.
De som resonera så likna en viss landsfogde som skaffat gas- masker At sina fjärdingsmän Vi andra undra om en ensamt överlevande fjär- i c k e b e u n d r a a t t dingsman längre ä r en fjärdingsman.
Elin Wägner.
M u s s o l i n i vill h a k r i g med A b e s s i - n i e n, så ä r d e t t a k n a p p a s t troligt.
Ty vad krig alltid o c h allt fortfarande g å r u t på ä r makt o c h pengar.
Männen slåss!
O c h k v i n n o r n a ska b e u n d r a, h u r de slåss.
M e n vi kunna männen slåss!
m i s t e ändå finnas någon skillnad i in- ställningen, i själva graden av hundenhet vid det gamla systemet.
Dessa skrivande herrar stå innanför
Spänningen “ Vi vilja dö för il Duce ”!
i Frankrike.
Detta är de satser som Mussolini re- dan i åratal utslungat för sin politik.
I Brest, T o u - lori.
Pari?, Le Havre ha sammanstötnin- garna mellan demonstranter och polis kostat hiindratals skadade.
Efter dessa satser for- Man behöver inte vara någon politiker, man måste bara känna ett Iands eller en stads atmosfär för att förstå, att den här gången var det inte fråga bara om några explosiva känslor som det var för några månader sedan, Orsaken var inte en tillfällig otålighet eller uphetsning utan det obestämbara tillstånd som fransmän- nen kalla » malaise » och som kan växa från en mycket vag känsla till en mycket bestämd aktion.
Och utan att gå på möten och råd- fråga ledande personligheter, utan att på minsta vis blanda sig i det politiska livet, som alldeles hotar a t t dränka den per- sonliga tillvaron, kunde man känna den växande spänningen, kunde man gissa att det som den har gången höll på a t t dra ihop sig inte var en tillfällig affekt utan ett djupt missnöje, som hade sin grund i allvarlig eftertanke.
Och redan på långt håll kände man hur de enskilda grupper- nas verksamhet skärptes.
Arbetet både till höger och vänster intensifierades och på kort tid var den politiska bild vi hade bara för e t t A r tillbaka - en obestämd.
konturlös bild, med flytande gränser, full- ständigt förvandlad.
Det är alldeles tillräckligt att konsta- tera a t t Frankrike nu förfogar över tre Brave när det gäller cyklar, delar och reparationer » BRAVE velocipeder ä ' BRA VElocipeder » krigspropaganda hara till arbetarna - den här gången Brave -.
tiklar.
och krigsuppfostran ver- olika Hur skolor.
oriktigt det än vore att beteckna ökat utrymme, och tillgång A) Endast individiiella studier, reducerat h ister.
Reklamartister SKO AM 17 Dekoratörero.
KON Utbildning Mod av kur are.
6 månader.
M H Ö kurs på 3 månader S HUMLEGÅ ÅRDSGAT.
K 60 37 17 DIPLOM stora till 15 sept.
NORM emottagas intill Telefon r s.
L G t i l l råvaror Anmäln.
Beg Italien med sina 42 miljoner människor har knappast plats för mera än 25 miljo- ner.
Folkmängden växer - tack vare den 4.
intensiva Propagandan för folkökning samt förbud emot och straff för spridan- de av upplysning i födelsekontrollerande syfte?
- med en halv miljon människor om året.
Vad skall man göra med alla - SKOL medio a v oktober.
Ester Edelstam.
e n order lämnar vi allting för a t t lyda.
dessa människor I som i månader D e n krigslust strejkade förmännen, officerarna på de Fosterlandet är det enda som betyder nå- transportfartygen, och bland de got.
V a d il Duce vill ur nödvändigt.
stora jämförelsevis fåtaliga demonstranter, som E t t av de vanligaste argumenten för det- ännu sitter kvar I fängelserna, befinner ta k r i g är nu den starka befolkningstill- s i s både statstjänstemän och lärare från växten i Italien som nödvändigt fordrar dessa hiindelser som revolution - de hade i varje fall alla en revolutions yttre kännetecken, krossade fönsterrutor, plund- rade butiker, nedvräkta lyktstolpar.
har- rikader, gatustrider som räckte i timmar - lika kortsynt vore det å andra sidan att förringa oroligheterna hara se ett ut- brott av missnöje däri, orsakat av att e t t par hundratusen människor stod inför en omedelbar lönesänkning.
Tillämpandet av dekretlagarna, som beslutats ratificerats och använts med ilande hastighet, har visat den Stora mas- a AVDELNINGAR: I Lekstuga », 4 förber.
klasser.
7 elementarskoleklasser med normalskolekompetens Anknytning t i l l folkskolans 4:e o. 6:e klasser.
Två grund- sprak: tyska eller franska.
Gymnasiestudier för inträde i L 111.
Hur denna länge förberedda oavlåtliga Stockholms B orgarskola om inte decimera öppen under augusti 10-3, från I sept.
10-5 (lörd.
10-3.)
Tel. 2301 15.
Och på detta sätt fullfölja Italiens civilisatoriska uppgift i dem genom ett krig?
san hur tunga de offer tir, som fordras världen!
a \ ' den.
Verkningarna är särskilt för de När mussolini började sin krigiska be- små löntagarna mycket kännbara och det anställda vilkas löner under det arbetning av den italienska ungdomen sista året sänkts med mer än trettio pro- var d e t bl.
a. i känslan av Italiens för- SPRÅKLINJEN.
(Särskild avd. A Södermalm.)
Nybörjarklasser.
fortsätt- finns ödmjukelser och svårigheter I världskri- cent.
Visserligen lir det sant, a t t liknande At- get och de ringa framgångar man då och M gärder tillgripits i andra länder, som t. ex. Italien eller Nederländerna hand i hand med en ögonblicklig, genast känn- bar sänkning av livsmedelspriserna.
Man påminner sig, med vilken järnhård energi prissänkningen tvangs igenom i Italien FÖR konsthi vann.
Paris i aug.
1935.
Elisabeth Janstein.
FOL V i hänvisa till Pier Gudros redo- - n:r II för 1935 görelser i Tidevarvet - för den systematiska krigsuppfostran av barnen i Italien.
Nu säger Mussolini: » Krig är nödvändigt Ett land kan i c k e och man såg full av beundran hur de undvara k r i g och italienarna är den stör- kungliga dekreten i Nederländerna åstad- sta nationen i världens den vann världs- kom en prissänkning för livsmedel på om- k r i n g 25 procent - och vad mera är, hur kriget. » denna prisnivå också blivit beståndande.
Och u t ifrån denna inställning står han därom vittna med få undantag de tusen- H i t t i l s har varje aktion för billigare tals kunder Som under årens lopp köpt livsmedel i Frankrike, som numera är ett sina cyklar hos oss.
av världens dyraste länder, varit fullkom- För en Bravevelociped är nämligen en- ligt e t t slag i luften.
De nya dekreten dast det bästa material och det samvets- skall nu åstadkomma denna prissänkning grannaste arbete pott nog.
De nya cyk- Men Frankrike ställer sig tvivalnde till Iar vi saluföra mäta sie också med de e t t sådant experiment.
Man känner svå- förnämsta modern teknik kan framställa.
righeterna.
de ömtåliga punkterna, in- 1 Ars garanti.
De begagnade cyklar v i tressena, som står på spel.
lagerföra i (obs.!)
vår affär garanteras Denna oro, som lir djupare än man på alla felfria och av högsta kvalitet.
Mindre avstånd kan tro, detta avvaktande till- goda cyklar som icke helt eller delvis stand gör a t t spänningen växer och det n dskrotas försäljas på annal håll d i r v i är omöjligt a t t förutse d e n kommande ut- icke bära ansvaret för deras beskaffen- vecklingen.
Om Lavals aktion får den het.
Man kan alltså lita på även en be- avsedda verkan är det troligt att oron gagnad cykel om den är köpt i i &amp; affär.
lägger sig och att den underhara, latin- 1 / 2 Ars garanti.
Nyhet: Alla våra cyklar ska jämvikten, som ligger under den äro stöldförsäkrade.
registrerade och för- starka rörligheten i sinnena.
åter kommer sedda med ordn.-n:r Billiga priser, kre- t i l l sin rätt.
Men om dekreten bara vi- d i t kan ordnas.
sar sig vara pappersförordningar då kan man befara a t t dagarna i Toulon och Modern cykelverkstad Brest endast var ett förspel.
Vallingatan 21 Tel: 11 95 87 Köper, säljer, byter, uthyr och repa.
rerar cyklar RIKTLINJER: periodläsning, disciplin.
Per IÍtalia nostra: (1: sta och 2:dra års fyllda 18 år.
- Stora understöd för obemedlade.
Samtliga kost- rn med hel inackordering cirka 50: - kr.
för medellös.
Tel. 183. och efter vilka han på tre stora atlantångare.
för några månader sedan det förvånande TÖDDA Vinerkurserna n u beredd för det » fjärde puniska kriget, med den ständigt upprepade Alfricam esse delendam!
satsen: ödd).
1-årig huvudkurs å förmiddagstid eläsningar i historia.
geografi, litteratur- och ningar på tyska.
engelska.
franska.
italienska och sikaftnar - Kinematografiska förestallningar.
Inskrivning fr. 26 uaug.
för språklinjen kl. 10-1 1 f. m.
och 6-8 e. m., för Folkhögskolan Timmermansgatan 11-12 28, f. 7-8 m. och e. m.
Realskolan Läsningen kl. börjar 7-8 e.
2 m. september.
Språklinjens filial, i - K EJSARINNAN MENEN har i de abessinska kvinnornas namn vädjat till Englands kvinnor om deras mora- liska stöd under en prövande lid.
» Vi VIGGBYHOLMSSKOLAN
Två européer.
(Forts. fr. sid.
I.)
sina första dramer, påbörjade under vis- telsen i Italien och med ämnen hämtade från den italienska renässansen.
Sitt dra- matiska farfattarskap har han sedermera fortsatt, framför allt genom revolutions- dramerna, tillkomna i samband med RoI- lands misslyckade försök att skapa en teater för folket, där stycken med he- roiska ämnen skulle slå ut den domine- rande boudoir- och triangeldramatiken.
Tillsammans med några likasinnade vänner upprörs han över den futtighet och slapphet, han finner i dåtidens franska samhälle.
Denna anda skall nu inte be- kämpas genom vackra ord och häftiga angrepp utan genom tålmodigt arbete och personliga offer.
En tidskrift grundas.
Där publiceras, för en liten Iäsekrets, utan uppmärksamhet från pressens sida, dessutom utan ett öres honorar, Romain Rollands stora heroiska biografier över Beethoven, Michelangelo och Tolstoj, och likaledes hans väldiga romancykel Jean- Christophe.
Med sina första dramer hade Romain Rolland natt en viss litterär be- römmelse.
Under de tio Aren fram till 1912, varunder hans största litterära verk publiceras, finner man, säger hans vän och biograf Stefan Zweig, knappast hans namn nämnt i en fransk tidning.
Man vå- gar gissa, att dessa Ar av tålmodig ideell krigförande länderna, skriver han under krigets första månader i schweiziska tid- kriget ningar och en serie förhärligandet flammande av protester kriget.
Des- mot Att lyckligt ge- nomföra ett krig " artiklar, samlade i bokform under ti- sa teln Ovan stridsvimlet.
isolerade honom med ens och som det synes för hela hans livstid från Frankrike och de flesta av hans vänner där.
Även i andra länder väckte de till att börja med den våldsam- måste ovilja.
Det gick så långt, a t t till och med de schweiziska tidningarna av- böjde hans medarbetarskap.
I gengäld samlar han från denna tid, visseriigeil långsamt, en allt större krets av hängiv- na vänner och anhägare över hela Euro- pa, sedermera över hela världen.
DA kriget är slut, lyckas han förmå ett stort antal av andens stormän till under- tecknande av hans bekanta deklaration om andens oberoende,, ett manifest, som i glödande ordalag uttrycker hans pro- gram om rättens företräde framför natio- nalistiska hänsyn och de intellektuellas plikt att vaka över att rättens intressen tillgodoses.
Det är programmet för hela hans senare verksamhet.
Ständigt söker han samla de intellektuella i alla Iänder till kamp för internationalismen, mot krig och övergrepp i varje form.
Ett otal tid- ningsartiklar av hans penna har sett da- gen.
och en ofantlig massa protestaktio- ner har utgått från honom.
Enbart den brevväxling, varmed han vill hålla vid liv varje spirande intresse for hans idéer överallt i världen och förena dessa intres- (Forts. fr. sid.
1.)
vårt medvetande Men dit syfta de som tro på krigets nödvändighet uttryckt i följande sats: Det civila luftskyddet måste tränga i n i varje skrymsle Och vrå till varje enskild individ, I Sveriges försvar maj 1935 före- kommer en artikel Om gasmasken Jag citerar några meningar: På gasskyddets område kan intet improviseras Fullstän- dig krigsberedskap måste här vara för handen i ovseende på såväl material som utbildning Med andra ords vi måste alltid, årsklass efter årsklass vara be- redda för krig, öva oss n~~~ gasmasker Och se till att förbättringar göras på det- ta ofullkomliga ting som därigenom ford- rar nya typer O. s. v. Man tror att ge vi blott militär Och civilbefolkning till- räcklig utbildning kan vi lugnt gå det kemiska kriget till mötes.
Fienden skulle genom bara vissheten Om vår förberedel- se k u n n a avstå från gasanfall!
Och skulle mot förmodan ett sådant anfall ske äro vi trygga ty vi äga i gasmasken det säkraste skydd mot stridsgasernas verkningar.
Detta är att insöva befolk- ningen i en trygghet som inte existerar Ty fortsättningen av artikeln innehåller en redogörelse för alla de svårigheter ve- derbörande h a f t Och har för att g ö r a sen i gemensam strid, är enorm.
gasmasken effektiv.
Gummi är det bästa material.
men vi sakna råämnet i Den samling brev, artiklar, manifest och vid Iängre förvaring är det inte håll- och andra dokument.
som han nyligen ut- bart, Man har i gasmask m / 31 från givit under titeln Quinze ans de combat, Åkers krutbruks gasmaskfahrik stannat.
gummerad väv som måste förvaras i Femton års strid.
visar en del av detta vid gigantiska arbete under Aren 1919-1934. konstant temperatur i mörka lokaler och strävan i det fördolda varit de mest pa- kostande av Romain Rollands heroiska levnadsbana.
Umgänget med mänsklighetens stormän landet^ har gjort det naturligt för Romain Rol- land att skaka av sig de nationalistiska fjättrarna Heroismen Och arbetet hans konsts ledstjärnor visar längre Hans internationalism i dess tidigaste form blir En ytterligare volym, huvudsakligen inne- hållande fredsartiklar, är under utgivande.
en dyrkan av storheten, i vilken nationell Romain Rollands utveckling under des- dräkt den än uppträder, ett slags andens sa femton å r efter kriget, för honom allt Paneuropa.
I denna anda skriver han de närmare kommunismen.
Hans revolutio- heroiska biografierna.
Härigenom kan nära inställning har nog från början till han också till hjälte i konstnärsromanen väsentlig del bestämts av oviljan mot Jean-Christophe välja en tysk dessa kapitalistiska demokratier.
som sak- Men hans idealism är alltid för aktiv för pliktmedveten för att trivas i upphöjd oberbrördhet ovanför alldagens strider.
Den klarnade ron i humanismens elfenbenstorn har väl för honom aldrig ens haft någon större lockelse.
Kulturarvet vill han för- valta så at massorna görs delaktiga av de stora personligheternas liv Och idéer.
Han kan inte syssla med konst Och und- gå att uppröras över lidandet och orätt- färdigheterna omkring honom.
Han kän- ner sig kallad att ingripa.
mana och re- formera.
Det finns ingen motsägelse mellan Ro- main Rollands litterära produktion före kriget och hans oavlåtliga arbete från och med sommaren 1914 i fredens, internatic- nalismens och det sociala framstegsarbe- tets tjänst Men först kriget driver ho- är på allvar ut i stridsvimlet.
DA kri- get bryter ut har han sedan ett eller ett par år äntligen natt internationell beröm- melse Upprörd över krigsmentaliteten och inte minst bittert besviken över håII- ningen hos den intellektuella eliten i de helst förpackas i igenlödda lådor innehål- lande kvävegas.
Filterbehållaren tillver- kas av denna modell i så stora dimensio- ner att den miste bäras i särskild väska och kopplas till ansiktsskyddet medelst en andningsslang.
Imskivor måste fin- nas i ögonskydden för att uppsuga fuk- nade förmåga eller verklig vilja att be- tighet, vilket i synnerhet i vart klimat vintertid innebär svårigheter, O. s. v. vara freden, Hans kommunism har såle- V i l k a delar av civilbefolkningen skola des fötts av hans internationalism, Under prisgivas At de förluster och psykiska på- kriget kom han i nära beröring med de frestningar.
som otvivelaktigt kunna bliva landsflyktiga ryska bolsjevikledarna, med följden av bristande gasskydd utbrister Lenin i spetsen, som då tidvis vistades i författaren och tillfogar, att nu ligger det Genéve.
Under efter vad han själv för-, regeringens hand att lösa vårt gas- säkrar ett visst inre motstånd har han se- skyddsproblem, Ha vi verkligen ett gas- dermera, inte minst som en reaktion mot skyddsproblem?
En olöslig fråga är inget vad som skett först i Italien, sedermera i problem.
Tyskland, drivits till ett allt mera decide- När man på ett fotografi ser en skara rat försvar för den ryska bolsjevismen.
människor i gasmask, vilka känslor gri- Han är numera ständigt parat att ställa per en?
Är det stolthet över den mänsk- sig på Sovjets sida mot det övriga Euro- liga intelligensen?
Förena sig verkligen pa, och hans mål är att kalla andens ar- mänskliga krafter för att ikläda oss detta betare till kamp som hjälptrupper, ett tryne?
Harald Hjärne har yttrat: Fädernes- slags specialvapen i striden för arbetar- klassens frigörelse, I Sovjet ser han landets försvar betyder rättsordningens mänsklighetens avant-garde, det enda hävdande utåt Kan krigets vågskål nå- ljusa löftet i ett förfallet Europa, där fin- gonsin ha något med rättsordningen att ner han ansatser till föverkligandet av göra?
Ekonomisk makt och endast det det nya samhällsidealet och där.
menar avgör krig.
och Tysklands rättsordning han Också har vi den bästa säkerheten ligger i grus och aska därför att Iednin- för fredens bevarande.
gen med kejsaren i spetsen ansåg krig Trots sin entusiasm för det nya Ryss- land är Romain Rolland inte ansluten till vara det naturliga sättet att Iösa kon- flikter stater emellan.
något parti.
Oavlåtligt har han hävdat, Greta Wavrinsky.
samvetets skyldighet till fri prövning oav- sett statsintressena.
satsen att ett än så högt mål skulle få helga medlen, förkastar ska patriotismen, som han stött för hu- han skoningslöst.
Därför är han upp- vudet genom Ovan stridsvimlet, genom rörd över de politiska morden och över- greppen mot oliktänkande även i Sovjet- I Ryssland, och för denna inställnings skull befinner han sig upprepade gånger i po- lemik, med Barbusse, grundläggaren av Clarté, och sina ryska vänner.
Genom sin sympati för kommunismen har Romain Rolland fått nya vänner, en ny internationell plattform, men kanske l i k a många nya motståndare.
Den f r a n - sitt fördömande av Versailles-freden och det franska kolonialväldet, har ännu svå- rare att förlika sig med honom som va- pendragare åt Sovjet.
Det är betecknan- de för hur isolerad Romain Rolland är f r n sitt eget land, att ingen större Paris- tidning lär ha ägnat ett ord At hans se- naste bok.
Sten af Geijerstam.
Romain Rolland: Quinze ana de combat.
Les éditions Rieder, Paris 1935.
