# ID: svediakorp-per3730
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,068
# sentences: 341
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad av Vad har hänt?
VÄDJAN TlLL N. F. att icke för- tröttas att söka hindra kriget an- togs spontant av hundratals deltagare i Nordiska skolmölel och har överlämnats E N v i offra Elin Wägner.
» Jag tror på freden, den är ingen utopi .. skriver till Tidevarvet en av de många korrespondenter som instämma i ' att något måste göras och att kvinnorna böra göra det.
Det överväldigande flertalet sluter sig till vår plan, men just denna korrespon- dent har mycket bestämda invändnin- gar att göra.
Vi f i n n a det vara av vikt a t t ta upp dem och ge dem här i sam- manfattning: till grneralsekrderarr Avenot.
Ni föreslår kvinnorna att betacka sig Nationaltemplarordens årsmöte, repre- för de skyddsåtgärder mot luftkrig som senterande 40,000 svenskar samt den in- ternationella Godtemplarorden genom sin ledare, lektor Oscar Olsson, ha » med fast tilltro till fredens önskvärdhet, möjlighet och nödvändighet » insänt en enträgen vädjan till N, F. att icke lämna något medel oförsökt till en fredlig lösning av den rådande konflikten.
stund.
E F T E R NORDISKA SKOLMÖTET har först historikerkongressen, där- ordna, så kommun efter tjugusjätte svenska läroverksmötet samlats i Stockholm.
Ecklesiastikministern talar på det senare över frågan om stu- dentexamens reformering.
M E D HUNDPISKA OCH BJÖRKRIS, oavbruten arrest under tre eller fyra dagar, brutala åtgärder för att hindra rymning bl.
II.
med maskin- sax klippta märken i håret, ett rött och ett grönt byxben etc. har hört till ord- ningen vid Råby skyddshem i Skåne en- ligt den nu framlagda utredningen, som utförts av polisintendenten Zetterqvist och hovrättsfiskalen Alexandersson.
Sär- skilt anmärkningsvärda ha utrednings- männen funnit de » kollektiva » bestraff- ningarna vara, d. v. s. offentligt utdelad aga, förefogen för att framtvinga bekän- äro betänka att an- Seminariesakkunnigas betänkande Om blixt från Mar himmel kan man a v Anna Sörensen.
knappt tala.
O c h oförberedda på tanken kunna åtminstone inte Fred och Frihets e av Kungl.
Maj:t i juli 1932 tillkal- minarierna från i t till 10.
Här torde en- medlemmar vara, ej heller Tidevarvets lade seminariesakkunniga ha den 9 dast behöva erinras om denna utredning läsare.
Det är snart ett ar sedan vi skrevo: » vi äro redan ganska många och dennes avlämnat sitt betänkande.
Deras rörande den starkt sjunkande nativiteten, tänka bli fler som tacka nej för egen tillsättning föranleddes framförallt av frå- som offentliggjordes redan förra året och gan om folkskoleseminarieorganisationens gav anledning till den intensiva diskus- del. » Vi ha ingen möjlighet att fordra an- omfattning och om studenters utbildning sionen om befolkningsfrågan.
För vinnan- slutning av någon.
All makt ligger på till folkskollärare.
Senare uppdrogs även de av lämplig fördelning av seminarierna andra sidan: myndigheternas, pressens, frågan om småskoleseminariernas organi- i olika delar av landet föreslå sakkunniga, sation till de sakkunniga.
att fyra seminarier bli samseminarier.
det mångtusenåriga systemets och tradi- tionens makt.
VI vilja heller inte pressa Indragning av seminarierna.
Studentlinjen tvåårig.
eller lura en enda individ in i detta.
Själva äro vi förbluffade över den anslut- Vid behandling av den förstnämnda Allt ifrån år 1909, då den första stu- ning som kommit utan minsta övertal- ning.
Många kvinnor ha kommit d ä r f ö r frågan ha de sakkunniga på ett helt an- dentklassen upprättades vid folkskolese- sätt än tidigare varit fallet tagit hän- minariet i Stockholm.
ha sådana klasser att de länge känt avsky for att gå in i det moderna krigets system.
För dem har syn till barnantalets utveckling.
De ha funnits anordnade i större eller mindre det känts som en lättnad att få verbalise- låtit verkställa undersökningar av profes- utsträckning.
Deras karaktär av ettåriga ra denna avsky och få veta vilka andra sor F. J. Linders rörande nativitetens ut- kurser på extra ordinarie stat ha gjort, som dela den.
Ju fler som samlas kring veckling och inverkan på skolväsendet.
att de ansetts särskilt lämpliga att an- denna paroll, ju lättare blir det att stå Med hänsyn till denna utrednings resul- vändas för reglering av antalet examina- för den, att sätta genom respekt f ö r den.
tat ha de sakkunniga måst föreslå en re- tionsavdelningar olika Ar.
Under de se- Martyrskap ä r ett högt ord i detta fall, auktion av det nuvarande antalet exami- naste läsåren ha de varit endast två.
Sam- då vi i sanning inte avstå från någon nationsavdelningar för folkSkoleseminari- tidigt med att de högre skolorna organi- (Forts. ä sid.
4.)
verklig säkerhet, ej heller från ett liv som erna från 20 till 16 och för småskolese- D blir Detta är ingen realpolitik.
Varför försöker ni inte I stället ordna med kvinnotåg alla länder efter före- bild av bondetågen?
Den som ställer sig på vågrarsidan vore värt att leva.
Vad vi offra är ju måste naturligtvis tänka ända fram till bara en illusion.
M e n låt oss i alla fall använda ordet.
d e yttersta konsekvenserna och pröva sig på frågan: » Hur skulle jag själv söka att Det vore under alla omständigheter ett handla under ett fientligt luftangrepp .. martyrskap att uppleva e n modernt krig Men det måste betonas, att denna spon- som icke kan hållas på avstånd frän ci- tana protest mot att kvinnorna utan vi- vilbefolkningen.
Skulle då inte ett frivil- dare dras in i krigssystemet, den sprin- ligt martyrskap vara bättre än ett ofrivil- ger upp ur livsvilja!
Den har tillkommit ligt?
Kunde fasans stund verkligen bli på en förhoppning att träffa detta sys- värre för dem som i förväg satt sig in tem, belysa dess vanvett och bidraga att i vad det gäller och på förhand sökt re- voltera mot det öde som kryper över göra det omöjligt.
Under alla omständigheter leva vi un- världen?
Värre för dem än för de andra der perspektivet av det hot mot livet och som låtit inrangera sig eller överrumpla den förödelse av värden s o m det moder- sig?
nelser.
» Vi kunna aldrig skaffa skyddsrum EFTERSOM STYRELSEN FOR na kriget utgör.
Det blir då inte så märk- NORRGARDS SKYDDSHEM aldrig värdigt om man får lust att ta ett djärvt mot bomber och gas för hela befolknin- fått reda på några missförhållanden, har steg, som må vara riskabelt men dock gen i en storstad.
säger generalinspektö- den heller icke kunnat ingripa, förklarar ger en möjlighet att avvärja faran!
2.)
(Forts. &amp; styrelsen i sitt bemötande av utrednings- kommissionens rapport.
Föreståndaren TREMAKTSKONFERENSEN MEL- förmå engelska regeringen och Folkför- har aldrig gjort någon anmälan och detta L A N ENGLAND, Frankrike och bundet att säkra freden i Afrika.
Neg- anser styrelsen bevisa att det heller icke Italien äger rum i Paris i slutet av vec- rernas framstegsförbund och fackorgani- varit anledning till anmärkning.
kan.
Ett engelskt förslag om ett sam- sationer i Brittiska Guyana ha skickat UPPDELNING AV SKYDDS- fällt ekonomiskt folkförbundsmandat över solidaritetstelegram till kejsaren av Abes- HEMMEN i skolhem och yrkeshem, Abessinien har nämnts som en utväg, sinien, förklarat sig villiga att stödja föreslås av skyddshemssakkunniga, I syf- men förhoppningarna om Mussolinis med- hons kamp och brännmärkt Mussolinis fe att undvika den olämpliga samman- verkan äro ganska ringa.
handlingssätt som en utmaning mot neg- blandningen av yngre och äldre elever.
ÄMNAR INKALLA rernas samfällda sak.
Upptill 15-årsåldern böra barnen f å vara Abessinien protesterar i Genève mot presi- Nedrustningskonferensens i mindre, intima hem med tillfredsställan- dium under folkförbundsförsamlingens folkförbundsmedlemmarnas vägran att, AGA — — *.
EN HENDERSON Kvinnornas resning mot kriget.
D et första uppropet i Tidevarvet om mestertiden, trots att det bara var en kort vecka inom vilken svaren måste vara in- ne, kommo 700 kuponger inom den ut- satta tiden tillbaka med förslag på kan- didater till Representantmötet.
Hela Sve- rige, både städer och landsbygd.
Norr- Yrkeshemmen kun- f örs st a sammanträdesvecka, för EN att gällde det de före- slagna kandidater- nas möjligheter att ställa sig till för- fogande far repre- sentantmötet.
En land och Skåne, yrkeskvinnor, husmöd- förfrågan utsändes rar, ungdomar, olika politiska och sociala till samtliga.
Det läger, kar givit sin mening tillkänna: kunde vara fres- Detta är vad vi väntat på - med tack- tande att få utförligt citera de svar som samhet för denna hinnornas aktivitet i ingått på den frågan.
Så mycket bered- fredens tjänst vill jag sända mitt förslag villighet, tacksamhet och offervilja.
en en varm önskan am välgång och till- så stark önskan a t t få vara med och slutning i arbetet.
Alla telefonpåringnin- främja denna » kvinnornas stora heliga gar, personliga besök och brev som a- sak » kommer till uttryck i de par hundra der denna tid kommit till Representant- brev, som i skrivande stund kommit CI- — mötets expedition och till Tidevarvet ha l a exportera vapen till Abessinien trots Ita- ytterligare förstärkt intrycket av kvin- nornas omedelbara reagerande inför det na vara större, men allsidiga.
Fyra ställning till den aktuella situationen.
liens krigshot.
skyddshem, bland dem Norrgård, skola PROTESTVÅG mot Italien går initiativ som tagits.
Och som f. ö. fått sympatiska instämmanden Sven från enligt förslaget indragas.
fram bland negrerna i Afrika och ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING Västindien.
där massmöten hållas för att många av våra manliga läsare.
OCH ÅLDERDOMSPENSIONE- de skolundervisning.
Sedan kandidat- Kvinnornas vapenlösa uppror mot nomineringen av- kriget fick ett spontant svar: trots se- slutats?
.
, rekordtid peditionen tillhanda.
- Man vill inte stå utanför en kvin- nornas resning i krigsfrågan - och mätte det bli en verklig sådan - även om det rym en betydelselöst att teckna sitt namn på ett papper.
Kommer jag obotligt för- (Forts. å sid.
4.)
Vad vi offra.
Kunna kvinnorna De n 1 A u g.
1 (Forts. fr. sid.
1.)
ren för skyddet av franskt territorium.
» Om vi rädda av äro vi rikligt be- lönade för våra ansträngningar » Vilka skola då offras?
Skall urvalet ske med den starkares, med den ¨ ritt?
Eller skall man offra alla kvinnor över prokreationsåldern, alla män som samhället kan undvara?
Vilka äro de?
Här om någonsin lura faror för kramp och samvetstving.
Dessa frågor har man undvikit att ställa.
Det finns ännu flera frågor.
Hur Alla skall det bli möjligt att ordna även be- En hemsk värld.
Fred!
Alla vilja ha fred!
anse kriget som ett upprörande våld.
Ändå inriktas folkens förhållande till på krig.
Man mäter deras varandra styrka inte efter andlig utveckling utan efter luftvapen, flottor och ar- méer.
När nu kvinnorna samla sig om- kring freden och som fullmyndiga medborgare ämna säga ifrån, att vi inte vill h a krig, är det ingenting att förvåna sig över, om några äro tviv- lande och tveksamma, Det hör nästan till.
Det vore inte riktigt naturligt Där måste alltid finnas annars.
» Man kan inte säga att motståndet mot kriget minskats, snarare har det ökats enormt, åtminstone här i Frankrike,, skriver ordföranden i franska sektionen för Fred och Frihet till oss, Bland de många symtomen på ett sådant motstånd ä r också förslaget från England att ked- jebrevsvägen organisera en kvinnornas ekonomiska bojkott av italienska varor.
Grundtanken är densamma som i vår ak- tion » ned med vapnen i alla länder »; Folkförbundet dröjer med sanktioner mot gränsade skyddsmöjligheter för de utval- fredsbrytare, det sumpar nedrustningen.
da i vårt land?
v i b l i j u tvungna nu att Därför sätta kvinnorna igång med ak- offra stora summor för att stödja löräld- tioner på egen hand, avsedda att pressa raskapet i detta land, där det avtar.
Där Folkförbundet eftersom petitioner och ha vi en fiende I landet mot vilken vi namninsamlingar inte gjort någon verkan.
måste vidta forsvarsåtgärder.
Om dessa Tidevarvet har frågat docent Karin få vika för skyddsrum och gasmasker, Kock om vad hon tror om kvinnornas med a n d r a ord Om försvarsbudgeten ekonomiska sanktionsförfarande.
nästa år skulle vinna på socialbudgetens » — Jag tycker en sådan kvinnobojkott bekostnad då vore väl ändå den yttersta är rimligare som påtryckning inför ett dårskapen nådd.
krigsutbrott än som straff mot exempel- Invändningen att detta icke är realpo- vis de tyska judeförföljelserna, svarade litik är allvarlig.
Men det beror på vad docenten Kock.
Man finge väl tänka sig man menar med realpolitik.
Vi anse att att man tillkännagåve i förväg att så den räknar mer med verk1igheten än den och så många kvinnor starta bojkotten i gasmaskpolitik som nu föres och som det ögonblick kriget bryter ut.
På det för länge sedan lämnat verklighetens sättet skulle kanske importörerna av ita- mark.
lienska varor bli betänksamma, vilket Vi vilja också att vart land skall för- skulle märkas i Italien.
Den som redan svaras.
Därför sluta vi oss till dem över nu vill avstå från italienska citroner och hela världen som trevande söker bygga apelsiner kunde förstås börja på egen upp ett annat system till sammanlevnad hand.
mellan folken att ersätta det gamla för- Effektiviteten beror dels på antalet några, som tvivla och tveka, som det svåra ännu svårare.
Var- f ö r skulle alla kvinnor vara eniga.
Det måste finnas de, som s ä g a: » när kriget väl kommer, kommer ändå alla kvinnor a t t sätta på sig gasmasker som inte ens kan försvara sig och trängas i källare ».
Man kan Protesten mot gasmasker och visserligen spå, om det som kan kom- källare är ett medel att sätta fart på det- ma att hända i framtiden, men man ta systemskifte.
Om vi bli så många att göra svaret kan ingaiiitida yttra sig med säker- vi kunna protestera och demonstrera het om det, som inte h a r hänt.
Det marscherande, så låt OSS göra det.
Men är så lätt att misstänkliggöra och ett kvinnotåg för fred i största allmän- het kanske inte skulle löna den stora mö- förlöjliga.
Men hitta på något bätt- dan.
re sätt för kvinnorna att förhindra vi veta inte hur många kvinnor som kriget, den som det kan!
Eller ock- sluta sig till.
Men det är redan många så låt bli att störa dem som arbeta.
fler än vad de, som sände ut den första Olika åsikter kommer alltid a t t fin- lilla appellen vågade räkna med.
Från nas.
Men bort med den vanliga små- Danmark och Norge har beredvillig an- slutning kommit.
Motsvarande rörelse i aktiga klandersjukan.
Frankrike har sint oss sin sympatihäls- De kunna åtminstone vänta en li- ning och villighet att förbereda ytterliga- ten tid dessa kvinnor, som äro så re aktioner.
Många medlemmar ur den starka motståndare till kvinnornas kvinnliga engelska arbeterskedelegatio- vapenlösa uppror mot kriget, ty om nen uttalade sin anslutning till idén och gingo in for, att vi skulle utbyta erfaren- det, som de tro, ej skulle gå att för- heter.
Från ett diktaturstyrt land nådde hindra ett krig, är det just de själva, Oss också en hälsning från en av dess och endast de, som bli de överle- mest framstående kvinnor: » Det var er vande.
- En hemsk värld!
— — bojkotta Italien?
kvinnor som enas på denna linje, och sär- skilt länder som därvid deltaga i aktio- nen, dels på den allmänna stämningen, på handlarnas villighet att deklarera ur- sprunget av sina varor.
I vissa fall lig- ger ju ursprunget klart: i fråga om syd- frukter och viner, när det gäller exem- pelvis siden blir det redan svirare.
Det ekonomiska sanktionsförfarandet medför ju alltid kostnader för det egna landet i form av återverkningar på den egna im- porten, men det får man väl knappast ta hänsyn till i ett sådant fall. » Tidevarvet har inte mottagit något kedjebrev från England än.
När vi får ett så ska vi skicka det vidare.
plikt att göra detta, ni det!, Och siutiigen: gå vi skall väl också » kraft källor » förlänas detta som kan få göra i livets tjänst, så av övervärldsliga företag.
Elin Wägner.
5 T I D E V A R V E T ' Barnen Kvinnorna Seminarierna i kollektivhuset.
stabila i fackföre- så E n babykorg med ett sex veckors flic- kebarn i star helt förtroligt tillsam- mans med blommor och skrivprejor på ... Brave cyklar, (Forts fr. sid.
1.)
serats att studentexamen blivit lättare krav endast med vissa modifikationer i tillgänglig, ha möjligheterna för studen- fråga om särskilt matematik, fysik och ter att bli folkskollärare åtstramats.
Detta kemi.
har lett till en så stark konkurrens, att av de Aren 1930-1934 i studentklasserna in- De nya kurserna.
e olika industriernas kvinnor vet tagna endast 24 % hade enbart student- egentligen inte mycket om varand- examen.
De övriga hade utöver denna En höjning av kurserna föreslås för ras limer, villkor och arbetesförhållanden, sade f r u Anna Johansson-Visborg bl.
a., examen avlagt akademisk examen, idkat både folk- och småskoleseminarierna, rade den nor- akademiska studier eller avlagt andra varigenom dessa bringas i bättre över- en f o r kvinnor examina, t. ex. gymnastikdirektörsexamen.
ensstämmelse med undervisningen, sådan r ofta omöjligt Samtidigt ha I allt större utsträck- den gestaltat sig vid seminarierna med ningsrörelsen.
D det stora vita bordet i en av Kollektiv- husets vackra lägenheter fyra trappor upp.
Fastän det l i l l a krypet i korgen inte ger ett knyst ifrån sig där hon Iig- ger med de små, små knytnävarna tryck- ta mot kinden, känner man genast att hon ä r rummets oomstridda medelpunkt.
Fängslade av detta intryck be vi husets för oss att få se varandras arbetsplat- vi känner alltför litet till varandras värdinna, med.
kand. f r u Aina Versteegh- ser, sociala förhållanden.
Det är just för a t t Lind berätta om h u r det känns att vara ung mamma med ett lindebarn i Kollek- skänka en större överblick och samtidigt ge tillfälle till personlig kontakt mellan tivhuset.
Fru Lind börjar med att visa oss husets representanterna för de olika arbetsplat- sitt yttre möjligheter och därmed ä r redan serna som studieveckan, den första i slag, kommit till stånd.
På programmet en hel del frågor besvarade.
Balkon- står föredrag om fackliga frågor ur o l i k a gen utåt den vackra blomster- och gräs- mattsprydda gården är idealisk som sov- synpunkter, socialism och kvinnofrågor Omkring 260 svenska deltagare för- plats åt ungen de timmar hon skall vara ute.
Vill man ha det riktigt skönt kan delade på 21 fackförbund och ett trettio- hela familjen ta hissen till takterrassen tal utländska gäster hade samlats i Fol- sex trappor upp, där man har hela som- kets Hus festligt fanprydda A-sal när öppnades.
Där såg m a n kvinnor, marhimlen över sig och en härlig utsikt kursen som längre arbetat i den fackliga rörel- över Stockholm att njuta av.
Där f l n n s sen,.
Gerda Nyberg for textilen, Hildur plaskdammen för barnen i lekåldern och dusch- och solbadsmöjligheter för de vux- Rubin, Tobaksmonopolets I Gävle kända na.
Alla husets innevånare ha samma rätt namn, Hanna Grönvall, hembiträdenas Sida v i d sida med dessa till denna underbara viloplats, inte bara ordförande.
ungdomar i långa rader.
Den allra som i vanliga hus — den eller de fa- sutto yngsta var nog en sjuttonåring i ljusblå miljer, som tack vare större betalningsför- kliinning, som fått skoarbetarnas stipen- måga kunnat hyra den översta våningen dium och som nu med spänd uppmärk- med de största förmånerna.
Men Kollektivhuset har också andra samhet följde föredr I det orienterande drag som för- möjligheter for underlättande av bestyren Ivan Larsson, beklädnadsar- med ett spädbarn.
Babytvätten kan i den troendeman betareförbundet, höll över Arbets- och utsträckning man önskar med fördel läm- löneförhållanden för kvinnliga arbetare i nas till husets tvättinrättning, vilket stäl- Sverige, påmindes åhörarna om den snab- ler sig billigare än att skicka bort kläder- na.
Städning, utförd av husets kollek- ba utveckling som organisationsarbetet Sverige tiva stiiderska, kostar 50 öre i timmen.
bland kvinnorna genomgått i kom till 1899 Den går på en liten stund och innebär När Landsorganisationen hade den endast 29 anslutna kvinnor.
också en besparing i jämförelse med vad 1908 - Aret före storstrejken - hade en stadigvarande hjälp skulle kosta.
Medan f r u Lind och hennes man — när antalet vuxit till 13,400.
Nu ä r det inte hans arbete tillåter honom att vara hem- långt från 100,000 kvinnor som ä r an- ma — intager sina måltider i restauran- slutna till L. O. Hr Larsson ville inte neka till att män- gen på nedre botten, kan det lilla barnet i korgen mycket väl vara ensamt i vå- nen till en början betraktat kvinnorna i ningen.
Men skulle det bli fråga om en organisationerna med en viss misstro.
längre bortavaro, t. ex. den d a g då alla Man trodde de skulle b l i flyktiga där, bara de hopsparade ärendena skall uträttas i vara med för några tillfälliga fördelars staden, lämnas husets dotter in för en tre- skull och sedan försvinna igen.
Men den- timmanperiod à femtio öre i spädbarns- na pessimism har kommit grundligt avdelningen, där hon står under sakkun- skam.
Det är ett både intensivt och sta- bilt arbete som uträttats av de kvinnliga niga sköterskors överinseende.
För oss var Kollektivhuset helt en- fackföreningsmedlemmarna.
Under det utbyte av erfarenheter som kelt den enda tänkbara lösningen, säger f r u kandidaten, som trots hem och barn sedan förljer deltagarna emellan, kan man önskar fortsätta sina medicinska studier få höra många exempel på kvinnligt mod och framåtanda, fastän en och annan och därför måste ha någon slags hjälp i hemmet.
— T y ett sådant hembiträde, fortfarande efterlyser det brinnande in- som kan både laga mat, sköta hushållet tresset hos de kvinnliga arbetarna.
och barnet skulle vi inte ha räd att be- De löneuppgifter hr Larsson nämnde för de olika industrierna, ha en gemen- tala.
Om man räknar med de småbarn, som sam sak att säga, nämligen den låga upp- väntas komma till inom den närmaste skattningen av det kvinnliga arbetet i framtiden, har Kollektivhuset med sina jämförelse med det manliga.
Om de olika cirka femtio lägenheter 6 barn under skiftningarna i arbetesförhållandena på ett å r och sammanlagt 10 stycken un- olika platser och i olika industrier får man der två år.
Nästan varje våning har så- däremot inte veta så mycket genom dessa lunda sitt eget spädbarn och man kan torra fakta.
I dessa frågor ämnar stu- höra deras skrik när man far ner i his- diekursen skaffa sig en konkret och per- sen — när den ena våningens unge upp- sonlig uppfattning genom de studiebesök som anordnats vid några av Stockholms hör t a r den nästa vid.
Hur nöjda innevånarna i Kollektivhu- industriföretag.
C.
H. set ä r bevisas f. ö. av det jämnmod med vilket man funnit sig i att hantverkarna ännu flera månader efter inflyttningen kelius, vågat ha sitt kontor i huset och varit kvar i huset.
sina hyresgäster.
varje dag äta i restaurangen Är inte det mitt ett ibland bevis en — tid När framåt vi flyttade balansera in i på april ställningar måste vi och hålla fast oss i taket, ty i n t e ens bland många a n d r a på vilken utmärkt trapporna var färdiga.
Trots detta har stämning som råder i Kollektivhuset?
Casan.
husets skapare och värd, arkitekt Mar- — på — Följ Kvinnornas Vapenlösa Uppror mot kriget i TIDEVARVET Prenumerationspris till årets slut POSTGIRO kr.
2:75 när det gäller delar och reparationer » BRAVE velocipeder ä ' BRA VElocipeder » därom vittna med fä undantag de turen- tals kunder som under Arens lopp köpt sina cyklar hos oss.
För en Bravevelociped ä r nämligen en- dast det bästa material och det samvets- grannaste arbete gott nog.
De nya cyk- lar vi saluföra mäta sig också med de förnämsta modern teknik kan framställa.
1 års garanti.
De begagnade cyklar vi lagerföra i (obs.!)
vår affär garanteras alla goda felfria cyklar och som av högsta icke helt kvalitet.
eller Mindre delvis n dskrotas försäljas på annat håll där vi icke bira ansvaret för deras beskaffen- het.
Man kan alltså Iita på även en be- gagnad cykel om den ä r köpt i vår affär års garanti.
Nyhet: Alla våra cyklar äro stoldförsäkrade, registrerade och för- ning g studenter med enbart student- examen börjat söka in i första klassen av den fyraåriga seminarie- linjen.
Av de år 1934 i denna klass in- tagna hade 21,3 % avlagt studentexamen.
Seminarierna hålla alltså på att, såsom hänsyn till folkskolans krav.
icke minst gäller detta Psykologi.
Två ämnen ha fått en alldeles annan ställning än förut, nämligen främmande språk och samhälls- lära.
Ämnet hushållsgöromål f ö r e l å s däremot utgå.
Arbetsbelastningen vid se- det sagts, erövras nedifrån av studenter- Detta har bl.
a. haft med sig den na.
olägenheten, att eleverna i första klassen av den fyraåriga seminarielinjen ha en mycket olika förbildning.
Vill man be- vara möjligheten för såväl studenter som icke-studenter att få sin lärarutbildning Vid för dem särskilt avpassade linjer, minarierna ä r allt för stor, för att man sedda med ordn.-n:r. skall kunna offra tid åt ett ämne, som dit kan ordnas.
½ Billiga priser, kre- - Modern cykelverkstad ligger alldeles utanför fackbildningen.
Uppgiften att ge unga flickor erforder- Vallingatan 21 - Tel. 11 95 87 liga kunskaper i detta ämne, vilket yrke Köper, säljer, byter, uthyr och repa- de senare än komma att välja, måste an- rerar cyklar ses tillhöra skolstadiet.
Vid planläggnin- gen av småskoleseminariernas kurser ha Brave måste sålunda antalet studentavdelningar de sakkunniga varit angelägna att utmäta väsentligt ökas.
De sakkunniga föreslå dessa icke med hänsyn till den ringa sju examenavdelningar för studenter.
kvantitativa omfattningen av småskolans Samtidigt föreslås, att studentlinjerna gö- kurser utan med hänsyn till de krav på ras tvååriga.
Erfarenheten har nämligen allmänbildning och fackbildning, som Örlogsdagen.
» Den första Örlogsdagen halls på tors- visat, att en ettårig kurs icke ger erfor- måste ställas på en lärare, som skall om- dagen utanför Nynäshamn dit större de- derlig arhetsro.
Emellertid kommer icke händerta barnets uppfostran och under- len av kustflottan var förlagd.
Härinvid detta för alla elever p i de tvååriga linjer- visning under de för dess vidare utbild- ett bildreportage från den stora succéen.
na att betyda ett års förlängning av ut- ning så betydelsefulla första skolåren.
Överst t. v. automatkanonen i arbete, där- bildningen.
De sakkunniga föreslå näm- Den praktiska lärarutbildningen föreslås intill skolskeppen Jarramas och Najadens Iigen, att den komplettering av vissa äm- förstärkt genom större antal övningslek- pampiga kar löjtnant defilering Skiöldebrand — Nederst ut den t. v. fient- pe- nen, som tidigare måst ske före inträdet tioner och ökade möjligheter att besöka vid seminariet, skall förläggas till semi- andra skolor.
Vad småskoleseminarier- na beträffar, föreslås även en höjning av nariet.
lärarnas kompetens till adjunktskompe- tens.
Då emellertid vissa av småskolese- Dörren öppnas för små= minariernas lärare, särskilt vid enkelse- skollärarinnors utbildning minarierna, måste omhänderha ett större antal ämnen, än som ingå i adjunkturer, till folkskollärarinnor.
ha de sakkunniga tänkt sig, att dylika tjänster skulle kunna anförtros åt folk- Ett annat organisationsproblem, som länge stått på dagordningen, ä r småskol- skollärare med filosofie magisterexamen.
lärarinnors utbildning till folkskollärarin- I 1933 års Iäroverksstadga har före- skrivits, att folkskollärare få i vissa fall nor.
Redan för många år sedan uttalade tillgodoräkna sig i folkskollärarexamen riksdagen sig for att en sådan utbildning erhållna vitsord såsom godkänt prov för skulle ske på en tvåårig linje, men den flyttning till gymnasiets näst högsta års- har visat sig vansklig att utforma.
De sakkunniga tro sig ha f u n n i t lösningen klass även som i studentexamen vara be- p - - - genom att låta den egentliga kursen före- friad från prövning i kristendomskunskap.
gås av en förberedande kurs på sex vec- Genom de därpå de byggda höjda inträdesfordringarna kurserna kommer folk- och kor, ägnad åt de ämnen, i vilka studier- skollärarexamen att i flera ämnen nå na i småskoleseminarierna äro knappast, ungefär till samma nivå som studentexa- nämligen matematik, fysik, kemi och men, nämligen vad de fasta ämnena be- engelska.
Den som har erfarenhet av träffar även i modersmålet och historia hur många för högre studier varmt in- tresserade lärarinnor småskollärarinnekå- med samhällslära samt i fråga om till- ren rymmer, tänker med glädje på att här valsämnena i geografi, biologi med hälso- lära samt filosofi.
För latingymnasiet .. äntligen synes öppna sig en visserligen synes kunna medgivas rätt att tillgodo- trång dörr för sådana lärarinnors utbild- räkna i folkskollärarexamen givna vits- ning till folkskollärarinnor.
ord i engelska, matematik och fysik.
Den, - Inträdesfordringarna preciseras.
lige flygaren, t. h. ringer han in rappor- ten om hans ' startande ', allt under tre gracers jubel. » » Men också slut, och efter den en roligaste ` lek ` har ett lyckad skrapskjutning — — — med 75 mm:s insatstuber i 28 cm:s ka- nonerna mot ' fientliga pansarskepp ' — bogserade mål under måttlig forcering (gamla » Oskar den andra » måste ju hinna med) var det tid att åter sätta kursen mot Ny- näshamn.
I det tryckta programmet be a r r a n g ö rerna om förslag till förbättringar vid en kommande örlogsdag.
Här ä r ett: ut- dela bomullstussar åt den fredliga civil- befolkningen att stoppa i öronen då det smäller!
Även om det bara ä r i 75 mm:s insatstuber ...
Allt annat var klar succès. » Citaten här ovan u r två av våra stora - själva utan dagliga tidningar kommentarer, kanske men tala en sak för vill sig man bra gärna til ägga.
Om det nu skall vara nödvändigt med dessa övningar, låt dem då vara vad de äro, förövningar till krig, men förkläd dem inte till en rolig lek.
Det är ansvars- ' ' *.
» Tre gracers jubel » förefaller ganska malplacerat, då man betänker, att » le- ken » är menad att en gång bli verklig- het.
Aven om inte de » tre gracernasi fäder, bröder eller fästmän voro i fara just nu, borde det inte vara ur vägen att som avlagt folkskollärarexamen, skulle något litet tänka på, att det ä r just dem det kommer att gälla, om den » roligaste alltså endast behöva bedriva komplette- lek » blir allvar en gång rande studier på latingymnasiet väsentligen För att nu inte tala om, att det också i sprak, på reallinjen i sprak, matematik, blir andras bröder, söner och män, som Såväl till folkskole- som till småskole- fysik och kemi, något olika för olika till- få dela ödet att skjutas ned, men det seminarierna föreslås höjda inträdesford- valslinjer.
De sakkunniga beräkna, att kanske inte har så stor betydelse för de för tillfället så obegripligt tanklösa åskå- ringar.
För folkskoleseminarierna inne- för dessa kompletterande studier skulle darna.
bär höjningen, att fordringarna skulle vä- erfordras en tid av omkring tre terminer.
Alfhild Nordberg.
sentligen motsvara realskolans kurser.
Därmed skulle bl.
a. vinnas.
att de for- mella fordringarna skulle komma att bätt- re motsvara de faktiska.
Ehuru nämligen inträdesfordringarna för närvarande byg- ga i stort sett p i sexklassig folkskola av % av de A-formen, som 10 % de nad.
Av de övriga ha 35 % realexamen, omkring 10 % normalskolekompetens och över 20 % studentexamen.
Det ä r intet tvivel om att det kommer att bli lättare för flertalet sökande att förbereda sig för inprövning, om fordringarna visserligen bli fastslagna till ett högre mått, men mista sin obestämda och flytande karak- tär.
En väg ut ur isoleringen.
möjligt med de givna utredningsdirekti- ven - men lärarutbildningen torde dock De förslag, som här föreligga, att byg- med det föreliggande förslaget kunna ga folkskoleseminariet på realskolans höjas till ett plan, som står i god över- grund att öppna väg för folkskollärare ensstämmelse med folkskolans k r a v.
till studentexamen och att ge ökade möj- Anna Sörensen.
ligheter för studenter att bli folkskollära- re, äro ägnade att föra seminarierna ut ur Besök världs- den isolering inom skolorganisationen, utställningen i som ofta påtalats.
Seminariernas goda traditioner i fråga om undervisningens frihet ha omsorgsfullt arrangeras hela sommaren.
bevarats i det nya förslaget.
Fria arbets- Begär prospekt!
former, som taga elevernas självverksam- WAGONS LITS / COOK A / B het i anspråk och en individualiserad un- Världsresebureau, dervisning anbefallas.
16 Gustav Adolf.
Torg För inträde i småskoleseminarierna Det ä r i inre avseende ingen radikal Tel. 20 25 15.
Tel. 21 6530 det var icke föreslå de sakkunniga ungefär samma ändring, som föreslås STOCKHOLM ha numera endast intagna endast folkskola av underbygg- BRYSSEL Billiga sällskapsresor 1544 mista -
Kvinnornas resning (Forts. fr. sid.
i.)
sent, är jag i alla fall med i själ och hjärta.
En lärarinna skriver: Jag vill uttrycka min stora glädje Over att ni trotsat alla svårigheter och sätter i gång for att väcka oss alla till besinning över det ödesdigra som händer runt om oss i världen. '
- Vad jag kan göra i denna för oss kvinnor så brännande fråga.
skall jag också med glädje göra, säger en annan.
Jag ber få betyga min djupaste sympati både för initiativtagarna och mötets syf- ten, säger en författarinna; och Jag in- ser tillfullo betydelsen av en sådan manslutning.
skriver en partipolitiskt verksam kvinna Djupt i n t r e s s e r a d tacksam för för- troendet - vill med min närvaro Oka antalet av dem som uttala sin protest mot krig - detta är ofta återkommande ord.
Skälen för avböjande är oftast arbete som ria^ &amp; deltagande i mötet resor eller sjukdom men de som inte kan stalla upp sig som kandidater ha i stor utsträck- ning anmält sig som frivilliga hjälpare i valarbetet eller på annat sätt ställt krafter eller ekonomiska bidrag till för- fogade.
Det förberedande arbetet pågår under tiden för högtryck.
Uppe på expeditionen arbetar en trogen stab, stockholmare och lansortsbor, som enkom rest hit för att hjälpa till.
Denna stab är nu beredd att möta ' den stora stormen av röstsedels- rekvisitioner som väntas börja i slutet av veckan då röstsedlarna äro tryckta.
Alla önskemål om valtryck, valkuvert eller massförsändelser av röstsedlar böra därför omgående delgivas expeditionen.
Triewaldsgränd 2, 3 tr., tel. 11 99 75.
- Postbox 2166 Slut upp kring Representantmötet den första september?
V Världssituationen är laddad.
En stat inom folkförbundet söker krig med en annan stat inom förbundet.
N. F. har plikt att åstadkomma en fredlig lösning av konflikten och äger en ordning skapad för detta ändamål, men tvekar att använda sia makt för att förhindra krigsutbrott.
Kriget har gjort en ny hotande framstöt.
Kriget är för oss alla en verkiighet att räkna med.
Efter världskriget blevo vi lovade nedrustning och h a fått vara med om upprustning.
Det krigsmaskineri som nu står redo att vältra fram över världen har utvecklats till en tekniskt fulländad massdödare som går rätt på befolkningen tvärs över alla fronter.
Det fordrar därför som konsekvens att befolkningen ikläder sig skyddsrustning och gör jor- den till en fästning sluten uppåt mot himlen.
Denna utveckling, vars ödesdigra följder klart inses av de bästa och klokaste bland männen, har hittills i stort sett fått ske utan vare sig bistånd eller motstånd från kvinnornas sida.
Den har nu nått en punkt då de måste besluta sig för endera.
När kvinnorna nu fråga sig vad som kan göras för att hejda och oskadliggöra krigsvidundret.
finns det då något att föreslå dem, en handling som kräver aktivitet, mod och sammanhällning?
Ja.
en sådan handling finns.
D e n finns då vi insett den funda- mentala sanningen: utan kvinnornas medverkan kan krigsmaskl- neriet Icke fungera.
Det är ej nog att kräva av männen att de skola lägga ner vapnen.
Vi måste samtidigt med kraft låta dem första att vi i varje fall vägra att begagna oss av den skyddsrustning de vilja ge oss.
Vi tro Icke på skyddsvapen.
på gasmasker och källare!
Vi h a genomskådat det orimliga i uppgiften att skydda alla.
V i vilja icke vara med o m ett kallblodigt urval a v dem som skola räddas Vi vilja icke vara med om den brutala kamp för livet som I farans ögonblick måste blossa upp inom civilbefolkningen och i vilken de svaga och fattiga måste gå under.
Vi vilja icke prisgivas med våra barn åt eld och gift utanför överfyllda skyddsrum men heller icke räddas på andras bekostnad för att sedan stiga ut i en ödelagd värld Det är detta vi måste säga ifrån i tid.
Ingen har frågat oss, men låt oss ändå svara med handling.
Då skola vi uppnå att göra krigmaski- neriet odugligt.
Därmed tvingas männen att lägga ner vapnen och värl- den kan samla sig till en yttersta ansträngning att skapa och sätta ige- nom respekt för nya sammanlevnadsformer mellan folk och raser.
En sådan kvinnornas resning har börjat i flera länder och även i Sverige.
Vi kunna göra den till en inernationell rörelse att räkna med.
Rörelsen kräver nu organisation.
En kommittè har bildats och dess närmaste plan är att inkalla en på bred bas vald kvinnoförsamling med omkring 70 deltagare att ge form åt denna resning och väljs sändebud att föra vår talan inför N. F. Detta möte är avsett att äga rum söndagen den första september.
Från alla håll har till kommittèn inkommit förslag på delegater till Kvinnornas Representantmöte Ned med Vapen i alla länder Bland dem som redan antagit kandidatur nämna vi: Rut Adler, Ekered.
Kållered; Ulla Alm, Stockholm: Barbro Alving.
Stockholm; Eva Andèn, Stockkolm; Koj Andersson.
Stockholm; Karin Boye Stockholm; Ingrid Dale.
Eskilstuna; Augusta Ekman, Eksjö; Karin Falck, Lund; Hulda Flood, Stockholm; Gaby G y b e r g Stockholm; Frida Hagen.
Ystad; Birgit Magniisdotter-Hedström, Stockholm: Carin Herme- lin.
Stockholm; Honorine Hermelin.
Fogelstad, Julita; Kerstin Hesselgren, Stockholm; Ebba Holgersson, Johannishus; Maja Håkansson Jämjöslätt; Frida Härner.
Stockholm; Jenny Johansson Bords: Maggie Johansson, Stockholm; Gerda Kjellberg.
Stockholm: Ester Lutteman, Lund; Alva Myrdal, Stockholm; Ada Nilsson, Stockholm; Anna T. Nilsson, Malmö; Karin Nilsson, Norrköping; Ester Röhl, Lidingö; Naima Sahlbom.
Stock- holm; Agda Schubert-Ström, Malmö; Greta Stendahl, Stockholm; Andrea Svedberg, Slockholm; Ellen Svedberg, Eskilstuna; Elisabeth Tamm, Fogelstad, julita; Ingeborg Tegnèr, Lund; Elisabeth Waern-Bugge, Stockholm; Signe Wessman, Stockholm; Inez Wickström.
Söderhamn; Matilda Widegren.
Stockhoim; Elin Wikman.
Stockholm; Herta Wirèn.
Malmö; Elin Wägner.
Bergslund; Disa Västberg, Stockholm.
Den fullständiga vallistan kommer att upptaga namnen på alla de före den 10:de augusti föreslagna som vid förfrågan förklarat sig villiga att mottaga kandidatur.
Andra kvinnor sam äro förhindrade att deltaga i mötet ha uttryckt sin helhjärtade anslutning.
Vi nämna Selma Lagerlöf, Elsa Cedergren f. Ber- nadotte Lisen Bonnier.
Amelie Posse-Bràzdovà Ni alla kvinnor som läsa och gilla detta deltag i omröstningen till representantmötet och anslut er därmed t i l l rörelsen.
Rekvi- rera fulländad vallista och dela ut den i d e r omgivning.
Skriv under adr.
: Kvinnornas reprersentantmöte Ned med Vapnen i alla länder B o x 2166.
Stockholm 2.
Tel. 11 99 75.
