# ID: svediakorp-per373
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,771
# sentences: 935
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-.
- p p p.
Stockholm 26 ~ o v e r n b e r 1908 N: r 46..
1: a.
ATE.
p Prenumerationspris: hr ... kr.
2: 60: I1 Lr ... kr.
4: 60 l4 = ... 3: W (I / 4 1: 26 ... L6snummer 10 6re.
I ?renumeration sker s h a l i .landsorten som i Stockholm L niirmaste postmstalt eller bok- handel.
Redaktion: Niistersamuelsglrtan 61, en tr. Telef 0ne.r: Allm.
6363.
Riks- 12286.
Redaktor o. tlnsvarig utgifrare: ~ottagninistid.
Kl. I -- 2.
- - Utgifningstid hvarje torsdag.
Stockhplm Expedition.
och Annonskontor: - ~ l t e r s a m u e l s g a t a n 61, .en tr.
ELLEN KLEMAN .. 1908, Aftonblsdets tryckcrl.
.
Post- och telegramadress: D A U N I; Stockholm.
Kvinno tidskrifter.
.
,.
.
iir Nu-sk Ii.ui~~des~~gsJ.b~~e1~.2: 1; 1y &amp; r 1884 bildades af H. E. Berner, Kristianius ny varaude borgmlisture, 1Kg darbakom ett lhngsamt mog- 11aade af kvinnofrigijrelsens id6er i det allmannn medve- tandet.
I litteraturen hade dessa id6er sedan langre tid tillbaka forts fram af Camilla Collett och af Norges framste lnanliga diktare, en BjiSrason, lbsen och Lie.
Aasta Hansteen bade vackt stor uppmarksarnhet i hela lau- det - men afven en stark motopinion - genorn det mate, hvartill hou inbjudit de teolo- gie professorerna - och dar hon upptradt emot den ph bibeln stodda laran om kvinnans uu- derdanighet under mnnnen.
De kvinnliga studerandena vid Kri- stiania universitet hade tillsnm- mans med andra allmanintres- serade kvinnor bildat, en diskus- siotisklubb, dar nya och fri- Giria.
.
.
gjorda tankarmbrato sig, och i Nyi TicIs7~r$t, utgifven aE professorerna ~ a r ' och s Skav- lau, hade pi % vhren 1884 forekommit en serie artiklar -.
, 111.
Nylaende.
.
-.
Annoaspria: 16 arc per mm.
.Rnkel s ' paltbredh 60-m ' @ ' Mart: fnalanlic,n; s under textcn 16 mm: s hoj ljl per ghng 10: - Rabalt: 6 ggr 5 %, 10 g g 10 O / o, 20 ggr 20 OI1; 50 ggr 26 Ole.
Annons bor para in15 mu@ senast mhnclag f: m..
.
.
.
.
.
-.
.
o i u D~vinkxakens uheckling pch @ mmsle uppgifter i vArt land af Gina l&lt;rog, som vickt stor uppmii; ki sa.mhet och sorn znan skulle kunna sdga fastslogo den s t h d - punkt, till hvilken kvinnosaken.
Lhtt - ilamligen att den blif- vit en rnhlrnedieten rorelse, -.
som barjade .karma sin egen styrka.
Med unledning af dessa ar- tiklar i ~~t llidskrift ' uppsbkte H. E.
~ e r n e .froken r Krog f6r att utbedja sig hennes med: verkan till bildandet af .en kvjnn~saksfilrenin~, en tanke, som ban knge umghtts med.
Tiden var tydligen mogen for en dylik sammanslutning, och Norsk KvindesAgsforeniAg bil: dad&amp; rned ~ ~ r n som e i ordfil- rande och Gina ~ r o g so&amp; medlem a£ styrelsen.
En stor mfingd s&amp;val miin som kvi&amp;or.
.
ingingo - omedelbart ' i fbre: Krog.
.
.
.
.
.
ningen.
- Med det nya, mtdrnedvetoa arbete, som genom denna filrening organiserades, framtradde naturligen)) C
snart nog behofvet af att genom ett eget pressorgan nare Bren naturligen intog en allt mira dominerande.
n&amp; ut&amp;t i allt vidare kretsar, ltingre an dit rorelsen plats i tidskriften p&amp; grund af sin aktualitet och ' till sjalf strackt xig.
Foreningen beslot att utgifva en tid- hvilkens nyligen hemvunna - ehuru endast parti- ning, och s&amp; kom Nylcende till.
Till redaktor utsbgs ella - seger, Nylrende sakerligen kraftigt bidragit, lik- som den fortfarande kampar for ett fullgiltigt slutfo- froken Gina Krog.
.
rande af den kvinnliga rostrilttsreformen.
Det var ' i februari 1887, sorn de tv8 forsta haftena Den norska litteratureu, hvilken - man mhste af Nyl&amp;de utkommo.
I sjalfva utstyrseln 1A.g en iyhbolistisk antydan om tidskriften; verksanihet och tyvarr saga i ' motsats mot den svenska - i sig &amp; fir- ni81.
Det grha liaftets helsides~ignett fram~t~allde en speglat afven den stroinning i tiden sorn vi kalla igenvuxen, sn&amp;rig mark, d&amp;r en man ocli en kvinna kvinnororelsen genoin skapandet af en ny och " fri-.
tillsammans rojde och ansade.
En kansligt skrifven gjord kvinnotyp, har i Nylrende fktt sig tillm&amp;tt dikt af Jonas Lie inledde tidskriften.
I den anma- en vidlyftig plats.
PB grund af de nyutkommande lan, sorn lastes i firrsta haftet, frarnhfills ~ a.
t tidskriften ' t bockernas innehhll rorde sig anmalningarns a£ de- vill utbreda kunskap om kvinnornas forhhllanden i v h t samma ofta, utanfor omniimnaudet ur ren littertir syh- land och meddela fakhiska; pplysningar om de fram- puukt, osokt med rena kvinnosaksproblem, hvilket ju steg, sorn goras i deras riittsliga, politiska och sociala p8 det narmaste sarn&amp;anfoll med Nylrendes eget pro- forhhllanden, samt upptaga till diskussion spirrsmkl gram.
Direkta och principiella uttalanden hafva ilfven som bidraga till losning af de framtidsuppgifter, sorn vid olika tillfallen i detta sarnrnanhang gjorts. '
Hvad Nylrende under sin tjuguett-higa tillva.ro ut- stallas pH dessa omrhden~, ett program, som i sin helhet fasthAllits och som anger, hvad och liuru Ny- rattat i den norska kvinnororelsens tjanst ar val i sin helhet sv8rt att GfverskBda.
Visst Br, att den alltid lsnde arbetsat for kvinnosaken i Norge.
Man kan siiga, att Nylsnde redan vid sitt forsta med kiick oraddhet fort kvinnornas talan och att den framtradande vackte en stor uppinarksamhet, ge- alltid stiitt p6.
hojdpunkt med hvad sorn rort sig i ti- nast fardig som den var att taga upp tidens k m p - den, fardig att gripa in med friska tag.
Huru myc- frhgor.
Ocksh ronte den en hastig och varm tillslut- ket sorn legat fitrdigt och moget i tidsmedvetandet, ning fr&amp;n mhnga hl~ll, samtidigt som den helt natur- huru mycket det varit Nylrende forbehhllet att fora ligt blef foremi31 for starkt inotstbnd frBn andra fram och arbeta in, &amp; r icke latt att klargora, detta lliger.
Med de olika nya fr&amp;gor, som efter hand ar en vaxelverkan, som svbrligen tillfredsstiillande togos upp, hiillde det v#l iifven, att redan vunua van- redes ut.
ner icke gillade den tagna sthndpunkten, och affall Ett faktum &amp; r emellertid, att Nylsnde nktt fram skedde dfi i massvis.
n e t blef mhngen svhr storm att till ett inflytande, hvilket helt naturligt p&amp; grund at rida ut och mycket arbete under vaaskliga f6rhAllan- de nu for lianden varande yttre f6rhbllandena - de den.
Under allt detta klimpnde sig dock Nylznde norska kvinnornas nya ratt till direkt deltagande i det ' frani; tmiden gick, ocli i stallet for de, som affollo,, politiska lifvet - ytterligare kommer att bkas och komnio nya till.
Brytningeu mellau de olika upp- och v&amp;xa i betydelse.
: -.
.
.
fattningarna liksoni remade luften, forhhllandet till.
.
-.
.
.
- * * *.
* sjalfva sakens id6 blef mera medvetet och miilet.
:.
.
klarare.
SS.
ouppl6sligt som.
~ i n a Krogs nalnu Br forbun- Emellertid arbetade Nylmde under svbra ekouo- rniska flirhhllanden.
iifven har visade sig den p&amp; det rned Nylmdes &amp; nd&amp;fr&amp;n dess f6rsta framtradande, m8nga skilda hhll gjorde erfarenheten, att kvinnoro- lir det dock icke uteslutande ' detta stora och krafvan- relsens vanner ej voro tillriickligt mBnga eller tillrack- de arbete, som lagt beslag pB froken Krogs tid ocli kraf- ligt aktivt verksamma for .att gifva det egua press- ter.
Tid sidan daraf har han ifrigt deltagit i arbetet organet det ekonomiska stod utan hvilket foretaget inom olika kvinooforeningar.
Det var frbken ~ r o som ~, i Norsk Kvindesagsfor- ilfventyrades.
k r 1893 beslot Norsk 1.vindesagsfoi+ !ning att nedlggga tidskriften pB grund af att den ickemshg ening fosst vgckte frBgan om att f&amp; ett forslag fram- sig kunna b&amp;ra utgifterna for dess utgifvande.
DB lsgdt ' for ' himtinget om kommuual och politisk rbst- Gfvertog frbken I.
o g ensam utgifvandet af densamma.
rBtttt for kvinnor i s a k n a utstrackning sorn for man, ett Under de feinton Ar, som sedan dess fiirlupit, har forslag, som p&amp; sin tid foranledde ' en utbrytning af en &amp; on med okuflig energi - sakedigen med stora uppoff- del medlemar ur foreningen och bildandet af en ny for- ringar - ensam burit heln den ekonomiska bordan euing, I~vinclestemnzeretsfore3~i~z~en, i hvilken froken.
.
Krog ocli s&amp;v&amp;l arbetet som ansvaret for NNyleendes utgif- blef ordfo~ande.
Dgt lyckades den nya firreningcn att vande.
omedelbart ' fh det ofvannamnda grundlagsforslaget fram- Af de frirgor tidskriften haft phsitt program finna lagdt geno&amp; en stortingsrepreseutant.
vi redan bland de tidigare shdana af stor betydelse, Froken Krog kvarstod son1 ordforande i Kvinde- sBsom bl, &amp;.
iuforandet af borgerligt iiktenskap, gift; sternmeretsforeningen till Ar 1897, dB hon afgick, eme- kvinnas aganderatt, lika arbete, lika lon, samt den d a ~ niajoritet uppsthtt for att vid sidan d ofvan- kviunliga r6str&amp;ttsfr&amp;gans l o d u g, hvilken pA de se- namnda principiella forslag om allmiin rilstriitt f i r '! '
I *
DAGNY kvinnor liksom f or man skulle f ramlaggas.
alternativt den f6r inftlrandet af kvinnlig rostriitt i Norge.
Genom forslag om begriiiwad r (istr&amp;tt for kvinnorna.
Gina sin personlighet och hela sitt upptradande &amp; r hon &amp; fven Krog, sorn icke kunde friingh sin hsikt att det borde i hog grad Bgnad att framtriida representativt.
.
Med finnas en foreniag, sorn arbetade for ett oafkortadt sin air a f ' sgrande dames verkar hon redan genom kr af, bildade dB pAfo1 jand e Br Lactc7~7cvindestenz~nerets- sitt magnifika upptriidande, medan den intellektuellt foreningen.
PA grund af annat arbete, sitrskildt Nylrande, 11ilgt utvecklade kvinnan som hon &amp; r, utllfver och kunde froken Krog emellertid icke Ataga sig det henne utanfor detta - eller kanske rattare innanfor - ger erbjudna ordforclndeskapet i fijreningen, hvilket d % ett fullt och helt intryck af sin starka och kraftiga egenart.
mottogs a£ fru F. M. Qvam.
For den, sorn vill agna en eftertanke At de svhig- Nar senare, i januari 1904, n m k e Kvhders Natio- 9zaZraad bildades, s8g sig fr6ken Krog oforhindrad att heter, som rent ideellt sB val soin praktiskt taget stalla mottagd ordfora.adeskapet dkinom, lmilket hon tiauu sig i vagen for ' hvar och en sorn gar till sin uppgift beklader.
Detta natioualFijrbund har vuxit ut till en att fora frain nga id6er och oalkortade rtittfardighets- vidtomfattande organisation med trettio hufvudafdel- kraf, kan det mojligen klari~a till insikt om, hvad ningar, i hvilka ingB flere hundra fdreuingar nied Gina ICrog haft att kampa mot under sitt lhnga arbete i kvinnosakeas tjanst och under den racka af k, sorn tusentals kvinnor oc11 man som rnedlemmar.
Vid ett par tilK&amp;llen har froken Krog besokt Stock- lion redigerat Nyl~nde.
Det k icke endast motstiind, liolm, shsom 1897 vid Svenska Kvinnornas Natioual- sorn mhste bfvervinnas, det ar slohet och likgiltighet och f8rbunds mote, d&amp; llon talade om kvinnosaken i Norge, alla former af overksamhet och rnodloshet.
hfed okuf- samt vid ett senare tillfalle, d$ hon som Fredrika- lig energi och uthBllighet har lion fort sin karnp och Bremer-F6rbundets g&amp;st ha11 foredrag ijfver Calnilla hennos hopp pB frarntiden iir oformiuskadt.
Som hon Collett.
sj&amp;lf sager, tror hon, att ~ d e vidunderlige t skal s k e ~.
I egenskap af norska regeriagens reprosentaut del- I sjiilfva detta uttryck ligger kanske just det mest tog froken Krog i rostrattskongressen i Amsterdam tnlende vittneslllblet om alla svhrigheter, som hon be- denna sommar, en utmiirkelse, sorn naturligen konl segrat och annu har att besegra.
For att lyckas ' skall heme till del i egenskap a.f hennes framskjutna stal-, det vidunderlige ske)) - och det tror hon p %.
ning som ordf~rande i Norske ICvinders Nationalraad ocb som en fijljd af den stora insats hon gjort i stri- ' Reformtankar i skolfragor.
CAet ii.r ett gliidjando teoken, k t man.
i v6ma dagar vet enhvar, d % en liirarinna ej vauder sig till 6fver- @ ph uppfostrans oah sarskildt pa skolans o~urhde larsrea, emedan han ej ban vara inne i sakeu s % som strafvar efter goda och tidsenliga reformer.
DO 1nB en kvinna skulle kunna vara.
Nodiga fiSruts&amp;ttuingar vi val hoppas, att det ej drojer sit sardeles laage, inaau man i v k t land tar steget ut och lBter kvin- nan n,4, fram till chefsplatser ii.fven inom statens skolor, n5irniast folkskolor och kvinnliga seininarier.
Led- ningen af euskilda skolfijretag a f skilda slag har 11011 ju lange visat sig vuxea.
Att anviiada hennes fiirmBga och krafter ph de Qsyftczde of verordnade posterna vore ej endast att giJra rattvisa &amp; t heunes ihardiga striif- vandea p % uppfostraas och uadervisningens omr&amp;de.
Det vore o&amp;ks&amp; att gifva nodigt utrymme 9t hennes individuella arbetsform&amp;ga, just d&amp;r den bor tagas i ansprAk p6, ett alldeles sikskildt satt.
LBt oss endast tanka p&amp; folkskolms kvinuliga unglom!
Behofver den ej mycliet mera $in ka~xiraterna i cle enskildn flick- skolorna en inoderlig ledning aE hela skolordningen?
Och skulle iute flickornas intressen battre tillgodoses, bBde aSbr det galler skolordningen och den speciellt kvinnliga undervisningen, hygien, h ushA.llslara, somnad o. d., om larariiinorna hade en kvinnlig chef att samla sig om och att r&amp;dfr&amp;ga?
Det gifves ju tillfallen, det ntt fullt forst&amp; kvinnans s % v&amp;l fysiska sorn psykiska egenart har endast en kvinna.
Det sagda galler i lika hog grad de kvinnliga seminarionla och deras ledning.
Men man 5ir ju sii radd for det, sorn ar oprofvadt.
Jag tsor ej jag iir den forsta, sorn ber att f &amp; pkpeka, att kvinnligt chel ' sksp a h e n vid statens skolor i flera lander fir ott l&amp;nge sedan profvadt och erkandt faktum.
Vi lopa ingen risk att vara foreghngare darvidlag.
Jag vill h5ir endast niimna om det seaast.e frarn- steget i clenna frAga inom v %rt grannland Danmark.
Den 16 mars 1903 inlamnades till kommunalbesty- relsen i I&lt;Bpenhmm frln B Lmerindeforeningen, en an- hkllan om riitt f8r kvinnor att inneha afven bherord- nade aust&amp;llningar horn konmunens skolvasen.
Peti- tionen var undertecknad af bortAt 500 lararinnor.
Den 25 maj erhBll frhgan sin forsta behandling.
Den utfarliga debatten finnes att h a i de p % riidhuset for enhvar tillgaagliga forhandlingarna, och den ar verk- ligen i m&amp;nga punkter intressant.
i en 8 juni slut- ' behandlades friigan p&amp; shdant s&amp;tt, att kominunalbe- I.
.
.
man att lagga marke till den afmatta och onaturliga hogtidlighet, sorn karakteriserade ledningen och af- satte sig i en tryckt stlimning ofver det hela.
Chefen, oftast betitlad D Herr Professor?, D Herr Schulrat B eller B Oberschulrat D, och.
vid folkskolorr~~ ~ H e r Direktor~, r utmarkte sig i allmanhet genom.
att trona i str&amp;ng afskildhet i ett mottagnii~gsrum.
DB jag anhbll, att nhgon a£ liirarpersonalen ville anmala mig for %Herr rektornv eller visa mig till holiom, fiirefijll det, som om vederborande Atoge sig en obehaglig och riskabel affar.
Den jag samodade forde visserligen in mig, men drog sig genast mtagligen i kanslan af sin ring- het tillbaka, djupt bugande eller nigaude, om han- delsevis den maktiges blick foll %t det htillet.
n e t mottagande, en sadan iif verhetsperson bestod den un- derordnade besokande, var oftast stelt, och ju hogre de anshgo sig st&amp; i rang, dess kyligare och ceremoni- b a r e blef det.
Sin egen l&amp;rarpersonal behandlade en d-ylik hog herre pAfallande kort.
Nar det gallde skollokalernas inre, saknades i all- manhet den kvinnliga haaden.
Det var nhgot ogast- viinligt ofver det hela, mest p % seminarierna.
Det var brist pB prydlighet och smak i anordningarha och hvad varre var, ofta afven pA vanlig renlighet och snygghet, t. ex. i fraga om luftning pch stadning.
Det kan ju inte verka tilltalande att i ett kvinnligt, seminarium inforas i ett lararrum, dar man ryggar tillbaka f6r de bolmande tobakslnoln, de dar forsam- lade lararna utslinda .. Rummet, litet och srnalt f6r- resten, blef ej mycket trefligare diiraf, a.tt iilflaskor p6 bordet och kringstrbdda brodsmulor vittnade om.
en nyss undanstiikad slarfvig frukostatning.
I det serni- narium, som jag n u snrskildt tanker pA, i.en a£ Tysk- lands storstnder, rnotsvarades denna ensidighet och karghet i de yttre anordningarna hvad uppfostran betriiffar af en bestamd brist i hhllning och upptra- dande hos mAnga af eleverna, till och med i de hiigre klasseraa.
I detta seminarium togos kvinnliga krafter i anspriik endast far undervisniugen p % mellan- och nederstadiet i iifningsskolan.
.
Det stotte mig genast, att Btskilliga af liirarna och seminarieeleverna tycktes bemota dessa ui~derordplade l&amp;rarinnor med tydlig nonchalans, t. ex. i sitt satt att h d s a p&amp; dem.
N %gou ohoflighet mot mig sorn friimling visade de ju allde- les inte.
Tvartoln.
De tycktes mycket roade af besiik, eleverna niimligen, och sokte garna tillfalle till samtal.
J a g.
anshg mig inte alls skyldig att lfigga kapson ph de uuga utan var ganska intresserad af den inblick som erbjods mig i ett stycke tysk kvinnouppfostran.
Ty ska forhiillanden.
Midt under en lektion i vaxtbestamning i hogsta klas- Jag bekla.gar, att jt~g ej under lnin studieresa i sen, hvarmcd eleverna redde sig skdigen dbligt, pas- Tysklaud bi * 1907 kom att f &amp; se nkgon af de af kvin- sade ett par flickor p % att uttala sin tillfredsst %llelse nor ledda statsskolor, sorn den daaske koiimunalbe- med nlin drakt: ~ I c h bin ganz entziickt, Fraulein, styrelsemedlemmen kande till.
I de kvimliga semina- dass Sie Reformkleid tragen!, E n ailnan talade hbgst rier och folkskolor, sorn jag besokte, kunde man ej f iirtjust oin fBr mig, att avenska studenter konserterat ratt garna trifvas.
De led0 af en bestand brist: f r h - i kyrkan och att de varit &gt;) gnnz.
reieend in ih.ren varon af ett vlil afviigdt och rattvist tillmatt kvinnligt weissen Miitzen)).
Under ett par liirares lektioner lade inflytande.
Inte ens vid ett flyktigt besok undgick jag lnilrke till sm&amp; koketta fasoner.
Att starkt rod- styrelsen beviljade lararinnornas anh Allan.
Jag liter- kommer Iangre frail1 till denna sak.
H5i.r skulle jag endast vilja btergifva nagot af den medlems an- forande, sorn den 25 maj fiirst ittrade sig i frhgan.
Han bbrjade med att tacka ordfbranden, for att denne uppsatt ansokningen pB dagordningen och darigenorn gifvit borgarrepresentationen tillfalle att skiinka, som t a laren hoppades, sitt samstlimmiga bifall till en god sak.
DBa.g det store Antal L~rerinder, sorn har under- skrevet Andragendet, staar hele den vltagne Del af den danske Kviadebefol kning, der baade nE praktiske og principielle Grunder maa holde paa at Adgangen ti1 of- fentlige Stillinger bsr vare aabne for Kvinder lige saa fuldt som for Afamd, overult hvor ikke aldeles uafvislige fysiske Krav grar en anden Principstilling nradvendig.
Og bag dern staar atter et stadigt voxende Antal Msnd, som anser det for uforsvarligt at vedligeholde en Uret, som bar gammel H ~ v d Traditionen,, men ikke har nogen indre Ret.
Det Krav, sorn her rejses, er kommet ti1 Anerkendelse i en stor Del a£ den civiliserede Verden, fgrst og fremmest overalt hvor den nngelsachsiske Tunge tales: Amerika, England og Skotlaad, hvor jo Kvindens Ret f ~ r s t og i strarst Udstrzekning er naaet ti1 Anerken- delse.
Men ogsaa udenfor dette Landkomplex er det paa det her ornhandlede Omrande skeet., delvis i Frankrig, Sverrig, Finland og endnu.
andre Lande.
Det kunde vel ikke anses for snskeligt, at Danmarlr skulde staa ved siden af Tyskland med Hensyn ti1 Opfattelsen af Kvin- dens naturlige Stilling i Samfundet.
Men Forholdet var i Virkeligheden vistnok det,, at Kvindens Stilling paa det her omhandlede Omraade snarest er noget gunstigere i Tyskland end i Danmark.
Skmnt Kvindebev~gelsen i det fsrstnzevnte Land stanr saa lnngt tilbage i Retning a£ at have naaet ti1 principiell Anerkendelse fra Admi- nistationens og Lovgivningsmagtens Side, er dog oguaa der St ' atsskoler og andre offentljge Skoler blevet udrustede med Ledere a£ Kvindekmnet.
Naar nu dette Krav kom- mer frem her, n ~ r e d e han ikke nogen Tvivl om at Borger- representationen vil slutte sig ti1 det, statte det og srdge at bringe det hem ti1 Anerkendelse ved det Tryk, som den gennem Magistraten er i Stand ti1 at sve paa Skdle- direktionen.
- - -- Man kunde maaske bebrejde Bor- gerrepresentationen, at den ikke a£ eget Initiativ har taget Sagen op, men naar den kommer ti1 den i Form af et Andragende, maatte Borgerrepresentationen slutte sig dertil og gsre det i Form af.
en udtrykkelig Tilkende- givelse.
D Den anforda borga.rrkpresentautens ~ ~ l t a l i g ord a koinmo mig att tanka pK en jamfbrelse, s o u ja.g nyss haft anledning att gora mellan B ena sidan tyskt och A audra sidan danskt skollif.
Till belysnillg a € den Bsyftade reformens iinskvardhet skall ja.g be ' att fB framlagga for lasaren nkgra af mina intyck frhn de bdda landerna.
,
nande sjuuka ner och begrafva hufvudet i armarna p&amp; bordet och s&amp; allt emellankt snegla upp pb den huldt 1eend.e magistern kallar jag koketteri.
Veder- borande skulle sakerligen aldrig ansett det lona sig rned en dylik manover infor en lararinna.
Under ett samtal p l en rast med n&amp;gra elever i li6gsta klassen kom jag att siiga dem, att det f6rvBnade mig, att de ej hade kvinnliga larare hela vagen.
r Steht doc11 Weibern nicht an,, svarade man bland annat, och nar jag vadjade till dem sjitlfva, om de ej skulle tycka om att gb vidare med storre elever och inte for alltid stanna p$ nederstadiet, kolu nagon med den rnycket allvarliga iavandningen:, Man wird doch nie verheirak tet, w e m ma.n vie1 studierts.
De hade tydligen fog&amp; tilltro till sitt eget k6ns formlga utom ett visst omrkde.
n e t var rned tillfredsstiillelse jag tiinkte pB hem- ffirh8llandena.
S&amp; skulle helt s#kert aldrig v h semi- narieelever utt.ala sig.
Danskt skollif.
Fijr nbgoa tid sedan fick jag anledning att besilka ~ l g r a af Koyenhamns kommuneskoler, d. v. s. folk- ~kolor.
som stA under en kvinnas ledning.
Det lir nog ?j okiind t for de for skolvirrlden intresserade, att det: edm IS&amp; i v&amp;rt graimland finns krinnliga chefer, 1. k. inspektriser, i stateas skolor, alotsvaraude v %ra jfverl&amp;mre.
Jag var ganska nyfiken att skhds feno- nenet pB niimlase h&amp;ll.
Hur skulle en kvinna reda .ig t. ex. med uppriiit118llandet af den nodviindiga nyndigheten i en sAdan stor skola?
Innan jag redogor f oreJ mina y ersonliga intryck, ill jag liirnna en historik 6fver nilmnda chefsplatsers illkonist.
TJi lnhste d&amp; fijrst veta, att Kiipenhanlns I&lt;ommuneskoler~ l i k s o m ' v ~ a motsvnraade folkskolor Stockholm och Gbteborg utgiira ett eget omrhde med iirskild styrelse: en direktion, ansvarig infirr Kom- lunalbestyrelsen (stadsf ullmilgtige) och Kultusrniniste- iet.
Hvarje skola och dess inspektor eller inspektris ar till niirmast Gfverordnade en s. k. Skolekommis- Ion, bestbende af tre ledarnoter.
Denna har hufvud- 3kligen att mottaga och kontrollera inllimnade riiken- rapsrapporter.
For ijfrigt inverkar denna myndighet jga p&amp; sjillfva skolans gbng och organisation.
Alla lyda vidare under en Skole- e 3G Kornmu~~eskolerne irektion, besthende af tre rnedlemmar: Kopenhamns verpresident (s t a d s f u l l ~ ~ k t i g e ordfiSrande), s stadens jrste borgmastare - den b e s t k sig med fyra - ler, som han kallas, Skoleborginesteren, och Stifts-: omten.
I denna styrelse har ocks&amp; admiuistrerande lrektirren for folkskolevasendet, for narvarande pro-: ssor Sophus Bauditz, sate men ej stamma.
&amp; r 1894 inrattades under nlgot siiregoa f6rh&amp;llau- 3n ute pS Kristianshavn pb.
Amagor en mindre skola., jm best&amp;mdes att bli enbart spigeskoleu.
.
Kommu- tlbestyrelsen fann dB, att den lampligast styrdes af i kvinna.
Db friigan om chefskapet afhandlades om bestyrelsen, uttalade en konservativ medlem, att in vid detta tillfalle ville ge sin rost Kt en kvinna, emec1a.n man i detta saregna fall kiinde till en duglig forestSndarinn.a.
Skoleborgmesteren framholl cl % ined kraft, att sa.ken ingalunda fiirhijll sig s&amp;, utan att det tviirtom fauns godt om dugliga larariunor, som lam- pade sig for ofverordnade platser.
Flera af medlem- mama gingo langre an borgmastaren och uttalade sig for att kvinnor fbretradesvis voro liimpliga att forest % skolor, diirvid Bberopande sig pA de basta erfareuheter fr&amp;u utmarkt skotta hogre flickskolor och enskilda semiuarier.
Till niigot bestiimdt uttalande kom det emellertid ej den ghngen.
Db det gick Br om, utan att ahgon kvinua erholl den bef0rdra.n man onskade, togo nlgra resoluta lararinnor hand om sakeu och fingo Lamrindeforeningeri mecl sig.
Den petition jag redau omtalat, uppsafes och forshgs med en Iangre saklig motivering.
Forsedd med underskrift af L m e - rindeforenii 1gen.s styrelse, siindes den rundt i konmune- skolenle och undertecknades af bortbt 500 liirarinnor.
DarpO trycktes den och saucles till direktionens med- lemmar, till den adiniaistrerande direktoren och till kommunalbestyrelsens 42 medlemmar.
r Vi undertegnede L~rerinder fra ICgbenhavns Kom- muneskoler Wader os herved at henvende os ti1 den hsje Kommunalbestyrelse med den srbsdige Anmodning, at der maatte blive ydet Kvinder Lejlighed ti1 gennem overordnede Stillinger at faa Ii~dflydelse specielt pan Pigeskolen,.
S41 lyder den isdmjuka a.nhAllaa.
Den 16 mars 1903 var, s %som niimndt, dess inliimningsdag.
Den 25 maj behandlades fr&amp;gan fijrsta ghngen.
Den S juni slutl~el: ~.andl.acles den mecl det resultat, att kommunal- bestyrelsen bifbll kvi~inornas begiiran.
I f6rln.and- linganla lilses vidare for den 9 nov.
1803: ~ V e d Skrivelse af 31 okt.
hade Magistraten meddelt, at Ministeriet for Kirke og Undervisningsvmendet under 14 sept.
har tilskrevet Direktionen for Borger- og Almue- skoleozes ' endet saaledes: ' Ved i behngelig Skrivelse af 3: die d.
IN.
at meddele, at Kabenhavns Magistrat foi sit Ved- kommende har tiltraadt Ksbenhavns Borgerrepresentations i Msdet den 8 juni vedtagne Udtalelse om at de hsjere Stillinger indenfor Ksbenhavns kommunale Skolev~sen (Skoledirektor-Vicedirektor- samt Inspektsrembederne) bar staa aabne for Kvinder lige saa fuldt som for hhnd, og at ved indtrmdende Vakanser Skoledirektionens Opslag om de ledige Poster kommer ti1 at indholde en hertil sigtende Udtalelse, har Direktionen anholdt om Mini- steriets Samtykke ti1 at Adgangen.
ti1 de ovenfor n ~ v n t e Stillinger fremtidigt ogsaa maa staa aaben for dertil kvalificerade Kvinder.
I Anledning heraf aka1 Ministeriet tjenstlig melde ti1 behagelig Efterretning, att man ikke for sit Vedkommende ser noget ti1 Hinder for at der gives Kvinder Adgang ti1 lige med Msnd at sage Vice- skoledirektsrembeder og Skoleinspekt~rembeder, samt at Ministeriet vil vaxe villigt ti1 at- forelsgge Hans Majestst Kongen ti1 Stadfiestelse eventuelle Valg till Skoleclirektor- embedet, uanset at den vnlgte m %tte vsre en Kvinde.~ Lagen af 1903 hade sblunda utan tvekan sanktio- nerats af kultusministern.
Under de ' batten den 8 juni hade ett forslag vackts att skilja flickskolorna fr&amp;n pojkskolan och stalla de fbrra under liigre aflonade inspektrisers ledning.
.Detta forslag gendrefs med kraft.
En medlem framholl det osunda uti att drifva afsijn- ' '
dringsprincipen i uppfostran langre &amp; n nodigt, det vackte endast otillborlig nyfikenhet hos barnen.
Hvad lijnen betraffar, uttalade sig sbval borgmastaren soin flera medlemmar f or att den r selvfalgelig r m %tte blifva densamma fbr kvinna som for man, dS lone * flistes vid ambetet, ej vid person eller kon.
Lonevillkoren fiir en inspektilr, man eller kvinna, blifva efter en nu phghende lonereglering: fri bostad, belysning och upp- varmning samt fyra lonegrader, respektive 3,200 -- 4,400.
Den ftirsta inspektris, som utniimudes efter den nya lagen, ver froken Mathea Hannstrup.
DB skedde likvgl ett utbyte, s&amp; att hon forflyttades till en rpige- skoler i sundby, Arna.ger, och diirvarande inspek- tor e r l d l den ursprungligen lediga platsen.
Emel- lertid fordrade kommunalbestyrelsen, att direktionen skulle taga steget fullt ut och tillsiitta en kvinnlig in- spektor lifven vid en rblandad skolar.
Detta skedde, dh froken Elisabeth Pretorius hr 1906 utntlmndes till inspektris for den stora skolan vid Tietgensgade, dar slval gossar .som flickor undervisas.
(Forts. i nasta nummei.)
ANNA LINDER.
Skrifvelse i fragan om kvinnlig yrkesinspektion.
ndamhlsenligheten af kvinnors an~t~tillande vid yr- kesinspektionen har under de senare lren upp- repade ghnger framhallits i Dagnys spalter, men det ' ar forst nu, som frhgan ryckt fram - till full aktualitet i och med att den upptagits till behandling i samband med det forslag till ny lag for yrkesinspektion, som den s. k. ryrkesfarekommitt6n.
f or narvarande for- bereder.
Till namnda.
kommitt6 har Fredrika.Bremer- Forbundets styrelse i dagaraa aflbtit en skrifvelse, hvari styrelsen f ramstaller sina synpunk ter och onskemhl med afseende pb kvinnliga inspektorers mst$illning och utbildning; Enligt skrifvelsen utgjorde l r 1907 de fabriksarbe- tande kvinnornas a.ntd i vhrt land 66,666 eller n&amp;ra en fjardedel a.f hela arbetarstocken.
Af dessa arbeterskor sysselstltt.as flertalet inom bekliidnadsindustrier och.
vid tvhttinrattningar eller m. a. o. i yrken, som ph grund af de tekniska anordningarnas enkelhet kr&amp;f va de minsta BtgBr- derna mot olycksfall.
Denna omstandighet, som gifvetvis icke utesluter behofvet af inspektion, bar dock till foljd, att ifrhgavarande mbetsst&amp;llen endast ytterst sdlan besokas af de fltaliga manliga inspektorerna.
SSsorn exempel harp&amp; anfirres, att ph mhnga hBll arbeter- skorna aro alldeles okunniga ori~ att nagon yrkesin- spektion: of ver hufvud taget existerar.
Vid den f oresth- ende okningen af arbetskrafterna vid yrkesinspektionen.
bar darf or specie11 hansyn.
tagas till arbeterskornas behof, oc11 detta synes bast ske geuom tillsiittandet af.
7cvinnliga y&amp;esins2~ekti~c~, som i sin egenskap af kvin- nor hafva alldeles sarskilda foru.tsattningar att forsth arbeterskornas stgllning och vinna deras fortroende.
El1 kvinua l ~ a r lattare att bibringa arbeterskorna den forstl~else fijr 1a.gens skyddsbestlin~inelser, som ar nijd- vaudig firs att giira dessa fullt effektiva.
Likask birr hoil i de inknga fall, dtir oforutsedda sanitara miss- f8rhbll ' nden eEler andra svhrigheter uppsth, .ha£va storre f orutsiittning att bedoma arbeterskornas f orhhllanderi och darfor ocksh kunna komma med lampligare for- slag t.ill andringar.
Kraf vet p&amp; kvinnlig yrkesinspektion har gjort sig gallande i alla industrilander och ph 1nSnga hhll har man ocksh tillgodosett detta behof, shorn i Danmark, England, Finland, Frankrike, Forenta stateraa, Hol- laud, Kanada., Tyskland, bsterrike.
Afven i vhrt land hafva s&amp;vd inom som utom riksdagen uttalanden gjorts for kvianora anstallande vid yrkesinspektionen och reformen torde numera fh anses som ett allmani tjnskemtdl, hvilket icke hindrar, att meningarna kunnc) vara ganska delade betraff ande de kvinnliga inspek torernas stallning och.
befogenhet.
Fredrika-Brem ' er-Forbuudets styrelse uttalar so= sin lsikt, att kvinnor b6ra anstallas ined full inspek torsbefogenhet.
, En viktig forutsiittuing fbr yrkesin spektionens eff ektivitet r, he ter det i skrifvelsen, r a1 majligheten till omedelbar t ingrepp for afh jiilpandr a£ rhdande missforhhllauden.
Gif vet vie galler detta af ven med afseende pS de kvinnliga inspektorernas ar bete och torde kraftigt tala for att tillfiille berede: dessa till sjalfstandig vexksamhet och att de bekla das med samma ambetsmyndighet, som 1a.gen ger 8. manliga innehafvare a£.
tjansten.
Dessutom ligger de i sakens natur, att med den storre befogenheten ocks: vaxer fortroendet frSn arbeterskornas sida och respek ten hos arbetsgifvare~.
Den kvinnliga yrkesinspektionens narrnaste up^ gift anges vara ratt tillse det lagens skyddsbestammel ser med afseende ph industriarbetaude kvimor oci minderbriga efterlefvas och att i ofrigt iakttaga oc: ofvervaka dessa arbetargruppers forhbllande i hyg.
eniskt htlnseende.
I vissa fall kunna omsttindighetern&lt; komma att phfordra, att afven den rent tekniska i r spektionen anfortros &amp; t kvinnliga inspektorer.
Dess utom bora dessa satkas i tillfalle att i den utstrlick ningen det &amp; r dem mbjligt 6fvervaka arbeterskornr!
sedliga och ekonomiska f 6rhAllanden r.
Med dseende p l kvinnlig yrkesiuspektbrs kompc tens bemijtas forst de bbda extrema fordringar, sor h eaa sidan framstiillt en f. d. fabriksarbeterska, b de andra en kvinnlig lakare, som bast lampad for arbi tet af fabriksinspektionen.
SSsom allmanna f6rutsa.t ningar for danande af en god yrkesinspektris, fran hlllas vaua att umgAs med mtinniskor och att 6fve vaka arbeten, erfarenhet frSn praktiskt yrke salr grundliga naturvetenskapliga, hygieniska och teknisk kunskaper samt diirtill de personliga egenskaper, sol ge auktoritet,.
Vid tillsattandet af de fbrsta yrkesinspektrisbefatt- ningarne forordas, att nagon ttlderskompetens ej i q p - stalles, dB genom en s&amp;dan bestammelse de far arbe- tet bast lampade personerna kunde bli uteslutna.
- Om till en bbrjan endast en kvinnlig yrkesinspektor anstalles, bor en s %da.n iitgard anges afse, att erfarenhet vinries, innan ett mot det verkliga behofvet battre svarande a.nta.1 tillstittes.
I skrifvelsen i n g k Wfven ett fbrslag till utbildniugs- kurs for kvinnljga yrkesinspektorer.
Denna utbildning skulle omfatta dels ett praktiskt &amp; r, agnadt At forvarfvan- de af insikter i sjukvhrd, huslig ekonomi och miijligen barnavhrd, dels en teoretisk kurs.
S o n villkor for intrade vid den teoretiska kursen borde, forutom vanlig flick- skolebildning, uppstallas realstudentens kunskaper i fysik och kemi och studierna iuom kursen skulle bl.
a. upptaga fysik, kemi, hy gien, fysiologi och bakteorologi samt bos tadsbyggoadslara ocll industrilagstif tning.
Skrif velsen utmynilar i en hemstiillan till yrkesfare- kommittdn, att denna i sitt forslag till ny lag for yr- kesinspektionen ville f brorda: att 7cvinnliga yr7~csins~1e; ltlo~e~ ccnstZillc~s vlzed full lttfi- ktsbefogenhet och en &amp; dig 109 % a f minst 3, 0 0 0 Jrronor, nzed ~ a t t till dlcZerstillugg och pension, att for de f o ~ s t a irzspektiilw-na qf c7ctta slag lzRyon tilc7ersko~1q1stens ej fast- s&amp;, att fi-ccnzc2eles Zunq.dig zctbil cZnings7cu~s f &amp; - 7rvindign yq.kesins~~e7~tiil.e?
* anort-Znas sccrn t aft om i forsta bamt mcZast en kvinnliy y~kesinsj1ektiirsbefathi9zy tillslittes, cZe&amp; (It- ~ U I - Y Z anyes ucsra af fol-bwedade natw.
I stadsfullmaktige Pr nu iindtligen frkgan afgjord till kvinnornae form %n i ofverensstammelse med de i resolu- tionen uppstallda onskningarna. '
Studentskorna vid Berlins universitet.
Ehuru anmalningstiden annu icke utgAtt, hafva redan ofver 100 studentskor inskrifvits vid upiversitetet i Berlin.
A£ 98 kvinnliga studeranden aro 88 tyskor och 10 ut- landskor.
Flertalet haf va gifvetvis vunnit intrade p % grund af afiagd mogenhetsexamen, hvilken, anmarkningsvardt nog, i allmanhet tagits vid realgymnasierna.
Ett antal af treltio kvinnliga studeranden, hvilka icke a-flagt mogen- hetsexamen, men, med afgingsbetyg frhn sjuklassiga laro- verk, eller innehafvande lararinnediplom, hafva med sar- skildt tillstfind frhn undervisningsministern inskrifvits vid universitetet.
Af intresse iir fordelningen pA de olika fakulteterna.
Tjugu ' studentskor aro medicinare.
Sjuttio- Atta filosofie studeranden.
Den forst inskrifna student- skaa, froken Agnes Harnnck, dotter till professor Har- nack, agnar sig At filologiska studier.
Flere dottrar till Berlin-professorer markas bland de kvinnliga studirandena.
Som naturligt ar, har antalet, £ria Ahorarinnor2 afsevardt minskats, sedan rattighet till inskrifning vid universitetet tilldelats kvinnorna.
Folkbildningsforbundets kvinnliga forelasare.
Vid denna tid p % Bret, fire dcn 1 decen&amp;r, skall upp- gift p % onskade forelasningnr for den kommande vIrter- minen insandas till Forelasningsbyr %n, Lastmakaregatan 6, Stockholm.
Vi taga oss daraf anledning att uppmana de olika rostr5ttsforeningnrne landet rundt; att for fore- .. - 18sningsforeningarnn pA de respektive orterna sarskildt framhA11a de kvinnliga foreliisarne.
L) e a£ dern anmalda forelasningarne upptaga anmen af mhngsidigt intresse sAviil sorn a£ rent vetenskaplig eller instruktiv natur.
Foljancle forelasarinnor aro anmalda: ' Utlandet.
Kvinnliga ofverlarare i Norge.
Kvinnornas allt vaknare strafvan efter att hafda sin sttillning jamsides med mannen gor att fragor a£ sarnma art blifva aktuelln i skilda lander.
VAr artikel i dagens nummer, ~Reformtankar i skolfrAgor~, satter p % dagorci- ningen frhgan om kvinnliga ofverlarare, en frilga som, afven for kort tid sedan synts i Stockholms Dagblad.
FrBn Norge meddelas att samma frhga varit fore i Kristiania och nu slutligen afgjorts till kvinn0rna.s forman.
Folkskolelagen af Br 1859 medgaf redan att tillslitta of- verlarareplatser med slviil kvinnor sorn man, men p % grund a£ icke faststa.1ld lon for kvinnlig ofverliirare afslog ofverstyrelsen i Kristiania for tre I r sedan en ausokan a£ froken A. Rogstad om dylik anstiillning.
Frlgan om kvinnliga ofverlarare ar shledes icke ett lagsporsmdl utan en kommunal bevillningsfrhga, dB det ar de a£ stadsfull- maktige faetelagna lonevillkoren for manliga ofverlarare, sorn utestanga kvinnorna fran dessa befttttningar.
V i se shledes htir liknande forhhllanden gora sig gallande, sorn vid en nyligen i Stookholms stsdsfullmaktige behandlad frhga om tillsattande a£ en kvinnlig kamrerare i h8lso- viirdsnamnden.
Emellertid begardes i hostas af folkskole- ofverstyrelsen i Kristiania en utredning af 18nefrAgan.
Inom stadsfullmaktige voro meningarna delade och Norsk kvindesagsforening utlgste ett mote, dar skarpa uttalnnden gjordes af flere framstlende man till kvinnornas fordel och dar en resolution fattades, sorn uppfordrade Krieti- ania stadsfullmaktige att lamna.
kvinnor tilltrade till of- verlarmebefattningen med samma 1on sorn man.
Frbken Maria A s p n ~ ~ n BamavArd;: frijken Thyra Brande- lius: lteseskildring; frijken i \ T~nny Envall: Nilringsmeclel, hygien m. m.; fru E~nilia Broom6: Fredsfrfigan; fil.
lic., fru Elsa Geze- lius: Litteriira och sociala iimnen; f riiken Kerstin Heeselgren: Bostadsf6rhAllanden oc11 hygien 111. m.; med.
lic., fru ~ u l i a Kin- berg: HBlsovOrd, fpsiologi m. m.: frtrken Anna Kleman: R6st- rattefrAgan, reseskildring 111.
in.
; med.
lie.
Inez Laurell: Barnn- v k d; lrtrken Anna Lindhagen: KolonitriidgFtrdar, litterilrs och allmiini~a iimnen; frijken Gerda Meyerson: Arbeterskefijrhllllan- den, industrien och hemnrbetet; fil.
lic., fru G. Petrini: Propor- tionella val, allmanna Imnen; Eroken Wendela Runquist: Djur- skydd m. m.; frijken Clara TVahlstrWn: Den hvita slafhandeln, emigrationen, lefnadsteckningar ijfver framsthnde personlighe- ter m. m.; fil.
doktor Lydia Wahlstr6m: Historiska ocb iitteratur- hir~toriska limnen, kvinnorijrelsen, kvinnans sociala och politiska.
stallning; fru Elisabeth Wern-Bugge: Hemslojd, konstsltrjd, vilf- naclskonst m.
.in.
; med.
lie.
Karolina TI7iderstr6m: De kvinnliga.
underlifsorganens byggnad, fijrr8ttningar och h#lsovkd, vene: risk^ sjnkdomar.
Upplasningsaftnar med framsagningctr ur framstllende skal- ders och forfattares diktning hiillas: af fru Anna Sjagren, frij- ken Alma Sj6man och frijken Signe Widoll.
, B l a n d E&amp;a bekanta Jtn.nas sCtkert m t h g a,.
DAGNY.
Upp- som &amp; mu ej p r e n u m e r e r a t ZZ / S &amp; e m o m tidmimgens tiZZvaro, str2tfvan 0 ~ 7 2 m8Z och sbk fbrmdt dem att wnderstddya de- s u m m a gemom prsnncmerat60rn~ -.
.
.
.
-.
.
*.,.!
, - '; -;.
.
.
:.
',: ' a-: % 3.
Nagot om vara konstnarinnor.
.
.
VII.
Fanny Brate.
et Br icke godt om duktiga figurmhlarinnor bland nnliga konstnarer.
Landskapsmkleriet ' lockar de flesta, antingen pA grund a£ deras temperament eller diirf8r att de, s e d k de lilmnat figurstudiet bakom sig soln rent stuc (iunz, icke liingre - jag skulle vilja saga vkga - ge sig i kast med att Aterupptaga losan- det af detta onekligen hogsta problem inom konsten,.
portratt och figurmkleri.
Det fordms utaa tvifvel, forutom en direkt p&amp; detta o~nrAde riktad talang, hycket och perloanent i n ghende studiuin, standigt tillfalle till lefvande model1 o. s. v. for att med framgAng agna sig darkt.
Det.
hbr darfor tilldet ovanliga att rAka en konstnarinna hvars kynne ligger helt och ' uteslutande {kt figurndderiet, som forst 11ii.r hon ar inne PB detta gebit kanner sig i sitt ratta element och soln oftast lyckas losa de uppgifter 1101.1 sat- ter sig fore pa en gAng gediget, koloristiskt ti~ltnlande och med ett saimt konstnarligt allvar, soln in- ger respekt fiir arten af hennes arbete.
Fru Fanny Brate sysslai nlistan uteslutnnde med figur- ocll por- t a t t e r.
D$.
och db, sommar- tid, gdr 11011 ndgra studier ute i naturen, men., egendomligt Ilog, det ljus och den kraft hon lyckas inlagga i mAnga af sina portratt och figurtaflor, sak- nas eller iitniinstone rninska.~ i vasentlig grad, niir h.on tar sig an Atergifvandet af klippor och trad, luft och yntten.
.
~ e iir t en helt aman must och vig6r ofver hen-.
nes portr&amp;tt och smA figur- eller - on1 man vill kalla dem sA - genrebilder.
Dar intresserar henne losan- det.
, nf nkgot vackert ljusproblem- i ett rum, en sned so1strAle geaoln ett for BskBdaren osynligt fonster, en skimrande reflex ofver, en i verkligheten karg interior, dar en eller ett par figurer utgbra hufvudintresset eller ingb som ett motiveradt staffagc.
Det ar p&amp; en gang verklig mAlsakerhet, # dig kunskap och fargcharme, soin rojer sig i det basta af fru Brstes konst vid be- handlandet af dylika rnotiv.
: - Hur vacker och intagsnde Br icke den lilla gnist- rande bilden af en flicka i rosa kladning mot en rijd soff a,.
.fram£ 6r hvilken sthr et.t.
bord med blB duk.
PA vaggen.
leker en intensiv reflex af nedghende sol, och den lilla flickan.
i soffan roar sig ined att mot ' ' '.
den roda soffryggen betrakta skuggan af sin egen hand.
Det ar ett riktigt fortraffligt litet konstverk, som lyser upp hela rummet dar det har sin plats.
Man finner icke i fru ' Brates basta taflor det nAgot f a d a n d e drag, s o ~ n ibland iGr de kvinnliga konstna- rernas kvinnliga svaghetstecken.
Utan att verka eller vilja verka emanciperad, har fru Brate i sin konst en fasthet och en Marhet, som stammer en mycket godt.
SB t. ex. ett storre portratt a£ en af hennes egna dottrar soin litek Mycket blond, distinguerad i ton, har denna bild ett p&amp;tagligt franskt D httio-talss - tycke i ftirgst5.illningen, men den ar gjord med utpraglad persodig uppfatt- ning och ined en fin och saker ka- rakteristik, ' pA en gAng elegant och fast. '
Samma lilla flicka, in&amp; lad vid ett halft Ars Alder i en: fl.ott och rssk skiss - en rtidbloin- inig, rundiigd baby, ntistan utan II~LI;, tir ett utrnarkt barnportratt; - en s v k uppgift, dB dessa smA individer ju icke ett ijgonblick 11811a sig stilla i samina stdlning och dB deras drag flyta ihop till en accentlijs hvit och rosenrod knub- bighet utan phtaglig form.
Dar- for brukar ocks$ resultatet oftast bli sntingen ett mycket fiirfuladt eller rnycket f orsotadt intryck; men bar kiinner man, .att man st %r inf6r ett pork.2itt och ett godt portratt.
.
Fru Brate borjade Akademien for de fria konsterna vid unga &amp; r, 1879.
I sex &amp; r genomgick hon de olika skolorna, alltid sarskildt intresserad a£ figurteckning och mAlning, med professorerna MalmstrGm och v. Rosen som liirare.
Som teckningslarare varderade hon inycket Malinstr6m, d % dtireinot v. Rosen var koloristeii par prdfdrence.
D&amp; fru Brate lamnat Akademien och.
dess studier bakom sig, styrde hon kosan till Paris, - likt alla de unga konstnarliga krrtftema f6r ett par decemier till- baka.
PA Colarossis atelier studerade 11011 f6r Corn- tois, .den ansedda, n %got sirliga och, jag skulle vilja saga, nligot omstandliga portrattmhlaren samt far Collin, Ilrvus vackra, nakna figurtaflor aro kanda afven hos oss geno~n hans stora tafla: d3ommars i Goteborgs museum.
En viss sval och kysk stauking praglar alltid hans nakna figurer, nAgot liksom fornamt, och reservers4t.
Dessa bBda konstnarer utmiirkte sig, hvar 11s sitt satt, s.om filrtraffliga larare, och fru Brate inhamtade siikerligen alla de kunskaper och goda rAd Henrik Gahnsz8z2 Gahnelit ' i flaskor A 2 kr, och 1 kr, Behagligt och i hog grad verksamt munvatten, Tillverkas under kontroll af herr professor Carl Sundberg vid Karolinska institutet i Stockholm,
DAGNY de hade att sktinka heme ined det vakna intresse och dell sunda energi, sorn Br heme egen och sorn se- nare reflekterat sig i hennes konst.
Strax efter sin bterkomst till Sverige IS87 fijrlof- vade och gifte hon big.
Meil darmed var icke rvisan dl,, som ofta nog brukar vara fallet, nar det galler kviilnliga begiif ningar.
Trots att fru Brate saldrig &amp; gt en atelierr, lmr hon ined ofbrtrutet intresse och aldrig sviktande karlek till konsten, lugnt och gladt gAtt sin konstnkliga vhg f ?am, eudast glimtvis rijnande den uppmuntran hennes gedigna koust fortjanm,.
men alltid fitrdig till nya V duster.
Far nAgot hr sedan (1902) inkbpte staten en d&amp; utstalld tafla:, En namnsdagr; - ett \ tort, gammal- dags ljust rum, dar solen ligger in genorn smirutade fijnster och dar niigra unga flickor aro sysselsatta ined att pryda et-t narnnsdagsbord.
Det ar mycken intim, ljds stlimning ofver den lilla bilde,n, och - den tilltalar genom sin poesi so111 en mild, vacker.
sominardikt, klirdd i latta, svala toner.
Ett helt anhat kynne rbjer en tafla, sorn ph utstallningen i St. Louis rbnte upp- marksamhet: r En nyckelharpspelares.
Det Br en bond- gubbe i profil, spelande nyckelharpa mot ett morkt h&amp;llet rum ined en gammal g u l g r h kakelugn.
Det &amp; r must och.
fyllig flirgstirllning i detti konstverk, soln med dell karakteristiska gamla gubbfysionomien i far- grunden gijr en enhetlig och koloristiskt verknings- full bild.
Bland fru Brates samling af konstverk af henaes egen hand, - allt for m h g a htlnga annu pA v&amp;g- garna i hennes hem!
-- skulle amn kunna niiinna Aera, soln sarskildt intressera, antingea genom god karakteristik, ett fiirgproblenls lyckliga 16sning eller en stlker, serios uppfattning.
En liten rolig tafla ar ett af de senaste soxnmararbetena.
s TvB sinAflickors, en blond och en mark, som sitta och sy pii en veranda, medan de utbyta fbrtroenden; de %ro utlnarkt bra gifna och uta.n nAgot slags sentiinentalitet tagna p&amp; kornet; - en genre shledes och en god sadan - denna ut- trycksform inom konsten, som sA godt sorn alldeles kommit, ur inodets och endast undantagsvis idkas af en och annan konstuiir, dB stundom i stark fijrbin- delse rned lijsande) af nAgot patologiskt problem, hvar- 593 vid dock ofta det patologiska elemeutet blir det sorn starkast faller i agonen, skymmande sjiilf va konst- verket, och detta till fbga fromma.
Fru, Brates smB ibergttander bilder syssla icke rned nAgra socialt-patologiska amaen eller behandla d e u pb nAgot uppseendev&amp;ckande satt.
Ron tillh6r icke den .kategori inom konsten, hvars ' lidande och larande apostlar bbit trifvab pB lifvets bakgbdar.
Henneb.
taflor aro fina., glada och liff ulla, naturligt och, slkert skildrade utan att slh ijfver i asekdoten, ' och rned sin fargglgdje lysande upp den plats de fylla rned en stiinming af solsken och konst~&amp;rlig friskhet, sorn fyl- ler hskadaren ined sympati.
Det iir nllgot pS en ging kackt och kansligt ijfver fru Brates stltt att mAla, och rned mera tid for verk- ligt djupghende studier, atelier, modeller, kort sagdt;.
de faktorer, som hvarje konstnk anser oumbarliga f 6r fra.inbringandet af ett fullgodt rhsultat, skulle fru Brate utan tvifvel komina att 11B annu mycket langre p % den konstnilrsvtig, diir hon redan ined en icke vanlig ~n Allnedvetenhet banat sig fram.
.
Ar 1889 studerade hon Ater iihgra mAnader i Paris, har sedan gjort studieresor till ' ~ n ~ l a n o. d s. v. men endast p % kortare tid och Br bokatt i Stockholm, som ti.fven tir henries ffidelsestacl .. Innan jag afslut-ai * denim M a iigonblicksbild, ville jag tillii&amp;a n&amp;gra ord 0111 en helt annan gran af fru Brates ko,nstniirliga verksamhet, hvarmed hon dock endast sysslar helt privat.
Hon har roat sig rned att teckna sagor till.
sina barn.
Hon borjade darined f6r ett tjugotal ilr sedan, inedan annu barnlitteraturen led en sorglig brist p %.goda illustrationer, och af de prof darpA, som jag - blef i tillfiille att se, funnos manga, fyllda a€ bade fantasifullhet och humor, lifligt kompo- nerade och af en shdan uppfinniugsrikedom och om- vaxling, att man v#l fiSrstAr att dessa sagoblad matte vara en skatt fijr de barn, sorn irro nog lyckliga att fh njuta af dem.
N %gra af deln roro verkliga sinb konstverk i illustrationsv~g.
Men det ar figurmhleriet, sorn tlger fru Brates huf- vudintresse, och pa detta omrhde kan man uppriktigt onska heline den framghng, 11.varaf hennes verkligt goda konst Br fijrtjiint. '
ELLEN LUNDBERG, f. NYBLOM.
Geijers barnbarn berattar.
111.
(Eftertryck fsrbjudes).
Aren af hvad jag kallar min Upsala- vanskapens r&amp;tt kande vi det, sorn hade detta hus nu tid, d. v. s. innan jag gifte inig och lamnade Upsala, som fbr inig dock alltid var och fijrblef hem- met framfijr alla andra hem, flyttade Nybloms in i det gamla geijerska huset, och med den fijrtroliga ocksh blifvit vAr tillhorighet.
Dirr var fbga fijrandradt i det hela taget.
I trad- garden blommade annu hvarje sommar den stora per- siska syrenbusken och de blekroda rosorna, dew Gei- T n d e r de &amp; a @
DAGNY 594 jer bsukade kalla rde va&amp;raste flickorna i Uppsalar, och framfor hvilka han kunde tillbringa l h g a stun- der i stilla gliidje ofver naturens underverk.
I den stora triidghdssalongen stod annu den lbga soffan, sorn han sarskildt lhtit tillverka for denna plats och sorn dtirfirflir f&amp;tt stanna kvar, dh huset bytte om Bgare.
Med hjillp a£ det trollspo, som min mor sB gilrna anrande, minnets och k&amp;rlekens trollspa, togo de gainla rumm,en snart for mjg den gestalt de haft p&amp; den tid, dii det lilla huset i Carolinabacken var en medelpunkt ej blott for Upsala men for hela landets andliga lif.
Hvarje miibel, hvarje sm %sak kom genom min mors beskrifnjng, pb sina gamla platser; de man- niskor, sorn en gang lefvat och alskat dar, syntes Ater sorn verkliga.
Det tlr diirfor, sorn jag stundom p&amp; all- var mAste phminna mig sjalf, att jag icke i verkliglze- ten lefvat med i Geijers hem, att jag icke suttit i en undangomd vr6 och lyssnat, dA han forsta kviillen i seget husr med still-a och tacksam gl&amp;dje sjong vid pianot:.
Dr6j dA., o frid, dr6j i mitt tj2111: blif b8sta glsten rnin! '
' Ty dagen skrider - det blir kviill, och nrttten bryter in.
Jag tycker mig ocksii.
ha sett i o n o m vid det svart- mdlade skrifbordet i det- lBga arbetsrummet.
vid det fiinster som vette i t tradghden.
Ofta afbryter hall sitt arbete for att sommartid lyssna till felgels&amp;ngen eller for att schasa bort nagon katt, som sitter p&amp; lur under en buske.
Vintertid lggger hail gryn, talg och brodsmulor pA fonsterblecket och tittar upp och ler, dB gr&amp;sparf; ar eller talgoxar lkta sig v&amp;l smaka.
Eller ' han pysslar om krukvaxterna i fonstret, plockar bort ett vissnadt blad och ser efter nya knoppar.
Ibland har.
jag niistan undrat ofver att vi alla, som sb lidelsefullt alskade vhrt skona hem pA Kinne- kulle, sh latt kunde skiljas darifrhn och sh snart vilxa fast i hilt olika forhiillanden och omgifningar.
Men forklaringen ilr nog att soka dari, att flythingen till Uppsala for miu mor, p&amp; satt och vis var en hen %7comst.
Afren hennes barn kande omedietet, att Geijers barn- barn adrig kunde vara fr&amp;mm.ande pA den plats, som frainfiSr alla andra var f6rbunden med ham minne.
Aldrig glommer jag den stund, d&amp; vi p&amp; bngbbten - den.
t.iden fanns ju icke jarnvag - passerat kr6k- ningen af FyrisAn och plotsligt shgo slottet, domkyrko- tornet och den lilla lummiga staden frarnfor oss ' sorn en t.afla, eller den ton, hvarmed rnin inor dli utbrast, rSe, Anna, dtir &amp; r Uppsala!, f6r ' att sedan lange st8 tyst med ansiktet sorn forklaradt a£ en outsgglig rorelse.
Hur underligt mbtte ' det icke ha ktints for Geijers dotter att bterkomma till sin barndoms och sin ung- doms stad, att son1 landshofdiugefru flytta in i de f r h fordom sA vtilkiinda rummen i det garnla rijda slottet, frhn hvars fon,ster hen dagligeu kunde se sitt forna, aldrig glijlnda help!
Jag har talat om m h g a olika persouligheter, men annu icke om Egron Lundgren, for hvilken jag had0 den siillsynta lyckan att f&amp; taga lektioner i mhlning Oforgtltliga timmar tillbragte jag i hans atelier, och jag, sorn var glad blott jag fick syssla med pensel och farge; under hiilka flirhiillanden sorn helst, hur glad skulle jag icke ktinna mig d&amp;!
Han larde mig myc- ket, sorn gjorde min sjal rikare, och mina dgon opp- nades sorn aldrig f6rr for naturens och konstens he ' m- ligheter.
Den sorn last hans utgifna bref, antecknin- gar och minnen, vet hvilken p&amp; en ghng gnistrande spiritualitet och djupt kanslig konstnarsnatur han hade.
Men intet af hvad han skrifvit eller mhlat ger dock nbgot verkligt begrepp om den charm, det fina, nobla behag, som lhg ofver hans egen personlighet, eller hur mycket han kunde gifva under det personliga um- ganget.
Men till lIr; ' rare i vanlig, praktisk mening passade han ege~ltligen icke.
Dartill var hans konst alltf6r individuell, hans teknik alltfiir nyckfull, alltfbr litet teoretisk, all tfbr uteslutande hans eget snillrika s ma- n&amp; .. Mandret verkade dock aldrig stotande hos ho- nom sjalf, darfor att det va.r besjaladt af hans djupa konstnarstemperament.
Men det rniste gbra det hos hvar och en, som farsokte liira sig mbla sorn han.
Det blef aldrig mera &amp; n en rkopia efter Egron Lund- gren r.
.
Ack, hur mycket mera skulle jag icke kunna be- ratta, hur mycket mera om Geijer, som tinnu icke blifvit sagdt sf ntigon, och om Amalia v. Helvig, hans adla viinnina och goda genius!
Ni inbste koinnla hem till lnig en.
gkng, dA edra vagar bara &amp; ti milla trak- ter, sb skall jag visa er mitt hem med alIa dess min- nen och f Srtalja deras historia.
Jag har exempelvis ' i inia salong icke en miibel, icke en sm %sak ut.an sina traditioner r.
Jag skulle bertltta er om iniu mormors mor, Gei- jers svilrmor, Jeanua Lilj ebjorn, f odd Troili, - hennes lif tir sorn en he1 roman.
Jag har hennes fortjusande bild i pastell.
Vid sexton &amp; r stod hon brud.
Den fader- och moderlosa flickan vistades dA hos ett par ogif ta farbroder p&amp; Vtlckelson, en half 6 i Varmelen.
HarifrHn f6rdes hon till sin makes stora gods, dar en mingfald af plikter viintade husfrun, plikter, sorn icke vid hennes Alder vore m6jliga att fylla.
Helst f8ljde hon sin man i skog och mark, kladd i gossklgder, eller .hen spelade p&amp; @ in kara fiol. "
DB folket slutat sitt dagsarbete, brukade hon om kvgllarna spela visor och &amp; tar for dem, och stundom fingo de trbda dan- sen efter de glada tonerncl af hennes fiol.
Hon dog ' redau vid-32 &amp; rs Alder.
Vi skulle slb oss ner i den gamla soffan eller i de bekvilma ehuru gammalmodiga lanstolarna frAn mitt hem pb Uppsala slott frainfor det lilla egendomliga bordet, som tillhilrt Amalia v. Helvig, och jag skulle.
visa er de dyrbara skatter som ligga i ' den- antika by- rAn borta i vrbn.
Dar ligga fru v. Helvigs bref till Geijer.
Ni firrstkr, att de golnya p&amp; mycket.
dessa bref frhn henne, sorn var Bmer tin hufvudet hogre iln sin sam tids kvinnor B Hon var systerdotter till Gothes)) a.
beromda vannina, fru von Stein, och stiftade sjalf s %- sorn hofdam hos hertiginsan af Weimar bekantskap med b %de Schiller och Gothe, hvilket blef af afgij- rande betydelse for llennes diktning.
Hon var en iifverlagsen lcvinua, ovanligt talangfull, vitrldserfaren och intagaude och dock p&amp; samma gKng fri frHn fA- f ai16a ocli sjalf ofverskattning.
Ar 1816 bes6kte fru v. Helvig Uppsala, dar hon gastade sin van, ofverstinaan Malla Silfverstolpe, och frhn denna tid f orskrif ver sig Geij ers och Amalias bekantskap, soxn snart utvecklades till den varmaste vanskap.
Sedan Amalia med siaa barn Btervandt till sitt hem i Tgskland, begynte brefvaxlingen med Gei- jer, sorn varade till 1831, dh fru v. Helvig dog.
Den gamla byran gammer ocksA en l %ng brefvax- liug mellan min mormor och Malla Silfverstolpe - anda fr %n 1816, d&amp; mormor stod brud, och till 1859, hret innan hennes d6d.
De skrefvo afven d % de bodde i samma stad, skrefvo nastan dagligen.
Det fauns icke telefoner d&amp; sorn nu.
Pennan togs till hjalp, och sedan brefvet vikits samman fr&amp;n alla fyra sidorna och fijrseglats rned munlack, sandes en piga som post- bud.
DBtidens kvinnor kzmde skrifva bref!
. '
Sedan ofvanst&amp;ende nedskrifvits, har jag f$tt i min hand den bok af Sigfrid Wieselgren, DVirt Upsalalif~, som i forbighende blifvit omnamnd, och tager jag mig friheten att sorn komplettering anfora foljande brott- stycken: - - - sDh jag ser tillbaka p % de familjekretsar, hvilka under mina studiehr hade den stora vanliglie- ten att vilja rakna mig bla.nd sitt uuga umgange, mhste jag saga, att utan dem mina Uppsalaminnen icke skulle kunua vara sh rika, va.rma och fulltoniga, sorn de are.
- - - En fiaare,.
rnera bildande, mera vare.
sig uppfriskande eller anslaende societet tin den Uppsala dh agde, larer det vara sv %rt att uppvisa .. - -- Hela legioner af minnen stromma i detta ogonblick ofver mig, ehuru jag ej kan lika latt ph papperet 1Asa dem fast.
- -.
- Den officiella centralpunkten f6r biide stadens och och lanets sociala lif var att finna i salongerna A Upp- sala slott.
Den representation grefve Adolf Hamilton och hans grefvinna, Erik Gustaf Geijers dotter Agnes, daruppe i det gamla slottet nu utirfvade (efter landsh.
frih.
v. Kaexner) foref6ll oss s&amp; til ' lfredsstallande som mojligt.
Landshofdingen sjtilf var en verkligt bildad man, enkel och anspr&amp;ksl6s samtvanlig mot alla.
For grefvinnau Agnes hyste man ju allmast vordnad, hen- nes tidla, sjalfulla personlighet i fbrening med ett i viss m&amp;n reserveradt upptradande kunde ej undg&amp; att imponera; men man fattade heme knappast ratt, forr- g, an man shg heme i hemmets stilla h ~ a r d ~ g s l a horde henne dtir tala ut sitt hjartas tankar eller vid pianot gifva dem uttryck i skona toners allbetvingande spr&amp;Er.
Hon talade vdl, tifven niir hon inliit sig ' i samtal om mera djupgdende &amp; mn&amp;i.
~ a g &amp; nns saiskildt, h h u hon en dag under det yi vandra.de ut %t slottskogen talade om peer G y n t ~ och meddelade mig sin upp- fattniug af detta Ibsemka alster.
Men hou sjirng a i n u battre - med sin s&amp;ng intog hon oss- oernotst&amp;n.dligt.
Det var ock en njutniag soin fB att hijra henne, ocli Nyblom sjunga duettter.
Wennerbergs D Tidt er jeg glad, - - buren af dwas roster har i sanning blif vit oforgatlig.
Allra roligast syntes oss nog de smarre slottsbjud- ningar vara, till hvilka en mera intim krets dB och dB kallades, och hvilka husets aldsta dotter, den myc- ket intelligenta och genom sitt alskvardt frimodiga vasen bra intagande froken Anna, benamnde ~ungdoms- fester)).
Hon hade skal hartill, ty for ungdomen ge: staltade de sig vwnligen shorn sin % fortjusande festtill- fallen, dar ogonblickets ingifvelser omvaxlande kunde gifva sig luft i sprittande tankeutbyten, s h g, musik, dam eller till och med uiigon improviserad tabl8, nh- gon liten dramatisk episod.
, H u m lifligt tranger sig icke nu ph rnig minnet.
af den Dungdomsf est D, sorn iigde rum p&amp; Uppsala slott dejl 2 mars 1866, froken Anua ~ a m i l t o n s 18: de fodelsedag!
Tekla Knos hade ph eftermiddagen sandt oss bud att vi skulle stalla till nigot roligt; hon foreslog en D fruntimmerspro- inotionr.
Idden vann anklang, forberedelsema voro hastigt undanstokade, och snart voro vi sa.mlade diir- uppe, bland andra ahen.
froken ~ o t t e n Glas, profes- sor Glas ' enda dotter, soxn samma dag fyllde sina 18 hr.
.
Sedan man en stund glammat i allskous rolighet, askade landsh6Fdingen ljud och fijreslog en sk&amp;l for de bhda festfiiremillen, darvid han upplaste verser till froken Anna f r h gamla baron von Kremer.
Den- nes dotter, froken Lotten, i psychekostym, nedsvaf- vade i detsamma f r i n spiraltrappan i kabinettet bred- vid och ofverlamnade efter att ha deklamerat en dikt till froken Auna en spegel - det kunde blott ' fattas sorn en arttighet.
- - Harefter foljer beskrifningen p % promotionshogtid- ligheten, dh Ernst Bjork var promotor, August Giidecke framstallare af doktorsfrhgan, forfattaren sjalf akademi- sekreterare, de b&amp;da forstiiamnda i fruntimmerskliider.
Proinovendi voro frbknarna Anha Hamilton, prima, Lotten Glas, ultima., Antoinette och Louise Lagerbring, Helene K n b, Julia Ahkarcrona och Lotten vck Krae- nier samt fru Helena ' Nyblom.
Pontus Wikner vir promotionsprediknnt.
Det hela var mycket lustigt, och d&amp; Wilh.
Svedbom efter aktens slut i. ett nu lat utg&amp;ngsmarschen lopa bfver i en vals, fick man helt histigt se den nyss sk hirgtidligt skfidande processionen f6rvandlad till en promotionsbal i lifligaste verksamhe ' t.
Den rhckte dock icke s&amp; lange.
SBngen vantade - och snart voro ~ f i alla endast Bra., dB grefvinnan- Agnes, Carl Nybloln och iinnu aadra glfvo oss de vackraste bidrag till en promotionskoncert af minnesvtirdaste slag.
D - - - MARIA HOLM~TROM. '
, '.
Hyllningar pB Selma LagerlOfs 50-Brsdag.
9 @ rAn Fredrika-Bremer-F~rbundets styrelse afsandes ge- nom fru Agda IkIontelius till ' doktor Selma Lagerlof fol jande telegram pH hennes hogtidsdag: Hvad Eder rika, varma diktkonst, i forening med Eder enkla, renhjiirtade peisonlighet verkat for hojandet a£ ' v k t lands kvinnor &amp; ' oberakneligt men inflytandet diiraf skall sporjas vida.
E1br hvad Ni sb skiinkt bringas Eder ett hjartevarmt tack frhn det forbund, hvars ~ y f t e iir kvinnans hojande och som med gllidje och stolt- het tiink&amp; pii, att det var i dess tidskrift det nu sH frej- dade forfattarenamnet Selma Lagerlof forst blef syn- ligt for allmanheten.
CI * Centralstyrelsen i Landforeningen for kvinnans poli- tiska rostratt afsande genom sin ordforande, froken Anna XVhitlock, foljande lyckonskningsskrifvelse:.
~ o k t o r Selma Lagerlof!
1: dag bringar det Srenska folket Er sin beundrande hyllning &amp; h sitt varma tack for allt hvad Ni skiinkt det if Xrt snilles qch Ert hjktas skatter.
1 denna kor nf tacksiigels&amp; kan.
Ni urskilja de klara och trohjartade barnarosterna likglom de vnxnas djupa och allvarligare gtiimmor.
Men .den ptors skara a£ Edra medsystrar, soni &amp; beta for att Sveriges kvinnor skola erhilla samma med- borgarriitt och pedborgaransvar sorn mannen till bhtnad for fobterlandet; onskar frambiira en siir~kild h; llning till Selma Lagerlof.
, Ni har icke blott indirekt hjalpt oss genom att vim ' aht en kvinna kan a.ga lika stort snille som en man och kan ofva det vidstriicktaste inflytande sorn folkuppfostmre, utan Ni har afven direkt frarnjat.
vlir gemensamma sak genom att helt stilla och naturligt stalla Er i vlira.
led sorn medkampe och medarbetare.
: De manga tusentden koinnor, sorn tillhora de svenska r6striittsf&amp;eningnrna, tillropa diirfor Selma Lagerlof i dag ett hjartevarmt tack. '
on1 de komme igen g %ng p % gHng, att deras syfte till slut skulle vinnas.
Ett lifligt hurra uppstamdes for jubi- laren.
. '
I Uppsala hltde Foreningen for kvinnans politiska rostratt anordnat en anslkende hyllningsfest pB Selma Lagerlofs dag.
De narvarande halsades valkomna af fru Ellen Hagen, och fiiljande telegram afsandes: Till&amp; en talrik skara Uppsala-bor, sorn p % initiativ af kvinnliga rostrattsforeningen samlats till fest bring taflor ur Gosta Berlings saga, att blanda sin stamma i hyllningsjublet frAn allt 8veriges land.
Sveriges genius det innerst ar,.
landets, folkets, som du flitt sii kar och sorn frigjord talar med din tunga, du forstir dess tankar och begar, dess sunda kraft, dess lKngtan vemodsskar, och darfor dina verk bli evigt unga.
Diirefter holls ett kortare foredrag ofver Selma Lager- 1of btfoljdt a£ recitationer ur Kristuslegenderna och Gosta Berlings saga.
Upplasningarne illustrerades af flera vackra tablher.
* FGreningen f8r kvinnans politiska rostratt hade i Skara iifven anordnat en Selma Lagerlofaafton, darvid bl.
a. f oredrogs en hyllningsdikt, forfattad a£ fru Elisa beth Kuylen- stierna-Wenster.
De niirvarande besloto att sorn hyllnings- telegram till jubilaren afsanda sista versen i denna dikt: Tack sagomoder frin Trataljas bygd, och lycka till sol ofver diktnings skordar, som blommat i bnrndomsminnenas skygcl,.
karlek den shtt och Bterbordar.
* Ett gif akt till Sveriges kvinnor.
%rider Vid %tiden.
pa middagen uppvnktade Ftllu rostriitts- forehings styrelse Selma Lagerlof, sorn ju, sorn bekant, iifven iit ' medlem af styrelsen Ordforanden ofverliimnade en bukett af roda rosor och sade nbgot s %dant sorn att Selma L., i sin bemarkta stallning, blott och bart genorn sin personlighat och sin karaktiir, sin koncentration i ar- betet, sin lugna kraft och beslutsamhet, sitt visa, kloka omdome, sin vordnad for hemmets och familjelifvets helgd, Sir den kltaligaste f6resprHkaren for kvinnornas sak.
Gladt och skam tsaint svarade festforemiilet.
Hon skamtade ofver ordforanden, sorn hade kommit och ghtt ut och in hela.
dagen i olika uppdrag.
Hon hade darvid kommit att tanka p % Engelbrekt och hans ard: %An en gkng tor jag hterkomma~.
Men liksom Engel- brekt k i m.
och.
kom igen och slutligen vann seger, sb boppades hon, att det skulle gb for rostrattekvinnorna,.
de nerrnast.
kommande veckorna f brsigg8 landet rundt ett slags kommuna.la val, soni tire af den stora allmanheten ngstan alldeles fbrbisedda, ehuru de hafva betydelse i kulturellt och socialt han- seende, afvensom ur kvinnosynpunkt.
J a g syftar p&amp; skolr %dsvalen.
Dessa val forsiggh p8 kyrkostamma, sorn i. Stock- holm skall hiillas i november, B ofriga platser fbre december manads utghng.
Rbtberiittigad &amp; r hvarje person, sorn har egen debetsedel och ej tillhbr friim- mande religionssamfui td.
Etk skolrild skall.
finhas fbr ' k i r j e territoriell f6r- samling och utgbres det af kyrkoherden sorn sjalfskrif- ven .ordfbrande och s8 mllnga &amp; kyrkostamma valda, for nit om folkskolevasendet kanda pemoner, sorn for- samlingen finner liimpligt utse, dock minst fyra.
Val- bar ar hvarje 8 kyrkostamma rbstberiittigad, m p d i g, @ ' '.
.
, J D A = UNY ' 597 viilfrejdad, galdfri man eller kvinna,.
soin fyllt 25 Ar vara eaker, som bast forstbe af kvinnan och dkrf6r och ej - tillhor f6rsainlingeus redovisningsskyldige och b6ra At henue anfortros.
Man borde val dB och i aflonade betjante.
Medlemnlarna valjas ph Iandet for alla skolstyrelser soka f&amp; det kvindiga inflytandet gal- fyra Br, i Stockholm for tvb, och afgbr halfva anta- lande.
Sedan omkring 20 Br tillbaka ha kvinuor har i Stockholm varit valbara till ledamoter i skolrBdet;.
let hvarannan gbng.
SkolrBdet tillkomme~ enl, kungl.
m: ts aBdiga for- for narvarande finnas i stade ' ns 13 skolrkd med deras ordning af den 2 1 mars 1862 att utofva vkrden om och 100 medlernmsr enda.st 13 kvinnor.
Huru stAr det till lan- befattningen med folkskolan samt, dar ej sarskild sty- det rundt? '
Jag har leersttides traffat manliga skolrhds- relse for f6rsamlingsbiblioteket finnes utsedd, hand- ledamoter, sorn ej ens vetat, att kvinnor &amp; ro valbara.
SB lirnge endast man sitta i skolstyrelsen, hander hafva f6r~altningen, och vkrden af detsamma.
Som synes har skolrhdet en ganska vidstrackt och det Iiitt, att flickornas, de blifvande kvinnornas, samt cl jupt ingripande befogenhet (i Stockholm inskrankt lsrarinnornas kraf forbises.
VBrt land har mer 5i.n .I00 genom .of verstyrelsen for Stockholms stads f olksko- stads- och mer an 2,000 landsfirrsa~nlingar.
Icke skulle lor).
SkolrKd &amp; ger exelnpelvis att forvalta forsam- det vara utan betydelse f6r kvinnosaken, om.
ockstl lingens alla for folkskolev&amp;sendet anslagua medel, med- blott cn kvinna blefve ledarnot i hvart skolrhd, om iner dela lfirarepersonalen .tj %mtebetyg, upprbtta forslag pb an 2,000 kvinnor pA sA siitt aktivt komme att agna sokandh till hrarebefattningar vid forsamlingens sko- sitt intresse Bt skolan.
Mi11 maning iir ddtirfor till alla Sveriges kvinnor: lor, framla.gga forslag till om- eller nybyggnad p.f skol- lnfinnen eder halrikt $ kyrkostammorna i novem- hus, tillse att skolg&amp;ngen ar ordentlig m. m. samt verkstalla alla kyrkostgmma-as beslut angaende skol- ber och decernber och sen till, att Atmiustone en kvinna viisendet.
PA skolrhdet komner skledes att i mycket invaljes i hvart skolrAd!
THORHILD MALMBERG.
bero, hurudan den skola &amp; all bli, son1 fostrar den irfvervagande delen af fi) rsamlingens barn.
Allt mera triinger sig ju den tanken fram, att hela folket b6r ha medbestrimnandertitt i nationens alla ange- lagenheter.
Bor dk icke allmanhetens intresse inrik- tas p&amp; den skola, som fostrar 94 % a£ landets barn?
&gt;Du gamla, du f r i n!
~ Besvarar man den frPtgan med ja, dB mhste man och agna skohhdsvalen det storsta intresse, eB mycket mer vad de orden innebara, borde ju hvar och en hafva som skolradet ar den elzda skoZnzyncEig72et,ig7et, pCi hvars ut- klart for sig. '
De uttrycka, s i synes.
det mig, en valjande allmanheten ager direkt inflytande.
stormande hanforelse for ratten till frihet.
- DB emellertid val af skolrkd sker H kyrkostamma, Dkfor Bstadkomma de orden motsatt verkan, nar de 1x1, de drabbats af dell h i s t pd iqh * esse allmanheten brusa fram pB moten, diir krankt ratt blifvit framhillen lagger i dagen vid kyrkliga, arendens bellauclling; son1 - de verka loje.
belysande vill jag namna, h u m i en stor hufvudstads- Har h&amp;lles det ena kvinnliga rostrattsmotet efter det forsamling lned 60 -- 70 tuskn invPtnare B sista kyrko- andra, dar bevismde foredrag framl~iilla, att vAr med- stamman fiire forsamlingens delning ej voro n&amp;rva.- borgarratt ar krankt, ' Det skalfver inom oss af harm rande mer an 20-30 personer.
SA.
ar forl-lkllandet ofver v %r krankning, dd i det samma)) Du gamla, du feas emellertid ej endast i Stockholm; iifverallt pb lands- uppstammes och man ar fardig undra, om med ett troll- bygden har det blifvit mig sagdt, att intresset &amp;: lika slag situationen forandrats, om allt blifvit godt och val, slappt, ehuru kyrkosttimma .och skolrAdsva1 d k ha orn med borgarriittigheterna kommit flygande frin rymden.
lhngt storre betydelse an i Stockholm.
Som e; foljd Men nej - sh ar ej fallet och det hela verkar niistan haraf kommer vardell om fijrsandiagens nngelHgen- komedi.
lleter ofta att ' bli beroende af ett fatal personer, dess En koniedi synes ~ n i g vHra oppositionsmoten vara, om varre mkngen ghug ytterst.
litet intresserade fijr sko- de nodvandigt skola Moljas af den shngen.
" en bor ej lans utveckling.
neddra.gas till meningsloshet; den bor hvila, tills Gi lie Hur mycket af de brister, soul vidlhds v {w folk- skal, att med hela viir kraft stiimma in i DDLI gaml&amp; du skola, f i r man tillskrifva allmiinl~etens bristande in- frh.
D tresse?
Har det mknne icke sin dryga del af an- A. W. S. svaret for de flyttande och hvarannandagslasande sko- lorna i nkgra af v&amp;rt lands rikaste bygder?
Och dessa En motion i stadsfhllm8ktige clkliga, dragigu skolloknler, denun skolornas brist ph i Stockholm.
ljus, varme och trefnad, sm Askolliirari~~naos of ta rnorka och tr&amp;nga bostad, llenhes icke siillan lunge id stadsfullmaktiges sammantriide i Stockholt-n har och gliidjefattiga.
tillvaro, har allt detta och mycket vice hiiradshofding E. Lagercrantz vackt motion om mer icke en af sina, orsaker i att sli9alo: ldt 7cvint~o~~na ett understod a£ 1,200 kronor At Sodra kristliga foreningen hAlla sig undan frhn att deltaga i forsamlingens ange- lggenheter?
Uppfostran och undervisning anses ju af unga kvinnor for Ar 1909.
DAGNY ~ S o d r a kristliga foreningen af ungn kvinnor.
i Stock- holm kan se tillbaka pii en nu 21-hrig verksamhet bland de ogifta nrbeterskorna inom Katarina forsamling.
1891 anslot sig foreningen till Sveriges kristliga forening af unga kvinnor mezl stir dock fullt sjalfstiindig i sin verk- samhet.
Foreningen, sorn hitills arbetat med insamlade frivilliga bidrag,.
har pA gruncl af de nlltjamt stegrade omkostnaderna ' ansett nodigt att soka hjalp frAn det all- mannas sida, hvarfore styrelsen sokt utverkn ett Rrligt bidrag a£ 1,200 kronor af Stockholms stad, hvilket nu genom hr Lagercrantz motion framforts i ~tadsfullrniik- tige.
Om foreningens verksamhet kan na.muae, att den ar af s5viil ideell soul praktisk art. Forutom rent religios verk~nmhet, anordnas moten med fabriksflickor i iokaler inom fabrikerna efter arbetets slut, darvid forekomma nlusik och foredrag i allnliinbildande amnen iifvensoln kaffeservering.
Dessa rnoten besokas i regeln aE 100 h 200 kvinnor.
Den andrn delen a£ verkmmheten omfattnr undervisning i ~iimnad, valskrifning ssmt kurser i mat- lagning for bhde arbeterskor och tjanarinnor afvensom uthyrning af rum At de forp.
For deltagande i matlag- ningskursernn for arbeterskor erliigges en afgift af 50 ore for hvarje lektion, dA deltagarna jamval erhAlla till kvalls- mat tv6, ratter, som de sjalfva lagat.
Kurserna for tja- narinnor afse att utbilda duglig&amp; ei~s ' amjun~frur for den mindre gynnsamt situerade medelklassen.
Priset for d.eladt, fullt mobleradt rum med eldning, sangklader och handdukar utgor f. n.
8 kronor i m %naden.
Efter flyttningen till den npa lokalen komma 12 flickor att f % bostad i hemmet.
Nodiser.
-.
En silllsynt utmiirkelse.
~ o s t t i d n i n ~ e n af den 1 3 novenlber tillkannagifver, att k. m: t still betyg+nde af sitt nbdign valbehag ofver fru Anna Wallenbergs, fodd von Sydow, lllngvariga och synnerligen gagnande verksamhet inom viilgorenhetsinrattningar och andra allmannyttiga foretag tilldelat henne medaljen i guld af tolfte storleken med inskrift: " Illis quorum meruere labores " at$ i hog- bl %tt band med gula kanter baras o m halsens.
Den utmarkelse, sorn harmed kommer fru Wallenberg till dcl, ar ett yttre erkannande a£ det ofortrottade arbete hone iignat allmHnnytti.ga och filantropiska foretag.
PA hennes 70-Ars dag, den 26 augusti detta Br, meddelades i Dagny en minnesruna ofver hennes lif och verksamhet, hvarfore icke ar nodvandigt att nu ytterligare orda om den stora insnts hon gjort vid olika foretaga startande och ledande.
Fru Wallenberg ar forut, off icier d ' acndkmie~ En kurs i medborgerlig kunskap pbg&amp;r for niirvarande i ' ~ e l s i n ~ b o ~ tippen g, f6r medlemmar af Fredrika-Bremer- Forbundet, Kvinnliga rostrattsforeningen, Hvita Bandet och I&lt;.
F. U. I&lt;.
mot en afgift af kr.
4: -, for ofriga deltagare kr.
6: -.
Kursen, hvilken ar afsedd for endast kvinnliga del- tagare, rlknar omkring ett 80-tal personer.
De tolf fore- lasningarna, hvilka p&amp;g8 en B taA.
g %nger i veckan, om- fatta: Stata- och kornmunalkunskap, ofning i fingerade sammantrlden, diverse aktuelln frhgor, fattigvhd, kvinnans stallning utom och inom aktenskapet m. m. Kureens ledare, d: r Carl Sjunnesson, hnr vetat att pA ett sardeles lyckligt s l t t koncentrern det vidlyftiga programmet, s&amp; att stor behbllning vinnes af de korta sammandrag, hvilka.
aro nodvandiga vid en dylik kurs.
Danska kvinnotidningar.
Med anledning a£ en artikel i ett foregAende nummel: om den danska tidskriften Kvinden og Sarnfunclet arise vi oas bora frnmhblla, att denna tidskrift, sA-.
.
Slutligen n18 namnas att foreningen jiimviil sorjer for sorn dar namndee, ar det enda organet for den danska h %lsov&amp;rd, genom kureer i hygien och fri gymnastik for kvinnororelsen i dess helhet, dil daremot afven andra tid- fabriksflickor under sakkunnig ledning i folkskolan vid ' ningar finnns, sorn gjort till sin uppgift att arbeta for. '
Tjarhofsgatan, hvartill kommer, att foreningen i sitt som- kvinnornas frigorelse i en bestamdt a.fgransad riktning, marhem, mottager ' 9 h 10 klena nrbeterskor mot en inackor- sHsom t. ex. de tvanne rostrattstidningarna Eviudevnlgret, mm uigifves af Landsforbundd for IZ ' ~ ' i7zders Vargret och deringsafgift i ett for allt af 30 kronor i mbnaden.
utkommer mAnat.ligt under redaktion af kand. polyt.
fru Med f61jnndexord nfsluta; hr Lngercrante motiveringen Julie Arenholt och Xcindestemmeretsbladet, Eom utkommer.
den.
behj@tanclv %rda motionen: a Allt so111 i-ir ggnadt i 10 nummer om bret och redigeras af fru Johanne till *, att sedligt, intellelctuellt och praktiskt-ekonomiskt ntbilcla Miinter.
unga ogifta kvinnor a£ arbetsklassen - urbetarheinn~ens.,.
.
hustrur och modrar - bor goras snart;, ty ut- blifvande Foreningsmeddelanden.
vecklingen loper fort och ' det gnller att hinna mccl.
Svensks kvi~ulorwlcs nlctionulfdrbi~d ' holl torsdagen &amp; ken om stidant anslag, hvurom bar fir frigs, ej forut den 1.2 november 51 K. F. U.
K: Y lokal i Stockholm ett vsrit forem51 for stadsfulln~&amp;ktiges profning, Htnjuta dock talrikt besolct mote under fru Hierta-Refzius ordforande- redan htskilliga denim forening i olika afseenden niirstk- sknp, hvarv ' id redogorelse lamnades for de forhandlingar, ende foretag kominunalt understod.
S&amp;dana Hteriinnas sorn iigt rt~.ni vid den i borjan a£ september i Geneve pB sAviil driitselnamndens son1 f,zttigvArdsniilnndens stat.
hAllna in ternationella konferensen.
Tillika mH h5r erinras on1 stadsfullm~lrtiges nyligen fatta- Frcdrika-Rrc~ne.~: -]!
' iirbundcts Helsingborgskrcts for- de beelut att till lindrande nf bostadsnoden lllta uppforn hereder inom den narmaste tiden ett s. k. samerikanskt lotteri~ i afsilrt alt darmed samla bidrag till den okning logihus eller s. k. ungknrlshotell At ogifta arbetare.
nl fifalmol1us 1511s knpitalinsats i F.-B.-F-s Allmanna sti- Bfven om betriidandet nf.
en ny viig - understod i,t pendiefond, sorn for niirvarande k pbtankt inom 1Hnet.
ogifta kvinnliga arbetare - sknlle foranleda till nya £ ram- stiillningar, synes cletta dock ej bora hindra stadsfulln~ak- Riittolse.
I vRrt omniimnande af landsh6fding F. A. Bostrom tjge att lamna nu irigavarande forening en hjalp i dess rned anledning at bans timade frAnfi %lle har ett misstag anghende verksamhet.
v.
, tiden f8r ham, uttriide ur riksdagen gjorts.
Det var for&amp; denna sommar, sorn han p % grund af hallsoskill e %g sig n6dsaliad att afsiiga sig sitt rnandat i .f6r8ta kamrnaren.
Bikupan, 21 Klarabergsgatan 21.
I.
Svenska frzcmt.lmmsrsar&amp;ete~: Hemviifda Gar diner, Nationaldrakter, Broderier, stickade och virl kade arbeten, glodritade artiklar, trasniderier, Dockor, Lampskarmar, Barnklider, Forkladen, Mijssor, Askar med modeller for sbabywtstyrslar, Lappskor m. m. Bestallningar mottagas p&amp; Linneutstyrslar ocll alla slags fruntimmersarbeteu.
Markning med broderi 2 ' .. it Hvar kan man prenumerera pti Dagny?
I landets alla postanstalter och bokliidor kan man. '
4 bestiilla.
.
.- huru m h g a ex. ~ o m helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa sthllen '?
Ja, ifall man ilnskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gars det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och bokltidor?
.. Dagnys postprenumerations- och boklildsprie Sr ' lrr.
4: 50 ', r!
for I /,, 2: 50 filr ' I, och 1: 25 filr 1.
.
.
.
,.
--, -.
...
Den, som Bamlar minit.
5 prenumeraliter,-.&amp;iiill ' er ' - en provision af kr.
1: - filr hvarje helks-, 50 61 0 ' filr hvarje hdfhrs- och 20 Ore f6r hvarje kvartalsprenumerant.
.
.
,.
, Huru skall man fiSrfara fifr denna provisions er- htillande?
MENTARl3ILDAD, undervis.
E12ngsvan Bicka anskar plats p i !Platssokande f6 &amp; ina annonser inforda i nylret i faplilj alt undervisa min.
Dagny for halfva priset elter 7 ' 1, ore pr mm.)
clerhriga.
Hunnig i sprlk, musik och finare handarbeten.
Svar BOP, p. r. LATS stikes nu eller p % ny8ret clentlig 19 t ~ Viisterls som sltijdlararinna for sinnes- 316 % eller epileptiska barn (speci- PRASTDOTTER, van att tiell aga dlt i gossltijd) eller ock som bi- i alla inom ett hem f6rekom.
lrade At forestlndarinaa vid dyl. rnande g6roml1, 6nskar nu genast 3.nstalt: Goda ref. finnas.
Svar eller 1 jan.
plats att vara hnsmo.
markt DG.D, till Vilhelmshojd.
Var- der behjalplig.
Pu ' 8gon liten 16n [Tarno.
bnskas.
Svar till ~ 2 0 % r ~ Sktiller.
, sta p. r. NG flicka soker snsrast plats i battre famil).
Har genom- HUSII~LLSSKOLOR!
Intres gltt 8-kl. laroverk och under ett serad och skicklig llirarinna trs tid vistats i Dresden samt 5t- rned utmarkta.
vitsorcl frhn f61-e.
juti it, undervisning i sHng och gtiende verksamhet, samt med sar.
nusik vid konservatoriet darstgdes.
skild fallenhet att handleda elever, Villig att mot nlgon Itin bitrgda bnskar till nyAret anstallning i hus- \ rid alla i huset forekom.
g6romHl.
h %llsskola, helst pB landet.
Ehurti 3var motses tacksamt under adr.
.M.D, Vinninga p. r. fesvis plats som lararinna i tvltt LARARINNA 6nskar plats under, glansstrykning inbegripen), vaf- ferierna far att deltaga i alla ning och eventuellt gymnastik.
.lusliga sysslor.
Villig delta.ga i Ssar till 3-d - nD, Karlskoga p. r.
~ a r n s sk6t ' ande eller skrifgiSromH1.
qilgon ldn onskas.
Svar D P G.,, (: rnmaboda, p. r.
P u L EDlGA PL A TSER.
flicka 6nskar den 1 jan.
25- RIG plats som hushA.Ils- eller Slojdlararinnor!
: krifbitr&amp;de.
Kan ock under visa Vid kvinnliga sli5jd- och hue- lybarjare.
Svar snarast till for- hkllsskolan i Tollarp blir platsen ofvad~, Sundbyberg, p. r. som ftiresthndarinna for slojdaf- ZN FORALDRALOS 15-B.RIG delningen ledig, att tilltraclas clen ' - FLICKA tinskar plats att gH 9 januari 1909.
Ans6lrningar At- irun till handa i god familj, d8r f6ljda af frejdebetyg torde insan.
noderlig omvBrdnad och ledning das till skolans styrelse sennst den can phraknas.
Svar afvaktas tack- 6 december 1908.
Tolliup cle?
IS november 1908. tarn t under adr.
~Villig l 5 ~ Norr-, Styrelsen.
coping p. r. JUKSKOTERSKEPLBTS.
Plats sjuksk6terska med goda E YAM.
rek.
onskar privat plats Kt sjuk S som vik.
sjukskoter~ka i C * rljn- sktira distrikt for tiden 1 dec.
1908 lam eller herre.
Svar till ~ S j u k - - 31 dec.
1909 ilr till anstikan ledig.
: k6terska~, Stenungsund p. r.
Lon efter 400 kr. '
pr Hr samt 1 kr.
LICKA af god familj (ftiraldra- om dagen for tjanstgtiring vid 16s) 6nskar plats som sllllskap.
epidemi; vid annan sjukdom efter Villig och van deltaga i skrifarbete.
tifverensk.
Ansbkn.
insandas genast 3etyg finnas.
Svar E. Hagstedt, till Kantor V. Hoffman, Elghult, JmeH p. r. I, %ka.rst.yrelsens ordf. F - - - - -- - Sedan man samlat mittst 5 prennmeranter, g b man tillvilga.
pH ett af filljande siltt: 1) Antingen: Genom insandandet a£ prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaler man det behilfliga antalet ex. (hur m h g a som helst, men alltid mimt 5) direkt friin Dagnya ' 6xp.
; Stockholm, som under sam1a: ens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har dii att ombesilrja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Eller: Man prenumererar ii nilrmaste postkontor (ej an- norstildes) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begilr postens kvitto i % samtliga er- lagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, dii vi omgiiende pr postanvisning sgnder satnlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lifsa Dapny?
I stiidernas tidningskontor och ci-garraffarer samt hoe Dag- nys kom~niseioniirer i landsorten.
Prie 10 (Ire pr nilriamer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION,.
.
STOCKHOLM.
Plats solo sjuRsRotersRa.
F O R E s THNDARIN~EBEFAT: N I M G E K vid Karlskrona hag1 Sjuksktiterskeplatsen inom Arje- laroverk for flickor blif ver led: plougs ko1111tl11n kung6res harmed att tilltradas vicl nasta las %rs b6 edig att sokas hoskommunalniimn- jan, och Bga hugade sokande a. len fore den 10 ~ztistinstunclande till styrelsen ingifva sina a£ kon iecember med bifogande a f: petenshandlirigir @ hint prast- oc 1) Prastbetgg; lakarebetyg Htfoljda anstikninga 2) Intyg -.
at?
legiti~nerad liikare f6re den 10 nilstkom.
decembe~ ktt sokanden iir f !.isk, har stadig Lon 2,000 kr.
jiimt ' e fri bostad.
halsa och ar fri f r h kroppslyte; 3) Bestyrkt afskrift af si5kandens Stpelsen.
afgHngsbetgg efter fll~lst~ndigt ge- nomghngetl folkskolekufa, eller ock EGI3N.DOBs i Sliderpanland %f kompetent person utfardacit in- f %r ' enkel, bildad, hush %llsvan Lyg ofver, att stikanclen ager har- flicka plats.
Npa Inack:?
ByrLn, m o t svarande kunskaper, framfor- Brunkeb&amp;rgsgat.
3 B, Stockholm.
dlt att hon iir fullt kunnig i att ILL instundande vhXerfnin lasn och ~ k r i f v a s#mt %ger formtiga s6kes undervisningsvan, glad, stt i skrift meddeln sig; 4) Intyg &amp; her genomgkmgen teo- barnkik och ansprlkslos lgrarinna retisk-praktisk kurs vid storre sjuk- Q6r 12-Lrig flicka.
3: e kl. kurs obh ~Ardsinriittning under nlinst sex musik! '
13etyg, ref. och foto.
till 1n8nader och 1781 vitsordad t.janst- D Lancltl~em~, Tida.holn1 11. r. goring darefter sfisom sjuksktSter- ska, likaledes vid storre sjukvArds- mstalt 6 msnader.
LBnevillkoren iro i ett f6r allt 650 kr.
Platsen under vhterminen 1909 " plats for; illtrades den 1 jm. 1909.
Adr.
: en i, all0 ansprhks16sJ men.
dock kunnig, intresserad och ihardig la- A?
* jeploug, Nor9.bottem Ian.
rarinna.
Eventuellt for profklassen.
Arjeploug den 13 Nov.
1908.
Foresthdarinnan anvisar.
I (ommunalniimnden.
-- - T ' ' - - -
-- Orientaliska flattor och oiriga Afpassade mattor, s h o r n S m y r n a, A r g a m a n, Kos; mos, R a d i u m, A x m i n s t e r, K i d d e r m i n s t.
i.
r, R o c k m i n s, t e r, V e 1 vet, 6 r u sse 1 rn, tl.
i alla k v a l i t e r och storlekir:: - Engblska M a g a s i n e t Drottninggatan 3 1 N yheter for saisonen, Succ&amp;s-Blusar pC i stort.
u r v a l, Billiga p r i s e ~ i Pelsvaruaffiiren, ~rottninggatan 86 Allm.
52 08.
Riks.
28 40.:::: " Cam pania " " Ijrabant9 ' Instickade svarta breda rlnder pH grA fond!
Elegant sits.
Pris 14: 50.
Postforslndes om fram- lgngd och midjebredd.
uppgifvas.
, ~ p a f h t e l med Tyll- foder!
Fenomenalt pris: 1 2 kt.
l+zssande julklaip,!
Postfijrslndes om hals- och brostvidd meddelas.
Endast hos framstaende aptitretande och nervstarkande KRAFTMEDEL.
Fe.
We Campmius, Fas pA alla Apotek.
Stockholm 2.
Ett kaffes arorn K v i n n l i g a j u r i d i s k a byrAn Vallingatan 18.
A.
------ r T.
188 860 ' Br till stor del beroende pEt konstrukt.ionen af de maekiner, pEd hvilk~ 3outredningar, Inkasseringar, Pi3rliknlngar, Ritteghgar, E g e n d o m s f ~ r s i ~ n i n g a r det &amp; r rostadt, ju Mttre maskiner man anvander vid rostningen, \ ffPrsi3fverlAtelser, Legala handlingars uppsittande, Jurldiska uppdrag af alla slag desto ' mera fullkomligt utvecklas aromen, under det a.lla ohalsosamn !~ iimnen afltlgsnas.
kl. ' /, 10-4.
.
Kontorstid - ' I Hygieniska Skodon.
iillverkas fir Herrar, Darner o. Barn.
OBS.
!
Prisbelonta sf Driikt-Re- ' ormforeningen.
sw011 tillverkas iiiveii - .~ter nod ern fason.
Allt arbete utfores noggrallnt) ch a£ btlsta material.
pt Zi 1: 50 pr kg.
I KemiSk TVfit, bestAr af flera tldla keffesorter sammanblandade ' samt rostas pi nu tidens f6rnamstft rostningsmaskin i eget forstklassigt rosteri.
OBS.!
~ e n a s t e smak, hogsta .won1 samt mest omtyckta kaffe i marknadeii.
Till.
1a.ndsorten h o t efterkraf.
I K .. W. Karmerg,.
.
I 1.-Bo N ~ f l Blfi - Stockholm.
.- '.
I P. Gicst.
~ettem-~8db .. 5 2 Drottnlnggatan 52.
Karlbergs Specialblandning Har ni inte annu sett (hornet af N ~ r r l a ~ d s g.)
KaffeaffBr En groe dz en Detail.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
h d ~ i k a - ~ r e &amp; i; - ~ i r 6 u n d e Drottninggatan t: 54.
Allm.
tel. 48 16.
- ~ i k s t h.
27.62: ' ' ~drbiibde t,s byrh oppen 11-4..
.
henskt och Engelskt for hand- och den patenterade.
naskinstklining samt till viifnad, hmburgergarn, Z66r- och Kaster- carny Carmen-, Tua- och Andalusia-; arn till Schalar.
Oblekt, ~ l e k t d 1 Crbmefiirgadt Fiskegarn till s&amp; beg&amp;.
.genast on illustrerad; ardin ?r, Glansgrtrn, Mat tvarp, priskurant frln vlattskedar och finare BLfskedar, Per From iek.
Uerkstads 1.
8. dlt till Iiigsta priser i lxel Hindersons Garnbod, HBtorget 13.
~lster-Samueleg. '
34, Stockholm.
OBS.
!
SIngen saljes, iifven .ge- norn alla ffirstklassiga sang- ocb Rodenstamska sangkladesaff arer.
Master-Samuelsgat an 10,.
. '
Fredrika- Bremsr- ~6r6undets Sjukskiterskebyrrr ':.
Tunne / 9atCrn 2 5.
- Rikstel.
6 8 98.
Allm.
tel. 82 11..
, -.
.
.
.
.
.
- h i e i s: nummer innehiller: ~vinn6ti-dikriftdi.
I VL Nylsnde.
A f E. K-n.
Reformtankhr i.: gko !fr&amp;gor.
Af Anna Lilsder.
3krifvelse i ' frhgan: am kvinnlig yrkesinspektion.
Slojd- 0th ~ u s h ~ l l s s ~ o l a ~,.
...
.
Utlnndet.
Hudiksvall.
kvinnligu fiireliisore.
Yllahladninea~ i ~ f ~ i bi- ~ d ~olkbildniii~i&amp;ib~ !iii1.ets; Ius~noderekurs.
Skolk6ksliii: nrin- tm 7 In.
~ ~ c k &gt; aval; .t; r bll.,) run NIgot om ' vkra konstniirinnor.
V I I.
Famy Brate.
iekurs.
SliSjdlBrarinnokurs. '
, ' ' ell.
' grA, extra god ' /,: y !le damche- Elleit Lzwdberg, $ %id Nyblonz.
.
.
riot; 70 cln: bred, erhfilles till en- .ber@tnr.
111.
Af Maria Holmstrom.
dast 4,65, OBS.!
.1,000-tala kliid- Eeijcrs brsriii~ri~ p&amp;; Scl~na-, LagcrlGfs 50-hrsdng.
ninpar ealjas af detta tyg ' hrligen.
Hyll~~ingar Blu~lifstyg 2 ' 1, in.
.Vacker, randig Ettgif lrkt till - Svcriges.
- kvinnor.
AE Thorhild dialmberg.
eller rutig velourflnnell,.
70. c1r.1.
I ~ &amp; L ~ I I I I I &amp; I I I L ~!
~ &amp; I.
.
.
bred, ti11 1,40.
Tagas ' 7 bitar; lam- nas den 8: de aratia.
Otto Oskar- E n niotioi~ i. st; adsfullmii ' ktigc i Stockholm.
son, G: a ' ~ungsholrnsbro~atan 23 Notiser.
A, Stockholm.
P6reni11 gsmeddel ' nnden.
a Nytt!
Hirbehandling ned galvanisk elektrisk spparat !not ikaffall.
Vid starkt hfiraffdim- lersokes h %ret rnikroskopiskt af Lkare-specialist och som ~taMer liagnosen.
Fru M. von Mickwitz,; amla Kungsholmsbrogatan 32.
Tel. Brunkeb.
34 41.
A£ '.
Prenumeration Dagny sker n8rmaste postanstalt (Tid- ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
