# ID: svediakorp-per3728
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,183
# sentences: 493
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Radikal, politisk veckotidning.
TIDEVARVET ARG.
N:r 29 13 Sörmans STUREPLAN Lösnummer 15 öre - STOCKHOLM för bättre HAR 1935 Fredskampanjen Afrika och Europa.
går vidare.
DAM- &amp; HERR- EKIPERING KONGRESSMANADEN 10 AUG.
ROR-!
scou- ter frdn 28 lunder, slog läger och rökte sin fredspipa på Ingerölandet.
Men stats- Kandidatnomineringen till kvinnornas Representantmöte " Ned med Vapnen i Alla Länder ” är nu avslutad.
JAT i Stockholm.
Först kom rådet Undén lät dem i sitt tal p i avskeds- festen veta, att det stod klent till med förbrödringen Europas stater emellan, fy där råder djungelns lag.
De nordiska sta- terna vilja dock icke respektera maktpo- litiken utan ställa sig på r ä t t e n grund.
FJORTONDE FJORONDE NORDISKA SKOLMÖTET har samlat i Stock- DET holm, utökat med representanter for de baltiska länderna.
Statsrådet Engberg, som höll öppningsanförandet underströk hur våra nordiska folks samarbete i vän- skap och förtroende är en källa till glädje och viljans målsättning.
S OCIALDEMOKRATISKA KVINNOR frdn de nordiska länderna ha som- lats till en » vecka » i Stockholm, i vilken även en delegation på 33 brittiska arbe- tarkvinnor deltager.
På programmet stå aktuella socialpolitiska reformfrågor.
LAND MERA REMARKABLA inter- B När tidningen går i press har redan upp- emot 300 namn blivit föreslagna, genomgående representativa och socialt intresserade kvinnor.
Nu gäller det att rekvirera valsedlar och valtryck för röstningen.
Alla försändelser adresseras till Postbox 21 66, Stockholm 2.
Vi började denna rörelse på en förhopp- ning om hjälp.
, Vi är nu en grupp människor som arbetar, vi har hyrt en lokal - Triewaldsgränd 32, Stock- holm - och vi har skickat ut tiotusentals för- sändelser.
Resultatet har blivit ett starkt gensvar från alla delar av Sverige.
Men den igångsatta rörelsen fordrar ytter- ligare frivillig arbetskraft över hela landet, och ekonomiskt stöd för att kunna hållas igång, pengar till trycksaker i massupplagor, pengar till propaganda, pengar för möjliggörande av Representantmötet och talrikt deltagande i detta.
Sänd Edra bidrag till postgironummer 58825. nationella kongresser märkes en in- ternationell neurologkongress i London samt den femte internationella fysiolog- kongressen; Leningrad med 600 deltaga- re frdn 34 olika länder och en 500 man stark rysk delegation med nobelpristaga- ren.
Ivan Pavlov i spetsen.
Man återfin- ner vid hans sida världens förnämsta namn på området.
Kongressen har ett mycket intressant program.
N - F:S RÅD HADE TVENNE korta sammanträden e,, på ungefär halvtimme vardera för fattandet av två resolutioner.
Dels att skiljedomförfaran- Skolarbetets nydaning.
Lärarmötet i Stockholm.
I denna vecka samlas det fjortonde Nor- diska skolmötet i Stockholm.
Var och en som tänker på de allt större krav, som tiden ställer på skolan i dess olika grenar förstår, att pil detta mötes program måste stå många och viktiga frågor.
På alla områden i livet kan man iakt- taga nyorientering i fråga om såväl rikt- linjer som praktiska arbetsmetoder, Icke minst inom skolan har ju sedan länge förkommit en livlig nydaningsverksam- det i italiensk-abessinska konflikten skul- le fortsättas, som Italien gick med på, dels att Rådet il^ sitt septembersam- manträde skulle uppta frågan i hela dess vidd.
Italien lade ner sin röst De egent- liga förhandlingarna ägde sålunda icke het.
Men det ä r inte lätt att där genast rum inom N.
F:s råd utan mellan Frank- finna den rätta vägen.
Trevande, sökan- rike, England och Italien och skola fort- de och iakttagande måste man gå fram inom barnens, det nya livets värld, för sätta vid en tremaktskonferens.
F ÖRST TÅRAR, SEDAN GIFT gasform, — att inte löpa fara att hämma och hindra i är Mussolinis » kolonisa- i stället för att främja utvecklingen.
Lika rättaste, utan att i stället ge dem så myc- ket av kunskaper och vidsyn och praktisk övning, att de må frdn skolan kunna gå ut och deltaga i samhällets liv med vaket intresse samt äga möjligheter att genom sitt arbete skaffa sig sitt uppehälle där- inom.
Efter det högtidliga öppnandet i Bla- sieholmskyrkan klockan 10 på tisdagsför- middagen med tal bl.
a. av ecklesiastikmi- nistern, började mötesförhandlingarna på olika lokaler i staden.
I Konserthusets stora sal öppnades raden av föredrag av undervisningrådet N. Hänninger, som ta- lade om Reformprogram och reformar- bete inom del högre skolväsendet.
Talaren började med att nämna d e tionsplan » mot Abessinien, » med, mot el- skiftande och levande som människan är, båda sidorna av skolans liv, som måste lika friska och mjukt anpassade miste de komplettera varandra.
nämligen den yttre utan Genève ».
ler D organisationen och det inre arbetet.
En del av den förra, t. ex. enhetsskoletanken, frågan om flickornas undervisning samt vidgad undervisning för landsbygdens (Forts. å sid.
4.)
föring, som vi för tillfället anse som den metoder vara, efter vilka de ungas fostran skall ske.
Fostran hör då ej betyda att med kraftigare eller mildare tvång pil- trycka barnen den livsåskådning och livs- inien och Liberia, länderna av hela afrikanska en politiska kartan över Afrika vi- sar bilden av en av främmande makter helt beroende världsdel.
Av hela det väldiga området på 29 miljoner kva- dratkilometer är det bara två små fläckar som göra skäl för namnet oberoende län- der, nämligen det omstridda Ahessinien i öster och den lilla negerrepuhliken Libe- ria på västra kusten.
Utom en del av Saharaöknen, som praktiskt taget saknar ä g a r e står for övrigt hela den afrikan- ska kontinenten i form av kolonier, skyddsområden eller mandatländer under olika europeiska makters kommando.
Icke mindre än 53 miljoner av Afrikas invånare lyda sålunda under Stor-Britannien.
Därtill kommer Egypten med sina 10 mil- joner, som ehuru till namnet självständigt faktiskt lyder under England.
Frankrike råder över 35½ miljoner människor Por- tugal över nära 9 miljoner, Italien över knappt 2, Spanien över 1½ och Belgien över 11 miljoner.
Också Sverige skaffade sis en gång i tiden, närmare bestämt på 1650-talet, en liten koloni på Guldkusten, där ett kastell byggdes upp, vid namn Karlsborg.
Till och med denna obetydliga besittning gav på sin tid anledning till krig, var i varje fall bidragande orsak till ett av Karl X:s angrepp på Danmark.
Ty kolonien blev snart tagen ifrån oss av danskarna.
Efter år 1716, då hela affären efter långt pro- cessande blev ekonomiskt slutgiltigt av- vecklad.
har Sverige inte haft några in- äro de enda oberoende kontinenten.
tressen av det slaget att bevaka i Afrika.
Den europeiska koloniseringahistorien i Afrika är både blodig och långvarig.
Den började redan på 1400-talet, då Spanien och Portugal lade sig till med var sitt område av Afrikas jord.
Men den egent- liga erövringspolitiken satte inte in förrän omkring 1830, då Frankrike med vapen- makt bemäktigade sig Algeriet, följt i hä- larna av övriga Europas makter.
Sist i raden av erövrare uppträdde Tyskland, vars afrikanska kolonialvälde grundlades först på 1880-talet.
Från och med Ver- saillesfreden är Tyskland emellertid ut- drivet ur Afrika.
Uppdelandet av Afrika mellan de eröv- ringslystna makterna i Europa har givit anledning till en hel rad fördrag mellan dessa.
avsedda att reglera erövringarna dem emellan.
Men för de afrikanska fol- ken själva har det inte funnits några skyddande bestämmelser.
Upptäckterna och koloniseringen sammanfalla med en oavbruten krigshistoria.
alltifrån strider- na mot tuareger och kaffrer till boerkri- get, kampen mot riffkabylerna.
den än i dag pågående franska » pacificeringen » av Marocko och den italiensk-ahessinska konflikten.
Vad det svarta Afrika tänker om det vita Europas uppträdande har fatt ett aktuellt uttryck i de skildringar.
som ny- ligen publicerats i olika brittiska tidskrif- ter av en infödd afrikan, N.
A. Fadipe.
Afrika (Forts. I sid.
4.)
Anmäl Eder som ombud i valarbetet till Kvinnornas representantmöte ed med vapnen i allla Iän, Box 2166 Stockholm 2
Arméhanddukar 86 cm.
TIDEVARVET långa, hellinne, fållade, med hängare, nästan out- slitliga, passande till såväl köks- som toiletthand- dukar, pris endast 6,50 pr duss.
Obs! '
3 duss.
Fredsarbete - en.
nödvändig grundval för kvinnornas insatser.
Oskarsons Lager, Kungsg.
70, Sthlm.
RES TILL Rönninge Gård, Frälsningsarméns Pensionat och Vilohem, Rönninge, tel. 19.
Rofylld viloort.
Bra Fullt modernt.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson OBS.!
NARA STOCKHOLM!
Föreståndare Hj.
Johanson.
Utkommer varje helgfri lördag.
vid Stockholms stads skolor för Inneh.
: Eva Anden.
Norrlandsgatan 18.
Tel. 7575.
7676 STOCKHOLM isk vid Kornhamnstorg 4 mat- Yrkesskoldirektören.
Svenska Arbetarnes Måndagar,onsdagar,fredagar kl. 9 – ½10 f.m. För havandeskapet och dess sjukdomar.
Allmänna Begravningskassa För medellosa ko~tnad \ friti.
för andra mot erläggande av 2 kronor.
Allm.
Barnbördshusets poliklinik att Allo vardagar 11 — 12 för havandeskapet och dess sjukdomar och 14 — 14.30 for kvinnosjukdomar.
För medellosa kostnadsfritt, för andra mot erläggande av 2 kronor.
Alma Axelssons FÖRLOSSNINGSHEM ' i T A N D K L I N I K E N denna begynnande resning ny f a r t ligt medvetna om, att det under de fyra och betydelse, det visas av de många senaste åren ä r de stora nationerna som n a m n på kandidater till ett kvinnor- förfuskat avrustnings- och fredslinjen.
nas representantmöte som inkommit.
Det är inte de små nationernas fel.
Tvärt- Redan nu torde kommitterade våga om, v i är stolta över de skandinaviska säga, att de ha goda förhoppningar ländernas hållning till Nationernas för- 41 Mottagn.
vard.
10-1, 5-8, lörd.
10-5.
Annan tid efter överensk.
40 77 10.
Leg. tandl.
Kostnadsfri Billig tandvård.
rådfr.
.................................... DAMFRISORER: Zanders Damfrisering FRÅGA PÅ.
BÄSTA I Rekommenderas.
JOHN ZANDER, Guldm.
o. Frisörmästare.
Dipl.
Paris Wien, Berlin, München.
Humlegårdsg.
22, 1 tr. Tel. 62 16 16.
Man spricht deutsch.
English spoken.
En permanent som HÅLLER Centralbadets T.
33 33 31. på att få en representativ församling bund vid olika tillfällen.
till stånd, som kan ge d e n n a kvinno- - En annan av våra stora frågor just SÄTT opinion f o r m och eftertryck o c h f ö r a nu är arbetet för en förbättrad moder- f r a m den b å d e för nationellt och in- skapsvård - den stod tillika med frågan ternationellt forum.
Men en viktig om kvinnornas arbete i industrin på vårt förutsättning för åtaga vi oss leveranser efter ritningar.
Begär vår in- TI.
2 0 9 5 9 2.
Förstklassig Alimonda-Institutet 40-årig homeopatisk praktik.
Mottagning 11 — 2.
Rådfrågning aven pr korrespondens.
Begär prospekt och frå- gelista.
Leg. likare.
Adress: Upplandsgat.
16, 4 tr. (hiss) Stockholm.
Telefon 32 08 99.
Uno Oldenburg J:or Jur. Kand. Drottninggatan 4, tel. 21 3044.
Alla slags juridiska uppdrag: Rättegån- gar, skilsmässor, boskilln.
äktenskaps- tressanta och innehållsrika ka- talog över monteringsfärdiga trähus och sportstugor.
ni - h a mandat från GULLRINGENS TRÄFÖR- ÄDLING en betydande kvin- mindre än 4,51 promille.
Men det ä r inte Mary Sutherland undvikas om lämpliga vårdmöjligheter stode till buds - Vi har också i hänvändelse till häl- sovårdsministern helt nyligen lagt fram en rad precisserade krav på effektiva åt- För det gärder till moderskapsskydd.
första tillgång för alla till väl utbildade vårdkrafter, såväl läkare som barnmor- skor.
Den nedgång i barnsängsdödlig- heten som kunnat konstateras under se- nare år, tillskrives till stor del barnmor- skekårens förbättrade utbildning och ställning.
Vi kräver emellertid längre gå- ende förbättringar, med årliga fort- bildningskurser för barnmorskor etc. Na- turligtvis har Sveriges låga barnsängs- dödlighet och utmärkt välutbildade barn- morskekår mycket imponera: på oss.
I tolv Ar har vi på vårt program haft kra- vet på kommunalt anställda barnmorskor över hela landet -- och vi fortsätter att ropa på genomförandet av denna rimliga begäran.
Vidare kräver vi inrättandet av mödra- i tillräcklig och barnvårdscentraler mängd i alla delar av landet, för att moj- liggöra en god för- och eftervärdande verksamhet.
Likaså en genomförd upp- lysningsverksamhet i hithörande frågor.
Vi begär slutligen fortsatta undersöknin- gar på moderskapsvdrdens område det — måste f a s t l å s om siffrorna för barn- sångsdödlighet och sjuklighet kan ned- bringas även med mera än de femtio procent, som vi redan vet ä r möjligt.
Arbetslösheten är, som ni vet, ännu ett av våra stora problem i England.
Fat- - n o g r u p p i landet.
nog med detta.
Enligt de undersöknin- tigdomen.
Slummen.
Att företaga en så- Kommittén h a r sökt känning m e d gar som gjorts av den officiella expert- dan resa, som den vi nu gjort till Sverige, kvinnornas fredsrörelser i olika län- kommittén på området, ä r det sannolikt betyder för många av v i r a medlemmar der, f ö r att så ö k a vidden och slag- att på varje dödsfall kommer omkring verkliga uppoffringar.
Men jag tror jag kraften av d e n n a resning.
När tid- hundra fall, där modern visserligen över- vågar påstå, slutar Miss Sutherland, att ningen g å r i press h a r gillande och lever men tar allvarlig skada till sin hälsa det faktum att en så stor delegation nu instämmande s v a r e n d a s t hunnit in- för Iängre eller kortare tid, kanske för har kommit till Stockholm, ä r ett verkligt komma från Danmark, men kommit- hela livet.
Samma kommitté har kommit bevis på vårt intresse för mellanfolkligt tén h o p p a s att k u n n a f å s a m a r b e t e till det resultatet att inte mindre än hälf- samarhete och fred.
på bredare h a s i flera länder.
Tid- ten av dödsfallen i barnsäng skulle kunna Casan.
n i n g e n Pax, organ för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Kungsgatan Tel. 21 01 5, 18, Stockholm.
21 23 18.
Läs Fredsrörelsens A B C data och fakta.
g e r i sitt sista nummer tillkänna sam- ma inställning mot s k y d d s å t g ä r d e r - na f ö r civilbefolkningen, som är grunden för v å r rörelse.
Vi h a nu s a t t handen till plogen.
Av Anna T. Nilsson.
Pris kr.
1: 25.
Informationsbyrån Mellanfolkligt samarbete för fred.
Lilla Nygatan 4, Stockholm.
Tel. I I 38 09.
Postgiro 50990. att mötet skall f å årsmötesprogram i år.
Vi har, som betydelse ä r att också röstningen på vet, en mycket hög barnsängsdödlighet i deltagarna blir allmän, och alltså d e England.
År 1933 — det sista år för som tala och besluta k u n n a k ä n n a sig vilket statistik föreligger var den inte damfrisering rekommenderas Elegant.
ADS- Låt Er egen smak bli avgörande för villabygget.
Meddela oss Edra önskemål angående ut- formningen av det blivande hemmet.
Utan prisförhöjning får N i m. äkta oljor för 7: —, allt inb., samt OLJECHAMP.
med MASSAGE.
GARANTI.
uppgifter, säger redaktiiren för tidningen The Labour Woman, Miss Mary Suther- land eftertryckligt och ger fredsuppropet i Tidevarvet ett intresserat ögonkast.
Miss Sutherland befinner sil: för tillfället i Sve- rige som ledare för den grupp på 33 kvinnliga medlemmar av engelska arbetar- partiet, vilken deltar i den socialdemo- kratiska kvinnoveckan i Stockholm.
Utom redaktörskapet för den engelska motsva- righeten till vår svenska Morgonbris vi- lar åtskilliga uppgifter på Miss Sutherland och hennes intresse griper också långt Den kallelse till kvinnornas uppror över i praktiskt reformarhrte.
Beredvil- mot kriget, som utgick från en g r u p p ligt ger hon Tidevarvet en bild av det ak- a v kvinnor genom Tidevarvet, h a r tuella läget bland Englands arhetande f å t t ett spontant gensvar, som visar kvinnor.
h u r s t a r k ö n s k a n varit och ä r p å olika — Vi kvinnor måste förstå, fortsätter håll att f å protestera mot utvecklin- hon med sin behagliga skotska brytning, g e n som ä r p å glid mot krig och få att allt vårt arbete för sociala förbätt- g ö r a något för fredens sak.
ringar i det egna landet är meningslöst, Alla som gett sin mening tillkänna om vi inte samtidigt arbetar för fred mel- för kommittén eller Tidevarvet, ha len folken.
I England tog arbetarkvin- utan u n d a n t a g fattat betydelsen a v norna på denna grund en aktiv del i den a t t s t a r t a en resning mot den roll och bekanta fredomröstningen, the Peace Bal- det öde som d e t moderna kriget till- lot, som nyligen avslutats.
Det var för delar kvinnorna.
De h a förstått a t t oss ett värdefullt tillfälle få visa vad om kvinnorna vilja tvinga f r a m a n d r a den stora kvinnomassan tänker i dessa former för avveckling a v tvister och frågor.
Vi var överallt med i det frivil- för u m g ä n g e mellan folken, så åter- liga arbetet för omröstningens genomfö- s t å r dem intet annat än en så för- rande och är glada över resultatet, som tvivlad å t g ä r d när böner och petitio- j u blev en stark majoritet för avrustning ner tjäna till intet.
Genomför en så- och för Nationernas förbund.
(lan vägran från kvinnornas sida, och - N. F. må h a haft sina misslyckan- därmed h a r krigsmaskineriet nått den den.
Men det är ingen anledning att yttersta graden av absurditet och därför avfärda hela dess princip som måste s k r o t a s ner.
Stort intresse har den tanken mött misslyckad.
Felet är tvärtom att princi- a t t vi här i Sverige skulle söka ge pen inte blivit genomförd.
V i är fullkom- Handen till plogen.
s- 30 Stockholms stads Poliklinik per intr Arbetet för freden ä r just nu en av de brittiska arbetarkvinnornas viktigaste Den 10 Aug.
1935.
Husmödrar!
Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. 20 48 42.
LINNÉGATAN Mottager inackord.
även för 19 längre tid Tryggt och ogen., välrek.
Tel. 778 24.
- rum.
God husmanskost.
Moderat pris.
C a r i n Hermelin.
H ä r finnas möjligheter till a t t rikta en verklig stöt mot krigsväsen och militarism, må v a r och en som förblir.
likgiltig, besinna sig på sitt ansvar!
Wendelsbergs.
Folkhögskola Folkhögskola m e d 2 årskurser, 2:dra årskursen lämplig förberedelse för inträde v i d seminarier och sjuksköterske= AKTUELL FREDSBROSCHYR AV RIKSDAGSMAN NILS FLYG NED MED VAPNEN.
!
kurser.
Lanthushållsskola, ning.
företrädesvis praktisk husmodersutbild= Statsstipendier.
Friskt studie.
och kamratliv.
Prospekt och upplysningar från
O m eftertanke.
D Devinez skriver Om ära.
D. v. s. hå- syftar till.
Och det ä r ju därfor brittisk nar Mussolini för att han i stället regering och brittisk opinion besjälas av för att driva E n g l a n d från dess nyckel- sådan gruvlig nervositet.
positioner ut i Medelhavet, leder (över Alltifrån det förenade kungariket Italien sina kraftkällor p å ett militärt sett ofar- genom Tripoliskriget första gången häv- Iigt f ö r e t a g genom att kasta s i g över dade s i g som Medelhavsmakt har Eng- ett litet dåligt utrustat folk som inte ho- land i själva verket anat konflikmöjlig- tar h o n o m het med Italien.
Det var därför Italien Må det vara medgivet att börja från då hindrades från ett planerat anfall På slutet.
Etiopien hotar Italiens östafrikan- Dardanellerna.
Och strax därefter stötte ska kolonier.
Det hotet har funnits gan- mot nytt engelskt veto, då det ville annek- ska l ä n g e Latent från och med neder- tera de av Turkiet genom Ouchy-freden laget vid Adua, akut från det den nuva- avträdda Rhodos och Tolvöarna När Ita- rande målmedvetne kejsaren befriade Sig lien så 1913 besatte de egeiska öarna kla- från företrädarinnan på Abessiniens tron.
gade genast Grey över att läget i Medel- Och det blev därför till sist alltför riska- havet blivit a n o r m a l t Ett uttalande belt att låta Erytreas och Somalias t r u p p Italiens utrikesminister för sin del mötte styrkor stanna vid det hittillsvarande: då med förklaringen: Medelhavet är numera etiopier och italienare drabbade samman alla nationers fria färdebana utland vid Ual-Ual den femte december 1934 och inland måste förstå att Italien slutat fanns i nyssnämnda bägge kolonier in- upp med sin eftergifts-politik och aldrig alles knappt tiotusen soldater.
Medan na- mer återvänder d ä r t i l l tionalismen, som även i Etiopien blom- Ett av skälen till att man i Italien 1914 mat väldeliga efter världskriget, krävde - 15 trots allmän känsla av det onatur- att nå ut till l i g a i förbundet med centralmakterna mera ej ofta övervägde deltagande på deras sida var minns.
men faktum är att genom herren längtan att jaga England från Malta.
Mo- till Provinsen Tigré ras Seyoum gjorde get därtill var dock Italien ingalunda och Etiopien, under det Italien var upptaget därför (som på grund av många andra av strider mot österrikare och tyskar, e t t orsaker) gick Itaiien med de allierade.
, Dragkampen med England slutar dock första försök att återerövra Erytrea D å l i g t utrustat.
När efter Rysslands M i l i t ä r t ofarligt icke fördenskull, f ö r e t a g Ho vet?
- När Etiopiens kej- sammanbrott Italiens nya bundsförvanter sare håller tal, Och det gör han ju nu- hade det s v å r t lovade England (genom mera mycket ofta, yves h a n över kulspru- fördraget i St. Jean de Maurienne den 10 tor och bomber gevär av nyaste modell.
tanks och luftvärnskanoner.
När engel- ska officerare som i London gälla för m i - litära experter, skriva i samma stads största tidningar eller när franska och tyska kolonial-sakkunniga taga till or- da med långa tidskriftsinlägg vackla de mellan försäkringar om att Etiopien mo- derniserat sina försvarsmedel i en ut- sträckning man ännu för något år till- baka icke skulle ansett möjlig och för- klaringen att det enda effektiva är cirka tvåhundratusen moderna gevär.
Men om ett åro samtliga fullt eniga och det är att klimat och terräng ofantligt reducera Italiens (även om skulle tala sanning) obestridligt överlägs- na krigsutrustning och göra ett krig i Etio- pien till ett av de svåraste företag någon stormakt kan påtaga sig Aeroplan göra föga nytta därför att det f i n n s så vik- Haile Selassié Av Sten af Geijerstam, M ellan I. andra och tredje delarna av sin av myllrande lärdomsstoff och betagande intim människoskildring egen- domligt sammansatta, väldiga bibliska roman Jaakobs upplevelser har Thomas d vissa framgångsrika idéer i tiden.
Mann t påpekar att det städse varit det person- ligt intima, som drivit Goethe till pro- duktion.
i hur hög grad gäller inte detta d honom själv!
Aven det aparta, som för I Mann spelat så stor roll, och inte endast l Mann låtit utgiva en samling e s s ä e r två i ungdomen, återfinner man - inte utan starkt understruket i I ägnade Goethe, d e övriga respektive någon förväning Wagner, Platen, Theodor Storm och Cer- hans skildring av Goethegestalten.
i vantes.
Samtliga, utom Cervantesessän.
Både Goetheanalys, självkarakteristik g ä r tillkomna som minnestal eller uppsat- och personligt diktarprogram kommer!
ser vid något högtidligt tillfälle under fram i Manns reflektioner till vad han tyska republikens sista år Uppsatsen om kallar Goethes uppfostrattanke.
Goethes i Cervantes däremot skrevs 1934. starka benägenhet att verka som u p p Det är långt från den Thomas Mann, fostrare, en benägenhet känd som ett kall, i som i Arhundradets början melankoliskt växer inte, säger Thomas Mann, ur inre i men inte utan en viss tillfredsställelse helhet utan ur disharmoni.
Det lönar sig konstaterade upplösningen i människan att citera Mann själv, när han talar om som konstens grundförutsättning och mot- diktarens uppfostrargärning som b e k ä n - satsen mellan livsstark borgerlighet och dödsdömt konstnärskap som tragisk själv- klarhet, till den diktare, som stått som Weimarrepublikens obestridlige stormäs- nande prohlematik, en avvikelse från det alldagliga, som ändock ä r ägnad att vara representativ och Kanske, uttrycka fortsätter det mänskligt gemensamma,.
han, stående dagar, Man anar snarare än hör den personliga tonen genom de torra or- t a r e Diktaren hade funnit en Syntes mel- visar diktarödet egendomliga eller rent den.
Mer eller mindre av tvång har lan konstnär och medborgare, resolut sjukliga drag.
Skriftställaren ä r en u p p Tysklands störste skriftställare bosatt sig lämnat estetikens trollberg och gripit in fostrare, som själv får sin uppfostran på utanför sitt lands gränser, i dagens strider som kämpe och ledare.
patriciersonen, fostrad till förfining men underliga vägar,.
Hans egna oregelmäs- så talar han om annat, mycket annat, sigheter ger honom förmåga att Iära an- litterära intryck och tillfälliga turistiakt- också till borgerlig pliktkänsla, alltid dra, medan e t t blott och bart objektivt tagelser, allt betydelsefullt genom det järnhårt pliktmedveten, när det gällde uppfostrande fotat på egen perfekthet sätt, varpå det upplevts och skildrats, för konsten, hade känt det som sin plikt att stannar vid tomma skolmästeriet,.
Riktiga att ånyo i annat sammanhang återkom- april 1917) Italien Smyrna och sydvästra Anatolien.
Men när kriget var förbi hastade Enhland genast att med Venize- los.
hjälp annullera givna löften.
T. o. m. Italiens annektion av Rhodos och Tolv- säga sitt tungt vägande ord för demo- öarne förklarades ogiltig.
och sålunda äro kratin.
dessa öar än i dag av Italien officiellt Hur svar denna utveckling varit, visas blott och bart b e s a t t a Ty genom världskriget hade Medelha- därav, att den gett stoff till större delen av Manns författarskap.
Den belyses på vet på grund av Palestina och Mesopo- tamiens oljekällor för England vunnit än ett intressant sätt inte minst av de nu mer i betydelse.
Men - ungefär samti- föreliggande essäerna, som inte bara med- eller delvis oriktiga per dessa ord nyc- ma till landsflyktens problem, Det sker keln till enligt vad Mann säger oss Goe- i det i all sin förnäma återhållsamhet säll- thes och efter vad vi själva känner till samt gripande referatet av en episod ur Thomas Manns starka inflytande som Don Quijote, riddarens möte med den uppfostrare.
landsförvisade moren Ricote.
Ricote, som Med många levande iakttagelser skild- gripen av längtan hem förklädd återvänt rar Mann Goethe som den typiske borga- till Spanien, berättar för Don Quijote digt lades Italien under fascistisk regim delar mycket om de stormän.
vars liv ren.
(Skildringen täcker även här i mångt och Thomas Mann refererar om mo- sina många och verk de behandlar, Och undersöker och mycket hans egen bild.)
Men i de rernas fördrivande under Filip III Or- stolta anföranden Om Mare nostrum.
Och så följa nya h ä n d e l s e r när Italien ho- konsistensen hos den besynnerliga varel- ståtliga slutorden till den första essän saken var påstådda icke specificerade och dennas ledare började tar Korfu till är återtåg, det England som tvingar Mussolini när Italien vill för- vandla sin reella överhöghet över Alba- nien till en även formell sådan är det England som (i februari 1934 sänder tiga punkter att bombardera.
skriver t. ex. sin Medelhavsflotta in i Adria.
en engelsk expert, giftiga gaser sjunka När Italien lägger upp sina bägge slag- ned i de djupa ravinerna och göra ej h e l -, ler de stor skada, tanks kunna trots alla skepp på vardera 35,000 ton skyndar den sista tidens ns förbättringar dock ej England att utbygga sin strategiska t+ steppa över de avgrunder varpå Etiopiens angel Argostolion-Jatta-Malta.
När vilt sönderhackade berg äro s &amp; rika.
O. s. Italien med Balbos Atlantflygning visar hur radikalt italienskt flyg revolutione- v. O. s. v. - Det är ju just för att det hela är fruktansvärt vanskligt som Frank- rats sedan världskriget klämmer London rike gör allt vad det någonsin kan för att ytterligare åt de maltesare som vilja fort- hindra Italien för decennier binda sina satta tala italienska språket medan krafter därnere i Ostafrika, medan Berlin t. ex. på öarne- utanför Englands egen icke längre bryr sig om att dölja sin för- kust invånarne ostört " bruka sin fran- väntansfulla glädje över alla de möjlighe- ska ter ett italienskt-etiopiskt krig måste När Italien, efter att förgäves ha väntat på att England och Frankrike skulle med öppna.
D r i v a England från dess nyckelposi- annat än ouppodlingsbara sandfält infria t i o n e r Men det är ju just det Italien sina koloniala löften från maj 1915 be- sluter för sin del imitera vad exempelvis England företagit i Transvaal och Frank- Fredsrörelsen och skolungdomen, rike i Marocko (och Japan i Mandscho- kou) skyndar London med Berlin sluta ack vare samarbete mellan Skånedi- en flottöverenskomst Som möjliggör stär.
striktet av Svenska skolornas freds- kandet av de brittiska stridskrafterna förening och två skånekretsar av Interna- Medelhavet och att - i folkförbundets he- tionella Kvinnoförbundet för Fred och Fri- liga namn - skydda Etiopiens s j ä l v.
het samt två fredsintresserade mötesvär- ständighet, Medan därpå, utan Frankri- dinnor hölls en fredskurs för läroverks- kes vetskap, Abessinien erbjudes en hamn ungdom 31 j u l i 4 aug.
i Glimminge den där härliga skulle konkurrera med (nära Torekov) i Skåne.
Mötesvärdinnor det franska Djibouti och, utan Addis-Abe, voro fröknarna Gunny och Isa Asker, has tillfrågande, Italien erbjudes denn; som outtröttligt och med aldrig svikan- numera världskända provins Ogaden Son d e omtanke utövade en storartad gästfri- Konungarnas konung, kejsaren av Etio pien förklarat sig vilja försvara med sit het i sitt vackra sommarhem.
Programmet omfattade såväl praktiskt hjärteblod.
Och - fastän England väg arbete d a g l i g a sysslorna) som före- rade samarbeta med Förenta staterna fö drag och diskussioner, Följande föredrag att få folkförbundets principer och nio höllos: Världsspråkfrågan (dövstumlära- maktstraktatens bestämmelser respektera, den r e John Ek), Fredsrörelsen förr och nu de, då Japan börja sin aktion 1931 (docent Harald Elovson), Rustningsindu- brittiska pressen får order hota med s a n k.
strien (advokat Gullan Hjelm-Elovson), tioner mot Italien.
V a r p i så Italien svarar med att låta Fritjof Nansen och hons internationella hjälpverksamhet (fil.
kand. Clara Lundh), Mario Stoppani flyga utan mellanlandning Tack Två européer.
- se, som kallas konstnär, utan även röjer om Goethe talar han i anslutning till om en borgerlighet som växer sextiåringen Thomas Manns benägenhet Goethe att se tillbaka på sitt eget konstnärsliv ut över sina egna gränser, mot en ny, Och under studiet av andra konstnärer social värld, befriad från ovärdiga lidan- komma till klarhet över egna problem.
den.
Till denna i sin ytterligare formu- I sina essäer använder Thomas Mann lering klart socialistiskt färgade utopi, skändliga anslag.
mot staten.
Förvisso handlade Filip rätt.
Cervantes har som spanjor och fattig diktare inte möjlighet att säga annat.
Straffet kunde också sy- nas milt.
Men säger moren (jag citerar Manns referat) i själva verket ä r straf- uppenbarligen övervägande identifierin- vars förverkligande han tror på som nyk- fet det fruktansvärdaste, som man kunnat gens metod den kanske fruktbaraste av ter nödvändighet, har Thomas Manns finna på för honom och hans f o l k Cer- alla kritiska metoder.
Den förutan hade växande etiska ansvarskänsla fört honom.
vantes hjärta är, säger Mann uppenbar- han säkert inte lyckats tränga Goethe vi s n (eller Wagner) så mänskligt nära neressän i l l - Wagner r i k a Wag- Iigen med dessa utstötta, s o m äro lika liksom Goethe har goda spanjorer som han själv och trots Jag kan inte a v g ö r a Om det skett med- Thomas Mann levat tillsammans med se- vetet eller omedvetet säkert är l i k - dan ungdomen Utan stanna ett ögon- heterna mellan Goethe och Thomas Mann blick inför Cervantesstudien, kallad Sjö- i Manns framställning av Goethe blir resa med Don Quijote.
Delar av denna ä r klart skönjbara: det gäller inte bara yttre publicerade på svenska i Bonniers litte- drag såsom härstamningen (från en pa- rära magasin.
tricierfamilj) utan även andra: den all- Här d e t öppet lika mycket fråga manna utvecklingsgången det klassiskt om självsysslande som om litterär kritik.
humana bildningsidealet den djupa Men Thomas Manns skildringskonst har mänskligheten, oppositionställningen till ofta sin styrka i det dubbelbottnade, fler- t y d i g a ä r nog en kvarleva från hans och Triest börja tio nya av dessa under- ungdoms smak för det problematiska.
vattensbåtar, som äro så farliga för Gi- Trådarna ä r och så också här un- braltar.
Och England fortfarande i fredens derfundigt sammantvinade efter ett visst och samarbetets och Genéves namn alltid klart fasthållet mönster Tho- ökar f ö r s v a r e t för Abessinien.
Ty Eng- mas Mann har gjort en resa till New land vet att italiensk-etiopiska konflikten York med Cervantes som ressällskap, och kan bli - man skulle vara frestad säga han berättar nu med sin mångordiga, redan är konflikten Om maktfördelnin- tunga men behärskade elegans om detal- gen i Medelhavet.
j e r från resan, omväxlande med intryck Rom i augusti 1935.
Pier Gudro.
från lektyren.
Strödda inpass talar om hans egna känslor, om tiden och hans någon a n n a n H a n vågar väl inte öppet klandra grymheten i de förordningar han nyss har accepterat, men han gör det in- direkt genom att betona de utstöttas kär- lek till fosterlandet., Moren talar vidare om tankefrihet.
För tankefrihetens skull har han sökt sig till Tyskland, där man inte bryr sig om oväsentligheter, utan tanken på de flesta håll ä r fri.
Nu av- slutar Thomas Mann referatet med en parentes:, Här kände j a g naturligtvis en patriotisk stolthet, låt vara att de ord, som väckte denna känsla voro gamla.
Det är aIltid angenämt att ur främlingars mun höra sitt land p r i s a s Det är enkla men sällsamt underfun- diga ord, konstnärligt och intellektuellt finslipade uttryck för en dämpad lidelse, ett genom själva sin lågmäldhet fruktans- värt angrepp.
Detta ä r publicerat i Tyskland 1935.
Kanske har M a n, likt Cervantes, så väl Pier e r G u d r o ställer engelsk impe- eget liv.
Man kunde gott kalla essän en dolt sin kritik, att den officiella censuren riaiism mot italiensk och föredrar den se- novell och för dess rika innehålls och dess i n t e begriper den eller, om den begripit nare.
Tidevarvet gillar ingendera delen levandegjorda eskildheters skull jäm- den, funnit den formellt oantastlig.
Eller Den dag då eftertanken griper Italien ställa den med Manns stora ungdomsno- kanske respekten för Thomas Manns enorma anseende inom och utom Tysk- till den grad att det begär Folkförbundets veller I förbigående nämner har Mann, h u r land tvingat till en Viss försiktighet.
skydd mot abessinskt överfall skola alla Hur kan ungdomen bidraga till interna- från Monfalcone till Berbera i det brit- fredsvänner vara på dess sida, inberäknat han nu lämnat den villa i München, där Thomas Mann: Leiden und Grösse der han tänkt sig att få tillbringa sina åter- Meister.
Fischers förlag.
Berlin 1935. tionellt samförstånd (fil.
kand. Clara tiska Somali-land.
Och varven i Livorno Tidevarvet.
Lundh), International Opdragelse (rektor Peter Manniche), Jane Addams (fröken Inga Tegen), Albert Schweizer och ras- frågan (teol. kand. Magda Wollter).
huvudsakligen gymna- Deltagarna sister - föreföllo synnerligen intressera- de och uttalade önskan om ett nytt som- marläger nästa år Väl mött igen!
- C.
L.
TIDEVARVET Giron:r 1544 Tidevarvet började 1935 sin t r e t t o n d e årgång.
.
Lördagen den 10 Aug.
1935 - Prenumerera Pris N:r 29 Skolarbetets omdaning.
En Ijuddämpande utställning V Ijudisolerande byggnadsmaterial.
Det har visat sig att buller, som tränger i n ge- nom fönster, reflekteras ned I rummet från taket och att en icke ringa procent kan dämpas genom att taket göres huller- ahsorherande i st. f. bullerreflekterande.
Dylika akustiska anordningar kunna f. ö. placeras var som helst.
Man såg på ut- ställningen sida vid sida två hissar.
den ena en vanlig hiss, den andra tyst.
Så vift jag förstod, berodde skillnaden på materialet i hisstrumman.
som i ena fal- I e t var reflekterande, i det andra absor- i ha under de sista hundra Aren be- talat en del av vårt pris för civili- sationen i form av huller, onödigt huller och ständigt mera hiiller.
Folk med ner- ver har tegat och Iidit med ett tålamod, som trotsar beskrivning.
Men t i l l sist h a r måttet blivit rågat.
Den utställning T h e Noise Abate- ment Exhibition - som Ramsay MacDo- n a l d nyligen öppnade i The Science Mu- seum i South Kensington, ä r ett utslag a v en växande revolt mot onödigt huller i våra hem och fabriker, på vara gator.
kontor och övriga arhetsplatser.
Den vi- s a r vad vi ha rattighet att fordra och den avser att vara en ledning och hjälp för dem, som vilja bidra till en tystare värld.
Utställningen ä r arrangerad av Anti- bullerföreningen motto » Intet onödigt huller-.
Denna förening arbetar genom föredrag - efterfrågan på föredrag från hela landet ä r f. n. synnerligen stort; ge- nom skrifter - t. ex.
O m lagstiftning och hiiller.
Industri och hiiller, Hälsa och bul- ler, Vetenskap och buller, samt främst - på TIDEVARVET.
till å r e t s slut kr.
3:25 stadgan å r 1927 samt d e metodiska an- visningar f ö r d e r a s tillämpning.
som åt- vilken följde dessa den.
anvisningar Trots den måttfulla framställts, form, s a m i t (Forts. f r sid.
1.)
d e r a s likaledes måttligt avvägda tillämp- barn, som länge stått på dagordningen, till skolans inre liv, undervisningen.
vars n i n g i undervisningen, kunde dock talaren kan nu sägas i det stora hela vara vägar och mål bli för pedagogen det vik- på grund av såväl egna som andras er- farenheter påvisa goda och för framtiden för tillfället.
Men nya problem stiga tigaste.
snart fram.
N u gäller det praktiska lin- Talaren gjorde en jämförelse m e l l a n lovande resultat.
jer i realskolorna s a m t frågan om hur den lugna epok, som räckte fram till Några av de nya riktlinjerna är kravet man inom skolan skall kunna och den som inbröt efter k r i - på e t t mera personligt och kamratligt för- de olika begåvningarna och göra dem get, då hela samhällslivet kom i rörelse hållande mellan lärare och elever samt en löst fruktbärande, inte endast när det gäller och krävde nya former och riktlinjer.
Kra- viss grad av självstyrelse.
Friluftslivet det vetenskapliga arbete utan även det vet på samhörighet och gemenskap med vid läroverken har särskilt visat sig vara som man benämner det praktiska.
andra folk var bl.
a. en utmärkande i d é till nytta i de nämnda hänseendena.
Dessa yttre reformer äro dock ej till- i n o m samhälle och skola under denna ef- Talaren slutade med att sammanfatta berande.
Även dämpade ringklockor de- räckliga.
Reformerna måste också syfta terkrigstid.
Nu h a r denna redan avlösts vad han a n s å g som den bärande grund- monstrerades.
av en motsatt ide; den trånga nationa- tanken i den » nya skolan » i orden frihet Det » tysta » kontoret var också mycket intressant.
Att huller i vissa former ä r lismens.
Likriktning och avstängdhet skadligt för nerver och för hälsan i all- från andra folk heter nu parollen.
och ansvar.
Mötet förtsätter d e följande dagarna, mänhet, har man väl alltid vetat och fick Som ett bevis på att skolan verkligen och bland den stora mängd a v föredrag, man här belägg for i grafiska framställ- inte sover anförde talaren e t t skarpt ytt- minst ett 60-talet, finner man många a v läkaruttalanden.
Men att ningar och i det också a r ekonomiskt med » tysta » fa- - rande av en schweizisk pedagog: Vår pe- stort intresse.
Vi kan nämna t. ex. Någ- briker och kontor.
kanske inte a l l a veta.
dagogik s t å r ännu kvar på medeltidens ra synpunkter på skolans psykiska hälso- (Forts. fr. sid.
1.)
Att kostnaden för » tystnadens » installa- tion snart betalar sig i form av ökad Denne har avlagt engelska universitets- plan.
Skolan blundar för och stänger vård, Nytt och gammalt i isländsk upp- d stor tydlighet examina och bl.
a. arbetat som lärare vid sina portar väl för de stora idéerna och fostran, Reformarbete inom folkskolan, rörelserna i livet just under den tid, n ä r Skolen og den sociale opdragelse, Ny- ett college i Västafrika.
Att a f r i k a n e n tänker en hel del är klart d e unga verkligen ha intresse av dem.
skapande flickslöjd.
Nyere Synspunkter året i Oxford.
Men det roligaste av allt på utställnin- Föreningen, vars förnämsta uppgift gen var ett bostadshus, vars ena hälft nog, framhåller förf.
, Västafrikanen av i När de sedan komma ut i livet ha de overfor Konflikter mellan Børn og ' Ok- kanske är att väcka människor till med- var av vår Gärdestyp men på vars andra d a g ä r inte längre oberörd av händel- ofta varken t i d eller lust a t t orientera sig sen, ' * ' skolen komme bort fra de bund- vetande om bullerproblemet och at!
un- hälft man tillämpat de moderna upptäck- serna i Östafrika.
Vart h a n ser från Kap i de andliga rörelserna, upptagna som d e ne pensa?
nej, man kan inte räkna derlätta bullerlagarnas efterlevnad.
h a r ternas ljuddämpande metoder.
upp alla.
nin- t i l l Kenia stå vit och svart som exploatör genast bli av förvärvsarbete.
under sin korta tillvaro uträttat en hel del ' Det var ett litet tegelhus i två Från en liten granskning av d e nya Med glädje kan man dock av dessa ru- två och exploaterad.
gar.
På nedre botten befunno.
Även om Nordrhodesia rum, ett byggt enligt gamla tradi som s t å r direkt under brittiska kronan, i n o m skolan efter kri- briker sluta till det levande intresse för metoder, det andra ljudisolerat.
Mellan de båda rummen fanns en kammare, d ä r vet han att ända till för två år sedan en get, vilka gingo till överdrift och snart en levande skola, som besjälar Nordens v i t gift man med lägre inkomst än 800 måste modereras, övergick föredragshål- skolmän, och som vi hoppas skall visa sig buller frambragtes.
Över dessa båda för våra folks fram- rum fanns ett enda stort.
som innehåll pund var helt skattefri, under det att en laren till d e nyn riktlinjer, efter vilka un- välsignelsebringande dell-hus, n u godkänd och stadfästad a v bullerproducerande s a k e r sådana som inföding med över 7 pund om året beta- dervisningen i d e svenska läroverken nu tid.
.
socialministern, vilken lag ger lokala förekomma i varje hem: symaskin, gram- s k e r.
Dessa gavs i den nya läroverks- Armida Zetterlund.
lade 10 sh.
i mantalsavgift.
piano, dammsugare samt en myndigheter rätt a t t utöva en viss kon- Afrikanen s e r överallt bevis for att vit troll över grammofoner och högtalare i, som noggrant återgav ljudet av (Kristianstads län) opinion i 20:de seklet alltjämt hetrakfar privathus.
Och föreningen h a r fått många för kvinnor avsedda avdelningar: att samarbeta med sig t. ex. vissa stora huset hörde också ett toalettrum honom som en varelse utan fulla mänsk-, rgerlig undervisning 1 främmande ....
mjölkdistributörer, vissa järnvägar, Lon- med ljudlöst W. C.
2. l i g a rättigheter och att det råder en tyst och naturvetenskaplig undervisning.
1 å 2 dons persontransportaktiebolag.
Postver- Denna demonstrationsbyggnad avsåg och skolkökslärarinneutbildning.
Efter an- om att hans roll på dra års a t 1½ mån Valfria ämnen.
ket och stora delar a v pressen etc. att risa.
att ljudisolering e j behöver vara överenskommelse Utställningen gav en storartad ö v e r en dyrbar sak.
En icke ringa del a v b u l l världsscenen, politiskt såväl som ekono- blick over de moderna upptäckterna på ret i detta hus eliminerades för övrigt miskt.
ä r att vara den vite mannens tim- På maskin- mera genom omtanke i planritning och merhuggare och vattenbärare.
Den vite Billiga och Trevliga ljud-dämpningens område.
området ä r ju huller liktydigt med till- konstruktion än genom speciellt och dyr- mannen " " ge rättvisa åt den svarte blott B o spillogiven energi och tystnad synonym hart material.
Och detta hus kom en till så länge hans egna intressen ej med effektivitet och på denna punkt h a r ofrivilligt att tänka på våra för ljud SODERTALJE, SODERTALJE HAVSBAD och HÖRNINGSNÄS arbetet med att dämpa huller varit både nästan genomskinliga Gärdes- och andra ras.
Ängf.
SIRIUS vardagar och SIRIUS I i söndagar Principen om den vita solidariteten ä r från Sthlm, Munkbron kl. 10 f. m.
Från Hörningsnäs kl. 5 e. m., från Havsbadet kl. 6 livligt och tacksamt.
Utställningen de- byggnader, d ä r varje höst förväntansfulla monstrerade dampade maskiner av många skaror d r a in i hopp om en lugn fristad icke ny.
Den kallas i alla det brittiska Biljettpriser: Södertälje tur och e. retur m., från kr.
Södertälje 1 50, Södertälje kl 7 e. bod m. d:o kr.
2. —, Hörnings- näs d o kr.
s. —, slag.
Jag såg icke själv den utställda flyg- med » tystnad » och » privatliv » för att re imperiets förbindelser med andra raser OBS.!
Måndagar, onsdagar, fredagar och lördagar angöres Sandviken (Enhörna) på maskinen.
men väl en uppgift, att en » upp- dan nästa höst tvingas rymma.
resan från Stockholm kl. 10 f. m. och från Södertälje kl. 7 e. m.
» den vite mannens prestige,.
Det ä r en lyst passagerare », som h a r reda på sig, En liten Anti-bullerförening i Stock- grundsats som, om den In ä r politiskt Vävskolan med mönsterritning och nekar att beträda ett icke dämpat aero- holm skulle inte skada.
Under väntan på en tystare värld till- nyttig, verkar moraliskt nedbrytande plan!
på För vävkunniga: Komposition m. provvävning.
Färglära m. naturstudier.
Material.
Största intresset för icke fackmän till- verkas emellertid fortfarande öronprop- både vit och svart.
Den står i vägen för lära m. handspinning.
Vävteori.
Heminredning.
Fir- sund moralisk uppfostran i Afrika.
Ty en- För nybörjare: Hemvävnad.
drog sig emellertid den del av utställnin- par.
Många märken voro utställda.
Y r k e s o. pedagogisk utbildning.
m a n Alallock-Armstrong utställde öron- gen.
som demonstrerade förhållandet Skolhem m. billig pension.
Tel. 234. mellan gatubuller och bostäder samt proppar.
avsedda att minska verkan bl.
a. ligt denna princip dömas vita och svarta av kanonskott!
efter olika lagar.
Sigtuna Vävskola.
M a r y von Rijswijk.
olika sätt att isolera våningar och rum.
Anna Pallin.
Kanske ä r det ursäktligt att den vite Där utställdes många olika slag av i Afrika och Europa.
— - Häftiga reformerna,, - äventy A D. '
h REKREATIONSRESOR heminredning.
NORRKÖPINGS STUVLAGER Barnavårdens och fattigvår- dens funktionärer överlägga.
E n social studiekurs med ett synnerli- pen omfattande och mångsidigt pro- gram kommer att anordnas i Stockholm den 26 — 30 augusti av Sveriges Fattig- vårds- och Barnavårdsfuntionärers Riks- forbund i samarhete med förbundets lo- kalavdelning i Stockholms stad ' och län.
Deltagande i kursen s t å r öppet för så- väl forhundsmedlemmar och ledamöter i fattigvårdsstyrelser och barnavårdsnämn- d e r som till förhundet icke anslutna tjän- stemän inom fattigvårds- och barnavårds- förvaltningarna.
Kursen ä r ett led i den förbundets stad- geenliga verksamhet, som avser a t t främja funktionärernas tjänstbarhet i d e r a s yrke till samhällets gagn.
förbundsledningen vädjar d ä r f ö r till fattigvårdsstyrelser och b a r n v å r d s n ä m n d e r att på allt sätt under- lätta deltagande i kursen för sinn ledamö- ter och tjänstemän, såsom genom bere- dande av ledighet från tjänsten och be- viljande av stipendier eller ekonomiskt bidrag i annan form.
Deltagare, som så önskar, erhåller in- t y g om kursens omfattning och genom- gående Kursen som äger rum på Stockholms Högskola omfattar bl.
a. följande före- drag: Förste stadsläkaren med.
d:r Einar Rietz: » B o s t a d e n s hygien ».
Förste kanslisekreteraren Nils Mou- reau: » Om åtgärder för tillrättaförande a v vanartad ungdom i åldern 18 — 21 år ».
hos Föredraganden i fattigvårdsmål överståthållareämbetet.
E.
A. O. Hå- kanson Rabe: » Om m e d h o r g a n k a p och hemortsrätt ».
Fattigvårdsstyrelseordföranden Göte Blomqvist: » Den öppna fattigvården i medelstora landskommuner ».
Riksdagsmannen Otto R. Wangson: » Folkpensioneringsreformen ».
Riksdagsmannen Verner Hedlund.
» Kampen mot ungdomsbrottsligheten ».
Kammarrättsassessorn C.
P.
Engblom: » Hemsändningsinstitutet s a m t fattigvårds- samhälles rätt till ersättning ?.
Inspektören för B a r n v å r d s n ä m n d e n i Stockholm, V.
O. J. Carlson: » Barna- vårdsmannens uppgifter,.
Sysslomannen Tor Jacobsson: » En ra- tionellare fattigvård ».
Advokaten Eva Andén: » Vår äkten- skapslag, några synpunkter,.
Docenten Karin Kork: .Befolknings- frågans läge ».
Med.
d: r Andrea Andreen-Svedberg: » Positiva åtgärder i befolkningsfrågan ».
Författarinnan Elin Wägner: » Gam- mal och ny världsbild ».
Diskussioner och utflykter till stiftel- s e r och institutioner.
Anmälan om deltagande i kursen in- sändes till förbundssekreteraren, K.
G.
A. Lindell, Sveriges Fattigvårds- och för huslig Barnvårdsfuntionärers Riksförbund, utbildning 11, Stockholm, Klara Södra Kyrkogata börjar sin 3 månaders lärorika husmoders-, handarhets- o. vävkurs 15 sept.
för senast den 15 augusti 1935.
Avgiften för deltagande i kursen ä r Fackutb.
lärarinnor.
valfria ämnen, nut.
bekv.
bildade flickor.
Bad, tennis, om- 10: kronor.
vårdnad.
Beg.
prosp.
Elvira Giöbel, Hammar, Askersund.
Tel. Hammar 10.
VILLA VETTRA FLICKPENSION -.
Tyringe Helpension, Hindås — enda statsunderstödda 8-klassiga internat- börjar i höst sitt 27:de lärår.
läroverk för flickor -
