# ID: svediakorp-per3726
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,683
# sentences: 395
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi svära - Devinez: - - Om ära.
åt mänskligheten O den stora freden.
ment när skulle Italiens inför bragd in det hjälpte med massor av argu- övermakt och härdade ut Iångt efter det V av I Vad En har hänt?
svara de demokratiska fri- or,, rättigheter som franska folket tillkämpat s i g att ge bröd åt arbetarna.
arbete at ungdomen och åt mänskligheten den stora freden.
SAMFÖRSTÅNDSLÖSNINGEN I Så lydde den ed.
soni på Bastiljdagen RUSTNINGSFRÅGAN hor antytts den I4 juli.
Frankrikes nationaldag.
b l e v av slatsministern som i ett tal I Oskas-r svuren av enhetsfrontens anhangare.
En- ström deklarerat sin ståndpunkt Som hetsfronten eller folkfronten, le front po- varken nationell eller internationell ned- pulaire uppstod sont ett spontant svar på rustning för närvarande har några utsik- den nationalistisk-fascistiska propagan- ler.
anser statsministern nit man får I vara dan från Eldkorset och med den besläkta- glad om man bara han hålla stånd mot de organisationer den allmänna upprustningen Den social- Det märkliga skedde nämligen, att icke demokratiska linjen är därför att söka endast den redan existerande enhetsfron- åstadkomma en effektivare organisation ten mellan kommunister och socialister den nuvarandr kostnadsramen.
Men inom eftersom villkoret för en samförståndslös- av alla de olika fraktionerna upprätthölls.
Utan att samarbetet sträckte sil: ända ning är att den har största möjliga fler- tal bland folket för sig, måste hänsyn tas fram till de horgerliga vänsterpartierna, att radikala och socialradikala med Daladier även till dem, vilkas oro kräver nå- got verkligen sker anser statsministern och Herriot i spetsen.
Detta trots socia- listernas tidigare konsekvent avböjande F ö r T L L V E R K N I N G AV STRIDSGA- SER för försvarsövningar begär hållning gentemot samarbete med de hor- Åkers Krutbruk rbundsrådet, vara tillfyllest försva- annars var.
Men när det romcrika im- periets arvtagare.
soni så länge predikat emedan k r i g e t det heroiska beslutet och det far- nobelpristagaren Perrin f förestavade eden, det riskerar att bli kastat u t ur Afrika i liga livet.
ska gå från ord till handling.
Medelhavet.
vad gör han då?
Driver han bort Frank- Dar var t. ex. Ligan för de mänskliga rät- ltalien önskar utföra en civilisatorisk rike från Nordafrika.
som han helst ville, tigheterna.
De intellektuellas kampkom- gärning I Abessinien och handlar s i r - eller England från dess nyckelpositioner mittè mot fascismen.
Amsterdamkommit- skilt av omsorg om de arma slavarna d ä r ut I Medelhavet Nej, men då all den tèn m o t k r i g och fascism, FrankrIkes pa- Det vill anlägga bomullsplantager krigsentusiasm han skapat.
a l l hänförel- cifistiska ungdomsförbund, Kvinnoförbun- behöver vatten till dem sen och entusiasmen hos ungdomen måste, Det måste h a någonstans a t t göra av h a ett utlopp så leder han över alla dessa det fur f r e d och Frihet, Läkarnas anti-, sitt folk och energi kraftkällor på ett militärt sett ofarligt krigsförening, Revolutionära konstnarers Det beh över äntligen en koloni som företag!
När Abessinien sist segrade över I4.000 italienare.
så var äran på Ita- och författares förening och en mängd betalar sig Det kan icke tåla att folkförbundets liens sida, säger han nu när styrkeför- andra.
prestige Iider av att räkna bland med- hållande: kanske blir omvänt då ska Ita- Bastiljdagen firades som vanligt med a en stat alltså Abessinien Iien i alla fall ta hem äran Allt låter en stor militärparad på morgonen inför uppfyller de I pakten föreskrivna säga sig allt låter klä om sig sådan dräkt att d e t för okritiska ögon ser ståt- regeringens ledamöter.
På eftermidda- till sist: Italiens ära kräver det- Iigt o c h vackert u t men när detta lyckas gen ägde de båda demonstrationerna rum, ta k r i g Mussolini kan inte dia sig till- med företaget mot Abessinien då är yt- Eldkorsets på Champs Elysèes och folk- baka nu emedan han måste tänka på sin tersta gränsen nådd ändå frontens på Bastiljplatsen stor oro hade prestige d till det här kri- Även den som är mot både k r i g och rått inför dessa dubbla manifestationer.
get som h är ha uttryckt sig krigarära måste säga sig att det vore rätt tråkigt om även krigaräran skulle fly Skulle oroligheterna från den 6 februari vid ett bes i fjol komma att upprepas?
Men polisen, Man kan fatta att en diktator behöver från det gamla ärofulla Europa öveer till land i Afrika.
där man försvarar ett litet överlät åt demonstranterna själva att upp- ära Man kan också fatta att han behö- ver krigisk ära.
ifall han i tretton år pre- sin frihet med svärd.
rätthålla ordningen Och dagen förgick dikat att det är ära som är nå- Folkens begrepp om ära ha dock under- under lugna och värdiga former.
Medan got med.
H är nu en gång gått modifikationer under tidernas lopp.
Eldkorset med sin ledare, överste de la förlegat och Id Iikaså.
Men En gammal nordman var ärelös om han svara på denna dag till åminnelse av skiftande ideell eller politisk art slutit rat.
republikens första seger att for- sig till fronten och deltogo alla i den av Italien handlar i självförsvar att få importera giftäm- gerliga.
Nu såg man Daladier själv i och, ledet, sida vid sida med de socialistiska Rocque Aterupplivade lågan på den okän- vad man inte kan fatta är att den äran ledarna Lèon Blum Paul Faure, Lèon de soldatens grav, samlade folkfronten kan vinnas genom att han med sin för- ske utan vidare, men nu har tullverket nde övermakt i män och utrustning Jouhaux.
Daladier, soni fatt uppbära sina oöverskådliga skaror.
En halv mil- sig över ett litet.
dåligt utrustat hindrat importen.
NYTT AVTAL FÖR LANTARBE- många förebråelser för sin hällning vid jon människor beräknas ha deltagit i som inte hotar honom.
Ett folk vars a fel ur hans synpunkt säkert är a t t TARNA har undertecknats att gäI- februarioroligheterna förra året.
då man demonstrationerna.
En halv miljon männi- nen av första klass.
Det har förut fått N la till den 1 november 1936 Årslönerna höjas med 30 resp. 2o kr.
varigenom man uppnått samma Iönenivå för alla landskap, Lördagsarbetet skall förkortas från åtta till sex timmar, alltså sluta kl, 4, och se- ansåg att hans åtgärder voro alltför hår- skor avlade under denna enda dag löf- det är villigt att finna sig i internationella både mankön och kvinnkön skola utrotas skiljedomar Äran måste bryta sig ut ur föråldrade da.
I ledet syntes också kända vetenskaps- tet att kämpa mot det hotande kriget och män och författare.
såsom professor förtrycket, att skydda freden och demo-, mande diktators protektorat.
Langevin.
Jules Romain.
Andre Malraux.
kratin.
friheten och de mänskliga rättig- De som hålla på den militära heders-, kodex över huvud borde vara särskilt Utom de stora partierna med sina le- heterna.
känsliga for brott mot densamma.
Om dare hade ett stort antal organisationer mester på två till fyra dagar skall infö- detta icke är ett brott.
då har hederns lagar på detta område slappnat till att ras.
Avtalet berör cirka 20,000 arhetare.
RESTAURANGAVTALET H A R UN- beslutade rösträttsreformerna i demokra- överensstämmelse med rådets beslut den omsluta vad de förr förkastade.
När Bel- DERTECKNATS, vadan arbetsfred tisk riktning.
nämligen allmän rösträtt 24 maj att så skulle ske om skiljedoms- gien beslöt vägra tyskarna fritt genom-.
i R vid restaurangerna tryggats for två och.
med hemliga och direkta val.
E ett halvt Ar framåt.
T T RADIKALT PARTI HAR BIL- D A T S I U.
S.
A.
av 200 delegerade ARBETSLÖSHETEN HAR I ÅTTA L A N nedbringats till nästan ingen, från tio stater På programmet står bl.
a. nämligen 02, 0.3 eller 0.4 procent, me- förstatligande av naturtillgångar, bank- dan arbetslöshelsprocenten for hela lan- väsen och kommunikationer.
del ä r omkring 0.8 och antalet arbets- SKARP AKTION MOT STAHL- HELM har vidtagits i Tyskland.
Or- lösa nedgått från 61,000 till 50,000 för ganisationerna ha upplösts på ett flertal juni.
D e återstående arbetslösas för- A inte slog ihjäl sin faders eller broders mördare med egen hand.
eller åtminstone hans barn och fränder.
Den föreställnin- gen kom bort innan allt mankön var ut- rotat, annars funnes väl inte vi Och nu är krigaräran i tur att försvinna, om inte En - kommissionens arbete icke kunde fullföl tar.
handlade ilet efter en militär heders- kodex.
sen är det en annan fråga om den Därom har Frankrike och England bort vara normgivande eller ej Tyskland äntligen enats England vill ta UPP kon- som stred 1914-18 mot Europa och Ame- flikten i hela dess vidd, icke endast den rika.
använde visserligen diskutabla ursprungliga gränstvisten som Italien hål- stridsmetoder men det v ä r j e sig i alla ler på Baldvin och Laval gå med skärpa fall at alla fyra väderstrecken mot en stor jas in for N.
F:s auktoritet och tillgripandet av sanktioner mot Italien synes icke läng- re uteslutet.
Mussolini.
som förut hotat former och finna nya.
Vi höllo just på att skaffa oss ett nytt begrepp om ära.
Det ' kulle ha bestått i att slå vakt om freden alla folk gemensamt och så hälla fredshrytare i styr.
Men den n y a äran var inte konsoliderad och stod inte rycken.
Så stå vi utan någon ära alls: mellan ett gammalt begrepp om ära som inte kan med modern krigföring eller med modern uppfattning om vad Europa kan tillåta sig mot andra världsdelar och ett nytt begrepp som inte hunnit bli ovill- gå ihop korligt.
Men man kan inte leva utan ära.
Idrott för alla.
deras egendom har beslagtagits med Italiens utträde ar Nationernas for- betstöshetsorsaker skall på regeringens och uniformsförbud utfärdats Det Ur bund medger att situationen ur svår Och uppdrag utredas av arbetslöshetskommis- förbjudet att bära enhetliga emblem och italienska valutan vacklar betänkligt offentligt visa Stahlhelmfanor.
Åtgär- Abessiniens sak understödjes as förra- sionen på vissa ställen i Iandet.
LAVAL H A R GENOMDRIVIT NÖD- derna motiveras med Stahlhelms opposi- de raser från skilda håll.
Araber förena B i l d e n ar tagen från den stora sport- ningrad.
Charkov och Kiev.
Det är en sig med negrer trots deras skilda religio-, D E K R E T E N i Frankrike innebäran- tion mol den nationella tanken.
idrottsungdomens defile- festen som nyligen ägt rum i Moskva detalj från VARARTADE JUDEFÖRFÖLJELSER ner Negrerna I Nordamerika gå i stor med efterföljande liknande fester i Le- ring på Röda Torget och ger en liten de bl.
a. en sänkning av de statsanställ- (Forts. å sid.
3.)
das löner med 3-10 procent, extraskat- utbröto i Berlin med anledning av utsträckning ut som frivilliga och höja hållanden, ålder, yrke, organisation, ar- platser L En sportfest i Moskva.
att IS 25- ler på inkomster utöver 80,000 francs, förevisningen av filmen Pettersson och fältropet: A f r i k a d t a f r i k a n e r n a. procentig skatt på krigsindustriens vins- Bendel vilken uttolkats soni antisemitisk I Japan göres kraftig propaganda for ter, sänkta hyror samt nedsatta priser propaganda.
Därefter har Goebbels till- hjälp åt Abessinien.
England har också inför Italien fram- på gas, kol och bröd Besparingarna satt en ny polischef för Berlin.
greve skola uppgå till tio miljarder francs.
Helldorf, tidigare dömd för delaktighet i hållit vådan av raskrig men Mussolini vill ej veta av N. F. som en domstol för neg- Tjänstemän, frontsoldater och arbetaror- förföljelser mot judar.
ganisationer ha protesterat mat nödför- YSKA STATEN HAR GJORT en r e r utan enligt hans åsikt måste den vita häftig attack mot katolicismen och rasen visa sin överlägsenhet i ett koloni- ordningarna.
I F T A LÄRARINNOR FÅ BEHÅLLA forklarat sig icke ämna tolerera det min- krig mol de färgade.
N VÄDJAN OM FREDLIG LÖSNING SINA PLATSER i London efter ett sta försök att utnyttja kyrkliga inrättnin- G T beslut av Londons stadsfullmäktige med par till politisk kamp.
Katolska tidningar 76 röster mot 37 Reformen har hälsats förbjudas.
- Görings vän, Hanns Kerrl, har samtidigt utnämnts till enväldig kyrko- med tillfredsställelse.
BELGIEN H A R U P P T A G I T DIPLO- minister i Tyskland.
Påven anklagar nazismen för att h a M A T I S K A förbindelser med Sovjet- B E av konflikten har riktats till gene- ralsekreterare Avenol i N. F. från ärke- biskoparna i Uppsala och Canterbury Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen hemställer hos regeringen om svenskt ini- - Unionen t i l l f r ä m j a n d e av Europas fred brutit överenskommelsen att respektera tiativ till en internationell aktion mot kri- och utveckling av de goda förbindelserna katolicismen och införa bestämmelser, get.
Och Svenska Sektionen av Int.
Kvin- mellan Iänderna.
som strida mot katolska och gudomliga noförbundet för Fred och Frihet vädjar till utrikesministern att nordens regerin- N FÖRFATTNINGSKOMMISSION lagar.
har tillsatts i Sovjet och samman- F:S R A D MÅSTE S A M M A N - gar inte måtte spara någon möda för att E N. trätt under Stalins ordförandeskap för att KALLAS för italiensk-abessinska hindra k r i g förbereda genomförandet av de i höstas konflikten - troligen den 29 juli - i
Den nordiska insatsen.
I Utmärkta anordningar, ett fint pro- gram med givande föredrag och diskussioner och en påfallande god och så sammanfattar kamratlig samvaro fröken Greta Stendahl under ett samtal med Tidevarvet sina intryck av den an- dra Nordiska Studieveckan, som hållits på Grankulla Arhetarakademi I Finland och från vilken fröken Stendahl just åter- kommit.
Det ä r på initiativ av Nordiska Folk- h .. - högskolans i (&gt;en &amp;?
och Internationella Folkhögskolans I HeIsingör elevorganisa- tioner sam de nordiska studieveckorna kommit till - den första hölls som be- ' k a n t i Viggbyholm i fjol.
I år hade man dessutom fått ett mycket värdefullt hi- stånd från den finska avdeningen av Backlund kom också på sin kursavslut- ningsresa till Grankulla.
Ja: tror också a t t de finska deltagarna likaväl som vi andra fick mycket av vec- kan, säger fröken Stendahl.
E t t ganska rörande vittnesbörd om detta gavs i. o. a v en ung flicka från Österbotten från barkbrödets trakt.
som kladd i finsk na- tionaldräkt och med långa ljusa flätor såg ut som vore hon tagen ur Kalevala.
Hon uttryckte sin glädje över vad hon fått lära och höra under denna nordiska samvaro och förklarade att till nästa Ar skulle hon komma med - men då skulle hon ha lärt s i g svenska.
Över huvud ta- get hade j a g intrycket.
säger fröken Stendahl att där det verkligen finns ett behov av kulturgemenskap.
där kommer för folkbildningsarbete för Nordiska Studieveckan med två utmärkta och in- tresserade personer i spetsen, hr Pekka Railo och professor Zachris C a s t r é n Demokrati och folkupplysning främst ur nordisk synpunkt.
de nordiska folkens insatser och betydelse för kultur och po- Iitik var programmets huvudpunkter.
Christian Lange som talade om Nordens betydelse för Nationernas förbund påvisa- de exempelvis hur d e nordiska staterna vid flera tillfällen genom sina personliga re- presentanter på ett lyckligt sätt gjort sig gällande genom a t t hålla på sin rätts- ståndpunkt och redaktör Sven Backlund gjorde en mycket fängslande exposé över det nordiska sammanhanget.
Ett oförglömligt föredrag v a r också också finnarna med.
Innan studieveckan avslutades antogs en del resolutioner.
E n gällde kulturför- Iiindelserna mellan Finland och Skandi- U U p p till fred.
Med rätta frågar Amelie posse- hela folket, de breda lagren, som Brázdová i ett brev till Tidevarvet i v i n n a makt och pengar.
Fattigdom Världsförbundet föregående nummer var vi äro och vad vi göra i en.tid, som egentligen inte är sysselsatt med något annat än att fullborda förberedelserna till ett nytt krig, och då olika Iänders och lidande.
död och sorg är deras vinning.
Folken Vilja inte heller krig.
Endast några vapenfabrikanter och aktieägare i vapenindustrin ha en så- dan önskan.
Likaså några diktato- diplomater flyga omkring för att allt tinder fredliga försäkringar och för- drag förmå sina g r a n n a r att dröja, till dess de själva äro färdiga med sina rustningar, Det är alldeles rik- tigt, att i ett sådant skede skall Tide- varvet om än så blygsamt vara med och säga sitt ord även om det skulle vara förgäves - vem som nu är vis nog att kunna bedöma, vad som är förgäves eller icke.
Bakom den högkonjunktur och därmed minskade arbetslöshet, som vi alla under det senaste året fröjdat oss åt och njutit av, har stått en rer och enskilda individer, som Vill utsuga andra folk.
Folken önska fred.
Det är hög tid, att folken få sin vilja fram.
I Sverige så man kriget som ett I ont På sin höjd har ett fåtal intresse av att andra länder föra krig, detta för snöd vinnings skull.
Det är inte mycket bättre.
Men i vårt land ha vi i stället fösvarsvilja.
De poli- tiska partierna äro något olika in- rektor Peder Manniches om Höjskolen, e t ställda alltifrån högerns romantiska, ofta äkta, patos, som likställer foster- landskärlek med militär, gasmasker och underjordiska källare med ce- skugga, som mer och mer träder i menttak av viss tjocklek och fram till förgrunden, fast vi alltjämt söka den fredligt inriktade socialdemokra- blunda.
Ty vad har förorsakat den- tiska ledningen, som provisoriskt vill na högkonjunktur annat än rust- försvara demokratin men så ningsindustrin!
Det tänka vi väl alla billigt som möjligt.
Försvara demokratin!
Menar man om vi över huvud taget tänka något.
demokratins idé?
Ty demokratin har Men om vi befara att krig ä r i an- ännu knappast .sett dagen.
Det är nalkande, hur kan vi ta det så lugnt, endast begynnelsen.
Vi ha en mängd varför låta vi tiden gå ifrån oss?
lagar, som kanske kan kallas demo- Vad kan vi göra är det oansvariga Kratiska, men vi Veta att genom det svaret.
-- Vad skulle det vara för proportionella valsystemet, konser- någon oemotståndlig makt, som kun- Vatismens framsynta r e f o r m, för att de dra kriget över oss som ett ound- göra sig evigt beståndande, är det i vikligt öde?
Är det oövervinneliga verkligheten alltjämt fåtalets vilja, armèer och mäktiga regeringar?
som gör Sig gällande - vad de än Visst inte!
Regeringarna skifta allt kallas.
Det finns ännu trots allt ett oftast och de liksom armèerna proletariat i samhället, kvinnor och bestå endast av vanliga människor arbetare.
De utgöra tillsamman en - ibland litet mer, ibland litet min- överväldigande del av folket.
Deras dre begåvade - som alla varit lin- vilja - om de vilja - är folkviljan.
Tänk om folkviljan i alla länder debarn och alla en gång ska dö.
Men vad är kriget?
Människornas begär skulle säga ifrån, att den inte önskar efter makt och pengar.
ingenting an- krig.
Då skulle det märkvärdiga in- nat.
Det kan sedan klädas ut i na- träffa, att det ej blev krig.
Det lilla tionalkänsla och fosterlandskärlek.
fåtalet måste höja sig för det stora ära och hjältemod.
Men det är inte flertalet.
Vi ska bara inte tro att som som tillsatt en kommitté dinavien.
A andra sidan förutsattes att Finlands finsktalande folkbildningskretsar måtte uppehålla och fördjupa intresse: för Skandinav iens språk och bildningsarbete.
Vidare uttalade man s i g för utbyte av elever och lärare vid de nordiska folkhög- skolorna, utbyte a v journalister.
anord- nande av lärarkurser för studiet a v mel- lanfolkliga problem etc.
Kursen på Grankulla fick en indirekt fortsattning i Stockholm, dit Nordiska folkhögskolans kursdeltagare och lärare fortsatte på sin Europaresa och där en angenäm samvaro mellan nuvarande och förutvarande lärare och elever samt andra intresserade kom till stånd vid en mot- Förhal- tagning på Stockholms Stadshus.
landevis var det litet för f ä finnar, men anmälningarna från d e övriga nordiska länderna inklusive Estland hade Varit så talrika, att man inte vågade reklamera för Ungdomsstämma i nordisk Bidrag til Kulturen.
Red.
Arne Sörensen talade om frågan: E r Norden en kulturell Provins i Forhold til Europa?
- Detta ä r bara i allra största korthet några detaljer ur det mycket mångsidiga Studieveckan mycket i Finland Fred Och Frihet repre- Köpenhamn senterades av ett tjugutal deltagare, med fru Toini Iversen, Finlands ordf. i spet- Dansk Kvindesamfunds ungdomsorga- sen och hela Nordiska Folkhögskolan med nisation i Köpenhamn anordnar söndagen Axel Sömme.
Arne Sörensen och Sven den 25 augusti en nordisk ungdomsstäm- ma, till vilken a l l a unga kvinnor.
in- det är lätt för en folkvilja att göra sig hörd.
Den måste först och främst frigöra sig och världen från det nät av god, förblindad offerviija och ond vinningslystnad, som rege- bjudas nordiska vi^^$^ ungdo- mens vilja att hävda kvinnornas ställning som fria ansvarsmedvetna medborgare och att samarbeta för detta m å l Förmid- dagen upptages av mottagning förlisnd- lingar, hilutfärd och t e tillsammans med deltagarna i den internationella Open- Door-kongresen.
på eftermiddagen blir det offentligt möte I Kvindelig Læsefor- enings festsal.
med tal a v Alva Myrdal Sverige Caro Olden Norge, Thyra von rar samhällslivet.
Den måste också känna sin litenhet och sitt ansvar så starkt, att den befrias från minder- värdighetskänsla och i stället förstår sin makt.
Och den måste tro att det till synes omöjliga likväl är möjligt.
Och inträffar!
Stella Kornerup.
Danmark.
Kajsa Krook, Ell Lading-Andersen Fin-
Nordisk kvinnog ymnasti k En sportfest i Moskva.
om arten av den väldiga parad, en Sovjet har velat drmonstrera sitt intresse för amatörsport och gymna- F r å n den internationella författarkon- gressen i Paris kom en av deltagarna stik på verkligt bred grund.
Det starkaste intrycket från sport- på genomresa till Stockholm.
Det var festen var all denna ungdom i sol och Michail Koltzow, en av Sovjets mera be- vid Sigtunaskolans moderna och tanken måste vara med.
känslan.
hela glädje, med blommor och vimplar kanta unga skriftställare och journalister.
dominerande anläggningar högt människan i högsta koncentration.
Man stralande färger.
berättar fröken Armida H r Koltzow är redaktör för skämttidnin- — Uppe och vägen vid infarten till staden ä r det dessa veckor ett rörligt liv.
Det är inte nog med att planerings- och nybyggnads- arbeten pågå för f u l l fart I sommarvär- men.
Tvåhundratjugufem kvinnliga innliga gym- naster från de fem nordiska länderna och förresten också från andra stater i Euro- på och Amerika ha hörsammat kallelsen till Nordiskt Förbunds för Kvinnogym- nastik sommarkurs.
Denna som hålles årligen om äxlande i Finland, Sverige, Norge och Danmark har i år för andra gången placerats i Sigtuna.
Elli Björkstén är för kvinnogymna- schen ».
Man såg de mest fantasifulla ar- Gårdsplanen vimlar a v spänstiga ge- stalter I de vackra blåa och gråa gymna- stiken vad er Ling på sin tid var för rangemang.
Det fanns f.
ex. jättelikt för- stikdräkterna och de nordiska språken mansgymnastiken, det ligger bara 1 0 0 år storade bilder av de olika s p o r t g r e n a r ljuda I behaglig och otvungen blandning.
emellan, säger e n entusiastisk deltagare och i varje bild, som bars högt över de lv marscherandes huvuden stod en levande Medarbetaren kommer lagom till dagens från England, M första lektion.
som samtidigt är dess ledare för en g höjdpunkt, nämligen Elli Björksten ni tim-, England den me i den ståtliga gymnastiksalen.
Det är ~- la: försökte n u I4 år, som Elli Björkstén varit den gymnastik I vårt gymnastiskt ganska oi ften I dessa kurser.
Men det tresserade land.
säger M i s s Wright o ska lir just - och det intygas Elli Björksténs gymnastik har haft sto framgångar.
V i behöver den.
Vårt allt endast en avdelning för fotboll och för- uppslukande intresse for sport och spel resten endast en för brottning.
Efter de- gör att den fysiska fostran som gymna- fileringen av de många avdelningarna, som representerade stadens 10 räjonger, r stiken ger blivit ganska försummad.
t Bland deltagarna befinner sig också följde en avdelning av professionella, de ordf. för den norska föreningen av Nor- var mindre vackra.
Annars var det verk- t diskt förbund för kvinnogymnastik, frö- Iigen ett underbart skådespel med alla mekaniskt arbete med armar och ben — ken Elisa Platou.
Hon herlittar om de dessa vackra, välväxta ungdomar, bruna stora landvinningar Elli Björksténs gym- och glada Om det var sparsamt med fot- nastik gjort i Norge, där det for 12 år boll fanns det så mycket mera gymnastik, sedan knappast fanns en kvinnlig gymna- tennis, diskus, kanot- och roddsport, t. O. Barnavårdskurs stikledare att uppdriva, men där intresset m. schack räknades med bland idrotterna.
vuxit oerhört på dessa år och tagit sig Och hela tiden följdes paraden av ett to- i kolloktivhuset.
uttryck bl.
a.
I de talrika frivilliga gym- nande, fallande och stigande jubel när de Kurser i psykologisk barnavård med nastikavdelningarna bland arhetande kvin- passerade mausoleet.
föreläsningar och praktiska övningar nor från alla upptänkliga yrken - Jag hade haft tillfälle att se några Kursen I Sigtuna, som står under led- repetitioner dagarna innan, berättar frö- komma a t t anordnas i Kollektivhusets barnavdelningar med början den 15 sept.
ning av den svenska ordföranden fröken ken Zetterlund vidare och där var det Det blir högst femton barn, spädbarn och Marrit Hallström och med vice ordf. fru- ken Karin Karling som organisationschef.
småbarn under sju ar, som utgöra öv- är mångsidig.
Den har avdelningar för D:r A l f h i l d Tamm som ningsmaterialet.
småbarns-, skolbarns- och motionsgymna- h a r överinseendet över kursen samt d:r stik.
vidare orientering under ledning av N. Nielsen bli föreläser.
Kursen ledes fröken Karin Ljungwaldh och slutligen av kollektivbarnkammarens föreståndarin- förekommer föredrag i olika med gym- na fröken Greta Lundberg.
Särskilt med- nastik och uppfostran sammanhängande delas att några praktikanter kunna få ämnen.
Bl.
a. har professor Charlotte börja arbetet redan nu.
Anmälningar ske Bühler föreläst om ungdomsårens psyko- till fröken Lundberg, John Ericssongatan logi.
6. tel. 50 I I 20.
Stockholm.
Fastän endast passiv åskådare har — — meilsrhetaren blivit riktigt uppfriskad under en dag i Sigtuna.
SA glad och Rättelse: vänlig är stämningen bland de med hän- I Amelie Posse-Brázdovás artikel i förelse arhetande tvåhundratjugufem.
förra numret stod: » t.
o. m. nazisternas Som f. ö. se ut att kunna gå i döden för massamfund kan ju inte hest5 utan vår sina ledare.
- n. medverkan — ».
Skall vara manssamfund.
över — och fa- särskilt en sak, som ja:.
tyckte var rolig.
och där de verkligen se ut att ha roligt, Man övade tt slags figurspel med bollar Eftersom alla kostnader bäras a v och vimplar och både soldater, äldre kvin- och det dessutom är sörjt för tillr nor.
barn och ungdom deltog under den gladaste stämning.
.
Som en bakgrund till denna uppvisning av jättemått kan det ha sitt intresse att Fr Fröken Zetterlund talar om en liten de- t a l j från paraden, som visar hur djupt medvetandet om idrott för alla har trängt: där fanns också en avdelning av f. d. brottslingar, medlemmar a v något upp- fostringskollektiv, som marscherade med i ledet.
Ett litet bevis på att man verkli- gen vill ta upp dem i samhällsgemenska- pen igen och räkna med dem som män- niskor och sportsmän.
Och något annat nytt från Moskva?
Ja, den nya metron, som verkligen var något oerhört vackert och imponeran- de.
Tolv stationer är färdiga nu.
De utgjorde alla var och en för sig ett full- komligt konstverk.
alla olika, uppförda i den mest praktfulla marmor i olika färger och med ståtliga balustrader och pelare.
Metron har ju varit ett gemensamt in- tresse om något för Moskvas befolkning slutar fröken Zetterlund.
men så har det också blivit en sevärdhet av första ord- ningen.
Casan.
vänd, med en viss frihet och passar I detta fall.
Analysen är skoningslös, men emedan den ä r förenad med vördnad och medkänsla blir den inte grym.
Den ploc- hon regredierade till pregenitala stadier.
Olyckliga omstandigheter vid valet av make gjorde att hon helt ung kom att genomgå erfarenheterna som maka och kern, inte a v spontan känsla utan av rädsla att stöta bort honom genom ett nej.
Hennes förtvivlan över att han hastigt drog sig tillbaka var mera kränkt kar inte sönder människan Victoria Be- nedictsson, så att uttrycket dissekera som Ernst Ahlgren själv så gärna använde passar inte här - tvärtom, den försöker göra en helhet av denna kvinna och hen- nes liv ut från en bestämd utgångspunkt om vad det var som bestämde hennes öde.
Analytikern utgår från att Ernst Ahl- dokument av och om henne, allt mindre försiktiga.
allt mer inträngande ju längre gren endast blev en vrångbild av vad tiden led och tog med sig Brandes, Lun- naturen ämnat henne till.
Hon föddes degård, hennes enda dotter, och andra med stora förutsättningar i begåvning, som möjligen kunde ta anstöt.
Vad Bran- viljestyrka och vitalitet men nevrosen des angår skulle man önskat att han fått kastade tidigt sin förtrollning (Iver henne, uppleva den psykoanalytiska studie - av och hon förvred och förbrukade sina kraf- Tora Sandström - som slutligen kommit, ter i kampen mot den utan att själv rik- ty där får han en upprättelse efter de tigt veta - eftersom den moderna psy- vad det mindre smickrande porträtt Ernst Ahl- kologien inte var uppfunnen gren gjorde i Elsa Finne och Den berg- var hon kämpade emot.
Till dess slutli- gen den sista stora emotionella hesvikel- tagna.
Man förstår kanske inte att en så klok karl nånsin började leka med sen förvärrade till olidlighet en gammal Ernst Ahlgren, ty han borde begripit att ångest från vilken hon flydde in i döden.
det var att leka med elden, men man för- Analysen vill med belägg av hennes egna står varför han flydde i förskräckelse frikostiga upplysningar om sig själv visa att hon blev hämmad i sin utveckling till med svedda don Juanlockar.
Den som skriver detta är icke nog be- normal sexualvarelse på grund av nevro- vandrad i den senare litteraturen om tisk disposition och felaktig behandling i kärlekslös- Ernst Ahlgren för att avgöra i vad mån barndomen av föräldrarna analysen förändrar Ernst Ahlgrens bild het inför hennes ömhetshehov och sedan sådan den stod där innan » En psykoana- oförståelse för hennes önskan att bli ar- lytisk kvinnostudie » kom till.
Men den tist.
Hon blev sen aldrig en mogen kvin- freudska metoden tycks vara skickligt an- na till sitt känsloliv, på analytiskt sprak: moder utan att de kunde utveckla henne, lösa henne ur hämningen och förlika hen- ne med hennes kvinnliga roll.
Därför reagerade hon med hatfylld protest mot mannen och barnen, att hennes två barn voro flickor gjorde saken bara värre.
Hon hatade att ha gett dem en droppe av sitt blod, heter det, och den yngstas tidiga död var en lättnad.
Sin kärlek kastade stolthet och hat över förödmjukelsen och missräkningen än verklig kärlekssorg.
Det faktum att hon genast försökte utnyttja sin erfarenhet litterärt och till en början sökte intala sig och andra att hon skulle bli en rasande fin konstnär av det här, skulle kunna tyda på att analytikern har rätt, men ett författarhjärta är ju ett mångtydigt ting.
I alla fall så kunde hon hon på det egna jaget och på den jag- prestation som det litterära arhetet ut- gjorde.
det är därför ett av kapitlen i boken heter: narcism och exhibitionism.
Medan hon skyggade för den fysiska hän- givenheten såsom något förnedrande och något som miste utlösa förakt hos man- nen som tagit emot den, blottade hon till höger och vänster sitt personliga liv inte bara i det publicerade, vilket j u hörde till det yrke hon valt, utan även i brev och dagböcker, skrivna även de inför offent- ligheten.
Och ändå fick hon inte nog.
Hon sökte hela livet den kamrat och vän som hon kunde fil tala om allt för, hon tänkte sig nog att få ta förtroenden men framför allt vore det viktigt med någon som aldrig tröttnade att höra på och aldrig att diskutera felen och förtjänster- na i hennes manuskript.
Hennes kärlek till Brandes var mest intellektuell, och hon blev hans älskarinna, säger analyti- inte direkt och ögonblickligt omsätta i konst sin kärlek och sitt hat som hon hoppades, vilket Den bergtagna.
gripan- de som mänskligt dokument men misslyc- kat som konst, nogsamt visar.
När man nu med analytikern ser över hela hennes - - - - Elin Wägner: En psykoanalytisk kvinnostudie.
D som var mma en påminna om det sovjetryska idrottsmär- ket, soni instiftades vintern 1930 — 31 och omfattar löpningar, höjd- och längdhopp samt simning.
Under de första tre åren grep sig ungefär fyra miljoner min och kvinnor an med träningen för proven och en halv miljon tog idrottsmärket.
Sedan kom d i t stora uppsvinget.
Bara under första halvåret av 1934 kom ytterligare 2 miljoner människor med och I den takten har det sedan fortsatt.
Målet för den intensiva propagandan är helt enkelt att med sportens hjälp fostra en hel generation till friska, sunda och glada minniskor.
Det måste skaffas idrottplatser och utrustning och tränings- möjligheter och instruktörer och samti- digt sörjer man noggrant för de enskildas hälsa.
Svaret på denna propaganda kan man se ute på fabrikernas och skolornas idrottsplatser dit människorna strömma - et var en gång på åtti-talet en skånsk ’ postmästarfru, fattig och ofärdig, på kant med sin man, försmådd av den tillbedde, nedskälld av Politiken för sin sista roman, och som trots sin skräck för självmord blev tvingad till det av sin ännu större skräck för livet.
Hon önskade i sin sista stund brinnande att kunna fortleva i sitt arhete och att ge Georg Brandes en chock, icke minst för att han försmått en så genial förfat- tarinna.
Och det gick som hon ville.
I varje fall med berömdheten.
Efter Ernst Ahl- grens död fortfor det att komma ut nya böcker av henne och nya upplagor av de gamla böckerna.
Axel Lundegård för- valtade troget hennes litterära kvarlåten- skap och gjorde färdiga böcker av hen- nes fragment.
Det ä r tvivelaktigt om detta litterära testamente var en lycklig disposition, särskilt för arvtagaren, men minsta utkast blev i alla fall använt.
Sen kom det böcker och uppsatser om henne, Krokodil.
dessutom medarbetare i Pravda, chef för det stora tidningsförla- get Jourgaz och ordförande I journalist- förbundet I Sovjet.
Han är en ung, mörk nian.
som berättar med stor humor om sina erfarenheter som skribent i ett av gen en internationell byrå på mycket bred bas för a t t ytterligare verka för de antagna resolutionerna.
Bland medlemmarna i byrån är sex eller sju nobelpristagare — bl.
a. lär Selma Lagerlöf ha sänt ett myc- ket förstående telegram.
Vad man nu v i l l verka för ar.
utom ett gemensamt upptridande mot krigsfaran och fascis- men i resp. länder, ett ökat utbyte mellan de olika ländernas skriftställare, under- lättande av resor och dylikt och slutligen beslöts inrättande av ett internationellt litteraturpris, avsett icke som belöning för ett helt livsverk utan för en viss bok.
— J a s tog vägen over Sverige för att få se ert land, säger hr Koltzow vidare, vad jag sett har på det högsta in- - - - - bana förstår man hur fåfänga hennes egna försök att rädda sig voro, hur få- fängt Axel Lundegårds snälla vaktande, s i hon inte skulle få tillfälle att göra sig något och hur fåfänga Georg Brandes små generade sjukbesök.
Hon kunde inte annat göra än öppna pulsådern.
Det var för henne en naturlig död.
Den som be- tänker detta öde nu sedan det väl ä r för- brunnet och dess hetta blivit till aska sa- ger sig att det var väl bättre att hon fick detta slut än att hon likt Alfhild Agrell skulle fått lov att skapa om sig till Lovisa Petterqvist för att få bröd för da- gen.
Det är inte värst mycket höstsol över gamla författarinnor.
tresserat mig.
Det sätt på vilket ni sö- ker hemiistra naturen ar i många avseen- den förebildligt for oss.
E r renlighet.
er kultur - - Vårt stora prohlem är kampen mot naturen fastan vi kämpar för freden är vi stora erövrare!
Och na- turen är så stor och hård att vi inte vill ha några mönskliga fiender.
Som journalist och författare är det ju min uppgift at: vara ögon för folket och människornas livsvillkor intresserar mig i allra högsta grad.
Just n u ar arbetet för en högre Ievnadsstandard särskilt aktuellt kad folkmängd måste betyda ökad Minskad folkmängd innebär hos oss Ett av sina uttryck far detta ar- också minskade arbetstill= arbetslöshet - ju färre människor bete I den oerhörda efterfrågan på böc- däremot, dess flera arbetstillfällen på var fällen ker och tidningar.
Pravda utgår nu i och en - det är ett argument som ofta 2½ milj. e x.
men vi skulle ledigt kunna kommer fram i den allmänna diskussio- Men h u r är det då med arbetslöheten?
öka upplagan till 6 milj, om v I bara hade Några sam- Blir den inte större om antalet arbetsföra nen om befolkningsfrågan manfattande synpunkter på saken ha t. ex. människor ökas?
Det är ganska natur- Befol kningsf rågan mer att bli en extra anledning till arbets- " Befolkningspolitiken " skall löshet under övergångstiden.
inte tvinga människor ut i Därtill kommer den förändring i själva ett nödläge sammansättningen av befolkningen, som Med alla dessa synpunkter för ögonen gör att försörjningsbördan för de arhets- fora åldrarna trots den minskade barn- framstår kravet på en positiv befolknings- mängden blir starkt ökad.
Myrdal påpe- politik så mycket starkare.
Myrdal fram- och arbetslösheten Ö tid- nyligen framförts av en förf.
i Social- ligt, svarar Myrdal, att den uppfattnin- Demokraten, som söker bevisa.
att f ö r gen fått gehör i en tid, när det är trångt sörjnings- och fördelningsproblemen är om arbetsmöjligheter på många o m r å d e n lättare att lösa med en liten folkmängd Men den är icke desto mindre felaktig i Sverige har vi ingen Och hur ofta möter man inte den upp- det väsentliqa.
fattningen, att allt talet om förbättrade brist p i naturtillgångar och sannerligen med litet lösnummer annars blir ju ningen bara en osynlig hem- och familje- möjligheter för barnafödande och ett un- icke heller på behov, som det gäller att är ett för- fylla Felet kan inte vara att vi är för arbetslöshe- många i landet för att skaffa oss en skap- Genom en folkminskning tens tyngsta bördor, ett trick för att lura lig utkomst sjunker inte bara arbetarantalet utan ock- dem in, ännu större svårigheter!
så mängden av arbetstillfällen Många av oss anser att det ekonomiska livet De enskildas rätt att ha skulle kunna organiseras så mycket bätt- re att nöden I samhället avskaffades och barn arbetslösheten utrotades.
Meningarna om för inte existera - inte i något l a n d.
i längden slutar h r Koltzow.
C.
H.
Professor Gunnar Myrdal har i en a r - vari samhälIsorganisationens brister be- tikel i den norska tidskriften Fritt Ord - står och genom vilka reformer en högre på grundval av ett par föredrag hållna i ekonomisk standard kan åstadkommas ä r var i Föreningen Norden i Bergen och mycket olika.
Men hur vi än politiskt Trondheim - på ett mycket klarläggan- bedömer samhällets organisationsproblem de sätt bemött denna uppfattning, sam- är vi väl eniga om att detta prohlem ä r tidigt som han starkt understryker den lika viktigt och lika allvarligt med en betydelse för de enskilda mäinniskornas liten befolkning som med en stor.
livslycka.
som ligger i möjligheten att kunna ha barn Den medvetna befolk- En besvärlig övergångstid.
ningspolitiken ä r påkallad inte bara f ö r a t t höja folkets kvalitet och bevara dess Men framförallt måste vi komma ihåg ekonomiska standard utan Också av rena att en minskad befolkning först kan upp- sociala rättfärdighetsskäl.
stå efter en övergångstid under vilken kar.
att den nu arbetsföra och fruktsam- ma generationen icke på långt när föder tillräckligt många barn för att upprätt- hålla sitt eget antal.
Just nu ä r sålunda denna generation övertalig.
Under en håller återigen att det är under nuvaran- de förhållanden som flerbarnsfamiljerna kort övergångsperiod, innan åldringarna ännu relativt sett har blivit flera än de ä r i den vaxande befolkningen, har den arbetsföra generationen en onormalt liten försörjningsbörda för barn och gamla tillsammantagna.
Det ä r vår egen situa- tion just nu Men denna övertaliga ge- neration kommer att åldras.
Efter Oss kommer en generation som är starkt för minskad När den blir vuxen Och arbets- för, blir den i stället tvungen att bära skor ut i de svårigheter som kunna sam- manhänga med en stor barnskara.
Det gäller ju tvärtom att åstadkomma en ny balans mellan existensmedel och försörj- ningsbehov att öppna människornas ögon för den nuvarande orättvisan och få dem a t t betänka sina ekonomiska frörpliktelser mot samhällets barn En socialpolitik som t a r sig an barnen och skyddar familjen ger dessutom ett ut- tryck för en uppskattning från samhällets bördan av försörjningsplikter emot en stor generation av gubbar Och gummor.
Nästa generation ungefär om trettio år - blir det dubbelt så många åldringar per arbetsför individ som nu.
Och framförallt tar man fel om man tror.
att de barn som vi nu föder.
skall få det särskilt bra för att de ä r så f å derlättande av föräldraskapet räderi mot dem, som burit Det ä r ju ett hållbart resonemang.
T y skulle frågan huruvida en män- niska får ha barn eller inte enbart av-.
göras av ekonomiska skäl hade vi ju hela produktionsapparaten måste förmin- skas.
Den relativa mängden realkapital per arbetare borde visserligen ökas.
Men denna ökade kapitalrikedom tror j a g hamnat i den verkliga orättvisan eller hur?
så många positiva glädjeämnen finns det väl vid sidan av besväret med barnen, att detta skulle kännas som en stor orättfärdighet.
kommer att försvinna mellan fingrarna på oss.
Det kan knappast undgås att en dylik sammankrympning i hela hushåll- ningen måste följas av allvarliga, kris- skapande verkningar, som närmast kom- Efter att ha tagit del av denna a n a l y s inte att Ernst Ahlgren var präglad har den som skriver detta mycket större av sin tid så som vissa litterära uttol- sympati for Ernst Ahlgren än förut, se- kare mena, och j a g håller med henne om dan j a g ser i dess sammanhang hennes att de litterära inflytandena som kommo lust att utställa sig och hennes naiva under senare år säkerligen inte spelade självupptagenhet och självöverskattning.
så stor roll vid utformningen av hennes Hennes tragik blir större så j a, egentli- världsbild, även om hon påverkades rent gen mycket större och betydelsefullare än formellt.
Men visserligen var hon oer- även analytikern visat.
Vad j a g saknar i hårt tidsbunden i det satt varmed hon tog denna bok kommer in på denna punkt; för given den radande uppfattningen mot nämligen tillräcklig hänsyn för vad tidens kvinnan, den som hon revolterade emot.
allmänna inställning till kvinnan betytt Hur revolterade hon?
Jo, så att hon var för att forma Ernst Ahlgrens öde.
T r o t s utom sig över att inte vara man och hon den risk detta för med sig.
skulle j a g sökte fly över i en arbetsvärld och en in- vilja våga påstå att Ernst Ahlgrens furia tellektualism där hon som kvinna betrak- och skammen att vara kvinna hade ett rik- tade sig själv som främling.
Hon finner tigt drag i sig.
naturligt för en mänsklig det förnedrande att spela kvinnans roll Varelse, medveten om sin värdighet.
Det i det sexuella livet därför att den ä r un- tokiga och det som gjorde henne ytter- derordnad men frågar sig inte vad det ä r mera tokig var att hon till hälften eller for ett dumt trick att kalla den underord- mer än hälften trodde på den nedvärde- nad.
Hon vågar inte tro på kärlek som ring hon reste sig emot.
Detta kan man möter henne förr än hon har svart på s e på många ställen men bäst i den vitt, av risk att lida den förfärliga skym- ohyggliga novellen Ur mörkret.
fen att som kvinna älska först, älska mer mycket det frätande föraktet frätte henne själv, s e vi just i novellen Ur mörkret.
Hon var så klarsynt att hon förstod att den fegt konventionella, småaktiga kvin- nan var en olycka for mannen, därom vitt- na till exempel Falaska och I kupèn.
men hon förstod inte att i denna kvinna firade mannens härskartekniska uppfostran av kvinnan sin dundersuccès eller sitt dun- derfjasko.
vilket man vill.
Men frågan om hur reell man anser den inställning vara som Ernst Ahlgren pinades av, har betydelse for bedömnin- gen av hennes grad av sjuklighet.
Om den fiende jag strider emot är verklig, så äro mina reaktioner att betrakta som mera normala i n om j a g kampar mot väderkvarnar, låt vara sen att min strids- metod är tokig och jag så småningom blir det själv.
D e t finns en sjuk punkt i min hjär- na, sade en stämma ur mörkret, talande långsamt med sorgmodig entonighet ..
Men den där spöklika rösten som talar ur mörkret om den obotliga skammen att vara kvinna, om förbannelsen och ömk- ligheten i hennes lott ä r faktiskt ett eko av en värdering av kvinnorna som Ernst Ahlgren mött då hon fick sina intryck för livet, kanske förvridet men bärande vittne om ett drag i tiden.
Analytikern Att läsa denna bok och i samband med gå tillbaka till Ernst Ahlgrens duktion har varit att läsa ett stycke turhistoria.
ett stycke kvinnohistoria onormalt upphävande.
folkningsfrågan.
~ Alltså ä r det redan av ekonomiska skäl nödvändigt med en kraftigt insatt.
posi- Men också ur de enskilda människornas synpunkt ä r den nuvarande fruktsamhetrutvecklingen far- Iig, De barnlösa eller ensambarn-famil- tiv befolkningpolitik jerna ä r knappast någon lycklig livsform för vanliga människor.
Man har j u in- gen att sörja f ö r Man har så få band som binder, Men antalet av dessa fa- miljer växer alltmer, Olyckliga ensambarn garna på ensambarnen själva.
Det finns en hel vetenskap som sysslar med dessa spörsmål.
Den har fastslagit att de en- samma barnen just genom avsaknaden av syskon ofta får en uppväxtmiljö som inte ä r helt lycklig.
D e blir ofta lillgamla och bortskämda.
Allt för ofta utvecklas de till rena prohlembarn.
Som uppväxande ungdom tyckas de ha svårare att finna en frisk.
utåtvänd och social livsinställ- ning.
Ibland får de hela livet igenom bära på en börda av ett outvecklat och i olika avseenden snedvridet känsloliv som ofta yttrar sig I överdriven själv- upptagenhet och som i n t e bara gör dem mindre dugliga i samhället utan också gör både dem själva och deras komman- d e livskamrat olyckliga.
där- pro- kul- men Men ovanpå detta skulle men ingen särskilt brännande och out- man hjärtligt önskat att Ernst Ahlgrens, plånlig skam för en kvinna, förutsatt a t t skugga efter att även ha blivit under-: hon inte begått något som fräter på hen- kastad psykoanalys äntligen finge ro i nes aktning för s i g själv.
Ernst Ahlgren sin grav.
.
Elin Wägner.
försökte radda sig genom att ge sitt eget Tora Sandström: En psykoanalytisk kvin- kön till spillo i ett djupt förakt, men hur nostudie, Bonniers.
i 1 I Ännu skadligare är kanske verknin- Inte är det detta när det talas om be- att tvinga flera männi- sida av familjebildning och föräldraan- svar Att en sådan omvärdering är nöd- vändig om vi önskar att hålla vår folk- stam uppe a r ofrånkomligt.
Men önskar vi att det skall födas flera barn är det också vår plikt att skapa tillfredsställan- de livsvillkor för dessa barn.
Tvärtom kommer våra få taliga barn att få det sär= skilt trångt Och knappt, just för att de är så få Och ändå har så många gamla att försörja med sitt arbete.
ä n den andre eller obesvarat, men hon en helt annan in Ernst Ahlgren drömde frågar sig aldrig varför i hela världen sig och på något sätt har det verkat sär- det ligger något skymfligt i det.
Att g&amp;- deles ironiskt att det skett samtidigt med van av hela ens j a g blir försmdåd ä r ett firandet av 600-årsrminnet av träldomens hårt slag för den mänskliga självkänslan lämnas att lida nöd.
man eftersträvar,
