# ID: svediakorp-per3724
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 6,698
# sentences: 305
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Spelet om Till kulturens.
skydd.
krig och fred E n internationell kongress av författa- deras förverkligande?
Bland talarna var re har varit samlad i Paris till pro- ett antal Sovjet-ryska författare, som med test mot fascismen, till en deklaration för sina erfarenheter av ett nyvaknat och nyss Ö Överenskommelsen mellan V a d har hänt?
läskunnigt vordet folks oerhörda hunger England samtliga stater med läge vid Östersjön.
kulturen och de mänskliga rättigheterna.
och Tyskland angående rustningar- En synpunkt som undentrykes genom Många av de kända gamla förkämparna efter litteratur och mottaglighet för dess na till sjöss har framkallat en dyster Lettlands åtgärd att omedelbart hemkalla för friheten Voro där, namn som Sällan påverkan, optimistiskt bekände sin tro på stämning i Europa.
Stresamakterna, Ita- SAMLING, så lyder högerns Iien och Frankrike, opponera samfällt emot att England genom denna sin egen- blivande partibeteckning och i över- mäktiga sanktion av de tyska rustningar- ensstämmelse med de,, av riksdagen an- na själv ställt sig på fördragsbrytarens tagna lagen om partibeteckningars inre- sida och lämnat den i Londonuttalandet gistrering har högern skyndat sig att och Stresaöverenskommelsen fattade vika fosterlandet för sig, Men samlingen ståndpunkten om kollektiva uppgörelser i sträcker sig inte ens åt höger Iängre än sticket.
Indignationen ä r så mycket stör- att Nationella Förbundet går fram under re som j u England i N. F. var med Om egen partibeteckning.
det skarpt fördiimande uttalandet emot MÅNGSIDlGARE OCH SMIDI- Tysklands fördragsbrott.
Stämningen har sina ministrar för överläggning.
För att söka blidka de illa berörda Stresamakterna skickades Englands nye minister för Nationernas Förbund, den outtröttlige Mr Eden ut på en n y förhand- lingsresa den gällde denna gång Paris och Rom.
Varken Laval eller Mussolini SVENSK En Riksteatern TURNÈVERKSAMHET som TRAFIKBESTÄMMELSERNA om signolfri trafik började tilläm- pas den första juli.
Den tysta trafiken har fått gott betyg från alla instanser.
ResuI- tatet har blivit större försiktighet och hänsynstagande och större säkerhet.
flyktiga författare.
Men bland de två- och anglosaxiska talarnas sida deklarera- hundrafemtio deltagarna voro också man- des m e d Mr Eden klarlade den engelska stånd- män, vars vapen är pennan,.
Hur långt Kongressen utmynnade i en hoppfull punkten nämligen att England icke ön- kan man förena ordet och den direkta appell för samarhete och modig kamp.
skar avstå från möjligheten t i l l separata handlingen, idèerna om frihet och återupp- Betänk att vi har miljoner läsare, sade icke blivit bättre sedan det framgått.
att avtal om tillfälle därtill ges, medan byggande med det praktiska arbetet för författarna.
det tysk-engelska avtalet icke blivit till- Frankrike Vidhöll kravet på ett samtidigt genomförande av samtliga punkter i det europeiska fredsarbetet, som man tidi- gare kommit överens om.
I Rom dryftades också ett annat ären- de, nämligen frågan om Englands ställ- ning i den italiensk-abessinska konflik- ten.
Den engelska regeringen erbjöd sig Ett enat Norden.
att utan krav på gottgörelse Ställa en N o r d i s k t samarbete på fredlig grund remsa av Englands besittning, Brittiska för frihet och rätt - det var den Somaliland, till Abessiniens förfogande.
samlande tanken i det stora nordiska Stu- Abbesinien skulle på detta sätt få en väg dentmötet, som under midsommarveckan ut till havet, England motiverade sitt för- hölls i Köpenhamn under tillslutning av 1,400 studenter från alla de fem nordiska slag med den stora betydelsen för hela länderna.
En särskild hälsning riktades Europa av att konflikten med Abessinien från universitetets rektor professor Öst- rup till finnar och isländare för deras bleve löst.
Mussolini förkastade dock omedelbart trots allt adagalagda önskan att fasthålla vid den nordiska gemenskapen.
Rektorns detta förslag Han ville inte ha Abessi- stora hälsningstal till studenterna forma- nien framsläppt till havet - av hänsyn de sig därefter till en gripande maning till såväl italienska som franska intressen.
att värna om den nordiska andan, de Han formulerade i stället klart och skarpt nordiska samfundsidealen, som sätter den Måtte den Italiens mål inngenting mer och ingenting, personliga friheten högst mindre än ett italiensk protektorat eller nordiska ungdomen behålla en stark känsla av vad nordisk kultur kan betyda mandat över Ahessinien.
i kampen mot samhällssystem som vill reducera människan till en kugge i ett Abessinien har å sin sida med skärpa stort maskineri vad den kan betyda un- motsatt sig tanken p~ ett protektorat över der de fruktansvärda stormar som just landet.
Och har kejsaren förklarat nu rasa i många andra länder, sade pro- kräftade hjärtliga samarhetet mellan de tre makterna utan i stället betyder ett praktiskt steg i riktning emot en interna- tionell begränsning av rustningarna.
Mot denna uppfattning har från flera håll på- pekats, att sedan Tyskland nu fatt svart har trots på vitt på sin rättighet att genast börja tyskt passtrassel anlänt till Stock- bygga bl.
a, fem stora slagskepp, sexton holm för att leda Frälsningsarmèns före- kryssare och trettio undervattensbåtar, så stående drskongress.
Hon skall själv tala har hotet om kapprustningar till sjöss i vid stora möten i Templet, på Stadion och stället för att avskrivas på ett fruktans på Lidingön.
General Evangeline.
som ar- värt sätt aktualiserat? ..
betat i Frälsningsarmèn sedan sina tidiga Från Sovjet-Ryssland har officiellt på- flickår och bl.
a. i trettio år varit kom- pekats hur de tyska flottrustningarna, mendör för armèn i Förenta Staterna är även om de formellt sett äro begränsade känd som stor vältalare och en fängslan- till vissa ' procent av de engelska, inne- GENERAL EVA BOOTH - NORDEN Av Piet Hein.
I kan høre den, Sangen fra Nord, gennem Klodens utallige Klange.
Den er tavs mellem Hovmodets Sange.
og den tier i Kampsages Kor.
Men den Iøfter sig stille og stark gennem Dagværkets Brus over jorden og den bærer.
Thi Sangen om Norden det er Sangen om Hverdagens Værk.
vi er ikke en udkaaret Flok vi har kæmpet mod Polkuldens Vælde, imod Mørke Og Goldhed Og Fjælde stridt os frem.
Og vi vandt.
Det er nok.
Gennem Kampen for Livet mod Nord blev vi samlet Og styrket Og avet.
Og vor, haardesie Modstander: Havet blev vor Vej til den vældige Jord.
- Vi er smaa men en saa lille Del, fessorn.
Det märkliga har redan skett, att den at vi ikke kan lukke vor Verden Aabnet ud imod Vindene er den dröm om enhet, som hos andra folk för- verkligats endast genom politisk samman- o g kun derved blir Synskredsen hel.
slutning mellan olika stater har blivit Vi er smaa - vi er lykkeligt friet verklighet utan yttre makt här i Norden, for at drømme om Voldsherredømme fullföljde professor Vinding Kruse tanke- gången.
Endast i kraft av sin inre and- vore Kræfter kan usvaekket strömme liga styrka har drömmen om rättens en- i n d i Menneskets enige Strid.
het förverkligats.
Den nordiska gemen- I den Kamp har Vi vundet vor Plads rustningen på det allra närmaste berör vaxer timmer för timme.
samhetslagstiftningen behärskar en rad av Vi bandt Malstrømmens Styrke bak de viktigaste Iivsområdena för nordens Arken, professorsbefattning i Bonn.
Men ome- BEKANTA FREDSOMRÖST- folk både ifråga Om det personliga och det ekonomiska livet.
Låt oss också kom- gjorde Luften til Grøde i Marken NINGEN i England har nyss avslu- delbart efter avskedandet blev hon kallad ma ihåg att en mängd svira stridsfrågor, og tvang Kraft af det stille Kompas.
till professor i Basel.
tats och Iämnat överväldigande majori- som i övriga länder normalt bruka av- De usynlige Ting har Vi set bära en stor fara för det europeiska för- även om man i yttersta nödfall skulle motses med stort intresse i Sverige.
troendet.
En flotta på 400,000 ton i hän- kunna sträcka Sig så Iångt, skulle det KARL BARTH.
den derna på en makt, som öppet fullföljer dock alrfig komma ifråga att Italien an- kände teologen och skriftställaren be- aggressiva syften, betyder en oerhört förtroddes denna makt.
kant även för sina skarpa strider mol trosrörelsen T y s k a K r i a har på mycket större risk för freden än t. o. m. Rustningarna pågå under tiden med all det dubbla tonnage thos en stat som håv- intensitet 6 båda sidor.
Och spänningen grund av sina åsikter avsatts från sin mellan å ena sidan England, som vill full- dar den defensiva linjen.
Det framhålles även hur den tyska flott- följa N.
F:s linje och å den andra Italien de personlighet och hennes uppträdande PROFESSOR emot de kulturförstörande ga unga representanter för Europas och tendenserna hos fascismen, som binder friheten att skapa och därigenom tar bort Amerikas litterära värld Kongressen formade sig till en sorts en av de betydelsefullaste förutsättningar- Iäto sig emellertid övertygas, varför re- san såtillvida blev resultatlös.
självrannsakan för dessa fredliga strids- na för kulturellt liv överhuvudtaget.
föreslår att R.
P. O. skall komma överens med en eller två av statsteatrarna om så fullo offentliggjort utan även innehåller en klausul beträffande de tyska rustnin- omfattande turnèer att vederbörande tea- garna, som England är förhindrat att ler kan arbeta med dubbla ensembler med meddela de övriga makterna.
inbördes utbyte och samverkan.
God tea- Alltså har Tyskland lyckats spränga terkonst och kända skådespelare skulle samarbetet mellan de övriga europeiska sålunda komma hela landet till godo och makterna och särskilt drivit in en kraftig arbetsförhållandrna för skådespelarna kil mellan Frankrike och England.
Premiärminister Baldwin har framhål stabiliseras.
Ingen sammanblandning av kostnaderna för R.
P. O. och statsteatrar- lit att det ingågna flottavtalet icke inne- bär någon avvikelse från det i Stresa be- nu bör f å förekomma.
NYA saknas när det gäller en aktion mot våld samarbetet mellan pennans och det prak- och förtryck.
Flera av Tysklands lands- tiska arbetets människor.
Från de tyska i Den En N Y RENSNING BLAND I T A - LIENS intellektuella har skett både; Turin och; Milano, Rensningen går t, ö. inte endast ut över de intellektuella.
spe- cialdomstolen i Rom har e n d a s t u n- d e r m a i m d n a d varit särskilt sys- selsatt med en grupp antifascister, som på grund av antinationell propaganda dömts till sammanlagt 564 års fängelse.
tet f ö r utrustning, f ö r Nationernas göras endast genom krig, ha lösts mel- i Atomets og Skabningens Vrimmel, Förhund, f ö r avskaffande av den pri- lan de nordiska staterna under detta Ar- vata rustningsindustrin.
På sina håll hundrade genom fredliga Underhandlin- vi har hvælvet vor Æventyr-Himmel om vor herlige.
haarde Planet.
uppgick minoriteten endast till 3 procent gar eller genom skiljedom Mötet var byggt på saklig grund på Vi har værnet Om Menneskets Kaar.
och deltagandet i röstningen överskred gemensamma fackliga studier och med en fælles Behov har vi Iært af i talrikhet ofta siffrorna för ett parla- bestämd ton av självkritik och allvar.
Vore v i har fredet den Enkeltes Hverdag mentsval Men gemensamhetstanken bröt sig igenom som det Stof ' hvoraf Riget bestaar.
som det förhärskande elementet.
Vores Kamp har en videre Klang Ett praktiskt uttryck fick den nordiska end den ødende Broderstrids Toner, samhörigheten genom upphöjandet av naar forenet som frie Nationer Du gamla, du fria och Sjung om studen- tens lyckliga da ' r till gemensamma nor- diska sånger Men studentmötet invigde även en alldeles ny, nordisk fosterlands- sång gemensam för alla fem länderna, vilken skrivits för tillfället av ingenjör Piet Hein med musik av operasångare Sången är liknande nog enastå- Gunder Knudsen.
ende i sitt slag, ingenting har vi gaar Menneskets sejrende Gang.
vi er ikke en voldelig Magt en men Folkefreds Fortrop i Norden med de frieste Grænser paa Jorden i det enige Arbejdes Pagt.
Mellem Kampe, der blindt bryder ned, skal vort samlende Stridsbanner stande, funnits tidigare, Den har i D a n m a r k pu- blicerats i Politiken och återges härmed skal vi staa Nordens nøgterne Lande, med författarens tillstånd i Tidevarvet: paa vor Post for en Menneskehed.
Hilma Holmström.
En ny E sa m I i n g. n redlig förkämpe för frihet och rätt- visa, en trofast kamrat i de ideella rörelser hon gripits av.
en god och verk-.
sam människa har gått bort.
Hilma Holmström skulle i dag ha fyllt 74 år.
Hon hade en lång och hedersam D e n 6 j u l i 1935. arbetstid bakom sig.
I över trettio år beklädde hon en ansträngande kassar- plats vid ett stort industriellt företags Stockholmskontor.
Men hennes intressen sträckte sig också utanför arbetet.
Hon, räckte till, icke endast för en talrik vän- Den en lång tid brännande frågan krets.
Arbetet för freden hade i henne om kvinnorna i förvärvsarbetet var i en trogen vän och hon tillhörde i många å r på ett särskilt sätt aktuell vid Ar Kvinnoförbundet för Fred och frihet.
internationella arbetskonferensens Fastän hennes hälsa var bruten de sista sammanträde i Genéve.
Låt oss först Aren fann hon dock krafter att ännu in med tillfredsställelse fastslå, att man på detta år varmt intressera sig för den tydligen kan lita på konferensens nybildade Ungdomsfronten inom förbun- stöd för kvinnors rätt till förvärvsar- det.
bete, oberoende av civilstånd.
Det Hon var en trogen medlem av Frisin- framgick tydligt av den behandling nade Kvinnor från dess första dag och i Ett glädjande framsteg.
frågan fick, även om denna föll utan- dess olika utvecklinpsskeden och det blir för konferensens officiella avgöran- tomt att ej se hennes karakteristiska hu- vud på Radikala Gruppens möten.
den.
Saken hade tagits upp genom Hennes vänner skattade högt hennes masspetitioner från ett stort antal omutliga rättkänsla, hennes medkänsla ungdomsorganisationer, som krävde med lidande och betryckta och hennes åtgärder till ungdomsarbetslöshetens ofiirhrännelipa humor, som hjälpte henne avhjälpande.
Från katolskt håll över många svåra stunder.
krävdes bland dessa åtgärder även Hennes minne skall leva i de idéer hon » underlättande för gifta kvinnor att gav sin tankes skarpa, sin viljas kraft återgå till hemmen., samt förbud att och sitt hjärtas värme.
ersätta en manlig arbetare med en kvinnlig.
Vid det personliga sam- manträffandet mellan representanter ' för ungdomen och presidenten för arbetskonferensen, till vilket även ar- sionsbehandlingen av med arbetslös- betskonferensens delegater inbjudits heten sammanhängande frågor.
Icke a t t närvara, framkommo emellertid endast från kvinnorna.
Även repre- starka synpunkter emot de föreslag- na åtgärderna.
Tillfälle hade sam- sentanter för de manliga arbetarna tidigt beretts representanter för tre vände sig emot ett sådant intrång i stora kvinnoorganisationer att fram- de kvinnliga medborgarnas person- lägga sina önskemål.
De synpunkter liga frihet, samtidigt som man fram- som delegaten fröken Kerstin Hessel- höll betydelsen f ö r samhället självt gren i sitt introduktionstal för d e av Skälen kvinnornas emot arbete.
ett ingripande mot kvinnliga representanterna gav ut- tryck åt, nämligen att en laglig i, - kvinnorna.
ha upprepats gång på gång I olika sammanhang.
Vi vilja skränkning av arbetsmöjligheterna f ö r en viss grupp medborgare till emellertid understryka vikten och be- förmån för en annan ä r en ineffektiv tydelsen av a t t de just inför Arbets- men också farlig u t v ä g återkommo konferensens internationella forum med skärpa i den senare kommis- fått ett så klart och medvetet uttryck.
I D et gläder Tidevarvet att få offent- liggöra den artikel där fru Sofie Lazarsfeld från Wien.
författare bl.
a. till boken » Hur kvinnan upplever mannen », skriver om den rörelse som uppstått i England och på kontinenten för att ge kvinnorörelsen en ny start och nya vidare mål.
Ty Tidevarvet är en virvel i denna rörelse även utan att vara ansluten till den nya världsorganisation som håller på att bildas under Iösenordet: » Kvinnor i alla länder förenen eder !.
Varje dag och varje nummer under tid- ningens strävan att fara in kvinnosyn- punkter i politiken ha bekräftat nödvän- digheten av en ny samling och en ny djärv målsättning, och dess mera tvin- gande blir den med hänsyn till krigsho- tet över OSS.
En särskild glädje är det att se som medarbetare i kvinnorörelsen - och Tidevarvet - den framstående psykolo- gen Sofie Lazarsfeld.
Som författare, som föredragshållare och föreståndare för en rådfrågningsbyrå i Wien har hon sysslat med mäns och kvinnors inbördes problem, och det är betecknande att hon nu så helhjärtat sluter sig till en ny rö- relse inom kvinnorörelsen för att ge den stödet av sitt psykologiska och kultur- historiska vetande.
Det är fru Lazarsfeld som ä r specialist på nevroserna under patriarkatet och en av föredragshållarna i serien » Kvinnans kulturgärning i mänsk- ligheten.
Hon har den största beundran för den nordiska kvinnans del av denna gärning.
Om hon kommer hit som före- dragshållare, kunna vi åtminstone lova henne detsamma som hon lovar interna- tionella gäster i Wiens Callklubb, nämli- gen likasinnade medarbetare.
E. W.
Sofie Lazarsfeld: Kvinnorörelsens nya skede.
Låt oss erkänna musiken som ett värde i uppfostran!
uppgifter.
Men i alla praktiska och konst- närliga angelägenheter har jag en god hjälp i min vän Kerstin Runbäck.
Vi ha hållit ihop först som elever hos Rich.
An- dersson, sedan under studieåren utom- lands.
Utom oss båda finnas ännu åt- skilliga lärare kvar frän » Farbror Ric- hards » tid.
Vårt största affärsproblem ä r annars att skaffa lokaler vi måste ju ha en hel del, ty av lätt förklarliga skäl kan vi ju inte ha alltför många elever, samlade på ett ställe.
Något » tystnadens torns är en musikskola minst av allt!
Men jag tror, att en musikskola har så ofantligt mycket att ge, som en privat- undervisning aldrig kan nå.
J a g tänker t. ex. på våra uppvisningar.
Om N i viss- te, vad de sporrar undervisningen!
Ele- verna tycka mycket om i de offentliga uppspelningarna.
D e ger dem tillfälle att spänna sina krafter till en topp-presta- tion, ja, jag skulle vilja säga till att höja sig över sig själva, till att ge mer än de kan.
Även for oss lärare är uppvisnin- garna till nytta.
Vi studerar varandras metoder och får till stånd ett samarbete med varandra.
Vi anordnar också emel- opet, » The Call », kommer den dag- år stimulerat till en rad ytterst givande R som liga internationella kvinnotidning att i Ar skall startas i England för heta att bära kvinnorösten vida ut över värl- den.
Den skall redigeras av kvinnor och föredrag och diskussioner, vilka fört till beaktansvärda resultat.
Vid diskussion över frågan: vad är det vi vilja ernå?
framkom följande program: ägas uteslutande av kvinnor och varenda kvinna som tecknar en andel av ett pund får medbestämmanderätt i den.
På det viset vill man skapa en möjlighet för kvinnornas uppfattning att på ett avgö- rande sätt komma till tals i världshändel- den mänskliga gemenskapens nuvaran- de tillstånd uppvisar brister och fram- förallt ensidigheter som måste hänföras till kvinnans bristande inflytande.
- Vi företräda den ståndpunkten att det tillkommer kvinnorna medbestämmande- serna.
Man tänker sig att tidningen så rätt över alla centrala problem.
småningom skall utkomma på många För det första emedan kvinnorna bilda språk i många Iänder.
Den skall utbreda kvinnotänkande och kvinnoerfarenhet och mer än hälften av mänskligheten bidraga till att hindra det hotande kriget, För det andra emedan en fruktbärande som vore den europeiska civilisationens politik först blir möjlig genom en syntes av det kvinnliga uppbyggande elementet död.
Under denna paroll grundades Call med det i naturen lika nödvändiga man- club i London och till klubben hör en ligt analytiska och särskiljande elementet.
Yrken och anställningar måste stå kvin- byrå, som söker kontakt med alla existe- rande kvinnoföreningar.
Det som är för- norna öppna i lika matt och till samma åldrat skall bort, nya paroller ges, och lön som männen.
grunden för den andra kvinnorörelsen på I alla församlingar som representera Å en en plats åt hållning om skolorna ville ge av eleverna.
skolan med under- så sätt skapas.
folket och öva inflytande på offentliga Att de inte färstår, vilken etisk Men aldrig tvingar vi en elev att u p p Man har inte glömt de kvinnor, som angelägenheter, särskilt de som avgöra betydelse den har!
träda.
Overhuvudtaget är undervisningen wald.
Fröken Berwald visar Tidevarvets med- lagd mycket mer individuellt nu än förr, skapade den första kvinnorörelsen eller över krig och fred, skola kvinnorna ha arbetare omkring i Richard Anderssons då musikskolorna hade fullt upp av ele- vad de åstadkomma.
Men kvinnorna få hälften av de ledande platserna.
musikskola.
Själv är hon nyutnämnd ver.
som bara skulle lära sig spela en icke vila v i d de erövringar de gjort, ty Kvinnornas medborgerliga rättigheter föreståndare för den gamla, ärevördiga smula hjälpligt.
Vi känner nog nu ett det räcker inte med de större eller mindre skola vara desamma som männens.
institutionen med dess fyrtiotal lärare.
Att större ansvar att låta eleverna lära sig medgivanden kvinnorna fått av det man- Då kvinnorna huvudsakligen utföra det en kvinna bekläder en krävande chefspost förstå musiken.
En del nybörjare läres liga samhället.
Det kommer alltid att generativa arbetet skola de ha full be- är ännu i våra dagar så pass ovanligt, upp efter Meissners » Melodivägen », som att Tidevarvet gärna söker kontakt med vill föra dem bort från det visuella, vill finnas krig så Iänge männen ensamma stämmanderätt över befolkningspolitiska bestämma över krig och fred, liv och död frågor och uppfostringsfrågor, över hu- visning få dem att i alla lyssna.
grenar V i av meddelar musiken under- ända och över den samlade mänsklighetens be- vud över allt som har med familjen att dana personliga egenskaper som Astrid upp till dirigering, som ledes av Hilding Berwald, ar det en dubbel glädje att låta stand eller undergång.
Visserligen veta göra.
Rosenberg.
Särskilt För den intressant betyder det är ju myc- lä- våra läsare göra hennes bekantskap.
Vi rareklassen.
vi att också kvinnorna hittills svikit på Vi fordra en ekonomisk ordning som ket med en musikskola, som alltid har denna punkt, de ha i alltför .stort antal säkrar varje människa rätten till arbete mjuka blonda flätorna, nu en aning grå- elevmaterial till hands och¨ kan tjäna som följt mannens krigiska ideal.
D e ha där- med tillräcklig lön och som ger varje ar- med ådragit sig en stor skuld, deras enda betsoduglig rätt till ett existensminimum nade, men på samma gång en fasthet och ett — seminarium.
Anser fröken Berwald, att endast intensitet som hos en sträng — dock ursäkt ligger däri att de, uppfostrade un- inbegripet mat, kläder, husrum och läkar- en inte från f i o l, ty Astrid Berwalds instru- de elever, som har en utpräglad musik- der manlig ideologi.
icke haft nog mod vård.
De första lärospånen begåvning, hör lära sig spela?
och självförtroende att forma egna kvinn- I klubbens arbetsprogram ingår upp- gjordes vid Richard Anderssons Musik- - O, nej!
Visst inte!
Bara det att ligt-fredliga ideal och sätta in sina kraf- lysningsarbete beträffande kvinnornas skola i slutet på 90-talet och vid hans död en människa lär sig lyssna ger ju redan så mycket, det öppnar för henne tonvärl- ter för dem.
Att väcka denna kraft är möjligheter och prestationer.
Man stu- 1918 blev hon överlärarinna.
Ni måste se hans porträtt.
Vi har den, som når fantasien och sträcker sig den andra kvinnorörelsens främsta mål.
derar kvinnornas arbete i olika kultur- två oljemålningar, båda är utsökta, men i n på områden av själslivet, som annars Kvinnorna måste lära känna och förstå perioder och den kvinnliga psykologiska den här älskar jag.
- Och fröken Ber- skulle vara fördolda för henne.
Och alla sin egen historia, kvinnans kulturhistoria och fysiologiska egenarten samt bygger wald pekar på ett porträtt utfört av har mer eller mindre förmåga att ta emot för att kunna bygga vidare på den.
Den upp ett arkiv för kvinnoprestationer.
Vi- Sascha Bolin som då var elev på Konst- musik.
Å, vad jag önskar, att den allmän- så minns man Richard na undervisningen ville ta fasta på dessa nya rörelsen vill utbreda denna lärdom dare studeras ekonomiska och politiska akademien.
ett värden, v i l l e ge musiken en plats på sitt bland kvinnorna genom föredrag och dis- frågor, särskilt i samband med världskri- Andersson från hans senaste år visst ensamt vemod.
ett försjunkande i schema eller åtminstone erkänna den som kussioner.
U r en så skolad kvinnovärld sen, och man arbetar för att få till stånd meditation, som sökte han varat bortom en faktor i uppfostran.
Det talas och skri- skall förslag och fordringar växa fram den i början av denna artikel omnämnda tingen.
J a g förstår inte, att en så ung så¨ oerhört mycket om individualitet I uppfostran i våra dagar, men vad göres som ingen insiktsfull man i längden kan dagliga kvinnotidningen » The Call ».
Slut- konstnär kunna fånga det.
Någon konstnärlig linje i ställa sig avvisande mot.
Denna nya rö- ligen söker man uppliva samarbetet mel- Porträttet förefaller att kunna ställas i praktiken?
relse är så optimistisk och så full av för- lan de stora världsomslutande kvinnoför- i klass med något av det hasta svensk utbildningen ser vi i varje fall inte till troende till de goda krafterna inom den eningarna med ändamål att uppställa ge- målarkonst givit.
- Har det aldrig varit för de ungdomar som har en sådan fal- utställt?
- Nej.
jag har hört, att konst- lenhet ' Tvärtom, så som skolundervis- manliga världen, att den räknar på att mensamma mål för kvinnorna och säkra nären blev sjuk och e j kunde f u l l f ö l j a sin ningen nu är lagd, tycker jag, att den inom icke för avlägsen tid komma till världsfreden.
bana.
Med kännedom om övriga sven- snarare förkväver konstnärssinnet.
Vi har samförstånd med männens flertal.
Klubben började sitt arbete med att ska konstnärsöden är man nästan frestad t. ex. i skolan, en ung elev, som är en heter, och när hon dessutom besitter så- möta en en Gretchentyp i hela hennes vä- vä- — - Just — - yes — Det är en världsangelägenhet att kvin- norna bli infogade i samhället så att de verkligen bli i stånd att lägga sitt infly- tande i vågskålen.
på ett avgörande sätt.
En förutsättning ä r att kvinnorna som hälften av mänskligheten få tillträde till diskutera kvinnornas ansvar för freden enligt den utgångspunkt som nyss antyd- des.
Sedan följde en serie föredrag över frågan: » Vad har den kvinnliga kultur- gärningen gjort för mänskligheten? » En läkare redogjorde för de nyaste forsk- att taga detta som ett ytterligare krite- stark musikbegåvning, en sådan på vilken man ej kan misstaga sig.
En gång varje rium p i hans storhet!
Ar, då vi har vår uppvisning.
brukar vi an- - Den här soffan och de här stolarna hålla om ledighet för henne från skolan är v i speciellt rädda om och söker bevara, den dagen.
Detta möter alltid stora svå- t~ klädseln är av rödlakan, som vävts av righeter från skolföreståndarinnan, som fru Andersson själv.
fortsätter fröken förklarar: » Jag tycker inte om d i n a upp Berwald, men utropar i nästa stund: Vad hälften av alla ledande ställningar i alla ningsresultaten rörande problemet om den säger jag - jag menar fru Richard An- länder.
Endast då blir det möjligt för kvinnliga substansen i den biologiska dersson.
hon ville absolut inte bli kallad kvinnorna att sätta in sin egenart som strukturen.
Ett psykologiskt föredrag be- vid någonting annat än det namnet.
Tänk, fast hon är borta sedan flera år, s i nästan tenderar till fred och välfärd mot den handlade den mängd nevroser, både hos ryser jag över m i n felsägning.
Fröken manligt krigiska principen och sätta in kvinnor och män, vilkas ursprung går till- Berwald ser helt förskräckt ut, och med- på aktningsfullt av- arbetaren skyndar att den så att genom dess förmedling s a m baka till patriarkatets införande.
Här förstånd och nydaning utan våld bli möj- några frågor som diskuterades i detta stånd uppsöka en skinnklädd stolsits.
liga.
Den andra kvinnorörelsen kallar sig också hos OSS i Wien för Call club och är internationellt förankrad genom för- bindelse med huvudklubben i London.
Vid våra klubbaftnar, som äro tillgängliga uteslutande för kvinnor, kunna internatio- nella gäster finna likasinnade medarbetare och med dem diskutera alla de problem som intressera kvinnorna.
Offentliga föredrag föranstaltas även som belysa världsproblem och vidga kvinnornas in- tressesfär.
Klubben har redan under detta första spelningar ».
Det är nu ett fall bland fle- Kan ett sådant skolsystem kallas in- dividuellt?
Men låt oss nu inte se för pessimis- tiskt på läget!
Musiken är j u ännu så ung i Sverige.
Vi är kanske ännu inte konstnärligt mogna.
Se på utlandet!
Tänk på Syd-Tyskland!
Ingenstans kän- - Skolans administration kräver ett ner jag m de i g så med folkets i samband: Kvinnan som kulturens skapa- mentalitet.
har befryndad rytmen och musiken re; Kvinnan som uppfinnare; D e fria och helt annat arbete nu än förr, säger den blodet, var enda en av dem.
nya föreståndaren.
Vi ¨ ju i pappe- de ofria kvinnornas kärlek; Insikten om — För att n~ inte tala om Ryssland!
rets tidsålder med inlagor och statistik- Ja, naturligtvis!
På tal om rysk faderskapet som nytt kulturelement; musik, gläder jag mig ofantligt åt att lära Kvinnan som betydelsefull kulturbärare känna den unge kompositören Sjostako- under medeltiden; Kvinnornas inflytande byte med kvinnor i Amerika och Austra- vitj opera, - Nej!
Fullständigt obegåvad!
Nam- som kommer upp h ä r i bakom kulisserna.
net skulle också bara gjort för stora för- lien.
Stockholm i höst.
pliktelser.
Ni vet min farfar -.
Men Elise Sims, en medlem av den engelska Vi hoppas därför att det nya Iösenor- I så fall hoppas jag fröken Berwald naturligtvis jag följa all ny mu- centralen, som besökte oss på en inter- det skall bli verklighet och att det skall uppskattar att Tidevarvet långt före an- sik, det måste man göra för att inte stan- nationell turné, höll föredrag under titeln bli möjligt att förena kvinnorna över hela dra tidningar hade en fullständig redo- na av.
Det är j u ett nytt språk, karak- » Kvinnor i hela världen förena eder!, världen i nytt livaktigt uppbyggnadsarbe- görelse för denna » Den ryska Lady Mac- teristiskt för denna generation, och tar Även från klubben i Wien ha missionsre- te framför allt för att bekämpa alla för- beth ».
Men nu måste jag göra en frå- liksom varje n y företeelse sin tid för att sor utgått till olika europeiska länder och störelseverk och alla försök att förslava ga, som ligger nära till hands även om man skall kunna förstå det och leva sig den är ganska indiskret: Komponerar Ni in i det.
vi stå brevledes i livligt intellektuellt ut- mänskligheten.
inte själv?
Karin Schultz.
- försöker -
vuxna, helt självklart, som vore dylikt um- gänge mellan bondgård och greveslott nå- got synnerligen alldagligt.
Men alla goda avsikter till trots h a r ' det inte lyckats Fallada att fullfölja sitt Likriktad Fallada.
nnan Fallada gav ut sin nya bok, » Barnet som vi väntade,, lät han sin förläggare publicera ett brev, i vilket han berättade om sin lilla gård i Mecklenburg: h ä r sit- ter jag nu på egen mark och fåglarna kvittrar omkring mig och myllan luktar så gott och allt jag hittills skrivit ä r blekt och fattigt mot den bok jag nu håller på med, den handlar om jorden, som jag älskar högst av allt.
Nazismen hade all orsak att vara belåten med Fallada.
Men d å boken om jorden kom ut, blev den grundligt utskälld av hela den officiella pressen.
Numera torde Fallada inte ha några större utsikter a t t bli korad till Tredje rikets nationaldiktare.
Ändå började han nog sin bok med d e bästa avsikter.
D ä r finns en massa ingre- dienser f ö r en riktigt präktig nazistisk ro- man.
Hjälten Hannes Gäntschow ä r en brun idealfigur: en stursk bondson, som inga andra gudar haver jämte torvan, som slåss och regerar över folk och fä och föraktar så gott som alla mänskor utom sig själv, i varje fall alla kvinnor, och som inte genomlöper någon som helst utveckling, utan ä r och förblir oföränder- ligt h i r d, manlig och heroisk.
De besyn- nerliga bravader han tillåter sig och som Fallada återger med bred utförlighet, ä r delvis av en sådan brutal råhet, att de måste vicka avsmak hos alla, som inte ä g a en landsknekts mentalitet.
Vidare finns d ä r det nazistiska förnekandet av klasskillnaden: bondpojken Hannes och lilla grevinnan Christiane leker och läser ihop som barn och älskar varandra som I Jorden runt E uppsåt.
Hans figurer, planerade som bru- gon Erwin Kisch var mycket popu- na schahloner, får liv under hans skapan- lär i det förhitlerska Tyskland - d e händer och blir till mänskor, vidun- och mycket avskydd av somliga.
Nazis- derligt levande mänskor, som inte passar terna visste, varför de inte gillade den in i någon schablon.
Antagligen mot Fal-, täckte alltför m y c k e t.
han såg och upp- ladas egen vilja blir porträttet av Hannes sig ju på upptäcksfärder jorden runt, men Gäntschow inte porträttet av en ideal- Atervände dock regelhundet till Tyskland bonde utan av en sterilt egoistisk.
trots och tittade bakom kulisserna där.
Strax efter riksdagshusbranden utvisades han all fysisk kraft hopplöst trasig mänska.
- den likriktade pressen beklagade liv- Kvinnorna behandlar Hannes precis ef- ligt, att han såsom tjeckisk undersåte inte ter nazistiskt recept: med brutal hänsyns- kunde tas i säkert förvar.
löshet.
Men kvinnorna tiger och lider inte Kisch begav sig emellertid snart u t på som det anstår ariska kvinnor.
Den blida långresa igen och resultatet föreligger Eliese förvandlas till en hämndlysten furie nu i bokform under titeln » Obehöriga äga Den nya boken ä r lika full och Christiane går skrämd ifrån Hannes e j tillträde ».
- tillbaka till sin mindre heroiske make.
Barnen d e båda kvinnorna skulle föda ho- nom kommer inte levande till världen.
Han fordrar barn av dem, som han be- g ä r skörd av sin jord, men han förmår ken värdefull kunskap som hans tidigare.
I hans sällskap får vi stiga ned i span- ska kvicksilvergruvor, uppleva en tjur- fäktning till ett helgons bra, bada i ka- tolskt vatten i Lourdes och lära känna inte älska dem.
På b o k e n s trista slutsida maskineriet bakom Monte Carlos spelsa- lar - det är alltsammans lika fängslan- de, och överallt ser Kisch vad ingen före honom lagt märke till.
Kisch har höjt reportaget till en verkligt hög nivå.
Han blir aldrig pratig och är a l l t i d vederhäf- s t å r Hannes ensam och vet, att han alltid ska förbli ensam.
Fallada tänkte skriva en nazistisk ro- man.
I stället blev hans bok en förtviv- lad anklagelse mot nazismens maskuli- pressa in ett material som kun- a v fakta, nistiska ideal.
Han kunde Gudskelov inte nat fylla en lärobok — men vid lektyren annat.
han a r en för stor författare.
märker man aldrig, att man blir under- Om Fallada försakat sin gård på landet utan tror sig läsa en och nu befunnit sig d i r h a n s plats egent- rsnovell.
Men Kisch har inte bara borne journalistens upptäckarglädje ligen ä r: i landsflykt - då hade han kun- och en ovanligt elegant penna - hans nat formulera s i n anklagelse ärligt och skildringar uppbärs också av ett socialt otvetydigt I föreliggande skick ä r ho- patos, av en uppriktig medkänsla med de ken en sällsam blandning a v förljugen- betryckta och lidande jorden runt.
Det spännande het och äkthet, av försök till förhärligan- d e av brutaliteten och motvilligt erkän- nande av hriitalitetens livsförstörande följder.
lan-Erik Holm.
Hans Fallada: Barnet som vi väntade.
Bonniers.
— roar honom att resa och upptäcka, men han gör det inte blott för ros skull han vill påvisa, vad som ä r skevt o c h ' vrångt, och väcka en sovande värld.
Just — därför a t t han skriver så roligt och un- derhållande, kan han kanske få en del folk att lystra.
som annars inte alls vill höra talas om det som f i n n s bakom kulis- serna.
Ingen som läst » Obehöriga äga e j tillträde&gt; kan låta bli a t t t a sig en all- varlig funderare efteråt.
En annan författare som också hämtat sitt stoff litet varstans jorden runt och som också vill få sömniga att vakna, ä r ungraren Ivan Falludi.
Den samling no- veller han gett ut under titeln .Karusell kring krutdurken, ä r först litet svår att komma tillratta med.
Man måste liksom arbeta sig igenom den intill kompakthet koncentrerade och ganska tillkrånglade formen.
Men h a r man gjort sig besväret, finner man a t t det lönat sig.
I dessa små berättelser från länder och skeden i oro.
från krig och inhurdeskrig, möter man en levande mänska, som h a r något på hjärtat.
Det ä r inte precis några uppbyggliga historier, och i ett p a r av dem dryper det litet väl mycket blod; litet mindre skulle g j o r t bättre verkan.
Men i andra, d ä r författaren varit sparsammare med med- len, finns det en varm och äkta ton: skor.
som lidit nöd någonstans oä
