# ID: svediakorp-per3723
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,383
# sentences: 420
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


sionens ar bete.
D V a d har hänt?
R I K S D A G E N S FORMELLA AVSLUT- NING har @ (rum inför fåtaligt kvarvarande kammarledamöter under öv- liga former.
Talmännen dröjde i tackta- len ännu vid minnet av Riksdagsjubileet.
Men hr Lindhagen, Första Kammarens till riksdagsåren äldste, framförde krav på en ny utrikespolitisk kurs för Sverige i sam- förstånd med övriga sknadinaviska län- der.
Och ett närmare samarbete i utrikes- politiska programfrågor mellan Sveriges regering och riksdop.
Det samarbete har saknats under det gångna året, sade hr Lindhagen.
L et arbetsprogram, som den nyligen av en biologisk tragedi utan samman- tillsatta befolkningskommittén of- ' hänger med tusenåriga vanföreställnin- skyldiga till brutala bestraffningsåtgär- fentliggjort, ger en god inblick i det kom- gar, missriktad uppfostran och bristan ’ de der mot de där intagna pojkarna, Sär- plex av frågor, som de sakkunniga ha att anpassning från ett i arbetslivet alltför skilt har Justitiekanslern påmint om en lösa.
Man kan visserligen säga, a t t det starkt maskuliniserat samhälle.
Ett nytt par f a l l, då straffen förefallit alldeles icke är några direkt nya problem, som kvinnligt könsmedvetande har vuxit fram orimliga, t..
,, när en pojke som arbe- möter, men det gäller nu att till positiva och fordrar sin plats i solen.
tade på höskullen fick stryk för att han Icke på grund av tvång och okunnighet gick ifrån mellan ett par hölass och häl- praktiska åtgärder kristallisera ut allt det intresse, som särskilt under den gångna skall den för ett folks bestånd och ut- sade på en besökande, som hade häls- vintern i så rikligt mitt kommit våra be- veckling nödvändiga folkökningen komma n i n g a r att framföra från pojkens föräld- folkningsfrågor till del.
till stånd, utan på grund av att möjlighet rar.
Eller när en pojke fick prygel med Statsmakterna ha redan i princip gått ges för de enskilda människorna att följa en träribba för att han plockade papper in för samhällets skyldighet till mödra- sitt väsens innersta lag.
i parken i stället för att arbeta i träd- och barnavård, men åtgärderna måste på Arbetet för den underkommitté som gården, vilket enligt vederbörandes me- ett helt annat sätt än vad nu sker bli nämnes den etiska och socialetiska ligger ning varit lämpligare fastän han av en effektiva och praktiska.
Kommissionens minst klart upplinjerat.
, Det hade kanske annan lärare blivit tillsagd att utföra pap- uppgift blir att föra ut i livet och kombi- tett sig enklare om kommissionen i sin persplockningen!
nera med varandra redan föreliggande helhet - om man så vill förstärkt med Man får hoppas att ett fastslående vid medföra f ö r folkbildningsarbetet.
Sakkun- bakom kravet på rätt och möjlighet till ju gärna finna en genomgående enhetlig niga, vars ordförande är Författarför- frivilligt moderskap oberoende av arbets- principiell inställning till vissa fundamen- eningens egen ordförande, Marika Stiern- anställning och civilstånd.
Men kvinnorna tala saker.
Men kanske har man vid till- stedt.
förorda i stället biblioteksrabattens komma ej längre som en svagare part.
sättandet a \ ' denna etiska och sociala överflyttande på författarna, upprättande som av männen begär » skydd », för att kommitté följt exemplet från den stora kunna bära den tunga hörda, som natu- ren pålagt dem, som professor Essen- Möller uttrycker det i sin avskedsföreläs- ning.
Vad kvinnorna nu begära är ingen- engelska kommisionen av 1913 för be- folkningsfrågor som även den skilde ut till särskild behandling vissa sociala och etiska frågor och tog upp dem i tur och MEDLINGSFÖRSLAGET I RESTAU- ting mer och ingenting mindre än en så- RANGKONFLIKTEN - där frå- dan omdaning av det gemensamma sam- gan om logitvång för personalen eller icke hället, att även kvinnorna där » har rätt i av arbetsgivarna tillhandahållna bostä- att leva, växa och blomstra som männi- der är en av de viktigaste punkterna - skor » och då måste även möjlighet till har efter långvariga förhandlingar anta- moderskap stä öppen.
MA vara att kvin- gits, men skall undergå förnyad omröst- norna utgöra det svagare könet, de veta ning bland Personalförbundets medlem- i alla fall, att mycket av de olämpor och mar.
besvärligheter som hittills vidlådit och T T PRINCIPUTTALANDE FÖR 40- ännu vidlåder kvinnokönet är ej betingat TIMMARS ARBETSVECKA » med ordning.
Så avgavs 1925 en särskild rapport över födelsekontrollens etiska M E aspekter.
Tidigare hade utkommit en rapport över unga medborgares utveck- ling till goda föräldrar och en del andra liknande frågor hade fått sin särunder- sökning.
För vår svenska kommitté ligger en hel del av dessa frågor mycket enklare till (Forts. å sid. domstol av de påtalade missförhållandena skall på ett kraftigt sätt kunna bidraga till ett verkligt utdömande av detta be- straffningssystem, där det ännu finns.
Bristerna i detta system har på ett slå- ende sätt framställts i Else Kleens artik- l a r i Stockholms-Tidningen (den 12 maj och 16 juni).
Hon skildrar den negativa » skyddsuppfostran », som försöker upp- rätthålla yttre disciplin utan inre motsva- righet av arbetsglädje, samhörighetskäns- la eller produktiv anpassning till omgiv- ningen.
Resultatet Mir den förskrämda, självutplånande pojken, som alltid viker undan, som instinktivt höjer armen till försvar mot väntade slag.
men knappast vågar hysa en personlig önskan, mycket mindre är mäktig ett självständigt beslut eller modet att sta för ett ord eller en handling.
Krupskaja betonar vilken betydelse de ge- mensamma intressena och de produktiva och därför roliga arhetsuppgifterna ha för uppfostran.
Barnen känner sig som ak- tade medborgare i sitt kollektiv.
Hon be- lyser arbetsmetoderna med en liten hi- storia om hur Bolschevopojkarna fick fara in till Moskva utan någon överva- kare: - Vem skall följa med oss?
frågade (Forts. å sid.
4.)
Emilia Fogelklou Norlind: H e r o i s m o c h f r ed upprätthållande av arbetarnas levnads- standard » har antagits av Internationella kastats i fängelse på grund av sina kras regeringen bemäktigat sig provinsen Ho- per i nordöstra Kina, med den gamla hu- Arbetskonferensen med 57 roster mot 49. på självstyrelse för Indien!
E N FÖRSTA ÅTGÄRD Englands vudstaden Peking.
Kina har gått med på Men beslutet har fattats utan arbetsgivar- na, som demonstrerat sitt motstånd ge- förre minister för Indien S i r Sa- att dra tillbaka samtliga trupper från den et finns så mycken heroism i våra nom att utebli från förhandlingarna.
I muel H o a r e, vidtog sedan han blivit annekterade provinsen, upplösa nationa- dagar som förlorat stilen.
Den den kommisionen som tillsatts för vidare utrikesminister var undertecknandet av listpartiet Kuomintang, samt upphäva boj- ä r icke glad och ljus.
Där den synes så, behandling av frågan, deltaga utom arbe- flottavtalet mellan England och Tyskland.
kolten mot japanska varor.
spåra vi ofta feber i blicken.
Den är for- APENVILA HAR S L U T I T S MEL- tvivlad och skräckblandad.
På en sådan tar- och regeringsrepresentanter arbets- vilket medger Tyskland rätt att ha en givarrepresentanter endast från två län- flotta på upp ’ till 35 procent av den engel- L A N BOLIVIA OCH PARAGUAY skall icke svaras med en mot-heroism.
der, Italien som redan infört 40-tim- ska utom ifråga om undervattensbåtar, varigenom det blodiga Gran-Chacokriget, Den kommer oss att tänka mera på läke- där Tyskland p r i n cipiellt ä r b e- som pågått i tre år och kostat en halv medel än på stridsmedel.
Vi ha så mänga marsveckan och Förenta Staterna.
E N N Y A INDISKA KONSTITU- r ä t t i g a ill. '
a m m a. ") '
a miljon människoliv, äntligen bragts ur kriser.
Leva vi inte sedan länge också i T I O N E N har antagits i Underhu- s o m E n g l a n d.
Det har dock förbun- världen.
Parterna ha lovat avmobilisera heroismens kris?
Det Liv, som den ville set vid tredje läsningen, Det heter » Själv- dit sig att för de närmaste åren stanna inom tre månader och sammankalla en anamma I all dess rikedom, har ändrat styrelse för Indien », men England behål- vid 45 procent.
- Tillfredsställelsen är fredskonferens.
Stilleståndsdagen firades sig, och den har icke följt med.
Den tror ler en stor del av makten.
Finanser, ut- stor i Tyskland över detta erkännande av som helgdag i många av Syd-Amerikas sig kämpa mot etiska pedanterier, ma- D » D V — D rikespolitik — ' ' — och militärväsen ' ' ' stå fortfa- dess rätt att rusta.
Men hur dr det med städer.
handa är det nya livsmakter den star in- för?, När Hons Larsson - vars sista bok, Minimum (Bonniers) jag här citerat med tankens läkedom här kommer till kri- sens människor, förnimma vi hyr han från bokens första till dess sista blad kämpar för en aktiv fred.
Icke för att utifrån sönderstinga övertygelserna.
utan för att rena dem i n till själva värdepunkten, för utkommer intet n:r av Tidevarvet.
N:r 25 kom- han denna storstilade fredspolemik, som mer alltså våra läsare tillhanda först lördagen nödgar varje åskådning att besinna sig på¨ den 6 juli.
Vi be dock att få uppmana våra sina egna grundförutsättningar.
Den ge- ärade halvårs- och kvartalsprenumeranter att för menskap.
som därigenom nås, blir.
icke underlättande av expeditionen snarast möjlighet in- en flack och färglös enhet, utan ett rikt spektrum, där var färgton ger sitt, men sända sina prenumerationsavgifter.
som insats i det hela.
Halvår kr.
3: 25 Kvartal kr.
1: 75 Postgiro 1544 Filosofiens uppgift » synes mig vara att rande under engelsk kontroll.
Indiens par- Stresa-överenskommelsen?
ROLIGHETERNA I FJÄRRAN ÖS- lament får endast förfoga över 20 % av statsinkomsterna - Helt solidariska med TERN har resulterat i japanska Indiens frihetssträvanden var bara de tre representanterna för Oavhängiga Arbe- tarpartiet, I L.
P., som gått skarpt emot förslaget.
De hävdar Indiens rätt att sty- r a sig själv och slippa påtvingas en ensi- dig, odemokratisk, av England utarbetad författning.
Arbetarpartiet röstade visser- ligen emot förslaget i parlamentet, men hor för övrigt inte ansträngt sig för att hindra det.
Dess representant Lansbury har uppmanat indiska folket att tillsam- mans med det engelska göra det bästa av det.
- Men mellan 30,000 och 50,000 män- niskor i Indien har under senare år med ratta sägas.
att de i de flesta fall inte har någon förmån som kan tagas ifrån dem.
» Och därför få de prygel.
Det är bok- stavligen sant.
Ty man har ej annat sätt att straffa dem p å Man kan inte ta ifrån dem deras ledighet, inte deras efter- rätt, inte biobiljetten på söndag, inte kaf- fet efter maten.
Man kan bara i två av- seenden göra det otrevligare för dem än de redan ha: man kan tillfoga dem kroppslig smärta och man kan fråntaga dem deras ringa mått av frihet, vilket be- tyder cellvistelse. » Det är intressant att med detta uttalan- de för ögonen höra erfarenheterna från Sovjet, som ju med sina förvildade barn efter kriget haft att kämpa med uppfost- ringsprohlem av stora mått.
Helt nyligen framförde Krupskaja.
Lenins maka.
en lyckönskan i Pravda till arbetskolonin för minderåriga förbrytare, Bolschevo, med anledning av dess tioårsdag.
— Det torde alltså inte vara så helt med det i Stock- holms-Tidningen och N.
D.
A. lancerade ryktet om Krupskajas arrestering, — — ICENSAVGIFTEN FÖR BIBLIO- helt eller delvis utarhetade förslag.
rätta den tillkallade sakkunskapen - först TEKSHEMLAN, som författarna fö- till uppenhara missgrepp och kanske i vis- hade gått till en stor principdebatt.
Ty reslagit, avstyrkes av Bibliotekssakun- sa f a l l slå in på nya banor.
bakom alla de praktiska frågor som de niga på grund av de vådor den skulle En bred kvinnoopinion har ställt sig olika subkommittéerna skola lösa vill man av en kulturfond för befrämjande av » kul- tur i bokens forms, medverkan från bib- lioteken för större bokspridning, ökade statsanslag.
befattningshavarna vid hemseleverna Justitiekanslern föra är en betingelse för de Norrgårds skyddshem, som enligt den ofta grymma bestraffningarna.
Om tidigare avgivna polisrapporten gjort sig skyddshemspojkarna kan det verkligen " '.
mer och mer fördjupa vår uppfattning av de motsatta principerna, så att vi leva i allt rikare känning med den ena som den andra.
Ju mer vi det göra, dess rikare och mäktigare blir livet », säger förf.
Om denna anda besjälade politikerna, då skulle vi fä ett nationernas förbund i verkligaste mening likaväl som principer- nas.
Hur mycket människokraft och statskraft har icke bortödslats, hur myc- ket blod har icke flutit, antingen därför att man såg problemen ensidigt, blint, agitatoriskt.
nationalistiskt, eller därför att man vägrade att alls se dem i Ögonen, vägrade tänka dem till botten, i ett först billigt, men sedan ödesdigert, laisser- aller!
När Hans Larsson i korta, klara över- blickar per oss sitt perspektiv över de i nuet kämpande idéströmningarna, s k e r det med den enastående insikt, som kommer ur ett helt livs umgänge med de filosofiska systemens växlingar, historia.
inbördes rytmik och inre dynamik.
Men det förunderligt stora är någonting ännu mera personligt, vad jag vill kalla vörd- naden för varje samvetspunkt inom en övertygelse - också en annans i en mot- satt övertygelse.
Det är ur denna vörd- nad polemiken kommer i fredens tjänst (Forts. å sid.
2.)
Heroism och fred.
!
(Forts.
Det » minimum », som överlever kampen.
a t t inordnas i gemenskap och samverkan, i den spänning som är livets hälsokraft och ej dess förgörelse.
» Mi nimum » är ej ett kvantum, utan en kva- Stockholm.
; högskola och dess studeran- de ungdom har i dessa dagar fått en litet, samvetskvaliteten innanför lidelsen, duger D e n 22 j u n i 1 9 3 5.
» det enda nödvändiga », om man så Kampen för tillvaron.
Då Frisinnade Landsföreningen och frisinnad åskådning över huvud taget år 1923 fallit i spillror, antog Frisinnade Kvinnors Riksförbund ett självständigt program.
Första rum- met på detta program intogs av folk- hälsan, en befolkningspolitik, som skulle ta sikte på en kvalitativ för- bättring av folkmaterialet genom bl.
a. förbättrad mödra- och spädbarns- vård, genom vederhäftig upplysning på släktlivets område, revision av preventiv- och fosterfördrivningsla- garna och antagandet av en sterili- seringslag, genom förbättrade bo- stadsförhållanden, o. s. v. o. s. v. Det var den radikala falangen av Frisinnade Kvinnors Riksförbunds V. U., som stod bakom ett så djärvt företag som att rycka in befolknings- frågan i ett politiskt program.
Det ansågs också synnerligen oblygt och opassande och med rodnande kinder och nedslagna ögon tog flertalet män och kvinnor avstånd från något så omoraliskt.
Fanns där någon san- ning i denna programpunkts inne- håll, borde man åtminstone inte nämna det med ord, och vad beträf- far » förbättrade bostadsförhållan- den » var det ju visserligen inte nå- got anstötligt, men föga anledning arbetarna att väcka frågan på tal hade ju så » höga löner », så det var deras ensak, man hade då ännu inte kommit på den idén, att staten skulle betala vad den enskilde arbetsgiva- ren på grund av privata spekulatio- ner och önskemål inte hade råd till.
Tolv år ha gått sedan detta pro- gram blev fastslaget.
Det är en ganska Iång tid om man tänker på hur strävsamma de varit, men den är kort i förhållande till utvecklingen i dess helhet.
Och i avseende på den - vill, verkligt f i n siktat ur olika synpunkter.
kussionen i boken, där barthiansk teologi son, rektor Anna Sörensen och professor idealism, likaväl som nazism och Viktor Wigert, ha nämligen kunnat bjuda fascism, fått ett r i k t mått av uppmärk- Högskolan något så förnämligt som Emi- contra Sedan nu hr och fru Myrdal skri- samhet och penetration.
Jag vill blott pi- lia Fogelklou som föreläsare under tre år Emilia Fogelklous studier och vit en bok och förutspått svenska peka hur praktiskt betydelsefullt ur sam- framåt.
folkets snara utdöende, har befolk- hällelig synpunkt det tankande är, som forskningar h a gått på bred front genom ningsfrågan ådragit Sig ytterligare arbetar på detta sätt - en polemik ur många discipliner, naturvetenskap, reli- intresse.
Det tycks vara ett psyko- vissheten om gemenskap.
» Livet kan icke gionshistoria, filosofi, modern psykologi logiskt faktum hur besynnerligt levas utan i riktning av gemenskapskra- tills hon funnit sin syntes.
Den som hört enstaka föreläsningar av henne har ofta d e t än är att varken folk eller en- vet., Häri ligger - indirekt ä n n u mer än upplevt hur vetande och synpunkter skilda vilja skiljas hädan från denna direkt - antydningen om en heroism i sprängde den korta timmens ram och känt odrägliga värld.
Det förefaller, som om det särskilt vore de borgerliga gemenskap, icke kollektivistisk exercis- det hårt, då hon steg ner från tribunen.
som frukta döden.
De tro påtagli- lydnad, titan ett uppbyggnadsarbete.
De 25 föreläsningarna per läsår komma gen inte ens, att luftskepp och gas- som förutsätter individuella (övertygelser att räcka åtminstone ett stycke längre.
masker i längden kan rädda deras (i olika mognadsgrad, visserligen).
Den Man motser dem med glädje och förvän- dyrbara liv.
Utan vad händer?
lyser i n mot ett gemenskapsvärv, som tan.
Riksdagen tillsätter en kommitté för icke längre släpar förstörelsen efter att sörja för folkökningen.
Med sju sig.
» Det heliga målet skall kräva heli- ståndpunkt i sociala och politiska frågor, manliga och två kvinnliga ledamöter.
gare medel., Människans strid måste vara utlyssnar ett särskilt patos gentemot den T y även barnafödandet tro Sig män- av annan och högre art än de gamla he- kategorien!
(Man kan också vända kri- nen kunna ombestyra.
Men bland raldiska djurens, lejonets och örnens.
tiken i självkritik.)
medieinmarna i såväl huvudkommit- Den tredje vägen är en religiöst moti- tén som en av de många subkommit- téerna är t. o. m. Tidevarvsgruppen, Howard H. Brinton, matematikern, som verad, kooperativ gemenskap ur olikhet och mångfald.
Den utesluter ingens er- som tog upp frågan, då den var blev religionshistoriker och n u är rektor omodern, representerad och därtill för Pendle Hill, kväkarnas college i farenhet och ingen intellektuell eller tek- synnerligen vederhäftigt represente- Pennsylvania, har nyss utgivit en l i t e n nisk ansträngning.
Men den ger » elden rad.
I huvudkommittén sitter näm- skrift med titeln » A religious solution to under ångpannan ».
Det finns så många ligen med.
doktor Andrea Andreen- the social problem.
*) Det gäller Iäke- organisationer och företag, som meka- Svedberg och i en av subkommitté- medlet mot den individualism, som skju- niskt fortgå dessförutan och därför för- erna författarinnan fru Elin Wägner.
ter över malet, och de,, kollektivism, som lora i djupare motiv- och enhetskraft, se- Befolkningsfrågan är således ett omintetgör den dyrt förvärvade person- dan elden slocknat.
- - - av de få aktuella spörsmål man för närvarande intresserar sig för.
Men låt OSS hoppas att kommitterade må göra de Ord till sina, som yttrades av farfadern till en av vår tids allra främsta pedagoger: » Gode G u d, låt inte fler människor födas på jorden än att Du någorlunda kan regera dem., - E.
T.
Förbundet för Kristet Samhällsliv.
Vårt Howard Brinton ser ett betydelsefullt lighetstanken.
Det är således gemen- skapsstrukturen, som intresserar också bidrag till den sociala struktur vi hungra efter i det sätt varp8 kväkarsamfundet i honom, men ur sociologisk synpunkt.
Efter historiska överblickar av de so- århundraden arbetat, med individer i ar- ciala grundtyperna, familjens biologiska, bets- och andaktsgemenskap, icke med kyrkornas religiöst-patriarkaliska o. s. v. majoritetsbeslut, som alltid nedtrycker någon människogrupp, utan under förbi- går han till den aktuella situationen.
Hur söka människorna rädda den ge- dan av syntetisk inspiration.
menskap, vi hungra efter, sedan indivi- Varje erfarenhet får då sitt uttryck och dualismens skede är övermoget, efter att påverkar till samsyn och slutgiltigt sam- ha satt in sit, i historien, på gott och på arbete.
Grundvalen ä r ett socialt kraft- spel, som springer fram ur en viss enande ont?
Egentligen på tre vägar.
ternas framsteg stort utredning var Moderskapsunder- och beslut.
stödssakkunniga, som med fröken Kerstin Hesselgren som ordförande utarbetade en lösning som naturligt- vis liksom de flesta förslag - be- - skars och urvattnades, men likväl kommer att tvinga sig fram enligt sin ursprungliga mening.
erfarenhet.
» Om en sådan grupp inte går ut och förvandlar världen, är den antin- gen död eller bara vegeterar den. » Detta gemenskapsarbete har dock knappast fått börja sitt värv.
Här är stora konfliktom- råden, kanske särskilt inom industrin och politiken.
där dess läkedom ä n n u aldrig kravet trubbade av, de ha tröttnat pi all prövats.
tveksamhet - för att få skänka bort s i t t ' Man skulle tillvarataga i stället för att liv någonstädes.
Andra söka världsflykt.
De gå visser- tränga undan de olika slagen av mänsk- lig erfarenhet, i medvetandet om, ej Iigen inte i öknen som eremiterna gjorde.
Men de nöja sic med att vara åskådare blott att varje enskild behövs, utan be- hövs som insats i det stora hela.
kyrkoherde Sam.
Thysell, Vårt folks till nuets historia.
De nöja sig med nå- Det tycks mig föreligga en intressant trygghetsfråga av teol. d:r J. Lindskog.
gon syssla och låta sig icke ryckas med analogi mellan den filosofiska och den re- folks framtid i mänsklighetens fram- i någon kamp.
Går skådespelet en på ligionsociologiska aspekten i dessa båda tid av teol. d:r Natanael Beskow.
Dess- nerverna, så - » byter man skiva, och utom en diskussion inledd av ungdomar ser åt något annat håll.
Men man blan- framställningar.
dar sig inte i.
Den som för några år De peka båda ej blott på heroismens om Ungdomen och framtiden.
kris, utan på dess nya möjligheter - i Fullständigt program och alla upplys- sedan i Amerika hörde en allmän klagan nya mänskligare former av polemik så- ningar från Förbundets för över intellektuellas uraktlåtenhet att ta väl som av gemenskapsstruktur.
Kristet Samhällsliv byrå, Karlbergsvägen 86 B, Stockholm.
Emilia Fogelklou Norlind.
*) Pendle Hill Essays n: r 2.
Folks Framtid och upptar bl.
a. föl- jande föredrag och diskussioner: Folkge- inte tala om något, som väcker ett så enastående l i v l i g t intresse.
Flera menskap, föredrag av f i l.
d:r A l f Ahlberg, av de frågor, som Frisinnade Kvin- Kristendomen och befolkningsfrågan av fil.
kand. Just Gustavsson, Förvandlade nor 1923 satte upp på sitt program människor - en förvandlad värld av ha redan blivit föremål för statsmak- Ett present.
En grupp personer, företrädda av yrkesinspektrisen Kerstin Jag kan ej gå in på den filosofiska dis- Hesselgren, A. Ii.
F.-ledaren Olaus Måns- Skaror av ungdom, demokratisk och odemokratisk störta sig - kanske av pur heroism - i n i kollektivistiska samfunds- programpunkten vi omnämnt har det håller konferens i Gävle den 16-19 aug.
typer.
Det är den ena vägen.
De hungra skett en stor omvandling i inställ- 1935 i samband med sitt 17:de årsmöte.
efter att förlora sig själva och acceptera ning.
Först och främst anses det inte Proprammet är samlat kring huvudtemat ledaren utan att forska och fråga.
Det ningsfrågan.
längre opassande Tvärtom, att tala nu om kan befolk- man Emilia Fogelklou till Stockholms Högskola.
fr. sid.
1.)
Vårt erhållas
» Harfva, du är vår ögonsten, Harfva, din luft är frisk och ren.
Harfva, du kära Harfva, Här är så skönt blund blad och grönt.
.
w barn I huset och medägare.
En ung lä- rarinna som under seminarietiden var överansträngd och förbi som en trasa, fick av sin föreståndarinna det rådet att fara ut till Harfva och vila upp sig.
Den ära hundra yrkeskvinnor förenade sköna luften och goda omvårdnaden gjor- sig i ovanstående glada refräng, då de verkan och sedan dess ä r hon en tro- självförsörjande Bildade Kvinnors För- gen gäst på gården En äldre kollega ening, SBK, i söndags högtidlighöll sin till henne, botanist och sportintresserad, tjugufemåriga tillvaro med en festlig finner Harfva lika förstklassigt för sin lunch ute %,, föreningens eget vilohem, smak.
Medan två gamla banktjänstemän sätter den kultiverade tonen och den hem- Harfva.
Harfva gård ligger cirka tio minuters liknande samvaron högst bland Harfvas.
N Fröken W erwall.
ä bilväg från Väsby station på Stockholm- goda egenskaper.
De stora personliga insatserna från led- Uppsala-banan.
Men hur många av den yngre generationen stockholmskor ä r det ningens sida för den gemensamma trev- månne, som känner till denna l i l l a virvel niden fastslås med tacksamhet vart man i kvinnorörelsens stora ström?
För signa- vänder sig.
Men Harfva har också stora turen var det i varje fall en helt över- yttre förutsättningar att vinna sina invå- raskande upplevelse, att få bevittna den- nares tillgivenhet.
Det består inte endast na mönstring av ståtliga representanter av ett åttiotalshus med en vacker flygel för en mängd kvinnoyrken, förenade av gårdsplan och underbar, gammaldags det gemensamma intresset för den gård trädgård.
Till egendomen hör 90 tunn- de själva samfällt äga.
En gård där land åker, stora skogs- och betesmarker många av dem i flera år under helger - med härliga skogspromenader - ladu- gård och stall, stor hönsgård, med ett ord och semestrar fått vila och rekreation.
Det var fröken Walborg Lagerwall som allt vad till ett lantbruk hörer.
Delägare Harfva.
för tjugufem år sedan lade grunden till i allt detta kan yrkesarbetande kvinnor det sedermera så blomstrande SBK.
Vid bli för en årsavgift till frireningen av fem dess förverkligande, svarade man mig.
kronor.
sin sida har hon under Arens lopp haft Eller också betecknades den helt enkelt Men hur har man åstadkommit detta?
som » ett mycket omoget förslag ».
många goda krafter.
Vid siindagens fest För tjugufem år sedan fanns det Jag hade närmast tänkt mig saken var styrelsen representerad av vice ord- föranden fröken Sparre, medan värdinnan inga billiga vilohem, framförallt inte för som välgörenhet och hade också fatt en och husbonden på Harfva, fröken Ebba kvinnor, säger initiativtagaren till och penningsumma att börja med av dåvaran- Fleetwood och hennes vän och närmaste grundläggaren av detta intressanta före- de änkedrottning Sophia.
En riktig tig- granne, vilohemmets inspektrisoch kassa- tag, fröken Walborg Lagerwall, som be- garfröken var jag på den tiden.
Men så förvaltare fröken Louise Palander, stod rättar för Tidevarvet om de första spän- fick jag av fröken Ida Blomstedt ett gott nande erfarenheterna.
fröken Lagenvall råd - att slå välgörenheten ur hågen för det festliga mottagandet.
Tidevarvet passar på att mellan rät- var då, inom parentes sagt.
vår enda och i stället sammankalla representanter terna göra några snabbintervjuer bland kvinnliga cellist, alltså även ifrågan om för alla slags självförsörjande kvinnor till de älskvärda bordgästerna.
Det fram- sitt yrke en pionjär bland kvinnorna.
överläggning i och för bildandet av en går genast, att även de mest olikartade - Jag hade en god vän, som var trött förening.
Vid den tidpunkten fick vi med synpunkter och smakriktningar bli till- och överansträngd, fortsätter fröken La- oss bl.
a. fröken Louise Palander och d:r godosedda på Harfva.
Där ä r t. ex. en gerwall, hon låg bara och grät och Ada Nilsson, som sedan varit med hela kontorist med en trettioårig anställning hade ingenstans att ta vägen.
Det var tiden.
på samma krävande post bakom sig.
Hon då jag fick idén.
Men jag fick gå med Ett konstituerande sammanträde kom ä r gammal Harfvagäst.
där hon förresten den i två år alldeles ensam.
Idén ä r nog till stånd, på Läkarsällskapet, d:r Nilsson inte alls känner sig som gäst utan som bra, men ni kommer aldrig att få uppleva blev ordf., vi antog stadgar och snart kun- - - - det ägare och vi märkte då, att vi behövde ett eget ställe.
Så gällde det att s e på egendomar.
Inte mindre än 29 stycken fanns på förslag, som alla skulle vara det allra bästa.
Vi samlade pengar bland medlemmarna efter taxeringskalendern och en extra stimma sammankallades.
Det ansågs för- skräckligt vågat att lägga sig till med en egendom och skulder.
30,000 kronor hade vi samlat ihop, men Harfva kostade 115,000.
Sådana djärva människor, tänk att ni har samvete.
var det många med- lemmar som sade.
Ja, jag har ett utmärkt Kott samvete, svarade fröken Lagerwall.
Harfva gård köptes och vilohemmet flyt- tade dit.
Pengar kom också så småningom både genom donationer och mycket fram- gångsrika varulotterier.
från början var Harfva avsett endast / för gäster från Stockholm, men numera; far föreningen emot medlemmar från hela landet.
Och vi har aldrig ångrat att v i, köpte det, säger fröken Lagerwall till slut - det är j u ett stort intresse ' både med själva lantbruket och trädgår- den - särskilt med djuren, som alla bru- Besök vädds- kar vara förtjusta i. utställningen i Behovet av vilohem för självförsörjan- de kvinnor, som för 25 år sedan var så arrangeras hela Sommaren.
kännbart, ä r numera i stor utsträckning tillgodosett genom de olika yrkessamman- Begär prospekt!
slutningarnas egen försorg.
WAGONS LITS / COOK A / B Ur den synpunkten har väl Harfva Världsresebureau, knappast längre den enastdende plats att 16 Gustav Adolfs Torg Tel. 20 25 15.
Tel. 21 6530 fylla som för 25 år redan.
Men med sitt BRYSSEL Billiga sällskapsresor STOCKHOLM läge nära Stockholm med dess ständigt nya och växande generahoner av yrkes- arbetande kvinnor, kommer den koopera- Rönninge gård, tivt ägda egendomen helt säkert att ännu länge vara en uppskattad tillflyktsort för rum.
God husmanskost.
Fullt modernt.
rekreation och friluftsliv i sina bästa Moderat pris.
Casan.
OBS.!
NARA STOCKHOLM!
former.
, Föreståndare Hj.
Johanson.
RES TILL Frälsningsarméns Pensionat Rönninge, tel. 19.
Rofyl d och Vilohem, viloort.
Bra StockholmsC.-Trosa Restid 45 minuter Direkta biljetter Trosa är rekreationsorten med ro, idyll och skärgårdsluft.
Varm- och kallbad.
Läkare och sjukstuga.
STADSHOTELL MED NY REGIM.
Badkamrern.
Tel. 49, lämnar upplysningar och prospekt.
Sten af Geijersfam: arbete, som ger en av allt att döma utom- fall är det, hos ett folk som hos individen, rätt att inneha jord!
Som prov på vad ordentligt väldokumenterad framställning olusten, som ä r det primära, hatets före- man i vara dagar kunnat tillåta sig, må av antisemitismens historia, de olika åsik- mål, som är det sekundära.
Under tider nämnas, att i Osterrike processer mot ju- terna om dess uppkomst, dess ideologi av ekonomiskt betryck, t. ex. efter ett dar för föregivna ritualmord på kristna och argumentering.
metoder och uttryck, krig, förnimmes främlingen som en obe- barn förekommit under vårt århundrade, skall säkert hos varje läsare, mottaglig hörig konkurrent om utrymmet.
» D å a t t massor av judar slaktades ner av den emokratin marscherade framåt och tyska och-österrikiska städer före Hitler.
för sakskäl, bidraga till att skingra van- bunga-bungaträdet bär riklig skörd, låta vita armén i Ukrajna under striderna vid förmenade sig raskt närma sig det och att antisemitismen försvaras av en föreställningar, och bokens spridning australnegrer också främlingar äta därav, ryska revolutionens genomförande, att mål, där människans värde erkändes oav- stor huvudstadstidning.
,, Hyggligt folk, måste också hetyda en spridning av in- är skörden medelmåttig, få de icke göra det från 1922 inte finns en enda större sett tänkesätt, klass, kön och ras.
Med som inte skulle drömma om judeförföl- sikten om, vilken stor mänsklighetens an- det, och i hungertider äter man upp främ- rumänisk stad, som inte hemsökts av ju- världskriget fick den chauvinistiska yran jelser eller anslutning till Furugård och gelägenhet bekämpandet av antisemitis- lingen. » Lidelserna väcks » i hungerti- depogromer.
Då har man ända inte nämnt er ny hausse: det var klent med engels- Lindholm, har i dessa dagar ivrigt om- men, icke minst för närvarande, är.
Eller der » lätt av lämpligt lagd agitation, som den moderna smutskastningen mot judar- mannens människovhrde i Tyskland, huldat sin verkliga eller inbillade känsla som Valentin själv uttrycker det: » Anti- gräver fram gamla och finner upp nya na från även högt kultiverade européer bochens i Frankrike.
Efterkrigsåren har av rasmotsättning gentemot judarna och semitismen ä r inte längre en fråga, som skräckhistorier om judarna, vilka begär- och de två sista Arens utveckling i Hit- även varit rika på missräkningar för det ofta välvilligt anammat fantastiska utslag rör blott judarna och deras fiender.
Den ligt tros och levererar den moraliska lers Tyskland.
demoxratiska tänkesättet.
Värst för oss av antisemitisk skräckpropaganda.
Aven rör oss alla., grundvalen för judeförföljelsen.
Antise- Valentin har anledning att ofta äter- svenskar har händelserna i Tyskland svenska judar har nog rätt smärtsamt er- Antisemitismens orsakskomplex ä r av mitismen i Tyskland efter världskriget är komma till Tyskland, som han kallar an- känts.
därför att de rört ett folk, som geo- inrats om sitt främlingskap.
sammansatt natur.
Under olika tider har bara ett exempel bland de många, som tisemitismens segentliga fädernesland,.
grafiskt och kulturellt står oss så nära.
Vi har faktiskt, även hos oss, en m a s a än den ena, än den andra orsaksfaktorn Valentin anför, på ett sådant orsakssam- Ett större antal av bokens kapitel ägnas Och bland nazisternas gärningar har väl människor, som svävar på malet, när det dominerat.
l antiken isoleras judarna manhang.
i t en fyllig framställning av den mo- ingen så upprört, opinionen här i landet gäller att säga sin mening om antisemi- framför allt genom sin vägran att dyrka Som folkrörelse tar antisemitismen sin derna tyska antisemitismen.
På tyskt som den systematiska förföljelsen mot ju- tismen, och för dessa skulle man vilja or- främmande gudar, enkannerligen kejsa- början under korstågstiden.
Då begyn- språk finns sedan länge, framhåller för- darna.
dinera Valentins bok Antisemitismen i ren.
Medeltidens antisemitism f a r sin ner de stora judeförföljelserna; de fort- fattaren, en rikhaltig antijudisk litteratur.
För försöken att plantera antisemitis- historisk och kritisk belysning.
Valentin färg genom det religiösa hatet mot vad går ännu.
Judarna skall förses med sär- Antisemitismen har fått en tacksam jord- men i svensk jord saknas väl viktiga för- ä r judisk patriot.
Det länder honom till kyrkan brännmärkte som Guds mördare.
skilda märken.
De får inte ho tillsam- mån särskilt i den lägre medelklassen.
utsättningar.
Det svenska folket i all- heder, att han inte försöker dölja det.
Huvudorsaken till antisemitismen ser förf.
mans med de kristna utan förvisas till småborgare och hantverkare, då Hitler mänhet torde den föreställningen vara Men han är tillika internationalist och i främlingshatet, den » känsla av fientlig- särskilda kvarter (ghetton).
Det fria yr- kom till makten ungefär en tredjedel av främmande, att man bör förakta männi- påkallar vårt intresse för sina förföljda het, som in nuce förefinnes hos varje kesvalet fråntages dem, de hänvisas till Tysklands befolkning, en ny grupp miss- skor på grund av rashetingade olikheter i blodsfränder i mänsklighetens namn.
Där- grupp mot en annorlunda beskaffad ett fatal yrken.
Utdrivningar, tvångsdop nöjda klämd mellan arhetarklassen och hudens färg eller ansiktets byggnad.
Och till ä r han vår och en av världens främsta grupps, socknens ovilja mot grannsock- och massakrer hör till ordningen för da- storbourgeoisin, denna medelklass, från framför allt är judarna hos oss ett så för- kännare av judenheten och dess historia.
nen, folkets mot ett annat folk, mest svår- Sen.
- Nyare tiden har ingen anledning vilken i så stor utsträckning nazismen re- svinnande litet fåtal av befolkningen, att Aven om man i förbigående vågar den in- artad, dd detta andra folk dväljes inom att förhäva sig, även om i stort sett ju- kryterats.
varje tal om en judefråga endast kan be- vändningen, att författaren någon gång det egna landets gränser.
Som främ- darnas lott därunder, i varje fall från Tyngdpunkten i nazismens ideologi ä r tecknas som nonsens.
Det hindrar dock gar onödigt långt i prisandet av de ju- lingskänsla finns judehatet latent för att, och med den franska revolutionen, under- rasläran.
Av fransmannen Gobineau och inte, att övertygade ungdomar skriver diska dygderna, kan man inte för ett då ett folk kommer under trycket av en gått en fortgående förbättring.
Särlag- halvengelsmannen H.
S. Chamherlain har Död åt judarna!
på körbanor och husväg- ögonblick betvivla riktigheten i hans upp- ekonomisk depression eller andra svårig- stiftningen mot judarna kvarstår envist.
de nazistiska teoretikerna lärt den s. k. gar i Stockholm.
på samma sätt som i gifter.
Detta varmhjärtade och sakrika heter, blossa upp i full låga.
I sådana Först på 1860-talet fick Sveriges judar ariska rasens, och speciellt dess german- Antisemitismen.
D.
Skapande arbete ..
Befolknings- kommissionen.
(I orts.
fr. s d I de Ni hittar ju själva då ä r det j u (Forts. fr. sid.
1.)
onödigt att någon följer med.
Och hur än vad de gjorde för dess engelska före- skall vi göra med vara kläder?
- Hur gångare.
Så har t. ex. utvecklingen gått då?
- Får vi ta våra bästa kostymer?
den riktningen att knappast längre fr ' ån Men om vi säljer Visst får ni det.
något håll sättes ifråga det etiskt berät- dem?
- Det blir värst för er själva, för tigade att födelsekontroll sker även med vi tänker inte ge e r några nya.
-.
ställe och inte ha något att göra.
bara bli genompredikad.
- Detta var i skydds- hemsuppfostrans början Sedan har man på Stalins och Dzer- Dzerjinskys ide infört försöken med arbets- uppfostran.
Från arbetskolonierna rym- mer man minsann inte där har pojkar- na alldeles för mycket att göra för att Inte är det heller na- hinna längta bort.
gon som moraliserar över de,,, De är och missanpassning det är med en upp- s k a grens, överlägsenhet, och andra ra- s e n motsvarande föraktlighet.
Redan dessa icke-tyska lärofäder såg i judarna den mest typiska motsatsen till den ädle blonde germanen.
Valentin anför aukto- riteters och även tyska vetenskapsmäns ord på hur ovetenskapligt detta betraktet- sesätt är.
Både Gobineau och Chamber- lain var, för att inte tala om Hitler, rena amatörer som rasforskare.
Man kan inte tvivla på riktigheten av Valentins omdö- me: folken leds i sin antisemitism inte av rasinstinkter, utan av verkliga eller inbil- lade intressen; läran om rasen ä r bara en lämplig motivering för deras ledare.
Det har inte varit någon svårighet för Valentin att i fortsättningen punkt för punkt vederlägga argumenten i nazister- nas propaganda mot judarna.
I bästa fall ä r det halvsanningar, som ifråga om ju- darnas starka ställning inom vissa yrken eller deras förmenta destruktiva radi- kalism, I de flesta fall ä r det rena lögner, medvetna eller omedvetna.
Hela denna moraliskt och intellektuellt minder- värdiga hetskampanj skulle inte vara värd denna uppmärksamhet, om den inte om- satts i handling.
Vi känner förut, vad som skett mot Tysklands judar under Hitler.
Valentins behärskat sakliga re- kapitulation griper på nytt.
På halten i denna antisemitiska argu- mentering far man ert vackert exempel i redogörelsen för den märkliga och för judarna så ödesdigra skrift, som kallas för att begagna detta dubbeluttryck dressyr.
ömsesidigt hjälper Och stöder nin; är r organiserad som ett litet samhälle timentalitet eller skuggan av den välgö- varandra i svårigheter Och frestelser.
med självstyrelse bland eleverna, ett kam- renhet, som sårar och gör upprorisk - Jag känner en kvinna, som länge ratråd och allmänna kamratförsamlingar, se där principerna, slutar Irina.
för ett arbetat bland de vilda barnen, fortsätter där kollektivets angelägenheter behand- återuppbyggande av människan, d ä r bar- Irina.
Hon träffade en natt för en del år las.
där man avgör om bestraffningar för net har förlorat sin jämvikt.
sedan några små vagabonder, som värm- de sig vid en av de stora asfaltgrytor, s ' ~ kokar nattetid " ' Moskvas ' * ' Barnen hade kommit från någon av hun- det var under hungersnö- gerdistrikten ifrån som är gemensamma för alla och som ifrån man måste ta vara på Gemensamma riktlinjer att staka ut.
Och även på det- ta område gäller det nu att så klart och tydligt som möjligt kristallisera ut den stora omvandling som tänkesätt och upp- fattning på detta livsområde undergått.
De nya farlederna behöva sina var- i - Zions vises protokoll.
Denna skrift på- stås avslöja judarnas fantastiska inter- nationella maktresurser, deras planer på att förinta Europas länder och själva göra sig till herrar.
Ursprungligen ut- gör protokollen ett kapitel i en antide- mokratisk pamflett frän 1905, skriven av en rysk polisagent.
Detta kapitel, som i sin tur ä r plagierat frdn en fransk strids- skrift mot Napoleon III har sedermera, givetvis utan angivande av källan, utgi- vits i särtryck på de flesta sprak.
Redan 1921 blev Zions vises protokoll grundligt avslöjat som falsarium.
Det hindrar inte, att Undervisningsministeriet påbjudit skriften, jämte Hitlers Mein Kampf och annan likvärdig antisemitisk litteratur, som ohligatorisk läsning i Preussens sko- lor.
Torsten Fogelqvist och andra har berättat, hur livligt sinnena hos den tidens unga radikaler upprördes av Dreyfusprocessen.
(Också denna var till dels stimulerad av antisemitism.)
Sedan dess har vi blivit mer vana vid oförrätter.
judarnar Antikens judar var ett folk av åkerbrukare.
I den redan då yppigt blomstrande antisemitiska litteraturen saknades helt och hållet beskyllningen för penningbegär.
Korstågstidens jude- förföljelser hänvisade judarna till ett få- tal grenar bland de av den tiden missak- tade merkantila yrkena.
Förbudet att äga jord, som bestod i flera århundra- den, och tvånget att sammansluta sig mot förföljelser, kom judarna att slå sig ner i Det skulle vara frestande, men ä r dess- värre omöjligt, att anföra en del siffror och annat material ur bl.
a. Valentins analys av påståendena om judarnas do- minerande inflytande i Weimar-republi- ken, och deras föregivna internationella välde genom penningens och pressens hjälp.
Endast en av författarens många klar- görande synpunkter må ytterligare anty- das.
Det gäller yrkesfördelningen bland också en rousseauansk.
Med drömmen om ett eget fädernesland går samman hoppet om en sundare ras, knuten till ' jorden, en reaktion mot judarnas nutida storstadsprägel.
Till denna moderna zionism, med djupa anor i gammaljudisk patriotism och sedestränghet, synes Va- - straffet måste känna att de lever i en värld av med rätta som skapare av både välstånd och framförallt atmosfären av förtroende jämlikar, där man, i stället för att lita till och skönhet på den egna domänen, Kolo- till det kollektiva samhället ingen sen- 1921 de hade hängt på tågen där- Och så småningom tagit s i g i~ till Moskva Varför går ni inte till asylen?
fra- gade kvinnan.
- Om vi får en grammo- fon och får s e på film, går vi dit, svarade barnen.
Hon lovade dem det.
DA skic- kade de en deputation till upptagnings- hemmet för att undersoka.
om det var början ställd på rent kristlig grund.
Vår ningssignaler, vägledningstecken och fyr- meningen att hålla löftet Men det hände kommission däremot är menad att repre- båkar sedan flera gånger.
att barnen i alla fall sentera hela samhället oberoende av re- rymde från dessa barnhem.
N ä r man ligiös uppfattning.
Vilket även framgår f å t tag p &amp; dem igen och fragade varför av kommissionens sammansättning.
Detta de inte ville stanna, svarade de: Det ä r behöver ingalunda betyda att någon S A Iångtråkigt att alltid vara p &amp; samma des härmed har framkommit krav på en sådan omdaning av den äktenskapliga institutionen att den kommer att omsluta så många som möjligt av samhällsmed- lemmarna inom de legala förbindelsernas led.
Den omtalade engelska kommissionen skilde sig på en väsentlig punkt frdn sin svenska motsvarighet.
T y den var frdn Att uteslutas ur kom- munen är det allra svåraste Barnens produktiva krafter.
deras in- stinkt att skapa, klokt tillvaratagen, ledd i goda fåror och understödd av fostran till goda arhetsvanor och ett regelbundet liv, enkelt och naturligt.
utan moralpre- dikningar men med reaelhanden omväx- I i n g och nya intryck; ett aktivt deltagan- de av eleverna själva i skådespel, utställ- med i allt arbete till kolonins förbättran- ningar av deras arbeten, idrottstävlingar de, reparationer, torrläggningsarbeten, och tävlingar i andliga idrotter, förfärdi- nybyggnader a v olika slag och känner sig gande av tidningar, arbete i stötbrigader fostran där barnen känner sig leva i har- moni med sin omgivning Därigenom får De de den nödvändiga självaktningen.
måste ha ett intressant, spännande och nyttigt liv med skapande arbete.
Och de för I n t e hämmas av skräcken för någon Pojkarna, som alltid varit vana att be- starkare.
Polisen, läraren eller chefen.
De tillhjälp av s. k. preventiva medel.
Därom behövs e j längre någon utredning.
Vad handlas som brottslingar blev hogeligen förutsättningarna för föräldraskap beträf- förvånade over detta bevis på förtroende far har man i anglosachsiska och nor- och återvände alla på utsatt tid frdn diska Iänder mer och mer samlat sig kring Moskva.
kravet att bakom ett föräldraskap - j a, Om samma erfarenheter berättar signa- bakom de sexuella förhindelserna över ha- turen Irina för Tidevarvet Arbetet vid vud taget skall finnas en verklig t i l l Bolschevo har tydligt visat vilket bote- trohet förpliktande känsla de båda kon- medeI mot samhällsfientliga tendenser trahenterna emellan.
Förhindelsens etiska värde ä r sålunda mera beroende av par- ternas inbördes förhållande på känslans grupps åsikter måste pressa sig fram på område än av om förbindelsen blivit le- bekostnad av en annan.
Tvärtom.
Här galt sanktionerad eller icke.
Fullt jämsi- finnes etiska och socialetiska värden förseelser o. s. v. staderna.
Denna karaktär av stadsfolk eller rent av storstadsfolk har judarna bibehållit, och man förstår vilken bety- delse detta haft för deras yrkesval ända in i våra dagar.
Valentin framhåller i detta sammanhang med eftertryck, hur redan 40.000 judar framgångsrikt brukar jord i det först nyligen (väsentligen efter kriget) för judisk immigration öppnade Palestina, och hur ytterligare 100,000 står färdiga att, då de engelska myndig- heterna tillåter det, följa dem i spåren.
Zionismen ä r en nationell rörelse,, men lentin själv bekänna Sig.
Hugo Valentin: Antisemitismen i histo- risk och kritisk belysning.
1935.
Stockholm I C.
H.
