# ID: svediakorp-per3722
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,631
# sentences: 382
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har A hänt?
ARBETSPROGRAMMET FAR BE- FOLKNINGSKOMMISSIONEN är uppgjort: En kommitté för de s o c i a l- e t i s k a problemen med hr Magnusson i Skövde, som anhållit att till sin hjälp få tillkalla rektor Manfred Björkquist, d:r Rut Grubb, fru Ruth Gustafsson, pro- fessor E.
Tegen och fru Elin Wägner.
För de r a s b i o l o g i s k a problemen svarar professor N. von Hofsten med hjälp av professor N. Nilsson-Ehle och med d:r T. Sjögren.
Frågan om f ö r - bättrat m o d e r s k a p s u n d e r- s t ö d behandlas av en underkommitté D bestdende av d:r Andrea Andreen-Sved- berg, fru Disa Västberg och hr öster- ström, ordf., samt tillkallad sakkunnig pro- vinsialläkaren N.
H. Wranne.
För utrednin- gen av frågan om m ö d r a s k y d d f ö r k v i n n o r i f ö r v ä r v s a r b e t e sva- ra kommissionsledamöterna d:r Svedberg och hr Persson, den förra som ordf., fru Hedvig Dernby, fröken Elvira Wedberg och ombudsmannen Karl Wistrand, till- kallade sakkunniga.
Utredningen om l ä t t n a d i ä k t a m a k a r s b e s k a t t n i n g och om ut- vidgade barnbidrag har uppdragits åt professor Myrdal, med tillkallade direktör K. Dahlberg och kammarrättsrådet C.
W.
Kuylenstierna.
I frågan om b o s ä t t- n i n g s l å n m. m. arbeta hrr Persson och Wicksell med riksdagsman Jacobsson i Mjölby, nationella gruppen, som tillkal- lad sakkunnig.
R TJÄNSTELÄKARNAS NU AV- GlVNA ARSRAPPORTER för Stockholms län konstateras.
att tandröta förekommer hos praktiskt taget alla barn.
Förekomsten av ryggradskrökningar och körteltuberkulos samt syn- och hörselfel påtalas även.
Bostäderna äro, särskilt vad lantarbetarna beträffar, genomusla.
med trångboddhet, ohyra och dålig luft.
Renhållningen även i ladugårdarna brist- fällig.
KOLFRUKOST A T ALLA BARN PÅ STATENS BEKOSTNAD skulle en- ligt professor Myrdal gå till en 30 à 40 miljoner kronor.
Det skulle icke endast befordra nästa generations kroppsliga och andliga hälsa utan samtidigt vara ett direkt och synnerligen ändamålsenligt stöd åt jordbruket.
Varför slumpa bort U S vårt goda smör på den engelska mark- naden, säger professor Myrdal i sitt före- drag vid Landsbygdens Folks stämma i Sundsvall, i stället för att låta våra egna fattiga barn få äta sig mätta av det?
E N FÖRMODADE UTSTRÄCKTA UNDERSÖKNINGEN av skydds- hemmen i Sverige har hos en anstalts- föreståndare i Skåne utlöst ett vredesut- brott i N.
D.
A., där han vill göra gällande att Norrgårdsundersökningen kommit till stånd endast i syffe att med en kringgå- ende rörelse komma åt honom själv.
Där- ' för att han inte » krökt rygg » tillräckligt vid fru Kleens besök.
Denne skyddshemsföreståndare har så- D J en Rooseveltska politikens kris har medfört att kravet på en ny radi- kal kurs i Amerika åter börjar göra sig gällande.
Det är inte något nytt pro- blem.
Vi hänvisa bl.
a. till den intres- santa och djupgående diskussion, som Aren före Roosevelts seger fördes i tid- ningen The New Republic och som på sin tid omnämndes i Tidevarvet.
Redaktö- rerna för The New Republic ha åter ta- git upp frågan om framstegspolitikens uppgifter och möjligheter, men nu med utgångspunkt från det nya läge som Roosevelts experiment har skapat: Behöver Amerika ett nytt parti även med denna nya utgångspunkt?
Ja, ty besvikelsen över resultaten av the New Deal växer lika hastigt på den vänstra kanten som oppositionen emot dess mål och medel tilltar på högersidan.
Just pil detta tidiga stadium är valet av den nya politik som måste komma av en utomordentlig betydelse.
Historien for- mas i stort av starka opersonliga krafter, men vad som händer i det kritiska ögon- blicket och hur det händer är i hög grad beroende av enskilda månniskors fria val.
Låt oss emellertid först se efter vilka partier som redan finnas och vilka möj- ligheter de ha att arbeta för den nödvän- diga ändringen av det amerikanska sam- hållet.
Det demokratiska partiet hålles - utom av president Roosevelts program och personlighet - huvudsakligen sam- man av tradition och av önskan att be- hålla regeringsmakten.
Det omsluter både reaktionåra element i Sydstaterna och utpräglade » politiska maskinen i Nordstaterna, industriarbetare, arbetsgi- vare, spekulanter och farmare.
Det sak- nar alltså enhetlighet både ifråga om konstitution och filosofi.
Historiskt sett har det de enskilda delstaternas självbe- stämmanderätt, sparsamhet och låga tul- lar på sitt program.
Men i verkligheten arbetar det för att öka nationalregerin- gens makt, ger ut billioner utöver vad det får in på skatter och höjer införsel- tullarna.
Som instrument för en djupgå- Julitabygden låg som en grön och blom- mande trädgård och tog emot, när ett- hundrafemtio Fogelstadförbundare från hela Sveriges land och från Danmark under Pingstaftonens lopp samlades på Kvinnliga Medborgarskolan vid Fo- gelstad till skolans och Fogelstadförbun- dets tioarsfest.
Den ena bilen och bussen efter den andra körde upp på gårdspla- nen, som var prydd med de fyra nordiska ländernas flaggor.
Och det dröjde inte många minuter efter ankomsten förrän kontakten var sluten mellan gamla och nya kamrater till en samvaro, genomlyst av glädje och feststamning.
Uppe i den vita festsalen med sina ljus- blå takbjälkar och praktfulla blomsterde- korationer öppnade rektor Honorine Her- melin årsmötet.
Hon uttryckte sin glädje over att åter få stå inför den stora skaran av forutvarande kursdeltagare, att få sti- ga in i den värld, som Fogelstadforbundet ar, med sin rika, mångsidiga samhörig- het.
I en rad av anföranden, präglade av djup personlig upplevelse, fick man sedan följa Medborgarskolan.
sådan den växt fram i nära och levande samband med samhällets egen utveckling.
Dar var d.r Ada Nilsson, fru Elin Wägner och fröken Elisabeth Tamm, som alla varit med om att lägga första grunden till skolan, ge- nom den medborgarkurs som kom till stånd på Fogelstad redan 1922, och vilka alltsedan skolans tillkomst tillhört den (Forts. å sid. 2) lunda icke den minsta blick för att det kunde vara av verklig betydelse att förhållandena vid Norrgårds och eventu- ellt andra skyddshem kommo i dagen och ändrades.
Även om intet annat förelåge förefaller hans yttrande tillräckligt att motivera en undersökning.
RANSKA REGERINGSKRISEN LOS- TES ICKE av Piétri, ufon budet gick tillbaka till utrikesminister Laval, som lyckades försäkra sig om socialradikaler- nas stöd genom att nöja sig med mindre vittgående fullmakter.
Med bibehållande av utrikesministerposten är han nu även konseljpresident.
AMSAY MACDONALD HAR AV- andra förändringar rum.
Utrikesminister Simon blev inrikesminister och efterfrud- des av förutvarande ministern för Indien Sir Samuel Hoare.
Mot all förmodan blev sålunda Mr Anthony Eden icke utrokes- Italiens östafrikanska problem blir för minister.
Han är fortfarande Lord Privy Seal och skall dessutom sköta Folkför- Italiens dag allt intressantare och alltmer bundsangelägenheterna.
Alltså betraktas värt uppmärksamhet även långt utanför ärenden som tillhöra Folkförhundet såsom Italiens gränser.
Ity att det numera ej något skilt från den allmänna utrikespo- längre är begränsat till en tvist mellan litiken!
Ar detta en kompromiss mellan Italien-Etiopien utan i stället i ständigt yvå skilda linjer i Englands utrikespoli- högre grad förbytes till en tvist mellan tik?
Slutligen placerades även unge Italien och England.
Italien, England, Frankrike äro, som herr MacDonald på sin pappas uttryck- liga önskan i regeringen som minister för alla veta, sedan Ar 1906 garanter för Etiopiens självständighet och territoriella kolonierna.
R RENESJ.
TJECKOSLOVAKIETS integritet.
Italien och England ha dess- har avlagt ett utom ett par detennier senare träffat besök i Moskva.
Hans överläggningar vissa överenskommelser om gemensam med de ledande i Kreml hade till syfte strävan fur ernående IV ekonomiska för- - - ende förändring av det bestäende samhäl- let är det demokratiska partiet odugligt.
Roosevelt är på ett sätt en demokra- tisk diktator.
Men svagheterna både hos hans metoder och hos de trupper han har bakom sig, och som stod fullt klara för många redan från början, har framträtt allt tydligare för varje månad som gått.
Det har aldrig funnits någon klar åsikt, varken i hans egen hjärna eller i någon annans, om vad det egentligen var för ett nytt system han skulle skapa.
Hans program improviserades genom förslag från ett dussin olika meningsriktningar, av vilka många var inbördes fullkomligt oförenliga.
Roosevelt slängde ett ben åt arbetarna och ett stycke kött till arbets- givarna, skaffade högre priser åt farmar- na men också åt industrin, vars produkter farmarna köper.
Den som följt hans handlingar vecka för vecka har kunnat finna mycket som är gott, men också många åtgärder som motverkar det goda.
Nationen har ännu tio miljoner arbets- lösa, tjugu miljoner som lever på offent- liga understöd, ett okontrollerat kapita- listiskt system och föga hopp för fram- tiden utöver en gammaldags traditionsen- lig högkonjunktur, som i sin tur kom- mer att följas av en lika gammalmodig de- pression.
Roosevelts program var ett försök att reformera näringslivet genom samarbete man mellan näringslivets generaler förstår varför framgången uteblivit.
In- dustrins och storfinansens ledare vill på det hela taget inte veta av någon ny ord- ning.
De har natt toppen och tänker stanna där.
En häftig kris, som den i maj 1933, kan visserligen skrämma dem till att gå med på vissa reformer, men när de far tid att lugna sig och börjar skymta möjligheterna att inhösta nya vinster » samarbetar » de bara på villkor som de själva föreskriver.
Om dessa villkor till- bakavisas nekar de helt enkelt att pro- ducera vidare och anställer inga arbe- tare.
De drabbas nämligen genom mot- (Forts. a sid.
3.)
- Pier Gudro: F R G A T T från sitt ämbete såsom pre- miärminister som hon innehaft i sex år.
Från 1929 till 1931 stod han i spetsen för Englands andra arbefarregering, men lämnade sitt gamla parti och blev sedan chefen för det nationella kabinettet, där han spelat en allt mindre och mindre framträdande roll.
Den verklige ledaren har varit Lordpresidenten i regeringen, Stanley Baldwin, som nu blivit premiär- minister, under det MacDonald fått hans plats i regeringen.
Samtidigt ägde även Östafrikanska problem.
UTRIKESMINISTER delar inom Negus ’ rike.
att stärka de ekonomiska, kulturella och Så till vida tyckes alltså samarbetet vetenskapliga förbindelserna och utbytet de båda länderna emellan.
Man fastslog mellan London och Rom vara gott.
Alen medan den nyss antydda tremaktspak- även sitt samförstånd ifråga om fredens ten av 1906 fur England (liksom för bevarande för alla Europas folk.
Frankrike) är ett skydd, är den för Ita- lien en bindande boja.
Och medan Eng- land begär att Italien skall fortsätta att - gynna de engelska strävandena att nå fullständig kontroll över Tsanasjön (vii- ket är den ovannämnde engelsk-italienska överenskommelsens ena hälft) gör Eng- land intet som helst för att hjälpa Italien att nå det ekonomiska protektoratet över västra Abessinien (som är samma över- enskomsts andra löfte).
För att förstå detta nu sagda är det nödvändigt att kasta en blick på Öst- Afrikas karta.
Man fattar då genast att den stallning som resp. England och Frankrike intaga till Abessinien är en helt annan än Italiens.
England och Frankrike ha bägge områden vid Röda havet och Indiska Oceanen.
Men dessa områden äro inga riktiga kolonier, d. v, s. inga territorier till vilka de europeiska ägarne avse att sända emigranter eller inom vil- ka de hoppas odla det eller det för nio- derlandet önskvärda.
De äro helt enkelt observationspunkter, absolut nödvändiga (Forts. å sid.
4.)
!
Rätt att leva, växa och Det gäller (Forts. fr. sid.
1.)
grupp på fem personer, som utgör sko- na vara av väsentlig betydelse.
De ha lans närmaste ledning.
D:r Nilsson, som varit med om många kvinnorörelser.
skild- rade på sitt eget levande sätt den värld i vilken den unga Medborgarskolan gjort sitt inträde.
Det var på den tiden, när kvinnorna uppskattades som » valpigor », som biträden vid den berömda valkuvert- skrivningen och över huvud taget som material för ökandet av partiernas röst- siffror.
Men hur skulle kvinnorna bli Riksdagen ä r avslutad.
Den ut- m ä r k e s kanske mest genom a t t v a r a e n riksdag under ett å r, som inte ä r något valår.
Den h a r inte varit så h ä n d e l s e r i k i s i g själv, d e n h a r hän- givit s i g åt festligheter m e d anled- ning av det förflutna Och förberedel- s e r m e d anledning av d e t kommande.
Man gick 500 å r tillbaka för att fira.
Så återvände man till nuet - några d a g a r s arbete återstod - Och att lägga om en kurs.
ej männens henägenhet att i allmänhet befinna oss i en paus före det tala högt och pompöst om » sanningen » och Brätten,, utan vilja mera anspråks- europeiska kolonialdramats slutakt.
hänvisa till Pier Gudros artikel löst gömma de högtidliga orden till be- om d e iislafrikanska problemen, som grundan.
ger en bild av h u r huvudpersonerna De enskilda människornas insats i sam- hällsformandet var också kärnpunkten i det vill säga stormakterna, stå mot rektor Hermelins anförande vid ett offent- varandra i spelet om abessinien Ifall ligt möte på Pingstdagen i Julita T e m p den gamla våldspolitiken, det gamla larlokal, där hon talade över ämnet intrigspelet, med tillhörande kohan- del (om kor som man till på köpet självständiga och aktiva medborgare i det I diktaturens närhet.
icke ärligen åtkommit) kunde fort- utan dem så fast tillrättalagda samhäl- Så sällsynt ä r den sanna demokratin let?
Det sker endast genom at&lt; man sö- denna aktivitet och meddelaktighet från s ä t t a som förut, då vore det säkert riktigt att d e t nu är Italiens t u r att f å ker sig tillhaka till de djup, där själva de enskilda människornas sida, att den Men medborgarskapet har sin rot och den en- liksom förflyktigas när man söker gripa den sista biten av Afrika.
s k i l d a människan blir medveten om s i t t efter den, sade rektor Hermelin.
Dikta- E u r o p a är icke v a d d e t v a r då d e t politiska ansvar.
Där ligger Medborgar- däremot tycks ha formen att förverkliga Den alltid stora slaktandet a v den a f r i k a n s k a skolans vi vi turen uppgift.
Fogelstadförbundets Varit den lättanste har funnits i de militära organisationerna och kontinenten begynte för över ett medlemmar står på sina poster med olika den har alltid följt folken och stammarna halvsekel sedan.
Det b ö r j a r mer o c h politisk övertygelse och med olika insats så länge man kan minnas.
Den har m e r bli klart att en ny politik m å s t e på andra områden.
Den gemenskap Fo- alltid fungerat oklanderligt.
Det civila avlösa d e n gamla våldspolitiken, och - livet.
de civila människorna star ju i all- gelstadförbundet är e n uttryck för måste mänhet utanför de militära organisatio- Abessiniens medlemskap i Natio- då visade d e t sig, a t t s a m f ö r s t å n d e t som Rektor uttryckt det i sin tioårs- nernas inflytande.
De infångas i deras n e r n a s förbund är i alla fall ett tec- f ö r ögonblicket icke var så stort.
Det redogörelse — sökas bortom dagspoliti- makt endast under aktivt krig.
Men un- ken på att världen e r k ä n n e r det - — av oss anade väl då, sade der den utbildade diktaturens välde tas i teorien.
Om Italien m e d d e övriga var således e n nödvändighet att gå ken.
Ingen 500 å r tillbaka för a t t f å något neu- d:r Nilsson, vad skoIan skulle komma att sådana dygder I bruk som annars gäller s t o r m a k t e r n a s tysta m e d g i v a n d e k a n endast under krigstid: Den blinda lydna- tralt, såsom den s. k.
» friheten », som betyda för oss.
Men när jag nu tänker den, angivarsystemet mot verkliga eller få börja ett erövringskrig mot alla kunde festa för Och tala för.
Ja, på av vilken ingripande betydelse skolan inbillade motståndare.
Krigets dygder Abessinien, då betyder d e t t a a t t man lockade t. O. m. d e t troskyldiga varit kan jag för min personliga del inte utbreder sig under en diktatur ända in i Vi envisas att fortsätta på en utdömd svenska folket från hela landet att tänka mig tillvaron utan den.
Min fantasi de mest privata och civila förhållanden i politiks linje i stället f ö r a t t s ö k a resa till Stockholm för a t t d ä r v a n d r a vägrar att ge m i g bilder av hur mitt l i v samhället.
lägga om förhållandet till d e a n d r a Den moderna demokratins genombrott raserna efter nya linjer.
i procession i regn o c h snö och t r o i så fall gestaltat sig.
a t t d e t h a d e något annat a t t säga till Den europeiska politiken står inför Fru Wägner påminde i sitt med känd om än a t t spela » nationell samling » Wägnersk spiritualitet formade anföran- ett s v å r t prov, som alltid då d e t gäl- de bl.
a. om den bräsch i det manliga liga bildningsrörelsen, antislaverirörelsen.
ler att l ä g g a om en kurs.
Det l ä r för en d a g.
T r e d j e man gick i stöpet, vem samhällets motstånd mot kvinnorna, som över dem alla kan skrivas, Kampen för inte gå utan offer av ögonblickliga » han » eller » hon » nu än månde Vara!
n u skjutits genom det befolkningspolitiska människovärdet, kampen för alla männi- nationellt själviska intressen, m e n skors ratt att leva, växa och blomstra som Vilket väl framtiden f å r utvisa!
problemet, genom kvinnornas protest mot människor.
Men när man har kommit så det a n d r a alternativet ä r ett n y t t Tredje man kanske kommer igen en ett system, som metodiskt försökt skjuta långt som till lagfästandet av det, som kolonialkrig utan någon rimlig före-.
gång, kanske 500 å r härefter!
Inte i dem åt sidan.
dessa rörelser kämpat för, har det visat v ä n d n i n g riktat mot en medlem av form a v strejkbrytare.
Kanske i Stäl- Männen var beredda, sade fröken sig, att detta var inte det slutliga målet.
Nationernas förbund som b e g ä r skil- let som det målmedvetna svenska Tamm, att motvilligt erkänna oss som Fredsrörelsen har lyckats åstadkomma jedom.
O c h d e t ä r påfallande h u r Nationernas förbund - men rustningarna folket, bestående a v lika många medbestämmande, om vi kommit i sam- pågår just nu som kanske aldrig förr.
pinsamt d e t t a i alla fall förefaller d e n kvinnor Som män.
Och då har man lad trupp - som kvinnor.
Men det gjor- Nykterhetsrörelsen har ofta uppställt all- europeiska efterkrigsmänskligheten.
glömt hur en h r K.
G. Westman de vi inte.
Vi kände oss inte som en mänt rusdrycksförbud som sitt yttersta I i nådens å r 1 9 3 5 Höll en d u n d r a n d e jämnstruken flock utan kom som v i kun- mål - men förbudet har, där det genom- Annandag pingst diskuterades gemen- moralpredikan f ö r sina b u n d s f ö r v a n de, en och en som enskilda människor, försts, aldrig kunnat hindra missbruk.
kvinnorörelsen har vunnit den eftersträ- samt ett stort ämne: Det mänsklipa i ar- ter socialdemokraterna för att förbe- var och en med sin åskådning och upp- vade rösträtten - men inte har den kun- bets- och samhällsliv - erfaret eller sak- reda sitt återtåg till den f ö r tillfället fattning.
Då blev männen s~ irriterade nat uppfylla de mål man föresatt sig i nat.
Inledare var fröknarna Armida Zet- i förlig vind seglande reaktionen.
att de låste dörren till medborgarskapet kvinnornas frigörelsekamp.
och tog u r nyckeln.
Och nu u n d r a r de Och så kommer diktaturerna.
slukar de tertuna, Elvira wedberg Och Ebba Hol- stelnade rörelserna, suger i sig deras kött gersson.
Som denna diskussion på över varför vi inte kommer in!
och blod, lägger beslag p i idén om » allas grund av sin ovanliga mångsidighet må- Här har talats om det förgångna Och likhets och mal ut den igen i diktatu- hända kan vara värd ett utrymme som om framtiden, sade skolans lärare, fröken rens egen sortering av m ä n n i s k o r: överskrider det i veckans n:r disponibla Ebba Holpersson.
Men det enda vi verk- Kvinnor och män, värdiga och ovärdiga id riksdagens sista arbetsplena av- ni hör till köket och ni hör till fron- far vi kanske Aterkomma till den i annat äger är nuet.
Fröken Holgersson Vid riksd gjordes bl.
a. frågan om distrikts- ligen gav i Sitt med intensivt intresse mottagna ten, n i hör till huset Och ni t i l l samhäl- sammanhang.
vårdens omorganisation, varvid regerin- let, ni får lyda och ni befalla.
Vi lever pens förslag bifölls med vissa av utskot- anförande en bild av Fogelstadförbundets så i diktaturens närhet att den kastar sig Tioårsfesten på Fogelstad fick ökad tet föreslagna ändringar.
Ifråga om di- och skolans uppgift just nu, hur Fogel- över oss så snart vi inte är stadda i rö- glans genom närvaron av två stora konst- striktssköterskornas arbetsförhållanden stadförbundet.
utan att behöva se varken relse.
antogs fru Nordgrens reservationsvis V i se de stora folkrörelserna upp- närer, fru Gerda Lundequist Och fröken tillbaka eller framåt är en kraft genom framförda krav om a t t två rum och tele- sina levande människor som verka nu, i delade i små grupper och små föreningar, Elsa Stenhammar.
Med ett par utsökta, fon skulle vara villkor för erhållande av vars gemensamma drag är att de bestå av strålande framförda program av uppläs- statsbidrag.
dag, var Och en på den post där ödet aktiva människor De leva ett så levande ning och musik gåvo de åt deltagarna en Motionerna om arhetsfreden avgjordes stället henne, liv att de av egen kraft sopat bort skill- genom bifall till utskottets förslag om Den som satt och hörde på talen och naderna mellan människor.
Under tiden upplevelse av oförglömlig skönhet.
skyndsam utredning men med avslag på Ett möte av kamrater på Fogelstad får som sedan fick leva med i den på samma lever demokratin.
Det finns intet hinder utskottets motivering, som förutsatt a t t emot den eviga militära makten i histo- dock sin sarskilda karaktär just penom tredjemansförsiaget skulle ha bifallits.
gång muntra och allvarliga samvaron, rien utom detta, människornas, såväl de samfälldheten, där alla bidrar med vad Hr Westman använde detta tillfälle till kunde inte låta bli att lägga märke till manligas som de kvinnligas aktivitet i de kan.
Skolans kör sjöng vid flera till- en s k a r ~ tillrättavisning mot regeringen hur fri från högtidliga talesätt detta, av de s,,,~ grupperna, där de enskilda växa fällen under ledning av fröken M a j Son- som låtit tredjemansförslapet falla.
medvetna kvinnliga medborgare firade ju- till ovanliga människor och där det kan den.
Som ett uttryck för de förutvaran- de kursdeltagarnas tacksamhet mot den bileum var och samtidigt h u r alltigenom springa fram rörelser omkring dem.
, äkta, personligt och varmt.
Det låg ock- Medborgarskolan är en sådan liten vir- skola, som givit dem så många impulser vel eller rörelse som vill säga de kvinn.
för livet, hade man » samlat » en festskrift i så något av detta i fru Signe Vessmans liga människorna, att de också är ovan- med ett hundratal hidrag.
Ur denna u p p.
anförande, när hon som fungerande ord- liga människor och att om de inte kom- lästes en kväll valda stycken - om sko- förande i skolans råd uttryckte sina väl- m e r med blir livet mera grått och mera lans ledning över huvud taget behövde gångsönskningar för det fortsatta arbetet slätstruket.
Och vi har rätt att glädja övertygas om vad Medborgarskolan be- oss med det större samhället, slutade rek- tytt för sina skaror.
borde den ha fått.
i det sanna medborgarskapets tjänst.
tor Hermelin, för var gång vi känt att full visshet genom dessa spontana, många Kvinnorna ha inte männens sinne för en rörelse gripit oss och velat föra oss gånger gripande ord av glad tacksamhet.
Som ett konkret tecken på solidaritet den yttre formbildningen, sade fru Vess- vidare.
man, däremot torde de äga varmare med skolans idé överlämnades dessutom känsla för de konkreta detaljerna, för En höjdpunkt under mötet var professor till Stipendiefonden en insamlad gåva på realiteterna, där männen tänka och kän- Vilhelm Grönbechs glansfulla och med tusen kronor, avsedd a t t göra det möj- ligt för många blivande kamrater att en kurs vid skolan.
Rektor Her- na mera abstrakt och teoretiskt.
Kvin- andlös uppmärksamhet åhörda föredrag delta i norna börja kanske först nu känna vad om Guds Rige samt Kampen om Men- melin och fröken Holgersson såg glada ett fastare förenande för ett gemensamt nesket - Livets Logik och Logikens Liv.
Ut.
när de tog emot gåvan.
De drömde nog - Från riksdagen.
— mål kan betyda.
Men det måste vara Det är icke möjligt att i ett knapphändigt väl om de duktiga kursare, som skulle kunna bidrag.
komma En till av skolan med tillhjälp idéer av livet självt som spelar in i detaljerna och tidningsreferat göra dem rättvisa.
Men detta skolans ledande ä r nämligen den, att ekonomiska skäl inte skall få vara avgörande för möjligheten att gå på en medborgarkurs vid Fogel- stad.
lär dem förståelse och vilja att medverka säkert förmedlades genom dem till många i de strävanden som befordra verkligt av de gripna åhörarna en helt ny förnim- melse av livets outtömliga rikedomar.
framåtskridande.
Kvinnorna äro lyhörda för det de kän- C.
H.
Elin Wägner: Johan Falck: En kristen världsrevolution.
Romantiska böcker.
I Tidevarvet förekom Stanley Jones, författaren till Christ and communism, för första gången år 1926.
Vi redogjorde då för hans bok Christ on the Indian road, där han skildrade hur Indien nu börjar ta emot Kristus, sedan man lärt att skilja mellan honom och de s. k. kristna stater- nas representanter.
Genom sitt person- liga arbete, huvudsakligen vid slutna kon- ferenser med ledande personligheter i In- dien och Kina har Stanley Jones blivit en av de mest kända representanterna för den kristna tanken i Asien.
Och den öv- riga världen känner honom också genom hans böcker och turnéer.
Det finns f ö r övrigt en liten svensk levnadsteckning av honom på D e Ungas förlag.
men man ett sätt att med våld förlänga den gamla ollandaren Johan Fabricius ’ stora ro- ordningens tillvaro, utgör kommunismen m a n Komrdionter drogo förbi var en utmaning till världen, emedan den är förra sommarens vackraste litterära upp- ett försök att skapa ett samhälle på en levelse.
Där fanns en bredd i greppet.
annan grund.
Han ser valet stå mellan en fenomenal miljöskildring, som alldeles en materialistisk, ateistisk kommunism och bländade.
Boken pulserade av renäs- förverkligandet av Guds rike på jorden.
sansens dunkelröda blod och hade bl.
a.
I Indien som i Kina, ja, menar han, även till inledning en commedia dell ' arte-före- i Japan, stå dessa alternativ mot var- ställning, som i sin åskådlighet och frisk- andra.
Under åratals samtal och konfe- het var som nedstigen ur en fresk eller renser med icke kristna har han mött relief.
Handlingen var knuten till Mariet- frågan: vad har ni att ställa upp mot ta, barnet som komedianterna lämnade kommunismen?
Han har sett kloka, in- kvar, hur hon växte upp, blev gift, men H telligenta, ansvarskännande människor beredda att svälja alla kommunismens me- toder, dess förtryck, dess hänsynslöshet, dess intolerans, för det godas skull som finns i den.
För att den brutit de djupa älskade den praktfulle biskopen.
vars barn hon bar under sitt hjärta.
Denna bok slutade med hennes rymning från mannen och staden, en handling i ung- domligt överdåd, i en våldsam frihets- och lyckolängtan, ett behov att gömma sig, att ensam rå om sin kärleks barn och sitt liv.
får honom allra bäst i hans vidsynthet ledens apati och fått dem med sig i del- och begränsning, hans styrka och svag- aktighet.
Han har rest genom Ryssland heter genom denna bok.
och sagt sig att kommunisterna genom- Själv har han naturligtvis också en lång fört en rad åtgärder som de kristna hor- Boken pekade mot en fortsättning, och och djup erfarenhet av världsläget, och de gjort, om de tagit Kristi program på det var med saknad man lade första de- det är den man får i hans bok.
Han ser allvar.
Han är övertygad att det är detta len ifrån sig.
Men nu har fortsättningen hur samhällenas grundvalar smulas sön- som måste ske: ta programmet bokstav- kommit och heter Melodi u r fjärran (Nor- der och de gamla försvarslinjerna falla.
ligt som det står, utan att försvaga det stedts, 1:50).
I den har Marietta kom- Miljoner människor, produkter av olika genom att ge det andlig betydelse, så att mit tillbaka till sin man och har i hand- kulturområden h a genom de moderna » glädjebudskap till de fattiga » verkligen lingen betydligt fått vika för sin son Be- uppfinningarna alltför hastigt kastats in betyder att de skola befrias frdn sin fat- nedetto, som blivit bokens centralfigur.
i en planetarisk värld, där sammanlev- tigdom och ingenting annat, och » de fång- Detta är knappast till fördel.
Marietta nadsproblem av universella mått möta nas frihet » betyder avlyftandet av klass- var en intressant liten person.
vars öden dem.
Han ser att de politiska organisa- och rasfördomarnas bojor.
var betydligt mera roande och berörde tionerna, skapade för helt andra förhål- landen.
äro hopplöst omoderna, men han menar att den djupaste grundorsaken till världens sjukdom är det ekonomiska sy- stemet, som är grundat på konkurrens.
Förgäves söka vi inrätta oss efter den nya världsenheten.
när självisk och hän- synslös tävlan är grunden f ö r vår dag- liga kamp för brödet, och när denna täv- lan fortsätter frdn det individuella fallet ut i den politiska och internationella värl- den.
Vi börja emellertid komma underfund med att självisk tävlan är en föråldrad livsform, alt den inte passar i den värld som är under vardande.
Det börjar &amp; småningom gå upp för oss vad som är skrivet i själva universums konstitution, att om vi bevara våra liv i själviskhet, så mista vi dem, men om vi mista dem i det gemensamma bästa så återfå vi dem igen.
Stanley Jones tror därför inte att de?
mo- derna kapitalisfiska staten kan passa in i en ny kooperativ framtid.
Medan fa- scism för honom huvudsakligen bara är Kungl, Tekniska Högskolan.
.
ställd skriftlig sökandes ålder jämte öv- riga handlingar, som kunna styrka hans behörighet att vinna inträde vid högskolan.
För den händelse ansökan inkommit vid ovan föreskriven lid, tages vid bedöman- det av inträdesansökandes meriter även hänsyn till betygskompletteringar, som verkställts under tiden 21-28 augusti högskolans kansli före den betyg inkommit till Betygs- och praktikhandlingar skola insändas annan offentlig myndighet vidi- merade avskrifter eller ock I Den tidiga kristna kommunismen blev bara ett försök, därför att det bara var en konsumtionskommunism, vår uppgift är att genomföra en arbetskommunism, » en världskooperativ av tjänare och gi- vare ».
en mera mänskligt än sonens.
I den nya boken finns många stämningar av värde.
och man måste beundra författarens ge- digna Italiakunskap och konstnärliga in- levelse, men samtidigt är det som dessa egenskaper här lever på bekostnad av ka- Stanley Jones och hans vänner ha så raktirernas rikedom.
Kanske ä r boken länge levt med denna tanke och arbetat ett mellanstadium, i varje fall visar kom- med den att den icke längre är halsbry- positionen mot en ytterligare del, där man tande och orimlig för dem utan det enda måhända får syntesen av det väldigt upp- rimliga.
D e se att världen vantrivs, att lagda materialet.
Sällan har jag mött ett så typiskt de- det västerländska samhället är sårat, att vi veta att vi vunnit hela världen och butarbete på gott och ont som Trygve tagit skada till vår själ.
Gulbranssens Och bortom sjunga skogar- Denna ångest och villrådighet är den na (Gebers, 6: -).
I de bästa ögonblic- Honorine Hermelin dop, död, julfester, skogsjakter, och även som översatt och om detta givetvis är avsett som illustra- tion till det jordbundna skeendets lag, så borde det i författarens penna - inte i situationerna - legat förmåga av om- växling.
Mycket a v det spänstiga och raska Ii- vet erinrar osökt om dansen kring Lö- vens långa sjö (i parentes kan nämnas skrivit förordet till Charlotte Bü hler: Ung- att sådana starka och outtröttliga hästar inte huserat i min lugna studerkammare domens sen jag som barn på kvällarna tjuvläste Buffalo Bill vid skenet av en ficklampa) själsliv - men att jämnställa honom med Selma Lagerlöf är en hädelse.
Kanske kan Gul- branssen nån gång i framtiden ha nå- gonting att komma med utöver det rena staffagemässiga, men då får han allt ta sig själv stadigt i kragen.
Fortsättningen Det blåser frdn Döding- fjäll är i varje f a l l ett försök till djupare analys, till karaktärsutveckling.
och enligt alla konstens regler borde man därför ha mera intresse för denna roman.
Ty tror knappast detta är förhållandet.
vad som är roande hos Gulbranssen är hans överdåd, hans ursprungliga ung- domliga - entusiasm och hans naiva för- tjusning över sin egen skaparkraft.
Hans omvändelsehistorier och moraliska exem- - Boken för alla uppfostrare!
Ger en klar analys och teori över den själsliga puberteten.
Förf.
är ett av den moderna psyko- och pedagogikens mest be- logiens » Framställningen har friskhet och konstnärlighet.
- Det är en bok som verkligen behövdes både för ungdomen själv och för den äldre generationen. » Emilia Fogelklou Norlind i Tidevarvet.
Pris 5: -, inb.
6:60.
I alla boklådor.
pel (i varje fall utformningen av dem) slår ibland sina lovar farligt nära Små- I NATUR och skolans läsebok.
Därför att han själv tycker.
att de äro så stiliga och manliga, ' samla tillräckligt många anhängare för rycks man för ett ögonblick med, men att kunna ta det politiska steg.
som är gör man sig möda att fundera en stund förutsättningen för ett maktskifte.
Vad över serveringen, så finns det snart inte mycket av illusionen kvar.
Då blir man som behövs är ett verkligt massparti, som omedelhart förfogar över lojaliteten hos ofta road av annan anledning.
den stora skaran av icke partianslutna Men j a g ber att få betona, att det trots människor och sådana, som hittills av dessa anmärkningar finns många ypper- gammal vana röstat på demokratiska eller ligt suggestiva ställen i böckerna, som republikanska kandidater, men varit otill- är väl värda att läsas.
Exempelvis är fredsställda med sina representanter och första kapitlet om björnjakten i Och besvikna över resultatet.
Det finns ett bortom sjunga skogarna något av det tomrum i Amerikas politiska organisa- mest medryckande man kan träffa på.
Men enligt mitt förmenande äro de ty- tion, som i varje annan långt hunnen ka- pitalistisk nation skulle fyllas av ett so- piskt ungdomliga förtjänster och bör ock- cialistiskt parti eller ett arbetarparti på så värderas som sådana, varvid Gul- bred grund.
KULTUR ken finns där mycket av frisk manlig- negativa förutsättningen för att en kristen världsrevolution skall kunna komma, den het.
våldsam kraftanspänning och fram- positiva är att Kristi program formulerar för allt en glödande naturkänsla, hänförd branssens hela framträdande får mera Nödvändigheten av att ett sådant ska- universums l a g och att därför de männi- av det storslagna, förintande och mäk- rätta proportioner.
pas fram fördubblas p i grund av de oro- skor som söka förverkliga det få till sin tiga.
Och dar finns många doftgripan- liga massornas benägenhet att under hjälp hela de,, dynamiska kraften hos de stämningar, fyllda av ungdomligt käns- tiden följa alla mer eller mindre trovär- skapelsens fundamentala idé.
Och det är losvall, av en nästan hänsynslös gåpåar- diga politiska fakirer, som visserligen an- visserligen sant att människorna äro anda.
Men denna känsla upprepar sig, vänder en hel del av kollektivismens tale- skröpliga och svaga, men det finns inga den har så få strängar.
Alla männen är sätt, men som med nödvändighet måste gränser för vad det kan bli av dem, då så otroligt starka och blåögda, så viga och bredaxlade att man aldrig ma- de uppfyllas a v kraft och ande.
Guds ken.
Alla kvinnorna är så stolta och (Forts. fr. sid.
1.)
rike på jorden är f ö r Stanley Jones något och Huey Long, Townsenditerna, Doug- rakryggade, så bländande sköna och stor- mycket påtagligt materielt, det är befriat växta att man måste bli förbluffad.
Si- ståndarnas åtgärder av en » förtroende- lasiterna.
Epicanhängarna är tydliga be- frdn krig och rasförtryck och fattigdom vis på att om människorna inte har möj- tuationerna gå igen, kärlek, bröllop, barn- kris ».
och ger åt alla deras lekamliga behov, Vad har man då att vänta av socialis- lighet att slå in på en genomtänkt och men dess förverkligande är möjligt ge- terna?
Teoretiskt sett bygger ju detta följdriktig väg kommer de att trängas in nom en mystisk beröring av en gudomlig parti på ett kollektivistiskt samhällssy- i återvändsgränder.
Man skall visst inte kraft.
Jones tänker sig inte att denna genom att ta upp det goda och riktiga stem.
Eller, om socialisterna inte skulle förakta dessa ledare eller underkänna oerhörda revolution ska gå lekande lätt den har och införliva det med det kristna komma ifråga, är möjligen kommunister- uppriktigheten hos deras anhängare.
utan motstånd, men han menar att de programmet och så gå åstad och söka na tillfyllest?
Det skulle inte behövas Enda sättet att minska faran av deras för- kristna måste vara lika villiga att låta göra verklighet av det, så som kommu- något nytt parti till vänster om Roosevelt kunnelse är att erbjuda människor något Behöver Amerika sett ett nytt parti?
om allt som erfordrades vore en liten grupp, sammansvetsad av uppfostran och agitation och som arbetade utan hopp att komma till makten på låt oss säga ännu per har i nationalekonomi och politik, en tio år.
Amerika har redan nog.
ja.
men det märks i alla fall att han blivit övernog av sådana rörelser.
tvungen att pröva sin kristendom i en Men ingen av dessa har förmåga att eld av invändningar frdn intelligenta och -- ~ ------ mer eller mindre kritiskt inställda män- niskor av annan religion.
Och så har han drivits fram till detta praktiskt krist- liga program och till att visa med bibelns hjälp att detta helt enkelt måste varit Kristi mening.
och detta måste vi genom- föra eller abdikera för kommunismen.
sitt blod som kommunisterna att gjuta nisterna gjorde med sitt program.
Och andras blod, och han kan tänka sig att det med samma tro och beslutsamhet och en världsväckelse han tror är nära för utan att rädas vad det kan kosta.
Han handen, skall kunna åstadkomma en medger själv att han inga specialkunska- världsomdaning utan att man behövde ge- nomgå motsvarigheten till franska eller ryska revolutionen igen.
Det gäller nu bara: att börja genast, original att bilda grupper för att studera och öva stärka den kollektiva an- S 262 för inte kan göra världen kristen om sta- terna förbli hedniska, år 1927, 280 för år I att tro på att en viss och beslutsam för år 1932. kristen minoritet kan förvandla en för- Närmare underrättelser kunna inhämtas å högskolans kansli.
Drottninggatan 95 A, virrad och tveksam världssituation.
öppet helgfria måndagar kl. 1-3 e. m. Stanley Jones ' inställning till kommu- Högskolans kansli flyttas omkring den I j u l i till högskolebyggnaderna vid Val- nismen ä r den enda riktiga frdn kristen REKTOR.
synpunkt: att möta den och övervinna den hallavägen.
2 och 383 D e t är väcker.
Anhängarna till Fader Coughlin bättre att arbeta för.
Alla de, som äro övertygade om att kapitalismen går mot sitt fall och som inte tror på dem som tillhandahåller de olika slagen av poli- tisk patentmedicin, har endast sig själva att skylla om den nuvarande sociala oron leds in i tvivelaktiga kanaler.
In n an Ni r e s e r Det är ovanligt att i våra dagar av djup pessimism och villrådighet stöta på en sådan djärvhet och optimism.
Denna bok h a r möjligheter i sig att både skräm- ma och inspirera.
Den vädjar till kristen- heten att hämta ner sin herre frän him- len, låta honom vandra över jorden igen och så följa honom steg för steg.
på semester glöm ej att förnya kvartals- eller halv- årsprenumerationen på TID EVARVET Postgiro 1544.
Kvartal: Kr.
1:75.
Halvår: Kr.
3:25.
Östafrikanska (Forts fr sid 1 10 vid den vägarnas v ä g som det vatten varav de badas plägar kallas.
Så länge England och Frankrike kunna känna sig trygga för de hamnar, befäst- ningar, upplag, soldatförläggningar etc. de därnere behöva, önska de intet som helst mer.
Och önska således ej heller störa Abessiniens lugn.
Tvärtom, de ha allt intresse av att deras ahessinska Hin- terland Iämnas i fred.
Inte blir för starkt, det må så vara, men inte heller försva- problem.
till Berlin- vis, Frankrike bevakar nog sina intressen, det tvivlar väl ingen p i.
Framförallt hål- ler man i Paris ett vaksamt öga på den franska järnvägen Djibouti-Addis Abe- ha och de problem som därmed äro för- bundna.
M e d Frankrike lyckades den sjunde januari innevarande år befria sig från sina koloniala förpliktelser gentemot Italien för en spottstyver och betalar där- barn Sverige.
V å r församling sänder varje år ett i isst antal svenska barn tillhöran- de vår Svenska skola.
till Sverige under sommarferierna för att bereda barnen till- fälle att förkovra sig i svenska språket och Iära känna sina föräldrars hemland.
även i år avgår den 26 juni en sådan transport till olika delar av Sverige.
Emellertid ha vi för några av barnen ännu icke fått bestämt löfte om foster- hem för sommaren, och jag tillåter mig därför vädja till vännerna av vart för- samlingsarhete att hjälpa oss att skaffa hem for något eller några av dem.
som ännu icke äro placerade.
Det galler tiden 26 juni-5 augusti.
Resan bekostas här- ifrån.
Det galler sålunda fritt vivre för barnen under dessa sex veckor och nödig tillsyn.
Barnen äro i åldern 6-16 ar.
Vi tillmötesgå så vitt möjligt fosterföräldrar- nas önskemål vid valet av barnen.
om de önska gosse eller flicka, yngre eller äldre.
Svenska kyrkan, Berlin i juni 1935.
Birger Forell, Kyrkoherde.
Adr.
27 / 28 Landhausstrasse, Berlin- Wilmersdorf Deutschland.
ingalunda dold oro ser ett fursvagande av Italiens försvar för Osterrikes själv- ständighet.
Liksom över huvud ett för- svagande av Italiens förmåga att göra sig gällande i Europa.
Och man förstår full- väl att den engelska pressen befinner sig i daglig tvist med den italienska.
Och för tillsvidare Italiens eftergivenhet med att Eden i Genéve tvingats säga baron att i varje fall låtsas samförstånd och Aloisi diverse så kallade sanningar, som den italienske diplomaten säkerligen haft pas av strider och brak.
Status quo önska gillande.
mycket svårt att smälta.
dessa bägge stormakter i Europa.
Och England har fått lust till Abessi- de önska detsamma i Afrika.
niens rikaste provinser Genèvekompromissen är i själ- De mätta staterna stå mot de England däremot litsas, som numera va verket betydelselös hungriga säger Italien Italien har nu.
som bekant, gått med var man vet, alls ingenting.
England ä r Italien däremot har i Östafrika två kolonier som äro de enda i egentlig me- ning värdefulla av de fyra landet besit- ter, men som bliva detta först i den mån deras areal utvidgas på Abessiniens be- kostnad och deras handel med Abessinien intensifieras.
Och Italien som ju på euro- peiskt territorium omhuldar Planer på att kullkasta somt av det som uppbyggdes i Versailles.
önskar därför även i Afrika rubba bestående ordning.
D e mätta sta- terna stå mot de hungriga,, sade Musso- lini för ett par år sedan.
Och det utta- landet gäller förträffligt i fråga om Eng- land och Italien och pakten av 1906 T y vad Frankrike anbelangar så före- faller det i viss mån sluta ögonen för vad Italien i Etiopien ämnar företaga.
Givet- i!
, orolig för sin Blåa Nils upphov, d. v. s. på en kompromiss Italien har godtagit för den i norra Abessinien belägna Tsana- att Abessinien i skiljedomstolen represen- sjön.
som den ej vill släppa i händerna på teras av tvenne icke-abessinier liksom be- någon europeisk makt.
England har dess- stämmelsen att skiljedomsutslaget måste utom numera fått en annan uppfattning föreligga före den 25 augusti.
Men detta av de västra och sydvästra delar av Abes- ä r alltihop blott en överenskommelse om sinien som det 1925-26 skattade så lagt en procedur.
Realiter har intet vunnis att det lovade Italien sin hjälp till eko- inte ens ett uppskov, eftersom det nu un- nomiskt inträngande däri: Italien har se- der juni-augusti regnar därnere, så att dan mycket länge åtrått koncessioner i i alla fall under sommaren större manöv- dessa provinser som av allt att döma äro rer äro uteslutna.
Intet har uppnåtts för rika på gruvor och dessutom äga ett kli- såvida ej - och detta är det som år värt mat som ä r ypperligt även för vita ar- att betona - England under denna för hetare.
Och det var därför Musolini un- skiljedomsförhandlingar anslagna period, der sitt Livorno-samtal med Chamberlain ger Italien sådana försäkringar att Ita-.
lovade att i Addis Abeba understödja lien slår av på sina anspråk och försonar Englands önskan om ritt till damman- sig med Addis Abeba.
läggningar vid Tsanasjön, mot att Eng- Italien har nämligen godtagit kompro- I land hjälpte Italien till att få rätt till en missen just för att se Englands fortsatta järnväg som genom väst-Abessinien skul- hållning Det var därför Mussolini dagen le förbinda Erytrea med Somalia.
efter Geneve-beslutet i deputeradekam- Men som sagt, numera börjar också maren förklarade att proberstenen som, England åtrå dessa Ahessiniens rikaste visar om andra stormakters vänskap till provinser och gör det så mycket mer som Italien är tomma ord eller ej, den ä r des- det lärt sig först.?
att dess gentemot re- sa staters inställning till frågan Italien- geringen i Addis Abeba fientliga invånare Etiopien.
D. v. s. visar England sig i i händelse av krigsförvecklingar gärna handling förstå den brist på utrymme och skulle vilja förena sig med resp. Sudan råmaterial som driver Italien in i Abes- och Kenya.
med andra ord hellre ställa sinien, då ä r England Italiens vän.
I an- sig under brittisk flagga än förbliva un- nat fall e j!
Rom har handlat i Genève den 24 maj.
der Lejonets av Juda.
Kommer så härtill att England i hän- Nu väntar Rom på att London skall ej delse av italienskt-etiopiskt krig måste bara tala men också handla innan den sända avsevärda truppavdelningar till 25 augusti randats.
Brittiska Somaliland, vilket England all- Roma i juni 1935. deles ej har lust till.
Och att London med Pier Gudro.]
i
