# ID: svediakorp-per3721
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,121
# sentences: 422
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Pier Gudro: Med 375 män och 5 kvinnor Det g å r igen.
på Helgeandsholmen.
Med Medan man ännu sent på lördagskväll Andra kammaren fulltaligt på läktaren bevittnade tredje mans hädan- färd ur kammardrhatten för i år, bänka- överväldigande och med hänsyn även med ekononiisk gottgörelse för flyttningskost- nader m. m.
Staten ville på detta sätt försäkra sig om rätten att låta t. ex. en Historia magistra vitae, påstås det.
sluta militärt förbund med Frankrike, äro de jag mig på Första kammarens läktare, där det var bättre luft och större utrym- desamma som organisera och understödja me.
Herrarna Wagnson och Pauli voro de franska kommunister, vilka kampa som vanligt uppe i skolfrågor.
Man an- emot tvåårig värnplikt, som bedriva an- tecknar gärna att de, nar d e tala om lan- timilitär propaganda i skolor och fabriker, dets kvinnliga medborgare, använda en FÖRSLAGET OM TREDJEMANSLA- politiska generationer återuppbygga som hetsa soldater till myteri och av- hygglig ton vilket man tyvärr icke kan säga om alla riksdagsmän.
Det är visst samma såväl faktiska som diplomatiska vakta ett nytt krig för att angripa sitt inte så helt med allmänbildningen ens i G E N FICK ETT TVÄRT SLUT o c h psykologiska situation som fanns fädernesland med den sociala revolutio- senaten.
I debatten om tvångsförflytt- Riksdagen, där det i lördags fälldes med 1914 - precis som om aldrig ett jätte- nen.
*) Och vidare i lika fullständig glöm- ning a v folkskollärare kunde man på lör- sammanlagt 261 röster mot 94.
Sedan krig dragit över vår världsdel, och som ska av att en dylik samgång med Ryss- högern yrkat avslag på utskottets for- om ej efter dess strömmar av blod l i k a land, även under förutsättning att Ryss- helt ung lärare, som på grund av folk- minskningen inte längre kunde anses be- h Allianssystemet i Europa.
H V a d har hänt?
Men i de orden ligger tydligen myc- ken ironi.
T y eljest, hur vore det möjligt att efter endast två decennier samma folk, samma europeiska stater, delvis samma F mycket trycksvärta spillts för a t t k l a r - göra begångna misstag och felspunna tillbakavisats.
Socialdemokratiska partiet kombinationer.
gick alltså på avslag, vilket redan förut Och dock är det så!
Tyskland har yrkats av socialister och kommunister återupplivat sin lära om den tyska rasens samt socialdemokraternas vänsterfalang.
lysande företräden och dess förutbestäm- det sålunda övergivna Bondeförbundet melse till hegemoni över er andra folk, men slag.
förklarade regeringen att därmed dess inbjudan till samförståndslösning och Folkpartiet vidhöll utskottets för- slag och hr Westman fick anledning att rikta skarpa förebråelser mot både hö- gern och regeringen.
H HÖGERN HAR KORAT NY LEDA- RE efter amiral Lindman.
Valet stod mellan professor Gösta Bagge och d:r Ivar Andersson i Norrköping.
varvid hr Bagge segrade.
Lantmannaintressena skola tillgodoses genom de båda vice ordförandena vid hr Bagges sida, hrr Martin Skoglund i Doverstorp och Fritiof Gustafson i Domö.
TILL NY ORDFÖRANDE I RIKSTEA- är rysk och för att den är bolsjevi ikisk - att passera genom polskt territoriiini.
hävdar den med ännu vildare blindhet än Enbart hypotesen därom avlägsnade Po- Hela den kungl.
propositionen om sta- förr och rekonstruerar därigenom samma len från tidigare polsk-fransk vänskap.
tens övertagande III ' en del av kostnader- för folkskoleväsendet, Som i princip koalition varav Tyskland nyss besegrats.
Polens bestämda vägran att gå med på en öst-pakt med ömsesidigt bistånd, är tillsty rkts av statsutskottet, är nu antagen, Men med tillägg av trenne försvårande utom på ett par punkter som gå till sam- omständigheter: nyssnämnda universella signifikativ.
En verklig fransk-rysk alli- manjämkning.
koalition var 1 9 1 4 om e j alldeles oförut- ans tvingar Polen nödvändigtvis till de- Vid punkten om tvångsförflyttning av lärare framhöll ecklesiastikministern bl.
a. sebar så dock tvivelaktig medan den nu, finitiv allians med Tyskland.
Vid sidan av Tyskland, England och att frågan blivit uppblåst till orimliga 1935, är säkert för handen, tron på egen Lagförslaget gällde inga oövervinnerlighet ä r knappast efter 1 9 1 8 Frankrike står så Europas fjärde stormakt proportioner.
gamla ordinarie lärare.
Endast de som tillåtlig 1914 hade Tyskland vid sin sida Italien och betraktar med på intet sätt efter lagförslagets ikraftträdande erhållit den stora militärmakt som hette öster- dolt missnöje gamla kombinationers åter- sin första ordinarie anställning skulle rike-Ungern och som nu e j längre existe- upplivande och framförallt Rysslands allt komma ifråga.
Förflyttning.
när den vi- sat sig nödvändig, komme att ske efter rar.
starkare » europeism ».
na Det ä r onekligen ganska intressant.
Fascismens Italien var det första land som erkände Sovjet-Ryssland.
Under tio år har Mussolini uppträtt som dess vän och beskyddare.
Han har slutit det ena han- delsfördraget efter det andra med Sovjet.
vid kompromissen i Genève rörande kan, samma ovilja att binda sig klart och Han har f ö r t dess talan på konferenser den abessinska frågan, att det forfsatt säkert, som på nytt givit Tyskland vissa mobiliseringen med inkallande av tre nya illusioner.
och i Genève.
Han har verkligen haft HAR England för sin del borde ju ha lärt sinie n tidningarna s krigiska sagt avsikter i f r å n ha att de med- ita- s lienska bli lingskommissionens uppgift måste nästan utsiktslös.
Dessutom har ett nytt HITLERS gränsintermezzo förekommit.
TAL H A R NU DEBAT- TERATS i engelska parlamentet ' och man tycks vara hågad för att under-: handla med Tyskland om Luft-Locarno, oberoende av Öst- och Donaupakterna.
England fruktar Tysklands upprust- - j a Frankrike söker skäl att (som han stundom gjort) kun- en gång en fransk-rysk allians i na utropa: » Italien har bevisat att en vitt Vi I för- F R A N K R I K E HAR HAFT SIN {/, ' ?.
[: troendevotum i kammaren i form av I världen, söka sig tillhaka till kristendo- OCH 99:E REGERINGSKRIS, fram- finansfullmakter, befanns det vid den ens idé och pröva vilken kraft den har i att bidraga till denna.
Råvaror till krigs- materiel för icke mindre än 5 miljoner kallade av valutasvårigheter.
Francen terna andra röstsammanräkningen av slagits m e d t v å att r o s t e r sic utan världsligt stöd.
Detta ä r vad som sker nu med dessa väckelsir som pund har nämligen beviljats Tyskland pli hotade alt falla.
Den redan svåra situa- tilldrar sig allas uppmärksamhet.
tionen förvärrades genom de häftiga at- ö v e r v i k t. Bouisson gick.
kredit.
Presidenten vände sig då till utrikesmi- I två artiklar skulle vi sammanställa KOMMER GEORGE ÅTER plötsligt ning, vilket icke hindrar England själv fullmak- s me K LLOYD IN I REGERINGEN?
Det - s tacker mot franc c vä rdet som sat- är f r å - te in från okända spekulanter.
Guldut- nistern i den avgångna regeringen, Laval två böcker som röra sig med detta ämne.
gan i England, där genomgripande för- ändringar inom den nationella regeringen förestå.
MacDonald lämnar premiärmi- nisterposten till pingst på grund av ögonsjukdom och överansträngning - även nu, Men forst kan det kanske vara riktigt att trots påtryckningar från Herriot, egen ordförandes sida, att gå med på de begärda fullmakterna.
Förutvarande ma- rinministern Piéfri, tillhörande centern, klargöra artikelförfattarens utgångspunkt rid hedlimandet.
Den ä r att sammanlev- naden mellan oss människor liksom våra enskilda öden styras och formas av oför- tagningarna steg på en vecka till svind- men de socialradikala lande belopp.
Regeringen Flandin, som till varje pris ville hindra francen att sjunka - vilket skulle medfört katastrof för otaliga franska småsparare - begär och efterträdes av Baldwin.
Utrikesmi- de vittgående fullmakter för att på annat nister Simon väntas bli ersatt av lordsi- sätt balansera budgeten.
Konseljpresi- gillbevararen E d e n Om ultrahögermännen denten Flandin offrade sin finansminister Winston Churchill och Austen Chamber- - men kämpade förgäves och föll Iain också skall tas med i den rekonstrue- Han efterträddes av deputeradekamma- rens president miljonären och f. d. so- rade regeringen är en öppen fråga.
N OHYGGLIG JORDBÄVNING har cialisten Bo u i s s o n, som på vanligt drabbat norra Belutschistan, beläget sätt bibehöll större delen av den gamla mellan Främre Indien och Afghanistan.
regeringens medlemmar, såsom utrikes- Särskilt utsatt var huvudstaden Quetta.
minister Laval samt Herriot.
Den kände med sin stora engelska flygstation.
50- finansmatadoren Caillaux åtog sig att E 60,0000 människor ha dödats hela städer som finansminister rädda francen och se- jämnats med marken, telegraf- och tele- dan gå.
vägrade fick på onsdagskvällen presidentens upp- änderliga gudomliga lagar, dem vi er- drag att bilda regering.
Under tiden växer öron.
Gulduttagen, som ett par dagar upphört, satte åter in, Icke mindre än nära 10,000 kg.
guld ut- skeppades under onsdagen.
Gatuorolig- fara antingen vi sätta oss mot dem eller söka följa dem, antingen vi handla efter lagen om allas förbundenhet och allas an- svar för alla eller vi förneka den.
Vår vanligaste attityd ä r tyvärr motspänstig- heter uppstodo även och oviljan mot par- het, men om människorna plötsligt vända växer.
Man fordrar allmänt kammarupplösning.
Skall de samverkan- de socialdemokraterna-kommunisterna tvingas fram till regeringsansvar?
lamentet som innebär att folkskol- sedan yttra s i r, medan utskottet ansett att kommunen genom skolrådet skulle få upprätta förslag och folkskolinspektören därefter yttra sig.
i skiljaktiga beslut Andra kam- maren röstade däremot för det senare förslaget vadan sammanjämkning kom- mer a t t äga rum.
En annan punkt på samma ärende som går till sammanjämkning ä r frågan om hyresbidrag till äkta makar som ha lä- raretjänst på samma plats.
Det fanns nämligen en bondeförbundsmotion, med förslag att endast den ena maken skulle utfå hyresbidrag och mot flinnodan rösta- de Andra kammaren med I rösts övervikt (Forts. å sid.
4.)
skulle domkapitlet avgöra.
En kristen världsrevolution.
1. leva i en tid d.?
fördraget mellan hedniska staten och kristen- lyckligt förbiseende, förefaller det, av att skild inrikespolitik och varandra mycket domen.
den vilket byggde på ömsesidiga kom- i svunna tider den ryske » brodern » re- promisser, säges upp.
Fascismen bekäm- gelbundet svikit när väl krig begynt: par och förhånar kärlekens och det uni- i det sjuåriga kriget, under de napoleon- versella broderskapets idé, kommunismen ska krigen och framförallt under världs- vill genomföra det mänskliga, t. v. det pro- kriget.
I forhiseendc också, tyckes det.
(Forts, å s i d 4.)
letära, broderskapet under förnekande av av att de som så ivrigt äro beredda att den kristna utgångspunkten: vi äro alla barn av samma Fader.
fonlinjer utplånats och svår i atten- och Men när Bouisson efter fyra dagar som Under en sådan tid måste d e kristna, liv livsmedelsbrist hotar de överlevande.
konseljpresident begärde sitt första om de inte vill irra vidare utan religion Och Frankrike ännu t, Elin Wägner: - divisioner.
900.000 man stå därmed an- der fanorna.
Under hänvisning till A b e s- kade lite motsträvig, men hr Sjödahl för- klarade dock t i l I slut att om förslaget varit svårt att ta, så har det dock blivit något lättare i den förskönade gestalt, land icke bröte sina förpliktelser, kan ge I ofantligt mycket mindre än 1914.
Ity att numera mellan Ryssland och Tyskland befinner sig Polen.
Och Polen viii aldrig tillåta e n sovjet-här - både för a t t den så gammal herre a t t man säger » frun- r TERNS centralstyrelse har Kungl.
sig att dess tveksamhet uppmuntrade M a j: t efter borgmästare Fant, förordnat Tyskland till det fruktansvärda äventyr, regissör Gunnar Klintberg.
det begynte med augusti 1914.
Och dock ITALIEN SÅ LITET FÄST SIG nu visar England på nytt samma tve- I p a a om sig eller omvända sig till att leva i riktning med den lagen, då verkar den positivt ut sig i deras liv, en kraft sköl- j e r igenom dem, det blir en förnyelse och det trånga livet mångdubblar sina möj- ligheter.
Detta förlopp finns väl k n a p past nigonstans så klart uttryckt som i evangelierna, apostlagärningarna och den tidiga kristna historien, i varje fall inte för oss så lättillgängligt.
Utifrån denna utgångspunkt anser jag det oriktigt att förneka att Ronald Fan- gen, den litteräre talesmannen för Ox- fordrörelsen i Norge, rör sig med reali- teter när han heskriver vad den kristna väckelsen förmått med honom och många andra i Norge.
Men om man väntat sig att få veta hur han tänker sig » En kristen världsrevolution » eftersom han kallat ho- ken s ?~, blir man besviken.
Det har där- emot utkommit en annan bok: Kristus och kommunismen, Christ and communism av Stanley Jones som handlar om detta ämne, som i alla fall gör ett försök att dra ut konsekvenserna av Kristi förkun- nelse för vart samhälle, ett försök att lägga upp en plan för genomförandet av Guds rike pi jorden.
Fangen går tillbaka till den första krist- na förkunnelsen.
Han finner där läran om synden och om omvändelse från syn- den genom Kristi kors, om bekännelse av synd inför medkristna och om möjlig- heten av Guds omedelhara ledning av ens liv om man oförbehållsamt ger sig hän åt Gud.
Om detta har han mycket att säga.
Men frågar man Fangen vad som blir konsekvenserna för det mänskliga samhället av den personiica inre förvand- lingen och av Guds ledning, så får man bara veta att med förvandlade människor skola världens alla problem lösas men får ingen anvisning på i vilken riktning.
(Forts. å sid.
2.)
(Forts. fr. sid.
1.)
Rörelsen hejdar sig där, den » vill inte genomdriva den, är ganska diskutahel.
utbreda sitt arbete över andra fälts eme- Han angriper nutidsmänniskan för att hon dan den då » försvagar sin kraft och riske- kastar ansvaret för s i n synd och olycka rar att endast bli föremål för resultatslösa på samhället och anser rörelsens förtjänst sociala diskussioner ».
Alan får veta vad oxfordrörelsen icke är: ingen filantropisk Nå- förening och ingen fredsförening.
gon fingervisning får man genom de flyk ligga i att den upprättar den enskildes syndakänsla och ansvar igen.
Alen vad han här talar om är baksidan och över- drifterna av samhällets erkännande av tiga antydningarna av vad oxfordrörelsen uträttat i andra länder där den hunnit längre.
I Kanada har den » gjort det för var dag lättare för premiärministern att regera,, i Sydafrika har den åstadkommit Den moderna dramatiska konsten att gar bekant inte ut strä- ju som längre sitt ansvar mot den enskilde!
Att samhäl- let å allas våra vägnar hade kommit så långt, berodde djupast på ett inflytande från kristen humanism och är kanske det senaste och största framsteg samhället Det befriar inte att alla partier slagit sic ihop i ett na- kan berömma sic av.
tionellt parti, i Schweiz har den omvand- någon samhäilsmedlem från skuldkänsla, det lägger tvärtom ett ytterligare ansvar M a n kan tänka sig, att om en väckelse på de i samhället bättre ställda, när de spritt sig ända in i de politiska partier- na, så kan samarhetet mellan dem bli lättare och alltså även livet lättare för statsministern, men å andra sidan ville man tro att om politikerna ställa sitt D et preliminära programmet för Open internationals stora Köpen- har nu skickats Den 17-18 augusti sammanträder sty- relsen, medan den internationella kon- gressen högtidligen öppnas måndagen den 19, kl. 10 f. m.
Förhandlingarna, som äga rum på Christiansborg Slot omfatta rapporter från avdelningarna, resolutio- ner mot angrepp på kvinnornas rättighe- ter, vidare världskrisen och arbetslöshe- ten bland kvinnor, och gift kvinnas rätt till förvärvsarbete.
På tisdagen disku- teras moderskap och den kvinnliga för- värvsarbetaren, på onsdag välfärdsregle- ringar, kvinnor i gruvarbete, nattar- hete, minimilöner, på torsdagen kvinnor- nas ställning i N.
F:s representantför- samling och Lika Rätts-traktaten – Equal Rights – m. m.
P i proprammet står även en mottag- ning i Köpenhamns rådhus, ett offentligt möte, gemensam lunch och supé i de om- tyckta strandrestaurangerna Bellevue och Langelinie paviljong samt Iördag till mån- Door hamnskongress i augusti se konsekvenserna av att de inte hjälpt de andra i tid.
Fangen tyckes bara se avigsidan av den kollektiva samfunds- ordningen, den frestar enligt honom indi- viden att kasta a v sitt ansvar och ställa handlande under Guds ledning så att ett krav på andra.
Att dess positiva sida land skall föra en kristen politik inrikes betyder att individen tjänar kollektivet dag den 24 — 26 augusti weekend-ferier i Hornbækhus.
och utrikes, så måste det komma ögon- och tar sin del av ansvaret for alla.
tyckes blick med sådana omvandlande beslut och inte ha gått upp för honom.
Därmed vågspel, att det blir ganska svårt att re- sammanhänger att han avfärdar kommu- Och innan man välkomnar resultat- nismen blott som » en materialistisk vrång- upphävandet av all oppo- bild av kristendomen *.
För Stanley Jones tet i sition, ville man bra gärna veta om det är den däremot en stor realitet, en press r ä t t slutligen fallit.
Den föll!
D ä r - förbund Jönköpings So- nya partiet har tagit upp de färgades och en utmaning, den stora nya sam- för att högern, dess ivrigaste före- Kvinnoklubb samt Jön- krav på jämlikhet på sitt program, och fundsordningen som skall segra, försåvitt dersf förening vilka i mars språkare, yrkade avslag!
Därför att om en kaffrer eller indier kan gå in på inte kristendomen har ett annat alterna- i år hade anordnat ett offentligt möte stats- och socialministrarna och med ett hotell utan att bli utsparkad som tiv att sätta upp och sätta igenom.
Detta över ämnet Positiva åtgärder i abortfrå- dem socialdemokratiska partiet in- Gandhi blev det.
Annars äro vi pinsamt alternativ är Guds rike på jorden, en ny gan med d:r Ada Nilsson som talare stämde med högern i avståndstagan- nåra: » opium för folket ».
Och vad samhällsordning, byggd på frivilligt sam- ha helt och f u l l t instämt i det förslag det från det utskottsförslag, som vi- skrivelse Schweiz angår, så har den förvandling arbete i stället för konkurrens, ett sam- t ' ' ' positiva åtgärder, s " i ~ till K.
Maj:t framställts av Sveriges So- lade regeringens egen proposi- Fangen talar om inte förmått hindra lan- fund där man bokstavligen gör allvar att cialdemokratiska Kvinnoförbund och dets inriktning på militarisering just det förverkliga Kristi program: » glädjens Svenska Kvinnors Vänsterförbund.
budskap för de fattiga, frihet för de — — S ä k e r t h a d e författaren bättre tjänat fångna, syn för de blinda, de förtryckta sitt syfte om han tagit sig tid att mera frihet och ett nådens år frå herran ».
moraliskt upprörde.
– Bondeför- noga redogöra för vilken b l i den olyck- Oxfordrörelsen har ett s t o r t ansvar, bundet hade genom systematiskt ut- liga mänskligheten fått där Gud får verka därför att den har krafter i sig.
Det ålig- tänkta åt alla håll vidtagna försik- genom månniskorna i stället för att ger den att leda dessa krafter till ska- land de stora frågor som avgjorts un- van, dess lidande, sorger och felsteg, dess glädje och förhoppningar allt- igenom framgång, motgång och le- vande utveckling.
Den har numera nått sin fullkomning i en fulländad regissörskonst och de mest häpnads- väckande färg- och Ijuseffekter ge- nom att trycka På olika knappar.
Det var något av denna moderna konst som avspeglade sig i riksdagen, när — MÖTES PLATSEN.
i fjol och i år lagen alla tredje mans Sydafrika: – – ' " ~~ roll att inte längre vara tungan på efteråt vara den i i största allmänhet tighetsåtgärder råkat komma in i en återvändsgränd, för trång t. O. m. för ett så smidigt parti a t t kunna kom- ma ur.
Vem är tredje man?
Vad är tred- je mans rätt?
Det spörsmålet står alltjämt olöst kvar.
Det hela blev en- dast ett spel emellan partierna skolexempel på verk- ningar kan det kallas.
Ett köpslå- Från riksdagen.
- söka bevisa att detta teoretiskt är möj- pande av ett rättfärdigare ligt.
Jag för min del kan inte tänka mig något som mänskligheten hellre skulle vilja tro p i än att det finnes ett sätt att komma i daglig kontakt med en för dess samhälle, och det ä r svårt att förstå hur den i längden skall kunna gå omkring uppgiften att s e till vad Kristi program, tillämpat i vårt samhälle skulle betyda.
Delgivning, B der riksdagens sista arbetsdagar för aret är regeringsförslagen om åtgärder mot arbetslösheten, om ny folkpensione- ringslag och om anslag till bostadsför- sörjning för barnrika familjer.
I alla dessa frågor har regeringens förslag an- öde oavbrutet intresserad Gud.
En som sharing, får väl ändå inte stanna vid del- tagits ' dock n~~~ väsentliga a ' resp. ut- vet allt om dess historia bakåt och framåt givning av synd och religiös erfarenhet?
skott föreslagna nedprutningar.
DA jaa i nästa artikel redogjort för vad och som ställer alla sina krafter till vår tjänst, om vi vilja försöka införa hans Stanley Jones kommit till, skall man kan- ske säga att det heller inte ä r så defini- ha tydligen invänd- tivt, men han har i varje fall gjort ett M e n för ningarna mot oxfordrörelsens teser och försök.
Och av stort intresse ä r att se tiska skäl hellre ser dem falla.
De mot dess betoning av synden och av be- hur kommunismen som en stark levande leder den 1 — 14 juli en kurs i psykisk som äro för bli emot och tvärtom.
kännelsens nödvändighet så stor betydel- makt i Asien påverkat honom och drivit hälsovård och fostran, anordnad i Och var och en försvarar sitt hand- se, att han miste bemöta dem med en honom och många med honom fram till samråd med Svenska föreningen för Iingstagande på allvar.
Det är dags- teoretisk utredning.
För min del tycker den revolutionära inställningen i Christ psykisk hälsovård vid Siljanskolans politiken.
jag att den uppläggning han gör av mot- and communism.
Pedagogiska Institut, Tällberg.
Sedan är frågan, hur svenska fol- ståndarnas synpunkter för att sedan få Elin Wägner.
I Kursen tolkas.
Begär program.
ket reagerar.
Firning och världslig prakt!
Fester, tal och skådespel!
Vi partipolitikens ende, så att ingen till sist kan poli- bli nyfikna, rörda och storslagna vid Professor Fangen Charlotte Bühler
M Ö D R A R förr och nu - i Tsar-Ryssland och Soviet-Unionen.
- Vet ni att moderkapsförsäkringen de industriarbetande kvinnorna utan ock- i Sovjet, som infördes efter oktoberrevo- så för landsbygdens kvinnor.
Jag var lutionen och som i grund förändrat de själv med på konferensen, säger fru Irina ryska mödrarnas ställning, är ett verk av och jag minns än i dag hur skeptisk jag kvinnorna själva, att det var arbeterskor.
var mot denna punkt i förslaget.
Hur som utarbetade förslaget första gån- i all världen skall det gå att få de oor- gen kvinnor gjort en lag själva?
ganiserade och obildade lantkvinnorna Den ryska journalisten och skriftställa- med, tänkte jag.
Men mina tvivel ha ren M:me Irina berättar vid ett samtal skingrats: i år är en ny lag antagen, som med Tidevarvet om både denna och mån- i praktiken genomför statlig moderskaps- ga andra händelser från de ryska kvin- försäkring ute bland kvinnorna i kolho- nornas frigörelsearbete.
Trots sitt gråa serna, ni vet, den stora lantbruksindu- hår har fru Irina kvar all den livliga strin.
som man j u kan kalla den.
energi, som säkert varit en värdefull till- gång i hennes arbete under allt annat än Natascha far på dekret- lätta oständigheter.
Hennes kloka, bru- semester.
na ögon lyser av värme och intresse me- Den ryska moderskapshjälpen är j u dan hon talar och hon har en stor för- mycket omfattande.
Den innebär först måga att berätta.
I raska ögonblicksbil- och främst rätt till ledighet under 6-8 der ger hon några jämförelser mellan veckor före och 6-8 veckor efter förloss- kvinnornas liv som det tedde sig i Tsar- ningen med bibehållen full lön.
Dessutom Ryssland och som det är i Sovjet-Unio- hjälp till anskaffande av spädbarnsut- nen.
Hon är kompetent att göra det, ty styrslar och sjukvård för spädbarnen, hon har varit med själv.
både som jour- samt extra understöd under 9 mana- nalist och som aktiv samhällsarbetare re- der efter nedkomsten för att tillförsäkra dan för en 30-35 år sedan.
Fru Irina modern själv den extra näring hon kan är fortfarande verksam som författare i behöva under amningstiden, framförallt näringspolitiska och sociala frågor, som mjölk, som tidvis har varit en svåråtkom- medarbetare i en litterär tidskrift, studie- lig vara i Sovjet.
Den ledighet under en ledare i en fabriksklubb - eller flera del av havandeskapstiden som alla ryska och för närvarande på studiebesök i Sve- mödrar har rätt till kallas i Sovjet för rige, som hon sätter högt och känner gan- » Dekret-semester » och kan tas ut obe- ska väl till.
roende av den ordinarie semestern från - Vi borde egentligen första varandra arbetet.
De blivande mödrarna ha bara väl, säger hon.
Det finns faktiskt ännu att göra en skriftlig anmälan åtföljd av kvar en del svenska ord i vårt språk se- läkarintyg: Ber härmed få anmäla att jag dan Ruriks dagar, vikingaordet » mjöd » den och den dagen reser på Dekret- t. ex. heter exakt detsamma på ryska.
Vi- ferier!
- Man saknar den ena eller andra kingarnas besök i vårt land på 800-talet arbeterskan i fabriken.
Var är Anna, har också på annat sätt lämnat spar efter eller Tatjana eller Natascha?
- På de- sig i var kultur.
kret-semester.
Det är det gängse ut- trycket.
- gentemot sina kvinnliga anställda.
E n sådan sak bestraffas mycket strängt.
Vi är också ganska stränga ifråga om äk- tenskap, som ha karaktär av affärs- transaktion.
Omaka äktenskap mellan mycket unga flickor och gamla välsitue- rade män - en förr i världen ganska vanlig utväg för de unga flickorna att skaffa sig försörjning - ses med myt- ket oblida ögon hos oss.
Här reagerar den allmänna opinionen, Mödrarna släppas emellertid inte ur sikte i och med att barnet är fött.
Alla kvinnor ha tillgång till billiga och kvali- ficerade läkarundersökningar vid utmärk- ta polikliniker.
Men på det området be- hövs ännu mycken uppfostran.
Natascha, min grannkvinna, hade t. ex. inte ett be- grepp om hur hon skulle sköta sitt barn, sedan hon väl hade fått det.
Hon ville ta det med sig i arbetet hellre än att lämna det till barnkrubban.
Barnet blev skri- inom sin generation av författare, numera oftare än medan Hjalmar Bergman levde.
Ett bergslagstroll med vänlighet och skräck i blicken.
En olycklig, som ihär- digt sökte dölja sin obotliga och orim- liga människokärlek genom att agera mångordig lustigkurre.
Känslorna under hårt åtdragna band tilläts blott enstaka gånger ett halvkvävt utbrott.
En tragisk pajas, den där ohejdat njöt av sina kon- ster.
Rolös resenär, men inte rotlös.
kigt och för var gång det skrek fick det mat.
Men det var i alla fall magert och eländigt.
Skriket hördes i hela huset, man ingrep och sade åt Natascha att låta barnet stanna i barnkrubban, medan hon arbetade.
Efter en kort tid hade det ta- git sig, så att det såg ut som en annan unge.
Hembygdsbunden europé.
Hans verk ett En författare som Hjalmar Bergman, barns oförtrutna lek och en psykologs så intelligent och så spekulativt lagd, be- träffsäkra snitt i själarna.
regerat av rest och beläst mer än de flesta av skrået, nyckfullhet och besatt målmedvetenhet ...
' har givetvis något att säga som förelä- Det är lätt att prata om den väldige sare.
Och dock är det fråga om hans pratmakaren Hjalmar Bergman, men många ord och många roligheter och svart att fånga essencen i detta väsen, anekdoter och klipska infall i föredraget » Karikatyr och kliché » (i konsten) var fullt av egenheter och motsättningar.
- - - En historisk konferens.
- Men arbeterske- Ansvar och underhållsbidrag till kvinnorna, utkrävas av barnafäderna.
låt oss återgå - I Sovjet gör man ju ingen skillnad kapitel i den ryska utvecklingshistorien.
mellan äktenskapliga och utomäktenskap Det var före kriget.
Inom Internationa- liga barn alla barn ha samma rättig- len fanns en kvinnokommission med Clara heter oberoende av om äktenskapet är Zetkina - fru Irina ger Clara Zetkins registrerat eller inte.
Underhållet av namn den ryska formen som ledare.
barnafadern utkrävs emellertid med stor Den förberedde en konferens i Wien.
stränghet.
Det hjälper inte om fäderna, Denna kommission gav Alexandra Kollon- som de gjorde förr, försöker undvika att tay, som just hade avslutat sitt stora verk ta fast arbete för att slippa betala för om » samhälle och moderskap », i upp- barnet.
En av mina grannar, som var drag att utarbeta ett förslag om moder- servitris i ett folkkök väntade ett barn skapsskydd vilket som resolution skulle med en ingenjör.
När det blev fråga om föreläggas konferensen.
Kollontay Utför- underhåll ville han inte betala.
- Hon de detta uppdrag.
men Wienkonferensen har levat tillsammans med min bror ock- kom aldrig till stand kriget kom emel- så, sade han.
Jag betalar inte för en lan och så revolutionen.
Mitt i de heta sådan.
oktoberrevolutionsdagarna samlades Pet- Men på det sättet går det inte för man- rograds arbetarkvinnor och antogo reso- nen att slippa undan ansvaret för sina lutionen om mödrahjälpen, bearbetade handlingar.
Saken ordnades i stället så den till ett lagförslag, som sedermera att båda männen fick betala för barnet.
efter oktoberrevolutionen tillställdes Sov- Så är det Natascha, hon bor också jetregeringen och antogs i lag.
Det Om- i samma hus som jag, en ung bondkvinna, fattar moderskapsförsäkring inte bara för som fått arbete som spårvagnskonduktör i Moskva.
Hon väntade ett barn, vars TI DS K R I FT E N fader hade övergivit henne och rest till Orienten.
Jag kom verkligen att tänka på den tiden, när vi gjorde insamlingar av kläder och pengar till de fattigaste mödrarna och barnen, säger fru Irina.
MOTTO: Skall du inte anmäla saken så att du får Individens världens ut underhållet av mannen?, frågade jag.
Nej tack, jag vill inte veta av honom Ur senaste numret: längre, jag behöver varken hans eller nå- Kärlek i skolan.
gon annans pengar, jag reder mig med understlidet och mitt arbete.
som verkligen är ett mycket intressant - - - - Q U O V A D I S?
- Om och av Hjalmar Bergman.
Det et sägs numera ganska ofta ifrån, der.
Berg ägnar dem bara en knappt Hjalmar Bergman var geniet omnämnande.
Detta sagt i förbigående.
Att Hjalmar Bergman hört till dem, som haft » teaterdille » (vilket han själv är mycket noga att skilja från det.
förakt- liga » histriondille ») kan inte betvivlas.
Allt av barn hos honom dras till teatern.
Det är förresten lustigt att lägga märke till, hur väl föredragen är tillrättalagda för muntligt framförande.
Att det legat en del skådespeleri i sättet att framsäga dem, betygas av dem, som varit närva- rande.
Det mesta.
som skrivits om Hjalmar ägnade att ge höglärda Estetiska för- Bergman.
har dagsjournalistikens form, eningen i Uppsala någon samlad klarhet och en klargörande analys av hans för- angående olika sätt att ge människo- - För många, många år sedan, det fattarskap saknas.
En sådan försvåras framställning.
» Vad jag menar med det, var efter den blodiga januarisöndagen bl.
a. genom frånvaron av biografiskt framträder kanske inte fullt klart så här 1905, skulle vi försöka hjälpa barnen till material: ett lyckat författarporträtt för- i början, och vem vet, om det blir kla- arbetarna vid en a v våra stora galosch- utsätter personliga indiskretioner, och rare i fortsättningen,: säger föredrags- fabriker Triogolnik, där det var strejk.
Hjalmar Bergman levde så nyligen och hållaren själv med en blygsamhet, som är Att hjälpa arbetarna själva var strängt höll sig i livstiden så pass avskild från både avväpnande och välplacerad.
Och förbjudet, men barnen kunde vi få skicka offentligheten, att sådana torde vara svå- när han inför premiären på sin pjäs Pa- trasket för Judiska Akademiska klubben på landet, Som medarbetare i en tidning ra att erhålla eller använda.
som var intresserad, fick j a g i uppdrag Vad som intresserar mest i Bergs l i l l a i Stockholm kåserar om Juden-Fantasten, att b l i barnens ledare.
Aldrig glömmer skrift, är just en del smådrag från Hjal- berikar han förvisso åhörarnas kunskap jag den stund när de fick syn på landet.
mar Bergmans barndoms- och uppväxt- mindre med märkliga synpunkter på ju- Ingen a v dem hade sett en ko, många tid.
Den litterära karaktäristiken inne- darnas väsen än med upplysningar om hade aldrig sett en gräsmatta.
De blev håller nog värdefulla påpekanden, nya sig själv - ty vad han såg hos judarna, vilda, de rullade sig i gräset och rusade eller samlade från andra håll, men håller var helt säkert de drag, som låg honom omkring som kalvar.
Man behöver bara sig på det hela taget alltför mycket på själv om hjärtat.
En subjektivare före- dragshållare får man leta efter, och just tänka på hur bostäderna sågo ut i stä- ytan.
därför intresserar oss föredragen, mindre derna.
Många bodde i källare, det fanns Såsom den första framställningen i för ämnets skull dock än för Hjalmar rum, där inte bara alla fyra hörnen var bokform av Hjalmar Bergmans författar- Bergmans.
För att vara rättvis, bör man uthyrda till olika människor, utan där skap är skriften att bedöma utan för sto- tillägga, att föredraget om förhållandet samma säng hyrdes ut till två olika in- ra anspråk.
Den ger närmast ett välskri- mellan författare och skådespelare verk- vånare, en dag- och en nattarbetare.
vet och genom sin kärlek till ämnet entu- Iigen innehåller synpunkter, vilka ar lika - Numera är det ordnat med lantvis- tänkvärda som de är personligt och fyn- telse i stor utsträckning för stadsbarnen.
siasmerande första utkast.
Ruben G:son Berg framhåller Hjalmar digt turnerade.
Eftersom det skall vara till vila både för Det som väger tyngst i boken är de dem själva och föräldrarna, får mödrarna Bergmans med åren tilltagande benägen- inte komma och hälsa på dem annat än att undervisa.
Dennes senare böcker båda uppsatserna Örebro-bekanta och vid enstaka tillfällen.
Det blir också innehåller alltid längre eller kortare par- bekanta örebroare (ur Turistföreningens god fostran för barnen.
En dag fann jag där författaren oftast direkt men årsbok) och Försök till försvar för villa en av fruarna i huset, som var känd för ibland via någon av sina figurer på sitt (förut tryckt i en hembygdspublikation).
sin smutsighet och oordning, sysselsatt mångordiga och kuriösa maner resonerar Den förra berättar mycket av såväl kul- med att måla väggarna i rummet och en eller annan fråga.
Under sina turhistoriskt som personhistoriskt intres- snygga upp på alla sätt.
- Min flicka sista levnadsår, då han ofta spelades på se från 1890-talets Örebro (vilket som har just kommit hem från sommarkolo- teatrarna och i samband härmed kom att bekant är detsamma som Hjalmar Berg- nien, sade hon, och hon säger att hon stå på höjden av sin berömmelse, locka- mans Wadköping), för fram drag och kan inte bo här, om det är så smutsigt.
des Hjalmar Bergman ett par gånger att figurer, som man känner igen frän Hjal- träda inför offentligheten och undervisa i mar Bergmans romaner, och är för öv- egenskap av föredragshållare.
Tre så- rigt lika rolig och levande som ett kapitel Den kyrkliga vigseln kan dana föredrag (från åren 1927-28) ut- ur någon av dessa.
Den senare, vars titel leva kvar som gammal tra- gör huvudparten av den nu utgivna sam- något påminner om salig Dan, förtäljer dition.
Bostadsnöden och den Blo- diga söndagens generation.
en het tier, om förälskat om författarens rika minnen från barndomens sommarnöjen.
Det har berättats mig är kanske inte stort mer än en bagatell.
Man bör inte sticka den i händerna på någon, som inte förut är förtrogen med Hjalmar Bergman.
bereder morföräldrar eller mot sin mamma låter gång spelats både här och i andra län- Hjalmar den ett desto Bergmans-beundraren större nöje.
- Vad kyrkorna och pristerna beträf- far, säger fru Irina, har det j u talats myc- ket om attackerna mot dem.
Oftast är det så, att prästerna stannar kvar, men intresset för dem och kyrkan avtar allt- mer.
Man kanske av hövlighet mot sina viga sig av prästen i kyrkan, men en sa- Det har berättats mig.
Ett av dem (plus en läcker liten berät- telse i boken, hittills otryckt) handlar om teatern.
Det förefaller mig.
som om Hjal- mar Bergmans dramatiska arbeten setts litet von oben, även när de med fram- lingen - dan vigsel ger inte äktenskapet giltighet.
hämtade ur kyrkor.
problem - - problem - » Om föräldrarna det inte mindre. » En förargelsens klippa.
Recension av PROFESSOR VILHELM GRÖNBECHS nyutkomna bak.
Skulle Ni vägra gå ut i krig?
Drömmen om oss själva.
- - Postgiro 2681.
Lösnummer 85 öre genom Pressbyrån i alla tidningsaffärer.
Helår kr.
5: Även kvinnorna äro människor.
Denna självständighet has kvinnorna är förbunden med en helt annan aktning för dem som människor.
Ifråga om prosti- tution t. ex.
Det anses hos oss som en mycket, mycket skamlig förbrytelse, om någon man i överordnad ställning försö- ker att på otillbörligt sätt utnyttja den Så småningom får prästen allt mindre att göra och kyrkan står tom.
Då tas den i bruk för klubbverksamheten, eftersom kyrkan ofta är den största samlingsloka- len i byn eller staden.
Våra klubbar är inte några nöjestillställningar där man dansar och leker.
De innebär ett allvar- ligt, frivilligt studiearbete och blir i de flesta fall en a v de viktigaste vägarna till uppfostran och bildning.
Det är svart att förstå hur detta kan vara något nedsät- tande för kyrkorna.
Däremot har jag här i Stockholm sett något, som skulle vara otänkbart i Ryssland.
Det finns en känd restaurang som är dekorerad med gamla altartavlor och andra konstföremål Sten af Geijerstam.
Under dessa bilder sitter man gladeligt och dricker sina cock- Ruben G:son Berg: Hjalmar Bergman.
tails och roar sig.
Ingen ser något märk- Verdandis småskriftserie, Bonniers 1935. värdigt i det.
Vad skulle man icke skriva Hjalmar Bergman: Det har berättats mig.
om Sovjet-Unionen, om denna restaurang Bonniers 1935. hade befunnit sig i Moskva?!
- Låt mig innan jag slutar ännu en gång slå fast, säger fru Irina.
att moder- skapsvården i Sovjet i dess olika former Besök utställningen i genomfördes tre år innan den nuvarande abortlagstiftningen kom till - som med- arrangeras hela sommaren.
ger straffrihet för avbrytande av havan- Begär prospekt!
deskap.
Det är viktigt att komma ihåg WAGONS LITS / COOK A / B att först måste de ekonomiska och prak- Världsresebureau, tiska åtgärder som möjliggöra och under- 16 Gustav Adolfs Torg lätta föräldraskapet, komma till stånd.
Tel. 20 25 15.
BRYSSEL Billiga sällskapsresor C.
H.
STOCKHOLM
röst u: Det går (Forts.fr.sid 1.)
.
olika politiska teorier alls inte behöva in- verka på vänskapsfullt samarbete tvenne nationer emellan,.
M e n nu, nu d r a r s i g Italien undan.
Se- dan trenne år har Italien definitivt satt sig in på a t t i alla avseenden kunna föda sig själv och h a r följaktligen överkorsat sina tidigare planer och ansträngningar på att under eventuellt krig vara säkrat säd, kol, metaller O. s, v. från områdena kring Svarta Havet.
Sedan ungefär sam- ma tid h a r Italien.
icke alltid godvilligt.
fått lov att lägga om sin politik på Bal- kan och i Centraleuropa.
Och resultatet är att Italien resonerar på detta vis: mi l i - I utåt Antingen är Råds-Ryssland täriskt mäktigt eller ä r det det icke.
Den senare hypotesen ä r f ö r italienarne den De peka på det virrvarr mest sannolika, som råder inom många grenar av både civil och militär förvaltning.
De fram- hålla den f a r a som den bolsjevikiska re- gimen i händelse av krig skulle vara ut- satt för.
Kan, så säger man i Italien.
Moskvas regering under fredstid hålla en här i disciplin och ordning, så förändras för- hållandena totalt om ett k r i g utbryter.
Då måste den nämligen inkalla officer på vars lojalitet den i n g a l u n d a är säker, Då måste den mobilisera och beväpna bönder som ä r o direkt fientliga mot d e som nu styra i Ryssland.
Då måste den med- taga undertryckta minoriteter som t. ex. ukrainerna, vilka ständigt ruva på revolt och frigörelse.
Och då utsätter den sig alltså för faran att alla dessa missnöjda snarare marschera mot Kreml än mot gränsen.
- Och det ä r med tanke härpå, tillägga italienarne, som Ryssland nu så angeläget söker allianser och garantier hos västeuropeiska stater!
Den första hypotesen, a t t Ryssland skulle hava kunnat uppbygga en verklig militär styrka, som även utåt vore något a t t räkna med.
är, som antytts.
för ita- lienarne mindre sannolik.
Men den dis- kuteras dock och med ännu större pes- simism än den första.
Är det sant, att bolsjevikerna äro mäk- tiga och starka, säger man i Italien, var- f ö r skola vi andra nationer då hjälpa till a t t ytterligare stärka deras makt och in- flytande och framförallt varför skola vi anstränga oss så ivrigt att draga in Ryss- land i europeisk politisk samvaro?
Fram- förallt engelsmän och italienare horde vakta sig därför.
T y när väl Ryssland vunnit andrum i Fjärran Östern skyndar det a t t förnya sina intriger i Persien och Afganistan, Shanghai och Delhi.
Och vad Italien angår: det hör ihågkommas att nu- mera finns det intet österrikiskt-ungerskt kejsardöme som spärrar Rysslands väg till Medelhav och Adria, och att på sisto- ne ryskvänliga strömningar i Tjeckoslo- vakiet, Rumänien och Jugoslavien tyda på att Ryssland, en gång återinträtt i Euro- pa, på nytt blir ledaren av en panslavism som kommer att trycka mot Italiens grän- ser.
Rom i maj 1935.
Pier Gudro.
j ag.
djupa h a r alltid grubblat över livets mysterium.
J a g minns hur jag som liten brukade ligga vaken ibland om nät- terna och höra på huru pappa och mam- ma resonerade, Inte förstod jag så myc- ket av deras resonemang men tillräck- ligt för att j a g skulle få orsak att grubbla över deras problem.
J a g hörde a t t det var något som pappa ville men mamma inte ville och instinkten sade mig, att detta något hörde ihop med deras aktenskap- liga samliv, d e r a s ställning som man och hustru.
Detta gav mig ny anledning att fundera över äktenskapet och karleken.
Pappa sade alltid att mammas ovilja berodde på a t t hon inte .ilskade honom som hon horde göra och som hon gjort förr.
Jag trodde på den tiden a t t det var så och jag var ledsen på mamma som in- te kunde tycka om pappa tillräckligt, han som jag var så förtjust i.
Kärlek trodde jag bestod av kyssar och smekningar och så den där känslan av att beundra och tycka om.
Senare i livet h a r jag emellertid gjort den erfarenheten att männens stor lek mest h kärleder sig ur deras r att få tillfredsställa sina drifter och liga behov.
Jag har n e r och mer sympatisera med mamma och hennes återhållsamhet J a g förstår nu att det a r henne vi ha att tacka för att vi är fyra syskon i stället för fjorton som ä r fallet I många andra familjer.
D ä r inte kvinnorna tager hand om barnbegränsnin- gen utan litar på karlarna i d e fallen, slutar det i allmänhet med ett stort elän- d e för både föräldrar och barn.
Förresten tror jag nog att mycket av mammas ovilja hänledde sig från en rent fysisk olust.
Något olidligare kan väl inte finnas för en kvinna än att vara tvingad a t t lämna ut sig enbart f ö r en mans nöje.
då hon e j själv h a r något be- gär eller någon lust för honom.
Men ack, h u r många olyckliga hustrur det finns som måste göra detta.
D e ä r o mer be- klagansvärda än dessa a n d r a kvinnor som mer eller mindre frivilligt leva på männens könsbegär.
Allting är ju individuellt, ingen män- niska torde vara lika i sina livsyttringar.
men j a g ä r höjd för a t t tro att en kvinna ej kan känna samma fysiska dragning till en karl, då hon ej längre vill ha flera barn med honom.
Då kvinnan tillfreds- ställt sitt moderskapsbegir ä r karleken för mannen e j densamma som förut.
den - - (Forts. fr. sid.
1.)
detta reaktionära förslag.
A r det en sig med eftertryck till h r Sam Larsson, men både h r Harald Åkerberg och h r Hansén Gammelstad, stod på bankout- äktenskapsfrekvensen?
Det ä r bråttom i riksdagen nu.
Man h a r skottets sida, liksom ett p a r andra talare.
roat Sig och sysslat med så mycket an- Återigen en orättvisa mot kvinnorna!
nat, så det blir lite hafsigt mot slutet.
I en annan debatt framhöll hr Westman På tisdag kväll behandlade Första kam- häromdagen a t t man i Arboga för 500 Ar maren det i Tidevarvets förra nummer sedan beslöt att icke pålägga allmogen omnämnda förslaget till tjänstepensions- någon lag som den icke mottog » med j a reglemente för befattningshavare i riks- och godvilja ».
Varför skola kvinnorna banken och riksdagens hus, varvid pen- ännu efter 500 Ar påbjudas lagar och för- sionsåldern f ö r befattningshavare i 13 — ordningar som d e alls icke kunna motta 20 lönegraden bestämdes till 65 år för med ja och godvilja?
män men 60 å r för kvinnor!
H r Sam Efter sådana debatter kommer osökt Larsson begärde ordet och förklarade att en mening ur den gångna veckans jubi- han ansåg det hela orättvist och oförnuft- leumstal och g ö r sig påmind: » — även tigt, men a t t det v a r omöjligt i denna om riksdagen ‘ alltid förstått utveck- sena period av riksdagsarhetet komma lingens krav., med något yrkande.
H a n lovade dock Nu, tycks det, mindre än någonsin.
återkomma nä Elsa Svartengren.
a v de d ä r åtgärderna som skall befrämja överflyttas då på barnen.
Detta ä r en naturlig företeelse, som dock männen an- se som en outhärdlig tragedi och vid för- sta bästa tillfälle söka d e sin tröst hos andra kvinnor, som antingen ha dylikt som ren affär eller som på grund av andra omständigheter ä r o villiga a t t tillfreds- stalla dem.
Hindra dylika förlöpningar kunna d e gifta kvinnorna e j genom att påtaga sig nya havandeskap som bara blir till olycka f ö r dem alla.
Varför skall kvinnan alla gånger vara avlastningsplats för männens drifter och lättsinne?
Kunna e j männen lära sig a t t b i r a följderna av sina handlingar själva?
Kvinnorna måste göra revolt mot för- tryckarna och taga sitt livsöde i egna händer.
Endast genom att skaffa sig eget forvarvnarhete och därigenom ekonomiskt oberoende av männen kunna kvinnorna få människovärde och likställighet med män- nen.
I vår folkskoleundervisning äro flickor- na jämnställda med gossarna och jag tror e j att de i de Aren äro efter gossarna i fråga om kunskaper och ambition.
Men hur blir det för dessa ungdomar efter skolåldern?
J a g blir alltid så missmodig kor som efter slutad skolundervisning om några Ar ä r o för allt intellektuellt arbete odugliga och ohetydliga nollor i männens händer.
DA däremot deras kamrater poj- karna.
som kanske ej alls kunde följa med skolundervisningen med lika gott resultat som flickorna, med tiden bli dugliga män i stat och kommun.
Ja, varför endast pojkarna och e j nå- gon av d e begåvade flickorna?
Hade flickorna efter slutad skolundervisning haft samma förutsättningar som gossar- na a t t personligt och ekonomiskt göra sig gällande.
torde resultatet ha blivit att även de kunnat bli ansedda som dugliga till samhällsarbetare.
I vårt nuvarande samhälle ä r det ännu så svårt f ö r en flicka a t t göra sig gillande, så a t t d e allra flesta fastna för hembiträdets lott eller den föga mera givande lotten att genom aktenskap bli mannens hushållerska » Min potatiskokerska » som männen så hånfullt talar om.
Vill kvinnorna komma ur detta förned- ringstillstånd som de hållits bundna i se- d a n urminnes tider, måste d e själva fri- göra sig.
Första ’ steget i den riktningen är att flickorna bereda sig på att genom eget förvärvsarbete skaffa sig existens och ej längre i lättsinne leva på andras tillgångar.
Därnäst fordras att kvinnan upphör med a t t tillgripa äktenskapet som en räddningsplanka, då hon ä r för feg att själv klara upp sitt liv.
Att kvinnan n ånga gånger ser sig nödsakad att offra ritt eget livsvärde för sitt barns existens är så länge nuvarande samhällsmoral och samhällsekonomi ä r rådande oundvikligt.
Men franitidens kvinna skall ej behöva tillgripa äktenskapet annat än av fri vilja och även under äktenskapets form kunna leva på eget arbete som en fri varelse.
Ä ktenskapets idé ä r gemensam samver- kan till makarnas och barnens gemen- simma lycka.
\ ' .igen torde bli lång in- nan kvinnornas strävanden efter jämlik- het blir verklighet.
J a g vill dock tro att d e kvinnor som nu målmedvetet arbeta i denna riktning.
äro besjälade av den ide- alism som e j sviker, fast de själva ha föga lön att vänta.
» Våra barn skola skörda d ä r vi nu så », den tanken ä r det som uppehåller all äkta kvinnlig frigörelsekamp Vi ha inte så många kamporgan, men vi ha dock Tide- varvet och även en del andra.
Jag skulle vilja nå alla Sveriges kvinnor med en väd- jan a t t slå vakt om v i r a tidningar och tillgodogöra sig vad d e kan giva.
De d ä r vanliga kvinnotidningarna om hushåll, moder o. d. kan vi gott undvara.
Låt oss lägga vår prenumerationsavgift för en verklig kvinnotidning, och låt oss slå vakt om de kvinnoorganisationer som verkligen arbeta för kvinnans s a k och e j plottra sönder OSS på alla dessa kvinnoförenin- par.
syklubbar o. d. som bara ägnar sig åt banala och futtiga småsaker, Med hiilsning till alla Tidevarvets
