# ID: svediakorp-per3720
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,098
# sentences: 410
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V i l h c m G r ö n be c h till pingsten kommer att besöka Sverige som föreläsare vid Kvinnliga rofessor Prof genialisk förmåga mot religionshistoria utbytte han snart vilket ämne han blev docent 1911 och professor 1015.
Men utöver sin verksam- Grön het vid universitetet i Köpenhamn hor han a t t uppleva äkta re- Iigion, där den finns, och att d r a p a andra övervakningen av den havande kvin- med sil: in i denna upplevelse.
Det finns nan bör ske av läkare, i regel med barn- Man föreslår a t t otaliga religioner i nutid och forntid, och morska som biträde.
oändliga olikheter åtskilja dem.
Men ett två undersökningar skola äga rum under alltid utmärkande för a l l äkta religion: havandeskapstiden, en första, verkställd Den är livet i högsta potens.
Motsatsen av barnmorska under havandeskapets för- till religion lir andlig d ö d livets upplös- ra hälft och en andra, under dess senare ning i förvirring, dess stelnande i re- hälft, verkställd av läkare, samt dessutom flexion, formalism, vana.
slöhet eller dess regelbundet återkommande urinundersök- ombildning till klok livsvishet och kultur- ningar till ett antal av åtta eller tio, lämp- reglering.
I den äkta religionen vistas ligast utförda av barnmorska.
Vad späd- vid Fogelstad tioårs möte ur märklig även på grund av sir stora mångsidighet.
Han blev f i l.
dr. på en avhandling om turkisk ljudhistoria, blev sedan organist vid S:t Jacobs k y r k a i Kö penhamn och därefter docent i engelska språket och engelsk litteratur.
delar fack Medborgarskolans i regel förlagda till tjänsteläkarens mot- tagningsrum och med biträde av di- striktssköterskan Medicinalstyrelsen understryker även betydelsen av en upplysningsverksamhet, icke bara genom den rådfrågning som kan ske vid centralerna, utan genomförd re- dan i skolorna samt genom kurser och föreläsningar, radioföredrag, filmföre- ställningar, ströskrifter etc.
Kostnaderna för de föreslagna åtgär- själen på den yttersta: bristande g r ä n s barnet beträffar skall det stå under över- derna beräknas för statens del till en värld h a r först I l i n j e n och finner just där det outsägliga, vakning i regel under det första levnads- halv miljon kronor för d e föreslagna ten- kts och gjorts till det obegripliga, som är friden och kraf- året, men övervakningstiden bör kunna tralerna och vårdstationerna, och 120,000 skriftställarverksamhet.
A r 1918 kallades föremål för vetenskapligt studium fruktansvärt utsträckas där omständigheterna kräva kronor utöver ’ nuvarande anslag till av- hon till teol. hedersdoktor I Lund och detta.
lysningstiden med sin svala förn löning åt distrikts- och reservbarnmor- föreläste året därpå I Olaus Petristiftel- Vårdverksamheten utövas dels genom skor.
kan frigjorde sig från den egna sina åhö- sen och i Stockholm om engelsk mystik.
Därutöver komma inredningskostnader, nen o c h blickade fördomsfritt e många- mödra- och barnavårdscentraler av två Professor Grönbechs främsta arbeten äro världen och historien o c h fann underbar, olika typer.
dels genom mödra- och bar- utgifter för sjukvårdsartiklar m. m. m. m.
V o r F o l k e æ t i oldtiden i Vårdcentraler av den som hestridas av landstingen, men för religion, I otaliga former och skilde ögon att navårdsstationer, fyra hand, essaysamlingen ii a m p e n lägen.
Den uppblomstrande vetenskapen se med.
Våra förfäders strängt slutna första typen tänkas upprättade i de stör- vilka ingen särskild beräkning föreligger.
o m ni e n n c s I: e I och det stora ver- * började ivrigt studera religionerna liksom livsåskådning har han öppnat oss vägen re städerna, där de kunna anknytas till ket på f y r a delar M y s I i k e r e I För att 1.1 innebörden av förslaget yt- E u r o p a o g I n d i c n, vars tredje a l l a andra m ä r k l i g a företeelser.
Et: till i sitt stora huvudverk » Vor Folkeæt barnbördshus och barnsjukhus, eller själv- enormt material insamlade.
; från hela I Oldtiden » (1909-12); nu sitter han vid ständiga barnbörds- och barnavdelningen- terlipare belyst har Tidevarvet vänt sig del helt är ägnad en märklig kvinnoge- gar vid sjukhus och stå under ledning av till ordförande i 1929 års M o d e r- världen, de olika religionerna beskrevos, vår egen reli statt, den heliga Teresa k a p s u n d e r s t ö d s s a k k u n-, kvinnoläkare, resp barnläkare.
Mödra- jämfördes, klassificerades Men resultatet fram ur Ga Om denne forskare skriver professor och barnavården är här skilda i t.
Vad n i e e. fröken Kerstin Hesselgren, som rätt ytligt, otillfredställande Man, neskesömnen Anton Fridrichsen, Uppsala, för Tidevar- barnavårdscentralerna beträffar ha de ut- uttrycker sin stora glädje över att för- I konstaterade de och de, ofta sällsamma skriver, är n vet.
vecklats ur mjölkdropparna, där sådana slaget kommit fram och hoppas a t t det och barbariska » föreställningar », ceremo- diga danska gjort sig känd genom föreläsningar även i Sverige – och - en omfattande, blev — — betonad debatt I nier », system.
Bakom hela detta arbete na en fascinerande, medryckande makt, I funnits och vid vilka mödrar kunde få si- inom en nära framtid måtte föra ut i Iivet låg det tacksamma medv etandet om att vilken personlighetens intensiva liv kraft- na spädbarn tillsedda av läkare och skö- ett önskemål, som det länge kämpats för.
tatoriskt kamraterna.
Högertrafik FRÅN gång föreslå riga Europa skall kunna genomföras för miljoner kronor.
Fristen till 1938 insett vad teater I Sov Sovjetunionen, som är det mest dramatiskt begåvade landet.
har teatern RESIDENT ROOSEVELTS INDU- I idiéernas tjänst tagit ett proportionsvis STRIKODER enligt Nira-lagarna, större utrymme bredvid filmen: in fallet äro olagliga, förklarar Amerikas högsta är i Tyskland.
I Sovjet har framkommit kommunis- domstol, emedan de förutsätta en dikta- torsmakt hos presidenten, som strider mol tiska dramer med även hög konstnärlig Förenta staternas konstitution.
Stor upp- standard, under det a t t tredje riket ännu tia som anse att denna Sveriges anpassning efter gängse bruk i nästan hela det öv- befolkningsutredningens resultat.
8-in styrda, och film är för maktmedel och stimulan- 1938 års in- vägtrafiksakkunnige.
Vårt Förenta FÖRSTA med HANDELSAVTAL Staterna alltsedan P skall bl.
u. utnyttjas till sådan upplys- traktatlöshet inträdde år 1919 har avslu- ning som kan minska olycksfallsrisken tats, innebärande bl.
a. oinskränkt be- T T S T O R T F L Y G A N F A L L med 25 handling som mest-gynnad-nation samt kulspruteförsedda militärflygmask- åtskilliga ömsesidiga lättnader ifråga om ståndelse i industrivärlden.
Arbetsgivar- .intar på sitt goda nationalsocialistiska na vilja gärna slippa undan de skyldig- drama.
I Sovjet har funnits konstnärlig ner samt motsvarande » försvar » med luft- tullar.
värnskanoner t i c.
anordnas i Norrköping EDENS SKICKLIGHET som heter koderna ålägga dem, medan arbe- propagandafilm, i Tyskland har hittills – som publikattraktion till Barnens Dag!
FÖRHANDLARE får äran av att tarna till det yttersta ämna försvara vun- alla S A.-filmer varit misslyckade.
De Pressen.
t.
o. m. den socilademokratiska Folkförbundsrådet kommit fram till en na fördelar.
Utsikt¨ till arbetskonflikter konstnärliga värden, tyskarna nu fått E Mr italiensk-abes- reklamerar med gillande kompromisslösning i den¨ Borde man inte göra klart för sig att sinska tvisten.
Italien har erkänt det handlar om oförenliga mål.
Den som Abessinien utsedda skiljedomarna vill arbeta för bättre uppväxt- och livs- villkor för barnen kan inte samtidigt ge sig in på kapprustningarnas väg, vars yl- tersta konsekvens är förödelse.
BARNAMORD, begångna i för- tvivlan ni ' två övergivna mycket unga mödrar ha under den gångna nio- Två naden raporterats från Härnösand och Kalmar i förra fallet i samband med – de av Har hotar.
Nationalsocialismens apoteos har man fått I den filmatiskt sett praktfulla filmen » Triumf des Willens,.
en film utan hand- ling eller skådespelare, egentligen bara en väldig journalfilm från partidagarna I.
Nürnberg 1935.
Men det sätt varpa f i l - men tir gjord torde vara något ganska enastående.
och resultatet har blivit en väldig propagandafilm partidokument.
och ett storartat Den börjar helt symboliskt med Hit- lers flygmaskin I strålande sol ovan mol- nen, och visar hur den sänker sig ned mot staden, som tonar in med sina kyr- kor, medeltidsaktiga gator Och hus, i vars fram inom teater och film, ha i allmän- fönster geranier och kattor gassa sig i het legat utanför de politiska rayonerna.
solen, en bild av stilla förbidan.
Under Detta faktum pekar mot vissa folkpsy- hela första avdelningen är det musik.
kologiska drag - en undersökning som Man ser och hör sorlet från folkmassor- samt på för- Edra rums- och balkong- dock ej här skall utföras v ä x t e r giv dem Plantagén, delarna och hämningarna i den konst- e t t på vetenskaplig grund närliga skapelseprocessen genom besitt- respekten för kulturarvet.
– na, ser Hitler hälsande från sin bil, ser munnarna röra sig på talande personer, men hör ej vad de säga.
Inte ett ord kommer från vita duken förrän Hitler en hakkorsprydd talarstol och slungar ut sitt första tal.
en blick på tysk film just själv bestiger är drag, som är särskilt I de allra flesta av Hitlers tal ingå vande och nog så beteck- konstnärlig mentalitet av samma fyra element.
fast i så olika orda-
Radikal Veteranerna och Från riksdagen.
boga?
Den danske konungen Erik av Pommern återkom på hösten sam- år och lyckades genom fagra löf- ten omigen bli erkänd som konung Under hemfärden plundrade han de svenska skären.
I januari 1436 samlades ännu en riksdag i Arboga, Bonusstriden, de amerikanska bonus-lagen.
politisk veckotidning.
REDAKTÖR: C a r i n Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Ni I sso n Utkommer varje helgfri lördag Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. 20 48 42.
Ännu ingen demokrati.
Led amöter av Sveriges Advokatsamfund I januari 1435 samlades » bisko- Inneh.
: Eva Anden.
Norrlandsgatan IS.
Tredjemanslagen i utskottet.
krigs- där svenskarna uppsade kung Erik veteranernas kampanj för höjda tro och lydnad men t i l l rikshövits- statspensioner, har denna gång slutat med man valdes nu marsken Karl Knuts- avslag i kongressen.
Det senaste lagför- anledning av detta är ett brokigt akt- slaget, som framlagts av Patman, möttes stycke med många reservationer.
Högern, son.
Den folklige Engelbrekt ansågs a v president Roosevelts veto, till ytter- av de höga herrarna för lågättad.
Då menige man g a v sitt missnöje däröver .... tillkänna beslöts att Karl Knutsson och Engelbrekt skulle dela makten.
en 27 april samma år blev Engelbrekt lönnmördad av sonen till ett av riksråden.
Detta var den överröstats.
Men senaten uppträdde den- hemska efterräkningen på d. s. k. de- na gång till Roosevelts försvar och lag- förslaget fälldes.
mokratins ärorika stadfästande.
Hur firades nu denna tilldragelse Den första lagen om gratifikationer åt efter 500 år.
Statschefen, regeringen förutvarande krigsdeltagare gick igenom och konungens befallningshavande 1924 mot president Coolidges veto.
De utskottets utlåtande angående tjänstepen- med damer samt 375 manliga och 5 då¨ beslutade understöden utgöra en för- sionsreglemente för befattningshavare vid kvinnliga riksdagsledamöter reste till säkring, som utbetalas vid innehavarens riksdagens verk.
där pensionsåldern for död eller senast 1945.
» Bonus-breven 6 — 12 lönegraden föreslås till 60 år och Arboga.
Det kan tyckas, att kunna belånas upp till en viss procent för 13 — 30 lönegraden till 65 år, men för kratin inte gjort stora framsteg på värdet.
Dessutom betalas direkta ska- alla kv 500 år.
Hälften av svenska f o l k e t, destånd och pensioner t i l l invalider och ende av d. v. S.
kvinnorna voro fullständigt deras familjer.
Sammanlagt äro omkring Efter riksdagens principbeslut förra År 1935 utgjor- tre och en halv miljon bonus-brev i kraft, året, vilket helt anslöt sig till likställig- de uteslutna de en 75:te-del år 1435. av riksdagen.
Än- bortåt tre och en halv miljard dol- Skadestånden i sin tur uppgingo un- mot erläggande av 2 kronor.
Den svenska riksdagen har nu firat då talar man om vår svenska d e m o - der senaste budgetår till I 49 miljoner dol- krati.
För ’ övrigt vad dessa val- lar.
sin 500-åriga tillvaro.
h a r Sverige nog da ombud för Sveriges folk nu tänk- vid Kornhamnstorg 4 Björnsons reservation till förmån för lika te i Arboga, vet man inte.
Ur skild- Måndagar, onsdagar, fredagar varit ett lyckligt land och Sveriges pensionsålder för kvinnor och män.
folk föhållandevis ett fritt folk.
Det r i n g a r n a i dagspressen läser man Det För havandeskapet och må erkännas.
Men en femhundraårig bl.
a.: » Demokratisk lunch », » Myc- dess sjukdomar.
För medellösa kostnadsfritt, för andra mot riksdag är icke detsamma som de- ket mat och många tal », » Gott a t t medborgare?
Det är denna fråga Roose- erläggande av 2 kronor.
mokrati.
Det demokratiska inslaget ha minnen som ena » O. s. v. Må mötet i Arboga 1935 inte få besvarar med nej.
Hans botemedel i vår historia har kommit till uttryck mera genom att envälde störtats än samma efterspel som 1435 års riks- möte.
Må i stället demokratin be- vänta på sig, har honiis-striden tillspet- FÖRLOSSNINGSHEM genom de riksdagar, som hållits.
sats och veteranerna med pinsam ihär- V a d händer efter riksmötet i Ar- gynna a t t träda i kraft.
LINNÉGATAN 19 dighet hållit konflikten levande inför den Mottager inackord.
även för längre tid.
återuppbyggnadsoptimistiske presidentens Tryggt och ogen .. välrek.
ögon.
Ile ha härvid haft god hjälp av Tel. 778 24. par, prelater, riddare och svenner, köpstadsmän och rikets menige all- STOCKHOLM moge » i Arboga och valde till riks- hövitsman Engelbrekt Engelbrekt- son, han som fört frihetskampen mot de danska fogdarnas förtryck.
Det var kanske första gången represen- tanter även för allmogen varit kalla- de t i l l ett riksmöte.
I varje f a l l är händelsen i Arboga upptakten till vår och dess sjukdomar och 14 — 14.30 för långa riksdagshistoria, där även kvinnosjukdomar.
För medellösa kostnadsfritt, för andra flesta bönderna, andra t i l länder, l skillnad också från varit de med.
allra = Tel. 7575, 7676 Stockholms stads Poliklinik demo- värda - Förhållandevis Boken velt eftersom denna Roosevelts lösning låtit som vi Alma Axelssons väntat på!
Kvinnliga Medborgarskolan TANDLÄKARE TORSTEN TIMANDER tr. (hiss) PROGRAM 8-10 SVEAVÄGEN 82, 4 Mottagningar efter överenskommelse.
Tel. 31 9295. vid Fogelstad JUNI: Lördagen den 8 j u n i, pingstafton: Tandteknikerelever Medborgarskolans och Fogelstadförbundets 10= årsfest.
Samling kl. 5,30 e. m.
Gedigen utbildning i modern kautschuk-, guld- och porslinsteknik.
Söndagen den 9 juni: Kurserna ledas av leg. tandläkare.
CENTRALLABORATORIET.
Föredrag a v professor V i l h e l m G r ö n b e c h, Köpenhamn: G u d s rige Vallinpatan 37, Stockholm.
K a m p e n o m mennesket.
KI, 3 e. m,: OFFENTLIGT MÖTE med föredrag a v rektor mottagas.
Coughlin, som vid cialreformatorn fader väldiga massmöten attackerat Roosevelt fur hans nej.
Den mest upprörande akten i det i och för sig ödesdigra dramat utspeladesju re- dan i augusti 1932, dd den berömda bonus- marschen til arbetslöshets- och hunger- demonstration som president Hoover till slut i desperation gjorde slut på med, skarpskjutning och tårgaser från beväp- nade trupper.
Då iscensattes också den hemska hämndeakten från myndigheter- nas sida, när veteranernas läger antän- des så att de hals över huvud måste fly^ för sitt liv.
Den gången stod depressio- Honorine Hermelin: i d i k t a t u r e n s närhet.
nen på sin höjdpunkt.
Veteranernas spe- Recitation a v GERDA L U N D E Q U I S T.
ciella önskemål om ett erkännande av de- Sång a v Fogelstadförbundets kör under ledning av Maj S o n d é n.
ras insatser för fosterlandet drunknade i, den stora, allmänna arhetslöshetens för-, Boken för alla uppfostrare!
C h a r l o tte Bu h ler: Ung- domens själsliv - den 10 j u n i: Alimonda-lnstitutet Måndagen P r o f e s s o r G r ö n b e c h fortsätter.
40-årig homeo tisk praktik.
Mottagning 11 — 2.
Rådfrågning aven pr korrespondens.
Begär prospekt och frå- gelista.
Leg. läkare.
Adress: Upplandsgat.
16, 4 tr. (hiss) Stockholm.
Telefon 32 08.99 SOLHEMS Numera erkännes, att en hel del » ve- teraner » orättmätigt söka vinna fördelar.
D i s k u s s i o n kring ämnet: D e t m ä n s k l i g a i arbets= o c h samhällsliv Det finns t. ex. exsoldater som aldrig hunnit sätta sin fot i Europa förrän kriget - erfaret eller saknat.
Inledare: Armida Zetterlund, Elvira Vedberg, Ebba Holgersson.
v a r slut.
- Trots det relativt stora röste- Pensionat &amp; Vilohem Frälsningsarméns Pensionat Rönninge, Rofylld R E S TILL R ö n n i n g e Gård, SPÅ N G A Högt beläget i barrskog.
Tyst läge.
Gäster mottagas för längre Spånga 8 40. tvivlan.
tel. 13. rum.
God husmanskost.
Moderat pris.
Ger en klar analys och teori över den själsliga puberteten.
Förf, är ett av den moderna psyko- logiens och pedagogikens mest be- römda namn.
» Framställningen har friskhet och konstnärlighet.
- Det är en bok som verkligen behövdes både för ungdomen själv och för den äldre generationen. » Emilia Fogelklou Norlind i Tidevarvet.
Översättning och förord av rektor Honorine Hermelin.
Perm.
Ondulering -.
och Vilohem, viloort.
Bra 52 I REJGA I AN 52 (mitt för i skolan).
välvilja uppe, medan det överlåtits åt pre- Fullt modernt.
/ / &lt;,.
utförande.
Tel. 33 72 15. sidenten att våga ett avståndstagande.
Pris 5: inb.
6 60.
I alla boklådor.
NÄRA STOCKHOLM!
Föreståndare Hj.
Johanson.
OBS.!
Eld begängel sen a r den bästa fest men för förvandlingen a v de avlidnas stoft.
Upplysningar o m KURORT OCH HAVSBAD Läkare: Med.
D:r M Vid vistelse i Borgholm bor m a n å HEM I de efterlevande från HORNSGATAN 37, Tel. Söd.
70 00 ringskassan befriar kostnader och bestyr med den dödes FOLKUNGAGATAN 65,, 73 37 begravning.
Låga premier.
John Erics= GÖTGATAN 52 333 90 sonsgatan kl. 1 1 – 9 6 .. .. Torine Torines Arméha Tel. 43 32 82, fraktfritt.
Tel. - Symaskinsreparationer av verkl.
fackman.
Beg.
Husqvarna, Singer fr. 25 kr., lilla elektr.
billigt.
Absolut billigaste, m a flerårig RAGVALDSTR 3, v. Hornsg.
24, och Klara N Kyrkog.
29. vid Posten långa, hellinne, slitliga, passande end II w 18. r 86 cm.
nästan out- s- som toiletthand- ss.
Obs 3 duss.
hängare,!
Oskarsons Lager, Kungsg.
70, Sthlm.
S T R A N D H O T E L L E T och intager Svenska Slöjdföreningens UTSTÄLLNING KOLLEKTIVHUS sina måltider å BADRESTAURAN- GEN, Ö l a n d s största 1 klass restau- rang.
Förnämligt musikkapell, d a n s 4 kvällar i veckan, fullst.
rättigheter.
Wrete.
Allo moderna bodformer, elektrisk Pistanyinpackningar Upplysningar o. pro- spekt från Badinten- Telefon Borgholm
Distriktssköterskans arbete D Det och landsbygdens hälsovård.
ä r alltför sant, a t t landsbygdens sök, och det har varit hon, som anmält hälsovård ä r försummad, a t t all den- dem till dispensärerna.
na bostadsvård och barnavård och andra ' Givetvis händer det också.
att distrikts- vårdgrenar behöva ordnas.
Barnens pro- sköterskan tillfälligt måste tjänstgöra som blem ensamt ä r en mycket stor fråga: barnmorska, då en förlossning kan has- hur många av våra svenska lantbarn få tigt framkallas av någon annan sjukdom årlig läkarundersökning och tandvård?
- man får komma ihåg, att det på lands- Hur många fara illa genom att dagligen bygden i mycket stor utsträckning rör sig gå alltför långa vägar till sitt skolarbete om långa avstånd med mycket få tele- kanske med dåliga skodon och olämplig foner, och man får begagna sig av den matsäck?
- Det är inte så självklart, att hjälp.
som ä r till hands.
Dessutom har vardagsläsning i stora klasser g e r så man numera på många håll dragit in mycket mer lysande resultat än varan- barnmorskedistrikt med hänvisning till d e nandagsläsning i hälften så små avdel- stora sjukhusens barnbördsavdelningar.
ningar i trakter, d ä r många barn ha lång Man hänvisar kvinnorna till den moderna skolväg, men det tycks ha blivit en he- derssak för skolmyndigheterna att kunna rapportera så många » vardagsskolor » som möjligt i sina respektive distrikt.
Hur biltrafiken, j a även till bussarna och man tror a t t fattiga mödrar ska lämna sina hem och ge sig in till sjukhusen i så god tid, att de kan begagna sig av en kanske många barn få icke genomgå skolan an- fullpackad buss eller att de alltid s k a ha sedda som lata, ovilliga.
elaka, emedan råd att ta en flera mils bilfärd.
Och n ä r d e kanske Iida av ett eller annat orga- vägen till barnmorskan är så lång, blir hur rikt på mil vårt gamla Sverige är?
Och på skog?
Vi ha en hel mängd stora skogsdistrikt, icke blott i Norrland.
där bebyggelsen ä r jämförelsevis gles, men där i stallet varje sjukbesök och n a t u r - ligtvis också extra besök för inspektion av barn och bostäder tar tid och krafter i anspråk på ett helt annat sätt än i egna- hemssamhällen eller industricentra, där människorna ho tämligen nära varandra.
Troligen finnas där andra arhetsiidande uppgifter, men de förringa icke de krav, som redan nu ställas på våra distrikts- sköterskor ute i bygderna.
även där in- vånarantalet understiger de 3,000 Tror man, att sköterskan ständigt far omkring i bil?
Kanske komma framti- dens distriktsskiiterskor att hållas med en egen tjänstebil och körskicklighet att fordras för inträde i yrket.
men det ä r långt dit än.
Visserligen måste de vid längre färder och transporter ta b i l dels p i patienternas bekostnad, men oftare på kommunens och tyvärr d i och då på egen risk, da omedelhar hjälp måste lämnas och medel icke stå till buds att betala med!
Men distriktssköterskorna slita i synnerligen stor utsträckning egna cyk- lar, egna sparkstöttingar eller skidor för att komma fram till patienterna.
Visserligen kan det ibland bli lugnare perioder for en sådan syster.
men i stäl- let hopar sig ofta arbetet dessemellan till den yttersta grad.
så a t t en vanlig niskt fel, som icke blivit upptäckt?
Barn- det klart.
att distriktssköterskan anlitas läkare och nervspecialister kunna vittna för råd A t både blivande och nyblivna om upprörande fall, då barn agats eller mödrar i många fall.
Det tycks även vara på annat vis hårt straffats för exempel- medicinalstyrelsens mening, att utveck- vara epidemier, da den ensamma sjuk- vis vänsterhänthet, dålig hörsel, dålig syn, lingen skall ledas i den riktningen.
systern icke lämnas någon ro varken natt svårighet a t t sammanställa bokstäver till det i längden är mest praktiskt att av- eller dag.
eller hon kallas långt bort till ord på grund av organiskt fel, för att ba- skaffa barnmorskekåren och i stället er- kritiska sjukdom r a ta några exempel ur livet.
sätta dess medlemmar med folk, som ha lämna på f l e r a dy Det ä r lätt att Man kan i själva verket väl första, hur en mera mångsidig sjukvårdsutbildning, fall skall tillkalla en av de ambulerande Medicinalstyrelsen fått idén till a t t lassa det är en fackmannafråga.
Men en van- sköterskorna.
Men ha vi anslag till de- på distriktssköterskorna så många hälso- lig människa, en s. k. lekman måste ändå ras organisation ännu?
Och är det tro- vårdsgrenar: redan nu har det nämligen göra vissa reflektioner.
ligt, att distriktssköterskan i de mest visat sig, a t t påpassliga sjuksystrar p i Har sköterskan ett normaldistrikt på trängande fallen kan komma At en tele- landsbygden kunnat göra exempelvis en 3,000 själar, undrar man sannerligen, fon och vara säker om att kollegan skall mycket stor insats till förbättrande av h u r det skall gå med de verkligt sjuka?
k u n n n anlända till ort och ställe just, när hon behövs?
Givetvis vore det alldeles bostäderna.
D e ha under sina sjukhesök Ska de inte längre få hennes hjälp?
utmärkt med dessa amhiilerande sköter- i hemmen sett så mycket ont som åstad- Det sägs lyckligtvis i årets k. prop.
att skor, särskilt vid behov av vakning, men kommits a v igenspikade fönster, dragiga landstingen i varje fall under de första de skulle hehövas redan nu som hjälp golv, fuktiga väggar m. m. i den vägen.
åren böra få behålla mycket stor frihet med distriktsskoterskornas gamla uppgif- Och man kan med rätta finna dem som i att ordna distriktens storlek, men man ter.
För det vanliga bondförståndet ter sig medlemmar i sin orts hälsovårdsnämnd anser, att distrikt på 3,000 invånare hör Även i barnavårdsnämnderna inväljas ic- vara normalt.
Endast ' i industrisamhäl- saken så, att skall distriktssköterskan en- len hör sköterskan ha mindre område, Sam i första hand sköta alla de föreslag- k e sällan distriktssköterskorna.
då de ju och man tänker sig, att hon här och var na arbetsområdena, så måste man ge hen- bättre än de flesta känna till hemmen.
skall kunna handhava ett större distrikt.
ne ett litet distrikt, så att hon kan över- D e veta ofta, v a r barnen av en eller an- En riksdagsman motionerar om att di- blicka sitt arbete och inte alldeles digna det svårt.
Det har dess- strikten normalt ska bestämmas att om- under bördan.
Vid 55 år måste hon av- nan anledning gå med en blygsam pension, men det ä r utom icke sällan inträffat, att tuberkulos- fatta Ha 5,000 dessa människor!
herrar, som diktera lagarna, väl dock inte meningen, att hon då skall fall misstänkts i första hand av distrikts- verkligen sett distriktssköterskornas ar- vara en helt utsliten människa.
Märta Tamm-Götlind.
sköterskan under hennes andra sjukbe- bete på nära håll, och ha de glömt bort (' ' ' I i ha Sven Stål: Kongelig dansk teater.
U Under kronprinserligt beskydd.
d. v. s. frånvarande danskt sådant, har Kungliga Teatern från Köpenhamn vågat sig upp till Stockholm och givit tvenne Festföreställningar.
Efter första kvällens resultat medaljerades fru Sigrid Neiien- dam, förmodligen därför att hon inte var med i » Henrik og Pernille », vi få hoppas att hennes svägerska, den likaledes utom- ordentligt duktiga konstnärinnan Jonna Neiiendam har Litteris förut.
För en gångs skull hedrade sig den svenska pu- bliken, den varken uteblev eller avstod ifrån hyllningar, och förstår inte de dan- ska artisterna efter dessa ovationer att de hädanefter inta en stor plats i vårt hjärta, så ä r det inte vår skull.
Men Jo- hannes Poulsen poängterade särskilt i sitt tacktal till publiken, efter » Innanför mu- rarna », att han och hans kamrater värmts av vår entusiasm.
Och det betyget skall vi vara glada åt och fortsätta att även inför svensk konst låta oss eldas upp.
Vi svenskar ha i regel för litet av eld i vårt blod.
Första festkvällen inleddes med » Kar- dinalernas middag », en mer än obetyd- lig portugisisk verskomedi.
Skådespelar- na talade lågmält och man fick ett he- stämt intryck av att pjäsen lånats från franska skolans våravslutningsprogram.
Det verkade examensfest måhända för- siggår de danska teaterförbundsprövnin- garna just i denna pjäs?
Stundtals ta- lade herrarna portugisiska, men så små- ningom blev dialogen översatt till danska och vi kunde följa någorlunda med.
Hur ä r det möjligt att dessa samtal kunnat - bära över Det Kongeliges stora orkester- dike?
Det förmildrande avstånd av hjälp- löshet, som denna komedi får i Köpen- hamn, uteblev här tack vare Dramatens intima rum och pjäsens tillfällighetska- raktär framstod okonstnärligt starkt.
Huvudnumret för kvällen blev Holbergs » Henrik och Pernille ».
Denna förväx- Iingskomedi är en direkt avart av comedia dell ' artegenren och lämpar sig ypperligt för ett pantomimiskt återgivande.
Dekoren och spelets upptakt förde ofrivilligt tan- karna på Tivolis Påfågelsteater, och det- ta bestämda intryck försvann inte så län- ge herr Gabrielsen, Henrik, agerade.
Hans konst ä r inte genomglödgad av hjärtats humor, den ä r ytlig, intelligent och ett bevis på traditionstravestering.
Han kan sina konster, är perfekt skolad, men han duperar inte.
Såväl han som Johannes Poulsen har lyckats vida bättre med sina gestaltningar i Holbergs » Den stundeslöse » och frågan ä r huruvida icke detta program hade varit att föredra framför det nu givna?
D e t ä r dessutom oklokt, att när vi nu äntligen få se Bodil lpsen ifrån en henne värdig scen, så skall detta ske i en roll som Pernille, vilken ställer få och billiga krav på sin fram- ställarinna.
Fru Ipsens konstnärskap ä r så stort till sitt register att Det Konge- liges Direktion borde uppfattat det som en hederssak att låta oss få se henne i en uppgift, som mera hade ägnat sig att framvisa de stora konstnärliga möjlighe- ter denna scenens Drottning förfogar över.
Naturligtvis gav hon allt vad rol- len krävde och betydligt mer, just där- för att hennes spekter är så rikt.
Men som sagt.
när nu inte danskarna själva ger henne en chans.
återstår det för vår Dramat att inbjuda henne till ett berikan- de gästspel.
Den entréhyllning hon spon- tant fick borgar för att hon ä r efterläng- tad.
Den konstnärliga sensationen leverera- de Jonna Neiiendam som Magelone, en saftig, plastiskt och mimiskt lysande tolk- ning.
Denna Atergivning rankar lika högt som Olav Poulsens Per Degn i » Erasmus Montanus ».
Hoppas att d e kloka dan- skarna vet att per talfilm bevara slika geniala scenskapelser som fru Neiien- dams.
Vid hennes sida stod Rasmus Christiansens gårdskarl Arv.
Denne skå- despelare är en verklig.
fin och stillsam humorist.
Hans komik kommer inifrån och därför tror m a n på honom och lever med honom.
Styckets båda ungdomar spelades med sirlig grace och förnäm plastik av Karin Nellemose och Martin Hansen.
Andra spelkvällen blev den verkliga festen.
Henri Nathansens » Innanför mu- rarna » ä r en gammal god bekant till oss från vår gyllene tid, och den danska ren- deringen skäms inte för sig.
Allt det som är häst i dansk konst, allt det vi, fackmän och lekmän lika, ha avundsjukt beundrat hos våra bröder i Danmark spe- lades i rikt och fylligt mått ut mot oss.
Det v a r ett samspel, en miljöskildring, en äkta atmosfär som tog andedrikten ifrån oss.
Man satt där trolltagen och lyssnade, rädd att gå miste om ett ord, en paus.
Se det var god scenkonst, så- dan som värmer och gör sinnet öppet och mottagligt - -.
Det a r onödigt att relatera skådespe- Iets innehåll, det ä r alltför känt.
Det ä r lika onödigt att analysera rollframställ- ningarna - i så förfarna artisters hän- der upphörde dessa diktade gestalter att höra teatern till - de blev människor - som vi under kvällens alltför korta tim- inte sett en så mogen nybörjare.
Hennes mar hunno med att ta till vårt hjärta.
namn ä r Inge Hvid Möller.
Den ariska delen av rollistan tolkades och d i r inne sitta de nu bakom en tåre- slöja, som ett varaktigt minne.
Tack.
mycket flärdfritt och enkelt av fru Gabrielsen tog revansch, steg ur sin teknik och blev Gamle Levin, livslevande.
Möjligen verkade han jude i första gene- ration, inte som en som ifrån barndomen talat danska - men denna gutturala he- breiska tonfärg störde inte.
Sigrid Neiien- dam gjorde skäl för tvenne medaljer.
hen- nes Sara Levin glömmer man inte.
Sö- nerna framställdes av herrar Roose och Poulsen.
Att Roose var läkare tvivlade man inte på, han har syn för sagen.
Jo- hannes Poulsens genomkomiske kläd- ståndsjude hörde inte riktigt hemma i denna förfinade judemiljö.
Men hejd- löst rolig var han.
Eyvind Johan-Svend- sen visade sig i mina ögon för första gången som en kunnig aktör - han bru- kar i vanliga fall uteslutande spela à la He-man.
Hans Meyer täckte alla önske- mål och fullkomnade tavlans b a k r u n d.
Förvånande nog spelade en debutant men hon spelade bra, ta- Esthers roll lade vackert och tydligt och bör mänsk- ligt att döma ha en framtid vid Teatern vid Kongens Nytorv.
Sedan Ilona Wiel- selmans debut vid det Kongelige har jag - Augusta Blad och herrarna Valdemar Möller och Martin Hansen, särskilt den senare var mänskligt övertygande och sann.
Helhetsintrycket av denna föreställning och den föregående blir varaktigt och pockar på en fortsatt utväxling mellan länderna - men vi vill ha hela ensemblen med balett och opera och orkester.
N ä r den visar sig i sin fulla glans ä r denna teater i sanning Kongelig.
Sven Stål.
- Rättelse: I Emilia Fogelklou Norlinds artikel i förra numret av Tidevarvet om Ungdo- mens själsliv förekommo i andra spaltens andra stycke två tryckfel.
Som framgår av sammanhanget skulle det ha stått: » Dess viktigare är det att dessa eventuellt utsedda (ledare) ha den psykologiska in- s i k t.
.
» etc.
Samt: » Och karaktärsbild- ningens lagar framstår - - i anla- gens periodiska framstötar på egen hand .. » -
(Forts. fr. sid.
1.)
lag som möjligt: 1) Tyskland ä r ett l a n d som lidit stora oförrätter, som alltid bli- vit knuffat och suttit på undantag i den europeiska politiken, 2) och detta fast Tyskland alltid velat och vill fred och samförstående, 3) i Tyskland ä r det ung- domen, som skall göra ’ t, all tro och allt hopp sätter man till det unga släktet.
till dess kamrat- och enighetskänsla, 4) i Tyskland heter det inte inom nationalso- cialismen: » jag tror ... » utan » jag käm.
p a r.
.
. ».
Hitlertal och publikextas på film.
I » Triumf des Willens » såg man Hit- ler hålla tal till S.
A., till ungdomen (12- 15-åringar)), till partimedlemmarna, till folket, till ungdomen från d e s. k.
» Ar- beitsdienstlagern » med spadar på axeln, och till dem alla hade talen samma in- gredienser i olika förklädnad och sam- manhang.
Han talade aldrig om d e vitala prohlemen, om arbetslösheten, det ekono- miska läget o. s. v., utan det var endast samma eldande fraser om kamp, ungdom och frihet, som kastades i n i folkmassor- na under jubel och heilrop.
Det var ögon- blickens stimulantia.
som nian kastade sig över i raseri och glödande hänförelse, och som man svalde utan en darrning i ögonlocken eller en fråga i Man eldade upp sig till extas och be- rusningsklimax, och samma öronhedö- vande Askor, som slog en till mötes från högtalarna bakom vita duken, steg och föll i vågor bland publiken i salon- gen.
Det var Ufa som stod för upptagnin- gen, och ledningen av det väldiga ma- skineriet hade på Hitlers uttryckliga ön- skan anförtrotts åt Leni Riefensthal, vars skid- och alpfilmer även ä r kända hos oss.
Det hela skulle formas som en kvinnans väldiga hyllning till mannakraften och mannaviljan ...
Och det blev verkligen en hyllning av storslagna mått - och dessutom en film.
som även en utomstdende kunde finna in- tressant och imponerande.
Där fanns massor av skickliga kamerainställningar, och levande, vackra belysningseffekter plastiska ansikten.
Men vad som kanske frapperade mest var den rytmiska klipp- ningen av filmen.
Om detta är Leni fensthals verk, så har hon verkligen här- med visat sig som en förträfflig och er- raskande regissör med ett nästan otroligt sinne för psykologiska effekter.
blicken Allt motstånd males sönder.
nytta än en romantiserad filmberättelse med nationalsocialistiskt tema för alla di trogna.
Det ä r väl också i medvetande härom, som Ufa och den högre ledninger (Goebbels h a r ju överinseende över al tysk film) inte längre vill göra sådan film I stället lägger man ned mycket arbete på d e rena journalbilderna f ö r a t t d ä r få fram god nationalsocialistisk propagan- d a av visst konstnärligt mått med rörlig kamera och omväxlande innehåll, t. ex med kameraskott bland publiken, fångan- d e markanta, spänt lyssnande ansikten.
Det har aldrig varit meningen a t t er film som » Triumf des Willens » skulle vi.
sas utomlands.
Här håller man strängt på Hitlers ord: » Nationalsocialismen är ingen exportartikel !.
Utan den skall en.
dast vara ett dokument och en kampsig- nal för partiet.
Som s i d a n ä r den ut.
märkt - samtidigt som den ger en nästan skrämmande bild av ensidigheten och det nära nog extatiskt överspända i förkun- nelsen, åtminstone i den del, som fram.
läggs för folk och parti.
Kulturfilm och massfilm.
I Tyskland finns en förordning, som föreskriver a t t det före varje nöjesfilm skall rullas ett visst antal meter (jag tror det ä r 200 eller 250) kulturfilm.
Denna avdelning tar stort utrymme på Ufas ar- betsschema och visas med stolthet för Ut- länningar.
Där upptas filmer over myror.
blommor, läderlappar, mikroskopiska djur o. d., allt med den mest minutiösa flit och grundlighet och med d e förnämnsta tek- niska hjälpmedel.
I Berlin går för närvarande några sto- ra Ufa-filnier, » Das Mädchen Johanna » och » Der Zigeunerbaron », ingen av dem särskild lyckad, samt » Barcarole », en film som jag tyvärr e j fick tillfälle att se, men over vilken det av utlänningar höjdes en- tusiastiska lovord.
Den tyska Jeanne d ' Arc-filmen var ett otroligt påkostat och massimponerande verk.
Men vad hjälper det, n ä r man av det levande artistmaterialet inte får den tillfyllestgörande bilden.
Först och främst spelar Johanna underligt nog en föga framträdandet roll I filmen och dessutom har den unga skådespelerskan Angela Salloker inte alls den andliga resning, som behövs för rollens genomforande.
Gründ- gens gör Karl VII till ett virtuost solo- p a r t i, som dock verkar ganska monotont Felet ligger i manuskriptet.
som inte haft något grepp om karaktärerna och deras utveckling.
, Handlingens förmedlare är egentligen inte huvudpersonerna utan massan, på vars lidelsefulla vågtoppar personerna guppar fram tills de nå land eller sjun- ker.
Framhävandet av massan, va frambringar den ledare de vill f som gör honom till medel för sina in sen, som behärskar honom överensstämmel- fulls detta står och ledda, ju i se med nationalsocialismens ideologi.
Och den som lider den rättfärdiges sak som Nästan hela sista tredjedelen av filmen Johanna blir så småningom helgon och upptas av k o m m e r förbi Hitler.
Mar- scher och trummor, trummor och mar- scher i det oändliga.
i aldrig sinande kompakta leder.
Med malande frenesi trampas det och marscheras.
När så åskådarens nerver ä r vid bristningsgrän- sen, när ens hjärna blivit mald och tom som ett urblåst ägg, n ä r man ä r nära att skrika högt eller rusa ifrån denna pinan- de trampkvarn — då kommer i furioso Hitlers sista stora tal till sina trogna, ut- slungat med kraft och patos, med glöd och väl avvägda pauser f ö r partimedlem- marnas (på duken) och åskådarnas stor- mande, uppeldande jubel.
Just därige- nom a t t allt i ens hjärna slätats ut, kom- mer varje ord a v hans tal a t t bli spikat in i åskådarens medvetande, att bli foto- grafiskt avtryckt i den utslätade hjärn- barken.
Det ä r på alla händer en regi- konst av fenomenala mått, som man dock till sist tycker det är en nåd a t t få und- fly för a t t i stället få känna aftonvinden svalka kring ens omtumlade huvud.
Men i och med detta har ju också tysk propa- gandafilm nått ett stort mål.
En sådan film gör ju hundrafalt mer f å r upprättelse, och har i varje fall alltid rätten på sin sida.
Det lir en pekpinne så god som någon.
En långtråkig operett.
» Zigenarbaronen » saknade alldeles det nödvändiga virlvlande operetthumöret, och led av långtråkighet även den, vilket var ganska synd eftersom d ä r fanns många vackra och roliga detaljer, som man dock inte alls haft förmågan att klippa ihop med den erforderlipa farten, och man tänkte, att Ufa nog gjorde ganska rätt, om Leni Riefensthal anställdes som klipp- expert.
Bitvis fanns d ä r dock i filmen romantiska glimtar, som skulle kommit ändå mer till sin rätt med en mera ro.
mantisk regissör.
Nu blev huvudscenen en eldig mazurka under ett uppsluppet dryckeslag, en verklipen mycket festlig och briljant scen, men en sådan scen gör ingen film.
Om man måste säga.
att den konstnär- liga filmen i genomsnitt e j imponerade, så fanns det emellertid ett område, där framstegen var helt förbluffande, nämli- gen reklamfilmen.
Vid en privat förevis- ning hos Ufa kördes 16 nya reklamfil- mer, gjorda f ö r Muratti-cigaretter och andra större firmor.
Färg och ton hade här smält samman till den mest expres- siva och överraskande produkt.
En så- (Forts. fr. sid 1.)
vilka avseenden skiljer sig Medi- cinalstyrelsens nu föreliggande förslag Moderskapsunderstödssakkunniges från hetänkande?
fråga vi fröken Hesselgren.
- SA vitt j a g efter ett hastigt genom- gående a v förslaget h a r kunnat finna, sammanfaller det i huvudsak med Moder- skapskommissionens, fastän det framgår a t t Medicinalstyrelsen själv tycks finna olikheterna ganska väsentliga.
Vissa fak- tiskt föreliggande förändringar i upp- läggningen betingas naturligtvis a v a t t en del omläggningar h a r skett.
sedan Mo- derskapssakkunniges hetänkande avläm- nades för sex å r sedan, t. ex. genomföran- det av sjukkassereformen år 1931.
Med den utformning som sjukkasseväsendet hade dessförinnan ansågo sig sakkunnige för mödravårdens handhavande lämpligast höra föreslår barnavårdsnämnderna.
- En liten praktisk detalj i förslaget är den namnförändring som h a r gjorts.
fortsätter fröken Hesselgren.
Medicinal- styrelsen hetecknar den vård det ä r fråga om med namnet förebyggande mödravård, i stället f ö r med den från engelskan häm- tade benämningen för- och eftervård, som använts i sakkunnighetänkandet.
- Vad inrättandet av d e båda före- slagna typerna av mödra- och barna- vårdscentraler beträffar tycks d e båda förslagen ganska nära sammanfalla.
Båda bygger ju på Pediatriska sektionens för- slag av år 1923.
Men ifråga om lands- bygden föreslog 1929 års sakkunnige att barnmorskorna skulle användas i mycket större utsträckning även när det gäller spädbarnsvården.
en sak som Medicinal- styrelsen då, i sitt yttrande över betän- kandet, avvisade.
- Vad jag för min del saknar i Medi- cinalstyrelsens förslag ä r den obligato- riska anmälningsplikten av nyfödda barn inom distriktet till tjänsteläkare.
Det ä r ju av den allra största betydelse att tjänsteläkaren skall få kännedom om alla spädbarn som finnas i distriktet, a t t han f a r sitt distrikt kartlagt så a t t säga.
Mo- derskapsunderstödssakkunniga föreslog också a t t den förebyggande mödra- och barnavården skulle ingå i tjänsteläkarens åligganden och ske i samband med öv- riga inspektionsresor. '
Skillnaden i Medi- cinalstyrelsens förslag är a t t man d ä r tänker sig att tjänsteläkare skall ha rätt till extra inspektionsresor för detta än damål, sålunda med extra ersättning.
Där- emot finns e n viktig likhet mellan de bå- da förslagen, säger fröken He till sist, nämligen a t t en läkare skall vara den ansvarige ledaren för den förebyg-: ande verksamheten inom varje område med sköterskor och barnmorskor som hi- träden.
Aven om vissa olikheter sålunda förefinnas, syfta båda förslagen till det samma.
nämligen att genom en rationellt förebyggande vård skydda såväl mödrar som barn mot ohälsa.
Och jag hoppas a t t dessa åtgärder snarast möjligt skola komma att sättas i verket.
- I dan film kostar Ufa i framställning 5 mark pr meter.
Det verkar som om tysk film just nu går igenom ett mycket teknik-intresserat stadium, d ä r masscener och anläggnin- garnas storlek lever på bekostnad a v ar- tistprestationer och realistisk vardags- och nutidskonst.
Filmer i vardande i Ufas ateljéer, » Amphitryon » och » Die Heilige und ihr Narr », båda i historisk kostym, peka ju också ditåt.
Förmodli- pen ä r det e t t stadium beroende på den allmänna, en smula upphetsade.
ovissa stämningen.
där den goda viljan finnes, men sinne för proportioner och realiteter saknas.
Johan Falck.
