# ID: svediakorp-per3717
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,077
# sentences: 372
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En stark kvinnoopinion bakom kravet på Riksmandat och tilläggsmandat.
STUREPLAN - STOCKHOLM a rt förbätt- nerna n:r 223 223.
D e n gamla frågan mandatfördelning har hänt?
DEN NORRLÄNDSKA HOVRÄTTEN har beslutats av Riksdagen.
Slut- striden stod mellan Luleå och Umeå som förläggningsort, varvid Norrbottens och Västerbottens reresentanter kämpade som lejon.
Umeå segrade.
ARBETSLÖSA JORDBRUKSARBE- TARE, statare, trädgårdsarbetare, betfolk m. fl.
får inte längre A.
- K.
- h j ä l p - en följd av den mycket omtalade bristen A på arbetskraft vid jordbruket.
Avstäng- ningen skall gälla tillsvidare.
Redan ut- placerade arbetare skickas hem från re- servarbeten och arbetsläger.
RADION BLIR ICKE FÖRSTATLI- GAD denna gång.
Kamrarna stan- nade efter en långvarig debatt om kungl.
maj:ts förslag i olika beslut och gemen- sam votering anses utesluten.
ÖVER L I L L A BÄLT, Dan- BRON ÖVER bro, som beslutades för 11 år sedan, har invigts av danske konungen.
Nästa önskemål på brobygg- nadsprogrammet är en bro över Stora Bält för 150 miljoner kronor, kanske en bro över Öresund och broar till alla Dan- marks ö-delar.
UTRIKESMINISTER LAVAL H A R GENOMFÖRT sin resa till War- U schau och Moskwa för underhandlingar om kollektiv-pakter.
Marskalk Pilsudski, Polens diktator, kunde på grund av sjuk- dom inte t a emot.
Stämningen var re- serverad, då Polen på grund av sitt läge icke gillar långtgående biståndsöverens- kommelser mellan Frankrike och Sovjet.
Men en allmän nonaggressisonspakt kan Polen gå med på.
Efter utbyte av vän- skapsbetygelser fortsatte Laval till Mosk- wa, där han blev hjärtligt mottagen.
SAMMA endast anförde att sjön m. fl.
har hemställts om utredning.
Därpå blev hr Andersson ganska skarp Motionärerna påminna om ett av i tonen när han sade: Det kan inträffa 1927 års vallagstiftningssakkunniga föror- att folkpartiet kan komma att anse själv- dat system med tilläggsmandat och en i proposition till 1932 Ars riksdag föror- Under dessa omständigheter ä r det så underligt om mången mor kän- dad metod med riksmandat.
- Enligt det förra systemet skulle vid valen till andra hjälp tiar under de senaste veckorna kom- ner sis en smula bitter över att inte få kammaren först 215 platser besättas I de mit till uttryck på olika sätt.
Sveriges något med av den moderskapshjälp, som Husmodersföreningars Riksförhund egentligen avsetts att komma henne till särskilda valkretsarna var för sig och i huvudsak enligt gällande regler.
Däref- landets näst största kvinnoorganisation del.
ter skulle, sedan valresultatet i rikets omslutande omkring 13,000 medlemmar Det har också befunnits, att inte alla samtliga valkretsar fastställts, återståen- - har i en hänvändelse till Socialdepar- barnaföderskor varit så villiga att an- de 15 platser fördelas mellan partierna tementet genom sin centralstyrelses ar- mäla sig för att få bidrag.
Kanske beror på så sätt, att dessa bleve representerade betsutskott helt och fullt instämt i den detta i viss mån på att anmälningarna I kammaren i förhållande till de totala av Sveriges Socialdemokratiska Kvinno- ofta nog måste ske till manlig kassör rösttalen i riket; dock skulle parti, som förbund och Svenska Kvinnors Vänster- eller någon annan manlig förtroende- eller icke erhållit någon valkretsvis tillsatt förbund gjorda hemställan om att rege- tjänsteman.
Anmälningsavgiften ä r im- plats, icke kunna deltaga i tävlan om till- ringen redan i detta Ars budget måtte populär både bland barnaföderskorna och läggsmandaten.
D e varje parti tillkom- upptaga ett tillräckligt stort anslag att barnmorskorna.
Centralsjukkassans om- mande tilläggsmandaten skulle tillfalla ställas till en mödrahjälpkommissions för- kostnader för handhavandet av mödra- kandidater i valkretsar, där partiet hade fogande.
hjälpen horde hestridas pa annat sätt än den i förhållande till sitt rösttal minsta I Göteborg har ett stort opinionsmöte att 2 kronor fråndragas understiidet.
representationen.
varit anordnat till förmån för samma En allvarlig nackdel framdrogs slutli- Enligt det senare systemet med riks- hemställan samt för den av fru O l i v i a gen: att om en kvinna får det statliga mandat åter skulle av andra kammarens Nordgren m. fl.
kvinnliga riksdagsleda- moderskapsbidraget och hennes man sam- 230 mandat 200 fördelas å de särskilda möter väckta motionen om skyndsam ut- tidigt har understöd, så avdrages en del valkretsarna i enlighet med redan nu gäl- redning angående förbättring av det stat- på mannens understöd.
Detta ä r ju en lande grunder, d. v. s. i varje krets skulle liga moderskapstinderstödet.
Som inbju- ren parodi.
utses en riksdagsman för varje fullt tal dare till mötet stodo Göteborgs Social- Fröken Hermansson betonade att Sve- motsvarande en tvåhundradel av rikets demokratiska Kv Kvinnodistrikt, Föreningen riges barnmorskor äro på allt sätt bered- folkmängd, dock minst tre riksdagsmän.
Frisinnade Kvinnor i Göteborg, ansluten da att främja de initiativ till förbättrad De 30 återstående mandaten skulle er- till Svenska Kvinnors Vänsterförbund, mödrahjälp som framföras i riksdagen.
hålla karaktären av riksmandat.
Fredrika Bremerförbundets Göteborgs- Landets 3,000 barnmorskor äro villiga, Motionerna hade avstyrkts av utskot- krets samt Göteborgs kvinnliga diskus- j a, fordra att få deltaga i att snarast tet.
Moderskapshjälpens nuva- möjligt bringa landets mödrar en effek- sionsklubb.
När ärendet i lördags behandlades i rande läge belystes i anföranden av syster tiv hjälp.
Andra kammaren talade hr Andersson i Märta Elgh och jur. kand. Ingeborg Wen- Mötet underströk i en enhälligt antagen Rasjön för motionen.
Han påpekade att nerberg, varefter en diskussion vidtog resolution behovet av en effektiv mödra- det ä r ett mycket gammalt krav som här med yttrande bl.
a. av sekreteraren i hjälp samt uttalade sig både för de kvinn- kommit upp, då man ganska snart upp- Barnmorskesällskapet fröken Hilma Her- liga motionärernas yrkande om en skynd- täckte att propotionalismen ger både fel- sam utredning angående förbättring av mansson samt fru Therese Svensson.
aktiga och orättvisa beslut och att det är Talarna påvisade med praktiska exem- det statliga moderskapsunderstiidet.
samt pel den nuvarande moderskapshjälpens för att medel om möjligt redan nu stäl- las till förfogande för en provisorisk för- Sven Stål: otillräcklighet.
O Opinionen bland kvinnorna för en tala.
omedelbart förbättrad moderskaps- inte - i anmäl- - Om en kvinna t. ex. här i Göteborg bättring av moderskapshjälpen, i avvak- DAG SOM LAVAL LÄMNAT vill komma i åtnjutande av den statliga tan på en kommande utrednings resultat.
Glädjande nog har Andra Lagutskot- tet tillstyrkt fru Nordgrena motion Warschau avled Pilsudski.
Han bör- moderskapshjälpen, sade fröken Elgh har jade sin politiska bana som rebell mot hon att göra en anmälan.
Den G » D vägrade svära trohetsed till kejsarna och fick fängelse i Tyskland.
1918-1922 var han riksföreståndare, 1926 tillvällade han sig genom sin berömda statskupp dik- latorsmakt, som han sedan målmedvetet befäst utan att ens vilja vara president Sista stenen i hans eller statsminister.
diktatoriska verk lades med det nyinför- skapshjälpen åt henne och barnet.
Men har hon vårdats hemma a v barnmorska, går hela beloppet till denna, ty barn- monketaxan är 30 kronor.
Härtill kom- mer den förut nämnda anmälningsavgif- da korporationssystemet.
falskningar från början till slut, för- gasmask, sägs det.
Frågan är om några klarar domstolen i Bern i den nu avslu- spädbarn alls vilja leva i en sådan värld.
ten - som Z ZIONS barnmorskan ibland får he- (Forts. å sid.
4.)
VISES PROTOKOLL är för- andas nog kraftigt för att ha nytta av en tade, beryktade och långvariga Protokollen, förlossningshjälp som för- och eftervård.
Utskottet finner de här berörda frågorna vara av sådan betydelse att de utan dröjs- mål höra lösas och har därför funnit det nödvändigt att de behandlas för sig utan processen.
vilka använts som anklagel- se mot judarna för omstörtningsplaner mot hela den bestående världen har för- orsakat många grymma förföljelser i olika länder.
I det nazistiska Tyskland ha de på sistone även kommit till heders i skol- ABESSINIEN HAR FOR FEMTIO- ELFTE GÅNGEN vädjat till N.
F. med yrkande att tvisten med Italien skall behandlas.
Spänningen har den sista ti- den varit mycket stor - hela årsklassen 1913 har mobiliserats i Italien med öppet uttalade farhågor f ö r krig.
Italien har utsett två delegater för skiljedoms- A undervisningen.
E N SENASTE GASSKYDDSUPP- förfarande.
FINNINGEN - fransk - är en porterna?
gastät påse (ör spädbarn.
Försedd med pumpanordning och glasruta - för kon- trollens skull.
Ett lindebarn kan inte själv D - Men nar upphöra trupptrans- ständigheten mera värd än e~ eller an- nat mandat - och inte längre gå med på någon valsamverkan.
Högerrepresen- Rotebro blev natur- tanten hr Lundqvist i ligtvis ganska ledsen inför sådana fram- tidsutsikter och hoppades att detta ytt- rande inte var så allvarligt menat, utan tog det bara som en liten varning, men hr Andersson framhärdade: » Det har vis- serligen ett varningens ord men det var icke ett förfluget ord ».
- H r Fast hörde till dem som icke önska- de bereda väg för några småpartier i riksdagen.
om ett parti kan växa sig starkt, beror det icke på om vi ha till- läggsmandat eller e j, utan det beror på bärigheten av dess idéer.
Ja, det låter gott säga sig av en social- demokrat under en socialdemokratisk re- gering.
och det låter bra i kammaren och välbehageligt för ens öron - men histo- rien har visat, och visar alltjämt att det tyvärr icke är med verkligheten överens- stämmande.
Och om man vidare skulle fortsätta att vara sträng i logiken så kan det väl inte vara så farligt att låta även småpartierna få sina mandat, i synnerhet om partiets växt inte är beroende av h u r u många mandat man lyckas erövra.
Motionen avslogs av Andra kammaren.
Första kammaren fortsatte debatten på onsdag.
Efter votering avslogs motionen.
Men av de allvarliga inläggen att döma, speciellt av hrr Bergman och Hamrin, som båda talade för en snar justering av vårt valsystem, låter kritiken nog inte tysta sig, förrän en ändring kommer till stånd.
Elsa Svartengren.
Skolteater och teaterskola.
Ryssland, var i fem år deporterad i Si- ningen kostar 2 kronor.
Antag sedan, att om skyndsam utredning, dels angående e t var kanin som började », sade birien, återvände och var med om att hon vårdas sju dagar på barnbördshuset, förbättrad moderskapsvård åt icke för- pojken när hans terrier bet ihjäl grunda socialdemokratiska partiet i Po- vilket ä r en mycket kort tid.
och betalar säkrade barnaföderskor, dels om att mo- kaninen.
Vem var det som började tea- len 1892.
Under världskriget kämpade kr.
2: 7 5 om dagen.
När hon så kom- derskapsunderstödsberättigade barnafö- terbråket?
Det har emanerat ur ingen- han i Österrikisk-ungerska armén men mer hem ä r det kr.
8: 75 över av moder- derskor skola beredas kostnadsfri såväl ting, gått vid sidan av ingenting och vid Marskalk Josef Pilsudski.
i i samma syf- i första kammaren av herr motioner Elof Andersson m. fl.
och n:r 397 i an- te av föregående riksdagar avslagits, fann dra kammaren a v herr Andersson i R a - talaren alltför knapphändigt.
EKIPERING Vad om en jämnare de små partierna som bli lidande genom i riksdagen har ett så tekniskt ineffektivt valsätt.
u t - detta tidelaget har det hunnit förbi alla möjligheter till kontakt med det verkliga teaterlivet av i dag.
När teater blir politik då ä r Thalia allvarligt infekterad.
Den svenska seen- konsten, såväl som den övriga världens teaterkonst - r r i ett nödläge som riks- teaterkommittéer äro ur stånd att rätta.
Riksdagsutskott som rota i räkenskaper och statistik, komma aldrig konsten in- på livet.
Den Engbergska s. k. sanerin- gen av Rikets teaterbehov har varit en överilad gest.
som mödosamt utarbetats till ett judasfamntag.
I åratal har jag strävat för » en konstnärlig revision,, en konstnärlig censur över regissörsarbetena - men riksens » fackmän » både släppts lö- sa och iitarhetat regler om rakt ingen- ting.
Vår Dramat har inriktat sig på att per abonnemang göra vissa program » bä- rande », men kommer det en succès i vä- gen, som nu » Kvartetten som sprängdes » - - så genast slopas den s. k. generalplanen.
Ett beteende som Operan endast i ytter- sta nödfall s sk skulle tillåta sig.
Abonne- mang ä r av ondo.
Det Kongelige i Kö- penhamn t. ex. har ständiga svårigheter att fullgöra sina förpliktelser - mycket på grund av att denna teater hyser tven- ne konstarter - då vår teater enbart ä r dramatisk scen.
Klagomålen från Skolteatern äro he- rättigade - sedan må chefen, med sven- ska staten som bakgrund, säga vad han vill.
Skolteatern horde låta sin styrelse infordra vissa program från alla Stock- holms teatrar och sammansätta en serie pjäser.
Samarhetet med Komediteatern förefaller att glida gnisselfritt.
Att bond- neka till anklagelserna och köra fram en icke fullt informerad styrelseherre, som den avhasande makten, det ä r oklokt och osmidigt - och bidrar till att göra teatern impopiilär.
Anklagelserna mot Elevskolan förefalla att också vara befogade vad själva un- dervisningsarhetet anbelangar.
Att helt slutdöma skolan som elevanstalt efter de nya lärarnas knappa försöksäsong är (Forts. å sid.
4.)
ed D e n 1 8 M a j, 9 3 5 av en vapen= Italien hotar att säga upp vän- skapen med de länder som leverera krigsmaterial till Abessinien.
Det verkar i och för sig ganska absurt, ty varför skulle det vara brottslighet att leverera vapen till Abessinien än till Italien, när det till på köpet ä r Abessinien som vädjar till Nationer- nas förbund inför det hot som Ita- liens väldiga krigsförberedelser u t en viss förvåning läste man I rättens lika möjligheter utan a t t betänka olika förutsättningar för kvinnornas del.
Tidevarvet har i sin ledare av den 27 / 4 med anledning av en annan artikel framhållit det felaktiga i ett dylikt till- vägagångssätt.
Vi instämma till fullo i kravet på kvinnligt medborgaransvar och kvinnlig medhorparplikt.
Men samtidigt hävda vi med bestämdhet inför både män och kvinnor det orimliga i a t t antingen begära underverk av kvinnorna eller ock- s i förklara dem fullständigt odugliga och I ointresserade för allt politiskt arbete Drewe frågar vad kvinnorna ha genom- fört och påtalar det » fruktansvärda miss- tag » kvinnorna gjort sig skyldiga till at: inte från början ha formulerat sina re- formkrav, samt a t t denna väljarmassa lämnats oorganiserad.
Som om nian kun- de ställa upp reformkrav en gång för alla tider!
Som om de inte måste växa fram organiskt allt efter utvecklingens gång n:o 15 av Tidevarvet Dewes in- dess lägg om » det stora misstaget ».
Där frå- gas, vad kvinnorna genom sin rösträtt velat genomföra och vad d e ha genom- fört?
Och vidare – syftade rösträtts- rörelsen endast mot den absoluta jämlik- heten eller mot genomförandet av refor- mer inom samhällslivet som lågo » kvin- nohjärtat närmast-?
Slutligen påstås a t t man vid rösträttens tillkornst begick » ett fruktansvärt misstag » genom att ej for- mulera sina reformkrav och allra mest genom att » lämna denne enorma väljar- massa oorganiserad ?.
Ännu mer förvånande är » Misstaget måste rättas » i n:o 18 a v Tidevarvet, där » Numenius » hetecknar Dewes uppfatt- ning som rett ord i rättan tid », en lyst- ringssignal, som bör vara välkommen för alla.
Med en avundsvärd optimism f ö r e slås bildandet av kvinnliga fackförenin- gar eller allra helst en allmän kvinno- sammanslutning, ett kvinnoparti, vartill ett programförslag framlägges.
De ärade artikelförfattarna höra på- tagligen till den stora mängd kvinnor och män som utgå från den allmänna röst- från lagens tillämpning.
I fråga om de sociala indikationerna h a r en ändring gjorts » svårt från nödläge » den första eller allvarlig formuleringen f a r a om för kvinnans välfärd.
I det nya förslaget stadgas som förutsättning för straffrihel att barnets tillkomst skall andraga h i n - nan varaktig nöd eller ofärd, som finnes icke kunna annat sätt avvärjas ».
Tiden för på havandeskapets avbrytande får icke sättas senare än till tjugonde veckan mot förut.föreslagna tjugufjärde veckan.
Och vem har lämnat den kvinnliga v ä l - En ändring beträffande den ene av de jarmassan oorganiserad.
Ar det kvinnor- två Sits, prövande i det tjänsteläkaren läkarna har har också utbytts föresla- emot na (ty männen kan det väl ej vara!)?
I en av konungen särskilt förordnad läkare så fall – är det d i obekant att organis- med uppgift a t t pröva ärenden angående sationsarbete bedrivits av kvinnor inom avbrytande av havandeskap.
alla partier.
även neutrala sammanslut- Kommitténs båda kvinnliga ledamöter, Sundquist, ha Men d e t faktum att Italien intar tider.
denna hållning och att Sverige näm- nes i detta sammanhang, utgör i alla fall ett tydligt belägg på den satsen att det är en fara för ett land att ha en vapenexport.
Åtminstone gäller det för ett litet land, som man kan ta sig ton mot och öva repres- salier mot, likgiltigt om det förelig- ger någon rättslig grund eller ej.
Att hindra vapentillförsel till en bli- vande motståndare ingår helt enkelt i en krigsintresserad stats krigsför- beredelser.
Om det en gång gäller ännu större sammanhang komma vi att få känna på det på ett ännu kraf- tigare sätt.
Men vår handelsdelega- tion i Rom torde väl kunna ha ett och annat att berätta redan om den- na affär, i fall den det ville.
Tidningarnas telegrambyrå med- delar kort och gott att inga vapen- licenser beviljats från Sverige till Abessinien.
Det behöver j u i och för sig ingalunda betyda att icke sven- ska vapen nått Abessinien efter en enkel omlastning eller två.
Men låt oss anta att de svenska officerarna som hjälpa Abessinien verkligen va- rit nog återhållsamma att ej skicka efter svenska varor till sitt jobb där- nere.
Eftersom Sverige i alla fall har en vapenexport av betydande om- fång, så har det italienska hotet en lärdom för oss att ta fasta på, näm- Iigen den att det är farligt att vara tapenexportör särskilt under oroliga särskilt i ett y t t r a n d e f ö r - ningar ha bildats.
Många slag av orga- nisationer finnas.
A t t inte ett större och ordat dels att frågan om straffpåföljd f ö r Föra?
Men det är betecknande att mera påtagligt resultat vunnits, kan ej kvinnan bör i varje fall underställas ju- medan p r e s s e n ständigt argumente- endast tillskrivas kvinnornas bristande in- stitiekanslerns prövning, och sålunda icke rar hur nyttigt och bra det är för oss tresse, det beror även och till stor del överlämnas till domstolarna.
Dels a t t åtalsrätten mot kvinnan skall att ha en så stor vapenproduktions- på samhällets beskaffenhet, dess ma- preskriheras efter ett år - allt i över- apparat som vi ha, så glider man¨ i skulint betonade inställning och d e ge- ensstämmelse med den uppfattning som tysthet förbi den varning som ligger norngripande omvälvningar, som måste justitieministern uttryckte i sitt Oslo-före- i det italienska hotet.
ske för a t t en allmän och lika rösträtt d r a g i fjol.
När det g ä l l e r mycket mindre sen- skall kunna tillämpas.
Numenius f ö r o r - Betänkandet innehåller även resultatet sationer såsom m o r d eller furstebröl- d a r så ivrigt en kvinnosammanslutning av den rundfråga till Sveriges läkare, som utsändes i höstas av kommittén för lop då Sätta tidningarna sina egna eller ett kvinnoparti.
Varför inte gå in att söka utröna de olika motiven till medarbetare i rörelse, men i det här i d e sammanslutningar, som finnas?
tt kvinnors önskan om att få sitt havande- fallet ha fem rader från T.
T. räckt kvinnoparti!
Ja!
Det kunde behövas s k a p avbrutet.
Dessutom finnas redo- till för att svara på de italienska an- Men när kvinnorna blivit så starka, att görelser för tidigare verkställda under- klagelserna och begrava hela saken.
&amp; kunna bilda ett eget parti, då ha d e sökningar på detta område i Sverige och för abortlagstiftningen i en del främman- En ny påminnelse om vår force- redan erövrat makten att genomföra sin de Iänder, rade vapenexport får man genom vilja där den ä r gemensam i sam- meddelandet från Landskrona att hällsarhetet.
Det framlagda programför- göra allt detta utan att med lugn och he- Aktiebolaget Landsverk anhåller om slaget ä r för övrigt ingenting nytt, det sinning se ställningen sådan den är, vin- arbets- och uppehållstillstånd i Sve- ä r tämligen likt Svenska Kvinnors Vän- na vi intet, v i kan aldrig övervinna de rige för en tysk vapenagent som bo- sterförbundets.
oerhörda svårigheter som männens för- laget anställt för att sälja dess strids- Det är gott och väl a t t kvinnorna er- språng vållar oss i ett samhället grundat vagnar På utlandet.
Betcknande känna sina brister och underlåtenhets- på yttre styrka, utan att vi först ha ge- för inställningen är att bolaget inte synder!
Vi kunna e j nog betänka vårt nomskådat dem, Då kan vi genombryta kan tänka sig något annat hinder än möjligen det att en svensk hellre bor- ansvar!
v i måste handla!
Men om vi motståndet.
– – – de få den förtjänsten, varför de, framhåller att det är fråga om er helt och hållet ny befattning (son alltså inte fråntages någon svensk) Det är som om det vore fråga om separatorer eller slåttermaskiner och inte om maskiner som skola skörda människor!
Vad skall man göra för att vi här i landet måtte vakna upp ur vår slö- het, så som andra länder börjat vak- na?
–
Karin Sihultz: Den moderna ungdomen eu vad ahser pvbliken glädje UH samarbeta med, om Riksteatern?
säger rektor Anna Sörensen.
II.
N I (12 m n namnet Anna Sörensen, exem- ' pelvis i en krets av pedagoger, och ni skall alltid miirka att omgivningen rea- gerar SA som man g&lt;jr infiir en intres- sant Och hetylande männi-ka.
med ett livligt intresse for de perqon1iF.a herii- rinrspiinkter man haft och med vittnes- hiird om de hestdende intryck som be- kantskapen nied Iicnne ha efterlårnnnt.
Anna Srirennen har i sextim A r i eCen- skap av rektor vid Folkskoleseminariet i Stockholni stAtt i aktiv rerkwmhrt hland h i n n l i c unqdom.
1) essfiirinnan var hon i 5tskillign Ar fcirst adjunkt sedan lektor En hj5lpknnimtttc för flyktingar har hildah i Stot.kholm mrd friiken An- na Lindhacen som o r d f.
inrd.
dr.
Nils Vad vore det för me- Silfverikiidd som v. ordf. samt fritknarna sta rummet.
- ile gifta liirarinnorna?
Ja, det iir ett w 5 r t prohlem.
Inte diirfiir att de p5 nAeot s5tt skulle \ !ara mindre Zgnnde fijr sitt arhrte.
Mcn dnrfiir att det ofta upp- ntdr stora rent praktiska svarigheter ftir d (le fidt.
srim icke av enen erfa- isccii-littniiicar, \ dka korniiin till sin r i t t p5 den Iiypcrimidrrnn tmtcrn, mrJan 1 vid folkzk&lt;ileseminariet i Faliin och har allt.i5 haft rika tillf.illen att folja de fiir- Antlrinrar srim iindrr efterkrigs&lt;lccennirr- na iitni:irkt folkskrill:lrnrutl~ii&lt;inin~ens om.
rdde.
Iiiir otrolint det 3n mAste l i t a fiir drni, snni knnna rpktor Siirencen i hennes lämna I ' olksk,) lcseminariet 128 dagaril,, Hjälp flyktingarna!
i Stockholm, Nhr rektor Sijrensen, som vi triifla iippe i srpinariets hemtre \ rlica mottagnings- 1 rllm med det vllldica skriv.hordet, heråt- lBqqning A \, ar,,etct niid \ .Bndiq, Fiirr f i c k t a r om sinn erfarenhetcr, fSr man ett vi flicl; &lt;irnn direkt frsn,, ymnasierna till starkt intryck av den ijmsesidiqhet som i studentklassen, Ni, Iiar en mycket stor karakteriserat arhetet i detta seminarium, procent redan en ' akademisk examen nnr - Ä~~~ om det inte kan uncjvikas att de söker till seminariet.
A~ arets stiident- arbetet m$nqe,,,g.lng hlir pressande fijr klass p; z 25 elever har ingen kommit di- Atta har fil, eleverna, s:iger rektor Sijrensen, behöver rekt frin stiidentexamen, det inte bli t,,npt f r j r dem, om den andan kand,-exanlen, sex i r fil, magistrar, tre rader, att eleverna s e r Israrna som ar- gymnastikdirektörer och tre examinerade betskamrater, mm tillsammans med dem smaskol~~rarinnor.
T r o t s denna förbild- fijnijker ordna, a bästa sätt.
vi ha ju n i n g å r den ettaripa ' seminarieuthildnin- Eleverna har ju i h8r, att det är en h a e n alldeles ffir kort, den stora flirm; 2nen liten lämanstalt, d.ir man kan f$ tid och allmänhet bara teoretiska kunskaper, Ett ~ tillfälle att mera personliH lära, &amp;,,, a varandra, Men den,,, oderna ungdome,, ä, överhuvudtaget Iätt att sa,,,arheta medd.
Den är öppen och å r l i g och Bäger rent ut, b5de n,ir det år fraga om kritik och personliga bekymmer.
I stort sett kan man j u ocka räpa, att de hlivande folk- skollBrarinnorna har det rätt hra, Det ä r v,il ordnat fijr dem.
D~~ trygghetsom präglar deras blivande arbete aterverkar nog rätt mycket pi dem under seminarie- tiden.
Nagon ki.innofrdgo kan m a n alltsa, en- ligt rektor Sörensena erfarenhet, knap- stort ijnskemal vore därför t,,aariga serni- nariekurser till fRrmAn fijr det praktiska arbetet.
T ä n k er, säaer rektor sijrensen, att eleverna far hörja med provlektioner redan första veckan de g,r vid semina- riet!
- man ser lärarens viktigasfe upp- gift i själva den allaidiga fostran av har- neri, mern i att lära sig den rätta inställ- ningen till barnens svarigheter, omgiv- ning, andliga och materiella fiirhlllanden Yn i att endast bli skicklig i undervisning, är det ganska tydligt att ett enda ars lärotid Br otillräcklig.
om 1 tahel mcn likvi1 i h c h a \ ' ~ en nlo&lt;lerni- i i i n K &lt;,ch f r a n l j,; r; ilit rn,, rcpli:ir h i f r a v serin?
; i l.idkiiping hvgcer m a n n ?tt.
iiiiiidre viirde dlirfor att den nqcr rum i Falkenherg klaxar i ' ver ett plant g0lv * ett mindre S2fllhilllC " ishy Orer defl lilla s n l o n ~ e n ' Fem stå- l!
!ell ?i \ .t ' n p.?
piihliken ni ?IStC krav re- sas.
ilen mdcte sknla sin egen tanke- der a n ~ e direkt.
att den i r mycket d~ 1 hhllning.
nied en anmodan att var och en I min ' \ ' tiiiaanrar ' iiiiinar ett hidrag At förtvivlade flyktingar, som icke f3 fiirlora tron pa att d i t; innu finns solidaritets- kiinpln i v$rlden.
\ ' i veta att intet land sanom Frankrike ' ch e j enS Iiimpad fi ' r omt ' ?qcnad.
Til ' viirld, s i att den inte hepär nigonting under densa a r f5r h i r a tun:an av flyk- dessa fem hiir e ~ n d o m l i g t n~ tva $5 annat .in det som a r av reeiit värde.
I tfncsstriimmcn.
Insamlade medel skola 1 stora ~ städer som almstad och alun.
t ' dystert öde Iiar drahhat Salav vars teater hamnat i hiinderna P$ w l k c e n - t r a b som anvsnder scenutrymmet till o s t u ~ ~ l medan a~.
63longen apterats till hioZraf.
det iniiet har noq ett träffande svar givits ' I o.vers; indas t i l l hjälpkommitteer i Frank- rike for flyktingar frsn Tyskland och i Att omändras till biografloka ' har o c k d blivit ~ o t a l a teaters öde.
Att ~ p f i i r a moderna teaterbyggnader ä r dock ett ytterst vidlyftigt och kostsamt h l o d e r n i s e r i ~ e n av ny köpi^ föret^.
teater gick liis PA w e f å r 1 0 0 kronor.
~ Men den yttre inramningen kan dock aldrig bli det väsentliga vid god teater; konstens källader hittar alltid en plats för sitt flöde.
h k n J U mer Själva teaterpro- blemets kärnpunkt na1kas, desto ' tridi- Pre träda meningarna framr liksom all- tid det som trBffar det centrala i en fra- pa sätter sinnena i den iiviigaste dallrin- gen.
Betråffande skddespelarkonsten har D~~ å r F, ö. har nog rektor sijrensen en hel tidningen gjort tvenne fragor.
En ä r av past tala om pd detta arbetsfält.
mera en traditionssak vilka poster som del ytterligare Onskemal för sina semina- mera beskedlig natur och omfattar en- M~~ kanske vi f. ?r spara dast om R.
P. O. höjt de resande säll- ges at män och vilka dt kvinnor, Vad risters r3kning, som framfOrallt eftenträvas är en kon- dem tills betänkandet frdn Seminariesak- skapens niva i avseende pa skadespelar- solidering av karen SASO,,, sAdan, Man kunniga av vilka rektor sörensen .ir konst, regi och uppsättningar.
Härpa ar i förnta hand folkskollärare och först ledarnot inom en snar framtid blir ha ingatt 9 ja-svar, medan de Bvriga gi- vit de mera svävande formuleringarna i andra hand kvinna.
Om det gäller a t t framlagt.
c.
H.
m. ?pot&gt; (6) och &gt;obetydligt&gt; (3).
Den vdlja mellan den allmänna folkskollärar- nästa frdgan lyder:, Anser Ni, att det skulle inverka menligt p.?
publikfrekven- sen, om Riksteatern reste med egna fasta sällskap och egen repertoar i st. f. att som nu huvudsakligast anlita artister, som gjort sig kånda fran storstadsscenerna eller filmen. % - - fr. ?n I-idkiiping.
som pl.iderar för V a - ranterade, namn med motiveringen: &gt;det nr sa lugnt med en etikett,.
Det ä r just mot en sidan aiimän uppfattning en stat- Att skapa iig teaterrörelse bör strida.
törmdga att urskilja det äkta och sanna, oheroende av det yttre skenet, maste va- ra malet för varje uppfostran, vare sig den piiier varukunskap, konst eiier mo- Vad publiken i landsorten har raiiära.
rått a t t kräva ä r inte samma teater som i huvudstaden men väl teater pd sommo nivd.
Redaktör Gotthard Johansson fäii- den m.in det iir miijligt även till spanska flyktinqar.
Sverige har samma skyldighet som an- dra länder att giva asylriitt at politiska f ' yktingar ' vi h.ivda asy ' rätten Som en sjalvklar rätt a t vara fiirfiiljda medmän- niskor.
En viss del av insamlingen skall liven komma flyktingar i Sverige tiii godo.
Listor för insamling kunna rekvireras Och redovisas til ' kassafiiNaltaren fru Iris Brodd * Valhallaviigen 14, Stockholm * fortast möjlifl och senast före den 1 aug.
Tecknade hidrng ins; indas till samrna adress eller postgirokonto 57031.
Snar h i 0 d r ~ h ~ j W l - Kläder mottagas de i detta sammanhang ett träffande ytt- rande under Teaterförbundets debatt.
da han talade för att Riksteatern borde ska- pa produktionshärdar fijr konsten och inte som nu endast nöja sig med att distri- A Internat ' foyfn * VästerlAnggatan a # S t ~ ~ ~ r ~ &amp;, d,,,, der e n s adres A.
Lind- hagen, Fjällgatan 34, Stockholm.
I uppropet instamma en mängd kända personer frfin olika ~erknamhetsomraden.
huera en konst som redan finnes.
Ska- pandet av nya fullgoda ensembler m i s t e d e r, dock psrna utiikade med en eller hiija teaterkonsten I vart land.
annan stjärna.
Filmstj3rnor rekommen- Av de 19 svar som inpdtt p.?
fragan om deras f r l n fler3 hall.
Endast 4 personer de resande sällskapens sammansättning uppge, att skadespelarnas namn inte spela ha 1 1 givit vid handen, att publikfrekven- ndpon avgörande roll, och fr8n Udde- sen bäst gynnas genom gästspel a \ ' hrln valla ger man ett klart besked: .Givet ensembler fran de stora städernas fasta hättre med fasta SäliskapD.
Fran inte teatrar; tre av de svarande konstatera mindre än tre hall varnas för att kom- dock detta med ett beklagande.
Av de ma med sällskap slldana som forr utsan- ovriga anse 4, att R. p. o. bör kunna des av skadebanan.
Verksamheten i folk- sända ut verkligi förstklassiga egna tur- / parkerna hnr dzremot rönt m h g a lovord.
En oerhört skarp kritik har riktats mot R: P. O. f r h skidespelarhdll, därför att ledningen rekryterat fiireställningarna hu- vudsakligast fran de statsunderstödda scenerna.
Vid dessa teatrar har persona- l len tvingats att arheta över hövan, fatt utökade repetitionstider ibland över bA- d e nätter och helgdagar, och overhuvud- taget forcerats till det yttersta för att kunna räcka till bAde för t u r d e r n a och hemmascenen.
Under tiden ha stora ska- ror a v skolade och talangfulla skadespe-, lare patt arbetslösa.
Teaterförbundeis l ordforande.
P e r Axel Branner, meddela- i de a t t under hosten 1934 hade av 420 1 fullt utbildade skadespelare endast 269 haft helt engagemang, 73 varit helt ar- betalösa, 48 haft tillfälliga anställningar vid de fasta teatrarna under c:a 80 da- g a r och 30 varit engagerade hö @ 50 av ~ 1 1
– derskapsvård.
L i k s o m Rem arqute på sin tid skrev en t i l l mun, ett bloss för var och en.
Och bok om vad h a n upplevt under kri- så väckes den stora idén.
Langhoff hål- (Forts. fr. sid.
1.)
get som menig bland kamrater har en ler en kväll uppläsning för sina medfån- dikter, som han k a n sammankoppling med den allmänna ut- meningsfrände till honom, den till Schweiz n a r i barackerna, redningen i befolkningsfrågan ådespelaren \ Volf- utantill.
Han far dem t i l l att sjunga, de drat livet som me- bli lugna, en ny enhet h a r skapats.
Och Till utskottets utlåtande h a r fogats lit- därmed uppstår tanken på att anordna en talanden från Medicinalstyrelsen, Social- nsläger.
Han ar- Tillåtelse givs, S.
S - r riksdagshranden teaterföreställning.
och och tillbringade styrelsen, Svenska Sjukkasseförbundet 13 månader fängelse männen inbjudas till den stora festföre- med Svenska Barnmorskeförbundet, som inne- och koncentrationsläger innan han åter ställningen » Cirkus Koncentrazani » hålla åtskilliga synpunkter a v intresse.
frigavs.
Hans bok, som kommit ut i kör, de sex tjockaste fångarna som dan- För det första får man nu veta, a t t det svensk översättning på Tidens förlag he- cing girls I fantastiska kostymer, troll- konstnärer, akrobater, sketcher och som länge efterlysta förslaget från Medicinal- ter Träskets soldater, 13 månaders kon- avslutning den nydiktade och nykompo- centrationsläger.
(4: 50).
Wolfgang Langhoff a r en ung man på nerade I lägersången » Das Börgermoor- styrelsen angående s. k. för- och efter- vård, d. v. s. förebyggande moderskaps- 34 år.
sin egen biografi berättar han i lied » med refrängen: och barnavård äntligen snart skall vara korthet på bokens första sida.
A v denna Wir sind die Moorsoldaten n varit skådespelare i und ziehen mit den Spaten f ä r d i g t Som förslaget berör vissa av de och gjort sig illa om- ins Moor – i motionen upptagna frågorna bör det genom att delta i ar- D i föreställningen ä r slut, rusar en av lämpligen kunna användas för den före- rhållningar och dess- S. S.-männen in I baracken och ropar: slagna utredningen.
utom ha varit n e d om att bilda en för- - P j k a r, det gjorde i i i alldeles mäs- Motionärerna ha mycket eftertryckligt ening.
som a n o r d n a d e social-vetenskap- terligt!
Stor begeistring och Langhoff tilläg- vänt sig emot de ojämnheter i tillämp- liga föredrag och vars medlemmar voro som vänsterorienterade intellektuella, läkare, ger: Isen var bruten.
De första mänsk- ningen av den f r i a barnmorskevård, liga orden från bägge sidor voro växlade sjukförsäkrade barnaföderskor enligt advokater.
arkitekter och författare.
, sjukkasseförordningen skola äga rätt till.
Socialstyrelsen fastslår med anledning av denna kritik, att den tolkat bestämmel- serna så, a t t.
.
med mycket få lindan- tag - endast själva förlossningsvården skall räknas dit, alltså icke föregående rådfrågningar, efterskötsel etc.
Men So- cialstyrelsen h a r f ö r sin del ingenting a t t invända emot en ändring i dessa bestäm- melser i sådan riktning, att barnmorske- vården kommer att innefatta all vård av barnmorska, både vid, före och efter barnsbörden.
Också Svenska Sjukkasseförbundet an- sluter sig till förslaget om att sjukkassor- nas skyldighet att lämna ersättning för förlossningshjälp bör utsträckas även till efterskötseln.
Svenska Barnmorskeförbundet instäm- mer på det livligaste i a t t all av barn- så- morskorna utövad moderskapsvård, lunda även för- och eftervård, bör vara kostnadsfri för till moderskapsunderstöd berättigade barnaföderskor.
Styrelsen skulle till och med vilja förorda att möj- ligheter till både kostnadsfri förvård och kostnadsfri eftervård även efter barn- sängsvården bereddes samtliga barnafö- derskor, åtminstone under en viss över- gångsperiod.
Ehuru utformandet av det- ta förslags detaljer tillkommer den pla- nerade utredningen, framhåller styrelsen att en s i d a n temporär anordning tämli- gen snabbt skulle kunna införes och tills- vidare bli till en reglering av barnmor- skornas såväl Iöne- som arbetsförhållan- den under den övergångspersiod, som är niidvändig tills den definitiva regleringen hunnit bli utarhetad och genomförd.
Barnmorskeförbundet påpekar också att barnmorskorna borde representeras i komma sig efter en nattlig lektion.
En d a g bli alla t i d i g t väckta och¨ i den grå morgontimmen bär det i väg genom staden till tåget som för fångarna, inalles 480 sty ck genom Tyskland till Osna- brück.
H n går den milslånga fär- n marschtakt t i l l lägret den i va » Börgermoor », ett av d e läger, som höra under lägerdistriktet Papenburg vid hol- ländska gränsen.
En osund omgivning, sumpigt, råkallt, öde hedar.
med isande blåst utan lä och skydd.
Så börjar livet.
det enformiga grå Iivet i lägret.
Barac- kernas inredning, den dagliga kilometer- långa vandringen ut i markerna, d ä r det arbetas 9½ timme varje d a g under upp- sikt av s. S.-männen, som utnyttja sin makt, driva på arbetet, nätterna, som av- brytas av f r i g i v e s razzior och un- dersökningar.
Och mitt i allt detta kam- ratskapet, som börjar spira i den gemen- samma olyckan.
En hemlig, aldrig av- slöjad överledning med kontakt med alla fångarna har uppprättats.
Med h a r t när ofattlig uthållighet kom- nia fångarna över de första skräckmåna- derna.
Prygel och lidanden bli vardags- mat.
S. S.-männen upphöra även för de undertryckta att vara en homogen massa, de bli individer, utskilja sig i enskilda personer, av vilka man kan lita på några, till och med tala med dem om politiska ting.
medan andra, flertalet eller i varje fall de mäktigaste, äro råa sällar, lands- knektar, som njuta av sin överlägsenhet, glädje sig å t översitteriet och d e nya upp- fostringsmetodernas okontrollerade ge- nomförande och tillämpning.
Men det dagliga livet h a r i alla fall sina små glädjeämnen.
Liksom hos Remarque gi- vas de p.?
hemlighusen.
d ä r man kan tala ostört utan övervakning och röka i s m y g på en cigarrettstump, som g å r från mun sjukkassornas siyrelser.
och att det vore Synnerligen lämpligt a t t just barnmor- skorna finge i uppdrag att mottaga d e stadgade anmälningarna om förestående förlossning.
Den blivande modern, sär- skilt den ogifta.
vänder sig nog med större trygghet till sin barnmorska än till någon annan, kanske ofta en manlig kas- safunktionär.
Barnmorskan finge därmed också ett osökt tillfälle till en första kon- takt med kvinnan.
möjlighet att lämna nödiga råd och att inrikta hennes tan- k a r p i niidvändigheten av förebyggande vård.
En rad av värdefulla uppslag föreligga sålunda för en blivande utredning.
som man får hoppas måtte leda till h i d e snab- h a och effektiva resultat.
Skolteater och teaterskola.
(Forts. fr. sid. I.)
barnsligt - men om man följer med de olika artisterna-lärarnas aktiva teater- och radiotjänst, sjukdomar och turnéer, så förefaller det som om elevinstruktio- nen försigginge per korrespondens.
T e a - terns styrelse, statsrådet Engberg med flera oförstående och välvilliga personer borde själva inse att det inte g å r att upprätthålla, men väl utrota, en skola, om lärarstaben får ägna sig å t sitt under- visande kall endast på lediga stunder.
Skolans föreståndare, herr Gabriel Alw, har hett om entledigande från sin post och dessutom betecknat alla anklapelser som » lögn ».
Fröken Borgström anser att det ä r i grevens tid » bubblan brister ».
stå u t med icke endast förödmjukelserna och p i n o r n a från nazisternas sida utan också med arbetarnas hån till dess någon griper in med ett tal i logementet.
Intet ont skall vederfaras Hirtsiefer, men han uteslutes från kamratskapet.
Man skall låtsas, som om det bara ä r ett tomt hål i luften, d ä r Hirtsiefer står.
Vi se dig inte och vi känna dig ej.
Hirtsiefer får betala sin möjligen väl- menta stupiditet med fullständig isolering.
Ensam vandrar han kring, tills hans dot- ter tio dagar senare hämtar honom i en Mercedesautomobil.
Liksom Langhoffs arrestering skedde trycka vår solidaritet med honom, som de utan motivering, frigives han också utan sköto.
någon förklaring.
Så börjar han söka ar- - Ja, eller vår sorg.
hete.
men teaterdirektörerna viska till ho- Nästa morgon: Vi ha just ställt upp oss nom, a l t de rakt inte t i r s engagera ho- till morgonuppropet.
Kolonnen sätter sig i rörelse till avmarsch.
S. S.-befallningen lyder: Sjung!
Förtruppen börjar den förvägras honom.
Och så flyr han en gamla soldatsången under vars toner även Hindenburg blev begraven: » Ich hatt ' mörk aprilnatt med vänners hjälp såsom einen Kameraden, einen Bessern findest statslös över den schweiziska gränsen, Du nicht ».
S. S.-männen höra på.
L ä g e r dömd till landsflykt.
kommendanten visar sig i kommendant- barackens fönster.
Intet förbud och intet anrop.
Vi sjunga vidare.
Hela sången, alla tre verserna.
Ute på arbetsfältet kommer en S.
S.- man bort till oss: - Varför sjöng ni i morse » Ich hatt ' einen Kameraden »?
Paus.
SA s ä g e r en: – Det vet ni ju.
I Esterwege ha de skjutit en av oss.
Jaså, d ä r f ö r.
.
.
H a n stövlar tankfullt tillbaka över jord- kokorna till sin plats.
Ett kapitel för sig är fångarnas inbör- des förhållanden.
Kommunisterna se snett på socialdemokraterna.
Det g å r e j att slå brygga över det åratal långa ha- tet, men kamratskap uppstår dock mellan dem, som uppföra sig hyggligt.
Däremot finna det ingen nåd för Hirtsiefer, cent- rumpolitikern, den förutvarande preus- siske välfärdsministern som belönade varje tysk kvinna, som satte sitt tolfte barn i världen, med en porslinskopp som statens erkänsla.
Arhetarna unna honom a v fullaste hjärta det öde, som väntar ho- nom i koncentrationslägret.
Han måste – Sven Myrström Var emellan ligger sanningen?
Maria Schildknecht och Helge Wahl- gren höllo skolan vid makt utan bråk och tidningsintriger.
En elev rekommende- rad a v fru Schildknecht motsvarade i regel d e anspråk teaterdirektörerna kun- de göra sig.
Åbo Svenska teaters s t y - relse h a r inte en gång men upprepade gånger s a g t detta till mig - och detta väger rent praktiskt sett mycket tungt.
- De nuvarande pedagogerna ha säkerligen fullgoda meriter - men ont om tid.
Vad kan eleverna vänta sig a v sin skolgång?
Dramatens artister tvingas p i licens- innehavarna i radio.
Är det absolut nöd- vändigt?
Det ä r litet för mycket a t t ide- lipen få etern befolkad med d e samma artisterna, som vi när som helst kan få s e på Dramaten.
Med undan i halser: och i full scenmundering ila d e mellan scenen och mikrofonen.
Det vore en välsignad sak om Radio- teatern ville engagera diverse röster, märk väl inte namn, men stämmor ’ som vi inte kände.
Personer, vilkas hem, pri- vatliv och föregående teaterliv ä r oss o b e - kant.
Det stör merendels att veta hur d e olika rösterna s e ut, grimasera och agera.
Det vore en skön tankevila och ett plus för lyssnandet om vi inte för vår inre syn kunde » televisionera » varje ra- dioaktör.
Fantasien h a r för litet sväng- rum.
Den s. k. revolutionering som företogs vid Molanders diktaturbegynnelse var en p i stället marsch.
Dramatens väl och ve h a r allt sedan dess fått e t t skimmer av interimskaraktär.
Det är inte för s e n t att göra bot – i många avseenden.
Men inte via ås kådningsmetoden vi ha haft, – teaterns öden sattes i teaterskola - exa- minerades à la Dansk Skuespillerfor- enings metoder.
Då kunde det måhända bli tal om skolteater.
Sven Stål.
