# ID: svediakorp-per3716
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,035
# sentences: 334
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I.
En viktig detalj av vår befolknings- nämligen R EGERINGEN HAR BEVILJATS AN- SVARSFRlHET.
Dechargedebatten avlöpte utan sensationer och försvaret gentemot konstitutionsutskottet under- strök att anmärkningarna varit något an- strängdo.
E N VÄLBEHÖVLIG AKTUALISE- RING AV BEFOLKNINGSFRÅGAN gavs genom fyra föredrag vid Allmänna kyrkliga mötet i Stockholm där profes- sorerna Runestam och Myrdal samt du- cent K. A.
Edin och dr Rut Grubb med stående enighet konstaterade nödvändig- heten av samhällsåtgärder till föräldrars och horns bästa.
A na TERVANBANDET TILL LANDET skall underlättas för de till städer- inflyttade - särskilt för yrkeskunniga personer som hu svårt att försörja sig -- där.
Jordbruksministern har tagit initia- tiv till utredning, vars resultat skall förr- läggas nästa riksdag.
UNG GEORG AV ENGLAND H A R firat sitt 25-årsjubileum som regent K Olivia Nordgren motionerat om ett an- om införan- karundersökningar till införande riksdagen, frågan de I folk- och småskolan av obligato- risk undervisning i hälsovård och ett hygieniskt levnadssätt.
Motionärernas, hrr Erlander.
Norman m.
fl., förslag om att denna undervisning måtte få sin giv- n a plats på timplanen för samtliga klas- ser ändrades av utskottet till en hem- ställan om att en handledning för lärare vid undervisning i hälsolära skulle ut- arbetas.
Det framhålles också att sko- Ian hör ha möjligheter att även på an- nat sätt väcka intresse för saken hos barnen stora betydelsen av effektiva åt- gärder på detta område har understru- kits I samtliga från läkar- och lärar- håll infordrade yttranden över försla- get.
Det kan nu också vara gott och väl.
Säkert kan man vinna en hel del ge- nom att även i denna detalj av u p p fostran ytterligare stimulera och utnytt- ja lärarkårens intresse och omvittnade beredvillighet.
Men det blir endast ena sidan av saken.
Man kommer inte långt utan att stöta pil ett annat krav, ofrånkomligt när det gäller en effektiv och genomförd hälso- vård bland skolbarnen, nämligen till- gång till regelbundna Iäkarundersöknin- gar.
Som Tidevarvets läsare kanske påminna¨ sig hade vid Arets riksdag fru av lä- skolorna.
Förslaget motiveras bl.
a. med att för närvarande endast omkring en sjundedel av landsbygdens folkskolor har ordnad läkarvård, att behovet därav är stort har också på det mest gripande sätt omvittnats i företagna undersok- ningar av skolbarnens hälsotillstånd.
Men vad sker?
Motionen avslås under hänvisning till utredningar i ämnet.
Det bör framhål- las att den utredning som på förslag av fru Nordgren beslöts av 1928 Ars riks- dag ännu inte lett till några praktiska åtgärder.
Inkonsekvensen i detta, å ena sidan den livliga åstundan efter starkare befolkningstillväxt.
å den andra den likgiltighet för det redan befintliga barnmaterialet som ådagalagts genom frågans förhalande, påpekades i debat- ten a v f r u Nordgren.
Ingen kan ta på allvar det utlovade intresset för har- nens bästa eller känna sig hågad för större barnskaror så länge de barn som- redan finns lämnas utan den nödvän- diga varden.
Saken belyses och bekräftas ytterli- gare genom yttrandena från Medicinal- styrelsen över förslaget till obligatorisk iksteateridén har vuxit fram som en betingelse dels av en utbredd demo- kratisk åskådning och dels av de solida- ritetssträvanden, som blivit en följd av vår tids större samfärdsmöjligheter.
Hu- ruvida den också ä r ett uttryck för ett konstnärligt behov hos vårt folk är må- hända ännu för tidigt att yttra sig om.
Teaterns ställning i vårt land ä r över- huvudtaget just nu föga gynnsam.
Under de osäkra förhållanden, teatern R haft att kämpa sig fram igenom under de senaste Aren, måste¨ ett ingripande från de statliga myndigheterna hälsas med till- fredsställelse både från artister och pu- blik.
Självfallet bör en skådespelare ha lika stora rättigheter att skapa ett skydd för sitt yrke som varje annan medborga- re.
Som det nu är, veta många artister icke var de skola få sin utkomst nästa månad, och även de som gynnats med engagemang vid de stora fasta teatrarna ha sälIan Iängre kontrakt än på ett år En statlig organisering av all teaterverk- samhet, baserad så att en artist alltid ä r, fast knuten till organisationen men kan förflyttas inom dess olika verksamhets- grenar, måste i hög grad trygga¨ hans Teaterintresse och teater= smak.
Tidevarvets första fråga gällde.
hum- vida teaterintresset stimulerats genom R.
P. O. Här synas meningarna vara gan- ska eniga.
Ingen enda besvarar frågan med nej och endast en ger svaret » obe- tydligt ».
Av d e övriga svara 5 » i någon mån » och 12 ett obetingat ja.
Men redan vid nästa fråga – Har den nått en publik, som a n n a n inte brukat besöka teatern?
– bli svaren betydligt mera tveksamma.
Endast 4 svara ja, me.
dan de övriga 14 ge svaren » något », » knappast », » obetydligt » och i två fall » nej ».
Från Östersund betonas, a t t R. Riksteatern får betyg av sen men däremot knappast arbetarpubl- Naima Sahlbom: föregångna uv häftig komp.
E t t VARNINGSORD T I L L TYSK- L A N D var MacDonalds underhus- tal i torsdags, då han förklarade att Eng- land icke kommer att finna sig i att vara HOS kväkarnas hjälpcentral i London.
F y kt i n g a r, P. O. väl nått en stor del av medelklas- publiken.
.
Då Riksteaterns Publikorganisation (R. he High Commissioner, Mac Donald, hopplös.
Men för kväkarne ges det in- mindre flygrustat än Tyskland utan skall som med Nationernas Förbunds upp- gen omöjlighet.
De ha sitt världsom- P. O.) nu efter ett och ett halvt års verk- forcera luftförsvarets stärkande.
Men drag och välsignelse.
men utan anslag sö- spännande samfund med tränade, out- samhet blivit föremål för mycken nedgö- brittiska regeringen önskar fortfarande ker organisera hjälp åt de till över 75,000 tröttliga arbetskrafter, de vädja aldrig rande kritik, är det sålunda knappast dess stödja kollektiva fredsöverenskommelser uppgående tyska flyktingarna, samarbe- förgäves till de sina, de tillvunno sig un- idé man velat.
angripa utan endast ut- om den icke blir för hårt utmanad.
tar för detta ändamål med ett antal fri.
der världskriget förtroende hos både vän formandet och genomförandet av denna T Y S K L A N D GÅR MED PÅ SKILJE- villiga kommittéer, varibland kväkarnas och fiende.
ide.
I den på sina håll ganska hetsiga D O M i affären Jacob.
Schweiz är en av de aktivaste, Nu gäller det närmast tyska flyktingar.
debatt som förts över detta problem ha energiska hållning har betvingat undan- Miss Edith Pye, som i denna kommitté Av dem ha c:a 22,000 kunnat emigrera uttalanden gjorts från såväl R.
P.
0: s flykterna och tysk-schweiziska skilje- ä r representant även för Fred och Frihet, från Europa, de flesta till Palestina, på ledning som skådespelarhåll.
Däremot domsfördraget av 1921 respekteras, vilket ger oss vid ett besök i det stora bygg- bekostnad av judiska hjälporganisationer.
har man hitintills fått veta mycket litet förskaffat Tyskland världspressens gil- nadskomplexet vid Euston Road, där Omkring 23,000 som ej varit politiskt om publikens intryck.
För att få även dessa synpunkter belysta lande.
Men kid-nappingen fortsätter.
En » vännernas » vitt utgrenade verksamhet är aktiva, ha kunnat återvända.
För att tysk flykting har nyligen gripits i Tjecko- centraliserad, en orientering i de alltmer rädda sin existens hålla de ut under vid- har Tidevarvet tillställt en del initiera- slovakiet av beväpnade tyskar och förts komplicerade och brännande flyktings- rita förhållanden.
Men de lida av att se de personer ett frågeformulär, omfattan- med våld över gränsen till Tysklund.
sina barn växa upp i den nya intoleranta de elva olika punkter.
Från 26 orter ha problemen.
E N SÄRSKILD T R O H E T S E D M O T Först några fakta:, andan.
Kväkarne ha därför upprättat en svar ingått.
Dessa svar ha bearbetats HITLER skall hädanefter bli vill- Nansenbyrån, som efter världskriget skola i Holland för tyska barn, där un- T för tyskt medborgarskap enligt hr upprättades av N. F. har inregistrerat dervisningen ledes av tyska lärare, som Fricks bebådade lagförslag.
Medborgar- över 1 miljon flyktingar, mestadels rys- avskedats på grund av liberala och pa- koret skop innebär bl.
a. rösträtt och värnplikt.
sar, varav minst en femtedel äro nödställ- cifistiska åsikter.
En tysk lärare lämna- Eden gäller endast för arier.
Judar ute- da.
Men anslagen anses räcka blott tre de frivilligt sin plats för att med sin fa- EN JONER slutas ur gemenskupen.
Ar till, ty man hade ju beräknat, att frå- milj flytta till Holland och där sätta upp E X P O R T K R E D I T PÅ 250 MlL- gan då skulle vara » likviderad » en liknande skola för barn till tyska för- tjeckiska kronor har bevil- En speciell kommitté för flyktingar från äldrar i tryckande förhållanden.
lots Sovjet-Unionen haft en teaterförening och därför behand- lats för sig.
Från Sala, Motala och Träl- leborg ha ingått mycket ofullständiga uppgifter, då riksteatern där ej haft nå- gon verksamhet att tala om.
Från Visby, Oxelösund, Klippan och Oskarström, med- delas, att några riksteaterföreställningar aldrig givits där.
hälsovårdsundervisning.
Man får h o p pas att någon utväg måtte finnas att få ställning.
Aven för publiken innebär ett enhet- detta billiga krav förverkligat.
ligt planläggande av landets teaterrörel- se stora fördelar.
Repertoaren kan Iäg- gas mer omväxlande och mångsidig, ga- ranti erhålles för att endast fullödiga sällskap uppträda, och aven mindre sam- hallen få genom understöd av staten möj- lighet till konstnärliga föreställningar.
under hela folkets deltagande i uråldriga och makalöst ståtliga ceremonier.
George V:s kungatid hur varit händelserik: Ir- lands självstyrelse, dominions självstän- dighet, kvinnornus likställighet genom rösträtten hu genomförts huru sedan världskriget, allt förändringar som varit av ett tjeckiskt bank- Assyrien, Italien och nu även från Spa- konsortium.
KORPORATIVISMEN SEGRAR I PO- LEN där ett nytt vallagsförslag framlagts.
Deputerade-kandidaterna upp ställas av särskilda församlingar repre- senterande olika yrkesgrupper och av dessa få sammanlagt 200 depulerade mot och sammanförts här nedan, och i sam- hand med dessa uppgifter ha även upp- tagits en del uttalanden, som gjordes vid Svenska Teaterförbundets offentliga dis- kussion i ämnet i början av april i Ar.
De orter, från vilka svar ingått, äro Örn- sköldsvik, Sollefteå, Söderhamn, Gävle, Östersund, Falun, Nynäshamn, Norrkö- ping, Linköping, Jönköping.
Mariestad, Lidköping (Skara), Uddevalla, Varberg, Falkenberg, Halmstad, Karlskrona, Karls- hamn och Malmö, som dock redan förut Men de som icke kunna återvända, då de måst lämna sitt land på grund av ras.
Kommisionen för flyktingar från Tysk.
politisk åskådning eller pacifism uppgå land efter den nya regimen.
till omkring 10,000.
För dem finns en- Flyktingarna från Saar, som uppskat- dast två alternativ, att få hjälp eller att tas till över 4,000 och provisoriskt un- gå under, det senare kan ju icke tillåtas derhållas av franska regeringen.
Genuina I en värld, som vill kallas civiliserad.
In- Saarinnevånare i landsflykt, som utgöra ' tet land vill gärna ta emot dem, fastän många a v dem stå på höjden av lärdom och kultur och skulle vara en prydnad för nien.
(Forts. A sid.
4.)
ken.
Detta uttalande bestyrkes också från skådespelare, som fest med riksteaterns turneer, och som påstå sig särskilt frän arbetarhåll ofta ha mött svaret » Vi vill ha operett eller revy ».
Från Lidköping svaras, att R.
P. O. lockar en mera förd- rande publik till teatern, och detta yttran- de kan nog anses ganska allmängiltig med hänsyn till dess repertoarval.
Är lokalen » klass » =beto= nad?
Ett ganska belysande svar härrör frän Motala, där Hälsingborgs stadsteater framfört » Othello ».
Det heter: » Före- ställningen var utomordentlig, men publi- ken uteblev, den ' fina ' publiken gillade (Forts. ä sid.
4.)
Reaktion eller f framstegspolitik?
Internationella Rösträttsalliansens kongress i Istanbul.
D e n 1 1 M a j 1935 Statsministerns filosofi.
Vi som stodo ute i periferien och lyssnade till första-majtalen tillstå beredvilligt att den regering som då talade till sina skaror är den bästa möjliga under närvarande förhållan- den.
Alla andra kombinationer som skulle kunna komma fram ur d e nu- varande politiska partierna, vore sämre.
Men likväl, då man går över sina intryck av talen, ä r där något som lämnade en otillfredsställd.
Här nedan ska göras ett försök att reda ut detta.
Första maj har ändrat karaktär.
Den är hos oss inte längre opposi- tionens mönstringsdag, då var och en i ledet vet a t t han med s i n när- varo förstärker effekten av ledarnas krav och kritik.
Nu ä r mannen i le- det i stället en stödjande och gillan- de statist, och det är givetvis mindre kläm in ig t.
Men om den politiska segern i Sverige tagit udden av första maj, så får dagen och demoristrationen ett nytt patos om man lägger den un- der större synvinkel.
Ty den inter- nationella arbetarrörelsen som en gång erövrade första maj till upp- v i s n i n g inför borgerskapet av s i n obrutna solidaritet, har icke kunnat hålla sin utvalda dag för detta än- damål.
Rörelsen är bruten i två in- ternationaler, och reaktionen har i flera länder kunnat lägga beslag på dagen för egen räkning.
I en sådan värld intar Norden en särställning med socialdemokratiska partiet vid makten i alla tre länderna.
Detta faktum gav statsministern hans tema för dagen, vilket var vad man kun- nat vänta av en statsminister.
Men han var alldeles för lätt tillfredsställd med det sätt varpå Norden sköter sin uppgift, betygade alltför stor glädje över att vi kunnat gagna och stärka den beträngda demokratien med vårt exempel.
Man kan inte be- gära att en socialdemokratisk rege- ringschef ska kritisera ställningen i landet varken på första maj eller på publicistklubbens vårfest, men man önskade hos landets ledare en brin- nande otillfredsställdhet som hellre eggar till ansträngningar att fylla stora krav än citerar utlandets und- ran och beundran över oss.
Dessa citat skära alldeles särskilt i öronen så kort efter det Sveriges riksdag blamerat landet och försvå- rat våra möjligheter i Genève genom att i denna ödesdigra timma sumpa tillfället att ta stånd mot den blom- strande och svällande privata sven- ska rustningsindustrien.
Man spanade förgäves i tåget ef- ter ett standar med någon besk tra- vestering av Internationalen.
» Många rovdjur på vårt blod sig mätta, men vi ska snällt för vårt försvar i två och ett halvt år finna oss i detta först sen får solen lysa klar. » Men det standaret lyste med sin frånvaro, och i utrikesministerns tal hade sammanjämkningsbeslutet bli- vit en seger i det väsentliga fast var och en vet att det var nu som handlingen att sätta rustningsindu- strien under statskontroll hade be- tytt något.
Vi unna regeringen att tala om sjunkande arbetslöshetssiffror och glädjas över att vi så snabbt över- vunnit krisen.
Men bilden av vårt Iäge blir falsk, då befolkningskrisen, som bestämmer vår framtid, endast kommer i n som argument för rege- ringens välfärdspolitik, nu för förbättrad folkpensionering och bostadsstandard.
Tidevarvet, som i många år käm- pat för det allmännas plikt a t t bättre sörja för m ö d r a r och barn och som helt ställt sig solidarisk med den kvinnovädjan om snabb hjälp till fat- tiga mödrar som statsministern inte nämnde i sitt tal, Tidevarvet kan väl få säga nu som förr att materiell hjälp icke är nog för att det unga Sverige ska bli nog ungt i sinnet att få en positiv inställning till föräldra- skapet.
Statsministerns filosofi i befolk- ningsfrågan är intressant.
Han ser lösningen av befolkningsproblemet i lösningen av trygghetsprohlemet.
Därför är det » en stor fosterländsk gärning att ge folket trygghet, trygg- heten i det närvarande och trygghe- ten i framtiden ».
Men det är en uppgift som icke kan lösas, som al- drig kunnat lösas och allra minst kan lösas nu, inte på försvarsbered- ningens nya linjer, inte med utrikes- ministerns fifty-fifty av neutralitet och solidaritet, inte med den mest utsökta ekonomiska och sociala po- litik.
Om man utginge från att det vore möjligt att skapa en relativ trygghet åt oss i denna värld, då vo- re därmed svenska folkets livspro- blem icke löst med denna trygghet.
Vi äro e t t modfällt folk, det är en just närmast M e d anledning av Internationella sam aktion från Rösträttsalliansens nylip-en avhåll- kvinnoförenin- na stora kongress i Istanbul har den i par I alla länder kvinnofrågor efterföljansvärt radikala var en a v de pa- turkiska regeringen givit ut en serie fri- roller som kon- märken med porträtt av framstående kvin- pressen antog.
nor från olika verksamhetsområden: Jane Likaså e t t när- Addams, Marie Curie, Sigrid Undset, mare samarbete Bertha von Suttner, Grazia Deledda - o c h mellan Österns vår egen Selma Lagerlöf, vars utmärk- och Västerns Denna up ta bild synes här bredvid.
märksamhet mot kvinnorna går bra i s med det häpnadsväckande snabba frigö- relsearbete som bedrivits av och för turkiska kvinnorna och som på knappa Kvinnoförbundet två årtionden förvandlat deras tillvaro (I C. W.) och från en haremspräglad t i l l en modern, Internationella självständig, ansvarsmedveten ställning i Rösträttsalliansen behandlades även men samhället.
bordlades.
Det ep-endomliga förhållandet konstate- Att T u r k i e t g j o r t allt för a t t bereda si- rades också på kongressen, at+ det i na gäster en angenäm vistelse i landet många stycken var de österländska kvin- betygas av alla.
Fröken Anna T. Nils- norna som kunde peka på framsteg i ar- son, svensk representant.
b e r ä t t a r: betet för vidgade samhälleliga rättighe- - E t t stort offentligt möte hölls på ter.
medan många västerländska staters teatern och ett offentligt möte för freden representanter.
trots Västerlandets för- och Nationernas förbund på universitetet, språng I många avseenden.
måste fastslå båda fullsatta.
Både N.
F:s sekretariat stillestånd eller tillbakagång.
Två tyskor och Internationella Arbetsorganisationens bland deltagarna kunde icke göra a n n a t byrå hade sänt representanter, prinses- än erkänna vilka svåra förluster ifråga san Radzivill och m r Mourette.
Stortar- om mänsklig och medborgerlig frihet de tad vänlighet h a r överallt mött oss.
Ehu- tyska kvinnorna li lidit under de senaste r u Istanbul inte är samma glädje för ett åren.
Vad de franska kvinnorna beträf- målarhjärta n u som förr, därför att en a r andas deras uttalanden en oerhörda del olika och ep-enartade dräkter försvun- besvikelse över a t t de ännu icke uppnått n i t från gatulivet, ar det I alla fall en sitt eftersträvade mål, rösträtten.
Från skön stad.
Turkiska kvinnoorganisatio- England och Holland gavs nedslående ner bjöd på en hänförande utfärd på Bo- vittnesbörd o m den ekonomiska reaktio- sporen upp t i l l Svarta Havet.
På hem- nen mot kvinnorna på arbetsmarknaden.
resan fingo vi lunch i Bejlerbej palats, Även gavs de upprepade attackerna mot deras rätt vars inre är ganska sagolikt.
t i l l fri yrkesutövning.
Huvudfrågorna, på kongressen gällde mäns och kvinnors l i k a arbetsvillkor - i kommittén för denna fråga satt den sven- sks delegaten fröken Ingeborg Walin som ordförande - vidare » enkelmoral » samt kvinnornas ställning i medborgar- en färd på två dygn, därav en dag i An- rättsligt hänseende, Ökad aktivitet i ar- karn * där m ' ' fick tillfälle att tacka re- publikens president för att Turkiets kvin- betet för politisk likställighet och gemen- nor fått rösträtt.
av sanningarna om oss, och stats- ' dras dårskap att söka trygghet i d e n ministern är helt enkelt en exponent nya fantastiska ohyreutrotningsme- för sitt svenska folk när han demon- tod som kallas bombkrig och vår sterar denna modfälldhet medels dårskap att söka trygghet på samma symtomatisk lätt förnöjdhet och sätt.
glädje över andras beröm.
Modlös- Man hör redan hur temat om Sve- heten tär på livsviljan, därför kan riges resp. Nordens roll som demo- inte bara en ny syn på samhällets kratiens värn, kommer att tas upp plikt mot föräldrarna hjälpa oss och och varieras vid 500-drsjiihileet i inte heller löften om större trygghet Stockholm och Arboga.
Men om de för framtiden.
Livsviljan hör ihop nordiska folken inte orka med mer med förtröstan och förtröstan stiger än att i modererad form och med ur lyckan över ett livsmål och tron undvikande av de värsta överdrifter- att man kan nå det.
na följa de andras politik, då lönar Sveriges historiska plikt i denna det sig inte att tala högt om Nordens stund och dess livsmål fanns i stats- roll.
ministerns filosofi: att i samband Nordens roll som, om vi vågade med det övriga Norden värna och tro pli den, kunde fylla oss med hän- stärka demokratien och friheten.
Han förelse och komma nya livskällor att hade också på tungan hur det ska kvälla fram, vore att bryta med den ske: genom att inte vi bli dårar bland dårhuspolitik som föres i Europa och dårar.
M e n i nästa ögonblick fick öppet och med exempel en för alla man klart för sig att det egentligen och alla för en stå för en ny politik bara är en gradskillnad mellan an- utan vapen.
Kvinnor Individen och naturen.
utan Två vittnesbörd om österländskt betraktelsesätt.
r ö rösträtt.
L Nora Waln, amerikanska till börden, ifrån efter sin bortgång få glädjas åt de har åtnjutit den för en västerländ- käras röster och skratt.
Vad naturen ska sä ll sy ynta förmånen a t t stå en förnäm betyder för dessa människors totalkänsla, kinesisk familj så nära, att hon kommit i vilken grad de själva veta sig vara na- - i s e W e i s s I m b e r t, grunda- re av tidskriften E u r o p e N u ii- v e I l P och en av den franska kvinnorö- relsens mest framstående personligheter, hor för Tidevarvets medarbetare I Paris uttalat sig om de franska kvinnornas ställning i det politiska och sociala livet.
Fru Weiss hor bildat en kamporganisa- tion för kvinnan likställighet, F em m e No ii v e I I e, som vid de nyss avslutade municipalvalen I Paris spelat en stor roll genom sin nästan suffragettlika propa- ganda.
Fru Weiss hade själv ställt upp som kandidat vid valet.
o II a t t hetraktas nästan som en dess egen tur.
natur och intet annat, det erfar man dotter.
Sina erfarenheter av denna sam- vid läsningen av denna bok, med en viss varo h a r hon på ett klart och grundligt vemodig tjusning.
Vemodig, därför a t t det som så tjusar, skall vara så oåtkom- sätt delgivit världen i » Landsflyktens hus ».
ligt, så svårt att fasthålla, så omöjligt att Att individen enligt österländsk åskåd- fullt leva sig in i. ning ingenting betyder, att tidsbegreppet Problemställningen individ och natur, ej där behärskar tankelivet som här, att men i en helt annan bemärkelse, möter alla fröjder, all klagan, all strid där för- oss också i Etsu Inagaki Sugimotos tonar i vidden av ett medvetande utan F r å g a n om den franska kvinnans poli- horisont - varje utläggning av öster- tiska ställning kan besvaras med en ländskt tänkesätt lär oss detta.
Men vad enda sats, som uttrycker hela vår besvi- allt detta verkligen innebär - det är vad kelse r~~~ alla våra förhoppningar: Den en bok som denna per oss en uppfatt- tum ä r, så underligt det än må låta, än- nu okänt för en hel del kvinnor både i Europa och Amerika.
Man tycker det står i så egendomlig motsats till den för övrigt höga kulturnivån i Frankrike.
I viss mån har inte ens fransyskan själv g j o r t riktigt klart för sig vad det inne- bär.
inte får rösta, men hon » Blommor i ny jord, en japansk Sugimotos raidotters minnen ».
Vi få här inte b a r a det enastående tillfället att höra en ja- panska berätta om Japan, vi få också be- vittna hennes konfrontation med Väster- I skildringen av hennes barndom infö- Författarinnan berättar, att först se ras vi i en miljö motsvarande den i Nora dan hon fått intim kännedom om Kina.
Walns bok.
Läser man de båda böcker- har hon blivit i stånd att begripa, huru- na i följd, får man ett visst begrepp om vida något som omtalades hänt alldeles det väsentligt olika mellan kinesiskt och nyss eller under någon förfluten dynasti.
japanskt.
Det förefaller som rim det i » Det som sker, ä r inte förflutet », upp- Kina, trots det att familjeväldet där tycks lyser henne någon, » allt ä r en del av det- vara mer i detalj genomgripande än I ta vårt nu. » J inte att reda kvinnorösträtten är penomförd i nästan alla länder i världen.
Att den franska kvinnan inte har röst- r i t t betyder a t t hon är utestängd från en hel mängd yrken och att hon ännu i mån- ga avseenden befinner sig i en ohållbar ställning.
En kvinna k a n bli läkare, ke- m i s t flygare, bankdirektör - men när hon vill resa utomlands, inlämna en be- svärsskrivelse, underskriva ett kontrakt, skaffa sig ett bankkonto, då är hon roende av sin äkta mans mer eller mindre goda vilja.
Denna underlägsenhet fram- be- Allt ä r en del av detta vårt n u!
Allt ä r också en del av naturen.
Eller ä r detta endast två sätt att uttrycka sam- en djupare psykologisk visdom.
som gör ma sak?
» En del » blir för övrigt miss- det smidigare och på något sätt mänsk- visande a l l t tillhör det stora odelbara ligare i tillämpningen.
sammanhanget.
Det är i medvetandet För att Etsu i bästa möjliga mån skall o m detta, som kinesen försonas med allt, ja, med döden.
Då ett människoliv där förberedas för sin vistelse i A m e r i k a - hon är utsedd till maka åt en ung ja- inte är någon helhet i sig självt - med pansk affärsman därute - sättes hon i början, slut.
innehåll - blir e j heller dö- en amerikansk missionsskola.
Det lir, trader mest slående och mest tragiskt när den där död på samma sätt som här.
som om¨ hon där kommit i sin rätta livs- luft - hon ä r så att säga född individ. '
~ Betecknande är det, då hon berättar om om- stående exempel.
Mångåriga och grund- liga studier av problemet har fört mig till den åsikten att vår ställning härleder sig framförallt ur fyra huvudorsaker: Den romerska r i t t e n s traditioner, ur vil- ka code Napoleon föddes; inflytandet från den katolska kyrkan, som visserligen ingalunda står främmande för moderna idéer, men som av olika anledningar vill begränsa kvinnans verksamhetsområden; Voltaire, som tilldela- jort underlägsen, pas- en - och det ä r kan- orsaken - den fran- s k a kvinnans stora inflytande inom fa- miljen, där hon ofta spelar regentens men i varje fall finansministerns roll och som gör att hon inte kommer att tänka p i a t t kräva en utvidgning eller legali- sering av sina rättigheter.
, som måste öppna ögonen på kvinnorna och komma dem att inse att de sta fullkom- ligt skyddslösa och att den enda utvägen för dem är att genom allmän rösträtt skaffa sig sin egen representation i de beslutande församlingarna.
Det finns t ex. en sammanslutning av krigsänkor, som omfattar mer än en halv miljon medlemmar och som, fastan den är opolitisk, har ett ganska stort inflytan- de.
Denna halva miljon kvinnor repre- senteras av en man och om den inte kan finna en man som delar dess åsikter, ön- skemål och krav.
måste den vara orepre- senterat.
Denna förening a v krigsänkor har anslutit sig till vår kamporganisation Nouvelle, likaväl som d e skatte- betalande kvinnornas förening, som är av den berättigade åsikten att de liksom alla andra arbetande och förtjänande borde Femme ~ den bit otuktad v i l d m a r k av skolans råde, som hon fått lov att disponera.
Hon beskriver den så: » Där fanns inga sten- lyktor.
ingen damm med glänsande guld- fiskar och ingen bågig bro, endast stora träd med naturligt växande grenar.
oslaget gräs och - ritten att växa fritts.
Och hennes spirande opposition mot det tra- ditionsbundna tar sig uttryck i att hon omgärdar sitt område med ett rustikt stängsel a v grenar i stället för ett av bambu och a t t hon i stället för att plan- tera blommor sätter - potatis!
Den tukt och pliktkänsla, som ä r så k a - rakteristisk för japanskt hem- och sam- hällsliv har för individen ofta resulterat i ett motsatsförhållande mellan inre och pliktens värld och käns- yttre liv, mellan lans.
Det är den som gör, » att en till döden sorgsen moder småler, då hon ta- lar om, att hennes barn är döende, och att ett barn, som slagit s i g, snyftar: » Jag gråter inte ».
I denna japanens förmåga till självbehärskning.
så beundrad av oss, ser Etsu Inagaki, Japans egen dotter, på visst s i t t en fara.
Särskilt har den ja- panska kvinnan lidit genom våldsförandet avsomnade under efterkrigsåren, då svarskänsla och självständighetskrav.
Och Frankrikes ekonomiska läge var så lit- egentligen har v i nu bara en fiende att omordentligt gynnsamt, att kvinnorna bå- kämpa emot, traditionalismen, som för- ill- skansat sig bakom sina sista bålverk.
het Jag måste erkänna att jag verkligen hop- rigt pats a t t detta år skulle medföra en slut- in Ii: ' seger för våra ansträngningar.
med sådan sty yrka, gjorde kv kvinnofrågan Elisabeth Janstein.
på hennes inre liv - tankens såväl som känslans.
Västerlandets på individualism: .rundade sociala liv, som j u på ett helt annat s i t t än Japans tillåter var och en att vara just sådan han är, synes henne i princip sundare mera utvecklande och i därför lyckligare.
I Inagakis bok finns några vemodiga rader, dar hon talar om a t t det land, som givit henne så mycket - Amerika - ej kunde eller ville mottaga något av hen- ne.
Underförstått: Västerlandet ä r sic
U (Forts. fr. sid.
1.)
e j lokalen och arhetarpubliken troligen varje vetenskaplig kår.
Av dessa intet- ignaturen Dewes artikel i n: r 15 ej- pjäsen. » Båda synpunkterna ä r o s %- lektuella ha nationella kommittéer lyckats om » det stora misstaget » ä r sanner- kerligen mycket typiska för d e olika sam- placera ett fåtal för längre eller kortare Iigen ett ord i rättan tid.
Det kanske hällsskikten.
I de flesta mindre städer tid, enbart Storbritannien har mottagit skulle ha kunnat sagas tidigare.
detta sätter en viss kategori a v publiken aldrig över 400.
(Man erinrar sig osökt svå- ord.
men då var ej tiden eller människor- sin f o t i en lokal d e anse » klass » - beto- righeten a t t i Sverige få något allmänt na så fullmogna för det.
Nu däremot Det kan ej gärna bliva nämnvärt säm- re eller sorgligare s,, det nu är i stort S nad, såsom Folkets hus.
Godtemplarlo- intresse för dessa flyktingar.)
För den äro de det, sett.
vare sig man tänker socialt, kom- munalt, politiskt eller » planetariskt ».
Dar- f ö r ä r man berättigad a t t påyrka ett för- sök från kvinnornas sida a t t genom ett Den givna lystringssignalen ansvarsmedvetet och målmedvetet arga- e. dyl., och detta fullkomligt obe- stora massan av hemlösa ä r situationen hör nu vara välkommen för vem som helst niserande eller åtminstone samlande av roende av den underhållning som d ä r förtvivlad.
Ofta utan pass och därför ut- och med glädje kunna åtlydas av a l l a de kvinnliga väljarskarorna påverka i för- kalen ' hög visade från land ti ' ' land, utan uppehålls- vederbörande Nu ä r förvirringen, oklar- tillstånd tvingas d e a t t hålla sig gömda heten och ovissheten inför all slags poli- eller driva vidare.
som ett nutidens vand- tisk maktkamp skrämmande och bekläm- epeert-^ e~ svårt ringsfolk.
Under heroiska ansträngnin- mande samt det politiska misslyckandet, gar söka d e hålla sig uppe, men om de missnöjet och oron alltför uppenbar för kapitel.
lämnar åt sitt öde sjunka de allt djupare att ej varje allvarligt försök till sanering Men än mer beror denna givetvis på ned i nöd och hitterhet och måste till sist skall finna en god jordmån repertoaren.
Från Sala klagas: » När bli ett oroselement, som utgör en social Våld gavs i gott spel, var kassan 80 kr.
; fara.
A andra sidan ha många a r dem ovanligt duglig och erfaren, med hus- ett par revyer gåvo 2- O 300 kronor., genom ett handtag i rätta ögonblicket tru och två barn, efter flera måna- Angående publikfrekvensen uppges i 6 återvunnit förtriistan och genom sin he- ders koncentrationsläger frigiven, men fall, a t t föreställningarna varit nästan ut- gåvning och yrkesskicklighet blivit en till- tvingades lämna sitt hem, emedan han sålda, i 4 fall, att de pivits tar goda hus, gång för det land, som adopterat dem, var för avhållen i sin stad, så att hans i 1 fall för ungefär halvhesatt salong och Sa berättar vår ciceron och bläddrar i i 7 fall uppges publiktillströmningen ha registret för att finna några typiska fall: kvarstannande kunde skapa opposition mot den nya regimen varit mycket ojämn.
i Sollefteå anse!
a) I '.
d. socialdemokratisk borgmästare, b) Sällsynt begåvad teknologie studeran- man detta hero på, a t t föreställningarn de, som suttit 1 1 månader i fängelse kommo för nära varandra.
I Nynäshamn för att, ehuru ej kommunist, ha skri- Skådespelerskan fröken Karin Alexan- slog en uppläsningsafton dåligt ut, me- dersson, vilken i vinter turnérat genom dan där liksom även på en del andra vit ett privat brev till en kommunis- stora delar av landet med » Flickor i uni- tisk kamrat.
orter Tiggarstudenten lockade en talrik form, har nedskrivit en del intryck från c) Kvinnlig läkare.
underhåller nu sin fa- publik.
I Siiderhamn konstateras god sa- denna turné, och hon har välvilligt låtit milj i Paris genom att arbeta med long vid operetter, men föga intresse vid Tidevarvet taga del av dem.
Framför allt allvarligare skådespel.
Även i den tea- städning på morgnarna, lagning av kommer hennes uppfattning om reper- hotellinne på eftermiddagarna och till- terintresserade staden Falkenberg har toarfrågan fram med helt nya och mycket verkning av hemgjord konfekt på kväl- gjorts den erfarenheten.
att lustspelen loc- tänkvärda synpunkter.
lama.
ka mer än skådespelen.
Greveniuspjäsen bjudes.
Lokalförhållandena inverka grad på publikens sammansättning.
sta hand d e sociala och kommunala po- litiska förhållandena och genomföra så- dana förnuftiga reformer som » ligga kvinnohjärtat närmast ».
detta syfte kunde ju antingen bildas kvinnliga po- litiska fackföreningar eller ock - och hellre - hör man få till stånd en allmän kvinnosammanslutning (parti?)
som kan, - arbeta f ö r och rösta på såväl egna kan- lappgubbarna! » köping under riksteaterdebatten framstod nytta eller glädje av det.
Börja inte med i hela världen, här finns den!, Den ome- i ett något egendomligt sken, då dess om- d e stora dramatiska mästerverken och in.
delbara hjälpen får ofta inskränkas till te heller med alltför moderna, experiment- betonade pjäser.
Utgå ifrån att, utan att sänka nivån till en låg och billig ståndpunkt, dock g e publiken pjäser, som den förstår, roas av och tycker om.
Det finns tt om goda folkpjäser, roliga lust- spel och sådana skådespel som, utan att vara alltför litterära eller svårfattliga, dock ge publiken värdefull behållning.
Ges med andra ord en för den Stora pu- bliken lämpad repertoar, förstklassiskt spelad och uppsatt, så lär den sig små- ningom a t t tycka om teater, och om ock- så d e första föreställningarna skulle vara » knappast ».
Från Östersund har höjts en röst med tack för att den fört problem under debatt.
Det torde nog få anses höjt över varje tvivel att R.
P. O. Rivit landsorten en mera gedigen repertoar.
dåligt besökta ä r jag säker Om, att ef- ter hand ett verkligt publikintresse skulle stimuleras.
T Y teaterintresset finns, fast Detta har på många håll räknats på för- eningens kreditlista och hör naturligtvis också så göras.
Fråga är väl dock om man inte därvidlag kanske skjutit över målet och just därför ej nått den stora rar på den avlägsnare landsbygden s. k. band, mansattatta av amatörer och led- da av företagsamma ’ direktörer ’ ‚ som prestera i alla avseenden skandalösa ’ fö- reställningar ’.
Till dessa evenemang re- den näring det nu får är antingen för ex- klusiv eller alltför primitiv.
Det existe- publiken, som man dock främst velat nå.
ser publiken miltals.
Det intresse för teater, som alltså otvivelaktigt finns.
måste ledas in p i rätta banor, men detta göres, som sagt, inte genom a t t spela va- re sig klassisk eller hypermodern drama- d tik.
Låt det bli en senare fråga.
Locka först publiken att självmant komma till teatern och börja sedan med lämpliga 1 medel att uppfostra den.
Jag vill med detta inte ha sagt, att inte de Stora kul- tursamhällena skulle ha den stora och moderna repertoaren, Det ovan sagde gäller naturligtvis i främsta rummet de mest avlägset liggande platserna - - -.
att hålla flyktingarna vid liv och a t t mild- ra barnens lidanden, medan man söker efter någon utväg.
Men blotta vissheten om att någon tänker på dem kan hålla modet uppe.
De visa ofta en rörande solidaritet.
Vid en bespisning.
sade en man: » Om j a g äter mindre, kan Ni då ta emot en till? » (Tyska läkare, som själva vistas som flyktingar i Paris, ha startat ' en fri klinik för flyktingsbarn.
75 % av barnen ha befunnits lida av hög- gradig undernäring.)
Försök a t t starta jordbrukskolonier ha krönts med stor framgång i Frankrike och andra länder. '
Det gäller att odla upp mark, som legat i lägervall eller e j ansetts lönande.
– I Tyskland leva tu- sentals kvinnor och barn berövade sitt stöd, männen ha längesedan förts till kon- centrationsläger, oron a bägge sidor dri- ver spänningen till bristningsgränsen.
För sådana hustrur försöker den tyska cen- tralen skaffa en tids rekreation vid ett en- kelt vilohem.
- Frankrike har genom sir närhet fått mottaga den största invasio- nen av landsflyktiga, nu senast även från Saar, och hjälpkommitéerna stå inför n ny stor livsmedelsutställning ha i Stockholm - den av Kon- anordnade Smakparaden i Berns Den vill visa det svenska lantbrukets pro dukter i den förädlade form vari de till sist möta konsumenterna.
Det är här till största delen fråga om konsumentkoope rationens egna tillverkningar.
Som hel het per utställningen en imponerande bil av deras höga nivå.
Det börjar med brödet.
Man får e idé om den svenska stadsbefolkningen krav på omväxling ifråga om det dag liga brödet vid åsynen av bortåt 40 olik sorters matbröd i d e mest aptitliga kva litéer och förpackningar.
Brödparaden kompletteras av d e utställda mejeripro- dukterna, 30 ostsorter t. ex., och kor, i minst 50 olik och charkuterivarorna variationer.
Den svenska frukten är för närvarande obefintlig, men som ungefär öppnats didater som ock andra.
men endast så- en kommer femtedel på kooperationen, a " hela Sveriges finns fruktimport här myc- dana vilka deklarerat sin anslutning till ket i fruktväg att visa upp Grönsaker na uppta med hänsyn till årstiden et detta kvinno- » partis » paroller.
mindre utrymme.
fast några väldiga bun- Vad slags paroller kunna då kvinnor rädisor och spenat av alla stånd och läger förena sig om?
tar rabarberstjälkar, Svaret härpå kan¨ måhända utrönas ge- ge eftertryck åt reklamen för svenska vi taminer.
nom en diskussion i Tidevarvets spalter.
Den rikhaltiga sorterinpen av färdigla- Får jag som eventuell bas eller u t g å n g s gad mat påminner kanske allra mest på punkt för denna diskussion nämna att i tågligt om den förändring fram emot de Åbo på initiativ av kvinnoföreningen funkisbetonade hushållet som pågår De självförsörjandes klas Unionens därvarande filial f ö r ögonblic- storstäderna.
ket diskuteras ett förslag till gemensam- siska kroppkakor och sillbullar är inte ma kvinnoparoller, omfattande fyra punk- längre den enda utvägen för d e jäktade ungkarlshushållen, där det bara gälle ter nämligen.
att få någonting som är bekvämt och bil- i) för samförstånd mellan nationer och ligt.
Numera finns det både ärtsoppa blodpudding, potatishullar och fiskfärs a t individer, 2) för samma rätt för kvinna som man få färdigt champinjonsoppa i stelnad pu till utbildning och arbete ävensom för reform, majonäs, efterrätter och puddin gar i stor omväxling.
När säsongen stå likhet inför lagen, på sin höjdpunkt kan avsättningen på fär- 3) för tryggad existens vid sjukdom, ål- diglagad ärtsoppa gå upp till en åtta, nio ton i veckan berättar vår ciceron.
derdom eller arbetslöshet.
4) för ungdomens och barnens väl.
Smakparaden är som utställning intres- Vad säga Sveriges kvinnor om detta sant och upplysande, Därtill festligt ar- rangerad av Isaac Grünewald och med de- förslag?
Numenius.
korationer av elever från Konstakademien.
Den visar inte bara vilken mångfald av värdefulla livsmedel som framställas i vårt sättning för sina utlägg för d e flyktingar land under den långa proceduren från d e mottagit.
jordbrukarens personliga arbete till ma- Men så länge ett sådant ingripande är skinernas mastillverkning.
Man får ock- endast en from önskan, får icke den fri- så ett starkt begrepp om d e raska fram- villiga hjälpen strejka, och de olika pri- stegen ifråga om praktiska förpacknin- gar, allmän hygien och kultur som ut.
vata kommittéernas vädjan till mänsklig märker den fabriksmässiga livsmedelspro- solidaritet får e j förklinga ohörd.
Judiska duktionen säkert ä r Konsum i Stock- församlingar ha givit oerhörda summor holm ganska förebildlig i detta avseende.
till den allmänna hjälpverksamheten, utan, Här finns alltså den omväxlande födan i tillräcklig mängd och a v bästa sort.
Se- hänsyn till ras och religion Det borde dan ä r bara den stora frågan: hur skall vara en plikt för d e kristna a t t ej stå vi komma därhän att alla Sveriges inne- dem efter i offervillighet och människo- vånare ända ner till d e lägsta inkomst.
kärlek.
tagarna kan få sin tillräcklipa del därav?
» Spela inte Moliére för d) Läkare, icke judisk, avskedad för att » Första maj » tycks e j ha samlat så stor ha umgåtts med judiska kolleger.
publik, medan däremot ' » Flickor i uni- e) Aldrig professor med hustru, måste form, varit ett verkligt dragplåster.
Aven från Varberg påpekas, att säsongpro- Efter att ha citerat några mycket tänk- för att ej svälta ihjäl pantsätta klä- grammet varit ganska tungt med bl.
a. värda Ord i folkbiblioteksfrågan av fil.
der och till sist den skrivmaskin, som Kronbruden, Mäster Olof, Gustaf Vasa d:r Gustaf Stridsberg skriver fröken han behövde f ö r att kunna förtjäna på översättningar.
och Othello.
Endast från Norrköping de- Alexandersson i anknytning därtill: » Res Lika skiftande som fallen ä r o måste klareras bestämt: » Då verkligt stor konst inte som en gång Skådebanan upp till bjudits, har teatern varit fullsatt », Ty- Kiruna och spela Moliére för lappgub- hjälpen bli.
I kväkarnes central i Paris värr måste man dock erkänna a t t Norr- barna.
De ha ingen som helst varken står det: » Om du inte h a r en enda vän bud emfatiskt förklarade, att Stockholms- operans föreställningar av Tannhäuser var en vändpunkt i Norrköpings teaterliv, och det nedan genom operans regissör upp- dagades, att den fullsatta salongen och den stora entusiasmen nog mest berodde på att stadens egna invånare medverkade i kör och orkester.
men a t t vid d e före- ställningar där operan medfört egen kör, hade husen varit ganska klent besatta!
Frågan: » Har Riksteatern bjudit en mer fängslande repertoar än äldre tur- néer? » har samlat inte mindre än 13 ja- röster, medan 3 svarat » något » och 2 E - I övermänskliga uppgifter, ehuru myndig- heterna visa en storslagen välvilja.
för Internationella Kvinnoförbundet fred och frihet beslöt nyligen att vädja till Nationernas Förbund att taga sig an alla flyktinpar, som på grund a v ras- eller åsiktsförföljelser drivits ut från sitt Naima Sahlbom.
C.
