# ID: svediakorp-per3715
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,073
# sentences: 375
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


är Civilbefolkningens skydd en del av vår militärfråga - icke en privatsa k.
Resolution antagen av Svenska sektionens av I.
K. F. F. årsmöte.
F ÖRSTA MAJ HAR FIRATS på sed- vanligt sätt.
I Stockholm talade stats- ministern för 40,000 på Gärdet och fick som svar ett uttalande för regeringens välfärdspolitik, för folkpensionering, fred och folkförhrödring.
för I Berlin Hitlers tredje 1:a maj-demon- stration med tal av der Führer om den nyinförda värnplikten far halvannan mil- jon åhörare.
I Moskva militärparad med flygmaskinsuppvisning på Röda Torget.
I Paris däremot förbud mot demonstratio- Och i Wien förbud för alla, utom Fosterländska fronten.
NER.
SOCIALMINISTERN FÅR ANMÄRK- NING FÖR VALDAGEN i Stock- - konstitutionsutskottets de- som riktar sju an- märkningar mot regeringen.
De gälla främst statsråds privatuppdrag, vissa fall av kommunala beredskapsarbeten Och lån holm i chargebetänkande till enskilda företagare samt uteblivna åt- gärder ifråga om s. k. statsfientligt pro- paganda.
F Ö R N Y A D UTREDNING I ABORT- skapet, som starkt kritiserar:::: t förslaget, dock utan att ha enats got gemensamt yttrande, Om nå- men med över- lämnande av den förda diskussionen frågan.
TOLV i UNDERVATTENSBÅTAR TYSKLAND, enligt BYGGAS ' Alltså ett officiellt tillkännagivande.
nytt traktatsbrott!
Problemet om rust- ningsbegränsning till sjöss.
som skulle behandlas vid den tysk-engelska nternationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet har ständigt sökt att befolkningens huvudmassa miste själv ombesörja åt sig tillflykt.
betäckning, luftförsörjning, anfall.
exercis och vård vid luft- Eftersom allt detta skjutits över på lo- kalt initiativ, s.?
kommer hela detta jätte- problem att ligga utanför försvarsdiskus- sionen och den statliga budgeten.
Ifråga om alla andra utgifter lita kommunerna allt mer till staten, men här försiggår en utveckling i motsatt riktning: staten s k u d dar av halva försvaret på kommunerna Civilbefolkningen ä r i dubbel måtto försvarslöst!
Den trummas ihop till möte och inges en oemotståndlig blandning av musik, facktermer, skrämsel och försäk- ringar om skyddsvärdet i den plan som framlägges.
Att gasmasker hastigt bli omoderna, att experterna tvista om man bör gå ner i källare eller gå upp i våningen vid gasanfall får man inte veta, ej heller ges en aning om vilken genom gripande omläggning i en stads liv ett verkligt luftförsvar skulle betyda.
Man överlämnar tacksamt åt sakkunskapen att sätta i gång skaffar pengar och gläder sig åt att » något blivit gjort på ett håll ».
Värdet av att några hälsingborgare kla- ras, medan malmöborna äro utan skydd, dras icke i betänkande.
Det är så mycket märkvärdigare att vi driva åstad på detta sätt som försvars- heredningen j u snart är färdig.
Det före- Tyskland.
tt den svenska regeringen gillat dan- ske utrikesministern Munchs milda handlingssätt ifråga om tyska upprustnin- gen och noten i Förbundsrådet fick man veta i tisdags, då utrikesminister Sandler besvarade ett par interpellationer i riks- dagen från hr Lindhagen i första och Hagberg i andra kammaren.
Hr Sandler motiverade det med spänning emotsedda svaret med ett påpekande att den a v För- antagna resolutionen mot Tyskland icke väl motsvarade de allmän- na huvudsynpunkter som man enats om vid ministerkonferensen i Köpenhamn Dessa gingo ut på att man framförallt bör eftersträva att situationen tillrättaläg- ges sålunda, att Nationernas förbund be- varar ännu återstående möjligheter att verka för förståelse mellan de makter som stå i motsättning till varandra, och a t t den huvudmöjlighet som man hör ha för ögonen är, att den nuvarande kapprust- ningen bör avlösas av ett tillstånd där de militära förhållandena i staterna äro ord- nade genom en konvention på gemensamt erkänd R ö d a grundval.
Skola mindre stater i en stallning som Sveriges fylla en självständig uppgift.
bö- ra de även framdeles verka för att till varata möjligheterna till politisk avspän- n i n g och¨ mot en kapprustning som på in- tet håll längre bindes av fördragsmässig internationell reglering.
sade utrikesmi- nistern.
.
Hans resonemang vann på intet sätt interpellanten.
hr Hagbergs gillande.
vil- ken önskat ett betydligt kraftigare upp- trädande mot den tyska våldspolitiken.
För utrikesministerns linje talade däremot med värme hr Lindman medan hr Flyg för Socialistiska partiet deklarade någon sorts mellanståndpunkt.
Har det varit en omdebatterad fråga huruvida dr Munch kunde anses repre- sentera hela Skandinavien, har man allt- så nu fått klarhet Vad Sverige beträffar.
Debatten i riksdagen gick emellertid ett steg längre.
Den färgades i hög grad av det ofta framförda kravet på närmare kontakt i utrikespolitiska frågor mellan regering och riksdag.
A I sprida ' upplysning om den fara som det moderna luft- och gaskriget inne- här för civilbefolkningen en fara som icke kan avvärjas annat än genom bekämpande av kriget i sig självt, Förhundet har därför med beklagande iakttagit den stigande tendensen till mobilisering av civilbefolkningen, som även i vårt land fått sitt uttryck i förheredande arbeten för omfattande och dyrbara skyddsanordningar och gasskyddsövningar samt försäljning till allmänheten av gasmasker.
Med hänsyn till det oklara läge vari frågan om civilbefolkningens skydd befinner sig.
Uttala vi oss på d e t bestämdaste mot att länsstyrelserna få rättighet att sätta i g å n g vidlyftiga f ö s v a r s a n o r d n i n g a r i förbindelse m e d privata kommittéer med m e r eller m i n d r e militärt och kommen- iellt inslag.
Vår uppfattning ar att civilbefolkningens ställning och skydd vid krig bör behandlas och utredas som e n del av vår militärfråga.
Forst sedan svenska folket fått överblick av läget i dess helhet bör det fatta beslut även om civilskyddet, Vi hänvisa till Danmark, där staten själv behållit saken i sin hand.
Den statliga gaskommissionen i Danmark har planerat en räddningstjänst för luftanfall, men icke ansett sig kunna rekommendera varken gastäta källare eller gasmasker.
Myndigheterna i ett land m e d m e r a utsatt läge än vårt synas icke vilja taga på sitt a n s v a r a t t i n g e befolkningen sken a v trygghet g e n o m dessa enligt vår uppfattning illusoriska s k y d d s medel.
et är en märklig resolution som om- buden för Fred och Frihets lokal- föreningar fattat på sitt årsmöte.
Gläd- jande nog ha de aktiva fredskvinnorna nedlagt en allvarlig protest mot manövern att bryta sönder försvaret i två delar och överlämna ena hälften att skötas lokalt under länsstyrelsernas hägn allt efter till- gång på privata och kommunala medel lipa berättigande.
Att tack vare luftkri- get så icke längre e r fallet har icke rejält sagts ifrån, i stället har i all stillhet gjorts en överflyttning av uppgiften på de ci- vila myndigheterna och förgäves har man väntat på en offentlig diskussion.
som skulle sprida ljus över den revolution som håller p i att ske.
Det passiva försvaret är en väldig u p p gift.
När man far över ett land i flyg- och initiativ.
Skyddet av civilbefolkningen har ända plan, ser man bäst hur försvarslölsa stä- faller ' otänkbart att den skulle acceptera denna klyvning i ett statligt aktivt och ett privat passivt försvar.
Ty en plan för det aktiva försvaret måste antingen räkna med det passiva som en nödvändig del i vilket fall ledningen måste ta det på sitt ansvar eller också anse att det är ogenomförbart och då fordra att all energi koncentreras p i det aktiva försva- ret, d. v. s. bombflottorna med tillbehör.
Men då måste j u det privata plåstrande och ödandet av pengar i båda fallen stoppas.
Fred och Frihet har med rätta protesterat mot att uppfattningar av vad ett försvar verklipen skulle betyda på detta sätt suddas ut genom att gränserna gö- ras flytande mellan officiellt och privat försvar och.
pengarna tas ur skilda kas- sar.
Som medlem i Nationernas förbund är Sverige skyldigt att deklarera ärligt flottkon- sen vi upphörde med angreppskrig an- der och byar äro, hur Öppna uppåt.
Det vad försvaret kostar.
ferensen i London, har därigenom ytter- ligare komplicerats och konferensen har på Hitlers begäran uppskjutits.
De europeiska underhandlingarna be- finna sig f, ö. i ett stillestånd.
Nästa steg lär bli en förberedande konferens mellan Italien, Österrike och Ungern om de be- segrade Donaumakternas upprustning — innan Donaukonferensen sammanträder i juni.
Försvarsfördraget mellan Frankrike och Ryssland som formulerat.?
i överensstäm- melse med N.
F:s akt och redan befint- Sverige och setts vara militärens sak och huvudsak- passiva försvaret i civila händer betyder om Sverige.
tyske mannen främmande begrepp.
Mötet avlöpte icke utan handgripliga stri- — digheter.
HÅRDA FÄNGELSESTRAFF — det längsta på 18 år – har ådömts ledar- na för del socialdemokratiska skyddsför- bundet i Österike, för dellogandel i febru- aristriderna i fjol.
Såsom anklagelseak- ten angav, anklagades medlemmar i det republikanska skyddsförbundet i republi- kens namn för att de varit villiga och be- avtal är färdigt att undertecknas.
RISTENDOMEN ÄR ICKE TYSKA slutna att försvara republiken och dess FOLKETS RELIGION och dess in- författning.
- Detta kallades högförrä- flytande i tyskarnas historia är snart en deri.
ET GREKISKA UPPRORETS EF- avslutad episod, säger professor Hauer i TERSPEL pågår.
Ett tiotal döds T y s k a T r o s r ö r e s e n, som nyli- domar h a avkunnats över delaktiga offi- gen haft sitt första offentliga massmöte i cerare och ett stort antal politiker, där- Berlins sportpalats, Trots tidigare för- bud mot rörelsen!
Dess mål skall vara, ibland den frånvarande Venizelos, stå in- för rätta.
Rojalisterna ha underhandlat icke precis uti återuppsätta Wotan som gud, men att skapa en » ny teutonisk mo- med ex-konung Georg i Paris om monar- ral », rasmässigt avpassad efter tyskarna kins återupprättande, men denne tycks liga K D och ägnad att göra dem starka och ädla.
icke vara hågad for vidare omvälvningar.
KILJEDOMSTOL FÅR AVGÖRA Om T y pacifism och fridsamhet äro för den f.
d. tycke undersåten Jacobs bortrö- Fogelstadförbundets vande ur Schweiz.
Sedan det¨ hor klor- lagts att tyska myndigheterna varit del- aktiga i affären vädjar schweiziska For- bundsrådet till Haag.
Som förnuftiga (Forts. å sid.
4.)
B ilderna äro tagna ur Svenska Turist- föreningens Årsskrift 1935 och före- ställa » Gården, jorden och skörden,, Skåne, samt Laitaure, sjön mellan polcir- keln och norska gränsen, Lappland.
Ur- valet kan sägas vara betecknande för den förnämliga årsskriften.
Ty den har i år ägnats Sverige som helhet, icke före- trädesvis något visst landskap.
Genom den anknytning till det nyligen firade femtioårsjubileet, som åstadkommes fram- förallt genom justitierådet Arthur Lind- hagens välformade och innehållsrika hög- tidstal, har årsskriften i år också fått en mera principiell karaktär.
Den utgör med sina intressanta, delvis helt förtju- sande uppsatser och sitt underhara bild- material den verkliga boken om Sverige.
Man önskar den stor spridning - även utanför de 127,000 medlemmarna av Tu- ristföreningen - ty den skänker både nöje, kunskaper och vederkvickelse.
I -
Paulus.
D D e n 4 M a j 1935 en av Moa hiartinson undertecknade artikeln uppfordrar mig till ett in- är kvinna och lekman, intresserad av Paulus.
Den Bindisk-ariska, symbolbildningen skall jag dock icke ge mig in på det skulle leda för långt ut i ett gungfly.
Jag skall därför söka hålla mig t i l l fakta och t i l l Paulus.
Jag tycker i min enfald det är synd om Paulus, att ha fått det där slagordet (» Kvinnan tige ») inbränt som sitt märke.
Det påstås visserligen i någon Kal- vid jordbruket och de stora kostna- Jag läser ju I samma hans eget brev som martidning, att våra omdömen om derna för de arbetslösa, söker man en helt självklar sak om de » kvinnor som den nuvarande jordbrukspolitiken förgäves efter, att någon skall fråga profetera i församlingen ».
Motsägelsen grunda sig på stads-skrivbords-jour- sig.
om arbetsförhållandena vid jord- hävs helt och hållet, om man med vissa nalistik.
Vi våga dock hålla före, att bruket kanske lämna något övrigt att språkkännare tolkar ställets mening så: det tyvärr är den praktiska erfaren- önska.
Det är i varje fall ett spörs- Kvinnorna skall inte sitta och prata (med heten, som framtvingar våra mindre mål som för säkerhets skull borde varandra), medan sammankomst pågår.
förhoppningsfulla yttranden i avse- tagas upp, i stället för att bryta sta- (Sådant händer f. ii.
numera också män ende på dagspolitikens och kohan- ven över lantbefolkningen med ett i riksdagen!)
Det är j u tydligt nog, en- delsintressenas byråkratiska åtgär- kategoriskt: männen viija inte till ligt sammanhanget, vad hon vill fråga om der till » lantbrukets fromma,.
Dess- lantbruket och kvinnorna viija inte - ej vad hon vill förkunna som hon värre få vi rätt undan för undan.
De mjölka.
Det, att förhållandena äro bör låta anstå till hemkomsten.
Paulus » sakkunniga » säga.
att de sakna för- mycket bättre än förr, säger inte, att talar också om kvinnliga mrdarhetare måga att uppfinna ett sätt för att de ej kunde vara ännu bättre.
Radio, som kämpat för evangelium liksom han begränsa möjligheten till jordens biografer och bussar ha betydligt själv.
Han var därvidlag en föregån- skuldsättning, ty de frukta att göra förminskat landsbygdens stora av- gare, det utplockade slagordet till trots!
intrång på den heliga äganderättens skildhet.
Men lantarbetsgivarna be- Liksom nationalism (eller klassgräns) Brödsäden som hövde inte anse som en nödvändig- nu hindrar och isolerar, så var det j u på maktfullkomlighet.
förr brukades till människoföda, het att invänta strejk för att över- Paulus ’ tid folkstammarnas traditionella lagras numera som museiföremål för tänka tidens krav på en arbetsgivare.
kultgemenskap, som obevekligt isolerade både de Varför inte använda sina möjlighe- dem från andlig gemenskap inbördes och vilket skattedragarna mätta och de hungriga - fä bidraga ter.
I bostadsfrågan borde landsbyg- i många fall uteslöt kvinnorna ur den med miljoner och miljarder.
den äga ett företräde genom alt kun- egna stammen.
Det var genom att bryta Som en av orsakerna till jordhrii- na skapa trevliga hem.
(Utan att sönder denna kultisolering och grunda kets obestånd har ofta anförts de som nu sker vänta på, att staten, nya » internationella » församlingar, a v dryga lönerna.
Hur kan det vara d. v. s. alla andra skattedragare ska män och kvinnor, som Paulus blev före- med den saken!
Då riksdagen ny- göra detta, vilket är en beprisad men gångare till sådana strävanden i vår egen ligen diskuterade arbetslöshetsun- stor skandal.)
Likaledes kan det tid som avse att bryta den trånga natio- derstöd, klagades från jordbrukar- hända att arbetstiden med fördel nalismens bojor och ena folken i lydnad håll över de höga bidragen till de kunde koncentreras i någon m å n.
gemenskapens lagar.
Utan Paulus arbetslösa, såsom även förorsakan- Det skulle även undersökas beträf- skulle också den unga kristenheten blivit de arbetsbrist inom jordbruket.
Är fande Iadugårdsskötseln, om man en isolerad krets, vars icke-judiska med- det så?
Vi ska inte gå in på den där delvis kunde ordna med skift, lemmar måst genomgå omskärelse etc., svårlösta frågan om arbetslöshets- särskilt i de större ladugårdarna.
m. a. o. bli judar för att kunna tillhöra understöd, om det rättmätiga eller Och då man påtalar att kvinnorna den.
Det var ju där som samvetena reage- orättmätiga i att underbetala ledig ej vilja mjölka, så måste man kom- arbetskraft.
Vi ska inte heller för- ma ihåg, att även kvinnor vilja ha rade så olika - alldeles som i försvars- neka, att det kan råda brist på ar- ett arbete med framtidsutsikter, de frågan nu.
Skulle man riva ned det hägn, betskraft inom jordbruket, det kan ska inte bara mjölka utan också kun- som i Arhiindraden skyddat Lagens vara möjligt.
Men vi vilja med be- na bli ladugårdsförmän, ty ladu- helgd?
Och var icke Jesus själv omsku- stämdhet påstå att på vissa håll finns gårdsskötseln hör dem rätteligen till.
ren?
Så frågades i bävan, till och med det till överflöd.
Vi veta också, att Då blir mjölkningen ett led i en Upp- av dem som ständigt vandrat med Jesus där finns arbetsgivare, särskilt vid gift, vilket förändrar saken.
Men sta- och som han skänkt uppfordrande fram- större gårdar, som i stället för att ten får lov att möjliggöra en sådan tidsnamn (sådana han j u icke kunnat ge ge hemmasönerna vid gården arbete, utbildning ej endast för män.
dem som först efter hans död slutit sig låter koniniiinen skaffa statsbidrag Den patriarkaliska andan har sin till hans flock!).
till kommunala » nödhjälpsarbeten », rot i äganderätten, den demokratiska Den frihet - på punkt efter punkt - vilka eljest skulle komma på skatt- i gemensamhetsintresset.
Arbetsgi- som för Paulus blivit ett med hans vare och arbetstagare äro alla arbe- Kristusförkunnelse, är urgrunden för all sedlarna.
När man då t. o. in.
ser dagspres- tare inom jordbruket.
Det får ej för- verklig moral.
Ur tvång kan ingen bli sen bekymra sig över arhetsbristen glömmas.
vare sig etisk eller kristen.
Det är där- för en säregen missuppfattning att kalla ningar över ämnet » Hur fostras man till Paulus » moralbegrepp » » små ».
Såsom uppfostrare? » Föreläsningarna äga rum Galaterhrevet!
Hela grundtemat är ju i Vasa Realskola och ske på inbjudan av frihet, men en frihet i gemenskap, där Centralförbundets för socialt arbete har- isoleringsgränserna jude-grek, slav- navårdskommitté.
Föräldrarnas förening, he Pedagogiska sällskapet, Svenska förenin- herre, kvinna-man demonstrativt upp- hävas ur den nya enheten.
Professor Adler håller en serie föreläs- gen för psykisk hälsovård, Sveriges Hus- Men erotiken då?
Paulus levde med ningar i Stockholm den 6-10 maj.
Bör- modersföreningars Riksförbund och Sil- världsundergång för ögonen en lika göres med ett föredrag över ämnet janskolans Pedagogiska Institut.
där pro- jan » Moderna psykologiska riktningar i in- fessor Adler senare i juni leder en kurs real utsikt framför honom, som giftgas- dividualpsykologisk belysningar ».
Däref- i » Individualpsykologi och uppfostran ».
förstörelsernas framför oss!
Liksom Jesus ter följer en serie på fyra dubbelföreläs- - känner han medömkan med dem som inför undergångens närhet - sätta nya Stipendium till Medborgarskolan barn i världen.
Men dem som äro an- på Fogelstad.
norlunda funtade, råder han uttryckligen: » Bättre gifta sig än brinna ».
Ett stipendium på minst 100: - kr, för Vad som på en sen eftervärld kunnat deltagande i någon au de båda 3-veckors- kurserna på Kvinnliga Medborgarskolan verka beklämmande är icke Paulus » mo- vid Fogelstad har annonserats iran Skå- ralbegrepp ».
Utan det faktum, att ut- ne.
Kurserna äga rum 14 juni-6 juli, trycken för hans genomgripande livser- resp. 18 juli-9 aug.
Ansökningar om farenhet generaliserats till läror och ofta stipendiet insändes senast den 15 m a j till adjunkt Hulda Lundh, Långgatan I 1, diskuterats av människor som aldrig Ystad.
kommit nära de djup där hans omvälv- Ett spörsmål.
lägg.
Aven jag och även jag ar - Kanske lämna arbetsförhållandena vid jordbruket något övrigt att önska? '
- - för Alfred Adler åter till Sverige.
- -
.
Sigrid Undsets minnen F ö r den som älskar Sigrid Undsets böcker, som beundrar henne som konstnär och sörjer över henne som ka- tolik ä r hennes sista bok något man inte bör förbigå.
Det ä r nämligen om sig själv hon talar i den.
Elleve aar ä r hen- nes egen b a r n d o m och man kan pott sä- g a, att den innehåller nyckeln till förståel- s e n a v henne som människa och konst- när.
sista än dussinvis med böcker i barnpsykologi visste man förut.
Av denna bok framgår detta ännu tydligare.
tack vare honom hennes väg gått till- baka till medeltiden.
Det är tack vare honom Kristin Lavransdotter kom till.
Bonden Lavrans, denna utomordentligt vackra fadersbild i Sigrid Undsets stör- sta verk, ä r Ingvald Undset själv.
Han dop bara fyrtio å r gammal men tillsammans med honom upplever sina första elva år.
Det var alltid hans hopp, att d e en gång skulle arbeta till- sammans.
n ä r hon blev stor.
Med ho- nom läser hon redan som liten Den äldre Eddan p i oldnorsk - och fryser över dikternas skönhet.
Och i » spisestuen » därhemma gör hon förstoringar efter av- bildningarna a v freskerna från d e etrus- kiska gravkamrarna, over lejonporten i Mykenæ och av ruinerna från Agamem- nons borg.
– Inte underligt att det för- gångna till sist tog henne helt i sitt våld.
Sigrid Undsets danska¨ mor var fadern mycket olik.
V a r han romantik och dröm, så v a r hon verklighet och praktiskt för- stånd.
I deras äldsta barn, de hade två yngre döttrar, har det sällsynta skett, att strömmarna från båda på ett lyckligt sätt förenat sig.
Hade de gått isär hade Norden varit en av sina största diktare utan.
Med stor kärlek och ömhet h a r Siprid Undset tecknat båda föräldrana utan att dölja, att det är fadern hon s t å r närmast.
Det är väl utan tvivel också så, a t t den gloria hon lägger kring faderns huvud lyser ännu klarare därför, att han doc så ung.
Sin nior fick han behålla, och det man äger är aldrig så dyrbart som det man förlorat, Med faderns död förändra- Ingvild Den börjar med en skildring av hen- n e s första Ar i Kallundborg, den lilla dan- s k a stad d ä r hon är född.
Vet är några beundransvärda sidor av intens minnes- konst Sigrid Undsets här gjort av barnets första förnimmelse av sin egen tillvaro d e n varma sommardagen I en dansk » have ».
- » Den stille stekende sommer- varmen og d e lune vindblaff gjør likesom d e t lille barnet likt med alt andet som lever I haven.
Barnet sanser det med enslags orgiastisk fryd; d e t skubber sig grop, som en høne naar den bader i jor- den, og roter omkring sig med händer- ne lykkelig I bevistheten om a t dette maa det icke gjøre. » Siprid Undset h a r en norsk f a r och en dansk mor, och detta sista var orsaken till att hon kom att födas i Danmark.
Genom en lätt omskrivning a v sitt eget hon kallar sig och föräldrarnas namn själv Ingvild och föräldrarna Seming – h a r Sigrid Undset vunnit den frihet hon behövt för a t t kunna säga allt vad hon vill.
Det hon ger är en djärv och na- turalistiskt färgad skildring av en tem- och kvickögd liten flickas ’ peramentsfull erfarenheter och upplevelser, Den är noggrann och omständig och viker inte undan för mycket som andra skulle tegat med Att Sigrid Undsets far, den berömde i huset, – - Siprid Undset h a r vidgat skildrinpen till att bli allmängiltig, och psykologer och uppfostrare bör kunna ösa ur denna bok med fulla händer.
På ett utomordentligt » synskt » sätt har hon levat sin barndom emiren, och därför att hon gett den så – 3 Teatern utan mål.
MÖTESPLATSEN.
R iksteaterns Dramatturné har h a f t pre- Sundsvallsgruppen (IV Fogelstadför- miär på O ' Neills » Dagar utan mål », bundet hade den 13 m a r s ett trevligt sam- en gärning utan större betydelse för var- kväm å Runans festvåning, varvid doktor Sigrid Undset Ar icke freudist, heller in- ken provinsens eller huvudstadens from- Hildur Berggren i ett sakligt anförande införsatte d e närvarande i den just nu gen adlerist.
Hon följer troligen ingen ma.
Detta moderna mirakelspel ä r re- aktuella abortfrågan.
skola alls.
Men hon ä r en konstnär Som dan givet i Göteborg – och där på dess Tal.
betonade att det ä r en fråga, som Stadsteater tolkat så ypperligt att en berör alla.
Ahorterna ha ökat i oroväc- för att hon vet mycket om sig själv.
jämförelse med Stockholmsversionen, kande grad.
Det mest omdebattera- När Ingvild var ett par år gammal flyt- måste utfalla till de,, senares nackdel.
I d e i denna fråga Ar abort på so- tade familien till Oslo, och d ä r sattes hon Göteborg upplevdes skådespelet a v artis- ciala grunder Andra möjligheter att hjälpa modern bör först prövas, innan sedermera i skola.
För skolan och lä- ter och framför allt av regissören, Torsten abort företages.
För att förebygga abort kan vet mycket om barnens värld, där- av nyss nämnd orsak bör en utvidgad hjälpverksamhet för mödrar och barn å s t a d k o m m a s Det bör inskärpas en an- svarsfullare inställning till skapande av liv.
Alla, som uttalat sig i saken ha varit eniga om a t t krafter böra insättas på po- sitiva åtgärder fur att motverka aborter- na.
Mödrahjälp och upplysning äro d e rarinnorna fick hon a l d r i g någon vidare Hammarén.
I Göteborg var det så nära respekt.
Hon var skapad sådan, att hon ett mirakel som det kan tänkas – på orkade med visste hon mera och Dramaten var det ett underverk att man o f t a på e t t annat sätt än¨ vad d e sade.
satt kvar ’ till slutet, Detta just på grund En av dem svärmar hon likväl för, av en i detalj missvisande regi och de- Sigrid¨ Undset blev inte antireligiöst kor.
Alf Sjöberg hade som iscensättare men religion talades sällan inte på bråkdelen av en sekund släppt tea- uppfostrad, därhemma.
Orsaken till att hon en gång tiden blev katolik ä r p i ett p a r ställen terinställningen u r sikte.
Han hade för- I biografien antydd.
Så heter det t. ex. minskat en redan liten tanke till det min- på tal o m den grundtvigska psalmen » Jeg sta lankbarn.
låtit en okänslig dekora- har baaret lerkens vinge », att den » vakte tionsmålare snickra till en lätt transpor- a l t i d en positiv utvilje i hende.
For en tabel dekor – plywoodfunkis.
Det var de ' kom det vel av at hun av naturen var aldeles uskikket til at kvæde med i et en anskrämlig miljö och belysning - de grundtvigiansk høiskolelig aanderlig sjun- O ' Neillska orden nekade att skimra med inte t.ex. i viktigaste.
I diskussionen, som följde på föredra- get, framhölls bl.a. att preventivlagen ventivmedels användning tillåtas vilket skulle medföra att abort mindre ofta \, le- ve ifrågasatt.
Det framhölls såsom ett sorgligt faktum, att de sexuella spörsmå- len av en stor kategori människor ännu gekor.
Noget i hende satte sig till mot- något som helst liv, utsagda mot denna verge mot saant optimistisk prat om tro bakgrund och i denna tomma atmosfär.
känsla som avhåller många att i dessa paa det godes seir og h I aab om den lyse Artisternas arbete föll till marken utan stycken rådfråga likare.
Onsdagen den I5 april hade vi ånyo möte, varvid vi valde styrelse på ett år.
Tills dato har varje möte ombestyrts a v en eller två värdinnor, som även haft a t t svara för programmet.
Men hädanefter en mera tänker vi avhålla våra möten i anda!
Styrelsen fick föl- parlamentarisk jande sammansättning: ordf. f r u C.
Mag- I sör de vackra sakerna såldes, och f r u Anna Pettersson Fru Ida Mag- memorerat och utan något pet ».
De behövas, om vi eljest skola få Är det inte just nu t. ex. Kyrkan (med litet hednisk manna igen!
Men snart!
Nästa möte bestämdes till tisdagen den glo- den inspiration och det sinnelag (» men- stort K) som leder den spanska reaktio- Innan vi bli andligt oemottagliga.
14 m a j, Jag m e n a r s o r ord.
som hos Paulus starkare eller talitet ») som tiden kräver, svagare lyste av inre ljus och som allt- ett sinnelag som mäktar genomföra ej det jämt iiterstriilar detta för de ögon som blott världsve inför våldet Utan också psykologisk källskrift av största värde väldiga förändringar i social och poli- och lära av den.
Den ä r en genial män- se det.
och åter- Allt vad Paulus säger g å r ut från den tisk¨ sammanlevnad, som hänger som ett niskas barndom, återupplevd E I D A DEPOSITIONS KAPITAL- &amp; paradox han i sitt inre upplevat och som nytt moralbud over så många ibland oss, given a v henne själv.
Så som endast en stor konstnär förmår det.
A N K A.-B.
SPARKASSERÄKNING nödgade honom ut på helt andra k o s o r moralbud av det ursprung, som i Ellen Michelsen.
än han någonsin kunnat drömma om.
varje tid kräver ny utgestaltning, nya mot högsta gällande ränta.
Siprid Undset: Elleve aar.
Aschehoug, Ständigt måste hans tanke ställa detta lidanden och nya segrar.
Oslo 1934.
Svensk övers.
Norstedt, Grundat 1865.
E. F. N. nya I relief mot sitt eget och sitt folks 1935. barn tanklöst igenkännande upprepat som dödade läsa Sigrid katolicismen som den är: SÖDERMANLANDS N S K L B Stella Barnets naturliga samhörig het med båda föräldrarna måste fastslås.
Det danska lagförslaget om utanför äktenskap födda barns rättställning.
yde økonomisk Vickning for Udgifter, der paadrages en a f ham uden for Ægteskab besvangret Kvinde, der aborterar.
§ 29 ophæver de særlige Bestemmelser, ifølge hvilke Kvinder hidtil har kunnet føde paa Rigshospitalet under Hemmelig- holdelse Det tredje of Navnet.
Lovforslag giver Børn født udenfor Ægteskab, naar Faderskabet er fastslaaet Arveret efter deres Fader paa lige Fod med hans evt.
andre i Ægteskab fødte Børn.
Det femte Forslags § I bestemmer, a t Ægtebørn e r Børn a f Forældre, som paa Avlingstiden levede i eller senere har indgaaet Ægteskab med hinanden, selvom Ægteskabet forinden Barnets Fødsel e r selvom eller Skilsmisse, Det vil ikke, som paastaaet betyde Uvished, fordi man føler sig hjemløs og F a r e for Ægteskabsinstitutionen, ligesom utryg ved Uvidenhed.
O m Arven skrev en af dem.
at naar det heller ikke vil betyde e n Stigning i Tallet paa udenfor Ægteskab fødte Børn.
man har været udsat for a t arve to Men- Tværtimod vil det for baade Moderen og neskers Laster og Dyder, m a a man ogsaa F a d e r e n betyde e t øget Ansvar og der- være udsat f o r a t arve deres Jordegods!
Med Hensyn til Navnet foreslog adskil- med, om muligt.
en alvorlig Tilskyndelse til a t gifte sig.
Intet Samfundshensyn lige, at alle Børn burde døbes med baade synes tilstrækkeligt til a t fratage disse F a r s og Mors Navn og ved Myndigheds- Børn deres naturlige Krav om, a t begge alderen selv have Lov til a t vælge, hvil- Forældre tager Ansvaret og Følgerna af ket Navn, det ønsker at føre som sit.
den Kønsforbindelse, de har etablerat.
En skrev, a t Samfundet forbyder jo nærbeslægtade Mennesker at indgaa Æg- o r nogen T i d siden udskrev Dansk teskab, altsaa maa man ogsaa vide, hvem man e r i Slægt¨ med.
Kvindesamfunds københavnske Ung- Adskillige krævede Forbud mod Afsked dom en Enquête blandt alle Danmarks af Kvinder, der skal være eller er Mødre, unge Kvinder over disse Lovforslag.
P a a 2-3 nær gik alle Besvarelser ind alene paa Grund af Moderskahet.
Saa- for de nye Lovforslag, og disse to eller dane Afskedigelsesbestemmelser foranle- tre havde en Mand eller en Kæreste med diger mange unødige Svangerskabsafbry- F Ægteskabet og § 2 bestemmer, at fødes et Barn, me- dens Moderen er gift eller efter at hen- u S t e la K a r n e r u p. som här Ægtebørn med mindre Lovgivningen ud- des Ægteskab e r ophørt paa en saadan Tid.
at Barnet kan være avlet under Æg- ger en redogörelse för det aktuella fastsætter andet.
danska lagförslaget om utomäktenskap- § 2 g a a r ud paa.
a t Børn udenfor Æg- teskabet, anses¨ Barnet som Barn af Æg- liga barn, har utom sin verksamhet som teskab hor Ret til at faa tillagt enten Mo- temanden, med mindre det godtgøres, at et Barn født udenfor Ægteskab.
Tilslut- innehavare av ett korrespondensinstitut eller hvis Faderskabet fast- han ikke kan være Fader til Barnet.
ningen blev motiveret med, at Barnet i Köpenhamn, och trots sin ungdom gjort slaaet - Faderens Familienavn.
ustitsminister Zahle udtalte i sin Fore- alle Tilfælde e r uskyldigt og har Krav sig känd om intresserad och energisk § 3 bestämmer, at Faderen til e t Barn ordförande I Dansk Kvindesamfunds liv- udenfor Ægteskab e r ligesaavel som Mo- læggelsestale bl.
a, a t over 10 % af paa Beskytklse og Ret til a t være lige- aktiga ungdomsorganisation deren pligt g at forsørge Barnet indtil Danmarks levendefødte Børn er født stillet med alle andre Børn samt, at en- dets fyldte 18de Aar, en Datter d o g kun, udenfor Ægteskab.
Hidtil har man kun hver Mor og F a r skal være sig deres An- indtil hun gifter sig.
Barnet skal for- sørges, opdrages n$ uddannes under Hen- stillet disse Børn i retlig Stilling overfor svar bevidst og tage Konsekvensen af J ustitsminister Zahle fremsatte d.
1.
November 1934 i Folketinget 5 Lov- syntagen til begge Forældrernes Livsvil- deres Mor i det væsentlige som Ægte deres hand lin^.
børn, men bortset f r a Underholdspligten F r a unge Kvinder, der selv var født kaar.
forslag berørende Børn født udenfor Æg- I § 5 paalægges der bl.
a. Moderen un- f r a Faderen, er der kun i¨ ringe G r a d Tale udenfor Ægteskab hed det, a t e t Barn teskab.
Lovfor- altid har T r a n g til og Længsel efter a t der Bødestraf Pligt t i l a t opgive til Myn- om retligt Krav paa Faderen.
Det første Forslags § 1 lyder: Børn dighederne, hvem Faderen er.
senest I slaget e r baserat paa det naturlige Slægts- vide Besked, og a t det e r langt bedre for udenfor Ægteskab hor samme retlige Maaned efter Fødslen: § 10 paalægger en Mand Pligt til a t skabsforhold mellem Barn og Forældre.
Barnet at vide Sandheden end at være i Stilling i Forhold til deres Forældre s om F trykkelig derens – J.
delser, adskiller mange Mødre og Børn, fratager Kvinder Mulipheden for a t faa d e Børn, d e gerne vil have, for man kan nu engang ikke leve a f at være Mor, hverken i eller udenfor Ægteskab.
Der var Protester mod en Fremgangs- maade, som nogle Skoler anvender, ved hver Klasseoprykning at spørge alle Bør- nene i hele Klassens P a a h ø r: Hvem e r din Far?
I Betragtning a f det store An- tal Børn, der e r født udenfor Ægteskab, eller hvis Forældre e r skilt, eller i Til- fælde, hvor Faderen har forbrudt sig mod
De som Vetenskapens anspråk ha - Å de ta Cirkelkaffe gröna cirkeln kg 3: 30 bruna cirkeln kg 2:80 blå cirkeln kg 2:40.
.
konsum - kooperativa Givilbefolk- ningens skydd (Forts. fr. sid i.)
hushållare och river huvud reflekterande människor äro vi skyldiga oss själva att veta vad vi göra.
Skulle det visa sig att det nya, t i l l luftangreppshot omklädda försvar vi förbereda kräver en sådan ofantlig tillbyggnad av passivt försvar att vi råka ut i det orimliga, så måste vi också veta det, innan vi slå in på dessa nya vägar.
Svenska kvinnors tro, tillit och medver- kan påkallas nu för ett företag om vilket den yttersta dunkelhet härskar.
Om de begärde och finge ljus däröver, skulle de få se en rådvillighet, en oenighet och hjälp- Iöshet som skulle förskräcka dem och beröva dem alla illusioner.
Men det vore nyttigt, ty så kanske de vägrade att vi- dare vara med på galoppen.
Ett stipendium om minst 100 kr för bevistande av en sommarkurs på Fogelstad sökes senast 15 maj hos Adj. H. Lundh, Långgatan 1 1, Ystad.
ter her vetenskapen inom den fysio- logiska kemien riktats med en ny upptäckt.
Jag laser nämligen i Sv.
Dagbl.
att d:r Theorell lyckats att i kristallinisk form framställa det av nohelpristaparen prof. Varburg upptäckta » gula fermen- tet », som förmedlar blodets upptagning av syre.
Inte förstår en vanlig dödlig, en inom område vikten detta o b i l d a d, d e n r e e l l a underbara upptäckter.
Men, fastän man förstår så litet, så säger ens intuition att det är med stöd av dessa upptäckter i livsfunktionen, som en ny hälsolag skall uppbyggas.
Man måste få lov att g e ut- tryck för sin beundran inför dessa veten- skapens trogna arhetare.
Anmälaren i Sv.
Dagbl.
av ovanståen- de arbete säger härom: » Om man betrak- tar detta, ända från början till slutet klarlagda ferment, det gula, så gripes man ovillkorligen av förundran över no- turens sinnrikhet och ändamålsenlighet Det g i l l e r att framställa ett ämne ägnat att förmedla förbränningen i cellerna.
Först tillverkas då ett färgämne, så be- skaffat att det lätt kan oscilleras mellan en oxiderad och reducerad form, så att det kan tjäna till transport av syret.
Färgämnet måste därefter av för oss för- borgad orsak kopplas till äggvita.
Detta problem löses på den vägen att färgäm- net först kopplas till socker, därmed är vitaminet färdigt.
Resten kan djurkrop- pen själv sköta varvid vitaminet först förenas med fosforsyra och det sålunda uppstående » kofermentet » förbindes med Då äntligen en specifik äggvitesubstans.
är det gula fermentet färdigt för sin livs- viktiga funktion i cellandningens tjänst. » Vi ha fått veta att detta ferment är ett slags vitamin B 2.
Detta blir ännu mer intressant, da man får kännedom om att detta vitamin kan uthämtas ur bland an- nat äggula, malt, maskroshlad.
Vad det senare beträffar ä r det nog- mången be- kant att maskrosblad användes i folkme- dicinen.
Så har även en sammansättning av ägg och malt gatt ut i handeln såsom Sedan ur- ett av våra näringspreparat.
minnes tid har väl avkok på örter hört till huskurerna, då var det erfarenheten av dessa safters goda inverkan på den sjuka kroppen till det bättre som gav in- diktionen för dess bruk.
Man hade ej förrän nu i vår tid haft kännedom om des- S a livgivande krafter, som voro förbor- gade i växterna, i frukter och även i in- Samfundets Love, er det en ganske har- mellem en Mand og en Kvinde og d e r e s barisk Fremgangsmaade overfor sages- Børn mister noget ved, a t nogle Børn faar løse Børn.
de minimale Rettigheder, som frit Valg Nogle protesterer imod, a t man paa af Navn plus Arveret betyder.
Daabsattesten kan se.
om Foreldrene har været gift eller ikke og foreslaar opført Dansk Kvindesamfunds Fællesstyrelse kun Navne, Datoer o. I., som e r absolut har udsendt Spørgeskemaer til alle nødvendigt.
Det er dog den Blanket, man sine Kredse om Lovforslagene Besvarel- skal klare sig med hele Livet.
serne bliver behandlet i denne Tid, hvor- Nogle kræver lige Rettigheder for Fa- efter D.
K. vil tage Spørgsmaalet op til deren, naar han faar lige Pligter med Mo- Fællesmødet til Sommer.
deren.
En udtaler sig om Paastanden om, at F ø r s t e Behandling i Folketinget var de nye Love vil undergrave Ægteskabet: overvejende velvillig med Undtagelse Hvis den Institution, som hedder det of- a f de konservatives Ordfører V. Pürschel, ficielle, indregistrerede Ægteskab, for at der talte imod i et voldsomt Indlæg og bevare en vis Respekt om sig kræver saa hterdede.
a t Lovforslagenes Gennemførel- uhyrlige Ofre som Forringelse af Tusin- se vilde undergrave Ægteskabet og lega- der af uskyldige Børns materielle og aan- lisere de løse Forbindelser derved, at man den Institution D deIige Livsvilkaar, saa er næppe det Offer værd.
Der ær næppe legaliserar Frugten af dem.
nogen Fare for, at det lykkelige Samliv Sjældent har et Lovforslag sat Sindene i Bevægelse som dette.
Diskussionen gaar hele Landet over for og imod.
T I D E V A R VE T * Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stockholm.
Personlig deler jeg alle de Synspunk- REDAKTION: Telefon 20 48 42.
Mottagningstid ter, der blev fremsat i D.
K.
K.
U:s 10-12.
Enquête og slutter mig til Protesterne.
EXPEDITION: Jeg vil udtale Haabet om, a t man efter- Telefon 20 48 42. haanden maa blive klar over, a t udenfor Kontorstid kl. 10-12 f. m., e. m.
Postgiro 1544.
Æteskab fødte Børn ikke hele deres Liv PRENUMERATIONSPRIS: er Spædbørn, som det voksne Samfund P För helår kr.
6:- 1:75.
Lösnummer 15 öre.
Stockholm 1935 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
älvor av djur, förrän vetenskapen efter mödosamma experiment utviinnit de så kallade vitaminerna.
V i kunna kanske inte längre endast med ett leende avläs?
de små lapparna över kryddsängarna på Skansen.
De där.
i den mest trohjärtade naiva form, lova hjälp för snart sagt allt ont.
Naturligt- vis finnes här mycket vidskepelse och övertro - men också mycket av san- Hur viktigt ä r det icke att dessa nä- ringsfysiologiska fält klarlägges, att vår matordning och näringsfrap-a ordnas för friska och sjuka med stöd av vetenskap- liga fakta.
Vår näring måste bliva av hälsovårdande betydelse.
» Vad du äter.
det är du! » Jag skulle vilja tillägga: vad våra fäder givit oss i arv i detta och många andra hänseenden det ä r vi.
Om barnets kropp vårdades på det bästa sätt långt innan födelsen, minne inte då en sund själ skulle trivas i den kroppen och bygga upp en riktigt duglig harmonisk mänska.
T y är inte tecknet på ett rik- tigt sunt liv.
det, att människor känna lycka och harmoni horn av att vara till!
Säkert skulle detta kaos av otillfreds- ställdhet och kiv, fruktan och arbetslöshet, försvinna, om vi kunde få fram en harmo- nisk mäninskotyp.
Med andakt m i s t e vi stå inför de underbara livskällor vars gre- nar vetenskapen upptäcker.
Och bland dem alla är väl den grenen, som leder till upptäckter av för människorasen livsvik- tiga ämnen den som mest och livligaste bör uppmuntras och stödjas.
När jag läste om d:r Theorells upp- täckt så tänkte jag på, hur oändligt myc- ket viktigare det vore för en ung mänska att veta om sådana och liknande funk- t i m e r som försiggå i hennes egen kropp så långt mer intressant än att veta var den eller den staden är belägen, eller när den eller den kungen regerade.
Den för- ra insikten ger rika perspektiv och öpp- nar våra ögon för naturens stora under- fullo rikedomar.
Vi kalla detta Gud - vi kunna ej fatta den i sin helhet, men skönja den i den allra minsta av företeel- ser i livet.
Hur kan den lilla myran.
som drar sitt strå liver skogsvägen, fatta att det ä r skosulan på en mänskofot som spärrar dess väg.
- Lika litet fatta vi av mål och mening.
- Men, vi följa med intresse allt det vetenskapen finner i den stora Gudens fotspår.
A. Pzl.
H.
- spørge, med hvilken Ret andre voksne har sat Skranker for dem paa det Tids- punkt, da de var værgeløse Spædbørn.
Vi er mange unge Kvinder, der icke vil anerkende de Betragtninger, der har væ- ret fremme i den offentlige Diskussion.
at udenfor Ægteskab fødte Børn er &gt;Mor- børn », altsaa kun i Familie med deres Mor - og at i Ægteskab fødte Børn er » Farbørn » med Navn o. s. v. efter ham.
Vi ønsker af fastslaa alle lige Samhørighed med deres Børns natur- to Forældre, vi ønsker Barnets Krav paa Forældre- ne og Samfundet respekteret lige i alle Tilfælde.
Vi ønsker hverken Matriarkater eller Patriarkater, men lige Ret og Pligt for alle Forældre.
og Gyrithe Lemche har i sin Historie om Dansk Kvindesamfund fra 1 9 1 2 skrevet D.
K. i sin Tid, 1906 indgav og erkender D.
K:s Medan- om det Børnelovsforslag.
svar for de nuværende Børnelove.
Hun tilføjer: Saalænge Loven endnu tilkender Faderen Ret til at skjule sig for sit uden- for Ægteskab fødte Barn, vil den kun være a t betragte rom en god Begyndelse, e t Brudstykke, der venter paa de Hænder, som med Mildhed.
og Kraft kan faa Halv- ringens to Endepunkter til a t mødes til den sammensvejsede Rings ubrydelige En- kan skalte og valte med efter eget For- hed.
godtbefindende o: navnlig efter person- Nu staar vi ved Muligheden for at faa lige egoistiske Inleres-er, men a t ogsaa denne Sammensvejsning fuldbragt - jeg de bliver voksne Mennesker, som alle vil finske, Arbejdet maa lykkes helt!
andre.
som med d e nuværende Love man Stella Kornerup.
1-4 ASNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
helgd.
