# ID: svediakorp-per3714
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,326
# sentences: 402
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


or 20 år sen, då det andra krigsåret b ö r j a d e varas.
begåvo sig små grup- per av kvinnor från många länder i väg till Holland för att i namn av alla kvin- nor manifestera mot kriget och begära fred.
De möttes i Haag och formulerade där sina teser: en snar fred grundad, inte på militär seger utan på rättvisa, en ny värld påp andra sidan kriget som gav fri- het åt alla, även kvinnorna.
Dessutom föddes under dundret av kanonerna på belgiska fronten försökt och gjort sitt bästa, även om det inte övat något infly- tande på ödets gång kunde det efter kri- gets slut samlas i Zürich för att konsoli- deras och få sitt slutgiltiga namn: Fred och Frihet.
Den gången levde man under den befriande känslan att de höga hinder voro borta som krigsåren lagt i vägen för ett fredsarbete som kunde vinna de N ä r de första riksdagsmotionerna väcktes år 1929 om lagstiftning till skydd för tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter, var det tydligen knap- past någon, som anade de vittgående öljder som en utredning på detta om- rade skulle få.
Missbruken i de enskilda fallen föreföllo påtagliga och icke allt- för omöjliga att komma tillrätta med.
Se- dan frågan därefter passerat professor utredning och preliminära Trettonmannakommissionens iiverarhetning med åtgärder av delvis ut- vidgad räckvidd.
socialdepartementets överarbetning och Lagrådets granskning jämte alla vederbörliga yttranden från myndigheter och organisationer - för att slutligen föreligga som en starkt poli- tiskt uppmärksammad proposition till riksdagen - nr 31 - med förslog till lag om vissa ekonomiska stridsåtgärder, har den fått en betydligt större omfattning.
Under försöken att avgränsa begreppen part, tredje man, neutralitet och legitima stridsåtgärder har spörsmålet växt ut frdn en fråga om endast arhetskonflikter till en fråga även Om ekonomiska tvister på hyresmarknaden, mellan framställare av jordbruksalster och deras kunder samt mellan affärskonkurrenter på olika om- råden.
Icke minst intressant är att se, hur lantbrukarorganisationerna med det förändrade läget på jordbrukspolitikens område framträtt som en viktig faktor i taga stridsåtgärder, föreningsrätt och or- ganisationstvång, samt strejkbrytare ställning.
I den kommuniké, som strax före påsk utfärdades av andra lagutskottet angå ende dess ståndpunkt i saken meddela vidtag, att reglerna om behörighet stridsåtgärd tillstyrkts i stort sett så son de föreslagits av Trettonmannakommis sionen.
Detta innebär att det i regel en- dast är » de vanliga kamporganisationer na », och av dessa i regel huvudorganisa- tionen som har rätt till mass-stridsåtgär- der och detta först sedan säkerhet för ev skadestånd deponerats hos resp. länssty- relse.
Stridsåtgärder i vedergällningssyfte mo någon som haft del i en avslutad tvis få icke vidtagas.
Däremot avstyrker ut skottet regeringsförslaget om att osoli dariska föreningsmedlemmar skall undan tagas från skyddet.
Frågan om strejk brytarnas undantagsställning har bord lagts.
Stridsåtgärder för att förmå en skilda att organisera sig (organisations tvång) eller som vända sig mot förenings rätten få däremot icke vidtagas.
Visserligen äro ännu vissa frågor sammanhanget bordlagda.
Men sedan professor Westman i sitt Linköpingstal före påsk deklarerat sin och Bondeför- bundets nuvarande ställning på ett sät som låter ana ganska stor överensstäm melse med regeringens, d. V. S. vände detta sammanhang.
sig den mot politiska alltför långtgående spänningen Atgärder.
omkring tyck de Bergendals S E D A N SISTA NUMRET AV TIDE- bildade de där kvinnornas internationella många och så bli en makt inom politiken.
VARVET utkom hor en lugn och fredsförbund och valde sina emissarier De som utgjorde kärnan i förbundet solig påskhelg gått till ända - dock icke att gå ut till regeringarna och undersöka skulle organisera de andra kvinnorna mot ufon allvarliga bilolyckor.
de neutralas villighet att inträda som kriget; mot reaktionen, mot de samhälls- De politiska påsktalen ha som vanligt medlare och de krigförandes att accep orättvisor som föra till krig, mot orätt- gått av stapeln.
Jordbruksministern tala- tera medling.
Det var ett desperat för- visorna i fredsslutet, för uppslutning de i Malmö om det oundvikliga prisfallet sök tvärs emot alla de starka krafterna kring Folkförbundet, för vänskap mellan på spannmål.
Hr Andersson i Rasjön för- som sluppit lösa och icke Iäto sig hejdas forna fiender.
Detta syntes så mycket svarade i Malung Folkpartiet mellanställ- förr än de rasat sig trötta.
Iättare som kvinnorna nu voro i färd med ning mellan Höger och Vänster, som tala Efteråt förstår man att försöket var att få medborgerliga rättigheter i det ena ren fann vara en otidsenlig uppdelning.
dömt, emedan alla de krigförande hade landet efter det andra.
Ordet Frihet i D E N MYCKET OMSKRIVNA TRE- hemliga krigsmål, vilka aldrig kunde upp- förbundets namn betyder rent historiskt MAKTSKONFERENSEN I STRE- nås förr än de krossat motståndaren.
Då sett från deras sida som satte dit det en SA, som med ytterst små förhoppningar sade man sig snarast att det berodde på utmaning mot det imperialistiska och ka- sammanträdde den 11 april slutade mera att isoleringen m e l l a n de krigförande var pitalistiska samhället som vilar på våld förhoppningsfullt.
Först uppnåddes sam- för stor och fredsviljan munkavlad inom och vars rötter äro sammantvinnade med förstånd mellan England.
Italien och folken särskilt bland kvinnorna.
Men krigets Men endast få av de kvinnor Frankrike med anledning av Frankrikes även nu, då man kan bedöma bättre vad som samlades i förbundets nationella sek- hänvändelse till N. F. angående Tysk- det var denna handfull kvinnor gav sig i tioner kände till eller kunde följa denna lands s. k. traktabrott, vilket i tämligen kast med, säger man att det var rätt att tankegång, deras fredsarbete var starkt under diskussionens skorpa ordalag fördömdes.
försöka.
Hade tvekan och försiktighe- färgat av de nationella förhållandena: gång ha utkristalliserats såsom de mest En senare konferens.
den 121 i ord- ten fatt rada i Haag som så ofta sedan, » fred så långt vårt lands nationella in- avgörande ha gällt behörigheten att vid- ningen sedan Versaillesfreden, skulle be- så hade man ju fått ångra det i tid och tressen tillåta det », » fred för att inte det handla frågan om garantierna för Öster- evighet.
nuvarande samhällets grunder må vackla rikes oavhängighet, somt de övriga av- Tack vare att det nya förbundet som (Forts. å sid.
4.)
rustade staternas nu framkomna krav på upprustning.
STEG LÄR BLI ett fransk- ytterligare skärpt kontroll samt Englands, Underrättelse inlöpte under konferen- ryskt försvarsfördrag med ömsesi- Polens, Italiens och Japans om lindrigare.
sens gång¨ att Tyskland möjligen vore villigt att vara med om en modifierad diga besök i Paris och Moskva - ehuru Frågon går nu på nytt till regeringarna, taliens efterkrigsförhållanden till OCH EN HALV MIL- östpakt, vilket meddelande gjorde diplo- förhandlingarna för närvarande stött på TRETTIONIO slavien kunna hitintills delas i fyra svårigheter ’ och Litvinov rest hem för att JON KRONOR till arbetslöshetens materna mera förhoppningsfulla, innan de skeden.
bekämpande föreslår socialministern, ut- efter rikhaltig filmning.
intervjuer m. m. rapportero.
Det första sträcker sig från fredsslutet åtskiljdes den 15 april för att nästa dag D e NYA MEDLEMMARNA I INTER- över de redan begärda 55 miljonerna till till den 27 januari 1924.
Det ä r en pe- NATIONELLA ARBETSORGANI- bostadsbygge, arbetarsmåbruk och stat- riod av stor oro.
Italiens » omhänderta- åter träffas i Genéve.
F:s RAD SAMMANTRADDE DEN SATIONEN, Sovjet och U.
S.
A. ha för liga byggnader.
Till reservarbeten beräk- gande » av Fiume, det ständiga käbblet 16 APRIL.
I en mellanakt ordna- första gången deltagit i Arbetsbyråns nas 32 miljoner, till¨ beredskapsarbeten om minoritetsspörsmål, ömsesidig bitter- 4,5, till kontantunderstöd 2 och till A.K:s des den abessinska frågan Abessiniens styrelsesammanträde i Genéve.
het, å ena sidan framkallad av att Dalma- hänvändelse till N. F. avslogs, då Italien H I T L E R S 46-ÅRSDAG HAR FIRATS organisation 1 miljon ..
Men några reserv- tien med mycket små territoriers undan- av hela Tyskland - och även ut- arbeten i vägstyrelsernes regi vill stats- tag förblev jugoslaviskt, å den a n d r a or- gått med på att först begagna sig av skil- jedomsförfarande för gränstvistens reg- landet, ty t. O. m. kungen av England rådet icke ha längre.
Antalet arbetslösa, sakad av att det slaviska Istrien och an- skickade telegram.
Hitler fick två strids- som bära hjälpas, beräknas trots det för- dra närliggande, likaledes slaviska, om- lerande.
Den franska noten och tremaktskon- flygplaneskadrar i födelsedagspresent, bättrade läget uppgå till¨ 75,000 i måna- råden inkorporerats med Italien - detta plus en rad mindre stridfrön vallade att ferensens förslag till N.
F:s uttalande an- frdn SA och soldofförrningen Kyffhäuse- den för nästa budgetår.
— att länge omdebatterade förslaget ha mild rats.
Pier Gudro: Nästa Italien och Jugoslavien.
i I Jugo- N.
Om TVENNE LASARETTSLÄKA- samlevnaden mellan de båda grannarna togs sedan vid sammanträde den 18:de.
bund.
» De barnrika familjernas riksför- RES OFÖRMÅGA att på ett till var allt annat än god.
Vilket dock, det Enhälligt fy Polens utrikesministern, bund » överlämnade en höna poå tio ägg.
MPROMISSEN SEGRADE.
Riks- fredsställande sätt upprätthålla sina tjän- bör icke förbises, icke hindrade att han- sig reservationslöst, och Danmarks utri- d a g e n antog vid sista sammanträd- ster - på grund av en långt framskriden delsutbytet fortsatte att vara livligt.
Och har meddelanden gått ge- att, ovan angivna datum, mellan Italien kesminister nedlade sin röst, sedan hon det före påsk sammanjämkningsförslaget alkoholism en övergångstid på nära tre år - be- nom pressen, sedan sjukhusdirektionen och Jugoslavien högtidligt ingicks en vän- först motiverat att han icke kunde gå med träffonde kontrollen över rustningsindu- äntligen ingripit.
Skalle icke läkarnas på den delen av resolutionen, som direkt skapspakt, Det andra skedet börjar alltså under vände sig mot det tyska förfaringssättet.
strin Så att nu blir den arbetande vapen- egna organisationer redan på ett tidigare till- stadium kunnat ingripa?
Borde det icke industrien oberoende av regeringens I vilken mån representerar d:r Munch vad man plägar kalla goda auspicier.
Men de övriga skandinaviska länderna?
Därom stånd till 1938.
Hr Hammarskjöld fruk- ingå i deras uppgift, icke endast att till- fördragets goda verkningar dröja betänk- tade att kontrollen skulle äventyra er- varataga sina medlemmars ekonomiska ligt att infinna sig.
Det råder fortfarande ha högst olika meningar framkommit.
Tyskland protesterar nu i sin tur mot sättningsmaterielen Hr Westman däremot intressen utan även att se till att medlem- misstroende, tidvis också hätskhet, ehuru räddade förslaget frdn fall genom sitt på- marna i allo motsvara sin förtroendepost dov, liksom mullrande på avstånd Intill domen och anser att Folkförbundsrådet river upp bryggorna till Tyskland.
Sär- pekande.
att det vare utmärkt att neutra- i samhället.
dess Italien hösten 1926 etablerar om icke la stater f i n g köpa vapen i Sverige för PRIVATANSTÄLLDAS ARBETS- formellt, så dock reellt protektorat över skilt skarp vor protesten mot Sovjet.
Men att slippa ha med stormakterna att göra!
FÖRHÅLLANDEN skola tryggas strax förut hade Tyskland genom ett Albanien.
Och som följd härav den jugo- STORTINGET har beslutat genom laglig rätt till bl.
a. uppsägnings- slaviske utrikesministern Nincic avgår bankkonsortium beviljat Sovjet tvåhun- att icke exportera vapen till krig- tid, sjuklön och semester föreslå sakkun- med förklaringen, att hans vänskapspoli- dra miljoners kredit och enligt det ny- ligen avslutade tysk-ryska handelsavtalet förande länder och begärt utredning om niga under professor Fehrs ordförande- tik med Italien misslyckats.
DA bryter på ömse sidor Adria ovädret skall Sovjet placera beställningar i Tysk- inskränkning och omläggning av krigs- skap.
Kommittémajoriteten förordar u p p materialtillverkningen i Norge.
så att den delning av arbetstagarna med förmåner- löst.
Och då börjar alltså det tredje ske- land för hela summan bara tillgodoser landets egna behov.
na graderade efter anställningens art, det: 1926 — 933.
GENÉVE HAR INGEN ENIGHET vilket föranlett en¨ reservation frdn den Därunder är fiendskapen, som redan uppnåtts om det amerikanska försla socialdemokratiske ledamoten, red.
Sig- antytts, öppen och för alla uppenhar.
get till¨ kontroll över krigsindustrin.
Mot frid Hansson.
Presspolemiker flamma med allt kortare mellanrum.
Jugoslavien har mycket att Amerikas förslag, som stöddes bl.
o. av förmäla om hur slaverna behandlas i Ita- Sverige stod Sovjets och Frankrikes om - som första dagen varit tveksam, anslöt - - De Norska I lien.
Italiens tidningar svara med att publicera den anti-italienska propaganda som bedrivits av de nationalistiska orga nisationer som i Sydalavien växa son svampar efter regn.
Dessemellan spå d med övertygelse Jugoslaviens snara sam manbrott, leva högt på statistiker som be visa grannlandets brokighet såväl i fråga om religioner som raser och manifester utan hänsyn sin sympati för kroaterna separatiststrävanden.
Dessa många och långa fäktningar kulminera i det larm som uppstår sedan några exalterade stu denter slagit sönder ett par venetiansk lejon i den lilla dalmatiska staden Trogi och Mussolini som svar dundrat sitt hit intills kanske skarpaste tal i den italien ska senaten.
Med år 1934 begynner tydlig avspän ning, d. v. s. ännu ett nytt skede de fjärde i ordningen, visserligen blossar fortfarande press polemiken då och då upp på nytt.
Sist lidna september t. ex. fälldes det mycket hårda ord både i Vreme och i Giornal d * ltalia.
Men från och med årets ingång hade de lugna mellanperioderna blivit allt längre.
Och den nyss antydda september bataljen begränsade till att omfatta en- dast två, låt vara representativa, tidnin- gar, i stället för att tidigare vanligen e!
otal såväl små som stora Mad ryckte med.
Kom så Mussolinis tal inför Milanos ar- betare den 6 oktober, i vilket han förklara rade sig beredd att än en gång¨ räcka han den till Jugoslavien.
Och få dygn där efter mordet i Marseille, Det föreföll till en början som om n allt skulle brista.
I Jugoslavien ropad man högt om Italiens skuld i Marseille (Forts. A sid, 2.)
av kvin n orn a Under ovanstående rubrik berätta- för det allmänna tillståndet.
Kvin- des för någon tid sedan på ledande norna ha rösträtt, det är sant.
Och plats i Social-Demokraten om kvin- likväl!
De män, som genom den all- nornas insats i det politiska arbetet.
männa rösträtten tillerkändes med- Det är otvivelaktigt avsikten att vara borgarskap kommo e j i sluten trupp välvillig mot de s. k.
» kvinnorna », alla på en gång för att tillämpa sina det slutar med att » endast genom och nya rättigheter och skyldigheter.
med dem kan arbetarpartiet segra,.
Fast det märktes mindre, män som Men detta är en sanning som arti- män.
Lika litet kunde kvinnorna keln för övrigt visar - om man inte komma som en enhetlig samlad styr- visste det förut - att männen inom k s på ett givet klockslag och genom Arhetarpartiet, lika litet som inom massinflytande göra sin makt gällan- något annat parti, i verkligheten för- de.
De måste - liksom männen - står.
komma som enskilda individer var Här talas om den kvinnliga röst- och en efter sin läggning.
Skillna- rätten.
Hur besviken man är över den var den, att det observerades i kvinnorna!
De utgöra alltjämt ett avseende på kvinnorna.
Vi voro alla frågetecken!
Deras bristande intres- kvinnor!
Och vår närvaro eller från- se!
Hur mannen är aktiv och kvin- varo var lätt att se.
nan passiv!
Kvinnornas fåtaliga re- Där fanns också en annan väsens- presentation inom riksdag, fullmäk- skiljaktighet i den till synes lika all- tige och nämnder!
Inte en enda männa rösträtten.
För de män som kvinnlig representant i första kam- därmed begåvades, var det endast att maren!
O. s. v. efter råd och lägenhet träda in bland Var ligger felet, frågas det!
Allt- andra män.
För kvinnorna var det jämt kvinnornas hristande intresse.
däremot att ta del i det samhällsar- - V i ha en något annan uppfattning hete, vars former männen skapat, där Vi män stodo som ledare för de poli- än den ärade artikelförfattaren.
äro fullt medvetna om, att det finns tiska partierna, för valorganisatio- ett flertal kvinnor, som e j intressera nerna ända uppifrån och ned och där sig för sitt medborgarskap.
Men vi män innehade och bevakade alla veta också vilka oerhörda svårighe- chefsposter och övriga poster.
DA man talar om kvinnornas bris- ter vi ha att bekämpa, när vi vilja utöva vårt medborgarskap.
Det är tande intresse, bör man göra klart alldeles sant att det är bedrövligt, att för sig vad det viii säga att iivervin- det inte finns en enda kvinnlig re- na ett sådant motstånd och genom- presentant i första kammaren.
Så bryta alla skrankor.
Det tar man in- mycket mer som vi där hade en så te med i räkningen.
Både män och framstående representant.
Och de kvinnor stirra sig blinda på den all- socialdemokratiska kvinnorna och männa rösträttens lika möjligheter andra vänsterkvinnor arbetade med utan att betänka vilken jättelik kraft- all makt för hennes återval.
M e n ansträngning, organisation, själs- förgäves.
Storpolitiken kom emellan.
styrka, moraliskt mod och ekono- Det var inte kvinnornas fel.
Social- miska tillgångar, som fordras för att demokratiska män bidrogo i stället kvinnorna ska kunna erövra sin plats till ett val i konservativ riktning.
i det färdighakadc samhället och om- Men vi hoppas att nämnda bekla- dana detsamma.
Denna brist på gande i en av regeringsorganets le- perspektiv utlöser hos kvinnorna en dare antyder en lyckligare inställning mindervärdighetskänsla och hos m ä n n e n en säll besvikelse, som ytter- vid instundande förstakammarval.
Kvinnorna måste ha majoritet i ligare försvårar situationen.
Artikeln landstingen för att kunna tillsätta le- ifråga säger att Arbetarpartiet hade damöter i första kammaren.
Och på vid årsskiftet 326,000 medlemmar, samma sätt inom olika slag av kor- varav » endast » c: a 46,000 kvinnor.
porationer och nämnder för att kun- Som om inte det vore storartat i för- na utöva inflytande vid utnämnandet hållande till Arhetarpartiets inställ- av befattningar alltifrån taburetter- ning mot kvinnorna i praktiken!
na på regeringsbänken och till mera Allt detta gör, att vi ha måst inrik- blygsamma uppdrag.
Där är kär- ta oss på lång sikt.
Samtidigt som nan.
Artikelförfattaren påtalar och vi givetvis miste söka intressera oss med rätta att lagstiftarna - d. v. s. för dagspolitikens aktuella spörsmål, männen - ha nödgats stifta föröd- få vi med all kraft arbeta på den väg, mjukande särbestämmelser för att som är längre men säkrast här till skydda kvinnornas inflytande.
Här målet - att utdana oss till andligen åsyftas antagligen stadgandet för fria och självständiga medborgare vissa styrelser att de skall utgöras och skapandet av en sådan anda, av m i n s t en kvinnas eller på som bereder rum för en kommande sin höjd m i n s t två kvinnors.
Oss tids kvinnliga generation.
Artikeln synes att detta är mer förödmjukan- ifråga säger att » männen i hemmets de för männen än för kvinnorna.
Det ha ett stort ansvar, de ska förstå sin är ett spontant och medvetet uttryck uppgift att » upplysa hemmets kvinn- liga element,.
Vilken hopplöst ma- skulin uppfattning i all sin välvilja!
Vi uppskatta till fullo varje spår av e välvilja, men det vi behöva är för- a ståelse och rättvisa.
Hindra oss inte.
Vi ska komma si snart vi kan.
.
» Detta är det bästa som skett efter kri- get&gt;, utropar Garvin i Observer.
Det är i alla händelser något ofantligt viktigt.
Ar man mycket skeptiskt anlagd.
kan man visserligen frestas påpeka att försö- ket 1924 inte ledde till något och att det följaktligen än så länge tir för tidigt att börja skria Halleluja.
Men - under de år som därefter gått har man i bägge länder klarare förstått att vad som skiljer är mindre reella stridsfrågor än en obe- stämd hop historiska minnen plus sedva- nor och fördomar.
Och dessutom - Europas läge är nu 1935 så annorlunda mot 1924 och rädslan för Tyskland både i Rom och i Belgrad s i ofantligt mycket starkare än då.
Gemensam ångest svet- sar, som bekant.
ingalunda sämre samman än ömsesidig sympati.
I varje fall blir det i Donau-området vi nu troligen ganska snart få erfara om denna nu nådda » détente » verkligen blir en effektiv » entente ».
Jugoslavien tir som alla veta mycket starkt bunden till de övriga medlemmarna i såväl Lilla Enten- ten som Balkanpakten.
Nästa steg på vägen till full avspänning i Central- och Östeuropa måste därför bli realiserandet av den, Donau-pakt, som förespeglades redan i Mussolinis och Lavals Rom-över- enskomst och som avser grupperna om- kring Osterrike, ej bara dess grannländer men även Frankrike, Polen och Rumänien.
Pier Gudro.
Ryskt ännu en gång.
föranden för engelska sektionen som kom att ge nyckelordet, när hon sade: Vi ä r trötta på alla dessa diplomatresor, plock- verket, pratet om en partiell nedrustning eller begränsning.
Vänd nu om.
Börja från andra hållet.
Gör en konstruktiv plan.
Varför skulle det vara omöjligt?
Gör en konstruktiv p I a n f ö r f r e d e n!
som en ny stöt åt arbetet.
På M a r i k a Stiernstedts omdebatterade reseskildringar från Sovjet, som först publicerades i Veckojournalen, ha nu utkommit i bokform.
(Ryskt.
En resa utan sällskap.
Bonniers.
8: 50.)
Omdöme om hennes skildringars sanningsvärde står Man har i stort sett ingen anledning att tvivla på författarinnans direkta upp- gifter.
Vad hon skrivit ner har hon känt och uppfattat.
Men ändå reagerar man mot hennes framställning.
Kan det vara så att hon saknar något - låt oss kalla V i l k a emot omdöme.
Anders Österling och John Landquist, av vilka veterligen ingen- dera besökt Sovjet, gå reservationslöst i borgen för författarinnan.
Boken över- det ett sjätte sinne - som förnimmer vad det ä r som sker i det som synes ske.
Li- tröttliga ordförande alltsedan begynnel- kaväl som hon avsäger sig omdömet om sen och ända fram till 1934 - med an- operans sång och musik finns det saker, ledning av förbundets 20-årsjubileum i dagarna.
som tydligen icke nått fram till hennes medvetande.
Ett exempel: på sidan 122 står om en ung flicka: » Hon ägde alla Matilda Widegren: de lättnader för sitt privatliv som SSSR - Först och främst stipendier för att medger medborgarinnan: Arbete, själv- få ut ungdomen till kurser och studier försörjning, giftermål, skilsmässa, abort. » både inom Sverige och till utlandet, sva- rar fröken Widegren.
Våra upplysnings- Det är slående, att det som på andra re- kurser här hemma och sommarskolorna i sande gjort det starkaste intrycket, näm- en rad olika länder ha varit mycket be- ligen hur man för kvinnorna möjliggjort tydande.
Och dessutom kan jag påmin- moderskapet samtidigt med yrkesarhetet, na om att vi sänt stipendiater t. ex. till icke gått upp i författarinnans medvetan- Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogel- stad.
Men det är just nu ganska svart att de.
Ett problem som vårt lands demo- få ihop pengar till sådant.
kratiska land långt ifrån löst.
- - - Fröken Widegren ger på ett gripande På liknande sätt verka omdömen om tea- sätt hakgrunden till den första resan till tern, semesterhemmen, för att endast Haag, da delegaterna kommo rakt in i själva krigsatmosfären med hjärtslitande nämna ett par exempel.
avsked vid stationerna, transporter av så- På ett helt annat sätt aktualiserat blir rade från fronten.
rigorösa gränsbestäm- problemet om proletariatets diktatur i en melser och skildrar sedan några av de annan nyutkommen Sovjetskildring, Vin- besök vid olika gränser som hon å or- l e r i Moskva av Malcolm Muggeridge.
ganisationens vägnar har gjort under (Serien Dagens Ansikte.
Bonniers.
4:75.)
åren efter kriget.
Det är för att kunna fortsätta detta individuella försonings- Författaren har varit korrespondent till och upplysningsarhete som det vore så Manchester Guardian.
Han har såsom värdefullt att kunna ss,,,,= ut ungdomen sidan tydligen blott alltför väl fått lära i större utsträckning.
- Det har funnits ett ganska fram- känna och avsky den ström av okritiska gångsrikt försoningsarbete under de se- turister och journalister, som lyckliggöra nare Aren vid gränserna både mellan Po- landet med sin närvaro.
Hans vämjelse len, Frankrike, Danmark och Tyskland, över alla missuppfattningar som tagas säger fröken Widegren, men det är nog för gott.
all odokumenterad beundran, avklippt nu genom tyskarnas isolerings- alla färdigköpta omdömen ä r ju lätt att politik.
Det sista året har helt säkert förstå.
Tvärsigenom denna beska fram- ytterligare spetsat till situationen.
Annars t. ex. vid Sönderjydska gränsen ställning av mycken bluff och oförmåga ännu 1933 en stark avdelning av Fred träder den stora frågan fram: kan dik- och Frihet, som arbetade målmedvetet taturen vara livsluft för människorna.
och det har berättats att biskopen i Ha- Skall den kunna besegras och omvand- derslev gjorde allt vad han kunde för att las?
Författaren besvarar inte frågan få präster med förståelse för både tyskt och danskt till gränsområdena.
Helt sä- men boken utmynnar i en ton av hopp- kert finnas ännu många som göra mycket fullhet.
för samförståndet, men det sker mera i - det tysta.
Vi få dock inte glömma be- träffar » genom klarsyn och kritisk re- flexion Vad någon svensk rysslandsfarare (Aftonbla- under femton år presterat .. det).
Erik Blomberg.
som själv gjort ett par resor till landet ifråga, har i Social- Demokraten framställt allvarliga erinrin- gar mot Veckojournals-artiklarna.
Man går därför med ett visst intresse till granskningen av boken.
Det kan då icke hjälpas, a t t precis samma intryck som förmedlades genom författarinnans första offentliga anföran- d e om sina reseminnen, föredraget i Mu- sikaliska akademien, framträda om möj- ligt ännu starkare genom bokens sam- lade, tolv kapitel.
Man får bilder och redogörelser, som starkt skildra Sovjet- förhållandenas stora vanskligheter, indi- vidernas svårigheter, de kanske i våra ögon ofta löjliga misstagen.
Men själva den springande punkten, uppbyggnadsar- betets patos, det enande målet ställt emot den bottenlöst föråldrade värld det gällt ' att skapa om detta förblir till stor del osynligt.
Innan man anträder en resa till Sovjet vet man ju, att man ovillkorligen kom- mer att konfronteras med en styrelseform diktaturen - vilande på spioneri och terror, som kanske i synnerhet på oss nordbord m i s t e verka genom osympa- - - tisk.
Den stora frågan blir: finns där ingenting annat att s e och förnimma, har där ända icke skett någonting, som den borgerliga demokratin hittills icke mäktat åstadkomma?
Och vilka möjlig- heter finnas att denna diktatur kan över- gå i en verklig demokrati, så som malet alltid angetts vara?
fanns vägen - Då - när vi började - visste vi inte mycket om kriget.
Nu är vårt an- svar ännu mycket större, nu vet vi ju vad ett krig v vill säga.
Och ändå ä r det svart att få en allmän samling kvinnorna till stånd.
bland För några veckor sedan höll Fred och Frihets exekutivkommitté möte i London och dr Sahlbom har några intressanta meddelanden att ge om de närmaste ar- hetsuppgifterna.
- Det kanske mest glädjande vid exe- kutivsammanträdet var nog amerikan- skornas initiativ till en n y, stor, koncen- trerad kvinnoaktion, säger doktor Sahl- bom.
Folkens uppdrag åt regeringarna måste vara kravet på krigsförberedelser- nas stoppande.
- När detta förslag diskuterades tyck- te samliga att det såg omöjligt ut.
Men det blev i alla fall den nya energiska ord- Mötet protesterade också genom en de- putation hos tyska beskickningen mot att tyskar bortrövat f. d. tyska medborga- ren Jacob från schweiziskt område och man begärde ingående upplysningar i frågan.
De schweiziska och tjeckoslova- kiska delegaterna uttryckte sitt stora be- klagande av att denna och liknande hän- delser finge äga rum i deras resp. länder.
Den franska delegaten påpekade att det försoningsarbete som forbundet försökt utföra mellan Tyskland och Frankrike genom dylika åtgärder från tysk sida ble- ve ytterligt försvårat.
Legationsrådet sva- rade emellertid att han icke kände nar- mare till saken.
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet tror sig icke åstadkom- ma snabba och märkliga resultat, sy- ger dr Sahlbom till sist, men det känner sitt ansvar som bärare av fredsidén och ställningen.
att flera åhörare lämnade sa- göra sig gillande.
Regien var inte stämd longen under spelets gång.
Det fanns i den rätta duren, bländningen av vardag Högsta vinsten och Cenodoxus.
spelet, D Edra närmaste önskemål för inom Fred och Frihet?
frå- ga vi fröken Matilda Widegren- den Sven Stål: - är den kan man möjligen ena kvinnorna på bred tydelsen av ett sådant vägrödjningsar- front till en samling för ett gemensamt mål.
hete.
Bland önskemålen för framtiden ställer d r Sahlbom först och främst en fortsatt Naima Sahlbom: kamp mot gasskyddsillusionen, därmed - När man tänker på vad vi lovade fullföljande en inom förbundet målmed- i Haag och hur litet vi hållit av det, tyc- vetet hävdad linje, som tagit sig många ker jag verkligen vi behöver en uppma- betydelsefulla och bestående uttryck.
t. ex. ning till självrannsakan, säger dr Naima tillsättandet av gaskommissionen (Wash- Sahlbom, den svenska sektionens ordfö- ington 1924), sammankallandet av kon- rande sedan 1934 och alltsedan förbun- ferensen i Frankfurt 1929, spridande av dets stiftande medlem av detsamma.
Då upplysning om luftkrigets karaktär ge- Tvänne morality Plays.
ramaten ä r en högst oberäknelig in- stitution.
Ifrån att i lugn och ro ha laborerat med en fast personal, något stundtals liknande en ensemble, har den numera oftast extra anställda artister i n - kastade i repertoaren utan föregående varningar.
Fortsätter det som det börjat vet man snart inte vem som är vem inom de vita murarna, det verkar provpredik- ningar u. p. a.
Förutom gisten, herr Blickingberg, medverkade denna gång trenne icke fast engagerade personer vid framförandet av Somerset Maughams » Sheppey » och på Hötorgsfilialen figure- rade minst sju eller åtta icke pensions- individer.
detta att teatern absolut berättigade Bevisar inte behöver en utökad stab?
Vore det inte förnuftigare och b i l l i g a r e att engagera ytterligare fyra damer och fyra herrar per säsong?
U r samspelshänseende vore det framför allt att rekommendera.
Vad som för övrigt föranlett teatern att framföra Somerset-Maughams » Sheppey », här kallad Högsta vinsten, blir man inte klokare på sedan man sett pjäsen.
Stock- h o l m är inte London och britternas mel- lan galghumor och puritansk tankegång pendlande gemyt är inte vårt.
När engelsmännen b l i chockerade skratta v i och tvärtom.
Alltifrån librettisterna till de årliga Julpantomimerna fram till J.
M. Barrie och Sutton Vane m. fl.
dramatur- ger av engelskt ursprung roa de sig med att servera s i n a allvarliga tankar insock- rade i spexhumor och ordrytterier, en förfärlig blandning för den p u b l i k som så småningom lärt sig att lyssna och fatta vad det rör sig om.
Högsta vinsten utgör intet undantag från den brittiska teaterregeln.
Somerset- Maugham är en god novellist - en habil tack vare spelets äkthet av och den över sista som utan fläkt vila aktens men de odramatiska fogarna i styckets ner, uteblevo och därmed uteblev också novellistiska form och saknaden av den effekten av pjäsen.
Sceneriet i sista ak- religiösa charme som måste stråla ut ten var närmast löjligt.
pjäskonstruktör, men Hans ingalunda pjäs i tre någon akter för ifrån hårda Sheppeys och skärande.
hela varelse, gjorde orden scenens mystiker.
Sheppey har två speciellt tacksamma om barberaren Sheppey som vann 8,500 scener, i första akten spelar han ut hela pund på Irish Sweepstake men förlorade sin säljareförmåga, sin människokänne- tron på riktigheten av sitt eget l i v i sam- dom och förmår en omöjlig kund att rna veva, och som tyngd av medmänni- köpa ett dyrbart hårmedel, och i tredje skornas sorger och bekymmer och sin nya rikedom började att vandra i Jesu fotspår, akten upprepar sig samma scen - hus- Idkaren kommer fur att med limpor fur- saknar scenisk aktualitet och visionellt må Sheppey att följa med till ett privat värde.
dårhus och med skicklighet turnerar Alf Sjöberg.
Dramatens unge regissör, ' Sheppey samtalet så att han behärskar har god vilja men dålig omdömesförmå- situationen, spelar sin vardagsroll som ga, o m man får antaga att han väljer barberare och lyckas med några hastiga själv de skådespelare han önskar till rol- ord få läkarens oro för att han möjligen lerna.
Sheppey är en vimsig, slug och skall tappa sitt vackra hår driven till sin hjärtans enkel liten barberare som fått spets.
Det blir läkaren som får sin hår- skriftens ord orakelmässigt intutade i sitt växt undersökt och ett botemedel rekom- inre öra.
H a n är inte Gud Fader och inte menderat.
Sheppey säljer honom en flaska heller Jesus, men han är lärjungarnas hårvatten.
Tragiken glider över i galg- lärjunge med den praktiska teologien som humor.
Dessa scener kunde t. ex. Win- rättesnöre.
Georg Blickingberg har en nerstrand på g r u n d av sin naturliga pondus och en auktoritet kläder Vår charme, älskvärdhet och lätthet i repli- Herre men totalt stryper Sheppeys enkla ken utformat med virtuositet, men icke repliker.
I Blickingbergs mun blir de så Blickingeberg.
Han blev moralist och obetydligaste meningar som bibelspråk människokännare på en plattform.
och den intimitet, den vardagskultur som måste skimra över pjäsen, för att d e n, Märta Ekström gav ett glänsande prov skall gripa som en bizarr predikan, sak- på sin talang, hon spelade glädjeflickan så att man fick både medlidande med nas alldeles.
Somerset-Maugham verkar Strindbergs henne och absolut förståelse för hennes Det föll en inte in att kri- epigon i Dramatens tolkning och detta är kall och yrke.
långt ifrån vad författaren tänkt sig.
tisera hennes levnadsbana, och bättre be- röm kan väl knappast tänkas.
Herr Hen- Blickingberg, som jag sett i en rad yp- perligt gestaltade roller vid Stadsteatern rikson illuderade perfekt som skolläraren det blir sorgligt med politisk ambition i Göteborg, är fullkomligt felplacerad i denna inkarnation.
Hans sätt att spela tomt efter den skådespelaren vid Drama- ten.
Det ä r värt att göra en uppoffring dödar styckets anda och när huvudfigu- ren saknar den naiva trosaura som Shep- för att få behålla honom.
Utan alt behöva räkna upp artisterna pey bör ha, accepterar inte publiken styc- kets ord utan kritik - ögonblicklig kri- som medverkade kan det utan överord tik, och då händer det helt naturligt, som sägas att de alla spelade helt i styckets det gjorde den kväll jag bevistade före- givna anda så långt deras insatser tilläts som - K o n s e r t h u s e t har &amp; ter blivit teater för en kort tid.
Eller kommer Envar- succèsen att upprepas?
Ha vi inte vuxit ifrån dessa moderniserade, tillgjort sede- lärande moraliteter?
Jesuitpatern Jacob Bidermanns andliga drama har bearbetats i trenne omgångar och anses nu värdigt att under stora kostnader uppföras, den syndiga svenska allmänheten till gagn och varnagel.
Jag måste säga a t t m i g grep spelet en- dast delvis - Sjukdomen, tolkad a ' Oskar Ljung och Döden återgiven av Ragnar Arvedson men hela den övriga rollängden rörde mig mindre.
J o for- resten.
Torsten Winges allra första sce- ner som Snyltgästen visade aktören ifrån en helt ny sida, men sedan blev han sig lik och vad nytt presterade t. ex.
Anders de Wahl?
Hans meningslösa plastik in- delar mekaniskt hans tal och knycker av hans repliker.
Hans plastiska attityder och behandlingen av kostymen hör också till de patenterade momenten - och hans recitation klingar, brusar, viskar och dar- rar ungefär likadant i Cenodoxus som i Envar och i Napoleon.
A t t däremot skådespelaren förefaller att vara personligt djupt gripen, det ä r en annan sak, men i så fall saknar han tek- nik som kan förmedla denna gripenhet till ett större auditorium.
Att prisa ho- nom över hövan för denna dräkt- och maskeringshravad är att undervärdera hans stora konstnärskap.
D e Wahl skall slåss mot svårigheter och det verkliga dramat, inte känna sig tillfredsställd över en Iättköpt konfektionsseger.
Scenbilden var vacker, vissa grupperin- g a r gjorda med flykt och harockfantasi.
Översättningen lät mycket naturlig.
- En l i t e n, f ö r s t k l a s s i g skrivmaskin för- med - samma som e n s t o r m a s k i n - till ett m y c k e t förmån n l igt redd anordningar, de k u p o n g, så er- H å l l e r Ni p r i s u p p g i f t MASKINAFFÄREN
Fred och frihet.
Kristus - (Forts. fr. sid.
1.)
i ett nytt krig ».
Det samlades kvinnor av så olika och disparata åsikter under Fred och Frihets banér att det blev nästan övermänskligt Paulus och lekmannen.
för ledningen att föra en europeiskt eller mondialt tänkt kvinnopolitik med dessa sektioner vilka liksom nationerna i folkförhundet förbe- höllo sig sin nationella suveränitet.
Att de sedan arbetade ärligt och duktigt på » Kvinnan tige i församlingen » har Paulus sagt.
I var tid håller ju det på- budet inte streck längre, åtminstone sken- bart är man rätt tolerant mot kvinnligt MÖTESPL PLATSEN Eskilstunakretsen av S.
K. V. hade års- möte den 27 mars.
Styrelsen består av fröken Elna Fernström ordf .. fröken Anna Lindberg, v. ordf .. fröken Märtha Werleman, sekr., fröken Ester Bäckman, kassor, fröken Alfhild Nordberg, fru Ing- rid Dale och fru Lydia Bruce Supplean- ter äro fru Hilda Larsson.
fru Tyra An- dersson och fröken Gertrud Sjöberg.
I föreningen har under året hållits före- vett.
Men det är något annat i var tid drag och bokreferat över aktuella ämnen, som på grund av reella orsaker alltmer samtliga utom ett av föreningsmedlem- att lära ut de första grunderna av paci- tenderar att bli kodex, nämligen: lek- marna själva.
fismen och även togo ståndpunkt på mannen tige i församlingen.
Vid höstens stadsfullmäktigeval hade fredstankens sida i nationella diskussio- Jag är både kvinna och lekman och föreningen glädjen att få en av sina med- ner, skall därmed inte förnekas.
Vid en skall fatta mig kort hade av respekt för lemmar, skolföreståndarinnan Margareta överblick i stort av det arbete på det in- påbuden och för att det ligger i mitt Hedenskog, invald i stadsfullmäktige.
Då ternationella planet som exekutivkommit- kynne.
Respekterar man inte påbud kom- föreningen arbetar för att få dugliga mer man I fängelse, det fick t. o. m. kvinnor med i samhällsarbetet gjorde tén utfört eller inspirerat till: oppositio- Paulus erfara, men detta till trots präg- man, vad man kunde för hennes inval.
nen mot krigsskadeståndet och mot det lade han det slagord som seglivat följt Vid årsmötet betslös bl.
a. att förenin- kemiska kriget, arbetet för avrustning och genom snart ett par årtusenden.
gen även i fortsättningen skall ha en re- för att skapa avspänning i gränstrakter- I debatt mot doktor Fogelquist varav presentant i Samarbetskommittén för na, så skall man erkänna att ledningens bland annat publicerats ett litet avsnitt i fredsfrågor.
tidskriften Nu har sagts från akademiskt Årsmötet avslutades med ett föredrag politik satts in modigt.
tidigt och riktigt.
och fackmannamässigt håll att med av sekr. om de politiska händelserna I Det som fattats den har varit trupper, Paulus skulle Kristus försvinna.
Österrike under 1934. även den lilla kärntruppen hotades av Ä r det då Paulus som författat bergs- Märtha Werleman.
fanflykt, så snart det blev frågan om en predikan och är det Paulus som blivit den Sekr. * politik som g i c k tvärs över nationella in- sublima gestalt som uppstått i begreppet Kristus?
Kristus!
En symbol, utkristal- Fogelstadförbundets stockholmskrets tressen och som sektionerna visste skulle Iiserad ur indiskt (indierna är ju arier) samlas till samkväm lördagen den 1 I maj blivit ödeläggande för dem.
Från hör- och orientaliskt gudsbegrepp, en gestalt 1935 kl. 7,30 e. m, på Kvinnliga Konto- jan var regeln vid de internationella kon- representerande det högsta gudomliga en ristföreningens lokal, Brunkebergstorg gresserna den, att om något lands politik människa gärna kan komma till.
Jag förstår n u varför våra vackra kyr- 15, 2 tr., Stockholm.
Alla Fogelstadför- I skulle kritiseras så skulle det ske av det kor står tomma.
Teologerna har kört bundare hjärtligt välkomna!
landets ombud och icke av andra, a t t bry- bort folket med Paulus.
ta mot den regeln, var grov taktlöshet.
T y enligt Kristus borde ej någon män- Föreningen Mellanfolkligt samarbete Men en sådan standard var inte lätt att niska bli ett skälvande kräk inför sig för fred anordnar i samband med sitt ars- hålla, allra helst som f r i kritik blev allt själv eller andra, men väl enligt Paulus.
möte fredagen den " april kl. e. m.
Och det var Kristus e n l i g t religionshäv- (precis) offentligt möte å Läkaresällska- I farligare vad tiden led.
Tänker man efter de 20 åren tillbaka derna som tog repstumpen och drog om pets stora sal, Klara Östra Kyrkogata 10, Var i religions- varvid förekommer: 1) Tvenne sångnum- öronen på månglarna.
på Fred och Frihets historia får ordet Fri- skrifterna kan Paulus få rätt till benäm- mer av E i n a r Cajanus med ackomp.
av Liksom Petrus.
den pianisten Märtha Ohlson; 2) Nedrust- het, som en gång så frejdigt proklame- ning » fast klippas?
rades som lösenord, en ny innebörd.
Det mänsklige, villrådige, impulsive Petrus.
nings och säkerhetsfrågans nuvarande läge, föredrag av f. d. generalsekretera- är inte bara de yttre hindren för fred och En envis, kategorisk, besatt människa förefaller Paulus mig, som envist ville ren i Interparl.
unionen, nobelpristaga- frihet som varit oss övermäktiga utan packa på den l i l l a kristna församlingen ren, doktor ph.
Christian L. Lange; 3) även de inre.
Det var för tidigt a t t räk- sina små moralbegrepp lika envist som Sång av Einar Cajanus m. ackomp.
av na med fria kvinnor eller med dem som han före omvändelsen varit envis i att pianisten Märtha Ohlson.
* lätt kunde frigöras till samling för ett förfölja den lilla hopen kristna.
Paulus moralkodex ä r katolska kyrkans Till Fogelstadförbundare i Stockholm!
mål varom alla voro ense och där alla hade l i k a intressen.
När man kommer till mest bergfasta och mörka dogmer.
Åbo finska Arbetareinstituts kamrat- Detta är en kvinnas och en lekmans krets, som f. ö. har deltagare från hela tvånget att definiera en enhetlig politik, uppfattning om Paulus i samband med Finland, skickar i dagarna en deltagar- som skulle kunna kastas in i och göra Kristusgestalten som symbol för gud och grupp på några hundra ungdomar till effekt i efterkrigspolitikens vacklan och människa.
Sverige, vilka i Stockholm bl.
a. kommer Moa Martinson.
att mottagas av representanter för Folk- rådlöshet, då visar det sig hur fast kvin- högskolornas Elevförbunds Stockholms- norna äro infogade i sin nation och sin ' ' klan och.
framför allt, hur djupt främ- mande den tanken är för dem även om de vunnit en slags individuell självstän- dighet - att de som enhet skulle ingripa avgörande.
Kvinnoröstriitten vilade på de demo- kratiska principer som just nu inte ha högkonjunktur och som inte räckte för att begrunda och inspirera den djupa re- volution som kvinnornas uppstigande till verklig.
icke formell, delaktighet skulle betyda.
Först nu med hjälp av den nya psykologien och en nytydning av histo- rien håller den feminismens teori på att - och fosterländer på att rädda dem från den situation vi drivit in i.
Om man vill ha ett exempel på det nuvarande syste- mets orimlighet behöver man bara tänka på pojkarna av årgång 1914 som inte bara lurats på en normal barndom utan nu som i Frankrike och Italien måste tjä- na dubbel värnplikt för att göra tjänst också för dem som aldrig kommo till eller dukade under som spädbarn.
Det är inte rimligt eller rättvist, och det känns som en skam att vi inte kunnat hindra den situation som har sådana konsekven- ser.
bildas, som en gång kommer att tjäna som bräcka i gamla fördomar och frigö- relse av nya krafter.
Men vi skulle ha behövt den frihet nu som vi se som en möjlighet.
Just nu behövde vi frihet frän suggestioner och fördomar och frihet från fruktan för misslyckanden och förakt.
Frihet att inrikta kärleken till män, barn Men allt detta betyder inte att Fred och Frihet levat och arbetat förgäves i sina 20 är.
Den betydelse förbundet haft är inte så lätt att överblicka, men vad de som arbetat där, lärt sig av sitt arbete, det är påtagligt.
V i ha lärt, och det vore väl om vi kunde förmedla denna kunskap frisk och frimodig till de nya medarbe- tare som lyckligtvis komma in, att en allmän dimmig, hygglig motvilja mot krig Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stockholm.
och önskan om fred inte alls är nog.
Vår T I D E V A R VE T REDAKTION: Telefon 20 48 42.
10-12.
EXPEDITION: fredsinsats måste köpas med m djup om- Mottagningstid daning av oss själva, född ur en ny in- Kontorstid kl. 1 0 - 1 2 e. m.
Postgiro 1544. sikt.
Och även om man stundom måste lägga arbetet på kort sikt för att - som - resa en kvin- noopinion mot en iiverhängande fara, så f. m., 1-4 kanske nu vore lämpligt PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: - halvår kr.
3: 25 kvartal kr.
I: 75.
Lösnummer 15 öre ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
Stockholm 1 9 3 5 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
får man aldrig glömma att kriget inte kan utrotas utan en radikal omdaning av samhället och ett så radikalt hiivdande av kvinnliga synpunkter att varken kvin- nor eller män just nu kunna tänka sig det.
Elin Wägner.
bjuder Stockholms stad p å t e s u p é i Gyl- lene salen för ett antal särskilt inbjudna.
Kl. 9 vidtar ett samkväm till vilket alla medlemmar i ovannämnda elevorganisa- tion äro välkomna, mot uppvisande av le- gitimatianskort.
Fogelstadsförbundare kunna avhämta sina kort på Tidevarvets exp.
måndag mellan 1 - 5 E. m.
Följ de två bundsförvanterna s i kvinnornas strid för ett rättfärdigare samhälle.
Morgonbris varje månad.
G Helår kr.
4:-.
Lösn:r 35 öre.
Tideva rvet varje vecka.
Helår kr.
6: Lösn:r 15 öre.
Pren u m ere ra Morgonbris exp.
Västmannag.
2 I. Tidevarvets exp.
Triewaldsgr.
2 III, Stockholm.
