# ID: svediakorp-per3713
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,262
# sentences: 565
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


s venska Kvinnors Vänsterförhund o c h Sverges Socialdemokratiska Kvinno- förbund inlämnade torsdagen den 11 april till Socialministern genom en de- putation en hemställan om omedelbara och direkta åtgärder f ö r en effektiv möd- rahjälp.
barns födelse innebär ofta förvärrandet av ett ekonomiskt nödläge.
Ett Det är allmänt känt och erkänt, att i vårt land ett barns födelse för närvaran- de i tiotusentais fall betyder förvärran- det av ett ekonomiskt nödläge.
Nuva- rande tillstånd, som i brist på en tillräck- lig mödrahjälp bland annat kännetecknas av ett mycket stort antal lagstridiga fos- terfördrivningar, framstår särskilt orim- ligt med hänsyn till den hotande befolk- ningsutvecklingen i värt land.
Vi äro övertygade om att hos vårt folk finnes en stark vilja till föräldra skap, Som från samhällets sida bör stödjas och uppmuntras.
Denna livsvilja nedtryckes ej blott genom arbetslösheten och den all- manna osäkerheten; som gör människor obenägna att sätta barn i världen, utan Sven av en i breda lager förhärskande hrist på ekonomiska medel att möta ett barns tillkomst.
För ORSVARSANSLAGEN OKAS.
Rege- ringens förslag plus den av folk- parti och bondeförbund begärda extra miljonen har beviljats a v riksdagen I frågan om bombflygplaner, aktualiserad, genom de tre stabschefernas framställ- ning till regeringen, ville statsministern icke ha någon öppen debatt.
Men rege- ringen ämnar meddela Utrikesnämnden sina åtgöranden ORDRRUKET MÅSTE STöDJAS och miljonerna rulla.
Åttiotvå miljoners förlust på vetet till den första september en som onsdagen den 3 april kom in i år De sakklunniga bekymra sig över på läktaren under Utrikesminister de härdiga vetesorterna och de goda Sandlers anförande kände genast att » här händer något ».
Pressreferenterna häng- skördarna.
som bära skulden f ö r för- de » som vissnade blåklockor » över har- lusterna Kan det vara dem en tröst att riären och riksdagmännen sutto allvar- soliga dagar, som locka fram växtligheten liga, många med handen bakom örat för och starka nattfroster, som döda det spi- att inte ett ord skulle gå förlorat.
rande livet sunas vilja komma de sak-.
.Akliebolaget Flygindustri i Limhamn ur intet annat än en filial till de tyska kunniga till hjälp f ö r att åstadkomma Junkerverken, i aktiebolaget Landsverk i Landskrona innehas omkring 2 / 3 av aktie- dåliga skördar år 1935.
ORDSIGILLBEVARAREN EDENkom kapitalet av tyska intressenter, rörande Iyckligt fram t; / / Prag, underhöll sig våra viktigaste krigsmaterialfabrikanter i stort samförstånd med vännen Benesj Bofors och aktiebolaget Nobelkrut, hor kunnat fastställas att en mycket väsentligt och anträdde så flygledes hemvägen över del av aktiekapitalet i Bofors äges av Tyskland.
Men vädrets oblida makter Firman K r u p p i Essen! » Det är ett förhållande, som måste an- skakade om hans flygplan så grundligt, att han nu är bunden vid sjuksängen ses i hög grad betänkligt ur såväl utrikes- Die schönen Tage in Aranguez-Moskwa som försvarspolitik synpunkt och jag har velat lämna dessa uppgifter, för att sind jetzt.zu Ende.
kammaren, när den går att fatta beslut, LLMÄN PESSIMISM råder nu inför Stresakonferensen, dit d e tre rege- ringscheferna Mussolini, MacDonald och Flandin församlats med sina resp. utri- kesministrar.
Nu ligger intresset hos N.
F:s råd, som sammanträder den 15:de april.
FlNGO ICKE de två tredjedelars majoritet vid folk- Såväl i abortkommitténs preliminära förslag som i samtliga yttranden häröver, vilka inkommit från myndigheter och or- ganisationer.
har enstämmigt uttlalats den uppfattningen, att samhället i första hand har en förpliktelse att skyndsamt vidtaga posi, tiva åtgärder i syfte att lindra det nödläge, som kan uppstå för mödrar och familjer i sam- band med ett barns födelse.
vi bifoga i särskild bilaga belysande utdrag ur des- sa yttranden.
D e krav på positiva åtgärder, som med stor samstämmighet framkommit och som snarast höra fyllas, inrymma bland annat: 1) Rätt att erhålla och behålla ett yrkes- arbete, oberoende av civilstånd och moderskap, fastslagen i lag för alla i statlig och kommunal tjänst arbetande kvinnor, liksom för de med staten för- bundna institutionernas och företa- gens kvinnliga anställda för att där- igenom vinna allmän hävd: 2) Reform av skattelagstiftningen i så- dan riktning att äktenskaps ingående ej som nu försvåras samt genomföran- de av större skatteavdrag för barn; 3) Subventionering av bostadsförsörjnin-.
gen för familjer - med barn; 4) Effektivare moderskapsunderstöd järn- sides med genomförande i hela landet (Forts. å sid.
6.)
Kontrollen över rustning sin d us t r i n.
_- D Randanmärkningar till protokollet.
J L - A NAZISTERNA dagsvalet i Danzig, som hade behövts f ö r att en folkomröstning om återvändan- de till Tyskland skulle komma till stånd.
Knappt sextio procent av rösterna gick till nazisterna i stället f ö r minst åttio som de hoppats.
Propagandan var våld- - sam med valtal av både Göring, Rudolf Hess och Göbbels, som från Tyskland drogo in i den s. k. fristaten.
ENERAL LUDENDORFFS SJUT- TIOÅRSDAG har firats med stor- artade hyllningar, trots att han inte i alla G Devinez: skall först.?
vad saken gäller, sade Utri- kesministern.
Jag tror att kammaren häpnade litet över detta högst officiella meddelande - men inte tillräckligt ändå för att följa re- geringsförslaget om forordning om kon- troll över tillverkningen av krigsmateriel.
Man hade nämligen redan kommit över- ens om hur man skulle rösta.
Majorite- ten i Första kammaren följde hr Eliel Löfgrens (fp) förslag att undantag skulle göras för de nu arbetande företagen som inte skulle behöva begära licens.
Så pick den glädjen man kände, när folkpartiets kvinnor nyss uttalade sig för att partiet skulle vinnlägga sig om fredsarbetet!
Hr Reutersköld, framhöll, att skillna- den mellan Regeringsförslaget och hr Löfgrens förslag var så liten, att man gott kunde följa hr Löfgrens förslag.
Utrikrsministern framhöll till svar, att om skillnaden var så liten, kunde man ju (Forts. i sid.
5.)
en stora frågan i Europa just nu är äro mig för svåras, Men det är svart denna: hur ska vi behandla Tysk- att resignera och uppge bruket av sitt land?
Ingen vet det och ingen kan be- förstånd sådant det är.
Framför allt om sluta s i g för ett konsekvent handlande.
man vistas i ett land där tyskarna be- Här är ett fall som påminner om en erfa- traktas som en särskild art eller avart, renhet vi alla nödgats göra i den mänsk- ofattlig för andra raser och folk, känner liga sammanlevnaden: den naturliga man sig frestad att försöka gripa tag i spontana kontakten är bruten och man vilken uppslagsända som erbjuder sig för D befinner sig i okunnighet om motspelarens a t t förstå dem och så kunna hålla och bevekelsegrunder, om hans nästa steg och motivera sin mening att de inte äro så lämpligaste sättet att återställa normala olika oss andra, blott i ett stadium av förbindelser med honom Räknar man svår affekt just nu.
med att motspelaren skall handla i enlig- General v. Blomberg yttrade härom het med sina sanna intressen eller i en- dagen att tyskarna inte behöva föra nya lighet med den allmänt erkända normen I krig för att vinna mera lagrar; ty så- styrken överensstämmer med nazistrege- " " uppförande, så tar man kapitalet fel.
dana hade de vunnit nog under förra ringens tycken.
Göring skickade 18 flyg- kriget.
Hur betecknande att han kunnat Och vice versa.
maskiner att kretsa över Ludendorffs bo- DA man betraktar det spel om liv och komma på en så fantastisk idé som att stad och ett hederskompani paraderade, föra ett modernt krig för lagrarnas skull siälv har generalen gjort ett uttalande död som spelas i Europa nu, så måste man säga sig att här kan man inte an- och tro att han skulle behöva förneka mot kristendomen.
an a sin erfarenhet om hur människor den!
Så fort man hört det, tänker man A L L M Ä N VÄRNPLIKT OCKSÅ I vända bruka d reagera på skilda stimuli, här fun- genast att tvärtemot vad generalen säger ÖSTERRIKE.
Förbundsregeringen så är lagrar just det som felas tyskarna, har beslutat upprätta en armé på 70,000 gerar inte längre människans självbeva- relsedrift, hennes omsorg om släktet, hen- som de ha behov av.
Medan d e allierade man.
Men den vill icke, som Tyskland, nes vilja att forma, bygga, glädjas och frikostigt begåvade varandra med lagrar, vidtaga ensidiga ågärder, utan begär älska.
hon är i andra drifters vald.
fingo tyskarna föga erkännande utifrån Folkförbundets och signatärmakternas Kanske vore det riktigast att i sådana för sin tapperhet, skicklighet och uthål- godkännande av att fredsfördraget i s:t lighet.
Tvärtom nederlaget gjordes så Germain upphäves.
Hemvärnen skola tillfällen böja huvudet och tiga och låta den stora jakten svepa förbi en och över förödmjukande som möjligt och de ställ- upplösas eller ingå i den nya armén en.
Man borde väl säga som David i des utanför folkens gemenskap.
Man Psalm 131 och med större skäl: .Jag um- vägrade till och med att diskutera freds- Veckovakten gås icke med stora ting, med ting Som (Forts. å sid.
6.)
,
Befol knings- Distriktss kö= terska eller frågan inför barnmorska?
riksdagen.
D e n 13 A p r i l 1935.
En I hand: lingens all= varsstund.
Utrikesministerns meddelande av de tyngst vägande anmärknin- gar, som motionsvägen kommit fram emot regeringsförslaget till di- för vil- striktsvården omorganisation ket docenten Clason redogjorde i ett före- gående n:r av Tidevarvet i sin uttöm- mande och kritiska artikel - är fruarna Olivia Nordgrens och Ruth Gustafssons.
när de vända sig emot att även moder- skaps- och spädbarnsvården skall inord- nas under distriktsvdrden.
(II:515.)
Låt i varje fall saken anstå, framhålla i motioniirerna, tills hela frågan, rörande - att A.-B.
Flygindustri i for- och eftervården vid barnsbörd hor blivit slutgiltigt ordnad.
Limhamn endast är en filial för de Den frågan ligger just nu i stöpsleven.
tyska Junkerverken, a t t 2 / 3 av a k t i e - För det första är - som vi n u här för kapitalet i A.-B.
Landsverk i Lands- minst tionde gången påminna om - ett riksdagen, krona innehas a v tyska intressenter förslag om den förebyggande moderskaps- väsentlig del a v aktieka- vården under utarhetande i Medicinalsty- pitalet i Bofors ä g e s a v firman relsen.
Och bör väl n u snart kunna väntas.
Det bygger i viss utsträckning på de erfa- Krupp i Essen, kunde e j hindra För- renlieter som redan vunnits genom den sta Kammarens borgerliga majoritet försöksverksamhet, som varit anordnad på att avslå första lagutskottets utlå- ett antal platser i landet under Aren 1931 tande, som anslöt sig till regerin- — 1933.
I detta förslag kommer även gens proposition angående kontroll vissa ändringar ifråga om moderskaps- hjälpens utgående, barnmorskornas upp- a v vapenindustrin.
gifter etc. att behandlas.
Vidare har Me- Var detta meddelande inte någon dicinalstyrelsen uttalat sig tillstyrkande nyhet för d e borgerliga!
I varje fall över en av fru Nordgren m. fl.
tidigare i hade d e t ingen inverkan.
Den rena år avlåten motion angående en sådan högern övergav t. o. m. sin reserva- organisation av vårt barnmorskeväsende tion om avslag, så att ingen splitt- att sjukförsäkrade och understödsberätti- ring skulle kunna främja utskottets gade barnaföderskor skola få fri barn- förslag.
I stället enade sig en bor- morskevård, samt fri för- och eftervård.
och a t t en tredningen i befolkningsfrågan be- slöts i onsdags i båda kamrarna.
Statsutskottet, som enhälligt tillstyrkt de med olika motivering framställda kraven från höger, nationella och folkparti, hade.
avstått från att själva komma med några önskemål.
Det syntes gilla alla försla- gen ungefär lika mycket och ville ge stor handlingsfrihet At den kommande utred- ningen.
Ungefär lika obestämd blev dehatten.
Det var en helt annan stämning nu, i den kvällströtta kammaren.
där några ganska matta talare hroderade på¨ det kända temat än i vintras, då högern skrev sin stolta motion nr 1 och hela remiss- dehatten färgades av de nya befolknings- politiska tankarna.
Ingen kunde längre förmärka, att befolkningsfrågan är vårt stora problem, frågan nummer ett i det allmänna medvetandet, och den aktuella diskussionen över hela landet.
Såväll hr Lindeman, vilken inledde de- hatten, som andra motionärer, uttalade kända teoretiska resonemang.
Hr Albin Ström å sin sida föreslog en helt ny mo- tivering för utskottets utlåtande, där Hinke Bergegren och K n u t Wicksell fingo ett erkänslans ord för sin gärning och som f.
ii.
framhöll nödvändigheten av ett i ' grund förändrat samhällssystem.
innan nativiteten kan räddas.
Detta uppfordra- de prosten Pehrsson till ett strafftal om de eviga lagarna och vedergällningen som väntar dem.
vilka så ofärd i ett folk.
Fru Olivia Nordgren påpekade med all rätt i det hon röstade bifall till utred- ningsförslaget - att man icke får lata sig nöja med att nu ha fatt en utredning att hänvisa till.
utan att en rad viktiga frågor i samband med moderskapsvården böra få sin omedelhara lösning.
U om-i majoritet om h r Eliel Löfgrens att kontrollen av vapen- industrin icke skulle gälla d e företag, som redan nu ä r o i verksamhet.
Upp- stod förslaget i N. F. med tanke på ev. framtida rustningar?
Eller de, som nu hota freden.
H r Löfgren grundade sin reservation på » rättsligt gerlig (II:196.)
- Varför - fråga motionärerna med rätta - kan man icke avvakta resultatet av Medicinalstyrelsens utredning och även i någon mån av distriktsvårdens nya handhavande, innan man ger sig in på experimentet med att öka distriktssköter- — — skornas arbete med ytterligare ett viktigt verksamhetsfält?
Men oavsett detta bör det i varje fall ISREGLERINGEN FOR JORD- principiella skäl .. Att den ä r affärs- tagas under noggrant övervägande, säga FORTSäTTER enligt mässig, vilja vi ej förneka.
Men vad motionärerna, huruvida icke mödra- och B R U K E T jordbruksministerns förslag i proposition ä r meningen?
Skall Sverige under spädbarnsvården på landsbygden, av fle- och kraftfoder- nr 227.
Mjölkavgiften fredstid sälja sin möjlighet till neu- ra för barnaföderskorna betydelsefulla skatten får betala smörexporten - dum- tralitet!
Skall Sverige vid ett even- och margarinaccisen mjölk- pingen tuellt krig ligga i händerna på en med biträde av distriktsbarnmorska - en och smörkonsumiionen till sänkta priser anordning som ju för övrigt redan 1929 inom landet.
Blir smörexporten ändå för stormakt.
Är detta borgerlighetens Ars Moderskapsunderstödssakkunnige ut- liten får vi blanda smör i margarinet och sätt att ta fosterlandskärleken och talat sig för.
höja margorinaccisen för att öka hemma- landets ära på entreprenad!
— konsumtionen av smör och mjölk.
Slakt- Andra kammaren biföll utskottets reservation - Kamrarna stannade således och en samman- jämkning h a r företagits.
Den inne- förslag.
vid olika beslut, Charlotte Bühler djursavgifterna bibelhållas.
Likaså Spann- målsregeringen som åsamkat staten 82 miljoner kronors förlust.
Den skall nu skötas av ett nytt organ, Svenska Spann- målsaktiebolaget och betalas med vete- avgifter, kliskott och Idnemedel.
För att slutligen bättra på det hela skall spann- Om man kunde le, skulle man g ö r a Nordiska sommarkurser hållas i år för måls-, mjölk- och slakterinämnderna det.
Men man kan inte le inför en sjunde gången vid Siljanskolans Pedago- sammanslås till en jättenämnd, Statens befintliga företag.
till Siljansskolan.
som den nuvarande, då r ä d d h å g a och hat bringa mänskligheten till vanvett.
Om tre Ar!
Om ej folken ta sitt ö d e i egna händer och i inre gemenskap mötas i ordet fred, h a r väl kriget innan d e s s ödelagt den s. k. europeiska kulturen.
Världen lär knappast vänta på, att Sverige ordnar sina papper.
Men världen h a r rätt att fordra av Sverige, som undgick det förra krigets fasor, att i handlingens allvarstund verka för vad Europa i detta ögonblick mest a v allt kräver: besinning.
Ve oss, om så icke sker!
Kan ett stoltare tillfälle erbjuda sig f ö r den socialdemokratiska rege- ringen att stå eller falla!
giska Institut.
Professor Alfred Adler föreläser halvannan vecka med början den 12 juni över » Individualpsykologi och uppfostran ».
Chefen för Köpenhamns kommuns Psykotekniska Institut Poul Bahnsen delger frukterna av sin banbry- tande verksamhet i en kurs över » Anlags- orientering och yrkesrådgivning ».
Pro- fessorn vid Wiens universitet Charlotte Bühler, nyligen kallad av Parents Asso- ciation att förestå ett barnpsykologiskt institut i London, håller den sedvanliga kursen i » Psykisk hälsovård och fostran ».
Professor Fritz Jöde ger under 14 dagar en vidare och djupare inblick i sin socialt musikpedagogiska idé- och erfarenhets- värld, » Sång och musik för skola och folks.
assisterad av Johannes Koch, som undervisar i blockflojt.
Wienkonstnären och teckningspedagogen professor Albert Sallak och skulptrisen Jenadocenten fru Marta Bergemann-Könitzer ge tvenne kurser i » Teckning och modellering i per- sonlighetsutvecklingen tjänst ».
Doktor Ragnar Berg från Dresden föreläser om näringsfysiologi och näringshygien och överläkaren för Skodsborgs sanatorium bär en kontroll, som efter tre å r skall omfatta även nu jordbruksnämnd.
doktor Carl Ottosen ger en tredagars kurs i » Hälsovård ».
Som medinbjudare till resp. kurser stå Svenska Föreningen för psykisk hälso- värd och Föräldrarnas Förening, Svenska Yrkesskolornas Förening, Samfundet för Unison Sång, Teckningslärarnas Riksför- hund, Svenska Fröbelförbundet samt Svenska Vegetariska Föreningen.
Kurserna stå öppna för lärare, uppfost- rare, föräldrar, ungdoms- och arbetsle- dare, socialarhetare inom industri- och affärsvärld, prlister, läkare och alla för barn.
ungdom och uppfostran intressera- de.
Tyskspråkiga föreläser tolkas.
Pro- gram erhålles frågan Siljanskolans Peda- gogiska Institut, Tällberg och medinbju- dande organisationer.
ad hava kvinnorna genom sin röst- r ä t t velat genomföra och vad hava de genomfört?
Se d ä r två frågor, som var och en h a r rätt att framställa och kräva s v a r på Syftade rösträttsrörelsen endast mot att samla på hög alla d e r i t - tigheter männen innehade för nåendet av målet, d e n absoluta jämlikheten, och d ä r - med slå sig till ro?
Eller var drivkraften en önskan att inom samhällslivet få ge- nomföra reformer, som lågo kvinnohjärt- tat närmast?
Och vilka reformer gällde det i så fall?
Om man hade gjort allt detta klart för sig, begick man ett fruktansvärt misstag genom a t t underlåta a t t klart formulera sinn reformkrav och kanske allra mest ge- nom a t t lämna denna e n o r m a väljarmassa oorganiserad.
Kvinnorna blevo en vilje- lös massa, som småningom motats in i d e olika partifållorna.
Väljarkåren h a r multi- plicerats med 2, se d ä r hela det sorgliga resultatet, t y kvinnorna hava nöjt sig med den roll av nollor, som männen alltid till- delat dem.
Eller kan någon nämna det parti.
inom vilket styrelsen vore samman- satt av män och kvinnor i den proportion, som väljarkåren förutsätter?
de italienska kvinnorna.
Då krigarna förra gången drogo ut till ett kolonial krig, revo de italienska kvinnorna upp järnvägsskenorna, n u stodo de hurrande vid avfärden.
Världen synes gå emot sådana tider, at det kanske är bättre j u mindre känslo man har.
Vi se huru männen från den föregående slakten inom alla länder iii tager sina gamla poster.
Var hava dess; g a m a r också hållit sig g ö m d a?
T r o de alt världen redan glömt deras andlig: konkursförklaring?
T y som sådan måst man ju A d i krigsförklaring På kvinnornas skuldsida s t å r underlå tenhetssynden.
Huru hava v i utnyttja denna frist av 15 å r?
Författat fina re solutioner och låtit oss motas i n i sken- hart självstyrda organisationer, vilka I s a verket subordinera under manliga ta styrelser.
Således en exakt u p p r ing av manövern med väljarkåren.
V hava varit mer än lovligt enfaldiga.
Ett ödesdigert misstag blev begånget vid kvinnorösträttens morgongryning.
De ä r lätt att vara klok efteråt, därför kland.
r a r jag ingen.
endast konstaterar faktum barnen blir i regel b r a s ä g e r mammorna.
Men det är också nödvändigt att upp- fostran tas om h a n d i förstklassiska krub- bord, ty själv hinner man inte fostra dem efter arbetet om¨ kvällarna.
- V I tycker det skulle vara roligt att ha barn medan vi själva är mycket unga, säger en ung ingenjör och hans smala flickebarn till fru.
Vi tycker ahsolut man Det omdiskuterade barnet.
skall gifta s i s ung och inte vänta.
J u längre man väntar desto större anspråk Jag v i l l gärna ha barn, det v i l l jag får både man själv och andra på en.
men ja:: blir mörkrädd, när jag.
Pretentionerna för barnets egen räk- ning, uppfostran o. s. v, stiger också så på läget i världen.
Rara man öpp- oproportionerligt med stigande inkomster.
nar en tidning kan man bli förskräckt.
Vi har ingen ställning som fordrar något Och no:: känns det förfärligt ansvarsfullt a v oss och vi kunde få ett barn i största att föda barn till en sådan värld.
enkelhet.
Vi skulle också gärna vilja Detta ä r ett av d e svar Tidevarvet fått börja med ett billigt s m å b a r n Men ännu från d e önskvärda föräldrarna själva, så längre är det absolut omöjligt för oss när vi intervjuat dem om den i förra ekonomiskt.
Det gäller ju inte bara själ- numret av Tidevarvet diskuterade frågan: va minimiutgifterna - man måste också De sociala hjälpåtgärderna till föräldra- beräkna allt som kommer till extra, när skapets och barnensa stöd - deras värde man sköter hemmet själv och måste ha och risker.
hjälp o. s. v. Den som nu talar är en u n g fru, skriv- Man talar ju ibland Om att människor biträde vid ett större företag, en frisk, hellre vill roa sig i n s k a f f a sig barn.
Det vacker.
ung människa med utpräglat in- skulle inte r a r a något hinder för oss, a t t tresse för samhällsfrågor och studier och v i tycker vi skulle roa oss ett par år först en djup a n s v a r s k ä n s l a Hon fortsiitter: medan vi är unga.
Vi roar oss inte på — visst.
tänker — Om vi skulle tänka a t t dra oss undan - det sättet och ger inte ut någonting på j a g menar Sverige i allmänhet - så vore nöjen.
det inte heller riktigt.
T y just våra barn - Man skall ha barn när man ä r ung, också en självförsörjande kanske skulle kunna betyda något för.
instämmer världen, vi lever ju som i en oas av jäm- mamma.
Sedan reflekterar man alldeles förelsevis lyckliga förhållanden.
Man för mycket.
Men det är just för de unga skulle nog gärna vilja ha många barn som de ekonomiska svårigheterna ofta och försöka fostra dem så, att de kunde blir ett absolut avgörande hinder.
bidra till a t t förbättra förhållandena.
C.
När man skall arbeta ensam och får börja f y r a veckor efter förlossningen igen d å tycker man egentligen att barnen är en olyckshändelse, säger en annan ung s t u g o r n a Sätra Äng fru, som h a r två små barn i lekskoleål- dern.
När jag hade fått flickan ringde s a m t Föreningen Friska Viljor ä g e r rum lördagen den 13 a p r i l kl. 1 — 9 e, m. på d e från arbetet och sade, att om ni inte Kvinnornas Hemgård, Malmskillnadsga- börjar nu mister ni platsen.
Men man tan 9.
2 tr., Stockholm.
Alla slags trev- Buffé, blir j u inte människa igen på ett halvår, liga påsksaker.
H a n d a r b e t e n ett be- kaffeservering, smörgåsar.
om man skall börja arbeta så snart.
Mannen hade varit arbetslös i nästan sök under lördagseftermiddagens lopp!
- D et omdiskuterade kollektivhuset s t å r nu äntligen inför sin fullhordan.
den originella, brutna fasaden med sina s v ä n g d a halkonger bildar ett behagligt avbrott bland de mer eller mindre halv- moderna husen kring övre Norr Mälar- strand.
Kollektivhuset, så som det n u utfor- mats, h a r icke kunnat uppföras i enlig- het med d e ursprungliga planerna.
d. v. s. ett stort byggnadskomplex med synnerli- gen låga hyror i utkanten av staden.
För två Ar och den unga modern måste för- att över huvud taget kunna realisera sina sörja familjen med sitt arbete, även när idéer och ge allmänheten ett påtagligt prov d ä r p å h a r arkitekt Sven Markelius barnen v a r helt små För sex kronor i varit tvungen att hygga det i en mindre veckan fick hon ha dem båda i barnkrub- och exklusivare skala.
han - en utmärkt hjälp, stiger hon, f a s t Det finns väl få uttryck som haft en så- det v a r faktiskt knogigt att få ihop till dan förmåga att sätta folks känslor i svallning som ordet kollektivhus.
M a n och med de pengarna.
Den alltför knap- utmålar för sig kasernliknande salar d ä r pa försörjningen for hennes egen del, alla trängs om varandra.
d ä r man äter d. v. s. otillräcklig mat och vård plus den gemensamt och sover i små avbalkningar, dubbla arhetshördan knäckte henne ock- d ä r barnen helt isolerats från föräldrarna etc. Med andra ord ett hus d ä r alla tram- tralköket finns en trevlig restaurang som så, hon blev sjuk och måste ligga tre par varandra på tårna och d ä r gamla är tiIIgänglig även för allmänheten månader på vilohem sedan mannen fått hederliga familjebegrepp upplösts i kol- Omkring den 10 maj kommer en ut- arbete.
» Det borde finnas en fond för lektivism.
Och så finner man i stället att stallning att arrangeras i kollektivhuset kravet på e n individuell bostad här till- av Svenska Slöjdföreningen En hel vå- sådana som ni », hade nervläkaren sagt.
godosetts i ovanligt hög grad.
Bland kol- ning omfattande 8 olika lägenhetstyper, Ett tydligt exempel på misshushållning samt restaurang skola in- med en god hälsa och moderliga krafter.
lektivhusets drygt SO lägenheter finnas barnavdelning En hemmafru, som förut arbetat i in- nämligen 14 olika typer.
Från enkelrum- redas av lika många olika firmor.
Ut- met med enbart duschrum till en entré- ställningen h a r sitt speciella intresse eme- dustri och se,,, har ett barn s ä g e r: l a g solerad ateljévåning på 5 rum högst upp dan utställarna tvingats lösa vissa ho- h a r alltid varit hemma sedan ja ' gifte stadsproblem i stället för ett enbart fram- i huset.
mig och kunde därför mycket väl ha hun- Den kollektiva delen a v huset utgör visande av möbler och textilier utan dels barnavdelningen med plaskdamm, nämnvärt s a m m a n h a n g med bostaden.
nit med e t t barn till.
Och jag skulle ock- sandgrop och andra härligheter som gör Varje lägenhet ä r tänkt att bebos av olika så g ä r n a ha velat ha t v i.
Oron för den a t t man blir riktigt avundsjuk på d e hyresgäster eller familjer med bestämda där enda ungen blir så stark, att man ungar som skall få hålla till där, dels cen- krav på sin bostad s a m t med en fixerad aldrig kommer ifrån den, Den liksom et- tralköket som distrihuerar maten via mat- inkomst.
Vi återkomma i ett senare sar sig i n i en, Det ä r i n t e bra för bar- hissar till lägenheterna såvida inte hy- nummer med en redogörelse över själva net själv heller.
Men jag kom inte att resgästen själv vill laga sin mat i den in- utställningen tänka på d e t d ä r förrän efteråt, n ä r flic- ventiösa kokvrån.
i samband med Cen- Elias Svedberg.
- — kan redan v a r så stor, att det var för sent.
Ekonomiskt hade det också varit svårt för oss förut.
A t t ensambarnen ä r ett allvarligt pro- blem framgår a v många svar.
Minst två barn — om det bara låter sig göra.
säger d e utearbetande mödrarna.
Barnkrub- borna är bra - men det finns ju inte barnkrubbor överallt.
Ungarna själva är förtjusta i krubban, d e som inte går dit, därför att d e har sin mamma hemma.
le- ker krubba på kvällen med någon jämn- årig som varit d ä r under dagen.
Krubb- Tänk på semestern.
E för semester edaktionen h a r just fått sig tillsänt det första numret a v tidningen R Riksförening eller som den mera populärt kallas Cykelfrämjandet Denna nyttiga or- ganisation bildades i november i fjol.
Der vill samtidigt verka för större hänsyn till cyklisternas intressen i vårt land genom praktiska förbättringar s a m t f ö r e n fort- Satt uppfostran bland d e cyklande med- borgarna s j ä l v till större trafikkultur och vägdisciplin.
Och därvid kommer tidningen självfallet i första hand a t t vara dess propagandamedel.
Vi ha för närvarande cirka en miljon cyklar i gång i Sverige — mot omkring 200,000 motorfordon.
Cykeln h a r allts8 blivit det verkligt demokratiska fortskaff- ningsmedlet.
Inte bara som sportmaskin.
Utan i allra högsta grad som färdemedel till och från arbetet - för arbetare i alla möjliga yrken i städerna och på lands- för skolbarnen till och från sko- an, för församlingssystrar och barn- morskor på landet och många andra grupper.
Och dessutom h a r cykeln blivit alltmera använd i turistfärdernas t j ä n s t Cyklisten Rör många viktiga påpekan- den om d e svårigheter.
som det gäller att övervinna för a t t cyklandet i vårt land skall kunna bli det praktiska och b e h a g liga fortskaffningssätt, som det har be- tingelser for.
Särskilda cykelhanor utmed d e stora vägarna, självständiga cykelsti- g a r i terrängen, förbättrande av en hel del a v d e nu nästan oframkomliga stigar och småvägar, som föra ut till d e stora landsvägarna.
Det senare kravet ä r särskilt betydelse fullt för skolbarnen, som nu ofta få ta sig f r a m bäst d e kunna på usla vägar.
Men Cykelfrämjandet och dess tidning vill också ta vederbörlig hänsyn till sport- cyklisterna och turisterna.
Man kan bli medlem i Cykelfrämjandet f ö r en årsavgift av 3:- kr.
for vuxna och 2:- kr.
f ö r ungdom under aderton år.
Då får man också tidningen.
som ut- kommer med tolv nummer om aret.
Cy- 14, kelfrämjandets adress är Vasagatan Stockholm.
Bland dess styrelsemedlem- mar märkas civilingenjörerna Walter olmstedt och Gustaf Dahlberg, gymna- stikdirektör Ragnvi Torsslow-Lundgren, kapten Killander.
Farbror Sven.
Tidnin- gens redaktör ä r red.
Sven Haglund.
bygden, - n.
Varför inga kvinnliga tele- Tyska bekännelsekyrkans präster MÖTESPLATSEN.
?
fyllda av stridslust och hopp.
Ystadskretsen av S.K.V.
har hållit grafassistenter i Sverige.
valdes ordf. adjunkt Hulda Lundh med D Telegrafverkets ej alltid man på en dagsresa genom ett främmande land hinner få ett intryck av dess inre strider.
Men det råkade sig så, att ett par svenskar befunno sig på resa genom Tyskland just den söndag, då man på morgonen med allmän flaggning på halv stång firade sina döda krigshjältars dag och under et a r frågar chefen för norska undervisningsanstalter.
edan den kvinnliga telegrafpersona- När den kvinnliga telegrafpersona- len i Sverige kämpar en hård kamp lens förening överklagade urvalet hos dagens senare h ä f t med alla flaggor i topp högtidlighöll den nya värnpliktens för sina rättigheter till högre utbildning Kungl.
Maj:t, medgav visserligen Kungl.
införande.
och befordran, har Norge från begynnel- Maj:t att Telegrafstyrelsens bedömnings- D i r reste i samma kupé ett litet slutet sen i stort sett tillämpat likställighet och grunder inte varit tillfredsställande, men sällskap tyskar, som livligt diskuterade ville inte för den gången göra någon en situation - vi lyckades ulan svårig- rättvisa.
Chefen för norska telegrafverkets un- ändring.
Nu får man hoppas på rättelse het uppsnappa, att det gällde kyrkostri- den och a t t en av dem var präst inom dervisningsanstalter, ingenjör Jorfald, kan till nästa gång, då Kungl.
M a j: t » förvän- oppositionen.
Tydligen kunde en av säll- heller inte underlåta a t t ge Tidevarvets tar&gt; att Telegrafstyrelsen » skall låta sig skapet något svenska och intresserade sig redaktör ett litet stickord för den svenska angeläget vara att tillämpa i möjligaste för våra tidningar, där stora rubriker efterblivenheten på detta område, då vi mån enhetliga grunder vid bedömandet ».
handlade just om deras egna förhållan- den.
Begärligt slukade de innehållet i sammanträffa i hans hem i Oslo, tillsam- H i t ha vi alltså h u n n i t i Sverige.
artiklarna - » vi måste alltid I utlandets Den norska » Telegrafetaten » började press söka upplysningar om vad som mans med ordf. i de norska kvinnliga telegraf- och telefon-funktionärernas för- 1855 - redan 1857 antogos de två första sker här hemma », yttrade de och våra ening, fröken Kirsten Sveen.
Både ingen- kvinnorna, berättar ingenjör Jorfald.
Det svenska tidningar, däribland Tidevarvet jör Jorfald och fröken Sveen ha väl reda var två systrar, som tidigare varit guver- med en specialartikel av L y d i a Wahl- på de svenska förhållandena och äro myc- nanter.
Ty på den tiden fanns varken ström över den tyska religionsstriden stoppades in i deras resväskor.
ket intresserade a v kårens ställning.
Mot- studentexamen eller kontorsutbildning Härmed var isen bruten.
vi började ståndet mot kvinnorna förvånar ingenjö- för flickor.
Visserligen måste de båda språka.
Prästen hade som helt ung del- ren så mycket mer, som han själv under damerna välja sidogator.
när de gingo tagit i kriget och fått sig en minnesbeta sin långa tid som chef för undervisningen till sitt arhete, åtföljas av sin jungfru och för livet.
Nu slogs h a n för andra ideal, M aldrig haft annat än goda erfarenheter av uppträda djupt beslöjade.
Och familjen de kvinnliga kursdeltagarnas kunskaper såg nog mycket snett på dem.
Men de fullföljde arbetet utan anmärkning.
För och ambition.
- Jag måste dessvärre tillstå, att det utbildningen inrättades en särskild skola t. o. m. har hänt a t t de gått ut som num- mer ett från kurserna, säger han skrat- tande.
Det är annat än de svenska herrarnas När kvinnorna i kraft av, undanflykter.
behörighetslagen äntligen skulle få till- träde till telegrafassistentkurserna hejda- des ev. kvinnliga sökande genom att T e - legrafsfyrelsen annonserade kurserna som enbart manliga.
för dem, l y de kunde j u ej undervisas till- sammans med herrarna.
Utbildningen var dock densamma för kvinnor och män.
den första kvinnan tillträde till en högre kurs.
Hon utexaminerades 1911 och blev efter åtskillig strid, t y hon förhigicks flera gånger på grund av att Detta förbluffande sätt att kringgå la- hon var kvinna - telegrafkommissarie i gen beivrades a v Atskilliga intresserade Halden, en stor station på gränsen mot kvinnoorganisationer, vilket hade till följd Sverige.
I Norge har kommissarien eller att i fjol för första gången anordnades en » bestyreren » personligt tekniskt ansvar telegrafassistentkurs till vilken kvinnor för sin station och Halden-kommissarien fingo söka.
Men längre än till att bli har hängt mycket i stolparna.
sökande kom inte kvinnorna den pangen.
1920 infördes nytt lönereglemente Det ä r och förblir nämligen en gata hur byggt på likalönsprincipen och 1925 be- Telegrafstyrelsen kunde avvisa samtliga stämde Stortinget att kvinnor även skulle - Efter Kata Dahlströms berömda exempel hade han i indirekt form delgivit sin för- samling innehållet i Bekännelsekyrkans upprop.
i det han samtidigt - trots när- varon av statliga poliser - upplyst om att han vore förbjuden a t t uppläsa det- acklamation.
Styrelsen består a v: Ad- junkt Hulda Lundh ordf., fru Aug.
Gruf- stedt v. ordf., fru Alma Åquist sekr., fru Anna Wallén kassör, fru Olga Aartelo, fröken Idals Björk.
Suppleanter: Fröken Cec.
Jönsson, fru Emmy Svensson.
För- utom stadgeenliga ärenden förekom v i d mötet beslut o m samarbete med övriga kvinnoföreningar i staden för gemensam aktion mot » Minderårigas idkande av för- säljning utomhus », för diskussion om be- folkningsfrågan och andra aktuella äm- nen.
i Göte- Föreningen Frisinnade Kvinnor borg firade måndagen den 8 april sin 20-åriga tillvaro med en festlig samman- komst på Valand.
Föreningens ordf. docent Greta Hedin erinrade i sitt häls- ningstal, a t t d e t var den 9 april 1915 som föreningen bildades i det nu nedhrunna konserthusets lilla sal.
Året 1914 hade den första föreningen Frisinnade kvinnor bildats i Stockholm, det år då bondetå- get gick till huvudstaden.
Föreningarna tillkommo som ett led i strävan att stödja Karl Staaff och hans politik.
När göteborgsföreningen bildades, ingingo omedelbart 300 medlemmar och medlems- antalet steg snabbt.
Fru Anna-Stina Alkman blev föreningens stiftarlnna och förste ordförande.
Hon kvarstod som ordförande till 1927, d.?
hon avflyttade fair trons frihet från statlig inblandning, orättfärdigheter.
» Den som sätter blod, ra.
; och folkdöme från staden och efterträddes av fru Ber- för dess oberoende av ras- och nationali- tetsintressen med en intensitet.
glöd och i Guds ställe som skapare a v och herre tha Burman-Andersson, som innehade segervisshet, som nian e j kunde missta över den statliga auktoriteten, den under- posten till 1934, då docent Hedin valdes.
gräver staten. » T.-G.
M. sig på Av föreningens många verksamma kraf- ter ville docent Hedin n u särskilt nämna tre namn: Fru Olivia Olsson-Wessman, fröken Anna Vogel och fröken Kerstin Just nu utkomma Någon högre utbildning i modern bemär- i Informationsbyråns Mellanfolkligt sam- arbete för fred serie tvenne i hög grad kelse fanns ännu icke.
Den började först 1909 och 1910 fick aktuella skrifter: - visserligen Det är e j aå ofta man råkar sådana människor.
Han hörde till dem, som med glädje bli martyrer för en stor sak, och vi ha grundad anledning tro.
att han be- finner sig bland de 500 oppositionella präster som enligt de svenska tidningar- na nyligen blivit anhållna.
Han var i själva verket på väg till myndigheterna.
Oss gav han ett exemplar av uppropet.
» De kommer i alla fall ingen vart med oss », sade han.
» De kan förbjuda oss tala och spärra in oss men vi är för De kan ej många och vi bli allt fler.
hålla alla i fängelse!
» i morgon får jag en het dag », var det sista han sade, då vi skildes.
Han hade hustru och barn och han var avsatt från sin anställning, men han vek inte från sin övertygelse.
» Å, jag har en sådan modig hustru », sade han med ett varmt leende, då vi frågat om hans familj.
Troligen var han en smula fanatisk och uppropet, han gav oss, var av gammal- kristlig lärotyp.
Men det ger dock starkt intryck, som ett stridsrop emot dagens samma.
Swedenhielms.
Därefter överlämnades ordet t i l l redak- tör Torgny Segerstedt, som höll föredrag beramade S.
F.-filmen över ämnet Efterkrigstiden och liberalis- mornas N:r 17. metoder.
De amerikanska Senatskommitténs rusningsfir- av- har haft premiär.
men.
H a n erinrade om att föreningen bildats mitt under brinnande krig, påmin- slöjanden.
Pris 35 öre.
(C:a 48 sidor.)
Den bygger på ett värdefullt manuskript: de om segerfreden och den framträdande N:r 18.
Ett brittiskt fredsprogram.
H j a l m a r Bergmans bekanta drama med nationalismen, diktaturstaternas Labour Party ’ s utrikespolitik med inlägg samma namn.
Det är dess förtjänst.
Inte nog med den kulturella a av Huge Dalton och Arthur Henderson.
Dess största fel är, att den verkar allt Översättning a v à fil.
kandidat Herman 50 öre.
(48 à 64 si- f o r mycket fotograferad teater.
Ile Stolpe.
Pris 40 dor.)
filmatiska kraven på rörlighet, växling denna olyckliga utveckling en gång in- Den förra g e r nya bindande bevis för och liv har alltför Mycket fått maka åt letts, har lnd efter land spärrat grän- den intensiv3 och starkt korrumperande sig.
serna.
aktivitet som råder inom rusningsindu- Vi » När vapnen tala, tiga lagarna. » Filmen bjuder i likhet med hela Hjal- se, hur rättssäkerheten fatt maka strin.
Den senare ger en klar och hoppfull mar Bergmans författarskap på en säker Det uppfostringsideal, som före bild av det engelska arbetarpartiets be- Den något psykologisk skildringskonst.
mödanden att främja och trygga världs- trånga miljö, inom vilken filmens hand- den liberalt tänkande människan, D » Swedenhielms » länge 48 kvinnliga sökande.
Många med högre arbeta i linjetjänst.
D e t behövdes bara freden genom vidsynt och kraftfullt mel- ling utspelar si:.
det gamla Swedenhielm- betyg än Atskilliga av de manliga.
som klätterskor av litet mindre storlekar, sä- lanfolkligt samarbete.
ger fröken Sveen, och de tillverkas nu- Broschyrerna äro lättlästa och intres- ska familjehemmet, är tecknad med god kommo med på kursen.
realism.
Filmens hiivudgestalt är den änd Eder rekvisition till Informa- gamle geniale uppfinnaren ingenjör Swe- tionsbyrån, Lilla Nygatan 4, Stockholm.
denhielm, en man, som blir lycklig ge- nom att leva i den vetenskapliga forsk- mera för de kvinnliga linjearbetarna.
För ningens tjänst, en man, som på sina ax- min del arbetar jag mycket hellre uppe i lar här förpliktelsen a v att äga det tradi- stolparna ä n j a g gör en hel del a n n a t ar- tionsrika.
ärofulla namnet Swedenhielm bete och hela utbildningen i linjetjänsten e n man, som liar att kämpa med dystra var en härlig tid.
ekononiiska svårigheter och I följd av de Inalles ha 88 kvinnliga telegrafister svåra yttre förhållandena ibland är totalt gått på högre kurser och ungefär 80 av nere för att dock åter skaffa sig livsmod genom tanken på sin Vetenskapliga forsk- dem ä r o nu i arhete.
Bland ansökningar- n i n g och sina barn.
na till årets kurs, som just nu ligga i Rollen gestaltas på ett glänsande sätt ingenjör Jorfalds skrivbordslåda, äro 22 av Gösta Ekman.
Intensivt upplever mar kvinnor och 30 män.
framfurallt hans tolkning av de själsliga — Urvalet kommer förmodligen att ske marter, Swedenhielm far utstå, då har tror sig ha fått reda på a t t yngste sonen efter ålder, förklarar ingenjör Jorfald.
Bo förfalskat, och hans uppsluppna gläd- Det finns ingen anledning att särskilt je.
d.?
familjens allt i allo, hushållerskan mönstra ut kvinnorna.
Om ni frågar mig M a r t a Boman, berättar, att det är hon hur de klara arbetet, måste jag svara, att som gjort det, för a t t skaffa pengar till de göra det utmärkt, att de visa intresse hushållet och Swedenhielms dyrbara forskningsredskap.
och uthållighet och gör f i n a examina.
Jag Bland övriga aktörer lägger man märke har också hela tiden haft kvinnor som lä- till hushållerskan, vars roll Karin Swan- ström spelar på ett äkta och naturligt rare i undervisningen.
Denna mångsidighet avspeglas också i sätt.
Vidare Ingrid Bergman som flyg- Den kvinnliga Funktionärorganisationen, underofficeren Bo Swedenhielms något som omfattar inte m i n d r e än 2,150 med- affekterade fästmö och sist men icke minst.
Sigurd Wallén som den filosofiske lemmar a v nästan alla löneklasser.
Det procentaren Erik Eriksson.
Hjalmar Bergmans ä r alltså en stark makt fröken Sveen kan Sätta bakom sina ord, om det skulle be- fatalistisk och pessimistisk hövas.
Specialkurserna för radiotelegra- skull låter han i » fister ha f. ö. också besökts av k v i n n o r stora livsmakten.
slumpen, skänka lycka åt mänskorna, låter det goda friska hu- och det finns för närvarande en hel del möret segra över tillvarons trista grå, kvinnor som tjänstgöra på radiostationer- Detta förhållande gör att » Sweden- na.
S n a r t utexamineras också Telegraf- hielms » - dramat är väl värt a t t filmas och verkets första k v i n n l i g a ingenjör från att det trots sina fel och brister i sin Tekniska Högskolan i Trondheim, filmatiska utformning liar åtskilligt att C.H.
Gusfav Klackenberg.
Kontrollen över r (Forts. fr. sid. i.)
lika gärna följa regeringsförslaget, De som äro rädda att Sveriges representa- tion i Genéve skall springa benen av sig av pur radikalism, vill jag lugna med att påpeka att till grund för det internatio- nella arbetet for krigskontrollen ligger ett amerikanskt förslag med precis sam- ma licenstvång, som här förordets i den k. propositionen.
Den svenska regeringen kan icke re- kommendera ett tillståndstvång, som icke omfattar de redan existerande företagen.
Om den allmänna meningen i riksdagen icke ännu är mogen att ansluta sig till regeringens ståndpunkt, är det bättre att vänta tills insikten om denna ståndpunkt vikt och betydelse trängt igenom.
Sve- rige skulle här ha möjlighet att göra nå- got, och hör göra det av hänsyn till frå- gans betydelse för hela världen.
(Bravo).
Ture Nerman höll vid samma debatt ett av sinn bästa anföranden - jag skulle som helst vilja säga mest glänsande vore värt att återgivas i sin helhet.
Det är s i sällan någon ger av sin eld i kam- maren - det är väl därför att det inte finns någon, Kriget är en barbarisk, ovärdig umgän- gesform mellan folken Vapenhandelns kriminalitet är ingen nyhet av i dag.
Allt- sedan den betydande människan och so- cialisten Karl Liebknecht i tyska riksda- gen i april 1913 avslöjade firman Krupps smutsiga politik att i hemlighet sälja tyska krigsredskap billigare till den s. k. arvfienden Frankrike och hålla spioner i utlandet för att med falska rykten hetsa till ökade rustningar I hemlandet, vet varje människa, som inte a r förblindad av egna privatintressen i rustningsindu- strin, att denna vapenhandel är ett inter- nationellt geschäft, som inte tar hänsyn — till det s. ’ k. egna folket, bara till den egna profiten.
Massor av tyskar stupade i världskriget för vapen tillverkade av den tyska vapenindustrin och sålda till Frankrike, och likadant är det på andra hall.
I ett eventuellt krig mellan Sverige och Tyskland kommer massor av sven- skar att mördas med krigsmateriel från Bofors, som ju h a r affärsförbindelser med nazismens Tyskland nyss bekräf- tat av utrikesministern.
Nazistregeringen äger praktiskt en god del av det svenska nationalförsvaret Hade det varit Stalin i st. f. Hitler så låge nog frågan lite annorlunda för herrarna.
- - - Sveri- ges andel i den totala världsexporten av krigsmateriel var redan perioden 1927- 1931 5 – 6 procent av hela världsexpor- ten.
1933 hade den svenska rustnings- exporten nästan fördubblats, men det har kanske den internationella vapenhandeln med, så vi håller oss till de 5 – 6 procen- ten.
Men Sveriges folk är inte 6 proc.
av mänskligheten, långt därifrån, det är bara 0.3 proc.
Sverige har alltså en kva- lificerad ställning, en 20 gånger finare plats i den internationella vapenhandeln än vad folksiffran skulle låta förmoda.
bilda sig ett eget omdöme.
Han skall känna sitt ansvar, han skall känna vad som ä r ratt och orätt, han skall kunna följa sitt samvetes hud.
o c h allt det te,+ niken skapat skal [tjäna samma ändamål.
Det skall icke verka undertryckande utan utvecklande.
De ha glömt, dessa människor som tala om stat och massa, a t t den starkaste kraften ä r det moraliska medvetande.
Hur säkra dagens makthavare i de av våldet styrda länderna än känna sig, komma de att sopas bort.
Livets egen kraft väller fram och kan ej hindras Fri heten segrar.
Efter föredraget följde supé med tal och underhållning av olika slag.
et är inte bara engelska misser, det D är också mycket italienare här i Pension Castri vid Piazza Victor Ema- nuele i Florens.
Många militärer, först och främst majoren eller vad han kan vara, som var så grann med alla sina de- korationer den stora Dante-dagen, då Fiumefanorna paraderade utanför Palazzo Vescino, och Loggia dei Lanzi var klädd med gamla gobelänger.
Jag tror inte att folket tänkte en smul på Dante, men så mycket mer på fanorna och deras » segerrika armé ».
Ty så ser italienarna på armén och på det » ärorika » kriget, och de ha j u vunnit vad de ville och litet till, det ä r rätt naturligt att de känna sig stolta.
En näpen liten italiensk gosse, som utgör allas förtjusning här i pensionen när han helt morskt marsche- rar fram med s i n trefärgade lilla fana, hade till i dag fått lära sig några foster-, - - - Frågan om vapenhandeln har nu ändå ländska sånger som han med stor patos blivit så genant, att här i dag föreligger deklamerade.
Med italienares medfödda ett parlamentariskt utskottsbetänkande fallenhet för vackra gester slog han ut om den.
Den socialdemokratiska rege- ringen har nämligen i sin ärliga önskan med sina små händer, sträckte upp ar- att kunna göra något i Nationernas f ö r - marna och ruskade energiskt på sina loc- hunds anda tagit ett litet, mycket an- kar.
Jag satt ett stycke ifrån, men jag språkslöst initiativ.
Och vad f å r den nu hörde allt emellanåt » evviva la patria », för svar på det lilla initiativet - av det » avanti italiani », » evviva Italia ».
fredsblskande svenska folkets represen- När han slutat lyfte majoren honom tanter?
högt i luften och kysste honom på båda - Det ä r ganska tydligt, att för dem som kinderna.
Han var onekligen mycket söt, i dag styr världens öden och här hos och väckte en storm av patriotisk förtjus- i kammarens majoritet - finns inte lust ning matsalen.
Här finns också ett par unga löjtnan- att offra något väsentligt för freden.
För dem som i dag avgör.
ä r inte freden det ter.
De ha varit med i kriget och de be- högsta men att deras ställning¨ och hus- rätta med entusiasm sina äventyr.
De äro naturligtvis dekorerade, de ha varit hållningssystem fortbestår.
riktigt med!
Den ene har haft en full- Jag erkänner villigt.
att det ä r svart att komligt fabelaktig upplevelser.
En granat slog ned i hans tält 2 (säger två) decime- se någon väg ut.
Det ser ut, som om vägen går in i stället, ännu längre in, ter från hans huvudgärd.
Den explode- rade emellertid icke och togs sedan i för- allt djupare in i rustningseländet och där- med det nya världskriget.
I detta nu är var, gjordes till en bål och försågs med en inskription om händelsen.
Det blev folken hjälplösa, hjälplöst utlämnade åt kapitalismen och rustningsintressenterna, säkerligen en mycket avundad dyrbarhet, och de ungas ögon lyste när de berätta- ledda vid näsan av den stora kapitalis- tiska pressen, hetsad med de nationella de.
Ej underligt!
- Att ha varit så nära och gått fri.
Alan kan vara tacksam för lidelserna.
Vi - den socialistiska riksdagsgrup- mindre!
De tala om kriget.
Ja, kriget var nog pen - vill visa, att den vill vara med om det allra minsta lilla försök i rikt- svårt ibland, men det kunde också vara ning att få kontroll över vapenhandeln, härligt.
- Men det sista, som kom efter- åt, som man fick lov att vara med om.
och röstar därför för utskottets förslag.
I Andra kammaren talade både hr Un- Hu, det var ohyggligt!
De hade med en dén och Statsministern för regeringsför- avdelning av sitt regemente blivit utskic- slaget.
som kammaren också följde.
Nätt kade att taga reda på en massa bortkom- na stackars soldater, som utan befäl irra- och jämt.
Sammanjämkning har därefter skett de uppe i Alperna och allt emellanåt kom- som går u t pa att en övergångstid av tvi mo ned a t bebodda trakter.
Det Var och ett halvt år skall införas, under vil- resterna av några italienska bergsrege- ken tid de existerande företagen obe- menten.
som i början av kriget hade bli- hindrat få fortsatta sin tillverkning, där- vit tillfångatagna vid gränsen av öster- rikarna.
En lång tid hade så förgått, efter äro de skyldiga begära tillstånd.
Majoriteten av dem som representera tills en vacker dag fienden blev tvungen Sveriges folk har återigen visat hur nöd- draga sig tillbaka, och lämnade då fin- bedda de äro, när det gäller att inför garna i t sitt Ode.
Långt, långt efteråt började det att fredsprohlemen göra något mera än sitta spörjas om utsvultna, förstörda och van- med armarna i kors.
sinniga soldater som irrade omkring uppe Elsa Svartengren.
i bergstrakterna och sökte sin väg mot — — söder.
De kommo ibland en och en, ibland i små skaror, de hade gatt och gått, de visste icke vart, de visste bara att om man går åt det håll där solen lyser om aftnarna på bergsluttningarna.
så bär det sin sjunde sommarkurs för kvinn- hemåt och dit gingo de.
Någon gång liga elever söndagen den 14 april 1935. träffade de på människor som hjälpte Kursen pågår med en veckas avbrott vid dem, men så fortsatte de, de ville söka midsommar till lördagen den 10 augusti, sig hem.
En enda känsla fanns kvar i I mån a v utrymme mottagas elever även deras bröst: la patria, en enda tanke i för kortare tid.
deras omtöcknade hjärna: la patria, ett Undervisningen ä r både teoretisk och enda ord på deras lallande tunga: la pa- praktisk, omfattande dels de vanliga skol- ämnena, dels samhällslära, hemvård, skol- tria.
AV nöd och umbäranden och brist voro nästan alla vansinniga, och det var kök och slöjd m. m. ej några tiotal det var många hundra- Om tillräckligt m. ?nga deltagare anmäla den.
sig.
kommer kursen att delas i två av- Det går en rysning genom de unga delningar, en första årskurs för dem som officerarna.
de vilja e j tala om detta, de ej ha andra förstudier ä n folkskola och vilja helst glömma det, det var tusen gån- studiecirkelarbete, en andra årskurs för ger.
värre än bataljerna.
Helst glömma dem som genomgått första årskurs v i d — ja, men ha ni också rätt att g l ö m m a – folkhögskola (Viskadalens eller någon ha vi som upplevat dessa krigets fasans- annan) eller eljest genom särskilda fulla år, ha vi verkligen rätt att glömma vid kursens början ådagalägga motsva- dem, och trösta oss med trumvirvlarna rande kunskaper.
och de fosterländska sångerna?
Ytterligare upplysningar lämnas av sko- Nästa gång den lille italienska gossen lans årsredogörelse, som sändes gratis deklamerade sitt » evviva l a patria » hörde på begäran, av elevförbundets årsskrift jag också dovt i fjärran ett annat, d å - (pris 1:- kr,) och f. ö, vid hänvändelse rarnas hemska och ångestfulla la patria.
t i l l skolans föreståndare.
Skolans post- — &amp;, - - ' — på att ge envar enskild individ den över- blick över världen, varigenom han kan ur min dagbok från min resa i Italien 1921.
--- viskadalens Folkhögskola börjar — prov
(Forts. fr. sid.
1.)
villkoren med dem.
När Hitler nu vägrar att erkänna versaillestraktaten som ett ömsesidigt fördrag som kan uppsägas endast med alla parters medgivande, sa ligger det ju något i det.
Han sätter dik- skulle naturligtvis hela världen gärna vil- ja veta för att rätta sitt handlande där- efter.
Men det lönar sig inte att sitta och räkna ut hur vansinnigt det vore att ställa till krig för polska korridoren, ty varför skulle Tyskland inte kunna handla just så som för andra ter sig vansinnigt:?
Man vet ju inte ur vilken förställnings- värld den lilla gruppen av heslutande män hämta upp motiven för sina handlingar.
Särskilt vi utomstående av de små natio- nerna betrakta det som orimligt att en aldrig gå insyltad och renodlat manlig grupp som kommit ifrån kontakten med livet skulle råga släppa det moderna kri- om gets deras furia lös.
hemliga Men ångest vi veta eller j u ingenting det som i nom barnsbörd förlorad arbetsförtjänst eller för i hemmet arbetande kvinnor er- bjuda ett motsvarande stöd.
En sådan till- fällig mödrahjälp synes oss niidvändig ända till dess de praktiska samhiilleliga hjälpatgärder hunnit utformas, vilka kun- na förväntas komma till stand såsom re- (Forts. fr. sid.
1.)
sultat av i riksdagen nyligen beslutade av den genom Medicinalstyrelsens för- utredningar.
sorg försöksvis ordnade verksamheten En utgångspunkt för bedömande av för mödrars för- och eftervård samt hjälpbehovet torde man erhålla från an- för spädbarnens vård och hälsokon- talet barnaföderskor, vilka mottagit mo- troll; derskapsunderstöd - 26,000 från l juli 5) Rationell uppfostran till föräldraskap, 1933 till 1 oktober 1934 — och om man inneslutande undervisning i sexualhy- vidare tar i betraktande att ett ej ovä- Den okände Omedelbar soldatens grav.
mödrahjälp.
D e flesta människor ha i pressen och litteraturen stritt på uttrycket » Den okände soldatens grav ».
Vi ha läst om, att vid den eller den minnesfesten, vid den eller den bemärkte personens besök nedlades en krans på » Den okände solda- tens många det grav ».
gånger, Våra egna och kungliga under kronprin- ha gjort tat mot diktat.
Man ska aldrig förödmjuka ett folk, lättar den, ej heller något om de alterna- sens senaste orientaliska resa har så skett sentligt antal av de 10,000-20,000 abor- Men att programen- gien för den uppväxande ungdomen.
för all framtid hålla det nere under hä- d e vila sig efter den balansgång på en ligt och ceremoniellt under den nyfikna Vid bedömande av dessa och andra ter, vilka med säkerhet framkallas varje knivsegg som ä r deras politik.
Det kan mängdens blickar lägga ned en krans och praktiska förslag måste beaktas att så- år, skulle kunna undvikas genom ekono- len, då är det rena dårskapen.
Det ligger nära till hands för oss att vara alternativen Schleicher, Dollfuss, a t t reflektera över, vad en sådan grav är och vad den har att förtälja, kan vara dana åtgärder, hur snabbt de än komma miska hjälpåtgärder.
För att vara i stand Wilhelm II.
Röhm eller Rintelen.
att bli vidtagna, blott kunna ha verknin- att bispringa de till 30,000-50,000 upp- säga att den metod tyskarna valt för att Diplomaterna skulle säkerligen ha nytta skilda saker.
Alla minnas vi invalidtågen.
Alla gre- går på något längre sikt.
I nuvarande skattade hjälpbehövande mödrarna med återvinna sin självaktning och andras av några erfarna själsläkare i sin stora aktning inte är den rätta, att det varit stab, vi skulle alla behöva hjälp av en pos vi av synen och av vad som måste läge måste en mera direkt mödrahjälp i efter omständighetrna i de enskilda fal- bättre för dem och världen om de gått analys av den moderna europeiska ligga där bakom.
En del hade dött a ~ - len varierande belopp, Som dock i ge- mänsklighetens själsläge, så att vi inte der resan.
Andra stackare kunde ej hel_ första hand ges, " anordnad att den det lojala samarbetets väg inom folkför- hamna i föreställningen om att avgrunder ler härda u t under denna utan voro dö- kvinna, som väntar ett barn, kan hänvi- nomsnitt torde höra beräknas till om- bundet mot avspänning och avrustning.
skilja vår egen normala mänsklighet från ende.
Med vördnad och andakt har j a g sas till en möjlig hjälp i rätta ögonblic- kring 200 kr., skulle denna kommission Men för dem ligger det närmare till hands anförts omänsklighet.
En av de kända stått vid invalidernas massgravar i Ha- ket, d. v. s. just i den stund då hon kan- behöva till sitt förfogande ett årligt an- att handla efter de slutsatser de dragit franska korrespondenterna som följt Eden paranda och Trälleborg.
De döda voro ske står i begrepp att i förtvivlan över slag av cirka 8 miljoner kronor.
av sin historia efter den 11 november på hans resa säger om Pilsudski, att han från olika land och sett Den en enligt hennes mening på annat sätt 1918.
De komma ihåg hur de behandla- befinner sig mitt emellan tyskarna som Döden allt försonar.
Med stöd av vad ovan anförts an- han känner och misstror och ryssarna okände soldatens grav i Berlin och några olöslig konflikt, söka få sitt havandeskap hålla vi att Eders Kungl.
Maj:t redan des vid konferenserna i Rapallo, London, som han hatar.
Korrespondenten tycker andra europeiska städer, och senast var avbrutet.
vid innevarande års riksdag ville väcka Haag och Genéve och mycket mycket an- karakteristiskt nog att det är den rätta jag i Washington.
Där blev jag mest förslag om att för ' innevarande bud- nat som alla andra glömt.
De minnas den utgångspunkten för en politiker: misstro gripen.
getår ett tillräckligt anslag måtte stäl- gången då Brüning tv a n ^ släppa tull- och hat, och han skulle vilja att engels- General Lee, sydstaternas överbefälha- Behovet av en sådan di- unionen med Österrike och jämföra mak- männen hade lite mera av den varan.
Men vare, var president Abr.
Lincolns hätske rekt mödrahjälp är så las till en mödrahjälpskommisions med en sådan inställning till hela folk motståndare under inbördeskriget för om- förfogande.
temas hållning då med deras hållning nu, som inte lämnar rum för skiftningar, för kring 80 år sedan Lees bostad ligger trängande, att resultaten — då Hitler slår dem i ansiktet med sin orsaker, för förvandligar, hamnar man i på en vacker k u l l e utanför staden med av vidlyftigare utredning utsikt såväl över denna som över den ar ej kunna avvaktas.
värnplikt och sina krav på justering av orimligheten och i de stora misstagen.
Folken själva är så tysta mitt i allt breda Pontomacfloden.
Den är nu mu- den östra gränsen.
detta larm omkring de politiska händel- seum och vallfartsort.
Här i nejden ra- Vi erinra även om det allmänt kända Den stora skillnaden beror, säga de, serna och konferenserna.
Däri äro de sade de mest hårdnackade strider, och faktum att åtgärder mot folkminskning bli på att nu ha vi äntligen skaffat oss det alla lika, och att tyskama ropa heil och manfallet å ömse sidor var synnerligen mindre verksamma med varje år som går enda som inger respekt: en militär krigs- sprätta omkring på Unter den Linden i stort.
tid och otid ändrar ingenting däri, Detta På vägen ditut möter man en massa emedan den befolkningsgrupp, som befin- beredskap.
är alltså det verkliga stora mysteriet: gravar, den nationella kyrkogården.
Till ner sig i reproduktionsduglig ålder, suc- Själva den iver varmed Tysklands alla folks medgörlighet inför deras led- vänster om vägen ligga officerarna.
Varje cessivt minskas.
Omedelbara åtgärder grannar nu erbjuda det vänskap och, då ningars sätt att sköta deras affärer.
Det officer har sitt kors eller sin gravsten.
äro således av nöden.
Liksom tidigare det avböjer, söka ordna sina inbördes händer väl mycket mer på de pacifistiska Till höger ligga över ’ 40 tusen stupade tvister för att kunna hålla ihop mot tyska fronterna än man anar, då man läser bara namnlösa soldater utan kors.
Men vid skett i situationer, som fordrat snabbt stora pressen, därom mera i en an- kanten av gravfältet ligger ett oerhört handlande t. ex. inför en växande arbets- faran, är ju en komplimang till Tysklands den nan artikel.
Men det som händer är inte stort mausoleum av marmor.
Det är löshet bör en särskild konimission tillsät- nya position i världen och kan tyckas tas, en nog för att hejda och vända händelser- » Den okände soldatens grav ».
som ett erkännande av att det räknat nas gång Jag tyckte då, och jag tycker det ännu, rätt.
Man kan inte finna någon rationell för- att jag aldrig stått vid en mer tilltalande Men hur ska detta gå i fortsättningen?
klaring, eftersom man inte kan finna någ- plats.
Den kunde ge stämning och efter- mödrahjälpskommission, Tyskland spelar tills vidare på grannar- ra ovillkorliga krigsorsaker i Europa.
tanke över livet, döden och människorna utrustad med tillräckliga Nödvändiga gränsjusteringar och ekono- på den planet, dit vi Bro hänvisade att bo nas rädsla för krig, men hur långt driver minska uppgörelser skulle kunna göras under ett kort jordeliv.
Här var det hjälpresurser.
denna rädsla de andra, innan en ny rädsla bättre utan krig.
Man ser av förhållan- subtropisk grönska och höga träd, fot- Denna kommission bör ha i uppdrag att den för tysk dominans i världen sätter dena mellan Frankrike och Italien Eng- stegen voro lätta och försiktiga - allt in?
Och hur långt törs Tyskland gå land och Ryssland och många andra, att en motsats till bullret och braket i värl- under samarbete med sociala myndigheter tvisteämnen som i går betraktades som den, en motsats till stimmet vid den stora och med läkarna, ge blivande mödrar den själv?
Man har svårt att tro att besöken hjälp och det ekonomiska stöd, som situa- i Berlin givit de andra någon riktig klar- krigsorsak i dag låta lösa sig vid en kon- gatan i Berlin.
versation därför ’ att en motivförskjutning Det låg över den amerikanska graven tionen i det enskilda fallet kräver.
Det het på den punkten, trots allt som be- ägt rum.
Man kan därför inte ha någon något, ..
Det ar önskvärt som monumentet var outsägligt vackert.
av kul- glänsande på toppen och ändamålsenligt, att i den- rättas hur Hitler vid överIäggningarna respekt för dessa kampinställningar som len, det tysta gravkapellet i bakgrunden, na kommission den kvinnliga sakkunska- arbetat upp sig till sin folkmötestalar- ena dagen äro ovillkorliga och i morgon extas och lättat sitt hjärta på alla slags förvandlats i förbund.
Man frestas att den solbelysta staden i förgrunden och pen på det sociala, medicinska och juri- så här alla de tusenden begravda döda diska området särskilt tas i anspråk.
orimliga krav, I Stresa blir det nog tro på en djupt liggande olust, på en un- från olika länder och villkor, som blivit ändå det stora bekymret att man inte vet derliggande känsla av att det som är offer för människornas fanatism och måste förgås och något nytt komma.
Men hur man ska behandla dessa svårbegrip- man vågar inte riktigt gå vidare här, ty egoism - allt detta gav en egenartad Denna tillfälliga mödrahjälp liga tyskar för att få någon fason pil man hamnar i mystiken då.
Man kan stämning.
får ej givas karaktären av läget i Europa.
Man kommer att välja endast önska att när det gamla går un-, En sådan grav mottager besök av Pre- sidenter, amiraler, generaler, diplomater fattigvård.
mellan försonlighet och oförsonlighet, der det inte må dra med sig bärarna av och statsmän, som skickat ut soldaterna medlings- och skrämseltaktik och inte be- det nya i fallet, att ur den förvirring som till storslakt på varandra och skulle göra Den måste för att fylla sitt ändamål ut- nu är), det måste klarna för oss hur vi sluta sig för någondera.
kunna hjälpa fram och tjäna det nya som det än en gång, om de funno tiden inne göra ersättning där så behöves för ge- ej vägrade.
Hit och människomassorna Hur långt kan den tyska ledningen komma skall, och att den paralyserade höra stora ord om flaggor, om nationer- tänkas gå för att reglera sitt lands öst- livsviljan måtte resa sig igen.
nas heder och fiendernas skändligheter.
Många visste ej, varför de slogos och liga gräns efter sina intentioner?
Det Devinez.
Individerna ville ej slåss.
De voro nöjda måste dö.
med sitt arbete och sin familj, med litet En krigarnas massgrav mottager besö- musik och ett anspråkslöst ’ nöje då och kare av alla stånd och kategorier, som väl då.
Men så hade krigstrumman börjat alla beklaga döden i och för sig.
dundra, massuggestionen hade gripit Men de flesta gitta ej reflektera över dem.
Alla hade blivit besinningslösa.
lagen om orsak och verkan, och vilja icke men om man inte har kraft och nerv att tiv till k r i g de se för sig om nätterna då på en del platser.
Jag har
