# ID: svediakorp-per3712
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,671
# sentences: 346
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


p - J ust nyss har franska regeringen offent- gifta sig, så hon får ett par starka armar liggjort en plan för inskränkning av till hjälp att bruka jorden.
» För det bär vete- och vinodlingen i landet, så att den sig inte med lejt folk,, säger man här må anpassa sig bättre efter konsumtio- precis som i Småland N O R D E N S ÖNSKAN OM KAPP.
RUSTNINGARNAS INSTALLAN.
DE har understrukits genom utrikesrni- nistermötet i Köpenhamn.
Man överlade om N.
F:s kommande rddssammanträde den 15 april - där som bekant Don- marks utrikesminister Munch är medlem R E G E R I N G E N S FÖRSLAG OM KON- TROLL ÖVER VAPENlNDUSTRlN vann endast Andra Kammarens bifall Första Kammaren vill.
trots att Utrikes- ministern visade, hur starkt utländska in- tressen är representerade i svensk krigs- industri endast hindra tillkomsten av n y o företag i branschen.
S T O C K H O L M S STADSFULLMAKTI- GES FÖRSTA SAMMANTRADE präglades av partiernas förändrade styr- keförhållanden.
Ordföranden hr Tengdahl omvaldes enhälligt.
Förste vice ordfö- rande hr Åkerman omvaldes på enbart borgerliga röster.
De andra nedlades.
Förutvarande andre vice ordförande hr Fredrik Ström slogs ut av folkpartisten hr Wretlind på grund av att socialisterna röstade på hr Kilbom.
Sorialdemokratcr- nu ville nämligen ej ge dem suppleant- plats i valnämnden.
Och då så.
JORTON, KVINNOR HAR NU STOCKHOLMS STADSFULLMäK- TIGE.
sedan dr Alice Hellström efter- trätt direktör Kleman.
Dr Hellström ägnar Sitt intresse framförallt åt psykisk hälso- vård hon är läkare bl.
a. vid Slagsta skola och Mellansjö skolhem - och i samband därmed åt skol- och ungdoms- problem i vidare mening.
VSKAFFANDE PRYGEL- AV STRAFF OCH MÖRKCELL, infö- rande av individuell behandling, t. ex. rätt till tidningsläsning, möjlighet att be- vilja permission åt fångar föreslås i det nyligen avlämnade sakkunnigebetänkon- det angående fångars vård.
ÄTTRE UTBILDNING FÖR BLI- VANDE HUSMÖDRAR OCH MOD- RAR önskar Husmodersföreningarnas Riksförbund, som nyligen avhållit sitt centralstyrelsemöte för året i Stockholm.
Därvid represenferande icke mindre än 13,000 kvinnor.
RBUD MOT VAPENEXPORT I H Ä N D E L S E AV KRIG i utlandet och kontroll över vapenindustrierna föreslås av undrrsökninpsutskoltet för vapenhan- deln i Förenta Staterna.
Amerika skall, - D Hein har nen.
Det står I tidningen j a g har bred- vid nig, då j a g lutar mig ut genom fönstret, för att se på hur här planteras nya vinstockar i dag på gården där j a g bor.
Arbetet utföres av en praktfull son av Midi och övervakas av värdinnan på stället, la padroncina som hon kallas, på en gång respektfullt och smeksamt.
av sin italienske hälftenbrukare Nazareno.
Hon har mycket att göra, ty hon har nyligen övertagit en gammal förfallen bondgård på sluttningen av en kulle i Provence.
Denna kulle, terrasserad u p p ifrån och ända ner, bär allra överst ekar danska läkaren Estrid de skall bli bättre skickade a t t sköta sina och sedan Pinjer.
sedan kommer en Oliv- i sin artikel på annan barn, bättre bostäder, tillfredsställande lund, insprängd med fikon, lager och CY- - plats i dagens nummer framställt F - A.
B frågan, för skolgången allt detta går ut på en kva- mödrar och barn kunna inbjuda till miss- litetsvård av befolkningen.
bruk och sålunda skulle öka befolknin- - Vad j a g däremot kan förestå, säger gens kvantitet på bekostnad av dess kva- fröken Hesselgren, tir att man kan hysa vissa betänkligheter för att myndigheter- na nu i sin nyvaknade iver att skydda mödrar och barn skall göra det på ett mindre praktiskt sätt.
Det ä r naturligt- vis mycket viktigt att inte bara gå på och centralisera och systamatisera t. ex. bara bygga stora f ö r l o s s n i n g s a l t e r.
dit kvinnorna måste färdas långa vägar, - De åtgärder, som man nu försöker i stället för att åstadkomma en viss de- få till stånd, är i och för sig absolut av centralisation med små förlossningshem litet.
Vi ha låtit frågan gå vidare till ett par av dessa problem intresserade och erfar- na.
personer, som välvilligt ställt sin sak- kunskap till Tidevarvets förfogande.
Kerstin Hesselgren: behovet påkallade, säger fröken Kerstin och förlossningsrum.
Hesselgren, på sin tid ordförande i Mo- - Docenten Clason har ju i förra num- derskapsunderssakkunnige Att de nu kommit att kopplas ihop med befolk- Det ningsfrågan har varit till lycka.
skulle annars inte ha varit möjligt att på något sätt öppna myndigheternas ögon för att de måste genomföras.
När t. ex. för Moderskapsunderstödssakkunnige några år sedan föreslog att tre miljoner kronor skulle snslås till, olika hjälpåtgär- der åt mödrar och späda barn, var det ingen regering som vågade lägga fram ett förslag om en så svindlande summa - När man nu vill försöka göra allt vad man kan, för att de barn som kom- mer till världen skall få den bästa möj- liga vård, är det ju iust för att höja folk- materialets kvalitet, Moderskapsunder, stödssakkunniges förslag, t, ex. om för- och eftervård av barnaföderskorna gick ut på detta, De positiva åtgärder, som kvinnoorganisatjonerna ha föreslagit med 1.
anledning av Abortkommittens förslag syftar till samrna mål.
Det är ju mycket möjligt att en del av motionärerna i årets riksdag menat, att männiksorn genom dessa åtgärder direkt skall animeras att få flera barn.
Men om de föreslagna BESSNINEN HAR FÖR TREDJE stånd, bidrar det också till sundare barn.
GANGEN vädjat till N.
F. i kon- Vården av mödrarna avser ju också, att med Italien och föreslår gemen- flikten samt tillsättande av skiljedomare.
T T BEKLÄMMANDE DÖDSBUD når Tidevarvet i pressläggnings- E ret av Tidevarvet på ett utmärkt sätt framhållit faran av en alltför långt gåen- de systematisering.
- Här gäller det för kvinnorna att själva vara med och in- tressera sig för a n få det så praktiskt ordnat som möjligt.
Men detta ä r en sak.
Huvudsaken är i varje fall att människor känner a t t de har samhället bakom sig.
när det gäller barnen.
Hur långt ifrån detta tillstånd vi varit, framgår av en liten historia, som fröken i * * åt landets barnaföderskor.
inför skräc- Hesselpren talar om från sin tid som bo- ken i befolkningsfrågan förefaller dylika stadsinspektris.
En mor till många barn berättade för henne, att sedan hon fått summor nu betydligt möjligare, om det blir krig i Europa, icke blanda sig lättnaderna t. ex. kan göra det möjligt i det vare sig ekonomiskt eller militärt.
att flera unga äktenskap kommer till A hygieniska förhållanden före och under om icke de sociala hjälpåtgärderna sitt fjärde barn, var det så svårt att få hyra en bostad, att hon inte vågade låt- sas om att barnen var så många Hon måste smuggla in några av dem sedan det blivit mörkt.
Annars hade hon aldrig kommit åt någon bostad.
Och var bodde dessa barnrika familjer?
Alltid Utan Un- dantag i de sämsta bostäderna.
Och det- ta tir nog alltjämt förhållandet.
Det ä r varvtals vin och varvtals Det gam- rosor.
la grå, strängt kubiska huset av proven- calsk sten ä r redan upprustat och här nymålade fönsterluckor i blågrön färg lik kopparvitriolen varmed man besprutar vinstockarna.
Men nu Planteras alltså även vin.
i morgon mandarin- och citron- träd, persikor.
mandel och körsbär, rosor, glycinier och lackviol.
Inte bara j a g samman med de andra gästerna övervaka skapelseakten utan de grannarna.
De hade sin slakt har på stallet, innan det förföll, och de glädja sig åt att det återuppstår under en ung ägare.
De komma inte heller tom- hänta, de skänka en stock av den vita muskatelldruvan eller ett väldigt lerkrus.
une jarre, med anor från hedenhös.
Man ä er sig, ger råd och talar om vilken ustgård d här kan blil i framtiden.
särskilt om la padroncina ä r nog förnuftiig att även närmsta gl Detta ä r ett av de tillfällen då männi- skans lust att bygga utvidga försköna och hoppas sätter över den politiska så länge det går visdomen och struntar i dess ängsliga påbud om inskränkning och om förberedelser för en kommande stor Förskräckelse Under brytningen av denna paradoxala motsättning mellan livsglädje och dödens ångest är Provence sagolikt, majestätiskt och hjärtskärande skönt just nu.
Det stolta, linjerena landskapet hade något strängt över sig, då¨ jag kom för tre vec- kor sen, de nakna bergsidornas stengård färg dominerade landskapet samman med den lergrå jorden, de vissna ängarna och sig - - en riktigt flammande solnedång för att ge glöd åt landskapet.
Men n u har det mjukats upp av mandelblom, körsbärs- och persikoblom, rosorna knoppas redan för att dofta sin tid, innan de skola ge sin vällukt i t de stora parfymkittlarna i Grasse.
Även de bleka lavendelåkrarna ta an e n livligare färg, och de kala vin- stockarna och fikonträden börja ge livs- tecken ifrån sig.
endast jasminåkrarna äro l i k a Skorpbruna som förut och dem får j a g aldrig se blomma.
Men tre tea- rosor på mitt hord, plockade en passant vid en promenad, beveka mig med mak- ten av sitt behag att mot min föresats skriva om detta som inte kan beskrivas.
De ha fått mig att medge att den som grälar på Rivieran men inte säger ett ord om själva Provence ä r som en som be- skriver den dammiga fållen på en kläd- (Forts. d sid.
4.)
S a m t i d i g t som Mussolini låter iord- ses svälla ningställa salarna i Palazzo Bor- romeo på Lago Maggiores romantiska ö Isola Bella till konferenssalar för det Anthony Eden kunde vara en sådan hjäl- te?
Han, som nu likt en annan Graals- riddare rest Europa runt för an söka beramade sammanträffandet i Stresa den 11 april mellan Englands, Frankri- kes och Italiens utrikeministrar har II Duce i sitt livorgan Popolo d ' ltalia var- nat för all optimistisk tro på att denna konferens skulle kunna reda ut den allt- mer och mer tilltrasslade situationen i FREDEN.
Har han funnit någon gyl- lene formel att jämte sina ofrånkomliga golfklubbor föra med sig i sin pack- ning.
Mussolini tror det tydligen ej.
Det lät så sagolikt bra med riddarens besök i Moskva Fullständig enighet för närvarande mellan Sovjet Och England på alla punkter.
Men så kom han till Europa.
' Italien bör ej hänge sig åt falska illu- sioners, säger Mussolini.
Själv har han inte så underligt om det hos många män- dragit den praktiska konsekvensen Och niskor finns en verklig rädsla för att få mobiliserat till och med Anklassen 1915. många barn.
Isola Bella, i vars underbara park sammanförts träd och växter från snart Alva Myrdal: sagt alla jordens länder, uppges en gång ha haft besök av Napoleon och hänsyf- tande härpå frågar Snoilsky i .Vindar- - Skulle man utgå från möjligheterna I nas sång om Isola Bella.
: Finnes ingen till missbruk, vore det ju över huvud ta- hjälte i för.n?
- i någon båt, vars segel (Forts. å sid. 4.)
- mot Osola Bella.
Kanske Polen och därifrån kommer en annan tonart.
Polen vill e j ha Östpakten, vill ej se främmande härar i Sitt land Och vill e j ta ståndpunkt mot Tyskland.
SA säger dess diktator, marskalk Pilsudski.
Vad skall nu vår riddare kunna hitta på Vägen går över Prag hem till London och så kommer Isola Bella.
Snoilsky slutar sin sång: Så kvavt det känns kring himmelens hörn.
Agda Östlund 65 år.
V i förvärva våra rättig- heter och ärva dem icke.
nder m i n mottagning häromdage vi år 1922 inlämnades följande brev, som, med " fick ' våra för- några få uteslutningar, lydde: sta fyra kvinnor i n » — ser jag i min djupa förtviv i riksdapen var fru Agda Östlund en lan ingen annan utväg än att skriva til av dem.
Fru Ost- Eder.
l u n d som alltsedan Min fästmö ä r i grossess och vi ha dess tillhört andra inga möjligheter att gifta oss nu.
V kammaren deltager skulle inget hellre önska än att kunn allts^ nu i sin fjor- gifta OSS och få barn, men nu kan vi inte tonde riksdag.
Och ta emot ett, därför att vi ej kunna för Fru Agda Östlund.
man har blivit van sörja det.
Jag är 21 år, och skall på att se efter hennes måndag den I: a april ut och fullgöra min ännu helt ungdomliga gestalt bland de värnplikt, som räcker ända till medio a 230.
När hon nu på onsdagen fyllde 65 november.
Då jag inte hor något yrke Ar kunna vi icke fira dagen bättre än (kurs av Oss), kan jag inte räkna med med en liten överblick över ’ de gångna a t t få någon plats nar jag kommer u från exercisen.
så att jag kan försörja årens arbete.
Vi träffa fru Östlund i riksdagskorri- händerna och barn.
Från mitt hem kan v inte räkna med att få någon hjälp, en5 doren mitt i arbetsbrådskan.
- Hur länge vi än arbetat för röst- min f a r har att försörja en familj på 5 st rättsreformen kom den ändå nästan som personer på en lön av 250 kr.
i månaden Min fästmös föräldrar äro döda, hon en överraskning, säger f r u Östlund, ty maii är ju van a t t få vänta länge på alla har ingen att vända sig till och söka hjälp dessutom lir hon lite klen och har fåt reformer.
Och att åtaga sig att bli en a v de första, kanske man inte heller gjor- kosta på sig mycket pengar i läkarhjälp under vintern.
Hur vi än kalkylerat ha de utan en viss tvekan.
Vi¨ har alltid hävdat att de kvinno- vi dock blivit tvungna att inse det omöj- liga i att låta saken ha sin gång.
— — frågor, som vi arbetat för, icke gällt bara Detta tillstånd av ovisshet.
om vi få kvinnornas intressen, utan i allra högsta det ordnat eller ej innan jaa skall in och grad varit en samhällets angelägenhet Om den saken tror jag hela den kvinn- exercera.
har varit mycket deprimerande oss båda, särskilt för min fästmö.
Jag för liga gruppen har varit enig.
Och a t t det verkligen förhåller sig så, har väl den se- ä r riktigt ängslig att hon skall företag sig något galet.
Hennes nerver, son naste tidens utveckling till fullo bevisat.
De frågor vi under årens lopp särskilt förut varit dåliga, har nu blivit totalt för störda, hon kan inte sköta sitt arbete har sysslat med, t. ex. bättre vård åt mödrar och barn, understöd åt barnafö- utan blivit tvungen att taga ledigt.
— om doktorn skickar oss ifrån derskor, änkepensioner eller vad det nu månde vara, har alltid för oss stått som Eder utan att hjälpa, så skickar Ni oss händerna på en kvacksalvare - och jag en angelägenhet for samhället i dess hel- men samtidigt har vi j u ansett att vill inte riskera hennes liv hos en sådan het Vi vänta på svar här, om doktorn Vill vi haft en viss sakkunskap just på dessa N Ett farligt spel.
K.
Maj:t h a r f r a m l a g t e n proposi- tion inför riksdagen u t g å e n d e på be- viljandet a v en s t a t e n s sekundärlåne- fond på 20 miljoner och c:a 2 miljo- ner till ackordslån till Iån f ö r jord- b r u k a r e » som ä r o i t r ä n g a n d e behov a v ekonomiskt bidrag, u t g å e n d e i belopp å h ö g s t 15,000 kr.
Härtill är ej så mycket att tillägga.
Det är d e t nuvarande » moderna » sättet att r e d a upp sina a f f ä r e r ge- nom lån och att låta landets övriga skattebetalare understödja en a v nä- ringarna, den s. k. modernäringen.
Vi behöva inte heller f r å g a varför, vi veta, a t t bondeförbundet vill så h a det.
Bilder ur verkligheten.
är U — — — — De s. k. ackordslånen ä r o till för a t t minska de exekutiva auktionerna, och m a n h a r bestämt beloppet till högst 15,000 kr.
pr person för att e j synas g å d e » stora » j o r d b r u k a r n a s ärenden.
Än s e d a n d å!
Kan m a n r e d a upp e t t j o r d b r u k genom a t t f å sin skuld ö k a d med 15,000 kr.!
O c h d e 20 miljonerna till sekun- därlån, d.
v. s. Iån över 50 % a v Jag läste brevet och talade med de Om vi offrat mycket tid på arbetet taxeringsvärdet upp till 75 % och så med t. ex. behörighetslagen, så kan jag båda unga.
vanskligt s t ä l l d a a t t långivaren riske- nog säga att vi också nästan riskerat vart De voro omisskännligt rörande i sit r a r beloppet och i vanliga fall för anseende genom vårt envisa fasthällande unga föräldraskap.
Skulle något barr den skull betingar h ö g r e r ä n t a och vid den.
Men när jag skall uttrycka den bli bra vore det deras.
De hade kärle- borgen.
Men h ä r föreslås två ränte- ståndpunkt som jag och mina kamrater ken, de hade tron på varandra - mer intar till den saken och till hela kvinno- fria å r och a t t staten, med a n d r a o r d hoppet hade vikit ifrån dem.
alla icke-jordbrukande medborgare, frågan skulle jag gärna vilja hänvisa till ett bland mina första anföranden i riks- Och den enda utväg som de säg, hade s k a b j u d a j o r d b r u k a r e n understöd.
dagen - det var 1923 - där jag citerade När räntebetalning inträder föreslås, en deklaration inför behörighetslagen, utom lag och förordning det emot sig att hon tillhörde den asteniskl-leptosoms a t t d e n n a med 1 / 2 % skall överstiga som gjorts av en kvinnoorganisation, en typ, där enligt den förkättrade ryska e r medelräntan för statens upplåning deklaration som stämmer alldeles överens och särskilt då det rör er med den uppfattning jag alltid har hävdat. '
farenheten u n d e r nästföregående b u d g e t å r mot » Vi kunna icke nog kraftigt framhålla förstföderska man till varje pris bö obligationer.
Likaså skall r ä n t a n att vad vi begära för kvinnorna icke är oförändrad gälla allt f r a m å t.
Med sänkta fordringar i duglighet och arbets- undvika ett avbrott av havandeskapet.
Men vad hade jag att erbjuda för eko hänsyn till n u v a r a n d e l å g a räntesat- prestation eller skyddsåtgärder av något nomiska möjligheter?
Visserligen att han ser är d e t verkligen g y n n s a m m a vill- slag, utan endast tillfälle till den öpnna och fria tävlan genom vilken i varje en- borde söka befrielse från värnplikten kor f ö r j o r d b r u k a r n a - förutsatt att skilt fall den lämpligast, alltså f ö r sta- men det var troligen för sent och platser j o r d b r u k e t vore i s t å n d att b ä r a skul- d e r ö v e r 50 %.
Men jordbruket är e j i stånd härtill e n liten detalj, skapshjälp å 30 kr.!
När sjukkassa och som jordbruksministern, h a n s s a k - fång för staten släppa fram vare sig i fysiskt eller i annat avseende undermå- kommun tagit sitt så återstår kanske kunniga och bondeförbundet m å h ä n - liga individer utan endast att hävda de en femma.
Icke mycket att se fram emo I d a förbisett.
Jordbruksministern an- hinder, som nu till förlust för det all- ekonomiskt stöd.
tyder t. o. m. a t t d e 20 miljonerna männa utestänga den dugliga fullt kom- Vart de gick vet jag ej, men vid läs petenta kvinnan från högre statstjänst. » e n d a s t utgöra en r i n g a början.
- Det som gäller om statstjänst gäl- ningen av dr Heins artikel tänkte jag För den objektiva å s k å d a r e n är ler o m allt arbete som h i n n o r har, fort- lyckliga Danmark, som tycks ha det så d e t g a n s k a egendomligt att se, a t t sätter fru Östlund.
O m jag finge önska bra ställt f ö r sina fattiga blivande möd när nu j o r d b r u k a r n a s j ä l v a börja er- något skulle det vara, att den unga gene- rar, och trefalt lyckliga våra danska kol f a r a a t t mjölkavgifter, spannmåls- rationen ville förstå detta på ett rätt sätt leger, vars största bekymmer härvidlag reglering m. m. inte k a n f ö r s ä t t a och gå in för a t t inte bara ärva de rät- synes vara att kanske moderskapsunder j o r d b r u k e t s s. k. nödläge i en s u n d tigheter som en föregående kvinnogene- ration har arbetat sig fram till, utan att stöd skulle missbrukas.
utveckling men inte vilja e r k ä n n a den också förvärva dem genom egen utveck- I vårt land har visserligen på e n aukto verkliga orsaken, vi m e n a spekula- ling och arbete.
C-n.
ritativt sätt omvittnats behovet av ökade tionen, försöker man ännu på ’ låne- moderskapsunderstöd och vård.
vägen.
F r å n s e t t att d e n är orättfär- Men ä r man också villig att sätta hand dig, när d e n sker från s t a t e n s s i d a på ling bakom de vackra orden.
Man kan¨ a n d r a skattebetalares bekostnad, tvivla.
Fredrika Bremer-Förbundet fram Livsmedelsutställningen ö k a r den ofrånkomligt j o r d b r u k e t s håller i sin yttrande över Abortkom nödläge.
Ty Iån är g ä l d och g ä l d skall gäldas.
Vårt svenska j o r d b r u k är e j så rikt, a t t d e t tål skulder, allra minst sekundärlån.
Vi h a f å t t veta a t t över 50 % a v Sveriges j o r d ä r s k u l d s a t t över 50 % av taxeringsvär- det, att c:a 14 % ä r s k u l d s a t t upp till 75 % och a t t c:a 9½ % a v jorden är belånad till över 100 % av sitt värde.
Vi yttra oss icke om tider, som kom- ina, och d e former, som då kunna v a r a lämpligast.
Men vi fråga oss: ä r detta förslag framlagt av hänsyn till b o n d e f ö r b u n d e t Är jordbruks- — — — — - — - som
Sven Stål: Kontinentalt på tre feaferfronter.
wenadler var glänsande, framför allt mi- miskt i en mindre roll.
Och likaledes i Dramaten har uppväckt de döda, Henry Bernstein lever trots allt.
Innehållet i hans komedi serveras i form av fullgoda typskelett avlevererade till skådespelarna i och för beklädnad med kött och själ.
Hjalmar Söderberg har översatt repliker- na, alltså en njutning aven i s &amp; måtto att det är roligt att ånyo möta hans speciella ordförråd, även om de ingalunda förmed- la intryck av att vara sagda av fransman.
aj^, det franska kynnet skymtade en- dast hos Winnerstrand.
En ovanligt in- tuitiv artist.
Hans roll, som den utarbe- tade fadern, regeringsrådet med den kle- na hälsan och det naivt goda hjärtat, är ingen lätt roll att gestalta - men han kan konsten.
När Winnerstrand spelar överraskar man ofta sig själv med att säga eller tänka högt vad den karlen är älskvärd.
Han griper om ens finaste hjärtfibrer och håller dem s i länge han själv vi^^.
I vrots allt, gjorde han det otroliga troligt.
Det är väl så länge man har honom att glädja sig at.
Men för övrigt Var spelet över hela lin- jen värdigt en kunglig scen, Teje käm- pade tappert med ett ganska tunt mate- rial, men hennes stora konst gjorde även här det omöjliga möjligt.
- Fru Molan- der ser förtjusande ut, talar bra och var vackert skrudad - men varför missbruka henne i ett rollfack som inte är hennes?
Kan hon inte få en ordentlig roll - en människa inga idbblad var pjäsens Askunge och under loppet av tjugo mi- nuter i första akten ger hon sitt livs bästa scengestaitning.
Något så innerligt rent, poetiskt och skört bjuds man inte alla dar.
Det är högtid, jag har inte ord nog vackra, nog ömma för att beskriva henne.
Det var stor, naken och helig konst.
Den skall njutas - inte beskrivas.
Gack och se henne.
Regien var omsorgsfull - dekorationer, av John Eriksson.
utsökt i sin sobra ele- gans.
Sinnrik i möblering m. m.
Spel och regi och dekor gjorde i förening ett konstverk av en schablonmässig pjäs.
- Jag hade så när glömt Gabriel Alw - en stor oförrätt.
Allt yttre, kläder, stil m. m. som kunde illudera på världsman och fransman saknar han men vad betyder det?
När man visar sig ha humor, öm- sint manlig replikföring och en rodnan- de charme.
Alw var som förvandlad, det träaktiga var borta och en hy konstnär log emot oss.
Tack!
vore LAnde iigger vel hinanden saa nær, at en alsidig Belysning af dette ømtaale- lige spørgsmaal kun kunde underbygge Resultatet, og der vilde vel næppe være man maa beundre Justikminister Schly- ters raske Initiativ, selv om Faktorernes Orden i Sagens Behandling forekommer en noget bagvendet.
Først nogle Teser, saa nogle preliminære Lovparagrafer, saa en Kommission med et preliminært For- slag, saa Indkaldelse af Sagkyndiges Be- mærkninger - - og saa?
Ja, mulig- vis en ny Betænkning o g endog et nyt Lovforslag.
Jeg har altid set med Be- undring paa de engelske Parlamentariske Kommissioners Fremgangsmaade.
De su- ger t i l sig al den Sagkundskab, de kan faa ved at indkalde eller modtage og høre - alle Slags Experters Vidnesbyrd, 1. som en god, välskött affär skall hedrivas.
C i r k u s och Vasateatern är i staden.
Noel Cowards » Design for Living, här » Oh for a muse of sawdust ».
Hem- kallad » Han, Hon, Han.
är en ypperlig gjord travestering av Shakespeare.
Max tidsbetonad komedi - dans, scener och Hansen.
som gasterade i något liknande en roll, är berlinarnas älskling.
Han har gåpåarcharme när han talar sin wiener- münchenerdialekt han verkar översätt- ning n r han talar danska - och i svensk version verkar han språkligt sett som en - fullblodsclown talande sitt naturliga .idiom en korsning mellan värmländska och danska.
Max Hansen är en alldeles för duktig cabaretartist för att han skall behöva försöka leka skådespelare.
Det ä r han nämligen inte.
Han ansträngde sig med att försöka göra om Vasans scen till en intim tribun - men Gösta Ekman Satte in hela sin oberäkneliga kraft på att göra cirkus och cirkus blev det.
I detta idiotiska virrvarr presterade teaterns mest talangfulla artist, Hilding Gavle, människokonst.
Isa Quensel sjöng - - överdådigt, spelade med grace och hu- mor och var faktiskt den enda välgörande ögonfröjden vid sidan om Magnussons verkliga goda scenbilder.
Fröken Ekelund varierar mellan att vara ett utropstecken och ett frågetecken.
Sjunga kan hon inte, tala inte heller och sköta sin oharmoniska kropp ännu mindre.
Vad har hon i närvarande stund för sceniska kvalifikationer av värde?
Gå tillbaka till skolan medan tid ä r II.
- dialoger spänner över hela registret, och skall spelas så att fars, spex, komedi med stänk av tragedi blandas till en enda be- svärjande dekokt.
Ragnar Arvedsons regi bemötte allt detta och framtrollade ett spektrum av lynnesmoment, som gjor- de pjäsen full rättvisa.
E n ovanligt lovande kultiverad regidebut.
Detta måste framhävas med rubrikstil, ty den vak- samme kritikern, som år efter år ser sam- ma artister i roll efter roll, lär sig tämli- gen snart vars och ens skådespelarregis- ter.
För det första, fru Roeck-Hansens talmaner, meriter och ' plastiska brister känna vi.
Hon har äkta känsla, allvar och ett besjälat minspel - men hon talar i regel på Guds försyn.
Betonar de min- dre siktiga satserna i en mening som ofri- villigt många gånger ger rena struntsaker ett sken av dold, ödestyngd mystik.
Man kan inte alltid blunda och per lyssning uppfatta vad hon säger - man måste se henne.
Här i Cowards komedi har hon under kärleksfull ledning blommat ut till en verklig komedienne.
Talet flyter lätt, stämningen fladdrar över orden, hennes vackra ansikte strålar av liv och vitalitet - och allt vad hon gör blir logiskt.
Den- na förvandling till det bättre är regissö- rens förtjänst - och den länder bådas in- telligens till heder.
Fortsätt med samar- Blancheteatern leder nu som alltid med betet och ho vet vad som kan hända till en målmedveten konst.
Teatern bedrives scenkonstens fromma.
Som Gilda i » Han, mitténs förslag med särdeles skärpa be- hovet av Omedelbart utökat moderskaps- skydd.
Men när i en stad Jönköping en hel del kvinnoföreningar samla sig till ett offentligt möte för att g e tyngd och kraft åt fordran på positiva åtgärder, - - så vägrar Fredrika Bremer-Förbundet medverkan.
mindre damroller spelade sådana krafter som fru Natorp och fru Weijden.
Som helhet en alldeles särskilt rekommendahel föreställning - elegant, vackert scende- korerad - och-moralisk.
Övriga kritici lär ha sårats av moralen av i dag - trots min ålder gör jag det 111. inte.
Hon, Han » är hon bedårande att se och höra på.
Herrarna Ohlin och Westergren voro ett slags Erotic twins, charmerande, slag- färdiga väl trimmade och avväpnande.
Man kunde inte annat än le åt dem, och under detta virtuosa spel låg en fond av kunnande som ingav respekt, Inte på sin många år har jag Sett ett sådant briljant samspel.
Sture Baude är en ovanligt fin En strof ur Karlfeldts En Madrigal rin- konstnär hans medel och teknik döljes ger i mitt öra: väl men enär de äro av prima vara, Hur Vill du nu ha det?
lyda de honom blint.
Som konsthandla- Klingklang och narrspel?
Det tunnaste ren Ernest Friedman balanserade han fi- spadet gurens ord och känsloliv så att man utan släcker bekvämligt din lågande törst. ’ kritik och utan att mobilisera fram sin tolerans, godtog hans typ.
Holger Lö- - - - - - Dr Estrid Hein, som tillsänt T idevarvet nedanstående artikel i abortfrågan, Ur praktiserade läkare i Köpenhamn och var på sin tid ledamot av den skandina- viska äktenskaoslagstiftingskommissio- Tale om saadanne principielle Afvigelser, nen och den danska steriliseringskommis- at man overhovedet ikke kunde enes om, sionen samt är Danmarks representant i et Resultat.
Nationernas Förbunds kommission för Nu sidder vi altsaa her i Danmark o g skydd åt burn och ungdom.
indsamler Materiale fra Sygehuse og Læ- e ger om Operationens Hyppighed og Far- D e n svenske Abortkommittés Betænk- lighet, og imens foretages der talrige ille- ning er blevet modtaget med megen Interesse i Danmark, her hvor vi efter 2 Aars Forldh ikke er kommet stort videre end til at indsamle Materialo.
Interessen for Sagen er i de 3 skandinaviske Lande for Øjeblikket saa stor, at man fristes til at spørge, om dette ikke var et Omraade, der ogsaa egnede sig til interskandinavisk Behandling.
D e moralske Anskuelser i bejdet.
Jeg har derfor følt Trang til - de Arbejde.
Kvinderne har jo ogsaa haft udmærkede sagkyndige Representanter, der besad netop den sociale Forstaaelse, som er det aller vigtigste i denne Sag.
Naturligvis maa man indrømme, at der er visse Lakuner i Arbejdet (de sociale Hjælpeforanstaltninger) og at visse Kon- Selvmord, Udslidthed o: s. V. Jeg tør i alle Tilfælde garantere for, at hvis de faar en helt anden o g meget strængere Bedømmelse end de medicinske, saa vil Befolkningen hurtigt lære at lade dem fremtræde som » fortyndede » medicinske Indikationer.
kliisioner forbløffer en, f. Eks.
den 24 Hvad de sociale Hjælpeforanstalfninger som, det indrømmer jeg, vil Ugers Frist for Aborteringen.
Om dette angaar - - sidste vil en paalidelig statistik jo imid- lertid næppe kunne fremskaffes og egner og paa den Basis fremkommer de med sig sikkert heller ikke som Grundlag i et deres Konklusioner.
I vore Lande an- andet Land med andre Sygehusforhold.
bringer vi visse Sagkyndige i Kommissio- Man har dessværre den Fornemmelsen nerne; disse antages saa at sidde inde med Hensyn til Abortens Farlighed, at med al fornbøden Viden.
Naar saa Lov- nogle af de fremkomne Statistikker er forslaget foreligger, er der frit Slag for tendentidst fremstillede.
Der gaar jo saa de udenforstaaende Sagkyndige og an- let Lidenskab i moralske Spørgsmaal.
gale Aborter, der under alle Omstændig- dere Interesserede.
heder er langt mere riskable end Aborter Stillingen for den svenske preliminære Kommitté har været alt andet end beha- foretagne af Læger.
Imedens har Sverige handlet.
og selv gelig, idet den paa Forhaand maatte vide, om vi ikke olle kan være tilfredse med at » tog den Stokken op, fik den Klø, og alle Konklusionerne, saa er der dog kom- lod den den ligge, fik den ogsaa Klø ».
met Gang i Sagen og er formodentlig Ud- En udenforstaande har faaet Indtryk af, sigt til et Resultat, der er et Fremskridt i at alle de Misfornøjede har udtalt sig, og Forhold til den nuværende Stiiiing.
Men at meget faa har været tiifredse med Ar- De sociale Indikationer vil imidlertid som en Udenforstaaende og maaske Uved- ganske overordentlig sjældent foreligge kommende - at udtale min Beundring for rene.
De vil tværtimod som Regel være Kommitténs grundige og hurtigt afslutte- komplicerede med Depression, Trusel om blive absolut nødvendige - saa kan jeg ikke se rettere end, at d e meget let vil kunne misbruges o g vil animere visse In- divider til en Børneproduktion, der er af yderst tvivlsom Værdi for Samfundet.
Det er jo dog ikke alene Kvantiteten af Befolkningen, det kommer an paa, men nok saa meget Kvaliteten.
Man sagde i sin Tid om Børnelovene i Danmark, at Hvad de sociale Indikationer angaar og en ugift Moder kunde ikke leve af et deres Behandling i Kommissionen, saa uægteskabeligt Børn, men hun kunde leve rettes der to Anker imod denne: for det av tre.
Saa langt ned med Børneantallet første at dette ikke er en Sag, der natur- er vel hverken Sverige eller Danmark ligt sorterer under Lægerne for det andet kommet endnu, at vi vii støtte al Slags at Kommissionen burde ha besksftiget Børneproduktion.
Hjælpforanstalfninger, Sig med de sociale Dette Spørgsmaal er derfor paa det der skal formaa en vordende Moder t i l at nøjeste sammanknyttet med hele Sterilisa- tionsspørgsmaalet og det har glædet mig afstaa fra Aborten.
Ofrånkomlig kvalitetsvård.
(Forts. fr. sid.
1.)
get omöjligt att genomföra några posi- tiva åtgärder, säger f r u Alva Myrdal, t y alltid föreligger väl någon risk för miss-.
.
.
en vingård.
(Forts. fr. sid.
1.)
nad men inte nämner ett ord om det praktfulla tyg den är gjord av.
Det som försonar en med Rivieran ä r faktiskt a t t man efter en halvtimmes bil- färd från en a v dess huvudorter är djupt inne i det orörda Provence, i fransmän- nens älskade Midi, att man kan stiga ur bilen och strax leva sig in i föreställnin- gen a t t hur än skedena växla förresten.
så skall man här odla oliver, fikon och vin i framtiden p i Samma sätt som i alla tider.
Sen kanske man får höra om d e bruk.
Men detta kan ju aldrig bli en bärande argument gentemot d e positiva åtgärdernas värde i och för sig.
Man borde ta vissa historiska lärdomar: mot det nya f i n n s det alltid f u l l t upp av för- förändringar som ske här, när inte en parfym blir modern och även sen plötsliga längre modern bland de nervösa damer- numstiga motskäl.
· Då gatubelysningen skulle införas jag tror det var i Ham- Något av värld, eller n ä r den syntetiska mat- burg tryckte d e samhällsbevarande en oljan slår ut olivoljan, men allt detta diger inlaga med alla argument om dess märks inte för blotta ö g a t Det s e r en- fördärvlighet, särskilt ur moralisk syn- dast ovillkorlighet, kontinuitet och fred.
Jämfört med detta landskap verkar Allt även Småland oroligt och modernt.
fin- d e l l e n på hus v e r k t y g, kläder.
Här nas också mycket färre påminnelser om d e moderna uppfinningarna: telefonstol- par, radioantenner, bilar och åkerbruks- maskiner ser j a g inga från min utsikts- punkt, Men herdar med hund och pipa driva sina granna fårahjordar i het på ängarna, och män och kvinnor arbeta med skara och hacka i jorden.
Husen se uråldriga ut.
många av dem nästan for- fallna, men det utesluter i n t e att här kan bo r i k a bönder som inte affischera sin rikedom eller låtit fresta sig att bygga om eller reparera, - — Byarnas skulpturella silhuetter på kul- larna u r vilka kyrkornas små kampani- ler stiga upp störas icke av moderna VII- lor.
Arbetar man sig upp på branta ' &amp; gar Och smala gator, mött av fjällbäc- ken rinner från cistern t i l l cistern, så finner man den lilla kyrkplatsen med sina helgonnischer och sin brunn fullt som färdig som scen fur ett medeltida drama.
punkt.
- I saken skulle jag emellertid vilja icke ä r o socialt önskliga; att d e Ådaga- Så ostörd ligger den d ä r i skymningen, Först att lägga en » lättsinnig » disposition hos för- som hade det aldrig funnits reformatio- framhäva ett par synpunkter, vi arvsbiologiskt sett i n t e ha a t t räkna ä l d r a r n a och att man inte bör premiera ner, revolutioner, eldsvådor eller krig.
Men ännu längre tillbaka än medelti- med några egentliga värdeskillnader mel- den rena ansvarslösheten, Och i den sy- nen ligger naturligtvis ett stycke sanning: den s ä g e s terrasseringen av jorden gå.
fan samhällsklasserna i vårt land.
Även mycket stora barnkullar utan motsvaran- Om antik kultur vittna även d e gamla om de fattigare skulle något mera än de d e uppfostringsresurser ä r o naturligtvis akvedukterna vilkas valv ä r o byggda utan välbärgade reagera inför socialt önskvärda.
Även om vi i murbruk av stenar som vilat i sitt jäm- den med en viss höjd villighet a t t föda hög grad underlätta barnaförsörjningen viktsläge genom årtusenden.
Folket h a r samma gamla kultur som barn, betyder detta dock ej att flera låg- skulle dessa barns vård och fostran ofta bli försummad.
Något befolkningspoli- jorden, en kultur, yttrande sig åtminstone V värdiga individer skulle födas.
Fattigdom tiskt ideal kan det heller inte vara - var- så här en vacker dag, i vänlighet och vär- är nämligen inte något symptom på då- ken for samhället eller för den enskilda dighet.
De små fruarna i handelsbodar- lig arvsmassa.
Man får akta sig att låta familjen och särskilt inte för mödrarna - na och posten som j a g frekventerar, äro klassfördomarna ikläda sig någon biolo- att få enstaka fattiga familjer att föda lätta a t t tala med och när d e utbjuda Om » underklassen » ett mycket stort antal b a r n.
Det skulle sina varor eller förhöra s i g om vår hälsa gisk täckmantel.
tvärtom galla att få det stora flertalet av eller tala om vädret låter det som vers i skulle föröka sig mer än » överklassen » svenska familjer att föda.
låt oss säga, mina öron, därför a t t d e uttala det stum- behöver detta i och för sig icke innebära 3 önskade barn.
Den form m a n ger d e ma é.
Jag tycker det ä r skamligt av någon rasförsämring.
Väl ha vi däremot positiva åtgärderna blir härvidlag av be- Iranska senaten a t t neka dem rösträtt — inom båda de stora socialklasserna, tydelse, då den kan medföra verkningar i men vingårdsmannen näst intill ä r med ' all respekt för damerna.
emot ett sådant och ännu mer inom ett klasslöst hotten- den ena eller andra riktningen.
Det ä r möjligt att kontanta barnbidrag experiment, han är en gammal libre-pen- kunna upp- seur och fruktar att kvinnorna skulle skikt av förkomna, som icke får räknas skulle i viss utsträckning in i den stora bonde- och arbetarklassen muntra till oansvarigt föräldraskap.
J a g rösta på biktfädernas order.
individer med starkt skiftande arvs- har bl.
a. a v detta skäl alltid sympatise- Ibland kommer ett rykte och s l å r ner värde, och d ä r bör man nog också göra rat mer med tanken att göra denna om- över denna stilla värld.
Det liknar en a v i d e plötsliga dimmorna som trolla bort vissa skillnader mellan vilka man upp- fördelning av barnaförsörjningsbördan form av konkreta socialpolitiska insatser, landskapet och göra det g r å t t muntrar och vilka man icke uppmuntrar direkt inriktade på barnens eget bästa » Ecoutez madame, vet ni o m det ä r i Berlin till barnafördande.
Sterilisering av bä- och omöjliga att ekonomiskt utnyttja för sant att franske ambassadören rarna av d e icke önskvärda arvsanlagen föräldrarna.
Det vore val d å ganska blivit mördad? » Man l u g n a r med att ligger ju då i allmänhet närmast till osannolikt att just de a n s v a r l ö s a för- säga att sanningen bakom ryktet nog ä r hands.
Det finns alltså inga skäl att räk- äldrarna skulle särskilt uppmuntras till den, att en fransk kolonialinspektör på Tvärtom finge de på afrikatur h a r störtat med sitt aeroplan.
na med någon » degenerationsfara » som barnafödande grund av sin amvarskansla nu försiktiga Det var också så, men ett allmänt rykte V följd av d e sociala hiälpåtgärderna.
Vår potentiella föräldrarna en uppmuntran.
om en olycka lokaliseras av sig siälv till arvsmassa försämras e j genom att d e fat- Till slut får man naturligtvis inte glöm- det land, varifrån man närmast väntar tiga familjerna få hjälp till Sina barn.
ma barnen själva.
Här ha v i dessa många den.
D e arma tyskarna ä r o blivna till Lämna vi ett öde, en annan r a s I ett a v fransmän- Och se vi till d e miljöbetingade egenska- barn i varje barnrik familj.
försörjningsbördan helt At föräldrarna, nen passerat utvecklingsskede, ehuru de perna, så kommer man ju tvärtom att för- så kommer så orimligt litet på varje barn.
samtidigt hunnit längre än alla andra i bättra folkets kvalitet genom alla dessa Resultatet fattigdom, trångboddhet och teknisk utrustning.
» Den där influensa- åtgärder, som i sista hand gå ut på bätt- olika slags fysiska och psykiska umbä- epidemien i våras, det var tyska bacillkul- re hälsovård och uppfostran.
randen - det om något ä r kvalitetsned- turer ... » Det är vanskötsel av folkma- Ja, så fantastiskt ä r läget våren 1935, — I allmänhet när man resonerar om dragande.
dessa saker, gör man emellertid inte så ningsvård.
terialet; det så ä r som motsatsen mot befolk- jag s e r saken ä r det att man inte kan skriva e t t oskyldigt kå- klara begreppsspaltningar om vad man seri om vin och rosor utan att komma in på krigsbaciller ...
verkligen menar.
Man brukar bara fram- det missbruket som måste hejdas — — hålla, att de mycket stora barnakullarna Devinez.
- Stand- i t s e Kommissionens rationelle punkt til d e eugeniske Aborters Sammen- knytning med Sterilisation; kun savner jeg en Bestemmelse om, hvad d e r even- tuelt skal ske med Abortens arvehelaste- de og arvehelastende Fader.
At dette er e t vanskeligt Spørgsmaal e r jeg ganske klar over.
Efter igjennem flere Aar at have arbejdet med I den danske Sterilisa- tionskommission og efter a t have for- staaet, at det videnskahelige Grundlag ikke paa det daværende Tidspunkt kunde bære ret många velfunderede Lovpara- graffer, kom jeg til a t overvære e t Vaer- geraadsmøde (Barnavårdsnämndsmöte), hvor Københavns mest mislykkede For- ældre var indstsævnede.
Jeg har aldrig følet mig s a a blodtørstig i Retning af Sterilisation som her.
konfronteret med d e konkrete Tilfælde.
Min Blodtørst var ikke dikteret af nogen Slags Hævngærrig- hed overfor d e uselige Individer, der fremtrædte som Forældre til mer eller mindre mislykkede Børn, men udelukken- d e a f Medlidenhed med d e fræmtidige Børn.
Jeg erindrar specielt en lille skæv- benet, skeløjet Mand, Fader till 22 Børn, hvoraf d e 20 var enten Aandssvage (sin- har endnu ikke i samme G r a d indset, at nesslöa).
tuberløse eller under Fattigfor- det e r en Ulykke, a t Folk kun faar d e sorg.
De sidste to Kategorier e r Samfun- Børn d e vil have, under d e nuværende det utvivlsomt medskyldig i, men j e g ga- urolige Samfundstilstande.
For cirke 2 A a r siden tilsendtes der ranterer f o r hans Andel i d e Aandssvage.
Det slog mig ved denne Erfaring, a t Danmarks 2,700 Læger e t Spørgeschema Lovparagraffer e r ef, Skon og konkrete om F ø d s e l r e g u l e r i n g 2,144 stemte - for Lægernes Ret til Tilfælde noget helt andet, o g j e g tror, som rimeligt v a r at man skal være overordentlig forsigtig a t foretage Svangerskabsavbrydelse paa med altfor stive Lovregler paa alle disse medicinske Indikationer, d o g a t 1,690 for- Omraader og hellere løbe den Risiko, at langte to Lægers enstemmige Skøn.
For Skønnet varierer noget.
Nævningerne Afbrydelse paa social Indikation i al al- (lekmannajury vid domstolarna) i Dan- mindelighed stemte 1,270, medens 284 mark har - stillet overfor d e enkelte stemte imod, d o g var i Begrebet social In- konkrete Tilfælde af Fosterdrah og Bar- dikation includeret en Del eugeniske Indi- nemord - været overordentlig lemfaldige kationer samt Voldtegt og Blodskam.
T a - i deres Bedømmelse.
ger man d e sociale Indikationer alene, Jeg tror ikke heller paa, a t e t altfor altsaa d e rene sociale Indikationer: Slette stort og langsomt virkende Apparat vil Farnilieforhold, Fattigdom med mange v a r e til G a m for Abortspørgsmaalets Børn, Bolignød o. lign.
stemte Majorite- Løsing.
Herved vil den lyssky T r a f f i k ten imod Abortering.
Jeg gad vide, hvordan en Folkeafstem- kun fortsat trives, og Loven vii modvirke paa so- sin egen Hensigt: Nedgang i A b o r t e r n e s ning om Svangerskabsafbrydelse Antal.
En Udenforstaaende kan ikke und- cial Indikation vilde falde ut i vore Lande, paa a t fornemme, hvor s t a r k t e t Indtryk København, Marts 1935.
Myrdalernes Frygt for Befolkningstallets - Tilbagegang har gjort i Sverige, Vi andre Estrid Hein.
-
