# ID: svediakorp-per3710
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,404
# sentences: 464
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tyskland erkänner För andra gången Arbetarregering i Norge.
sin upprustning.
R egeringen Mowinckel inlämnade under det att oppositionen inom de in- på lördagen sin avskedsansökan.
bördes e j allt för jämnt dragande arbe- sedan Stortinget med 94 röster mot tar- och bondepartierna undan för undan 55 avslagit dess budgetförslag.
Arbe- svetsats samman för att slutligen utmyn- tarparticta ledare.
Stortingspresiden- na i den gemensamma aktionen mot fi- ten Nygaardsvold meddelade på mån- nansplanen.
plikten avskaffas och allt slags flygvapen länge varit allmänt bekant.
Men den nöd- dagen att han var beredd åtaga sig vara förbjudet för Tysklands del.
Men det tvungna hemlighetsfullheten har hindrat regeringsuppdraget och på torsdag Finansdebatten, som räckte två hela sägs också ifrån i inledningen till denna Tyskland från vederbörliga övningar i t. kommer den nya regeringen att avge dagar, föregicks av stark spänning.
Det bestämmelse, att Tysklands avrustning ex. långdistansflygningar och bombexpe- sin programförklaring.
började med att Stortingets presidentskap skall syfta till att möjliggöra en allmän ditioner.
Nu har hiindelsen omedelbart nekade att bevilja den frist på fyra da- firats med väldiga flygningar över Berlin, rustningsbegränsning.
egeringsskiftet har denna gång fram- gar, som regeringen utbett sig.
för att kallats närmast genom Arbetar- och hinna förbereda sig på kraftmätningen.
Ar 1924 hade man också kommit så där månskenet förmörkades av flygeskad- jämför?
med 1931 års Stads- långt att N.F:s församling med entusiasm rer.
Rondepartiernas förslag om väsentligt Redan från första stund föll sålunda fullmäktigeval.
Och i lördags föll den sista förklädna- höjda krisanslag till hjälp At niidställda skuggan av ett hotande misstroendevotum enades o n att anbefalla Genèveprotokol- let till regeringarnas övervägande - Ge- den.
T y s k a regeringen antog under oer- jordbrukare, fiskare och arbetalösa, an- över regeringens öde.
Men när dehatten Röster Mandat Högern ...... 82.395 33 (- 2) nèveprotokollet, vars ändamål var att ge- hörda högtidligheter en lag om införan- slag som helt skulle spränga ramen för begynte torsdag morgon befanns det, att.
nom avgörande på fredlig väg av inter- de av allmän värnplikt.
Den nya armén den av regeringen framlagda hiidgeten regeringen ämnade i viss mån gå händel- Folkpartiet ... 34.626 14 (+ 6) nationella tvister underlätta en allmän skall bestå av omkring 600,000 man.
med dess cirka femtio miljoner kr.
till serna i förväg.
Statsministern inledde Tycka regeringen säger klart ifrån att krisanslag.
Sot.-dem.
... 105.112 45 (- 7) avrustning.
nämligen dehatten med a t t begära det Men fastän hudgetförslaget gjorts till förtroendevotum, som han visste att han Socialister.
.
.
22.364 7 (+ 2) den direkta anledningen för de båda par- icke skulle f. ?.
Han föreslog nämligen Kommunister 8.463 1 (+1) tierna att störta regeringen, ligger en att Stortinget skulle uttala sig mot att allmän önskan bakom, att regeringen budgeten höjdes.
så alt ytterligare skatter Nazister ... ... 6.337 O (-) Mownickel äntligen måtte finna tiden i n - och avagifter måste tillgripas.
E L T A G A N D E T I V A L E T var något ne att avgå.
Härvidlag äro motiven na- Därmed var motståndet utmanat och större i år ön för fyra år sedan.
turligtvis högst olika.
När Venstre för krisen akut.
Någon återvändo gavs icke.
Jämför man de enskilda partiernas röste- jämnt två Ar sedan med bistånd a v ar- Regeringen hade.
som en av talarna ut- tal då och nu finner man att samtliga beiderpartiet störtade bonderegeringen tryckte sig, sökt döden för egen hand, partier gått fram utom socialdemokrater- Hundseid - ministären Mowinckel till- den enda överraskningen I hela denna.
av na, som förlorat ett par hundratal röster.
trädde ämbetet den 3 mars 1933 - sked- de flesta förutsedda uppgörelse - men De största vinsterna gjorde Folkpartiet de detta på grund av att honderegeringen att regeringen sökt en död i skönhet må med omkring 15,000 röster, Socialistiska framlagt ett budgetförslag utan några ingen förtänka den!
D.?
intriiffar det fruktansvarda bakslag, det är de omgivande makternas ökade krisanslag alls och vägrade att gå med partiet med omkring 6,000 röster och rustningar.
som tvinga Tyskland att ta på ett förslag om cirka tio miljoners kris- Kommunisterna, vars röstetal nästan fyr- som för åratal kastade avrustningssträ- Den beslutande församlingen såg dessa dubblats: 8,463 mot 2,468.
Men r e k o r- vandena tillbaka, nämligen den engelska detta steg och att Tyskland n u måste fri- bevillningar.
dagar allvarlig ut.
Man lade märke till d est innehades av nationalsocialisterna högerministärens bestämda vägran att un- göra sig från Versaillesfördraget och st.?
Under den tid som gått sedan dess har högerns ledare, stortingspresidenten Ham- som ett fritt och jämbördigt folk bland ställningen i grund förändrats.
Man för- bro, mest påminnande om en äldre skå- som vid förra valet fingo endast 279 r ö - derteckna protokollet.
Vad Tysklands avrustning beträffar andra folk.
ter mot 6,337 i år - sålunda mer än en nimmer faktiskt nu en lättnad ända in i despelare, litet fyllig i sin bruna kostym Praktiskt taget ä r nu Versaillesfördra- skedde den till att börja med i vissa delar Venstres egna led över att den hittills en- med ett svårtydbart småleende på läp- tjugudubbling.
Men det blev snart klart, get sönderbrutet, och det ä r j u uppenbart vist kvarsittande Mowinckelska regerin- parna där han skred omkring i kor- Socialdemokraterna ha alltså förlorat programenligt.
den ahsoliita majoritet de förut hade, men att en effektiv kontroll av dess avrustning att fördragets övriga undertecknare icke pen avgår, ty Venstre som parti har knap- ridorerna.
Hr Hambro ä r f. ö. försedd det borgerliga blocket har heller icke stötte på oöverstigliga svårigheter.
Kon- utan protest komma att godkänna att past dragit fördel av regeringsmakten, (Forts. å sid.
2.)
trollen blev i grund och hotten illusorisk.
Tyskland ensidigt upphäver denna hög- uppnått absolut majoritet.
K V I N N L I G S A K K U N S K A P T A S I då krigsövningar kunna döljas under tidligen undertecknade traktat.
Frankrike har även i en skarp not an- oskyldiga yttre och ci- ANSPRÅK.
Sjukhusdirektionen i sportföreningars Stockholm har nämligen invalt husmo- vila flygmaskiner utan alltför stora svå- mält Tysklands åtgärd till Nationernas dern på Sachsska barnsjukhuset U l l a Bro- righeter göras om till stridsflyg.
Det på- förbunds råd, och nedlagt en protest i man till ledamot i byggnadskommittén för pekades också av den särskilda knntroll- Berlin.
Italien protesterar.
under framhållan- Södersjukhuset.
Och föreståndarinnan kommissionen, som därför upplöste sig Inez Kåge har av Större akademiska ton- själv 1928.
Nedrustningskonferensen, som det av a t t det länge arbetat för en revi- sion av Versaillestraktaten.
mot Tysk- sistoriet satts in som ledamot i byggnads- kom till stånd 1932, sprängdes även ge- kommittén för akademiska sjukhusets i nom att Tyskland anmälde- Sitt utträde lands egenmäktiga förfarande.
Englands utrikesminister Simon reser Regeringen har nu lagt fram sitt be- sammanlagt tjugu miljoner kronor, dels därur, i desperation över att ensam vara Uppsala nya kvinnoklinik.
B r o!
bådade förslag om åtgärder till reg- ett anslag på nära två miljoner kronor TTERLIGARE Å T G Ä R D E R TILL underkastad kontroll.
Och därefter fort- åtföljd av M r Eden som förut beramat Vidare lering av jordbrukets skuldförhållanden - till ackordslån åt jordbrukare, var till Berlin på söndag.
Mr Eden fort- B O S T Ä D E R N A S förbättrande före- satte Tyskland att rusta.
Dess upprust- skall upprättas en för hela landet gemen- byggt på den s.k. jordbrukskreditutred- slås av regeringen, som avlämnat propo- ning blev mer och mer en offentlig hem- sätter därefter till Moskva och Warschau, ningens betänkanden och däröver avgiv- sam centralnämnd, för handhavande av som även äro intresserade av att freden na yttranden.
sition del.?
om en lånefond på 5 milj. kro- lighet.
ackordslånen och dessutom for varje hus- Man får veta, att fastän jordbrukets lä- hållningssällskaps verksamhetsområde en När England nu för helt kort tid sedan bevaras.
Amerikas hållning synes ännu nor för bostadsbyggande i städer och lånenämnd.
ge i viss mån förbättras både genom icke vara definitivt bestämd.
samhällen, del.?
om ett anslag på 5 mil- utgav sin Vita Bok, med tillkännagivan- U r sekundärlånefonden, som står un- Kanske Hitler trots allt finner det Iämp- statliga stödåtgärder, genom goda skör- joner till friimjandr av landsbygdens ho- de om ökade luftrustningar hänvisas däri dar och en allmän konjunkturförbättring, der riksgäldskontorets förvaltning, skola ligt att återvända till N.F.
där spelet ä r ändå skuldsättningen så stor att det städer.
Socialministern påminner om h i - till den tyska uppriistningen.
långfristiga lån kunna beviljas jordbruka- I förra veckan antogs i Frankrike ett kan fortsätta - men numera med korten t. ex. i vissa områden av Östergötlands re mot Inteckning i egendomen på upp de att arbetslösheten fortfarande kräver och Malmöhus läns slättbygd - alltså till sjuttiofcm procent av dess belånings- stora statliga motåtgärder och alt f. 6. förslag om att öka den allmänna värn- p å bordet.
några av våra bästa jordbruksbygder - värde.
Aven startande jordbrukare kun- behovet av bostadsförbättring på landet förekommer att över femtio procent av na få lån ur fonden.
är s i stort att minst 30 miljoner hade gasmasker anskaffas för 600 francs styc- I T A L l E N OCH A B E S S I N I E N ha icke jorden är belastad med skulder på över Ackordslån kunna beviljas till högst behövt anslås.
kunnat komma överens om den neu- 50 procent.
Nära 14 procent av de un- 15,000 kronor till jordbrukare » som äro ket.
T y den billigare 60-francs-sorten G A S - O C H L U F T S K Y D D S Ö V N I N - har visat sig oduglig.
Socialdemokrater trala zonens upprättande och Ahessinien dersökta områdena har en skuldprocent i trängande behov av ekonomiskt hi- G A R M E D C I V I L B E F O L K N I N G E N na anse icke faran för överfall från har vädjat till N.F.
om en grundlig un- på mellan 75 och 100 - 9½ procent a s stånd ».
jorden a r mer än hundraprocentigt skuld- passa inte i Nationernas Förbunds stad.
Låntagaren måste uppfylla vissa vill- dersökning av tvistens uppkomst och läge.
Frankrike på Genève vara sannolik!
s&amp;.
framhålla socialdemokraterna i kantonen kor, såsom att hans ekonomiska svårig- O C H SA H A R DEN L A N G E B E B Å - Det framgår även att antalet exekutiva EFTER MÅNADERS T Y S T N A D hur heter uppkommit genom jordbruket och Genève, som vägrat att ordna av För- D A D E F O R L O V N I N G E N mellan auktioner företett en stadig stegring från inte på annat sätt, att han gjort allt vad tyska bekännelsekyrkan utfärdat en bundsregeringen begärda civila försvars- prinsrisan Ingrid och kronprins Frederik 1920 fram till 1932 men avtagit något un- han kunnat för att övervinna svårigheter- övningar.
Femhundra personer skulle or- protest mot den nationalsocialistiska blod- av Danmark eklaterats.
De tre nordiska der 1933 - siffrorna hålla sig mellan na och I övrigt » är förtjänt av bistånd » cirka 600 och 1,000 per år.
Även anta- ganiseras som gasmaskinstruktörer och och jordreligonens åsidosättande av Gud länderna få på detta sätt snart en ge- let konkurser ökade starkt under åren och kristendomen.
Man varnade från pre- mensam kungafamilj, vilket kan ha sin 1931 — 32, men pick något tillbaka 1933. dikstolarna för den dödsfara, som härige- Vad vill d.?
regeringen göra åt detta?
praktiska betydelse.
försäljning är uppenbar »!
nom hotar folket.
- Regeringens svar Jo, den går långt på lånevägen.
var häktandet av några hundra präster, Lånet skall under de första två åren Dels föreslås upprättandet av en stat- lig sekundärlånefond för jordbrukare på vara räntefritt.
som dock släpptes efter få dagar.
I Versaillestraktaten av 1919 stipuleras plikten från ett år till två Ar ända fram omedelhar avrustning av Tyskland.
Det till Ar 1940.
Tyskland ger då full offentlighet At heter i traktatens femte del bl.
a. att ge- neralstahen skall upplösas, allmänna värn- att den äger en luftflotta.
som även sedan Vad har hänt?
Stockholmsvalet 1935 R D Jordbrukets sku och regeringsförslaget till dess avhjälpande.
Y veckovakten
Det nya kriget Arbetarregering i Norge.
förberedes.
Den Mars 23 1935.
Besök i ett nationalsocialistiskt » krigsmuseum ».
Berlin-brev till Tidevarvet.
K Vid skiljo- vägen.
rigsutställningar pågå f.n. på ett flertal ställen i Berlin.
vi avläg- ger ett snabbt besök i en av de största Stockholm har valt stadsfullmäk- tige.
Ett val sker i samhällets namn.
Det är ett led i det politiska arbetet.
Ä n d å ger det en blixtbelysning just över de enskilda niänniskorna, de- ras litenhet och svaghet.
Sällan hör man så stora ord från de s.k. par- tierna, som före ett val, de tävla i grova beskyllningar mot varandra och skrika ut sina egna förtjänster.
Intet vapen, hur skralt eller tarvligt, det än månde vara, anses obehöv- ligt eller otillåtligt när det gäller ett val.
Aldrig är någon eller något parti så starkt att den ej känner fruk- tan även inför den svagaste.
Det ä r den omedvetna känslan av egen bristfällighet och det oberäkneliga i d. s.k. framgångens kastvindar.
Och resultatet av detta val!
Det är icke så överraskande.
Det mest oväntade skulle kanske vara att Folkpartiet, som förut haft 8 man- dat, nu erhållit 14 och att högern, som hade 35 mandat, nu endast er- hållit trettiotre.
Men inte ens detta är ägnat att väcka så stor förvåning.
D e båda partierna ha gått i borger- lig samling.
Väljarna visste strängt taget inte - vare sig de togo hö- gerns eller folkpartiets valsedel - vilketdera partiet, som skulle f å de- ras röster, de visste blott, att de voro samhällsbevarande ».
Men samtidigt som denna scenförändring visar, hur konservativa de frisinnande i grun- den blivit, då något sådant kunnat ske, ä r det likväl en medhorgarnas bestämda motvilja mot nazismen, som här kommit till uttryck.
Ilet måste hälsas med lättnad och odelad tillfredsställelse.
M å vara att e n borgerlig samling i och för sig är något konservativt och därtill olyck- ligt och orättfärdigt, men den bor- gerliga samlingens högra flygel, d. v.s.
högern, har fått medborgarnas klara besked angående » nationa- lism » och nazism.
Där är kärnan.
Naturligtvis har den horgerliga samlingen också skurit lagrar på grund av väljarnas fruktan för kom- munisterna, som återigen tagit arbe- tarpartiets partiheteckning.
Det har skänkt dem flera mandat, även om Sillénkommunisterna förvärvat ett.
De horgerliga ha osannfärdigt drivit sin skrämselagitation mot socialde- mokraterna genom att säga att des- sa gå samman med kommunisterna, väl vetande att så ej var fallet, men att en partiheteckning ännu så länge är oskyddad.
Vad valresultatet egentligen har att meddela oss, är socialdemokra- ternas tillbakagång.
Det kan ej en- bart skyllas på den horgerliga sam- lingens vanvettiga kommunistskräck.
Inte heller på det » socalistiska » par- tiets (Kilbom) vinit av två mandat.
Orsaken ligger djupare än så.
So- cialdemokraterna ha njutit av mak- tens sötma.
De ha - av politiska skäl - låtit det ideella av sitt pro- tjänst i stället för som nu i krigspropa- gandans.
Att det inte är i fredens tjänst denna utställning star, får man klart för sis re- dan från början.
Under en byst, som ska tjänstgöra som något slags iireminne och som enkom för denna utställning mo- dellerat&lt; av den » kände » bildhuggaren Wessel i Altona, star mottot for utställ- ningen: E r till åminnelse, oss till testa- mente - Euch zum Gedächtnis, Uns als Vermächtnis.
Det säger oss genast, vad som är ut- ställningens syfte: att dika väcka och stärka samma slags vanvettiga pykos, som kom det tyska folket och f. ii.
alla bruket a v sitt sunda förnuft.
att med hän- förelse gå ut och dö för fosterlandet, för jobbarnas och rustningsfabrikanternas sprkulationer.
, Utställningen är ganska omfattande: man kan i reliefer följa striderna i Ver- dun, man kan fri se frammarschen 1914, man kan få uppleva skyttegravsstrider i det sanka Flandern, man k a n på stora väggkartor studera öst-, väst- och de an- dra krigsfronterna, se på stiliga, pråliga officersuniformer och mindre stiliga uni- former avsedda för menige man, nian kan få en orientering i olika slags gasskydd, få lära känna tusentals olika gevär, ma- skingevär, tanks, flygvapen.
Tjocka Ber- t a, modeller till avslusningsanstalter eller vad man nu kan intressera sig för spe- ciellt.
På undertecknad gjorde en skyt- tegrav i naturlig storlek ett svnnerligen starkt intryck.
M e n inte tror jag, att de som verkligen upplevt en skyttegrav - ett helvete I stort format!
- är villiga att skriva under den strof.
som är place- rad över ingången till skyttegraven: » Skyttegravens högsta hud: gemensam- het i liv och död!
Av denna anda låt Er gripas.
och Tyskland går ej under! » Världskriget i siffror.
Mot slutet av utställningen finner man på väggarna några kartor, som belyser » de andras » rustningar, samt en del siff- ror om världskrigit.
De senare kan för- tjäna omnämnas.
Världskriget kosta.
de i allt 10½ milj. döda.
Det varade 1,561 d a g a r, under vilka endast Tyskland grain vänta och slagit in på alltför konservativa linjer.
Vi våga säga: det ideella.
Det ä r inte ett sentimen- talt ord.
Därtill är det alltför drä- pande.
När en åskådning, en rörel- se i handling visar sig vackla i tron på sin idé, kommer den i livsfara.
Idén är det verkligaste av all verk- lighet.
Socialdemokraternas tillba- kagång var ej oväntad.
Man frågar sig o m det varit omöjligt för social- demokraterna att få bundsförvanter (och därigenom ett eller annat man- tlat) genom saniarhete med radika- lare grupper och enskilda, radika- lare än de själva!
S å har i alla fall icke skett.
Det är att hoppas, att socialdemokraterna ta denna allvar- liga varning, så att deras tillbaka- gång e j måtte fortsätta vid andra- kammarvalen 1936.
Deras nederlag var antagligen nödvändigt, men vi kunna inte se det med glädje.
Vi vilja i stället till nästa val önska ett principfast, radikalt socialdemokra- tiskt parti med djup ansvarskänsla för land och folk.
T y det ä r likväl ej hos socialdemokraterna, d.v.s. hos partiet, men hos dem, som till- höra detta parti, vi måste söka de- mokratiens utveckling, ett framtidens lyckligare Sverige.
Men socialdemokraterna stå n u vid skiljevägen!
(Forts. fr. sid.
1.)
med en fliidande talets gåva.
Han tala- de ledigt I över en timme om saker som pott kunnat sägas på tio minuter.
Bl.
a. efterlyste han ett öppet samarbete mellan Venstre och Arbeiderpartiet, så a t t man äntligen komme ut på fast parlamentarisk grund.
Endast under sådana omständig- heter k u n d e man med lugn emotse en kris.
Som det nu förhöll sig, med sam- verkan mellan två så oförenliga partier som böndernas och arbetarnas, skulle krisen endast medföra en n y mindretals- regering.
Herr Hambro hade tvdligen vissa sympatier för hiiiiderna och gav de- ras ledare herr Hundseid många erkäns- lans ord.
Hundseid hade förut på da- gen i ett fruktansvärt angrepp givit re- geringen allt vad den kunde tåla, men pick nu med sin korthuggna gestalt och sitt karakteristiska huvud outgrundlig omkring mellan de trånga bänkraderna.
Regeringen gav sig ingalunda utan strid, men när Nygaardsvold, arbetarpar- tiet, tog till orda och för varje sats gav ökat eftertryck åt orden med ett k n y t - nävsslag i pulpeten, sviktade ändå rege- ringens skansar och man kände var se- gern var att finna.
O m framgången för arbeiderpartiet i realiteten är så stor blir en senare fråga.
Det norska arhetarpartiet.
som i motsats mot det svenska utgör en enhetsfront mellan åsiktsriktningar från en tämligen moderat till en rent revolutionär stånd- punkt.
än som helhet betraktat av betyd- ligt radikalare art än socialdemokratin i Sverige.
Visserligen erkännes i vida kret- sar a t t det är riktigt att man nu drar kon- sekvenserna av arbeiderpartiets numerärt sett starka ställning i Stortinget och att partiet bör få pröva ansvaret i regerings- ställning och skaffa sig administrativ rutin.
En sådan panik som utbröt förra gången norska arhetarpartiet tog rege- ringen - för fjorton dagar - torde man icke behöva frukta denna gång.
Men det är tydligt att stora svårighe- ter vänta den nya regeringen.
Regerings- organet, Arbeiderbladet, har också varit försiktigt i sina förutsägelser och inga- lunda tagit till några höga toner.
Ingen l i r heller inbilla sig att det är av välvilja gentemot arhetarpartiet.
som hondepartiet så kraftigt medverkat i kri- sen eller som de andra partierna så lugnt sett regeringen gå.
Nit återstår att se i vilken grad arhetarpartiet skall kunna f5 sina krav igenom gentemot det samlade motstindet från konservatismen och stor- finansen.
C.H.
för varje dag förlorade 1,316 i döda och 2,720 i sårade.
Kriget kostade alla de deltagande makterna tillsamman: I bil- jon,: i7 miljarder, 942 miljoner riksmark, d.v.s. för varje d a g 664 miljoner riks- mark.
Dessa siffror.
sammanställda efter statistiska tyska och amerikanska beräk- ningar, förefaller en kulturmänniska otro- liga.
Men de är snarare i under- än över- kant.
Det är bara oförståeligt, hur människor med dessa siffror för ögonen kan på sätt som sker bl.
a. i dessa krigsutställningar idealisera och förgylla krigets hårda verklighet, För att få upp en folkstäm- ning för krig och ökade rustningar.
Världskriget framställs inte här på ett objektivt sitt, som ett brutalt massmord åstadkommet genom den styrandes jätte- förbrytelse mot folken.
Det framställs på » Die Front » ingalunda som framsprunget ur ekonomiska motsättningar, utan som ett krig, skapat genom barbarernas simp- la provocerande överfall på Tyskland.
ett krig.
som gav tyskarna tillfälle att visa mod, tapperhet.
fosterlandskärlek, ett krig.
där Tyskland tvivelsutan hade seg- rat.
om det inte av marxistiska foster- landsförrädare och svinpälsar fatt en lömsk dolkstöt i ryggen.
Detta lir histo- Gustav Klackenberg.
sidan av det yrke de lärt.
Allra helst om de betalat till arhetslöshetskassorna i sitt eget yrke.
Det ä r också en tredje sak som intres- serar mig.
nämligen samarhetet mellan olika nämnder och styrelser, som efter vad j a g vid olika tillfällen funnit inte är som det skall vara.
Ett dåligt samarhete Tidevarvet intervjuar de sex nyvalda när den ena måste vänta på den andra kvinnorna i Stockholms stadsfullmäktige.
o.s.v. blir ju i längden mycket dyrbart och Överhuvudtaget skadligt för frågor- lädjande nog hade de flesta partier experiment och erfarenheten far utvisa i nas lösning.
vid Stockholmsvalet placerat flera vad mån ytterligare åtgärder krävas på kvinnor på valbar plats.
Sammanlagt detta område.
Fru Olga Widegren, komma nu tretton kvinnliga stadsfullmäk- Folkpartiet: F ö r övrigt är det naturligt nog tjänste- tige att under den kommande perioden männens och inte minst de kvinnliga Hem- och kvinnofrågor deltaga i arhetet.
tjänstemännens förhållanden som närmast främst.
Förtjänsten av denna ökning tillkom- intresserar sig.
Och så sjuksköterskor- mer i första hand Folkpartiet, som med nas arbetsförhållanden.
D e behöva nog J ag ä r mycket intresserad av alla fra- sina tre nyvalda kvinnliga representanter synas litet närmare i sömmarna.
gor som röra hemmen och kvinnorna.
Sjuk- visat sig stå främst i uppskattningen av skiiterskornas arbetsbörda förefaller ju säger fru Olga Widegren, själv har j a g kvinnorna.
Det fattades f. ö. endast några ganska tung och ett och annat i deras tidigare varit lärarinna men sedan tjugo röster för att även den fjärde kvinnan, anställningsförhållanden kunde nog ock- Ar endast hemkvinna.
Framförallt anser fröken Anna Åkesson i fjärde kretsen, så förbättras.
Där tror jag det finns åt- jag bostadsfrågan synnerligen viktig.
Vi skulle ha kommit in.
Procentuellt sett skilligt att uträtta av ganska stor be- ha j u på den punkten ganska utförliga tydelse.
önskemål på vårt program.
Vad jag fram- står allts.?
Folkpartiet i första ledet med förallt skulle vilja arbeta för är ljusa, tre kvinnliga ledamöter på inalles fjor- trevliga, rymliga bostäder for familjer ton mandat.
Kanske har denna inställ- Fröken Edith Lindblom, med barn - icke sa eleganta att ingen ning icke så litet bidragit till Folkpartiets Folkpartiet: obestridliga framgång vid valet.
har råd att ho i dem, men ändamålsen- Kvinnorna måste vara med liga och lättåtkomliga.
Ifråga om möd- Högern har fortfarande fyra kvinnliga när förordningar och di- rarna anser jag det också mycket viktigt ledamiiter.
därav två nyvalda.
rektiv komma till.
att de för dem avsedda moderskapsunder- Socialdemokraterna ha även bibehållit stöden verkligen komma kvinnorna själva sitt gamla antal - s e x - med en nyvald.
som intresserar mig mest, är m a - tillgodo och det är min förhoppning att fröken Greta Agerby, medan fru Anna rast de anställdas problem och de- vi måtte kunna bevaka kvinnornas intres- Karlsson undanbett sig återval.
ras samband med kommunalpolitiken.
ss- sen pi ett tillfredsställande sätt.
Verkligt förvånande är emellertid, a t t g e r fröken Edith Lindblom, Kvinnliga varken Socialisterna eller Kommunisterna Kontoristföreningens ordförande.
g j o r t några försök att f.?
in någon av Den egentliga anledningen till att j a g Bibliotekarien sina kvinnor.
D e ha tydligen alldeles ställde upp var att j a g kommit underfund Ebon Andersson, avvikit från Sovjet-Rysslands uppskatt- med att arhetslöshetskommissionen i Högern: ning av kvinnornas arbete.
Stockholm inte tog emot ansökningar Bördan för barnen skall Vad ha nu de nyvalda kvinnliga stads- från kvinnliga kontorister om arbetslös- inte uteslutande vila på fullmäktige för planer för sitt kommande hetsunderstöd.
Det svarades endast, att kvinnorna.
arbete?
Tidevarvet har särskilt hett att det inte fanns något ordnat för dem och f.?
veta vad de vilja göra för kvinnor och örst och främst skulle jag vilja säga, att det inte var lämpligt för unga flic- barn i Stockholm.
kor att stå i kön för understöden, varför F s v a r a r fröken Andersson.
fil.
lic. samt de inte ens kunde få söka.
Efter en an- bibliotekarie och lärare vid Socialpoli- märkning blev visserligen denna sak änd- tiska institutet, att man gagnar kvinnor- F r u H e d v i g Dernby, rad och en särskild lokal inrättades för nas sak bäst genom att vara s.?
saklig Folkpartiet: de arbetslösa kontoristerna, men j a g tyc- och duglig som möjligt i arhetet och visa Bostadsfrigan och tjänste.
männens arbetsförhållan- ker det visar hur nödvändigt det ar, att minst samma iver och allvar som män- vi försöka komma med in i själva de he- nen - man hoppas ju a t t de göra det!
den äro mina huvudin- slutande myndigheterna och dar arheta Jag vill dessutom kraftigt reagera emot tressen.
det brukliga sättet att gå i n i alltför för en förbättring av förhållandena.
En annan sak, som ligger mera i fram- många sammanhang och åtaga sig flera et a r framförallt bostadsfrågan som velat arbeta för, svarar aktua- tiden, men där det också ä r viktigt att arbetsuppgifter än man tillfredsställande rien i Pensionsstyrelsen, fru Hedvig Dern- kvinnorna bevaka sina intressen Ar den kan sköta.
Det är långt ifrån något att gå omkring och skryta med.
Snarare hor- by på vår fråga - den är ju också just nya organisationen av arbetsförmedlingen nu aktuell på alla områden.
Vad vidare i samband med införande av arbetslös- de man skämmas över det.
J a g menar Det gäller särskilt an- alltså att man bör lära begränsningens socialpolitiska åtgärder för mödrar och hetsförsäkring.
barn beträffar är det j u en sida därav, visningen av arhete.
O m man nekar att konst.
Vad sedan de mera konkreta uppgifter- som förefaller mycket viktig.
nämligen anta anvisat arhete kan man sedan bli upprättandet a v upplysningsbyråer för utan understöd.
Här är det viktigt att na till kvinnors och barns bästa beträf- E n sådan byrå har ju redan kvinnorna ha en hand med i spelet, så att far, tror jag rent principiellt att det är föräldrar.
tillkommit genom Stockholms stads för- inte t. ex. kontorister hänvisas till hem- farligt att låta befolkningshysterin gå så sorg.
Den får väl närmast anses som ett arhete och grovgöra, som ligger helt vid långt, a t t man vill skydda ihjäl kvinnor Vad vill ni göra för kvinnor och barn?
G Vad Det - f EMIGRANTBÅTEN I ett sällskap i Wien ha flera tyska kända emigranter samlats, socialde- mokrater, judar, liberaler och pacifister.
Ett par av de senare äro tämligen nykom- na och samtalet har kretsat kring Tysk- lands väldiga krigsrustningar.
Såsom överallt på kontinenten talas det om nästa krig.
Man är av något varierande åsikt när det blir, en del mena i vår - april.
maj - i varje fall under år 1935; andra att det inte är fullt så nära förestående.
Men att det kommer, därom är alla eniga.
Man påpekar uppsvinget i all industri som har något med krigföring att göra.
I alla länder.
I osterrike h a r t. ex. en kon- servfabrik som förra Aret hade 60 arbe- tare, numera anställt 3,000 då de fått på köttkonserver från jättebeställningar utlandet.
Samtidigt läses en liten notis om att Holland beslutat slakta ner en myckenhet djur, » minska kreatur den » hette det.
Vad skall det göras dem?
Konservbeställningar.
Europa r a r en gros.
Men med krigsfrågan följde prompt den nästa: Vad ska det d?
bli av oss?
De tyska emigranternas öde i händelse av blev nu föremål för ivrig debattering.
En sak vet jag med bestämdhet, sa- ett ramtidsperspektiv.
de en av de sistkomna och hans tyskblå ögon gnistrade till i fast beslutsamhet.
Jag går inte i krig mera.
Jag har fyra års frontliv bakom mir.
\ ' i frontsoldater har rätt till att vara pacifister.
Vi vet vi har en gång satsat vad det gäller livhanken.
Och n u gör jag det en gång till - i det att jag vägrar.
Hellre får de arkebusera mig än att j a g rycker ut en gång till.
- Men tänk på oss som inte ens kan återvända till Tyckland, på alla emigran- ter som finns i Frankrike och Wien etc. Blir det krig så blir med all säkerhet bå- de Frankrike och Osterrike indragna.
Vi lir ju i alla fall tyskar, vi kan inte rycka ut mot vårt land.
Och vi kommer d5 att bli misstrodda av det land d i r vi finns - kanske utvisade.
Vart?
Och om vi fal- ler I hiindirna på segrande inryckande landsmän, v a d händer oss då?
Det blev en ivrig diskussion om vart i hela Europa emigranterna kunde t a vä- gen i händelse av krig.
För kommunister stod ju eventuellt Ryssland öppet.
Men - löst om ett par tusen människor mer eller mindre förgicks, men andra påpekade emigranternas fruktansvärda mellanställ- ning ... - Det finns bara en utväg, utropade en tyska som länge arbetat i pacifistisk verksamhet.
Vi måste hyra skandina- viska båtar och upphålla oss på havet under neutral flagg, eftersom de skan- dinaviska länderna inte kan ta emot oss.
Samtidigt skaffa vi en tillflyktsort för de krigstjänstvägrare som kan nå oss och vi fara omkring som en flammande protest mot krig.
Alltid måste det väl finnas några hamnar där vi för en kort tid kan komma in och proviantera, för att där- efter som den flygande holländaren strax ge oss ut igen.
Någon annan utväg finns inte och jag föreslår att frågan redan nu framlägges för N.
F.
Förslaget antogs som det enda möjliga.
Medelhavet valdes som utgångspunkt, till Fiume, Triest, Barcelona eller Marseille hoppades man kunna hinna.
Men sven- ska båtar måste vidtalas och pengar in- samlas i tid för a t t kunna betala dem.
Smith.
och barn.
Det är en sak.
som j u d e flesta dugliga kvinnor varit mycket vakna för, att kvinnorna inte f5 omges med sådant skydd att de inte kunna göra sig gillan- de som arbetskraft.
Men just nu före- faller det mig.
som om man började blun- da något för denna fara.
Bördan för har- nen skall inte uteslutande vila på kvin- norna, utan ett skydd för de kommande barnen måste läggas på bredare has och bli en ren samhällsfråga.
Enligt min mening har man inrättat sig klokt, när man gått in för a t t skydda de barn som redan finnas, genom åtgärder till de barnrika familjernas bästa.
Det ä r en verkligt positiv politik, som alla go- d a krafter höra kunna stödja oberoende av partier.
Däremot bör man inte vända upp och ner på hela samhället för att skydda barn som vi ännu inte har - dem vet vi ingenting om.
Men jag upprepar, a t t mycket kan g ö r a s av positiva åtgär- der för kvinnor och barn, gemensamt av alla partier oberoende av åsiktsskillnader för övrigt.
Fröken Elin Thörn, Högern: Mindre klasser, mera prak- tiskt arbete och fysisk fostran i skolan.
Mitt Elin Thörn, itt största samhällsintresse är sko- ' säger fröken hi- triidande föreståndarinna vid Högre Lä- rarinneseminariet i Stockholm.
E t t krav, som för hela vårt skolväsen är av stör- sta betydelse, är att klassavdelningarna e j göras större än att varje barn får kom- ma till sin rätt och att läraren kan lära känna de enskilda eleverna och deras an- lag.
Först då kan läraren framgångs- rikt utöva den fostrargärning som bör följa all undervisning och som i våra da- gar torde vara viktigare än någonsin, d.?
hemmen ofta icke äga tillräcklig auktori- tet gentemot barnen.
Det karaktärsdanande momentet inom skolan måste få komma mera till sin rätt än nu ofta ä r fallet.
Likas.?
önskar jag ökat utrymme åt det praktiska arbetet och åt fysisk fostran.
Samhällets största och viktigaste uppgift ä r dock den, att av det uppväxande släktet dana en sund och god, livsduglig medborgarstam.
Fröken Greta Agerby, Socialdemokraterna: Anställ skolsköterskor för folkskolans barn!
De turkiska kvin- nornas segerdag.
Ur ett brev från en turkisk vän.
Ni Stambul, mars 1935. svenska kvinnor kan nog inte för- sta, hur vi turkinnor kände det den 8 februari detta år.
Den nuvarande kvin- i Turkiet har inte blott nogenrationen genomlevt ett spännande historiskt ut- vecklingsskede utan också växt upp under utomordentligt svåra förhållanden.
Ni ha aldrig upplevt att Edra fäder, bröder och söner dödats, understundom inför Edra ögon, eller att Edra bästa vänner, t. o. m. dem som Ni givit hem och skydd, traktat efter Edra liv.
Kanske är det hitterheten och dödsångesten från revolutions- och krigsåren som hos oss turkiska kvinnor födde den energi.
som ledde till dagens framgång.
Under världskriget och det därpå föl- jande kriget mot Grekland fingo vi kvin- nor visa, vad vi dugde till.
Vi voro med och vårdade soldaterna på sjukhusen, plöjde fälten, undervisade i skolorna, skaffade vapen till fronterna och höllo I hemmen begräto näringslivet igång.
änkorna sina män och systrarna sina bröder, men vi unga döttrar, som till fullo förstodo lidandets innebörd, förlo- rade inte modet utan strävade modigt var och en med sitt arhete.
Efter de omänskliga krigen rådde lik- som en förlamande tystnad på kontoren, inom affärsvärlden och i hemmen.
Då var det åter v i turkiska kvinnor som i hemmet och i vår arhetsuppgift satte in hela vår energi för att l i v a upp stämnin- gen och f.?
maskineriet igång.
Efter fredsslutet blevo kvinnornas rät- tigheter erkliiida.
Med stor respekt blevo v i mottagna inom de olika yrkena.
Inom kort finna vi kvinnor som l i k a r e och tandläkare, som jurister och domare o.s.v.
Nu efter elva års ihärdigt arbete ha vi i Ar också fått kvinnliga deputerade.
Den 8 februari 1935 var den stora da- gen för oss turkiska kvinnor, då för för- sta gången kvinnor valdes till deputera- dekammaren.
Det var då vi nådde höjd- punkten och på allvar gjorde vårt inträde i det politiska livet.
En ny värld med hårt arhete ligger nu framför oss.
Den dagen firades av alla som glädjens och segerns dag.
Män och kvinnor del- togo i de demonstrationer som med fly- gande fanor och klingande spel drogo ge- sjukvården om hand, utan snarare v a r s som en slags kuratorer.
Det är många fattiga arhetarhem.
där modern måste ar- heta borta och inte kan upprätthålla den kontakt med skolan som vore önskvärd.
I sådana fall tror jag en skolsköterska kunde ha en stor uppgift att fylla.
För övrigt hoppas jag på ett gott samarbete, mellan de kvinnliga ledamöterna i stads- fullmäktige och hoppas att vi skall kun- na göra något verkligt, framförallt när det gäller hem, kvinnor och barn.
Men Bokföraren fröken G r e t a Agerby sva- r a r på vår fråga: o r min del har j a g särskilt intresserat För min för skolfråfogor.
Det är särskilt en sak j a g länge gått och tänkt på nämligen att man borde anställa skolsköterskor i större utsträckning lin nu, som en viktig det är svårt att uttala sig om på förhand, förmedlande länk mellan hemmen och lä- det gäller väl snarast att handla först rarna.
De skulle inte bara ha den direkta och tala sen.
Äventyraren från Kreta.
Den gamle Venizelos, vilken nu som politisk flykting kanske för sista gången lämnat sitt vilda och klippiga ri- ke, Kreta, har säkert fört ett äventyr- ligare liv ä n någon annan statsman i vår tid.
H a n s historia ä r sammanvävd med de strider som i drtionden, j a århundra- den rasat mellan Turkiet och Grekland och mellan olika intressen inom Grekland självt, och han har personligen deltagit i uppror och kupper och frihetsrörelser i sådan mängd.
att ett människoliv före- faller alltför kort att kunna rymma dem alla.
Venizelos flydde första gången från Kreta när han var tre å r gammal.
D e t var tillsammans med fadern, som då kom- prometterats i någon sammansvärjning mot arvfienden, turkarna.
Efter fem Ar vinde familjen tillhaka.
Venizelos blev d småningom student, reste till Aten och kom som helt ung man tillhaka till Kreta som advokat.
Vid 26 A r s ålder blev han, efter a t t ännu en gång ha varit tvungen att fly på grund av iii- blandning i uppror, partiledare på ön och nom staden.
När den med flaggor och blommor drkorerade bilen med valurnor- na körde genom gatorna hälsades den a r såväl män som kvinnor.
Fäder gladde s i g över att deras döttrar vunnit ett nytt verksamhetsfällt hriiderna voro lyckliga över att sida vid sida med sina systrar få arbeta för sitt land.
Den 8 februari utsågs till deputerade- församlingen inte bara män utan också 17 kvinnor.
De flesta ha fått en om- sorgsfull uppfostran, en del vid universi- tetet.
Fem av dem ä r o föreståndarinnor vid skolor.
Bland dessa märkes Bayan Nakiye, en av det n y a Turkiets mest re- presentativa kvinnor.
Det var hon som var med om att resa en kraftig protest mot den av Sultan Vahdettin undertecknade freden i Sèvres.
En s t o r del av kvinnor- na ha fått sin träning inom den kommu- nala representationen.
De flesta komma från staderna.
men det finns också enkla kvinnor från landet.
Alldeles säkert skola alla dessa energiska kvinnor göra sitt bästa och visa hela världen att de fått det erkännande, de voro värda.
Mübeccel Argun.
Upprorsmakaren så inledde han den kamp Venizelos på gamla dagar.
mot turkarna, avgå som guvernör och ersattes med en som han drömt om i sin barndom och grekisk minister.
Efter en rad av förvecklingar, under- som han sedan förde i åratal.
Den följande tiden är som en häxdans handlingar och interventioner börjar ar- av sammansvärjningar och attentat.
in- terventioner från de europeiska makter- na.
beväpnade expeditioner i de vilda bergstrakterna.
Venizelos lär själv ha be- rättat, att vart tredje år blev det revolu- lande till de mera moderata bland lands- överfallen a v en av sina meddeputerade som drog kniv emot honom och så måste han åter fly till fjällen.
Historien kompliceras genom Venizelos kamp emot det grekiska konungahuset.
En av konung Georg I:s söner, prins Georg, utnämndes genom makternas på- tryckningar till generalguvernör på Kreta.
Hans uppgift skulle vara att överveka, att turkarna läto genomföra de retormer.
som blivit utlovade åt befolkningen, men Venizelos fann snart, att prinsen i stället själv försökte spela härskare på ön.
Motsättningarna mellan den lidelsefulle kretensaren, som kände sitt folk i grund.
visste namnet på nästan varenda med- borgare på ön och den främmande fursten av dansk härkomst, som ville ta makten i sin egen unga hand, blevo oöverkom- liga.
Det kom åter till väpnade strider och fastan Venizelos blev besegrad hade han ändå lyckats vända befolkningen så starkt emot prins Georg, att denne fick betet för Kretas förening med Grckland bli alltmera framtridande, man inväljer kretenser i Greklands nationalförsamling och till sist hämtas Venizelos som natio- nalhjälte till Aten och blir grekisk pre- miärminister.
Det var 1910.
Då stod han på höjden av makt och popularitet, Han kunde ha gjort v a d s o m helst, avsatt konungen, gjort sig själv till diktator.
Men Venizelos föredrog a t t uppfostra kungafamiljen för sina e g n a planer och trots sin gamla fiendeskap ta den med i arbetet för ett Stor-Grekland och turkarnas slutliga utdrivande ur Euro- pa!
Han gav kronprins Konstantin över- befälet över armén, försonade sig med I prins Georg och grep sig verket an.
— september 1912 utfärdade Turkiet mobili- seringsorder.
Det förenade Balkan upp- trädde då för första gången som enhet kung Konstantin och Venizelos - det v a r inte lätt a t t säga vem som var högst - till Kreta, som högtidligen togs i he- sittning av den grekiske konungen.
Under världskriget försökte Venizelos - mot kungens mostånd - genomdriva a t t Grekland skulle gå med på ententens sida.
Dessa kostade honom posten som konseljpresident.
Han kom och gick och slog sig till sist ner i Saloniki, bildade en provisorisk regering och förklarade Tysk- land krig.
1917 avsattes konung Kon- stantin genom Frankrikes åtgärder och Venizelos blev åter konseljpresident, den- na gång under konung Alexander.
Under fredsförhandlingarna spelade han en betydande roll och Grekland gjor- d e stora vinster.
E f t e r några korta regeringsperioder för Konstantin och hans son, Georg II.
och henne hela dagarna, kli henne.
mata hen- efter blodiga förvecklingar med grannar och inbördes strider infördes åter repu- blik i Grekland.
Men den nuvarande re- geringen hade en rojalistisk anstrykning och vid militärrevolten för några veckor sedan mot regeringen passade det d i r - hem, annars hade hon väl inte kommit för Venizelos att åter ansluta sig till den till.
.
.
lag har alltid varit hos främman- upproriska rörelsen.
Så lade han ännu en de.
Men bara lag får det litet bättre.
- blodig uppgörelse till de många han re- Förstugor alla morgnar, i måndags gjor- dan haft i sitt äventyrliga liv.
de j a g stortvätt, började klockan tre på morgonen, höll på till elva på kvällen - nej j a g är inte i fackförening.
En d a g kom hon med lilla Stella.
Själv s a t t hon lyckligt leende på yttersta hör- net a v en k ö k s t o l - ville inte annat - medan den treåriga lilla damen ogenerat genomkörde hela våningen med en last- Uppsalakretsen av Svenska Kvinnors bil och e t t lokomotiv.
hack i häl följd av Vänsterförbund höll årsmöte den 13 mars.
ägarna till dessa dyrgripar.
Därvid omvaldes styrelsen, som utgjorts » Gunna, Gunna, sådan bil vill Stella a v fru Märta Tamm-Götlind, ordf., frök- också ha, Gunna! » narna Hildegard Blidh, Hillevi Otterborg Utför Gunnas magra kinder runno två samt Anna Palm, kassör.
Vid mötet läm- » Ja, hon har börjat kalla nades en redogörelse f ö r S.K.V:s cen- stora tårar.
m e j Gunna nu, men det ä r alldeles nyss.
tralstyrelse- och landsmöte, varefter be- De h a r j u haft henne i flera månader, så folkningsfrågans aktuella läge upptogs det ä r ju inte mer än rätt, att hon s ä g e r till behandling.
Mamma och Pappa.
D e ä r så goda mot Uppsalakretsens vidare verksamhet och henne, se här: nya lackskor, men bara organisation diskuterades.
Som ett led i j a g får det litet bättre.
tar jag henne till denna verksamhet anordnas fredagen den mig i g e n ».
.
.
5 april av Uppsalakretsen i samverkan Ogift moder.
T idigt varje morgon tassar en liten varelse, tyst och grå och skygg som en råtta, in och putsar mina trappor och min förstuga.
» Mamma, är hon en liten gumma eller en liten flicka?, Inte lätt att säga vilket: Några stri- piga.
färglösa hårtestar över en panna med hundratals rynkor, magra, grågula kinder, en stor mun med smala, läppar, sorgsna läppar.
.
.
Rygg armarna alltför långa, smala, srniga, med vassa armbågar och stora, svällda hän- der.
Platta, uttrampade fötter i trasiga skor och alltför vida strumpor på ett par mycket hjulhenta hen.
Detta ä r Gunna, liksom alla de » hjälpar », j a g haft, barn till en ogift moder, förkrympt.
försum- mad, illa hanterad, missbrukad, utsli- t e n.
.
.
28 a r.
.
.
Egentligen borde j a g själv och inte hon städa trapporna.
men så underligt ä r j u världen inrättad, a t t det e n d a j a g riktigt kan göra för henne ä r just detta.
Men när hon ser upp med sina blå nästan barnsliga ögon, där tårarna hela tiden sitta på lur, känner j a g, a t t det också ä r min skuld, att hon måste gå ur hus i hus, från tvätt till tvätt.
» medan en främman- de kvinna, som har råd till det », får lov a t t taga vård om hennes lilla flicka, se MUTESPLATSEN.
- Estrid Falberg-Brekkan.
med nio andra kvinnoorganisationer olika politisk färg och olika art - Kvinnliga Studentföreningen - ett med bl.
a. möte i Befolkningsfrågan torerna Ada Nilsson och Rut talare.
av bl.a. stort dok- Grubb som
