# ID: svediakorp-per371
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,127
# sentences: 701
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- N: r 44.
Stockholm 12 ' November 1 9 0 8 l ' renunierationspris: Redaktion: RedtrktiSr o. nnsrnrig ~ftgifvare: A1&amp;stersamuelegatan 51, en tr. ' A hr ... kr.
4: 60 ' h ir.
.. kr.
2: 60 ... 2: 5011 /, ... 1: 25 ' 1,.
EL L E N R L E PI A N.
Telefoner: 6363 ' Riks- 12285 ' m L6sn~mmer 10 6re.
Prenumeration sker s&amp;vKl i lnndsorten som i Stockholm &amp; niirmnste postanstalt ellcr bok- hnndel.
I I Mottngningstid K1.
1-2.
- - post: och telegrnmadress: D A 0 ff Y, Stockholm.
Stockhdm, 1908, Artonbladeta tryokerl.
I -.
Expedition och Anuonskontor: &amp; I&amp;stersamuelsgatau 5l, en tr. - Utgifningstid hvarje torsdag.
I.
1: a &amp; rg, I I.
Anr ubsprle: 15 6rc per ' mm.
Rnkel spaltl~redd 50 mm.
Mart: inelann (, nn under texten 15 mm: s h6j 1 per ghng 10: -; Rabalt: 5 ggr 5 %, 10 gar 10 01,; 20 g@ 20 60 ggr 65 ' 10- Annons b6r vara inlC mnad sendt mbnrlag f.
m.
De amerikanska kvinnorna och rostrattskamp.en.
- Bref fr&amp;n Amerika.
- orenta ~taternasr6strilttg- kvinnor kunna i Br fira -.
.
Det finns kanske for en framling intet sB 6 fverraskan- de som denna rostrattsriirel- f orsta D kongress for kvinnans ses lhgsamma utveckling i rattigheterw, som holls 1845 ett land, dar det med ratta i Seneca Falls (New-York phstbs, att kvinnan intar en State).
Nummer ett af de dar mera framskjuten och i ol ' rigt gjorda krafven var rostrtitten.
med mannen mera socialt Efter 60 &amp; r af oafbrutenmagi- likstalld plats an niigon an- tation, upplysning, organisa- nan nation.
~ v a d Br orsa- tion, hur magert Br e j resul- ken, frhgar man.
Dar inAste tatet i dag!
I en stat, Kan- 11 finnas d g o t anuat hinder an sas, ha kvinnor en bepiinsad de a£ kvinnor6strattens mot- kommunal rostratt; i Iowa, stBndare i gamla ySirlden upp- Louisiana, Montana och i stiillda.
Ej ens den mest kon- staten New-Yorks laudtkom- ser VR tive amerikanare vhgar muuer ha de s. k. wskattebe- p5,st %, att kvinnorna ej Bro talares rostratt w, i olnkring Bvuxna att ha en r6st medw halften af staterna Btnjuta de i allmanna varf.
E j blott lig- en partiell bestammanderatt ger niistan hela det sociala vid tillsattning af skolrhds- hja.lparbetet i hiinderna ph medlemmar.
Men ej i en kvinnor.
I pedagogiska sfi- cnda stat iiro kvinnor ens pK val som filantropiska frbgor detta omrhde fullt Iikstallda Lucy Stone.
vager kvimans uttalande lika Kvinnosakskiimpen och rtlstriitt~pioniiiren.
med manneu.
1 4 a£ 46 om ej tyngre an mannens, stater - Wyoming, Colorado, men dessutoln barjar den Idaho och Utah - aga kvinnor he1 och full rost- hogre bildningens arf att i nastan for maunen be- ratt ph samma villkor som man.
tanklig utstrackning glida ofver till kvinnosidan.
FrBn 1 1 11 I 11 11
.
.
: gylnnesierna (high-schools) i hela landet utexamineras krliibn nara tre gbnger st % mAnga flickor som gossar.
F.
n. finnas- omkriug 40,000 universitetsbildade kvin- nor i Firrenth Staterna, och mer an detta antal stu- dera i denna stund vid ' hligskolorna.
Ehuru det fin- nes ininst-2 miljoner flera man,an kvinnor i landet, ut- giira kviniorna redan mer an en tredjedel a£ de uni- versitetsstuderandes antal, och de okas Arligen i vida storre proportion an rnannen.
.
In0111.
ett pay tiotal br skola srikerljgen kvinnorna utgora .mer an halften a£ 1andet.s studentkhr.
Nu finnas 3,500 kvindiga praster,.
ofver 1,000 jurister och nara 7,500 lakare.
Laudets larar- kbr utgores vidn iifver&amp;i&amp;inde af kv.innor, och hela antalet af, forv&amp;rfsarbetande kvinnor i ' Forenta staterpa Of verstiger 6 mil joner.
E j underligt, att kvinnorna anse det lika lojeviic- kande soin bittert, att cle, soln iagen kan f r h k a n n a en o6f verskbdlig del af nationens andliga uppbyggaude, utest&amp;ngas frAn medborgarriitten, under det att d e m a utan betankande tilldelas negrer, okunniga immigran- ter och halfciviliserade indianer -- ja seaast utstrlickts till .Port0 Rico ' s och Filippinernas innevknare, af hvilka den stora massan ej forstbr meningen af orclet &gt;) rest- ratt, och hvilkas represeutant i den nationella kongres- sen ej kan tala ett ord af landets sprhk.
Jag besokte nyligen, Woman ' s Joun~als, redaktion i Boston i hopp att fA svar pA mina ~nhnga frhge- tecken anghende kvinnornas rtistrktt.
Det lilla rum- met i 10: de vhniagen at ' den stora affhrsbyggnaden, med hhrlig utsikt ofver staden och dess gram af bli- nande kullar i soder, var i sig sjiilf a£ roraude in- tresse p&amp; gruad af de minuen, som fylla det, a£ Lucy Stone, rostrattspioni~ren, hvars hela lif sb modigt.
oc11.
outt.rottligt var iigaadt l i - v i ~.
~ i ~ o sak.
rn~s Hufvudredaktorer aro nu Lucy Stones iilclrige make, Henry B. Black.wel1 och dottera, Alice St-one-Black- well, bRda ledande personer i Massachusetts rostratts- rorelse.
En lycklig slump sarnmanf6rde inig har ined en liflig medelillders dam, 2Ifi.s.
Xager, s o n af de niir- rczrande genast utgekades son1 den basta auktoriteten ifr8g.a 0111 rdstrlittskampen.
Mrs.
Eager ilr anstiilld rid Maseacl~usetts, Equal suffrage Association ' su byrR i Boston och hnr frivilligt upptagit ett rastlost, propa- gaudaarbete, som hiir uedeu ' vidare skall b&amp;o~ae.
Men forst om grunden till r~str~~ttsrorelsens 1Angsrtmms ...
f ramsteg.
4.1.
.
Det tyckes som liar i Massachusetts funnes t i; d p - saker.
Den ena, mhste man.
bekiinaa, lir kvinnorilab egen likgiltighet.
Nya Engladds kvinnor ha det for bm, sacle Mrs.
Eager, de anse, ocl~: lnecl visst fog, ' att de for egen del knappast kunnn vinaa mera an de redan ha genom rostratten.
De ha glomt den strid, so111 en fdregAeude gene- ration kainpade for de rhthgheter, de - 8tnjuta som ett sjalfklart privilegiuin, - jag syftar hiir narmast p !~ kvinnornas ekonomiskt oberoende och lagskydclade stalluing inoin aktenskapet - och de, soin utan att sjdfva kiinna hvar skon klammer, iIr0.i .st&amp;nd att fattas;, och drifvas af sarnhallelig pliktkansla aro har, liksom allestades, ett fhtal.
Har spelar nog ocks8 ' in en viss bortskamdhet.
Den amerikanska kviunan ar inom s&amp; godt som hela dell stora medelklassen ph grund a£ manuens enbstbende kvinnovilrdnad, vhrdad och aktad genom.
hela lifvet, i en.
grad, som ofta gor henne onaturligt kanslig for allt.
obehag.
Och till obehagen h8r £ramfor allt politiken - har ute mer iin nhgon- stades: till foljd a£ dess ofverallt foga renhhriga hand- hafvande.
Hvarf6f trangas med- misstankta mansper- souer i riikiga lokaler.
- ' amerikanskan afskyr tobak nilstan lika djupt som - brtinnvin - ner sB mhnga andra utlopp st&amp; ens ~erksainhetsbe~ilr till buds?
Ty amerikanska kvinnor ilro rnedfdt rerksamka: myc- ket fb gifta kvinnor tl.
ex. noja sig med den sgssel- sattnibg, som hemomsorgerna erbjuda, utan ligna sig dessutom At kyrkligt och filantropiskt arbete, At klub- bar etc.
Det Br shlunda icke intressen och verksain- bet;, som fattas Amerikas kvii~nor - det ar organisa- tion- och samhiirigl~etskansla.
8 % egendornligt det kan tyckas ifrhga om ett arkedemokratiskt laud, sA fianes aanu ett hinder; aamligen klassfordomen.
E n kvinna., tillhorande nagon af Nya Eaglands gamla aristokratiskt afskildii familjer, hvilken inoin sin egeu krets behindlas och has ett iuflytande som en liten furst- iana, har s v t t att forsolla sig ined tanken ntt en dag ph Aret likstallas med den foraktade utlandingen frda slumkvarteret ' eller fibriken.
Det ar shlunda s&amp; godt soin uteslutande ur den rika medelklassen som de kvinnor rekryterats, som tillhijra den --- likval foga betydande - antirbstrattsf6reningen eller, som dess sthtliga iiamu lyder,, Massachusetts Associatioil oppo- sed 1.0 the further extension of suffrage to women,.
Den ofvan niimnda likgiltigbeten hos deu formag- na klassens kvinnor Mr dock nu, af mhnga teckeii att dolna, ph vag att iifvervinnas.
Det sociala arbete, som t. ex. kvinuoklubbarnw mer och mer upptaga, brinka dessas medleinmar lned eller mot deras vi 1 jit i kontakt ined myndigheterna., ocll diirirvid f6 de ghug ph giing personlig kaoning af den vanmakt, soin rost- riittslrjsheteu medfor.
A andra.
sidau skingras for- doinarm gentemot politikea, i den a ~ d u sou1 de fram- sthencle och aktningsvarda bland maui~en borja att vauda sin uppl~~ar ' ksarnl.let dar %t ocll soin bekampnn- det a f den adininistrativa korruptionen g6res till en.
nationens lifssalt.
Att just kvinnorna h5ruti ha 91.1 stor uppgjft, ar utom allt tvifvel, och Ber och fler bland dem borjar.
ocksh vnkna till insikt dliroin.
E j ' underligt att politikerna frukta kvinuorua!
Harmed liar jag kommit in pr " L den audra stora orsaken till rorelsens efterblifvenhet: politikernas mot- stfind.
$ o ' r ntt forst8 detta, miste man ihkgkomma politikens saregua stallning i Fbrenta staterna - den ligger i lianderna p$ varfvade partipolitiker, som re- presentera, icke natiouens ijnskningar, utan ett af alla slugs dunkla.
intriger pbverkat-partiprogram.
Politi- kerna iiro motstkndare till kvinnans, ristratt.
af tvB mycket latt insedda skd.
Det ena fir, att det skulle,
fijrdubbla deras besvilr vid valsedelsrtikniugen, det audia grundar sig i deraa smickrande fruktan for kvinnornas riittfardighetskiiusla.
Men denna politi- kernas bestamda afvoghet finner stad hos alla dem, med hvars intressen det ar forenligt att st8 val hos dessa inflytelserika herrar, och shluqda se vi, hur hela det pen- ningstarka Amerika stQr emot kvinnorna .. I synnerhet ar - detta f ijrhAllandet f or ogonblicket., dh bolagen, D cor- porations~, ha i sikte att fh antagna vissa fijr dem for: ~ n h l i g a lagbestarnmelser.
Hade Amerika en folkrepresentation i ordets basta bemiirkelse, skulle kviunorna sakerligen ej behofva vanta pA sin riistratt, ty det stora flertalet man aro i princip for densamma.
Men det finns har i Am ' erika en annan vag att nA mdlet an att direkt pkverka den lagstiftande forsamlingen, namligen att skaffa pA sin sida en med svart pB hvitt bekraftad ralllhan opinions.
Och det ar denna taktik, som Mrs.
Eager och andra nu borjat upptaga.
Inom pa.rentes kan namnas, att i Amerika ingen tendens finns att foljn de engelska kvinnornas krigsmetoder.
I England ha ju parlainen- tariska valdsamheter gamma1 hiifd, och kvinnorna gQ blott i sina manliga foredomens fotsphr, men i Ame- rika finnas inga liknande traditiooer.
Sedan ett &amp; r har Massachusetts f6rening for lika och allman rostratt - till hvilken kan ansluta sig bhde man och kvinnor - genom sina lnedlenlmar borjat insamla naninteckningar af personer, so111 s gynuaB kvin- noraas r6strat.t.
Naniuet jenlte adressen skrifves pA kort, son1 sederniera pQ foreningens byrh ordnas efter loka- litet.
Pb sh satt vinner Inan det dubbla syftet att kuuna uppgi Eva ett alltid af vederborande tf ter- samt att frAgadt - bestalndt antal rbstrattsbe~A~g~ne, vid valtillfiillen kunaa p % olika orter viinda sig till for saken intresserade personer.
Elnellertid faun man att.
korten infloto med betanklig llingsamhet.
Och pb eget bevhg besliTt dB Mrs.
Eager att gA mera dgres- sivt till vaga.
Hon lamilade sitt konifortnbla hem i en af Bostons firrstader och for under sistlidna sommar f r h den ena landtbruksu tstii.1lnillgen till den andra i Massa- chusetts, ty hennes klokhet sade henne, att ville man verkligen ut.ratta nHgot, fick man ej viinta, att folk skulle komma af sig sjalfva - man m %ste uppsiika dew, dar de samlades i stora skaror for andra anda- mAl.
PA utstiillniagarna uppsatte hon ett s t h d med rijstrattsskrifter, men sjalf vistades hon hufvudsakli- gkh &lt;tan for detsamma, outtrottljgt u t d e h d e flygblad, pH, hvilka skalen for kvinnornas rostrattskraf i konceu- trerad och skicklig form framstalldes, saint inbjudande de bevligna att teckna sitt namn.
Ett slidant upp- drag passar siikerligen ej for alla.
Mau mAste sorn hlrs.
Eager ha ett outtilmligt godt humor och en snabb, kvick tunga.
Men dB kan man ocksa vinna nAgot.
Hon har p&amp; sA s8tt ' kommit i samtal rned hundratals man och kvinnor, ej en ph tjugu har vagrat mottaga hennes plakat, hon har intresserat tusenden och bfver- tygat mm8nga.
Men hufvudsaken iir kanske, att 11011 ' fhtt bevis for, att en ofvervaldigande majoritet a£ landt- befolkningen lir f6r kvinnlig rostratt.
Hon kan bevisa, att om de respektive orternas representanter i lagstif- tande f brsainlingen rosta emot densamma, detta icke.
ar ett sannt uttryck for valmannens bsikt.
Under innevarande vecka har jag sjalf haft till- flllle att iaktkga Mrs.
Eager under hennes heundraus- vilrda nviirfningsarbetes, namligen pb en nu i Boston pa- gbende stor liFsmedelsutst~llning.
Det var i hog grad iutressant och roande att studera de antastades an- siktsutryck.
StBndet hade en utmarkt plats alldeles innanfor en dorr, hvarigenog sh godt sonl alla beso- kande mBste passera, oc11 det var mycket fh, som und- gingo Mrs.
Eager och hennes tvH, assistenter, daribland en ung man.
Pd sex dagar hade pH, s&amp; satt erhbllits omkring tvet tusen namnunderskrifter.
.
Det var egen- domligt rorande att iakttaga, huru den aldsta gene- rationen alltid var den villigaste, HvitMriga, darrande gubbar riktigt lyste upp, nar man begarde deras namn.
De hade varit med ocli erfarit hvad kvinnornas med- verkan var vard under krigets o.ch prijfningeas dagar!
Ytterst fA voro ohofliga, men en g&amp;ng hade det liaudt, att en irlandare borjat hhlla ett nntirostratts- foredrag, son1 icke kunde slutas annat an medelst.
polisens iagripaude.
El1 annan af Mrs.
Eagers Btgiirder fir vard om- nainnaiide.
Mecl erfarenhet 0111 en genomfijrd orga- nisations betydelse - ej rninst niir det giiller att im- pollera pa politikerna - bar 1.1011 htagit sig att orga- nisern Bos tons kvimor inoln hvarje staclsdistrikt och dess underafdelningar, ~.drmast nlotsvarande vhrn fijr- samlingar och rotar.
De kvinnor, son1 ansluta sig till en skdan ro tefiireniug, riiknas i ocl~.
med cletsalnina soln medlemmar af rostt&amp;ttsforeiiingen, men det prak- tiska syftet ar att genom organisation stiirka kvi11aorna.s illflytande pH, 1oka.la angelagenheter.
Nhgot direkt sA- dant ha de visserligen blott i skolfriigor, men det vi- sar sig oopphiirligt att kvipnornas opinion, dB den framfores i organisernd form, vager tuagt.
Och, so111 antydts, det fims ingentii~g som sr ' l viicker de sjalfva starkt organiserade politiska partiernas respekt, som en snabbt fungerande organisatiollsmaski~~.
En anaan synpunkt ar, att d % det giiller att viicka kvinnornz for allmanna angeltigenheter, detta lattast, sker genoln att draga deras uppm&amp;ksamhet till saker, s o ~ n ljgga nara &amp; ras egen dorr.
~ r deras o ogou en gang appna fijr dessa, ii.r det 1at.t .att intreesera den1 iifi7e11 for af- lagsnare uppgifter.
Soln ett exempel p$ hur fdga hem 1Inna.s och familj har ute anses som hinder for en kr ' deltagande i allin8nt arbete, kan jag namua, att Mrs.
Eagers ifrigaste och skickligaste medhjdperska ' E r.
en 39-big dam lued stort hus och 10 barn, hvaraf det yngsta ar 2 As!
Till sist vill jag omtala, att jag nyligen hade till- falle.
att m6ta en af de mest uppburna talarinilor inom rBstriittsriirelsen i Amerika, Mks.
Maud.
Wo.od Payk.
Mrs.
Park, en ytterst intagande, ungdomlig.
kvinua med.
tydliges stor varldsvana, hnr alltsedan hon lam-.
nade uuiversitetet, tignat sig At kvimoslrken, oel~ sedan hon nyligen b lef tiinka, ger hon annu fullstii,ndigare sin tid och kraft darht.
Inom nkgra veckor antrader hon en resa kring jorden, i syfto att fbrst i Orienten och sedan i Eui opa grundligt studera kvinnornas stall- ning och emancipationsstrafvanden i olika lander.
Vid Aterkomsten till Amerika tir hon nnmodad att h8ll; a firrelasningar on) den internationella kvinnorthelsen vid samtliga landets universitet.
Jag uppehllllt r lnig vid detta, ej millst d: ir£ar, att det ar Mrs.
park^ afsikt att afven besoka Sverige, ehuru hon ej kan f61~5intas i dit fijre vBren 1910.
Henues intressauta erfare~~heter andra lander samt hennes af alla prisade utsokta val- talighet bbr db gBra hennes farelasningar till en drag- ningskraft for den svenska publiken o c h till en hjal- pande tillsats i vBr rbstrattskamp - om ilenna dB annu &amp; r behaflig.
Boston 19 okt.
1908.
C. SAHL-VON KOCH.
ta.1 a£ dess elever skola fig. sin verksalnllet pii landet, vore det d&amp; icke lampligare, att de far d e m a verk- samhet utbildades i ett laroverk pil landsbygden?
En larare eller larariuna for landtbarn behdfver framfar allt vara praktisk.
Utbildar ej landet den ' egen- skapen ohndligt rnycket baltre &amp; n stnden?
Han Lor ha ett dppet (iga far lifvet i naturen, lhra sins elever att se och iakttaga och tiinkn dfver, hvad de sett.
Hur mycket battre kan ej ett senarium pa landet utbilda den egenskapen hos honom.
Och vidare, bur mycket lattare iir det ej att dar gifva de blifvande lararna syn p&amp; hvad landsbygdens mtin och kvinnor behofva, lara dem alska landtlifvet och gifva dem de enkla, sunda vanor, som landsbygden krafver, men som den i en stad uppvuxne ej har sA latt att foga sig i. Stadslifvet har Btskilliga fordelar for studeraude ungdom ', det erktinnes, men med vBr tids goda kom- munikationer, rika tillgAng pb litteratur, resa~ide fore- lasare m. m. ar skillnaden i bildningsm6jligheter icke hva.d mingen ftjrestaller sig, och i detta fall Btmin- stone icke alltid till stadens firrmhn.
Det ar icke me- ningen att valja ut en obygd.
Ett slidant seminarium borde kunna vaxa ut till en bildningshard far hela landskapet.
Hvilka.
ypper- liga lokaler skulle det ej erbjuda under ferierna f6r folkbildningskurser af olika slag, och for fortsattnings- kurser f 6r folkskolel~rarna sj alf va., Dagny raknar bland siua liisare m h g a liirnrinuor.
Finnes bland dem, som tillhbra.
landsbygden, icke nBgra som tanken tilltalar?
Utan en uttalad biskan: Mu kBren sjalf drifves saken knappast igenom. '
En praktisk folkundervisning.
rafven pil eu praktisk folkunder-liming ljuda allt starkare.
VBrt Polk har for litet a£ arbetsifver och arbetsgladje- ' och felet mBste vasentligen ligga i den uppfostran.
de ung: i f&amp; i hemmet och skolan eller kanske ock i den brist 118 uppfojtran, hvaraf de lids.
Frhgan gar alldeles siirskildt kommit under diskussion i dessa dagar genoin grefve Ilamiltons motion i laudt- bruksriksdagen.
Fullt ri ktig t framhilller han dar, att folkundervisningen i landthruksbygder och i industri- ceutra, i stad och pQ laridet, ej bar vara lika.
Och detta &amp; r nbdvandigare an nhgonsin att taga sikte p&amp; i dessa dagar, dA yrkanile p % folkskolan som botten- skola ljuda " s&amp; starkt.
Dcn starsta faran vid denna plaus realiserande ligger ut: in tvifvel dari, att alla folk- skolor skulle bli af earnma ' typ med noga bestflmda kurser, afsedda att bereda intrade till eleinentarsko- lorna.
Emellertid ar det] tog ej utan skiil, det har sagts, att folkskolel~rarekHre~i sjalf stitter meddelandet af bokliga kuuska.per i fr&amp;msta rummet ' och har, fbga sinne for elevernas praktiska utbildning.
Men ar det 99, vinna vi icke mycket diirigonom, att det gores upp planer till en battre follcundervisning; vi aga icke den far andringens genontf6rande intresserade larare- stammea.
Darfijr synes det mig, att fbrsta steget hill en reform tir att inrikta lalnriies egen uppfostran pB en mera praktisk vtig.
Undertecknad framlade far1 a hret.
i Social Tidskrift ett farslag att f brlagga nhgo t aE vAra f olkskolesemina- rier till landsbygden.
Jag ber i ~ t t har f B &amp; nyo fram- fiSra denna tanke.
I Norrland begares ett nytt seminarium och farslag fbreligger att forltlgga det till Sundsvall.
Ett stort fler- fter en kingre tids sjuklighet afled f&amp;ra fredagen f. d. Iandsh6fdingen i Sodermanlands 1an Filip August Bostram.
Med honom har den kvinuliga rostratts- frhgan fbrlorat en af sina basta vanner.
Ehuru under senare Ar icke tagande nBgon del i den aktiva politi- ken, med 1893 $rs riksdag lamnade landshijfding Bo- stram sin representantplats i Fiirsta karnmaren, har hr Bostrom dock varit i tillfiille att Bdagalagga sina sym- patier fijr kvinnornas r6strattsfrAgaY bl.
a. genom det uttalande han gjort i den enquete, som i slutet af ' Br 1906 anordnades af Svenska Dagbladet.
Hr Bostroms inltlgg hade faljande lydelse: Snarast miijligt.
FrBgan om kvinnans politiska rastriitt, som under de senaste Bren allt mera trtingt fram och hvars be- rattigande afven af riksdagen erkiints, h6r.
enligt mill mening till dem, som snarast majligt bara 16sas.
Onskligt vore, att den utredning, som m&amp;ste fareg&amp; propositions afgifvande till riksdagen, kunde medhin- nas i sQ god tidy att den kan farelfiggas.
riksdagen
DAUNY - - 565 -.
senare blef forestiindarinna.
Eftcr at$ ha innehaft denna post i fjorton k grundlade hon den ofvannamnda flickskolau, Wycombe Abbey School.
Maunen i Wy- combe kunde ej annat &amp; u uppskatta liennes verksam- het och hennes administrationsforn~Bga och invalde h e m e i kommunalrAdet, sB snart dessa fortroende- Landshofding Bostroms fru, f. Tersmeden oc11 syster poster fingo bekladas af kvinsor.
Dar visade lion sB - till prof essorskau Ann Margret Holmgren, har under glansande prof p&amp; sin duglighet sarskildt inom hos- .en fiSljd af Ar varit ordforande i F. I.
.
1 '.
R. i Nykoping, pitals- och sjukhusutskottet, att hon nyligen valts till hvilket uppdrag 11011 sedan n %gon tid tillbaka lii~nnat, stadens borgmastare.
Emellertid liar, som man va.1 under clet hon a.lltjiin-t kvarst %r son1 centralstyrelse- ban tanka sig, detta uppseendevackande val v a l a t stora: mecllem i Nykopingsf oreningeu.
stridigheter, och Iiela den lilla staden har varit delad i ett Dove- och ett anti-Doveparti.
Utan att pk nhgot satt kunna f6rringa miss Doves anseende fljr ofrigt, finnes naturligtvis ett mycket stort parti, sorn anser att hon i sin egenskap a£ kvinna icke ar ltimplig f6r.
den fortroendepost, som gifvits heme.
: samtidigt med frhgnu om mannens rostratt, hvilken isenare enligt min ofvertygelse mAste afgoras af 1907 .Brs riksda.g.
Tynnelso i nov.
1906.
2 '.
A. Bostvb ' nz, f. d. landshofding.
,: Englands fijrsta kvinnliga borgmastare.
, # England, dar striden om kvinnornns politiska riittig- lieter alltj&amp;int stBr het, hafva kvinnornx p&amp; det ' konlmunala omrtidet forvarfvat en utstrackt likstalld- het med maanen.
Den 9 november borjai.
Englands ' forsta kviunliga stadsofverhufvud sitt ambetstir.
Det .ar den fridfulla och gam~na.linodiga provinsstaden High Wycombe i Buckingharnshire, hvars nama ar forknip- padt med Disraelis, sedermera lord Beaconsfield, parla- ment.ariska llistoria, som har utmarkt sig genom att forst af alla engelskn stiider satta en fortjtint medbor- .garinna i spetsen for sin f6rvaltniug.
Miss Dove, som denna utmarkelse tillfallit, Br fdre- .st %ndarinna for &amp; en ansedda flickskolau Wycombe Abbey Scool, soin 11on grundade for 12 hr sedau.
Hon Itr nu en 60-kig kviima, son1 ban se tillbaka pA ett af framghugsrikt arhete fylldt lif.
Som ung gick hon i tre %rs tid i Queen ' s College, den aldsta af sta- .dens hogre l&amp;roanstalter, men flyttade sedan med sin familj ut till ett tyst prasthus p % landet.
Efter son1 hon var den aldsta nf tio syskon, f6ll det pK hennes lott att, icke blott uudervisa de mindre barnen utau wks % shota IzushAllet ..
Den euda fdrstroelse hon hade, var att spela orgel vid gudstjausten och anfora kyrko- s h g e n.
Men icke ens dessa Bekym11iersunill7a omstan- djgheter satte uAgra hinder i, vageu for den rikt be- .gs " tfvade ungn flickam utveckliag, och aar fader^^ dar- for en dag kom hem och talade om, att man Bade for afsikt att anlagga ett college for flickor vid uni- versitetet i Cambridge, borjade hou gennst arbeta pB .studentexamen.
Miss Dove var sedan en af de tolf unga darner, som forst studerade vid detta college, sedan det oppnats i Hichin.
Hon var ocksA en af de forsta tre damerna, sorn intogo sina platser vjd fore- lasningarna bredvid de manliga Bhorarna.
Detta hande for mer an 36 Br sedan.
Nar miss Dove fullbordat sina studies, var boa forst lararinna i naturvetenska- perna vid den ansedda laroanstdten for flickor, Chel- tenham College, och gick diirefter A.r 1577 ofver till St. Leonards College i St. Andrew, dhr hon fern Br Utlandet.
Tysklands Borsta soeiala kvinnoskola.
Den sociala skola for kvinnor, hvilken, sLsom tidigare omnamnts i Dagny, p % initiativ af .dr Alice Salomon skulle komma att startas i Berlin, har i dadgame oppnats med en hogtidlig invigningsfest i Pestalozzi-Frtibelhaus ' aula.
I invigningstalet, sorn holls af Berlins folkbildnings- forbunds ordforande, framholls betydelsen sf att skolan inforde kvinnorna i det socialt praktiska arbetet.
Dr Salo- mon, den nya skolans forestindarinna, yttrade senare i det tal hon holl, att hon skulle vilja satta sisom mltto p i det nya foretaget Carlyle ' ~ ord: lycklig den, sorn fun- nit sitt arbete.
De unga kvinnor, hvilka p l grund a£ lyckliga 1efnadsforhLllanden icke tvingas till forviirfsarbete, skulle har lara kanna ett allvarljgt arbetsomriide, sorn de kunde gora till sitt - det socials arbetet.
Den nya ~kolan raknar redan 100 larjungar och 90 D hospitantinnen r, d. v. s. Ahorarinnor af forelasningarna; den stora analutningen visar att skolan verkligen har en mission att fylla.
Kyrklig rostratt for kvinnor i Elsass-Lothringen.
1 amba band med en i y kyrkoforfattnings utarbetande har den evnngelisktl kyrkans ofverkonsistorium i Elsass- oin- Lothringen med 13 roster mot 9 beviljat kvinnor~~a skrankt rostratt i kyrkliga angela.genheter.
Den augsburgiska beklnndsens evangeliska kyrka, i Elsass-Lothringen ar rned detta beslut den forsta evan- geliska kyrka i Tyskland, sorn lamnar kvinnornn ratt att deltaga i kyrkliga angelagenhaters ordnande, visserligen endast genom afgifvnnde sf rost, ej genom inval.
Dettrt- senare tordt!
dock, som man knn hoppas, snart folja.
s o m (lmmw e j prenzcmererat pd D d GNY.
Upp- Zys &amp; e m o m t i d m h g e n s tiZZvaro, stritfvan O C mdZ och sfi ' k: ftkmn8 &amp; e m att umderstddja d e s u m m a g e n o m prenncmeratiom.
M ~ b e l t y g e r, Gardiner, Portierer, Linoleum - Stort urval af nyheter inkomna Engelska Magasinet +s Drottninggatan 31 ~
Geijers barnbarn berattar.
voro m h g a syskon - Atta tillsammans - men tvB smb systrar biidclades under h e n s lopp ner p % Husaby galnln kyrkogkd, dar ocksd mormor fBtt sin sista hvilo] $ats.
Jag rar fjorton %r, dA min far utnamndes till landshofding i Uppsala, och femton, d % vi pi % allvar liimnacle Blomberg och flyt.tade dit.
Ett .Br tillbragte jag i en tysk pension, och sedan ja.g Bter- kommit till Upsnlu, barjade lifvets andra kapitel - de brokiga, clralnatiska ungdomsAren, dO allt ar sB fangslnndc, si % uuderbart och.
fiirgrikt.
Jag skulle ej ens kunna gijra ett fijrsok att skildra de hreu i detalj.
M h g a ha sedan gjort det, och Sigfrid Wieselgren har i siaa teckningnr af)) VBrt Upsalalif w delvis skildrat de kretsnr och fnmiljer, inom hvika ocksB vi rijrde OSS.
Dh jag i tml&lt;en jiimfijr oss - mig sjalf och miua rnanliga och kvinnliga vanner - rned nutidens ung- dom, fi~refaller det mig nastan, som shge jag tvQ skilda folkslng.
Jag vet icke, om vi voro battre eller samre, men vi voro mycket, inycket olika.
Vi, sextio- och sjuttiotalets ungdom, ha fhtt hbra mhnga h %rda ord af det slakte, soln omedelbart kom efter oss, och ofta 1ia vi mist erkanna, att de voro sanna.
Det par en ijfvergiingstid pLS, nastan alla omrBden, och det 1Bg nog ofver de flesta ' straf vauden ailgot famla.nde och OS&amp;- kert, som fiir alltf or ~nhnga blef verkligt odesdiger t.
Men det fanns dock sB inycket vackert och fint, ett s&amp;dant skihmer aE idealism och poesi ofver de ungas kanslolif den ticlen, att man kanner ogonen fuktas en srnula, dA man ser tillbaka, Bfven om man p&amp; samma ghng srnhler At ~nycket, som nu forefaller barnsligt.
Vi svltrmade for sit mycket -- fbrst och sist for sartwing och 02gxd~et i unxyd12get.
Vi ville bryta med hvad son1 syntes oss falskt och konventionellt, fram- for allt i umgiinget mellan uugdom af biigge konen.
Vi trodde fullt och fast pb vlilzskap och lofvade oss sjalfva att visa de tviflunde gamla, att sDdan var moj- lig.
Till kretsen af vhra mauliga vaoner raknades en samling frnmsthende och tongif vande unga man, ocb jag kan icke pf~~niona mig ett enda fall, dH den nastan syskonlika fortroligbet, som rkdde inellan oss alla, ur- till nbgoating sorn man helst skulle vilja glijm- ma.
)) I&lt;.urtis~ i vanlig inening fijrekom icke, och sflir- ten)) sar visst finnu icke uppfunnen, i alla hiindelser icke impor terad.
Vhrt hem pB det galnla slottet var en af medel- punkterm f6r detta ungdornslif, och det ar med djup riirelse jag ari i dag hor pQstAendet, att den toil som angafs i detta mitt kara foraldrahem for mQnga blif- vit bestfimmande fiir hela deras lifsriktning och ut- vecklidg.
Det kunde ej heller garna.
vara annorlunda i ett hem, diir ell kvinna sAdan son1 win mor Sangar var den tongifvande.
Hon besatt i ovanlig grad for -- mbgan att pB salnrna ghng kunna satta en pragel a€ ' glad och varm hvarda.gstrefnad 138, sarnvaron och dock.
genom sin blotta iiarvaro fijrjaga hvarje skymt n f ' hvardaglighet.
Hon var en praktisk och fortriifflig husnlor, en utmarkt vardinna och den alskvardaste.
ssi.llskapsm~nniska, som latt och ledigt kunde tala af ver de alldagligaste &amp; mnen, trots det att heones sjal all- tid clvaldes pB hijjderna.
E n annan medelpunkt for vdr ungdomskrets var- det Ngblomska heinmet, dar spiran fijrdes af en snill- rik oeh oandligt intagande ung kviaaa.
Inol-n v t t, umgiinge intog obestridligt Helena Nyblonl en drott; nings hogsate, och den som kant henne cZd, f&amp;stAr det oerhBrda iafl.ytande som utofvats af exempelvis en sB oinskrifven kvinna som Rabel Varnhagen, hvilken.
genoin makten af sin personlighet, sin ursprungligbet och originalitet omedvetet verkar son1 en kraft.kiilla.
fijr hela sin oingifning.
Ung som Helena var - knappast iner an tjugu &amp; r - dB hon son1 nygift kom till Uppsda, uppvuxen i ett konstniirshem - hennes far var den frnmsthende.
danske nlhlaren Roed - och b %de i ~ b p e n h a m n s och Roms konstn&amp;rskretsar behandlad som ett bortskamdt.
och beuudradt a.1sklingsbarn samt helt och hiillet frain-.
1naad.e for svenska sm&amp;stadsvanor och smhstadsme- ningar, (det kan icke ornekas att Uppsala ph - den tideu var en smhtad, om ocksA en fortjusande sAdan!).
var det naturligt att hennes upptradande skulle vacka Btskillig hiipnad och anstot bland det stors flertal, som ej har annan m&amp;ttstock an.
den Ilaf dvunna kouvenausen.
Strhlande vacker, gnistrande nf li f och kvickhet, naivt uppriktig och frisprhkig som.
ett barn och full- kornligt sjiilfstandig och personlig i niinsta lifsyttring kunde hon aldrig fijrbises eller ignoreras - hvad mer, 11011 kunde icke undgk att iilskas, ty boil tigde jamte.
allt anunt en stor fond af godhet.
DQ jag Aterkom till Upsnla f r h deli tyska pen- sionen hade Helena Nyblom redan nbgra lrnAnader va- rit bosatt i den lilla vindsviiniugen i Hellmanska hu- set vid Isln~tdsbron -- * Vershuset., som det dopts till af studenterna, CIA det inom sina lnurar h.yste icke.
mindre iim tvb poeter: Carl Rupert Nyblorn och Da- niel Klockhoff.
I bref frAn heinmet bade jag redan f Btt m h g a beskrifuingar p&amp; ~Calle Nyblomsw unga.
hustru, som strax rned dotterligt fortroende slutit sig till min mor O C ~ redan horde till viirt hems iutiina hvardagsgas ter.
Sjalf alskade jag heme geunst, vi blef vo.
f ortroliga vamer och v Ar vilnskap ha.r best.&amp;tt genom lif vet.
Deuna Uppsalatid var, som jag redan antydt, full af lif och behag, den var de vackra drommarnns.
.
Sangklader O C ~ Tacken, Filtar, Sangofverkast m. m.
- Garanti fijr valgjordt arbete -.
, Engelska Magasinet, Drottninggatan 31
tic1 -)) Sigunturernas~ tid, clb Snoilsky skref sind soln genoin en hemlighetsfull trollinakt formh fram- forsta clikter, dB Lorenz Dietrichon 1161.1 sina beri-jmda kalla dei!
blista hos hvarje intisniska med hvilken de konsthistoriska forelasuingar fijr ett f ulltaligt ock tack- komma i beroring.
Alla ksiucle sig lyckliga i hennes saint auditoribin och dB det knappast fir11 nAgon af niirllet.
I den vackra villan vid M8laren eller i den uizgdornen in att gru bbla ijf ver 2 sam htillsfrAgor eller priilitiga snlongen vid Rodbodtorget samlades allt hvad s6ka nhgon annan wlifsuppgif t an den otnedelbart Stockl~olm den tiden tigde mest framstiiende p i konstens, fbreliggaude.
De unga miinnen aflade forr eller senare li tteraturens och ~nusikeus oinrhde.
Di t koir~ino afven och utan allt for stor brhdska en eller a.nnan esan~en, alla mera bemarkta ut1Einninga.r son1 gilstade Sverige.
och de unga flickorna inom vAr krets)) ocllade sina NBgot m.otstycke till deana)) sa.long)) finns, s&amp; vidt jag talanger D, sbvida] cle hacle ilhgra, sam t uppfyllde dB vet, icke i vbra dagars Stockh.olm.
Rar sammantraffade jag med och liirde ktiuna och dB en karleksplikt mot minclre lyckligt lottade medi-nauniskor, ty barrnhartigheten spelade dA, som m h g a intressanta personligheter, och.
ph cleu vackra m&amp;l.arvillan, dar jag alltid tillbragte n&amp;gon del af min alltid en stor roll i kviilnans lif.
Min inor var en verksain och varmt intresserad sommar, fick jag ej blott se, men i f6rtroligaste lwar- ordforande i Uppsala Fruntimmersfl) rening, och jag dagslag lefva samman med Ibsen, Bjiirnson, Magda- jamte mina kvinnliga unga vanuer fick genoin henne lena Thoresen, Egron Lundgren och m&amp;ngn andra.
en och annan inblick i lifvets rnorka sidor, meu vi Har rhkade jag &amp; h e n Sophie Adlersparre, den svei- hangl~fvo oss icke shorn nutaideus unga kvinnor At ska kvinnosakens flirsta modiga och klokn forkilmpe.
&amp; en i den hogre stockholmssocieteten var jag vissa bestamda uppgifter.
I detta fall stAr den uya tiden l h g t framom den gamla .. For oss unga p % mycliet med.
Den)) stora varlden)) d#r roade och in- sextio- Oocl~ sjuttiotalet voro de estetiska och littertira tresserade mig som ett vackert och lysande skkdespel, intressena s i ~ absolut ofvervagande, att det knappast i hvilket jag alls icke motvilligt spelade iniu lilla roll, kunde bli frBga om nA.gra andra.
Vi gingo pA fore- men i bakgrunden hagrade dock alltid som det basta lamingar, vi studerade fransk och tysk konstl~istoria, och ljufvaste ' Uppsala med vaukretsen dar och hem- vi l&amp;te litteraturhistoria grundligt och systematiskt, met, det gamla roda slottet p&amp; sin hojd med den vida, ej blott pii lek, oc11 gjorde bekantskap med de Resta.
vida utsikten, viixlande i stamuing allt efter Axstiden landers klassiska forfattare.
E n giing i veckan samla- och dagens stunder.
Huru kart var ieke mitt eget des vi for att Billsarnmans lam Shakespeare med for- lilla rum m ed den djupa fihsternischen, son1 liksom delade roller - oforgatliga h6gtidsstunder, dem ingen va.r gjord till att sitta och dromma uti mecl en bok i gtirna ville forsumma.
Vi laste B ~ a d, det nya, handen och dmr man horde)) Cl ?.ristinas klockm med markliga arbetet af en dA % m u nastan okand frjr- sin silfverklang afsluta hvarje dag n e d ett ljuft, har- fattare, s o u grep oss med makten af en ny uppea- moniskt ackord.
Hur langtade man icke h e m till dornkyrkan, Carolinurn, Gustavianuin ocll till d,la d e barelse och gaf anme till oandliga samtal.
Soin katoliken raknar p ~ l o r n a pA sitt radbaud och galnla krokiga, knaggliga gatorna, nlla de sin8 gammal- for hvar och emaf dem uppsiinder en bonesuck, s i modiga huseo med sina lulnmiga tradgArdnr - allt.
uppraknar jag ofta fiir mig sjalf narnnen pb de iidla annu s i fogs foriindradt f r h den tid, db Inan kuncle och goda inanuiskor, bland hvilka ruin ungdom mot&amp; den ljuslockige Atterbom i niista gatl~iiril eller forflot, ocli for hvarje lzamn, hvarje bild, sauder ocksh se Geijer pf~ rag utit parken for, attt en stuud lyssna jag en tacksagelsens suck till houom, f r h hvilken,alla till furuskogens sus och toiierna af den trast, han kallnt goda ghfvor komma.
De namn, som betydde mest i det, sin egenr, eller dR man spraug upp till fru Silfver- dhtidrt Uppsala voro Pontus MTikner, Ernst B jiirck, Sig- stolpe frjr att fB en blick ur henues goda, rnckra irgon frid.
Wieselgren, Wilhelm Svedbom, Carl och Heleaa och far att hiira sig for, 11vilken dag i veckao det Nybloin, Daniel I&lt;lockhoff och hnns hustrn, Oscar skulle bli w fredagsaf ton w och o ln At terboin dk skulle N ' ontelius, Julius Centervall, Lorenz och Matilda Diet- f orelasa Runebergs dikter eller om man skulle for t- richson, Tekla ICniSs, P.
T. Cleve, Carl Nystrom, C. stitta att med fijrdelade roller lKsa Geijers iif versstt- D. af W i r s h, P. adman, August Godecke, Haus For- ning af Macbeth.
D.et var ju sb sv&amp;rt att fQ de 116- diga exemplaren af denma bok.
Bokllalldlaren svor sell och mhnga, i n h g a andra.
Bnnu ett nainn miiste jag nainna, beva.radt i tack- ofver att hela varlden nu k o ~ n och skrek pR den, d h samt minne af miinga och for mig ett af de ktiraste: den sP lbhge legat niistan oupppm~rksammad 135, hans Fredrika Lininell.
.
Hon var Predrika Bremers fortrogna lager.
Men hvad som framfor allt aunat gjorde Upysala van och det fbrefoll ofta, som on1 7~mwes ande talat genom vannen.
Hennes so; i forsta giftet, Wilh.
s % underligt kiirt, sB hemlighetsfullt fdrtroligt, det var Svedbom, den nu aflidne sekretera.ren vid Musikaliska det gamla Geijerska huset pk hojden invid Carolinurn, akademien, horde till de mera allmiint afhi~llne ined- det var kyrlzogtSrden med morfam graf och mhnga, lemmarna af v %r ungdomskrets ocli betraktades sar- m h g a andra grafvar, pB hvilka man leste valkanda., skildt p % slottet som barn i huseb.
Harigenom for- minnesrika namn.
Hvem kan undra Ofver, att min medlades latt och naturligt bekantskapen med ham mor alskade att vaudra d&amp;r bland.
vhrdarna eller att mor.
~ f v e n hon horde till de utkorade, hvilka lik- sitta i stilla, tysta stunder pb nBgon bank, f6rsitnkt i)))) - S ff nfikammarmBbler, -- utforas i alla traslag och stilarter O C modernt ~ - - - - - - solidt - Engelsku Hugusinet Drottninggnt ' un - 31
DAGNY minnenns rika driiinvlirld!
Allt hvad hon alskat som ung, allt hvad soin satt sin pragel p i hnnes rika ung- dowslif, hterfaim llon ju dar.
r O f t a ~, skref lion p % ett dagbolssblad, soln forst efter hennes dod lastes a£ andra ogon &amp; a liennes A. ICcmlceleit: Vgra sm&amp; alsklingar i skola och hem.
En bok for mijdrar ocli uppfost&amp;we.
Stock- holin.
Kommmditbolaget Clielius $ C: o. On1 det icke s&amp; ofta hande ined bijcker liksom med manuiskor - att de basta bland dem i regel bli for- bisedda - skulle en s&amp; fortrafflig bok som denim icke behijf va sarskildt phpekas.
Men denm f rlxt tyskan bfverflyttade lilla bob boy icke f % liggn obeaktad i boklA.dsf6nstren.
Dess plats ar i l~varje hem, dar barn filmas, ' - vare sig dar rhder bekymmer eller icke for deras uppfostran.
I det form falle t vill den lamna vardefull ledning, i det senare talar den rnanande om vikten att p&amp; det ratta sattet bekymra sig om bar- nens andliga fostran.
For inodrar skrifver forfattareli sin bols, darfor att)) st % iniilgn thrar ilyta till ingen nytta.
&amp; ken 0111 icke a-lla bamathrar kunna af torkas, sB kunna dock de kallor, ur Lvilka.
de onyttigaste tB- rarna flyta, tillstoppas.
Det %ill cle~wza bok!
Den vill utgrunda orsaken till iniidra- ocli barnathas ocd an- gifva botemedel diiremot.))
Att tiden tir niogen Eijr en dylik bok visar den stora fra~ngtiug den ront i sitt h e m l a d, dar inan bl.
a. yttrat att 2 sedan Pestaloezis dagar has ingenting dylikt utgifvits 2.
Hvarje sida dari vittnar lika myclcet 0111 den val skolade pedagogeus som om den sanne barimviinnens imerliga begar att hj8lpa de 3inQ som de stora.
Ingen kan m r a lifligare ofvertygad an denne skollnaa om den oel$.orda Betydelsen af sanzarbetet inellan hem ocl1 skola, detta 6nskem&amp;l, son1 trots allt hvnd man i se- nare tid skrif vit och talat d.aro.m, Br S B lhugt ifrha att fijrverkligas, utt hemmen tvartom annu stadse sth p8 spand fot med skolorna.
Man har kommit in i den farliga vanau att klandra, och man char sig icke em frjr det absolut forkastljga tilltaget att gijra det i bar- nens nlirvaro.
Utsatt for h ~ f t i g a angrepp, har skolan B sin sida en viss ratt att ~ i i n d a om vapnen och rikta dem mot Beinmen.
Hur ser det ut dar, Bvad gi) r man dar for att underl&amp;tta och 1: 1j&amp;lpa ba.rnens forsta steg ph arbetets vag?
Det i r ju en kind sak, liur ofta fijraldrar i all viilmeaing stjalpa i stallet for att hjalpa.
Har ar det nu en skolman som far, icke skolans, men barnens, i synnerl~et de klent begtef vades, de eft6erbli£nas, ~sorgebarnens * sak i ett sprak, sA vannt,: att det skulle kunna utgdtt ur en mors alskande hj#r ta.
.
egna, rofta CIA jag vandrar dar bland alla de gamla vhnerna, tycker jag mig bland m h g a andra skuggor ocks&amp; mota si ' mggnn af mitt egst foma jag - den Igck- liga, lyckliga unga Agnes Geijer !P MARIA HOLMSTROM.
Han vill fin,na botemedlet mot in %nga sh val mo- drars som barns onainnbara sj&amp;lslidmden genoin att friin forit&amp; borjan leda bidas uppfostran in pB ratt sphr.
Bhdas - ty hur mhnga modrar vilja erkanna, att med all karlek ocli inoderlig omsorg a; l. barnet icke hji-ilpt, sii llinge det brister dem, dess fijrsta upp- fostrare, i pedagogiska insikter?
Just darigenom for- s.i: hra de, utan att a m det, skolarbetet fijr sina alsk-.
lingar och fororsaks dem miingen oniidig, bitter sorge- stund.
Men afven fadern bar bara sin anpart af barnets uppfostran, och afven han fAr taga emot ' r&amp;d hur hau hslr att f6rhBlla sig for att icke ' skramma bort sitt barn, framfijr allt mbste 1: lan akta sig for att icke un- der ideligt sysslande med raffiirer.
eller dylikt &gt;for- lora sitt hogsta kapital -- sitt barnr.
I en foljd af praktiska kapitel ined skdana ofverskrifter son1 t. ex. %Modern soin hjalp At sko1an.r -)) For tidigt borjad skolging.
-)) Den ratta forberedelsen for skolan.
- r Hur skola Iarjuagarna arbeta?))
- 9Hur skola for- aldrarna hjalpab etc. talar den erfarne lartzren om skadlig oc1: l nyttig llemhjtilp, 0111 barhets sA ytterst viktiga sjk ?farBete, 0111 innanlasning, skrifning, dikta- men, om den nurnera sB liitt inhiimtade multiplika- tionstabellen fifvensom om den f6renklade lnetoden for utanlasning tif dikter, glosor, bibelsprhk o. d. Lifngre fram talas allvarsord om)) bammande inflytan: den)).
Har phvisas bl.
a. hur latt ett barn suggereras att bli shdant det oEta med oratt uppfattas vara eu- ligt de iildres Asikt.
G %ng ph ghng varnas for att till barnet oftn begagua sbdana uttryck som: du ar lat - ' dot kan du inte - det fijrstbr du inte ' - du iir durn, slarfvjg, omajlig o. s. v. Hx~ad som skall klapdras eller ber6mmas iir)) cless handlingar, icke dess egen- skaper)), ty rdet kvartiZZ ett ba9-1 % stiimplas konz91~er det att blifvav.
Vidare inghr ffl) f. p i kroppens v&amp;rd, de lytens eller sjukdomars snara behandling, sorn meuligt inverka p i barnets andljga utveckling, botandet af talfel, shsoin stamning in.
m.
Och denna bok om skolfriigor afslutas till sis t ined en b6n till foraldrarna att skanka sina barn - ett hem!
Han, skolmannen, kanner b&amp;ttre an nBgon, bvilken oerhord betydelse hemmet har for barnets hela framtida liiggning, och ha11 vet liur miinga de barn are, som sakna ett shdant i verklig mening.
Fiir honom, son1 for alla karna- vanner, star det oeftergifligt klarb, ntt r hemmet och))))
sig skicka., sy och baka och all frojd forsaka, den bildade flicks, sorn du nnser dig kunna foreslA .att kalla vicl namn, (hstan liten tildersskillnnd forekommer mellan om), under det jag i likhet rned jungfrurna knllar dig ~ f r u s.
Den bildade flicka, sorn bor kunna., veta och forsth litet a£ hvnrje men vara ansprAkslos, ansprbkslos, ty, forrader jug nAgm storre boklig kunskap; blir jag sii rysligt liitt ~ v i k t i g ~ Jag.
skall, om jag d g o n g %ng cite- rar ett franskt ordsprhk, utnn att)) blinkas kunna taga elnot den 12-Ariga dotterns f6rvHnade utrop: rlasa de franska i fol ?cskolan~!
Jag ar, ratt och slatt husets sfro- kens.
Ingalunda froken A. cller froken B., ehuru jag alls ej blyges for mitt efternamn, r %kade det ocks % vnra Anderson.
For husets bekanta ar jag, komiskt nog, hur &amp; or eller liten min kroppshyddlt an mhnde vara, allticl rlilla froken hos 2x2.
Kara allmanhet., forllt att jag vadjar till dig, till ditt goda hjarta, fastan jag vet hur oandligt mycket viktiga saker du har att tanka pb - viktigare an, en liten an- sprilksloa &amp; us-froken.
Du har naturligtvis last Elsa Tor- nes: rHemmetu lijnereglering~.
Dar sthr, att en hjalp- froken rned 100 kr.
kontant Ion, har storre utsikt till en tryggad och fridfull Alderdom Hn hennes syster i sta- tens tjanst rned 1,000 eller 1,500.
J a val - om jag ej, trots att jag ofta iir ~ l u f t under ~, min ganska jordiska tillvaro slet kladerl Ont jag ej emellantit behofde tand- lakare o. d., oun jag svafvade pA latta vingar och ej be- hofde nigot s % trivialt som skor och galoscher och - ' last, but not least - om jag ej hade niigonpersonliy7zet, d % vore en husfrokens tillvaro rmot fritt vivre eller 119- gon liten ' lonr, ljuflig att lefva.
I E: T: s bok st %r ocksh nilgot om en gamma1 rar Bref till!
fru, sorn ingen hjalp ville ha: rfor att bara tskrapet~.
Plats har begarts for nedanstkende.
fanns kvar, de intelligenta flickorna, sorn det ar nkgot E ' ra allrnlinheten!
rned - de g % till andra arbeten., Den gamla frun har For nhgon tid sedan g %fvo guvernanter och informa- den sanna forstAelsen, men har hon gjort sig klart, hvar- torer ett litet klagolate ifrhn sig.
DA vaknade ett begar for sskrapet~ ar kvar?
Det ar detta, sorn jag i all blyg- hos rnig att gora sammaledes, inseende det opraktiska i samhet ville klargora for dig, kara allmanhet, val vetande, att jag ilr en af rskrapetr.
Du fordrar af din fr6ken att tiga och.
.
Kara allmanhet, tillht rnig att presentera mig for dig ratt hon, sorn fordna tiders Kraka, skall vara hvarken (en ara, sorn ej alla ginger vederfares rnig).
Jag ar - kllidd eller okladd, hvnrken fastande eller matt.
Hon nej, nrst ditt intresse, ty annars fruktar jag, att du endast r~kall alltid finnas till hands, alltiid vara villig, att rned intresserad min hora dins l %nga jeremiader ofver jung- rynkar p % nasan, slgande: D jasi hon,!
frur och all husets fortretligheter, hon skall vara, vfinlig PA min rangskala - sorn .jag bor kunna riktigt -- st9r: fru, herre, tre %rig son, 12- %rig dotter, kokerska, hus- mot jungErur och barn, men ingalunda fortrolig, hvarken jungfru, mops, katt, rfittor, flugor och - jag - alltsh, mot dem eller dig.
Hon fAr vid dina tillstallningar gA rrtkt ej si rang nast husets kattar.
Har du kanske re- de flesta stegen for dina gasters trefnad men ej rvara dan giseat min hemlighet, att jag ar den ~snalla och m e d ~.
Du har fullt upp af rintressenr, men din fro- ansprAkslosa, bildade flickar, sorn mot nAgon liten Ion kens intressen aro totalt hanvisade till shdana goromhl, och vanligt bemotnnde vill Ataga sig de lattare goromAlen sorn utfores lika bra a£ en tjanarinna.
Yersonlighet i i ditt hem (d. v. s. dem, sorn ej du eller jungfrurna eller arbetet, kara allmanhet, endast din personlighet fAr riida din dotter vilja utfora).
Jag iir den, sorn presenteras for i ditt hems arbete och darfor, till biide din och a11a ditt hvardagsframmande och har s t t gladja rnig %t deras zfroknars~ fromma, haf sorn den citerade frun ej niigot frin hog hojd kommande, beskyddande: rgod dag, sniilla skriip i ditt hem - sh lange du endast vill hafva skra.p.
froken,, lltfoljdt af intensivt granskande blickar.
Jag ar Men - gif rnig aktning i atiallet for nedltltande beskydd, lkr rnig veta, att det ar en h a, arbetets Bra, i att hjalpa den, sorn bor kunna vB1.
.
skolan lnaste g % hand i hands far att befordra bar- nens sanna va1 och lycka.
Att det just fr&amp;n hem- mens sida htersl8r rnycket att giira i detta hiiaseende, det visar detta lattlasta, varmhjiirtade iuliigg i den mer an nkgonsin brannande frhgan p&amp; det ofijrbehhll- sammaste.
FrQnsedt ett och annat storande tyskt uttryck, och frdnsed t att htskilligt dgri af ijf versfittaren liimpligen kunnat uteslutas shsom gallande tyska fi3rhAllanden, synes denna bok endast h a ett fel, men ett hufvud- fel - att icke vara skrifven pa svenska om svemka fdrh&amp;lla.nden a £ en svensk, pedagog.
Ty ' att det bland v k a duktiga Iararekra fter, kvinnliga och manliga, finns lika stora barnavtinner sorn denne forfattare, be- tviflas af ingen.
Men hvarf8r tager ingen a € dem till orda i en tid af afverallt uppdykande uppenbart miss- f8rstAnd om skolans uppgift och valmeniag och miss- nirje rned dess anordningar?
Missfirrsthnd ha annu aldrig skingrats genom tystnad, och missnirjet iir en remonteraude vaxt, sorn blir farlig, om den f&amp;r frodas!
M&amp; skolan tala ut - icke enbart i siniirre tidnings- polemiker - om sina bekymtner, sina strider samt sin arliga striifvan for barnens val, om hur den harvid motverkas aC baruens i hemmet inspirerade afvoghet mot allt skolarbete samt hur den laagtar efter detta annu icke u p p d d d a saniForstAnd och saxnarbete med hemmen.
Sannolikt skulle en sS2dan p % verklig insikt byggd bok, skrifveli u t ur ett varmt hjarta, ha en lika stor mission i v8rt land, son1 den h5ir anmalda .visat sig fylla i sitt allmtinhet en.
DAGNY 570 en husmoder i hennes ganska slitande arbete, ' lar dina barn och dina viinner aktningsfullt uppforande mot din hjli@ och - har 5r pudelns karna - gif mig en be- stiimd ledighet antingen dagligen eller en gRng i veckan, Inen bestumd!
Jag begar ej att f&amp; sola rnig i glansen af dina fester, jag kan ha ' sR innerligt roligt bland mina egnn bekantn, minn e g m backer, for ntt ej tala om sh enkla nojen, som att stoppa mina e g m strumpor.
Gif rnig blott Met egeu tid.
Liit rnig arbeta och arbeta styft - men] At min tanke fA hvila vid: ad5 blir jag mig sjalf, dii far ' jag hvila,.
Ty vieserligen ar du och ditt hushhll ett oiindligt iatressant maskineri, men tiink om, tiink om det ocksR funnes andra intressen!
0cll -- hiir ligger anledningen till, att jag dkriEver till dig)) med en torntagg pennnn och blacket t8rars - du begiir bide for mycket och for litet a£ mig - d d r f o ~ gA alla dugliga och praktiga och lifsintresserade flickor till aunat arbete, lamnande dig skrapet.
L r det m h w fiir mycket begkdt att fr %a I /, 7 p&amp; morgonen till 10-11 e. m.
£5 tvb timmars besliimd le- dighet?
Du invander: sarten af.
hemrnets arbete omoj- liggor nfigot sbdants, och jag svarar i all odmjukhet:) &gt;ltvnd omojliggor i ditt ordnn.de hem att mhltider och somn i regel intages pa bestamda tider " for de ndd- viindiga undantagen boja sig ttlln~.
Kara allmanhet, om du ville gora ett forsok med denna reform, plus aktningsfullt., i st. f. nedlBtande, be- motande, EB skulle du pA otroligt kort tid se)) ta ' - fram- mansellen 3, sdin froken,,) den husliga odiigan~ forsvinna for att eftertradas a£ en glndt tjanande liten hustomte - kallad hvnd som lialst - Notiser.
Vid ett hlrikt besiikt ntdte, utlyst aE nykterhets- loger i Uppsala, holl fru Ellen Hagen dlrstades ett med stort bifall mottaget foredrag i rostratts- och nykterhets- frhgorna, hvarvid, foljande resolution fnttades: kvinnor och miin a£ harvarande goodtemplarloger uttals sin fulla sympati for kvinnort~as rosl.rilttsrorelse och deras kraf p i politiskt inflytande i samhallslifvet.
Sarskildt inse vi nyttan daraf for framjandet af nykterhetsfrilgan, sorn iir en a£ de viktigaste frhgorna for hojande a£ hela folket till en hogre andlig niv8.
Fiireilmgsturn6 i Norrlani .. Dr Gulli Petrini befin- ner sig for narvarande p i en foredragsturne i nordliga Sverige, darGid hon kommer att besijka Skellefteb, Urs- viken, Piteh, LuleB, Gammelstad, Boden, Nederkalix, Hapnranda, Gellivare, Kiruna, Arvidsjaur, Glommerstrbk och Umeh.
PB flere af dessa stallen finnas redan rost- rattsforeningar, pB andra ar det dr Petrinis afsikt att soka bilda sHdana.
Den omfattande turnben ar forenad med mycket besvarliga resor, beroende pB de l&amp;nga af- stAnden samt de d&amp;liga kommunikntionerna.
Arvidsjnur t. ex. ar belaget Atta mil frBn narmnste jknviigsstation och torde val ph denna tid af Bret endast uppnhs i slade.
Amnena for foredragen aro dels den proportionella val- metoden, i hvilken, sorn bekant, dr Petrini ilr sarskildt hemma, samt den kvinnlign rostrattsfr %gan.
Stockl~olms I ?.
K.
P.
R: s musikafton % Nationals stora sal den 4 november gafs infor en talrik publik uppghende till 5 A 600 personer.
Fru Ebba .. Sjogren, sorn ledde den musikaliskt-dramatiska aftonunderhhll- ningen, utforde sjalf de flesta numren p i progi-ammet, hvilket upptog svenska och danska visor, ett par af An- dersens sagor samt Anna Wahlenbergs saga ~Prinsessans visas med teckningar a£ Elisabeth Warling, hvilka fram- stiilldes medelst skioptikon.
.
Fru Munthe-Sandberg och froken Almclvist utforde en sonat sf Grieg for violin ' och piano.
Den musikaliska delen af aftonens underhhllning dslutades med Erik Boghs sDet fijrste B a l ~,, Nu kom- mer far, samt en for tillfallet sarskildt hopsatt rostratts- visa, hvarefter sildes rostrattssparbossor.
Dfirefter serve- rades tesupk, vid hvilken framfordes ett tack frdn for- eningen till fru Sjogren och ofriga vid musikaftonen med- verkande.
Det ekononliska resultatet af aftonen kan be- tecknas som mycket tillfredsstallande.
Kurs i sexuoll llygien.
Med anledning af det fore- drag, som professor Ribbing i vbras holl i Malmo 1 " arare- forening om vira barns sexuella uppfostran, och p % till- styrkan a£ professor Ribbing komrner doktor Sofia Holm- gren alt under innevarande termin gifva en kurs i Malmo for lararinnor i sexuell hygien.
Kursen kommer att be- handla sexuslorganen och sexuallifvet, .valda delar sf deras anatomi, fysiologi, patologi och hygien.
Kursen fordelas pA on~kring sex forelaeningar.
L).
Forssells Sdner &amp; C: o Eftr. 11.
A.
13. annonserar i vAr tidning sin valrenommerade pelsvaruaffar.
Firman 11ar gjort sig kiind for sina goda och solida vaxor samt.
sitt alltid storn urval a£ nyheter for saiaonen.
Foreningsmeddelanden.
Vid Giiflo E.
K.
P.
R: s novelnbersrtlnn~alitriide holl f r u Sigrid Hofveu ett foredrag om tidningen Dagny.
PA ett varmhjiirtadt siitt frsmholl talarinnan betydelsen af ett eget.
organ och ntt Dagny motsvnrar de fordringar, sorn kunna stallas p i ett sidant, det hade ju, sade hon, erkants af de m %nga, sorn under det gAngna Aret prenu- mererat pb tidningen.
Sitt anforande slutade talarinnan med en uppmaning till de narvarande att visa sitt er- kannande och sitt intresse dels genorn att teckna andelar, dels ock genom att prenumerera pB ticlningen.
PH forslag af en foreniiigsmedlem beslot foreningen att teckna 5 andelar (100 kr.
), och flera enskilda med- lemmar foljde foreningens exempel genom att teckna en eller flera andelar.
Fiiroai~~gea fir kvinl~t~ns politiska riistriitt i Eslof nfholl den G nov.
sitt forsta,,samtnantrade for terminen.
I) e narvarande besloto, med gillande a£ den a£ ett sarakildt utskott utarbetade planen for offent-liga forelFs- ningars hhllande under host- och vhrterminerna, att dy- lika foreliisningar skulle aga rum till ett antal af fyra; att allmanheten till dem skulle aga fritt tilltrade; att denssmma skulle inbjudas genom sarskildt tryckta kort '; att foredragen skulle behandla socida frsgor af allmant intresse och ej berora specielt kvinnliga synpunkter samt att utgifterna hktill skulle bestridas af medel, sorn ut- gjorde nettobehsllningen vid den i vkras anordnade dra- matisk-musikaliska soarbn.
Angaende snmkvamsaftnarna, sorn foregknde t e r m h ronte s&amp; stor anslutning, beslots att af.ven detta verksam- hets %r fortsatta desamma, dock - enligt en allmant ut- talad onskan - i nfigot andrad form.
I stallet for de lbnga foredragen beslot man anordna helt korta inled- ningsforedrag, Atfdjda af diskussioner samt darefter sed- vanligt samkvam.
Till den 20 movember planeras en Selma ~ a ~ e r l i i f a &amp; ~.
DAUNY 21 Klarabergsgatan 21.
57 1 Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
Sven slim f r 2 ~ 9 ~ t i ~ a m e o ~ s n ~ - b Hemvaf e t e ~ a da: Gar diner, Nationaldrakter, Broderier, stickade och vir kade arbeten, glodritade artiklar, trasniderier, Dockor Lampskarmar, Barnklader, Forkladen, Mossor, Aska~ I med modeller for $baby.-utstyrslar, Lappskor m. m. Bestlillningar mottagas pB Linnewtstyrslar och alla I landets alla postanstalter och boklzdor kan man bestalla huru mknga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stZillen?
Ja, ifall man onskar ends&amp; 1, 2, 3 eller 4 ex. ekall man alltid gdra det.
\ Nvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
D n g n a ~ postprenn11ierat.ions- och boklRdspris Br kr.
4: 50 for I !,, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 far ' 1, Rr Nvilka villkor erhiilla prenurnerantsarnlare 4 Dagny?
~ch black utfores.
Broderade remsor.
Knyppladc och virkade Spetsar finnas p i lager.
Rekvisi tioner frhn landsorten expedieras sky nd- unt och omsorgsfullt.
Allm.
Tel. 51 65.
Den, som snmlar nlinst 5 yrennmeranter, erhhller en provision af kr.
1: - for hvarjo helhrs-, 50 ore for hrarje hnlfhrs- och 20 ore for hvarje kvartdsprenumerant.
Nuru skall man farfara f6r denna provisions er- hdllande 3 Sedan ma.n sa.mlat mhst 5 prcnnmeranter, gar man tillviiga pK ett nf faljande satt: 1) Antingen: Genom insiludtlntlet af prcnumerat ionsafgiften med afdrag aof provisionen bestaller m m det behiifligs antalet ex. (hnr mhngrt som helst, men alltid n1,inst 6) direkt frAn Dagnys exp., Stockholm, som under samln en8 adress i ett och salnmn paket sjinder all6 bestallda ex. Samlareri bar db att ombesorjs utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Eller: Man prenulnererar B narmaste postkontor (ej an- norstades) for de sa~nlacle prennmeranterna, detka under hvars och ens adress, begar postens kvitto R samtlign er- lagda afgifter, tillstaller 00s detta kvitto, dH vi omgRende pr postanvisning sander sarnlsrcn den stadgsde prorieionen.
London.
I b i l d ~ d engelslr fainilj mottagas tvtinne fliclror i inackordering.
Moderat pris.
NRrmare meddelar Froken Karola Widell, Marstrand.
PL A T S S ~ K NDE.
A (Platrrsokamle fci sfna annonser i~~forrla i Dagny for haljva priset eller 711, ore pr mm ..) Efter aflagd Realskoleexamen ILDAD FLICKA 6nsknr lnot fritt vivre kornnla till gocl, treflig familj, helst pli etorre landt- eller studentexamen eller afgbng egendom eller herregb.d, somil~jalp TrBn hogre Igroverk for flickor ocli sUlsknp.
Har geno111gAt t hns- bilJa Institutefs Ars- och termins- l~lillsskola, Br Lf ven villig under- kurser en synnerligen Iiilnplig och visa i mysik, om sH 6nskns.
Svar tidbesparande fortsiid tning for till ~ J a n u a r i 1909~, Skofde, p. r. intrade ph kapmsnsbanan ocb bank- ver 200 kontor.
.Begfir program.
LARARINNA tinskar plats i fa- firmor ha under 1907 rekrvterat milj den 10 de~.-10 febr.
1909.
~r afven villig deltaga i husliga kurser.
goromll.
Svnr till DT.
C.
,, K G - Filip Wolmqvist, ping, p. r; bfverliirilre vicl Tekniskr~~ skoli~.n i Stooli- B Nvar, och till hvifket ~ r i kan s man nummervis Iosa Dagny?
-- -- - I stadernas tihningskontor och cigarrafflirer samt 110s Cag- nys kommission8; rer i landsorten.
Pris 10 ijre pr nummer.
Alla skrifvelser riirande expeditignen adresseras: of u NG PLI ' CKA, so111 genomgltt 8 klassigt IiLroverk och clarefter med vacker hancl- Crbme ~ d n p w e n s e ~ ha~ldelsinslitut,.
s t t f A hvit, fraicbe stil, 1; unnig i engelska och steno- Vdrterminen biirjar den 14 jan.
och elastisk hud.
Borttager pfi grafi, med 2-lrig bankpi * aktik, str- i aktningsvardt hem trnskas S.
T.
C:.
25 550 af fullt kompetent dam med de kort tid nfisrodnacl, finnar, friiknsr, ker plats i hufvudst~den H assu- bBsta rek.
och ref.
Skicklig i mat- reformar, pormaskar, soll~rfi.nnn, ransbolngs- cller annat kontor.
lagning, intresserad och van vicl elt S J U K S K ~ T I ~ R S K A onskar privnt rynkor, den r6daste hnd blir h i t, Svar till ~01nbyt ' e 1908., Gotet~orgs hems skotande.
Svar till nHem- v k d eller till sjukheni ocksH och innehllles clensanma inga for Aftonblnd, Goteborg.
k e f n a d ~, Svenska Dngb1adet.s esp.
so111 bitrade At liiknre.
8var till buden slrdliga bestHndsde1a.r.
--- TATS sakes nu eller p i nyfiret Tillhand~hblles for 3 o. 5 Irr.
pr 811m.
telefon 1.59 43.
K V I B N &amp; I G GYMNASJ !J.KL) I- som slojdl#rarinna for sinnes- burlr hos sjukggmnnst Anna Will- mnrk, Brahegatan 3, Allm.
' J !el.
sloa eller epileptiska barn (speci- REKTOR med goda betyg och AM.
ICVINHL.
SJ ' UIIGYRII- ' ek.
onskar anstrillning n u gemst 213 23.
Riks.
123 10.
Till lnnds- ellt i goss-elojd) eller ock som bi- EAST onsksr sgsselsattning.
orten mot po~tforslcott~.
dler pA n y t e t, i fanlilj eller att triicle At fo~.estA~~cl.ari~i~~a vid dy1.
14.
Sv3.r till DA.
B.D Kungsgnt.
nedfdja pli resor.
Har rest i anst: dt.
Gocia ref. iinnns.
Svar h n k r i k e, Italien och England.
Tidningakontoret.
111tirkt D G.
D, till Vilheln~~htijd, Var- Salar franska och nRgot engelska.
nalno.
.
-- - - - - - - - -.
- - -.
- - - - 3var till ~ I t a l i a ~ 8vensl; a, Dagbla- 2 6 - d 1 3 1 ~, FRISK OCH GLAD lets Annonskontor, Stockholm, FLICICA af battre v~rml~nclsk ?.
v. b. l a n d t a ~ s n n a k ~ ~ (Inskar ~ilj snarast - Stockholm.
- ~nojligt plats i god fainilj i Sthlm.
BO LWL) R.BRI KA, med flerlrig Val1 \ lid Iiusliga sysslor .och dBri ILDADT fruntimmer (helst mu- prsktisk erfarenhet,, vnnn och villig bitriida hus~nodern nied allt ' Y ' C ' I G gpmn: ~st,iI; clirelcl~~~, sik.
), i Alder 30 B 40 &amp; r, och mecl utm.
betyg och relr., so- sonl var~nt intresserar sig for Ling- rolnpetens att sjrilfstfindigt skotn sorn hor till hclnmets skoteel.
Ron- ~okftrring, bokslut, kass: ~ eamt of- nig i enklare ~ ~ ~ a t l a g n ocli i n g bak.
ker pl: ?.ks i fa~nilj eller 110s alclre clom, erIi8ller pl: ~ts 1 niistk.
clec.
* iga bank- och kont orsgtiro~nRl in0111 ning samt somnad.
NQon Ion dam.
Ar frisk, stark, glad och eAsom forestHnd: winn,a for ICron- i ittirre affar, vacker stil, goda refe- onskns.
I3tt ~Bnligt och nk tnings- musik.
smut gti.rna villig hjtilpa till prinsessn~i Viktoriss Grlogsl~cn~ .enser, strker plats.
Sva.r till D&amp;- full t beinotande mses som huf vucl- med litet af hvarje.
NAgon ersgtt- ICnrlslrrona.
Viclnre ugplysningar, rand arbetsftrrmlgar, Dngens By- villkor.
Svar till ~ V i i r r n h d s l t s ~ ning, Bnskviird.
8vn.r: ~ICvinnlig 17l.edrika-Bremer-Ftirbundet, Stock- leters Hufvudk.
Svenska Dagbl.
Expeclition.
G.ymnastikdirsktBrr, Jonkdping, pr.
holm.
HUSBORESTKND ARINNF-Plats liir: ~.re v i c l Chid mersski~ i listitutct, nied hygienisk lednmot nf Sv.
Ravisorsi~~~~liir~clet.
Enda mecllet 1101111, P - E " ' Kemisk Tvatt.
A@-Be NYU Bld BUII~, - - KVIh L EDIGA PL A TSER.
B
- Oriefltaliska Mattor och otriga Afpassade mattor, sisom S m y r n a, A r g a m a n, K O S- mos, R a d i u m, A x m i n s t e r, K i d d e r m i n s t e r, R o c k m i n s t e r, B r u s s e I m, tl.
i alla kvalitder och storlekar:::::: Engelska M a a g a s i n e t D-rottninggatan 3 1 v e I ue t, n - yheter f6r.
saisonen.
i stort urval.
Billiga priser i PelsvaruafFh ?en, Drottninggatan 26.
Riks.
25 40..
Allm.
52 08.
1.
Porssells Siner P1 C: o Eftr. H..
1.
0.
Pi-r kapitalister, " rskildt fruntimmer, har det lange varit ett j onskningstnHl itt kunna ofverlamna vHrden af jina vardepapper och skotseln af sina affarer 3t nigon person eller institution, som med absolut sakcrhet forenade punktlighet och nog- grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sSdan institution ai- Succks-Kjolen Succ&amp;s-Blusar " Cam pania " " Brabant " Instickade svarta breda riinder p i g r i fond!
Elegant sits.
Pris i4: 50.
Postforslndes om fram- langd och midjebredd uppgifv-is.
.
.
Spachtel med Tyll- foder!
Fenonlenalt PI is: 12 kr.
' ~assnade julklapl~!
Postforsandes om hals- och brostvidd lneddelas Btockholms Enskilda Banks ~otariatafdelning (Lilla Nygafan 27, expeditiorzsfid 10-4)) som.
under garanti af Stockholms Er~skilda Bank itager sig vird och Forvaltning af enskilda personers.
och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfaliotiderna kuponger och tillhandahiller deponenten jnflutna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer oc underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation b ifvit utlottad, samt lam- nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deporieras hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna H in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underliten fGrnyelse skulle Forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkommen skada.
Fllrvaringsafgift: 50 ore for ar per 1,000 kronhr af depositio- nens varde, dock ej ~mder tvH kronor.
W. Cnmpmius, r Wllgarn, Svcnskt och Engelskt fbr hand- och 3 8 Smilandsg.
2 tr, Stockholm.
mnsliitistickniag samt till viifaad, - Nya elever mottagas.
-- Lektionerna gifvas i Porslins- och 01jem91ningJ Gyllenlader oc ' h Liiderplastik.
PA lager finnas pors- lin och material fbr mfiltiing.
Pors- I b r n e s Anmalningar 1-3 Telefon Br.
62.
Emma Nordberg.
Augusta Peterson.
Hygieniska Skodon tillverkas fiir Herrar, Darner o. Barn.
OBS.
!
Prisbelonta af Drakt-Re- Formforeningen.
Skodon tillverkas W e n efter modern fitson.
Allt arbete u t fijres noggrannt och af biista ' material.
Hamburgergarn, ZBfir- oqh Kaster- garn, Carmen-, Tua- och Andalusia- garn till Schalar.
.
Oblekt, Blekt och CrBmefiirgadt Fiskegarn till Gar diner, Glansgsrn, Mat tvarp; Mattskedar och finare Viifskedar, sllt till lagsta priser i Rxel Hindessons Gasnbod, Hiitorget 13.
Har ni inte annu sett den patenterade StocIcAolnt 2.
Ett kaffes arom tir till stor del beroende p8 konstruktionen af de rnaskiner, p % hvilka det iir rostadt, ju biittre maskiner man anvilnder vid rostningen, desto mera fullkomligt utvecklas aromen, under det alla oh&amp;lsosarnn \ a amnen afliigsnas.
Karlbergs Specialblandning i5i 1: 50 pr kg.
bevtQr a t flern adln kdfesorter sammanblandade samt rostas ph n u - - tidcns I ' iSrniimsta rostningsmaskin i eget forstklassigt rosteri.
OBS.!
Renaste smak, hogsta arom samt mest omtgckta kaffe i marknaden.
Till landsorten mot efterkraf.
Ka Wa Karlberg Sliijd- h h Hushillssholan, (hornet af Norrlandsg.)
Kaffeaffar Engros &amp; en Detail.
.
.
FredrikaiBremer-Forbundet: Droftriinggatan 54.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
Farbundets by&amp; 0ppen 11-4.
Fredrika-Bremer-For6undets Sjukskoterskebyr~ Tunnelgatan 25.
Rikstel.
68 98..
.
Allm.
tel. 82 11. s&amp; begiir genast.
en illustrernd priskurant f r h.
Per From Mek.
Verkstads 1.
8.
Dagens nummer innehiller: - mncrik~n$ka kvinnornn ouh riistriittskampen.
&amp; ef f r l n Po G m t.
Pette~ * sson.
Rliister-Satnuelsg.
34, Stockholm.
5 2 Drottninggatan 5 2.
Rodenstamska Master-Samuelsgatan 10, OBS.!
Slngen siiljes afven ge- n o ~ n alln fbrsbklassiga ssng- och sangkltidesaff#rer. '
C. SaAl -- +on Koch.
praktisk folk~mdervisnin~.
A£ Elin Cederblom.
Amerika.
Ell Af ' ' Hudiksvall.
Husmoderskurs.
SkolkiJksliir~rin- tnr 7 n ~.
Vtrck&gt;r svarc bl$ brun ' Engla~ids .fGrsta kvinnlign borgmiistnre.
.
nekurs.
Slbjdlararinnokurs.
ell.
gr8, extra god I /, - ylle damche- ~tlandet.
viot., 70 cm.
brcd, erhiilles till en- Nytt!
Hitbehandling dast 4,65.
OBS.!
1,000-tels k1il.d- Geijers barnbarn beriittsr.
11.
A£ Malia ~olrnstront.
med galvanisk elektrisk apparat mot ningnr s#ljas af detta tyg Brligen.
A. K~nkeleit: Ykra smb iilsklingitr i skola ocli hem.
h6raffa11.
Vid starkt hhaffall un- Bluslifstyg 2 ' 1, m.
Vacker, randig.
S-d P1 -- 72. derstikes hlret mikroskopiskt a€ eller rutig velourflanell, 70 cm.
Ilkare-specialist och sonl staller bred, ' till l,4O.
Tagas 7 bitar, lam- Hrcf till nlln~iiuheten.
A£ Viola Bj&amp;k.
diagnoeen.
Fru 35. von Mickwitz, nas den 8: de gratis.
Otto Oskar- Notiser.
son, G: a Kungsholnmbrogatan 23 Gamla Kangsholmsbrogatnn 32.
A, Stockholm.
Tel. Brunkeb.
34 41.
A£ Prenumeration a Dagny sker a ntirmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
