# ID: svediakorp-per3708
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,297
# sentences: 333
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lydia Wahlström: Tysklands religiösa fråga M å kvinnorna veta att välja.
i den nazistiska stöpsleven.
U Under året 1934 har kampen mellan de olika riktningarna inom den tyska kyrkan pågått med oförminskad styrka, och det ser på det hela taget ut, sen, vari ' i biskoparnas protester natur- T r ä n g bort kvinnorna från yrkesarbetet!
livet inte riskeras genom en världsför- Begränsa deras möjligheter till ut- ödelse.
Iigtvis undertrycktes- Nu blevo Müllers åtgärder i en hast lagliga, och det såg bildning och studier Inskränk rätten till Befolkningsfrågan kan inte lösas utan från att ningsproblem, rulla UPP yttrade även kvinnornas fru Alva försörj- Myrdal för en tid ut som om den kyrkliga oppo- anställningar utanför hemmen.
som om den oppositionella riktningen dar- sitionen varit undertryckt.
Tyskland, vilka senast framforts har i I verkligheten var det dock tvärtom Sverige av riksledaren for det tyska lä- vid skulle ha vunnit i styrka Dess stor- sta fördel har naturligtvis varit, att den just under första halvåret av 1934 bor- karförbundet, dr Wagner.
Och förmod- sökt gå efter den gamla beprovade re- jade nämligen oppositionspartiet hålla Iigen ha de sina anhängare men i vårt V a d har hänt?
HUNDRAÅRSMINNET AV KALE- VALAS, det finska folkets natio- geln » man måste mera lyda Gud än män- fria synoder som slutade med den stora niskor » Men därvid har den också haft nalepos, första utgivande har högtidligen firats i Helsingfors Det var nämligen år stor hjälp av den omständigheten.
att den 1835 som Elias Lönnrot blev färdig med nazistiska riktningen till sin » riksbiskop », det väldiga verket, hopsamlat bland de d v s ledare för sin nationella enhets- stora fonder av poesi, som levat på fol- kyrka haft en personlighet, som varken till kets läppar.
Kalevala i dess senare och begåvning eller karaktär varit vuxen sin nuvarande form, ytterligare utökad av svåra uppgift, utan endast och allenast Lönnrot och hans medarbetare, omfattar haft Hitlers gunst att tacka for sin ställ- Mullers åtgärder ha på senare tid även bland jurister med föga utpräglat sida religiöst intresse skaffat honom e t t alls icke mindre än 50 sånger på sammanlagt ning 22,795 verser.
Vid jubileet framhölls från finsk icke avundsvart rykte for partiskhet och betydelsen av de siande hjältarnas ord i förtryckets tid och i kampen för en finsk oduglighet.
och han skulle kanske långt före detta ha fått träda tillhaka, om den nationalstat.
E n svensk talare hyllade de finska kulturinsatserna och manade till religiösa Oppositionens biskopar redan i gemensamt fortsättande av den gemen- början av året kunnat uppträda med samma historien Riksdagen beviljade större bestämdhet Vid den tiden genljöd enhälligt vid sitt festplenum samma dag nämligen ännu ekot av det dramatiska två miljoner mark till en Kalevalafond, uppträdet i Berlins Sportpalats den 13 för forskningar rörande den finska folk- november 1933, då Müllers egna anhän- gare gjorde honom den björntjänsten att stammens forntid.
TRIUMF FÖR LLOYD GEORGE proklamera spermansk hjältefromhet » i är MacDonalds anhållan att regerin- stallet for .rabbinen Paulus ' judiska syn- - EN gen skall få ta det av beräkningarna i d a b o c k och mindervarde-religion.
Men det kan naturligtvis inte vara lätt hans New Deal-program.
Regeringen hål- ler själv på med studier av Iiknande för- för den tyska protestantismen att lägga bort sin inrotade vana att lydigt lyssna slag.
Lloyd George har med förtjusning tagit till » Husbondens », d v. s statsmyndighe- emot erbjudandet och lovat att efter råd- ternas röst.
Och man kan heller inte slag med sina experter i vissa detaljer undra på, om därvid också fosterländska ställa planen till regeringens förfogande.
betänkligheter göra sig gällande.
Det var E ENGLANDS UTRIKESMINISTER, Sir den 25 januari 1934, som en deputation John Simon, åtföljd av Mr.
An- om 1 4 personer från de oppositionella thony Eden, skulle ha avlagt sitt länge grupperna med några biskopar i spetsen bebådade besök i Berlin under loppet i Hitlers närvaro hade ett sammanträffan- de med riksbiskopen.
Därvid inträdde av innevarande vecka, för att disku- tera den i Londonkommunikén föreslog- plötsligt Göring med underrattelse om na luftvärnspakten, Östlocarnot samt frå- en genom hemliga statspolisen avlyssnat gan om Österrikes självständighet.
telefonsamtal, dar en av oppositionens Men så fick Hitler förhinder.
Blev hes modigaste ledare, kyrkoherde Niemüller I Berlin, uttryckt sig i temperamentsfulla dels av regnet i Saarbrücken, dels av men dock ganska oskyldiga ordalag an- Englands nypahlicerade V i t a b a k som med hänvisning till Tysklands gående det dåvarande läget Hitler.
som knappast har något sinne för humor, blev ring bebådar engelsk upprustning HAR UNDER R STO- påtagligen illa berörd av meddelandet.
och detta bidrog kanske till att biskopar- R A F E S T L I G H E T E R återförenats na ett par dar senare läto överrumpla sig med Tyskland Hitler l o m själv och öv er- och tego, nar Muller framlade ett akt- raskade per flygmaskin och höll ett stort stycke, som krävde deras trohetsed till tal i Saarbrücken.
Han underströk åter- föreningens möjligheter att definitivt för- regeringen Muller, som var raskare i bättra relationerna mellan Tyskland och vändningarna, tog tystnaden som sam- - militarise- SAAROMRÅDET Frankrike.
Tremannautskottet från N.
F. tycke och lämnade aktstycket till pres- Grek- synoden i Barmen den 29-31 maj, där grunden lades till vad som numera kallas Bekännelsekyrkan.
Och under den därpå följande sommaren vann oppositionen en " - ' - rande.
TT SÄLLSKAP Om Ni har en anförvant pi sjuk- hus så hyr en radio åt honom.
Ingenjörsfirman Martin Lundqvist, E I ryggs hus E Engelbrektsplan.
20 20 70 liga Sverige och skulle få göra sin insats, men kvinnorna fått samma praktiska betydelse - Det har blivit en stående term, att den gifta kvinnan bor » stanna » i hem- met.
Detta visar.
att man icke gjort pro- blemställningen klar för sig.
I regel gif- ta sig kvinnorna icke i tonåren utan först senare, och då ha de mestadels varit med om både yrkesarbete, självförsörjning och samarbete med män, medan de tvärt- om äro otränade vad husligt arbete an- går Frågan blir da för dem, huruvida de skola stanna övergå till ett för dem som relativt främmande ej Sveriges socialdemokratiska kvinnoför- hund har, med instammande av partisty- relsen och ungdomsförbundets styrelse, sänt ut en maning till de socialdemokra- tiska organisationerna over hela landet, att söka vinna kvinnorna för rörelsen.
Kvinnornas samhällssyn - folkets fram- tid, ljuder lösenordet.
Må Stockholms kvinnor veta att välja!
Svensk natur i Svensk konst.
försök från tyskt håll inte lär ha saknats Så långt ha VI haft att göra med kam- pen mellan två kristna riktningar, av vil- ka den ena genom sin böjlighet for den nazistiska staten ådragit sig berättigade förebråelser for att försumma G u d s rikes sak Under tiden har emellertid en helt annan slags religiös rörelse uppträtt i Tyskland som konkurrent till de kristna (Forts f r sid 2) vilka hora bl.
a. professorerna Wilhem Palmær och The Svedberg, direktörerna Sigfrid Edström, Asea, Hugo Hammar, Götaverken, och Björn Prytz, Kallager, samt flera konstnärer, författare och lä- kare H HÖJNING A V P E N S I O N S T I L L Ä G - GEN.
upphävande av olikställig- heten mellan man och kvinnor, finansie- ring antingen genom monopolinkomster eller direkt skatt oro huvudpunkterna av FOR FRÄMJANDE regeringens förslag till effektiv folkpen- mellan nu nu ljuda från de av saken på följande sätt: har uttryckt nu, då de ofta ha en så olika inställning till Iivets problem.
Helt säkert har sam- h hället t a g i t skada av att kvinnorna i så hög grad saknats i det offentliga Iivet kvinnorna av vilka man n u fordrar flera barn, fortsatte fru Ellen Hagen denna da sig i de kyrkliga angelägenheterna, tankegång, måste nu i gengäld fordra att och i juli förbjöd min rentav all offent- samhället göres lyckligare för barnen att leva i, att individens värde skyddas och Iig diskussion i kyrkofrågan.
Rikskans- leren uteblev också från Müllers själv- tagna invigning till rikshiskop.
som egent- Gina Leffler: Iigen skulle skett ett år tidigare.
Att denna vigning inte heller gagnade Müller, finner man bast av att alla försök till for- följelser mot de protestantiska lands- biskoparna i Bayern, Württemberg och Hannover under höstens lopp misslycka- des.
Och i slutet av november vägade Bekännelsekyrkan rentav utfärda ett upp- rop till församlingarna att erkänna dess provisoriska styrelse.
Oppositionens uppträdande har natur- ligtvis i hög grad starkts genom de pro- tester mot Mullers förfaringssätt som den ekumeniska rörelsens ledning bl a i England.
Amerika.
Schweiz och Sverige inte tröttnade att avgiva, fast kvävnings- AV K U L T U R E L L A och vetenskap- sion.
förbindelser andra ' Rikshiskopen tycktes inte längre ens ha de nazistiska ledarnas f u l l a förtroende, eftersom dessa ju inte ha annat intresse for de religiösa förhållandena an att de utan gnisslande foga in sig I det politiska maskineriet.
Hitler hade redan nyårsda- gen förklarat, att staten inte skulle blan- stor del får tillskrivas Saartyskarnas pa- av revolutionären general Plastiras, som Kollontay och et!
antal av stiftarna, till störtade kung Konstantin 1922, och stödd av den gamle Venizelos ledare for oppositionen mot regeringen i senaten.
Regeringen förklarade ögonblickligen lan- det i belägringstillstånd, vilket Venizelos för sin del ansåg författningsstridigt.
De upproriska ha bemäktigat sig Kreta, där Venizelos bor.
Regeringen inriktar alla stridskrafter med krigsfartyg och bomb- försedda flygmaskiner, på Kretas eröv- Mot rad rättegångar, var genom de juridiska paroller, som myndigheterna förklarade den Müllerska Vansterpirtierna anordnade mötena in- kyrkoregimens inkorporering av lands- for Stockholmsvalet Tre talarinnor från Folkpartiet fram- kyrkor i den nya rikskyrkan for olagliga Det hjälpte inte, att Muller sammankal- förde häromkvällen vid ett möte - som lade rikskyrkans nationalsynod, sedan var helt ägnat kvinnornas ställning till valen - eftertryckligt kraven på att kvin- den vederbörligen » rensats », ty domsto- norna skola göra sin medbestämmande- larna förklarade synoden just på grund rätt i dit offentliga livet gällande Om av denna rensning rättsvidrig och utan män och kvinnor varit Iikartade, sade fru kraft att gora hans förordningar lagliga Vira klund, hade det visserligen varit fick en särskild tacksägelse för sin opar- S P Ä N N I N G E N M E L L A N REGERIN- Sov jetunionen har bildats I Stockholm tiskhet.
GEN OCH O P P O S I T I O N E N i Bland de narvarandr vid det konstitue- Om utgången av Saaromröstningen till land har brutit ut i en militärrevolt, ledd rande sammantriidet märktes minister triotism och hemlängtan till Tyskland, blevo de nu av Hitler enträget uppmana- de att skänka dessa känslor även åt det n Y a Tyskland » J a g b t s v ä r E r * r e n t r a &amp;?
n a m a t r ö r e ' s e n a h m o t v å r f o l k g e m e n s k a P S t i- g e n in i d e t n y a r i k e t b e s l u t n a a t t s t å t i ll d e s s f ö r f o g a n d e!
Även Danzig börjar nu gripas av hem- längtan och önskan om återförening.
nyligen I ett helt annat sammanhang.
Det galler att skapa en tillräcklig och tryg- gad försörjning for kvinnorna inom hem- men Det gäller också att möjliggöra for de kvinnor som lagga upp sin försörj- detta de tyska mannens behändiga ning självständigare, att förena sitt arbete sätt att ordna för de tyska kvinnorna - med äktenskap och moderskap.
Man kan om vilket vi dock i sanningens intresse utläsa ur födelsestrejken att kvinnorna måste framhålla att det icke vunnit ens de inte godtaga f för sina barn och för sig nazitrogna tyskornas odelade bifall - själva det bestdende samhällets villkor I E Engström n konstutställning av alldeles speciell karaktär är den samling svenskt landskapsmåleri i Liljevalchs konsthall, varmed Svenska Turistforeningen celebre- rar sin 50-åriga tillvaro.
Denna samling lockar till besök av en tvåfaldig orsak, de rent konstnärliga kvaliteterna hos de utställda verken och motivvalet.
Finns det någon art av måleri, mer ägnad att värma ett svenskt hjärta än just ett urval svensk landskapskonst!
Skildringen av människan själv har aldrig tillnärmelse- vis så lyckats fånga vare sig svenska konstnarers eller allmänhetens intresse som inlevelsen i svensk natur.
Och dock E ar det rena landskapsmåleriet jämförel- i Forellfiskaren.
sevis ungt.
Ansatser därtill finnas vis- serligen ganska långt tillbaka, men i sin mest utpräglade form vaxer det fram först i slutet av 1700-talet, ett barn av detta århundrades natursvärmeri och gry- ende romantik.
Impulserna kommo nar- mast frän Englands Iandskapsmåleri, för- medlade framför allt av Elias Martin Det ä r därför med glädje man konstaterar, att en icke oväsentlig grupp i utställnin- gen omfattar tecknade landskap och ak- vareller från hans tid.
De närmast föl- jande årtiondena äro mera sparsamt före- trädda; den svenska konsten var j u un- der denna tid ofta starkast knuten till ut- (Forts å sid. 4)
Tys klands iösa fråga ...
Det gäller här ingenting mindre än ett konstgjort, teoretiskt utspekulerat försök till återupplivande av den germanska he- dendomen.
Och denna rörelse gynnas till på köpet från allerhögsta ort.
Man tror knappt sina ögon när man ser, att efter en » Germansk-hednisk missions vecka », som började i Berlin den 26 januari 1934, Alfred Rosenberg utnämndes till ledare för den undervisning i livsåskådning, som är avsedd att förvandla hela din Diktaturens seger i ett stort antal tyska ungdomen till undergivna rasfana- europeiska länder har som följdföre- Därefter var det ju endast fullt D en 9 M a r s 1 9 3 5.
Asylrätt en - ett olösligt problem?
?
teelse medfört en ökad ström av po- litiska flyktingar, som söka en till- flyktsort i » neutrala » stater.
Frågan om gränsernas frihet eller icke frihet har därmed aktualiserats på ett sätt, som kan jämföras med krigsårens.
Vilken ställning böra de demokra- tiska länderna inta till detta allt stör- re antal mer eller mindre tvångsmäs- sigt fosterlandslösa?
Den form under vilken staterna tiker.
Det gemensamma för alla dessa rikt.
ningar är avståndstagandet från hävd.
vunnen kristendom och framhållandet av den religiösa trons bundenhet vid blodet och rasen - här naturligtvis den ger- manska.
Det är ju en blodsteologi i hel annan mening än den gammalkristna för soningsläran.
Och i sina konsekvenser leder den ibland med det tyska lynnets naivt romantiska inställning raka väger t i l l en a r t i f i c i e l l och häpnadsväckande smaklös Odendyrkan.
Då nu även Tros rörelsen tyska kristna stundom visat sym- patier för en dylik nordiskt-germansk re ligion, börjar det i n t e bli så lätt att tredje riket hitta gränsen mellan kristen dom och hedendom.
Denna trosrörelses mest ansedda teolog har officiellt förkun- nat, att för de tyska kristna budet om kärleken till nästan ensamt syftar på de tyska folket.
Och vad den tyska ung domsrörelsens inkorporering i Hitlerju- gend k a n leda till, det framgår kanske av en visa för Hitlerjugend, som en ka tolsk mor i somras hittade i sin gosses naturligt, att Rosenbergs högst oveten- skapliga bok, » Mythos des 20-sten Jahr- hunderts » näst efter Hitlers » Mein Kampf » sattes som n:r 2 på listan för böcker av- sedda för den offentliga undervisningen.
Man har alltså numera att göra inte ' bara med Bekännelsekyrkan, som opposi- W i r sind die fröhliche Hitlerjugend, tionen kallar sig, och med » Trosrörelsen wir brauchen keine christliche Tugend, tyska kristna », som är den kyrkliga na- denn unser Führer, Adolf Hitler zismens namn, utan också med något som ist uns Erlöser, ist unser Mittler.
.
.
den nygrundade germanska hedendomen försåtligt kallar » Den tyska trosrörelsen ».
När Müller tillträdde sin befattning, Men även denna tredje konfession » är gav gamle Hindenburg honom en förma- ingen enhetlig åskådning, om den också ning, att han skulle » sörja för att Kristus framgått ur den tyska idealismen från bleve förkunnad i Tyskland,.
Som vi se Goethes, Schillers och Fichtes tid.
Den finns det alla skäl för det tyska folket samlar sig kring en mängd olika förenin- att erinra sig de orden, i stället för att, gar, de flesta bildade redan långt före såsom nu här och var sker, kalla Bergs- Hitlers seger.
Här finna vi sålunda pro- predikan för » en främmande mans främ- fessor Wilhelm Hauer i Tübingen med sitt mande tankevärld,, därför att den är ra.
» Köngenerbund », men också Leipzigfilo- ka motsatsen till Nietschres livsåskåd- sofen professor Bergmann som samman- ning.
En författare, som eljest skarpt för vad han kallar den tyska national- bryter staven över den nya tyska rasre kyrkans bekännelse i följande ord: » Jag Iigionen, niimiigen Torsten Fogelquist under mera normala förhållanden kunde bevilja flyktingar, framförallt av politisk art, en fristad, var asyl- rättens.
Asylrätten, som för veder- börande flyktingars del visserligen knappast kunde kallas en rättighet, men som dock praktiserades i den utsträckning vederbörande stater funno med sin säkerhet och fördel förenligt, var väl dels ett uttryck för en viss humanitär uppfattning gent- emot de enskilda människorna.
Dels var den ett utslag av staternas in- bördes hänsyn för varandra.
Man tror på den tyska religionens Gud, som synes dock vara benägen att ge den nya blandade sig icke i ett annat lands verkar i naturen, i den höga människo- nordiska etiken rätt i dess krav på eget inrepolitiska tvister, tog alltså icke anden och i kraften hos sitt folk.
Jag ansvar och manlighet.
j a g skulle vilja » utan- parti för den ena eller andra riktnin- tror på Hjälparen Kristus, som kämpar säga, att just så som Kristus är - gen därinom genom att utlämna den för människosjälens förädling.
Jag tror politiska flyktingen, utan tolererade på Tyskland, den nya mänsklighetens ur- inom sina egna gränser hans tillvaro hem. » med de villkor och förhållningsreg- ler, som varje stat fann för gott att ålägga dylika främlingar.
och främst beröras härav det stora I och med den starkt restriktiva antalet statslösa, alla dessa som efter främlingspolitik, som under senare a r kriget på ett eller annat sätt kom- införts i allt flera stater, har emeller- tid asylrätten blivit mer och mer illu- sorisk.
Dessa restriktioner motive- ras av flera olika förhållanden.
A ' e n a sidan har antalet diktaturer med sin terror mot oliktänkande ökats i Europa, medan å den andra arbets- tillfällena i och med de skärpta kri- serna ha minskats nästan överallt och arbetsmarknadsproblemen där- igenom kommit i förgrunden.
För vårt eget lands vidkomman- de verka de bestämmelser, som nu gälla ifråga om legitimationshand- lingar etc. i den riktningen, att asyl- rätten nästan fullständigt sprängts sönder inifrån.
Utan vederbörlig legitimering kommer ingen in, utan vederbörliga arbets- och uppehålls- tillstånd får ingen kvarstanna.
Först för eller före vissa kulturmänskliga erfa- renheter », är han just den tidlösa per- sonlighet som alla tider behöva.
Lyckligt vis stod han inte som Plato » på höjden av sin tids bildnings, ty just detta intel- lektuella drag, som i dag står och i mor- gon kastas i ugnen, skulle ha fjärmat ho- nom från var tid, som liksom alla tider i en frälsare endast behöver det rent mänsk- ligt gudomliga.
Lydia Wahlström.
mit utanför, som aldrig inrangerats under en stat och som sålunda icke kunna påräkna asylrätt.
Men även andra flyktingar, som av olika an- ledningar icke ha vederbörliga pass Asylrätten hotas även av den möj- träffas av motsvarande svårigheter.
Det är ganska klart, att de demo- ligheten att flyktingarna i det främ- Ä Y. m ä n radikalismens gamla mär- kesman har gått ur tiden.
Otto Ännu Zweigbergk avled den 3 mars.
Väl hade han under mer än ett decennium på grund av ohälsa varit borta från det offentliga livet, men hans politiska insats - huvudredaktör som han var för Dagens Nyheter, en kortare tid medlem av riks- dagens första kammare samt framstdende kulturpersonlighet - står kanske ändå klarare för oss i dag än då han i kri- garens lovliga avsikt att såra förde sin skarpt skurna penna i D.
N:s ledarspalter.
Otto v. Zweigbergk var framför allt självständig och mån om sitt poli- tiska oberoende.
Dagens Nyheter blev därför aldrig, även om hans allra när- maste sutto i regeringsansvar, ett troget regeringsorgan, som i vått och torrt följ- de sin regering.
Snarare tvärtom.
Detta skarpt markerade självständig- hetsbehov gjorde det även lätt för ho- nom att första radikala kvinnors strävan att bilda sig en självständig politisk in- ställning och komma ut ur vad man på den tiden kallade » valpigebefattning ».
Mötes nu för tiden våra fortsatta strä- vanden att göra kvinnan politiskt själv- ständig och omdömesgill ofta av en kylig vind från maktens tinnar, kunna vi söka tröst i att sådana andens stormän som Karl Staaff, Hjalmar Branting och Otto v. Zweigbergk aldrig aktade för rov att enkelt och kamratligt bistå oss i ord och handling.
Frisinnade Kvinnors annaler vittna därom.
För oss en ytterligare anledning att akta och ära deras minne.
kratiska länderna icke kunna finna det med sin fördel förenligt, att un- der nuvarande förhållanden ta emot hur stora kontingenter främlingar som helst - så mycket mera som de icke ens kunna förse alla sina egna mande landet kunna upprätta kon- trarevolutionära centra med verk- samheten riktad mot det egna lan- standard att överge asylrättens en det och med de förvecklingar som gång allmänt omfattade idé.
Så länge runtom i världen diktatu- följa därav.
Å andra sidan stå de enskilda rerna upprätthållas med våld och medborgare med arbete.
En stor in- vandring av främlingar, som icke kunna inlänkas i produktivt arbete, kan även bli en stor svårighet för ett land, något som redan varslats om t. ex. från Frankrike, med dess stora flyktingsinvasion.
människoödena och det humanitära idealet, att ingen människa i vår tid skall - för sin politiska åskådnings skull - behöva jagas som ett vild- djur från gräns till gräns utan möj- ort och för att kanske, trots allt, till sist hamna i ett fängelse i det egna terror ä r asylrätten ett olösligt pro- blem.
I de enskilda fallen måste man dock ständigt hoppas på myndighe- ternas tillmötesgående och förståelse gentemot människorna.
Landshövdingskan i Älvsborgs län, fru Julia von Sneidern, har bett mig.
att i Tidevarvet meddela något om min upp- fattning om blindsaksarbetet just nu.
Jag vill gärna här ge några synpunkter, som jag tror även omfattas av de flesta ödes- kamrater.
» Hantverkets tid är förbi! » Hur många gånger man icke hört detta uttryck, och tyvärr är det kanske allt för sant.
Tyvärr måste jag ännu en gång säga för oss blinda, som ej kunna följa med i indu- strialiseringen utan måste dröja kvar i det gamla hantverkets långsammare ar- betstakt.
I industrien finns ju ej arbete ens för de seende, ännu mindre för oss.
Och i hantverket äro vi ju också handi- kapade.
Alt i den ställning vi befinna oss tillvarataga intressen och utvecklingsmöj- ligheter kräver därför en hel del.
Vid de svenska Blindskolorna utbildas, som bekant, de manliga till horsthindare och korgmakare; de kvinnliga få lära sig sticks, väva för hand samt en del hus- hållsarbete.
Det blir sålunda ej så många ksamhetsgrenar som kan ge syssel- sättning åt oss.
Här i landet f i n n s f, n. er 2.000 arbetande blinda, vilka alla måste ha sin utkomst inom dessa yrken.
Trots allt finns nog möjligheter härför, liven om iiikonisterna ej skulle överstiga existensminimum, därest avsättningen för våra produkter kunde hållas vid makt.
Men just genom den nämnda rationalise- ringen försvåras vår ställning ytter- ligare.
Det kan icke frångås, att även o m priserna på våra alster ställa sig nå- got högre I en del fall, än vad de stora borstfabrikerna erbjuda allmänheten, så lir dock hantverkets kvalitéer i särställ- ning.
Det gamla uttrycket att den som köper billigt, köper dyrt äger även i detta fall sin riktighet.
De kvinnliga ödeskamraterna ha det ej heller lättare i konkurrensen.
Deras handvävstolar och stickmaskiner kunna ej i prestationsförmåga tävla med textil- och är för den unga människan av yttersta trikåfabrikerna.
oss att har undanröja en hel del en gjorts, del svårigheter som på vikt, ja, niidvändig för att hon skall kom- för För L D å man I våra dagar fått se den stora mängden av Europas ungdom fri- villigt och principiellt avstå från all själv- ständighet i tanke och handling, är det nog mången, som låtit tankarna gå till Frankrike med en viss undran över den snarast avståndstagande hållning dess ungdom intagit gentemot tidens stora massrörelser.
Frankrikes ungdom med sin livsintensitet och kritiska, kultiverade intelligens, vad väntade den på?
Vad skulle dess kamp gälla till slut?
Från den aktuella politiken har den hållit sig borta.
Men bakom fronten har den med brinnande allvar brottats med problemen - den som ej vetat det förut, kan skönja det nu i den rad av tidskrif- ter, som på senare tid sett dagen, repre- senterande skilda falanger av en p i en gång sökande och milmedveten fransk ungdomsrörelse.
En riktning inom denna rörelse är » Esprit », verksam sedan 1932 bland an- nat genom en månatligen utkommande tidskrift av samma namn (Esprit, revue internationale, 137, rue du Faubourg Saint-Denis, Paris).
Initiativtagare voro en grupp unga män, .beslutna att klar- lägga orsakerna till den moderna värl- dens bankrutt och att förverkliga en ny tingens ordning med huvudvikten lagd på andliga värden,.
Ett sådant andligt värde eller andlig kraft är för dem personen.
Att märka är då den åtskillnad de göra mellan person och individ.
Det sistnämnda ordet har för dem en egoistisk innebörd.
det be- tecknar den enskilde i motsats, ofta i fientlig motsats, till omvärlden.
Indivi- dualist blir den, som ser sitt ändamål blott i sig själv och sitt eget, individua- lism blir det slags förvärvsbegär, som fått sitt krassaste uttryck i kapitalismen och d e hänsynslösaste formerna av partipoli- tiken.
Personen är en människas fotali- tet, men i synnerhet det för henne sär- skilda, det som framför allt borde utveck- las.
I likhet med andra former av den fran- ska ungdomsrörelsen gör Esprit front ej endast mot individualismen med dess följdföreteelser inom det politiska och so- ciala livet utan också mot nyare samhälls- åskådningar, kommunism och fascism.
Vad den särskilt vänder sig emot är det för dessa sistnämnda gemensamma, kol- lektivismen.
I sin strävan att skapa gemenskap mel- lan människor av alla kategorier utgör såväl fascismen som kommunismen försök till räddning ur den tomhet, i vilken män- niskorna nu hålla på att ga förlorade.
M e n bada ha tagit miste, då de trott sig kunna skapa denna gemenskap genom förelagt arbete för ett givet mål, varige- nom rätten att ställa spörsmål och taga initiativ i allt väsentligt fråntogs den en- skilde.
Om en människa utifrån får veta meningen med sitt liv, vad blir hon då?
Hur går det d i med personen, detta det dyrharaste av allt mänskligt?
Att skapa gemenskap och samtidigt avliva person- känslan är omöjligt, endast mellan and- ligen fria människor är sann gemenskap möjlig - känslan av vi följer ej av ett utplånande av personligheterna utan av deras frigörelse.
Ett lika farligt misstag med hänsyn till den åyftade samhörighetskänslan har kollektivstaternas ledare begått, d i de genom maktspråk eller genom sina it- gärder i allmänhet - kommit att ersätta den döende gudstron med dyrkan av ras, stat, ledare - begrepp, som innebära av- gränsning och i vilka varje människa i själva verket endast kommer att hylla sig själv och sitt eget.
I stället för att vidga och förinnerliga känslan för andra ver- kar en sådan dyrkan förkrympande och förråande.
Och genom att den innebär ett ignorerande av den längtan efter det obegränsade, som varje människa bär på, kommer den att g e upphov till en svår ensamhet.
For personlighetens utveckling är ge- menskap emellertid niidvändig - den ge- menskap, som grundar sig p i inre sam- hörighet människor emellan och som upp- star spontant.
Därför är vänskapen en av de mest personlighetsutvecklande mak- terna i tillvaron.
Utan vänner förblir jag en främling för mitt eget jag.
eller, som någon uttrycker det: » Den som i andra ser idel främlingar, är en främling för sig själv ».
Genom varje mitt vänskaps- förhållande vidgas min förståelse, ej en- dast för andra utan också för min per- son, dess innersta vilja och strävan.
En ny vänskap betyder alltid en ny erfaren- het av mig själv.
Upplevelsen av de-et - ma till klarhet om sin kallelse och få sistone lämnat aktningsvarda resultat.
grepp om sin livsuppgift.
Såväl de blinda själva som deras skydds- Äro vår tids former för samvaro ägnad vänner ha genom föreningsverksamhet att befordra människors kännedom om skapat samförstånd av bestående varde.
Och vad detta kan betyda.
har j u mer an varandra?
I mångfalden av sammanslut- en gång insetts.
Jag vill blott citera nå- ningar ha folk väl tillfälle att komma till- got härom ur » Kronprinsessan Margare- sammans - på klubbar, i arbets-, sport- thas Arhetsnämnd för De Blindas » års- och nöjeslokaler, på möten av alla slag.
redogörelse för ar 1933.
» Vi kunna ej Men anledningen till att man samlas är för ofta framhalla betydelsen av, att ett vanligen något speciellt, ett intresse eller en angelägenhet, som inte har mycket med det centrala av vår personlighet att skaffa.
Vilka det är som träffas avgör i de flesta f a l l slumpen.
Man får se många, det är allt - för övrigt möts och skils man som främlingar.
På sin höjd kan den ena i den andre se en representant för ett yrke, en ras, ett kön, en åskådning och ur den- na gruppsynpunkt ge akt på honom.
Den- ne är då ej ett du utan en han eller hon, en tredje person ett ting.
I kollektiv- statens arbetsläger, där kamraterna ändå tillbringa långa tider tillsammans, utfal- ler det på det hela taget på samma sätt.
Mass-samvaron har gjort människan lik- giltig och cynisk beträffande sitt eget släkte.
Det är medmänniskan det gäller att - verkligt samarbete mellan I varje orga- nisation bör om möjligt finnas åtminstone en blind.
SA är dessbättre fallet i ett flertal län.
Genom denna anordning und- viker man mycket missförstånd och ha- nar väg för ett ömsesidigt förtroende.
Vi lära bättre känna de blindas ställning, och de blinda å sin sida få genom egna representanter taga del av arbetet, inse svårigheterna och vår mången gång be- gränsade förmåga att hjälpa. » som ligger i en fortsatt utveckling i rätt riktning av denna ömsesidiga förståelse.
Jag anser för min del, att oss blinda kunde genom t. ex. centralt belägna för- säljningslokaler och genom samarbete med hemslöjds- och husmodersföreningar beredas bättre avsättningsmöjligheter för våra gedigna arbeten.
Likaså ha ju de stolliga och kommunala inrättningarna möjligheter att tillföra oss en hel del be- ställningar.
Där anser jag borde kunna finnas ökade försäljningsmöjligheter.
Till sist ett ord om dem som uträtta kanske det mest förtjänstfulla arbetet f ö r oss blinda i landsorten, de s. k. Blind- vårdsnämnderna.
Genom sina represen- tanter och försäljare n i de en massa av- nämare runt om i landet.
Jag när den förhoppningen.
att ett fort- Satt outtröttligt arbete fur oss blinda i fortsättningen skall nå ett gott resultat.
Den ömsesidiga goda viljan saknas icke.
Eric Andersson, * Borås.
Älvsborgs läns landsting var det första rom tillsatte en blindvårdsnämnd med ett årligt anslag på 5,000 kr.
i huvudsak av- sett för försäljning av de blindas arbe- ten.
Nämnden har också sitt lager av blindarheten i landstingets hus och dess bokföring skötes av landstingets kontor.
1930 års landsting beslöt på nämndens framställning att de milsmansavgifter el- ler understöd, vilka landstinget enligt la- gen om allmänna pensionsförsäkringen har att uppbära för vid blindskolorna i- Växjö och Tomteboda inskrivna inom lä- net hemmahörande elever, skola, särskilt för varje elev, fonderas för att vid resp. elevs avgång från skolan till denna åter- bäras på så sätt.
att förvaltningsutskot- tet i samråd med blindvårdsnämnden för dessa medel anskaffar utrustning.
mate- rial och framför allt verkstad i t eleven, för an denna snaras) möjligt efter hem- komsten ma kunna bedriva det yrke som under skolvistelsen inlärts.
Som Älvsborgs län är ett i hög grad jordbrukande län har det en hel mängd blinda som arbeta i jorden, med träd- gardsskötsel.
ladugardsskötsel och annat lantbruksarbete.
Som detta deras arbete icke är » försäljningsbart » märks det ju icke utåt.
Men i de flesta fall presteras ett utmärkt arbete.
A v ett visst intresse är den uppgiften angående Älvsborgs läns blindvårdsar- hete, att omkostnaderna för arbetet upp- gått till endast omkring tio procent - en omkostnadssiffra, som nog torde närma sig bottenrekordet, Inom Älvsborgs län försälja de blinda arhetarna sina arbeten dels från sina egna verkstäder, dels från de allra flesta affä- rer och handelsbodar i städerna och på landet där man försäljer de slags arheten som de blinda förfärdiga.
I de allra flesta av länets handelshutiker av ovannämnda slag ser man också de blindas varu- reklamskylt.
Där står med stora bokstä- ver på vit kartong: TÄNK PÅ DE BLINDA.
KÖP DERAS ARBETEN.
DE SÄLJAS HÄR.
Svensk natur i Svensk konst.
(Forts. fr. sid.
1.)
ländsk hotten.
Det egentliga måleriet på utställningen sätter in med 70-talet och rör sig fram till konsten a v i dag.
Utställarnas avsikt har ju i första rum- met ej varit att följa utvecklingslinjen i svenskt Iandskapsmåleri med ett urval av det konstnärligt värdefullaste utan att g e en rik och omväxlande framställning av svensk natur, knuten till de olika land- skapens säregna karaktär.
Samlingen är därför ordnad landskapsvis med utgång från Skåne, går över Syd- och Mellan- Sverige upp till nordligaste Lappland med landets huvudstad som slutmål.
Det sä- T R Å K I G T anser mången det vara med politik.
Skulle rikt f ö r e t r ä d a, att man kan få ett verk- blir det mycket tråkigt för oss ligt grepp om deras personlipheter.
Stilla var.
Därför är det nödvändigt för alla och lågmält ge de en ovanligt äkta bild ansvarskännande medborgare och medborgarinnor att bidraga t i l l att länka landets av d i n natur de skildra.
Rydberg framför politik in på riktiga banor.
allt Skåne, Norstedt Södermanland.
När- Läs om Merkantilism - Liberalism - Traditionen uppbäres längre fram av mast höra de samman med Barbizonsko- Egron Lundgren, som är representerad Ian och dennas skildring av » det intima med några vackra bilder från Drottning- landskapet », detta landskap, som i lika holm och Kina med rikare färgskala i grönt och rosa.
Egendomligt ä r att se, hur vackert en modern sak som Brita Nœss luftiga utsikt över Westana smäl- hög grad är en produkt av ett själsligt tillstånd som inträngande naturanalys.
Rydberg växer i sin Skåneskildring fram till en ovanligt förnämlig landskapist med ter i n i denna miljö.
Brandenburgs mer detaljrika landskap äro utförda i en tor- rare akvarellteknik men ha dock sitt sär- egna behag, medan italiafararna Palms och Stäcks i fasta, begränsade plan byggda studier äga sin styrka i formens klarhet och kompositionens f i n a avväg- sin fjärrblick över den vida slätten badad i silvervitt solljus.
- ~ En konstnär a v likar-.
tat temperament är Johan Ericson med små utsökta studier frdn Skåne och Ble- kinge.
de flesta frdn slutet a v 70-talet.
Med helt annan bredd och mäktighet framstdr Wahlbergs härliga flodlandskap Nationalsocialism lilla skriften - Fascism - nyligen utkomna.
Sverige det gå P O L I T I K Av G. LINDGREN Kunna vi undgå socialiseringen?
40 sidor I - 50 öre.
VARJE BOKHANDEL En efterkrigskomedi på Blancheteatern.
g e r sig självt, att ett sådant arrange- ning.
Många av dessa teckningar ha ett från Viggbyholm, en idyll med heroisk B l a n c h e t e a t e r n kan konsten att fram- na; det fanns ögonblick, när ansiktet ut- mang har sin tjusning för den, som i stort kulturhistoriskt värde, så t. ex. Mar- anstrykning.
fora vardagsrealism på scenen.
Dess tryckte en intensitet.
som var fascine- Bland de typiska 80-talisterna märkas senaste pjäs, » Bizarr musik » a v Rodney rande.
första hand vill uppleva den svenska na- tins Uppsalabild, behärskad a v den gam- Ett ö d e reser s i g över de andras, vär- turen.
I ljus, öppen slättbygd, kärv skär- Ia vackra domen, ännu e j förvanskad av flera av våra mest kända äldre land- Ackland, är en efterkrigskomedi, som ut- skapsmålare, Nordström med ett grönt, gårdsnatur, småkuperad hagidyll, vid- 1890-talets restaurering, med sin pitto- valörrikt landskap från Göteborgstrak- spelas på ett enkelt boardinghouse i Lon- dinnans unga dotter, som a v läkaren fått don Där möter ett bildgalleri a v män- veta, att hon snart kommer att drabbas sträckt skog och storvulen, ödslig fjäll- reska blandning av gammalt och nytt i ten.
Kreugers små Hallandsstudier i gul- niskor, äkta skildrade, men säkerligen a v blindhet, och inom den korta fristen värld rullas det svenska landskapet upp bebyggelsen - stenhus i sekelskiftets aktig helhetston, svepta i ett s i l v e r d i s, mer typiska för de första efterkrigsåren vill njuta livet med alla sinnen.
I sin och samlas till ett mäktigt gripande epos.
klassiska formgivning ' och en äldre tids Skånberg, Schulzberg och Genberg med än f o r våra dagar.
De är rotlösa i till- exalterade sinnesstämning faller hon längor med gröna torvtak.
ståtliga Dala- och Jämtlandsbilder.
Men varon utan möjlighet att finna en princip, offer för en sol- och vårman och slås Men för det kronologiska sammanhanget, röda, timrade De utställda målningarna ge en vacker 80-talet blev en genomgång för de flesta som ger livet Iyftning och Iedning.
Men slutligen av den dubbla tragedien att f ö r uppnåendet av en syntetisk bild a v en av tidens konstnärer till 90-talets strän- de har en obeskrivlig förmåga att leva i samtidigt bliva berövad sin syn och be- viss konstnärs produktion eller en hel uppvisning av landskapsmåleriet från 70- gare uppbyggda konst.
Hos en del spå- nuet och utnyttja ögonblickets charm.
dragen a v sin älskade.
Ester Roeck-Han- epok lägger denna anordning stora hin- talet och framåt.
Det börjar med små ras denna stilkantring mera i en allmän Deras öden rullas upp jämsides med var- sen spelade äkta, men det var en med- der i vägen.
Bäst ä r att anamma de anspråkslösa och intima skildringar i en tillstramnlng av bilden, hos andra i en andra och g e r en bizarr blandning a v ta- veten och erfaren kvinna hon framställde.
skönhetsvärden, som så att säga själv- ganska mörk färgskala, går genom 80- starkare dekorativ hållning.
Nordströms rar och löjen, a v upphöjdhet och trivia- A t ödets slag inför blindheten g a v hon gripande uttryck men kärlekssorgen.
som mant erbjuda sig.
En fullständig bild av talets franskpåverkade, djärvare realism halländska Iandskap med sitt anslag i ly- litet, just som livet själv.
sande rott blått och grönt, Kallstenius Pjäsen har sin styrka i en sann karak- dock i pjäsen tar henne lin star svenskt Iandskapsmåleri skall man allts.?
och blonda valörmåleri över i 90-talets Gottlandsbild med sin stjärnströdda him- tärisering a v miljö och människor.
Dess nade åskådaren ganska skep e j vänta sig, och att kvaliteten på de ut- nationellt betonade stilkonst med dess mel och grå, dämpade sommarnattsdager.
svaghet är kompositionen.
Författaren fanns ingenting av den unga h ställda verken varierar.
är helt naturligt.
hårdare färganslag för att sedan via Ma- Eugène Janssons ensamma båt med spän- har velat ge en genomsnittsskildring, men ten.
a v den plötsliga ångesten i Det har sina risker med ett lyriskt land- tisse-skolans strålande färgskala och de- da segel på den blånande Riddarfjärden har fallit för frestelsen att tränga in för obarmhärtiga siindertrasande av tilliten skapsmåleri som det svenska.
Allt f ö r korativa ytkonst löpa u t i den modernaste spegla olika sidor därav, liksom prins mycket inom den givna ramen och där- till människorna och till de egna känslorna.
Eugens slättlandskap från Skåne och igenom sprängt sönder bilden.
Särskilt Tanken gick osökt till Signe Hasso.
lätt blir bilden söt, flyter ut i en lösaktig konstens nya saklighet eller romantik.
Östergötland med deras höga rymd och löst inkomponerade är ett ungt brudpars Denna skådespelerska spelade Sven nu teckning och komposition med banala Hur omvärderas e j konst efter en tids förklarade belysning.
upplevelser, vilka verkar mer störande än med en sällsynt stark inlevelse.
Hon har färgsammanställningar i gröna.
rosa och förlopp, då det historiska perspektivet Bryter så 1900-talets moderna konst in, stegrande på pjäsens händelseförlopp.
dock över sig en förvuxen gänglighet, lilas toner.
Man kan säga, att landska- hunnit förlängas!
Det ä r inte så länge präglad till en början helt av Matisse- Den vårdslösa tonen i stycket var väl som g e r intryck av, att hon är i starkt pet självt, i synnerhet det mellansvenska, sedan 80-talet av modernisterna anklaga- skolans expressionism.
Detta storstads- träffad a v regin.
och jonglerandet mellan behov av en fysisk omvårdnad, f ö r att ofta inbjuder till detta med sin brist på des för fotogrsfisk avbildning och beteck- barn var ej så lätt a t t omplantera i svensk skämt och allvar gled (iver i vartannat den unga talangen skall växa och blom- natur.
Därav kommer sig, att si många med mjuka övergångar.
stra i ro.
fasta, klara linjer.
Skönheten ligger i nå- nades som konstens djupaste förfall.
Och av dess anhängare ha blivit Stockholms- Gull Natorps rika karakteriserings- Sture Baude har inte på länge varit så got annat än fast teckning och form, den dock hur levande framstdr e j många av skildrare.
Men en del funno dock vägen förmåga hade svikit henne i första akten, till sin fördel, han fyllde sin gamle garçon ligger i rikedomen a v gröna toner i ett detta drtiondes bästa verk med sina klar- ut i naturen, och av dessa var Leander där hennes pensionatsvärdinna hemföll åt med ett konstnärligt utformat, sorglöst försommarlandskap med ängen genom- ögda verklighetsstudium och sin nyanse- Engström den kanske mest egenartade.
en viss invand jargong.
Men gestalten temperament.
Men annars är herrsidan sprängd a v skira blommor, i den förvir- rade färg v i d sidan av 90-talets.
Det se- Av honom infördes i svensk konst den växte i d e starkare och känsligare scener- Blancheteaterns sorgliga kapitel.
H o l g e r lapplandska världen.
de stora vidderna Löwenadler gjorde a v sin unga förfat- rande mängden a v grenar och lövverk i nares försök att skapa en nationell konst och ödemarkerna längst i norr.
Det var tare med hans dock ganska nyanserade undervegetationen i en skogskant.
där och dess stilbildande betydelse kan inte en egendomlig värld han skapade, en färgrika, djärva perspektiv frdn trakten känsloliv ingenting annat än en klumpig, ljuset spelar och bryter sig i tusen re- förnekas, men hur mycket av dess pro- värld a v arktisk köld och exotisk eld, med av Slussen och ett par Söderutsikter a v hygglig och vänlig karl vilken som helst.
flexer, i detta på en gäng stränga och duktion verkar inte för våra ögon egen- de violblå bergskäglornas förstenade rad Eric Hallström, a v vilka i synnerhet vin- Håkan Westergren spelade sol- och var- blida behag.
som är så ömtåligt och så domligt föråldrad och livlös med sin lust som bakgrund till forellfiskarens mäktiga terhilden är en vacker representant f ö r mannen, d, v. s, att tala om spel i detta gestalt.
dvärgbjörkens flammande höst- det senaste måleriets verklighetsbetonade sammanhang vore en betydlig överdrift, oändligt svårt att gripa i bild.
f ö r symbolik och sin okänsligare färg.
röda och gula arabesker och den ensam- och samtidigt slutna hållning.
Man sak- här fick man helt lita sig till programmets Kronologiskt sett börjar utställningen Det är därför ingen tillfällighet, att den ma lappens eld, stigande som en offer- nar nog därvidlag flera av de bästa mo- Vera med tecknarna frdn 1700-talets senare verklighetsbetonade riktningen i modernt låga över fjällsjöns stilla och outgrund- derna Stockholmskildrarna, bl.
del, vilka helt fylla hallen.
I elegant och måleri närmast anknyter till 80-talet; låt lisa djup.
Sällan har ens I det moderna Nilsson.
som man dock återfinner i några presentanter i Nils O h l i n och Solveig He- måleriet den klara, rena färgen strålat rena Iandskapsmålningar.
I sin Älvdals- säker teckning, lavering i sepia med in- vara rikt av de landvinningar, som gjorts med en sådan kraft som i dessa verk, som bild har hon skapat ett stycke svensk na- dengran.
Karin Schultz.
slag av vitt och blåtonade akvarell öpp- under mellantiden.
Bland d e konstnärer, tillsammans med Helmer Osslunds mera tur, intensivt levande - den korta som- nas de vida utsikter och vedutor över vilkas produktion tager sin början under kärva och Martin Åbergs svårmodigt ro- marens hektiskt gröna äng med en gam- slättmotiv med småstäder eller gamla för- 70- och 80-talen lägger man på utställ- mantiska skildringar fylla en av utställ- mal vresig, svartriid stocklada mot en Arméhanddukar 86 cm.
långa, hellinne, fållade, med hängare, nästan out- blåsvart och ruvande skogsås ett verk, slit ga.
passande till såväl köks- som toiletthand- näma slott och herrgårdar vid synranden, ningen särskilt märke till Gustaf Ryd- ningssalarna.
s endast 6,50 pr duss.
Obs.!
3 duss.
D e n moderna Stockholmsbilden före- laddat av ett explosivt stämningsvärde.
som tiden älskade.
An ä r det endast en berg och Reinhold Norstedt.
Båda äro så trädes av bl.
a. makarna Grünewalds Gina Leffler.
Oskarsons Lager, Kungsg.
70, Sthlm.
saklig.
litet nykter inventering av bild- innehållet, än är det en mer besjälad landskapstolkning av finaste koloristiska värde.
a.
- Det unga paret hade ett par äslskliga re- fraktfritt.
