# ID: svediakorp-per3705
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,418
# sentences: 358
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad DEN har hänt?
TIONEN BLODIGA i Osterrike KONTRAREVOLU- ar den gång- na veckans stora världshändelse Den kom, trots a l l förberedelse, i viss mån som en blixt från klar himmel Uppgifterna om det närmare händelseförloppet äro motsägande Och full klarhet kommer kanske aldrig att ges Ofrånkomliga fakta torde dock vara, att Dollfuss på Hemvärnens ultimatum den 9 februari gick till öppen attack emot socialdemo- kratin, då Wiens borgmästare Seitz bok- stavligen bäres bort från sitt ämbetsrum och Wiens polisväsende ställes under hemvärnens ledare major Fey - som re- dan sedan i januari har statens hela väp- nade makt under sig De socialdemokra- tiska skyddsförbunden äro redan tidigare upplösta och förbjudna att inneha vapen Polisen gör måndagen den 12 februari en razzia i den socialdemokratiska parti- byggningen i Linz och möts av gevärs- eld, militär tillkallas och kampen är i full Man visste på förhand att social- gång.
demokraterna tänkte gripa till väpnat motstånd och måhända ville man med detta få anledning till repressalier Så Manchester Guardian.
engelska tidningen merade generalstrejk i W i e n En polis- officer söker stanna ett beväpnat demon- strationståg och blir skjuten Regeringen proklamerar ståndrätt och upplöser de kommunala representationerna och de po- i full gång, Iitiska partierna dels i W Det i e n s med k &lt;upproret&gt; förstäder, vi- ar dare i industristäderna Linz, Steier och Graz, samt på spridda ställen i Tyrolen Efter tre och en halv dags nästan oav- brutna strider har regeringen krossat motståndet Och sedan kommer tre da- gars ståndrätt Den först dömde bars sårad på bår till den väntade galgen Hur många äro döda och sårade?
De officiella uppgifterna betvivlas på goda grunder I Wien hade socialdemokrater- na forskansat sig i de stora nybyggda ar- betarbostäderna där de tydligen även försett sig med vapen och ammunition i Påståendet att husen stor utstrackning tanke början från på kommande byggts strid till fästningar är orimligt med Inbördeskrigets alla fasor ha utspelats och de mest förvirrade situationer ha uppstått, med kvinnor och barn i skott- linjen.
Förbundskansler Dollfuss ' yttran- utlandspressen att niskor &gt;vi äro märklig NATIONALSOCIALISTERNA relief STÅ REDO att inbärga skörden.
Hit- lers rike begagnar varje tillfälle att klan- dra Dollfuss tillvägagångssätt, och har nu ställt ett ultimatum Österrikes natio- nalsocialister skola intill den 28 februari icke förtaga någon propaganda, och for- vänta att österrikiska regeringen under denna tid etablerar samarbete med natio- nalsocialismen Sker icke detta, komma nationalsocialisterna att göra väpnat upp- P ror OLISINTENDENTEN Z E T T E R - QUIST, som fått mänga hårda ord frän våra hemmanazister, har nu till full?
klarlagt det mystiska revolverattentatet mot faltflygaren Wiklund Allt var en noggrant uttänkt provokation.
Skottet lossades av en notarie i överståthållare- ämbetet.
Snyggt sällskap.
K V I N N L I G A STATSRÅD och diplo- mater, föreslår norska regeringen och justitierevisionen vill utstracka for- slaget till kvinnliga praster, vilket även bifallits i Odelstinget med 60 röster emot 49 I diskussionen yttrade sig d r Signe Svensson, höger, för Hon ansåg att Venstre måste rösta i enlighet med sin programpunkt om &gt;likställighet för män och kvinnor,, Iikaså högern, enligt sin punkt om rättslig och ekonomisk likhet.
Vapnen bär skulden.
Ideal omsatta i verkligheten.
Av två brev från Wien vill adressaten gärna låta Tidevarvets läsare få del derna huvudsakligen stått kring och i de stora arbetarhusens komplex Där Wien den 15 febr.
1934 lär de ha kämpat som lejon d ömse håll, man mot man i korridorer, trapp- uppgångar och våningar På förfråg- ningar från utländska utrikesdeparte- ment angående utländska undersåtars liv, lär man här på polisen ha svarat att de ännu ej alls vet hur många och vem som dött.
En arbetarhustru tog livet av sig och sitt barn.
Hon var hem- värnsinnad och mannen stod vid de socialdemokratiska kulsprutorna.
Dag och natt hörs skottsalvorna En djup förstämning råder överallt Nu vill jag skriva och berätta har- ifrån, för jag förstår att ni undrar Hän- delserna i sin helhet vet ni naturligtvis, kan bara ge en situationsbild.
Det var en underlig känsla mitt p i måndagsförmiddagen när all elektrisk drift upphörde.
Spårvagnarna stod stilla på spåren, de offentliga klockorna stan- nade och på precis 20 min över 12 stod de sedan i flera dagar och erinrade som ett hemskt &gt;memento&gt; om vad som skett Ljuset slocknade och de som jag händelsevis stod hemma och strök med elektriskt strykjärn eller lagade middag på elektrisk spis började undra vad som skett Ute blev man emellertid snart varse att det var allvar å färde Soldater marscherade upp, gator avspärrades med taggtrådsstängsel, kulsprutor sat- tes upp Ännu på kvällen fungerade in- te det elektriska ljuset, Wien var för- sänkt i ogenomträngligt mörker.
TilI klockan 8 såg man ännu små fladdrande ljus i alla caféhaus, dit massor av män- niskor sökt sig, i hopp om att få höra något eller läsa kvällstidningar, men inga tidningar kom Pressarna gå elek- triskt, förklarades det, de kunna ej ännu trycka.
En miljonstad utan ljus är något fantastiskt Man trevar efter husväggar- na för att veta när kvarteret är slut, stöter på andra skuggvandrare, snubb- lar över något stort som ligger gen Är i vä- det kanske en kulspruta?
Trot- toarkanten blir till en avgrundsrand Wien den 16 febr 1934 Det jag skrev igår tycktes mig så utan någon egentlig mening, så därför vill jag tillägga några ord Jag tror man skulle kunna säga &gt;Vapnen bär Bostadshus i Breitensee, Wien skulden&gt;.
Det har j u tyvärr besannats att arbetarhusen varit fullt beväpnade uset på bilden är ett av staden Wiens framstår cynismen I förbundskansler med gevär, handgranater och kulspru- tor Likaså ha hemvärnarna under hela bostadshus, uppfört I Breitensee Dollfuss ' ord till den forsamlade pressen, denna tiden väpnats Det ligger säkert och ritat av den framstäende arkitekten några dagar efter oroligheterna i Wien, H i sakens natur att alla dessa vapen vill Medvetandet att de finnas där, gör att andra fredli- gare bekämpnings- eller förlikningsvä- gar försmås.
Var och en känner sig stark i medvetandet om att kunna leve- rera en batalj.
Om igen tänker jag på två saker - dels att det är vapnens fel, dels att det ofta är rädslan som skjuter.
Här in- komma till användning.
träfffade bland allt det andra ohyggliga ex ett fall.
En advokat, som p å intet var delaktig, hade tagit en droskbil t vis - för då att ännu fara delvis till sitt avspärrade.
kansli Gatorna En vakt- var och plötsligt lyser en lykta en i ansik- f e t Man står framför en taggtråds- mur och uppfordras att legitimera sig och att uppge vart man vill gå, det hän- det att man blir framsläppt, men lika ofta hänvisas man till andra gator och långa omvägar Man tar sig om huvu- det och undrar om det är sant eller om från trettioåriga krigets dar.
Och så början rykten att surra.
Det enda man vet med säkerhet br att stri- man drömmer te - hade halt.
Chauffören stannar in- posten dödligt.
skjuter såna fall och advokaten träffas Det har säkert varit många - helt bredvid - I ett hus ville de ta gift nar de såg att de inte kunde hålla sig längre Men det fanns helt enkelt inte nog tillhands När man sen betänker alla själsliga strider, de som skäms att ge sig, andra som gå över för att rädda hustru och barn och föraktas av de andra Det ar bottenlöst.
- - - Till sysslolös hetens lov.
och heminredaren Professor Josef Frank I den skarpaste dager Förbundskanslern i Wien Som man ser ha sol och luft till talade om de &gt;väldiga penningsummor,, det yttersta tillvaratagits Hela kompo- som använts till att hygga &gt;de fästning- sitionen präglas samtidigt av rörelse och liknande bostadshusen, som ett led I so- fasthet Det ar ett utsökt exempel på cialdemokraternas systematiska förbere- den sköna och ändamålsenliga byggnads- delser till inbördeskrig.
konst, med vilken denne europeiskt rykt- Hur forhåller det sig i själva verket hare konstnär bidragit till nybyggandet I med de väldiga penningsummorna, det Wien Detta ar endast ett verk bland förmenta slöseriet och fästningsbyggan- många som han utfört och som ingå I det?
det bostadsbestånd på c a 60,000 lägen- Då man just i dessa dagar har haft for- heter, vilka uppförts under den socialde- månen att kunna träffa professor Frank mokratiska regimen i Wien I Stockholm, har Tidevarvet (Forts. vänt å sid sig 2) till.
Mot bakgrunden av denna verklighet PARIS-BRYSSEL Blyertsbrev från en resa av ELIN WÄGNER.
Trots allt mätte man ha kvar några ta emot med fattning nyheterna om brin- outrotliga föreställningar om vad nande inbördeskrig med artilleri som är rimligt och tänkbart i denna värld funktion på Wiens gator!
i full Efter den magiska forflyttningen genom Fredskongressen I Bryssel den 15 fe- Aerotransport på en formiddag från Bull- bruari öppnades under skuggan av den- tofta till Place Lafayette hade jag svårt na österrikiska tragedi och skräcken för att som annars så i Paris, tionskommittén genast förklarade att hän- mödosamt Och nar jag storstrejksdagen vandrade tagare arbetade fyra timmar om dagen, uppför Champs Elysées och fann den så stilla som Storgatan i Växjö, låg där nå- Vi införa här i översättning och skulle det finnas fullt tillräckligt med ar- got drömlikt och overkligt över denna med några uteslutningar - fortsättning betsprodukter for alla munniskor, och döda mångmiljonstad Hålen i lyxmaga- och slut på Be r t r a n d Rus s e ll s ingen arbetsloshet - om man bara aldrig sinernas rutor efter kulor och stenar syn- märkliga artikel ur Harper ' s Magazine, så Iite använde sig av en förnuftig or- ganisation.
Men den välsituerade blir tes dess tydligare då, och erinrade om Till sysslolöshetens l o v förskräckt över en sådan idé, emedan han att polis och borgare nyss varit i blodig är övertygad om att den fattiga inte konflikt med varann På offentliga bygg- skulle ha förstånd att på rätt sätt använda nader trikoloren på halv stäng, idag be- II.
V arje mänsklig varelse måste nödvän- digt under sin livstid konsumera ett visst mått av mänsklig arbetsprodukt Och så länge det blott gäller detta nödvändiga, må man uppfatta arbetet som en plikt, Fru Gulla Grundt höger suppleant för Stortingspresident Hambro, talade för kvinnliga praster både ur kristlig och kvinnosakssynpunkt För talade också fru Helga Karlsen, Arbetarpartiet - ock- så ur kvinnosakssynpunkt - fast hon men endast då Jag vill blott vidröra det faktum, att i alla moderna samhällen utom Sovjet-Ryssland finns det en hel mängd människor, som slippa undan även framhöll att det icke var präster utan ar- bete och bröd folket nu behövde Det anses att förslaget säkert går igenom även i Lagtinget som ärva pengar, och de som gifta sig till pengar Men detta att somliga män- niskor tillåtas gå sysslolösa, finner jag inte alls vara så skadligt som det, att detta minimum av arbete, nämligen de, löntagare tvingas att antingen arbeta för mycket eller sv älta ihjäl Om varje lön- delserna I Osterrike inte hörde under kongressens diskussionsämnen och att V I alltså inte kunde uttala oss om dem Vi voro ändå förströdda under hälsningsta- len i Palais des Académies.
Varken Ord- föranden Amadeo Giannini, som ser ut som en Iiten Mussolini, eller lord Cecil, kongressens initiativtagare, kunde formå de par hundra deltagarna att glömma Seitz, Otto Bauer, Dollfuss och de många namnlösa aktörerna I den österrikiska tra- grovs de dödade.
Innan jag lämnade Paris för att fara gedien Kongressen &gt;till försvar för freden&gt; är till en fredskongress i Bryssel, var Paris sig likt igen, som det heter, men nu skre- inkallad av den internationella samman- I Amerika är det vanligt att även de förmögna männen arbeta många timmar.
Sådana män kunna na- turligtvis inte tänka sig någon ledighet för löntagare annat än som ett grymt ko tidningspojkarna ut nyheterna om straff i form av arbetsloshet.
Aven for händelserna i Österrike Nar jag var I Wien 1920, undrade jag sina egna söner vill de inte veta av någon ledighet.
Men fastän de låta sina söner var dag, varför rutorna i dess lyxbutiker arbeta så hårt, att de inte få tid att bli voro hela Men den gången voro social- civiliserade, ha de ingenting alls emot att demokraterna vid makten I landet, nu deras fruar och döttrar göra ingenting.
skulle de drivas bort aven från staden Det snobberi med sysslolöshet, som i ett Wiens regering Att detta inte skulle aristokratiskt samhälle utstr äcker sig till kunna ske lika snabbt och motståndslöst som när deras tyska kamrater kördes båda könen, är i ett penningvälde begrän- bort, det visste man Men ingen förbe- sat till kvinnorna sin lediga tid (Forts. å sid. 3).
slutningen av föreningarna för Nationer- Det är förlåtligt om detta inte säger svenska läsare någonting, ty den svenska föreningen för Nationernas förbund är som död, även om den ännu skulle officiellt existera, vilket jag inte vet Men i vissa länder spelar den en roll, i England t o. m en stor roll, med en miljon medlemmar Dessa föreningar representera en regeringarna närstående folkförbundspacifism, oftast understödd (Forts å sid 3).
redelse hade ändå kunnat härda en att nas förbund.
TIDEVARVET Radikal politisk veckotidning.
REDAKTÖR: Carin Hermelin.
D e n 24 F e b r.
1934.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
Ned med vapnen!
Det n y a ö s t e r r i k e, som h a d e f r a m - gått ur k r i g, revolution o c h inflation v a r bankrutterat, lemlästat, hungran- de, med förtvivlad b o s t a d s n ö d o c h lamslaget näringsliv.
O c h ä n d o c k blev d e t en plats i världen, d ä r po- sitivt gott v ä x t e ur katastroferna.
D e t visade ett folk, som trivdes med sin avväpning, v a r s r ä t t a element tycktes v a r a att gå in i d e t civila l i - vet, mänskligt, vänligt, obyråkratiskt o c h barnkärt.
Där g i c k » den n y a skolan » fram genom hela rikets all- m ä n n a s k o l o r som en frisk, m ä k t i g rörelse, v ä l b a l a n s e r a d o c h med konstens livgivande källsprång por- a n d e f r a m överallt.
Där t r ä f f a d e s uppfostrargeniet Aichhorn som » en n y s a n d e j u l g u b b e » på de olika Wiener-bezirkens rådfrågningsstäl- len a n g å e n d e svåruppfostrade barn - han, Aichhorn, som förvandlat Österrikes största tvångsuppfost- ringsanstalt till en läkedomsplats för tusentals ohanterliga, olyckliga u n g - domar.
O c h d ä r byggdes - i alla städer, ej b a r a i W i e n, utan känn- bara u p p o f f r i n g a r f ö r någon - d e s - sa v ä l d i g a bostadshiis kring v a c k r a planteradc g å r d a r, d ä r verkligen » de fattiga » kunnat flytta in, t y hyrorna ha varit tillräckligt låga.
E n t u s i a s m, obetingad insats a v initiativ- och a r b e t s k r a f t o c h av strid för s a k e n s skull h a r varit v a d som krävts o c h givits av ledarna, större och s m ä r r e, f ö r d e s s a rörelser.
Man tänkte en g å n g, att även om den socialdemokratiska majoriteten i W i e n o c h i förbundsriksdagen måste v i k a f ö r en a n n a n, skulle d o c k b o - stadshusen stå kvar, hyreslagen bli o r u b b a d o c h d e n f r i a skolan, den genomgripande förståelsen f ö r b a r n o c h u n g d o m, ej k u n n a utrotas.
Nu är allt sönderskjutet, bokstavligen och andligen.
O c h o r s a k e n till des- sa strider är helt enkelt v a d som än- nu h o s alla civiliserade f o l k ä r s j ä l v - Reaktionen Nykterhets mot kvinnorna.
folkets D et förnyade angreppet vid årets riks- utredning beträffande äkta makars sam- dag ' ' från hr Nyblom och vissa hans tidiga anställning i statstjänst, eller vad som oegentligt nog brukar kallas » dub- belanställning ».
Hr Bengtsson framhål- ler därvid vilka » missbruk som florera » på detta område.
Hr Meyerhöffer begär medgivande i varje särskilt fall för gifta kvinnor att få inneha allmän tjänst och hr Weijne begär utredning om viss inskränkning i tjänst- göringen, exempelvis halvtid, gällande för alla men, som motionären framhåller, » i praktiken torde det dock komma att bli de gifta kvinnorna som mest använde sig av den givna möjligheten,.
medlemsskydd.
I meningsfränder på gifta kvinnor i stat- lig och kommunal tjänst, ä r inte det en- da tecknet på reaktionens landvinningar.
Medan hr Nybloms motion går ut på ut- redning angående olika möjligheter att » förmå de gifta kvinnorna att frånträda sina tjänster, har en liknande, ehuru nå- got mindre grovt formulerad tankegång kommit till uttryck i motioner i andra kammaren bl.a. av högermännen hr Bengtsson i Kullen, hr Meyerhöffer, den tränade motionären på området hr Sand- ström samt - i betydligt mildrad form - av socialdemokraten h r Weijne.
Hr Bengtsson begär utredning för det första angående begränsning av bisyss- losystemet inom statsförvaltningen, d.v. s. begränsade möjligheter för en och sam- ma person att inneha flera befattningar I samband med detta föreslår han även k l a r s a k: krigsberedskapen.
K r i g s - b e r e d s k a p, väpnad skräck, som all- tid med stel blick s ö k e r k o m m a en hästlängd f ö r e motståndaren - o c h så faller det första skottet.
En strid kan dock k ä m p a s u t o c h försonas.
M e n i d e s s a striders spår g å r något ondare ä n till o c h med krigsberedskapen: fascismens anda.
F a s c i s m e n, liksom nationalsocia- lismen, s t r ä v a r överallt ytterst att förvandla land och folk till e t t oklan- derligt fungerande krigsredskap.
Den italienska fascismen b e r e d e r s i g f.n. för k r i g mot Jugoslavien.
D e t g ä l l e r a t t h a en pålitlig b a r r i ä r mel- lan d e t t a land och d e s s blodsförvan- ter i T j e c k o s l o v a k i e t, liksom en b a r - riär mot Tyskland.
En sådan b a r - riär blir bäst s ä k r a d g e n o m e t t f a s - cistiskt Österrike-Ungern.
Därför uppmuntrades d e ö s t e r r i k i s k a hem- värns-förbunden, d ä r f ö r k r o s s a s, n ä r så befinnes Iämpligt, en hel kul- turvärld: det omilitäriska, m ä n s k - ligt och konstnärligt b e t o n a d e Öster- rike, som tappert s t r ä v a d e att om- sätta mänskligt-sociala ideal i verk- ligheten.
M y c k e t h a vi - h a r världen h a f t att lära a v d e t t a Osterrike, som nu håller på att strypas.
Dess förfär- l i g a sista strid b o r d e l ä r a OSS att se o c h u p p f a t t a innebörden i en g a m - mal lösen f r å n en österrikisk kvinna: Ned med vapnen!
Det ä r skäl i att påminna sig att dessa ideliga försök till undergrävande av gif- ta kvinnors arhetsrätt måste få farliga följder för den kvinnliga arbetskraften så- som sådan - genom att brännmärka den som andrarangskraft - och därmed bli ett angrepp mot kvinnans medborgerliga ställning i sin helhet.
samband med den moderna teknikens utveckling har skillnaden i olycksfalls- frekvensen bland de helnyktra å ena och icke-helnyktra å andra sidan blivit allt mera tydlig.
Särskilt har motortrafiken ställt denna skillnad i öppen dag.
För att tillvarataga de helnyktras in- tressen samt för att få ytterligare mate- rial till siffermässig belysning av dessa förhållanden, arbetar sedan något år till- haka försäkringsbolaget Motorförarna i Stockholm, vilket bildats av helnyktra motorförare.
Då resultatet av detta arbete varit syn- nerligen gott, har man nu gått in för att åt hela den svenska nykterhetsrörelsen skapa en försäkringsform för olycksfall som giver medlemmarna i resp. organisa- tioner större fördelar än vad som någon- sin tidigare erbjudits nykterhetsfolket.
Vi förmoda, att Nykterhetsfolkets Med- lemsskydd, som försäkringsformen kallas, skall mottagas med tillfredsställelse bland medlemmarna i de olika organisationerna.
Ideal omsatta i 40 kr i månaden.
Största delen av denna avgift gäller förbättringar, såsom hiss, 3 schillings av detta belysning o.s.v. belopp, eller c:a 1:75 i svenska pengar, utgöres av skatten.
För de små vånin- garna på ett rum och kök, tambur och (F o r t s.
fr. sid. 1).
w.c. betalar man en halv schilling eller honom och bett honom berätta något närmare om den moderna bebyggelse, omkring trettio öre pr månad i sådan som nu på flera ställen blivit så tragiskt hostadsskatt.
- Det har också påståtts, säger pro- skövlad under inbördesstriderna i Öster- rike.
Vi träffa professor Frank samma fessor Frank, att Wiens bostadshiis skulle dag som han, efter ett slutfört uppdrag vara alltför påkostade och dyrbara.
De för en stockholmsfirma, ämnar återvända är tvärtom mycket billigt byggda, i jäm- till Wien.
Professor Frank, som utom sin förelse med svenska förhållanden rent av verksamhet som arkitekt, ä r känd som primitiva.
Det finns varken värme, bad- rum eller hiss, man eldar i järnkaminer.
als Sym- författare till arbetet Architektur bol och som en glänsande och oerhört Däremot finns vattenledning och gas.
Till uppskattad föreläsare, gör intryck av en största delen utgöras lägenheterna av två kulturmänniska i ordets bästa mening, en standardstorlekar på resp. ett rum och samlad personlighet med värme och djup, kök om sammanlagt 36 kvm.
samt två som i sitt sätt att uttrycka sig ådaga- rum och kök på 45 kvm.
utrymme.
Om- lägger genomgående kunskaper och in- kring tre procent av lägenheterna ä r stör- re bostäder, avsedda för barnrika famil- tresse för saken.
Professor Frank påminner om att det jer.
Till skillnad från Tyskland, där det är tio å r sedan det sociala bostadsbyg- trots allt bostadsbyggande i städer som gandet började i Wien.
Det skedde un- t. ex. Frankfurt am Main, ändå aldrig der en tid av våldsam inflation - alla blev arbetarna som hade råd a t t bo i de samhällsgrupper förlorade sina pengar, nya lägenheterna, har det i Wien verk- varför skulle då husägarna ensamma få ligen varit arbetarna, som hott i dessa behålla sina?
Och dessutom ha tillfälle bostäder.
överallt funnos också barn- att spekulera i bostadsnöden.
S å genom- krubbor och liknande anordningar, som fördes genom riksdagens beslut för hela underlättade för föräldrarna att sköta ett Osterrike en hyresskyddslagstiftning, som arbete utom hemmet.
- Det ä r sannolikt att hyrorna nu innebar att hyrorna togos bort och endast en avgift till husägaren kvarstod, avsedd börja gå upp, fortsätter professor Frank.
för husets underhåll och omkostnader.
Och som största delen av Wiens arbetare Därtill kommer en skatt, en bostadsskatt, är arbetslösa, är det omöjligt att veta hur som går till det allmänna och oavkortad de då skall kunna ho kvar i bostäderna.
invändes till uppförandet av nya bostä- Dollfuss har visserligen alltid förklarat sig vara arbetarvänlig och vid varje val der.
- Är nu denna skratt i verkligheten så ha de kristligt-sociala haft de låga hy- betungande, som man på olika håll har rorna på sina valprogram.
Men Dollfuss talar endast om att återgå till oden gamla velat göra gillande?
Professor Frank talar om ett exempel, godo tid, när bonden och hans dräng åt hans egen våning i Wien.
1914 betalade ur samma skål ».
Men, slutar professor han för den 120 österrikiska kronor, d.
Frank, han har aldrig gjort en praktisk v.s.
omkring 100 svenska kronor i må- handling för programmets förverkligande.
verkligheten.
naden.
Nu betalar han för samma våning C.H.
Evrytmiundervisningen i en folkskoleklass.
Till sysslolöshetens lov.
Några erfarenheter.
n väldig uppfostrare till a t t höra t a r av den rikaste barnasjäl.
» E och se, till a t t gripa om värden som icke kan tagas ifrån en, är evryt- mien », står det i en artikel a v Honorine Hermelin i n:r 4 av Tidevarvet.
Efter- som mina skolbarn - 2:dra klass små- skolan ä r nog lyckliga att ha kom- mit in under evrytmiens fostran, vill j a g gärna, på Tidevarvets uppmaning, be- rätta något om dess verkningar.
Vid mitten av förra höstterminen bör- jade evrytmilärarinnan fru Astrid Fryk- man övningarna, som pågått en gång, ibland två gånger i veckan.
Lektioner- na har ä g t rum omedelbart efter skol- dagens slut.
Föräldrarna har ställt s i g förstående till saken.
Barnen har redan från början verkat mycket intresserade, pojkarna inte minst.
E t t par pojkar väg- rade först a t t deltaga.
Men inte härdade d e ut länge med avståndstagandet!
En - När den lille pojken kan säga: Det vore bättre a t t få dö, mamma, för det ä r så svårt att leva - då förstår man, att han omedve- tet lidit av den bristande balansen mellan Så kom evrytmien.
kropp och själ.
Svårt var det för honom - men roligt ändå.
Han är omusikalisk och har inget - sinne för takt och rytm.
Men han har energi!
Och hur det är, så börjar föt- terna lyda.
Stavövningarna var också ett problem.
Men nyttigt var det för de små tafatta händerna att sluta s i g kring kopparstaven och stärkande för de svaga armarna a t t utföra alla rörelserna med den.
När barnen i den .energiska ana- pesten » med strålande energi sträcka ut sina armar och slå ihop händerna så det klatschar om dem, sträcker den här lille pysen ut sina armar som ett par ängs- a v dem, en riktig liten rustibus förresten, frågar nu rätt som det är, om j a g säkert kan lova, att de får ha evrytmi ända tills d e slutar skolan.
Han ville helst hålla på » hundra miljoner år ».
Och nog öns- kar j a g, att j a g kunde lova honom, så stort värde sätter j a g på evrytmien som uppfostringsmedel.
liga trevare för att lika hastigt dra dem tillbaka igen, liksom förskräcktes han över a t t ha vågat s i g så långt ut i den kalla världen.
Men allt längre och längre vå- g a r han sig.
Och har man sett på ma- ken!
Tråden g å r inte alltid ur nålen, pennan faller inte så ofta ur handen, bok- stäverna blir inte längre så darriga och arbetet ersättes inte alls av drömmerier.
Och när snön sist kom och j a g fick s e den lille grabben ta händerna fulla och med kraftiga tag och under ljudligt skratt mula kamraterna, då tänkte j a g i tack- samt hjärta, att nu var det kanske ändå inte så svårt a t t leva längre!
vrytmien verkar frigörande och hjäl- per de blyga barnen att ge uttryck åt sitt väsen.
J a g har t. ex. en flicka, tyst, stilla, tillbakadragen.
Hon ger mest enstaviga svar.
En hel mening vore en för lång seglats!
Blygheten gör henne stel och liksom låser fast hennes armar vid sidorna.
I evrytmien glömmer hon sig själv.
Allt mjukare blir rörelserna, allt rödblommigare kinderna, hon ler för s i g själv och hela hennes ljuvliga väsen träder fram i all sin innerlighet.
vrytmien g e r barnen en stark känsla för takt och rytm och det återverkar i sin tur på både gymnastik och sång.
Alla de versmått barnen g å r efter och verkligen med hela kroppen får känna och uppleva, måste förbereda en inifrån kommande förståelse för dikten.
Alldeles påfallande har barnen på sista E Lille Fred.
vrytmien verkar stärkande och g ö r kroppen till ett lydigare redskap för själen.
E n av mina små pojkar, lille Fred, h a r varit ett talande exempel på dishar- moni mellan kropp och själ.
Han är liten E och klen, hans händer och armar vågar s i g liksom inte fram, han har förskräckt krupit in i sig själv, och när det blivit för mödosamt, har han förlorat sig i dröm- merier.
Svårt har det varit för honom a t t hålla i pennan, än svårare att skynda sig, och a t t träda på nål och tota till stygn har varit så gott som omöjligt.
Men har det gällt att ge ett klokt svar, då har den lille parveln inte blivit efter, och i kristendomen har man fått se glim- (Forts. fr. sid.
1.)
Jag medger, att förmågan av ett klokt utnyttjande av fritid är ett resultat av civilisation och uppfostran.
En människa som bara har arbetat hela sitt liv, får det långtråkigt, om hon plötsligt blir sysslo- lös.
Men utan en väl tilltagen fritid, kan människan inte bli delaktig i de bästa skatterna.
Proletariatets seger i Ryssland har en När vi slutat, säger min lilla Olle, han med kopparhhret och kvicksilvret i krop- del punkter gemensamt med feminister- pen: Läs alltihop, fröken!
- Vet du, det nas seger i en del andra länder.
Under ä r för långt och för svårt för er än så årtionden hade männen erkänt kvinnor- länge.
- Läs det ändå, fröken1 - Ja, nas överlägsna ljuvhet och tröstat dem fröken läste ändå.
- Och när hela Jesaja för deras underlägsenhet genom att på- 40 kap. var till ända, utbrast han ur sitt stå, att kvinnlig ljuvhet är bättre än makt.
hjärtas djup: Så vackert det var!
Och Till slut beslöto sig feministerna för att det sista var allra vackrast!
- S å kan äga bådadera, emedan pionjärerna ibland inte, enligt min tanke, en liten bråkstake dem trodde allt vad männen sagt dem an- säga och göra, om han inte fått sina öron gående önskvärdheten av dygd, men icke upplåtna.
vad de sökt intala dem angående värde- lösheten av politisk makt.
Något lik- nande har hänt i Ryssland vad beträffar kroppsarbetet.
Under åratal ha de rika och deras hjälpredor skrivit och lovpri- sat det shederliga kroppsarbetets, de ha besjungit det enkla livet och bekänt sig till en religion, som lär, att det är Iät- tare för de fattiga att komma till himlen än för de rika.
Och på det hela taget ha de arbetat på att få kroppsarbetarna att tro, att det är något särskilt fint med deras yrke, precis som männen ville få kvinnorna att tro, att det var något sär- Olle.
vrytmien g ö r språkljuden levande för skilt fint med deras sexuella slaveri.
I barnen och g e r dem - omedvetet Ryssland har allt detta tal om kroppsar- än så länge - en glimt av språkets in- betets överlägsenhet blivit taget på allvar nersida, språkets själ.
Många vuxna med den påföljd att kroppsarbetaren ä r människor reagerar med ovilja, liksom j a g mera hedrad än någon annan.
I Västerlandet ha vi olika sätt att be- själv gjort, inför de rörelser, som evryt- mien har för de olika språkljuden.
Men handla detta problem.
Vi göra intet för- E tiden visat sig ha öra men, skönheten i t. ex. en psalm.
De tar det nar på ett nytt sätt.
- Folkförbundets demokratiska struktur.
Därför är det j u lite underligt a t t denna, demonstration sker under ordförandeskap av en italienare, eftersom hans land just vill skapa en grupp inom förbundet av högre-rang-stater.
Likaså är det under- l i g t att förre stortingspresidenten Ham- bro, känd av alla folkförbundsvänner för sin negativa, reaktionära inställning, ska spela så stor roll vid konferensen.
Det andra huvudämnet vid kongressen är kravet på internationalisering a v ci- vilflyget och skapandet av en internatio- nell luftpolis.
Den allmänna stämningen tycks vara för detta.
I varje fall är led- E barnen reagerar inte alls på det sättet.
För dem är det naturligt.
Det ä r högst intressant att iakttaga hur de får en för- kärlek för vissa ljud, liksom också vilken olika karaktär samma ljud får hos skilda barn.
Barnen har med stort intresse i evryt- mien utfört dikter, vokaliskt eller kon- sonantiskt.
Detta har i sin tur börjat återverka på läsningen, så att intresset vaknat för att forma orden och låta varje ljud komma till sin rätt.
Evrytmien g ö r rikare.
Den g e r barnen andliga gåvor, / är dem att lyssna inåt och framför allt - stämmer deras sin- hen till vördnad och andakt.
Agnes Gustafson.
- sök till ekonomisk rättvisa.
En stor del av all arbetsprodukt går till en liten del av befolkningen, av vilka många inte alls utföra något arbete.
T a c k vare frånva- ron av kontroll över produktionen pro- ducera vi massor av saker som inte be- hövas.
En stor procent av arbetare låta vi g å sysslolösa, emedan vi inte behöva deras arbete, därför att återstoden får ar- beta för mycket.
Och när alla dessa metoder visa sig omöjliga, så ställer vi till med ett krig.
Vi låter en massa människor tillverka sprängämnen, och en mängd andra lär vi att låta dem explodera, precis som vi vore barn, som just upptäckt fyrverkeriets tjusning.
Genom att kombinera alla des- för dem att ständigt finna på nya planer, varigenom fritiden offras för produktivi- Vi arbeta med en del material, som äro nödvändiga för vår existens, men därför kan detta arbete i och för sig aldrig i livet upphöjas till ett mänsklighetens mål.
För om så vore skulle j u vilken rallare som helst vara av större värde än Shake- speare.
Det är två orsaker, som vilselett vår uppfattning härom.
Först och främst niidviindigheten att få den fattige att kän- na sig nöjd med tillvaron - något som i tusentals å r förmått de rika att predika arbetets ära, medan de själva noga akta- de sig för att bli delaktiga av denna ära.
Och för det andra ha maskinerna ännu nyhetens behag; de väcka vår förtjus- ning genom de snabba förändringar av jordytan, som de åstadkomma.
Man menar, att en knappt tilltagen fri- tid ä r behaglig, men att människor inte skulle kunna fylla ut sin dag, om de bara skulle arbeta fyra timmar av tjugufyra.
Till en viss grad förhåller det sig verk- ligen så, och det är civilisationens för- bannelse.
Nutidsmänniskan anser inte, att en sak skall göras för sin egen skull utan för något annat.
Allvarligt sinnade personer t. ex. tala jämt om den förkast- liga vanan att g å på bio: det leder ung- domen in på brottets väg.
Men allt ar- för klangen, ryt- s a metoder lyckas vi hålla den upp- En värdig och ståtlig demonstration fattningen vid liv, att menig man bör ha en bibelvers eller emot fascismens våldsmakt hade på ons- in i sig och lyss- dagen anordnats av Stockholms arbetar- en mängd kroppsarbete på sin lott.
bete, som erfordras för att uppföra en J a g läste härom- kommun och Fackliga centralorganisa- I Ryssland måste detta problem lösas biograf, det är respektabelt, ty det är ar- tion.
Högtidligt avtecknade sig de röda dagen Jes.
40:26: fanorna och det svarta tåget emot kvälls- Lyften upp edra ögon mot höjden och himmeln, och Internationalen klingade som sällan i Stockholm.
150 organisntio- sen: ner deltogo.
Blyertsbrev från en resa.
(F o r t s.
fr. sid.
1.)
a v statsbidrag.
Meningen med denna kongress skulle vara att formulera de krav med avseende på Folkförbundet, den internationella säkerheten och avrust- ningen, som regeringarna kunna tänkas gå med på inte mycket alltså.
Det gäller då först att göra front mot angreppen på Folkförbundet.
Den engel- ska, franska och neutrala meningen är i allmänhet mot alla förslag a t t försvaga vem har skapat allt detta?
Det har han som för härskaran däruppe fram i räknade hopar.
Han nämner dem alla vid namn; S å stor är hans makt, så väldig hans kraft, a t t icke en enda utebliver.
ningen enig och beslutsam och ingen vill höra på om man opponerar sig och fram- ställer sina betänkligheter.
Det tredje diskussionsämnet gäller av- rustningen, men den har ännu icke varit uppe till behandling, det sker först i mor- gon, kongressens sista dag.
Men medan j a g skrivit detta, har j a g hunnit ett långt stycke in på denna dag och det är tid a t t sluta.
Efter långa för- handlingar med föredrag om sanktioner och luftpolis, satt j a g i e t t långt sam- manträde i resolutionskommittén, dirige- rat av lord Cecil och excellensen Gian- nini, grånade i folkförbundets tjänst och blott alltför verserade i alla dess laby- rinter.
Sedan upplevde j a g att i Hôtel de Ville vid en mottagning för oss av borgarråden, få t a borgmästare Max i hand.
Den lille enkle grå herrn är ju historisk, därför a t t han hela kriget satt i tysk fångenskap för passivt motstånd mot ockupationen.
Och det var också drömlikt, att just nu, under skuggan av inbördeskrig och un- der allt tal om nya krig, erinras om hur marken ännu ej hunnit svalna efter den sista stora branden.
Elin Wägner.
klassen åtnjöt fördelar, som inte hade sin Kom ihåg de ständiga undertrycka, begränsa sina Öppet brev till sympatier och finna på teorier, som i nå- gon mån kunde berhttiga deras privile- gier.
Men trots alla avigsidor har dock Prenumerera på posten - eller den fria klassen skapat nästan allt det är man genom tidningspressen fått direkt genom Tidevarvets exp.
vi kalla civilisation, De odlade de sköna konsterna och upptäckte vetenskapen.
De N det stora antal motioner, som Triewaldsgränd 2, Stockholm, skrevo böcker, uppfunno filosofier och skall behandlas v i d innevarande riksdag, erfor man en viss trygghetskänsla vid Postgironr.
1544 - eller ring förfinade de sociala förhållandena.
Till tanken på, att våra riksdagsrepresentan- tel. 20 48 42, så hämta vi av- och med de undertrycktas frigörelse har ter ta sitt arbete på allvar.
Det är den giften.
vanligen letts av denna högre stående av Eder träckta motionen angående gift klass.
Utan den fria klassen hade mänsk- kvinnas anställning i stat och kommun, bete.
och man tjänar pengar på det.
Den ligheten aldrig höjt s i g ur barbariet.
som för tillfället intresserar mig.
Jag Men denna metod med en ärftligt fri tror helt säkert, att motionen är välment, uppfattningen att allt önskvärt arbete är men jag ställer i tvivelsmål, om den är sådant som inbringar profit, h a r alldeles klass, var dock utomordentligt slösaktig.
välbetänkt, och jag anser den korttänkt.
förvirrat våra begrepp.
Slaktaren, som Ingen medlem av klassen hade lärt sig att Det talas i motionen om dubheltjänst och förser oss med kott, och bagaren, som ger vara flitig, och klassen som helhet var mångsyssleri.
Man är ju van att fä höra, oss bröd, äro värdefulla medborgare, i n t e särskilt intelligent.
Den kunde vis- att det är en lycka att bli gift, men Ni prenumerationen för 1934 emedan de förtjäna pengar.
Men när vi Sta den föda de försett oss med, så anses det endast för att därur hämta styrka till vårt arbete.
På det hela taget tycks det vara en dygd att förtjäna v i böra göra Riksdagsman Nyblom.
källa, Det torde e j vara obekant för Eder, att äktenskapet i och för sig ej är en ekono- misk garant.
I det avseendet kan det, bildlikt talat, jämföras med ett hus, som bygges på lösan sand.
Liksom det i na- turen inträffar oväntade katastrofer så kan det även ske i hktenskapet.
Om den dagen och om den stunden vet ingen: i dag röd, i morgon död.
Men vad vi där- emot på grund av långvarig erfarenhet veta lir, att så länge man lever, behöver man dagligt bröd och att för detta be- hövs en inkomst.
Jag förstår, att det Iå- ter egendomligt för Eder, man den gifta kvinnan utgör intet undantag härutinnan.
Jag vet ju inte alls, om det är Eder serligen frambringa en enda Darwin, har tyvärr nog rätt Och i, att det mänga gån- vad mångsyssleri åsikt, men man hör ofta, att de gifta ger blir en tjänst.
men mot honom måste ställas 10,000-tals (t. o, m. utan t kvinnor, som så behöva, skulle få inneha befattningar.
Jag undrar bara, om i så godsägare, som aldrig tänkte på något in- så finns det väl i fall till de vanliga föreskrivna ansök- telligentare än rävjakt.
Numera ha vi grad ägna sig universiteten, som på ett mera systema- kvinnor, som arb ningshandlingarna skulle bifogas avskrif- pengar och en last att ge ut dem, Men tiskt sätt skall göra, vad den fria klassen skilt om det där finns barn och det sak- ter av lånehandlingarna och att dessa skulle få fälla utslaget?
nas hjälp.
detta är j u något ahsurt, eftersom det är förr gjorde händelvis och som en bipro- I en intressant radiodiskussion härför- leden framhölls, att gymnasiet har två de två sidor, varav en transaktion består.
dukt.
Detta ä r ju en stor fördel, men den Lika väl skulle man kunna säga, att nyc- har sina avigsidor.
Universitetslivet är bli vänligare och få inte så stor lust till parallella mål.
Jag skulle vilja uttrycka keln är en bra sak, men nyckelhålet ä r så o l i k t livet ute i världen, att människor, att förfölja och misstänka varandra.
m i g på likartat sätt, d ' det gäller ' d ' av ondo.
Individen i vårt samhälle strä- som leva i en akademisk miljö gärna leva Lusten till krig försvinner dels på grund utom Ge- var oavbrutet efter att få pengar, medan det sociala ändamålet med hans arbete består i konsumerandet av vad han pro- ducerar.
Det är denna skillnad mellan individen och det sociala ändamålet med omedvetna om vanligt folks liv och förut- sättningar.
Dessutom ha de ett sätt att uttrycka sig, som vanligen berövar deras åsikter det inflytande, de borde ha på de breda lagren.
En annan nackdel är, att härav, och dels emedan det innebär långt och hårt arbete for alla.
Godhet är den moraliska egenskap, som världen bäst be- höver, och godhet är följden av lugn och säkerhet, inte av ett liv i kamp och hårt hans arbeta, som gör det så svårt för universitetsstudierna gå i bestämda ba- arbete.
De moderna produktionsmeto- människor att tänka klart i en värld, där nor, och att en originell begåvning är derna ha gett oss möjlighet till lugn och den lockande profiten är den tändande dömd att bli undertryckt, De akademiska säkerhet för alla Men i stället ha vi gnistan för all verksamhet.
Vi tänka institutionerna äro därför, trots den nytta valt överarbete för några och svält för alltför mycket på att producera och allt de göra, icke de verkliga väktarna för de övriga.
Hitintills ha vi fortsatt m e för litet på att konsumera.
En följd här- .civilisationens intressen i en värld, där att vara lika energiska, som vi voro före av blir att vi fästa för Iite vikt v i d njut- var och en utanför dess murar är alltför maskinernas tid.
Det är dåraktigt av ning och enkel lycka, och att vi vid pro- upptagen för att hinna ägna sig åt gagn- oss.
Och det finns inget skäl att fort- duktionen inte räkna med det behag kon- rika forskningar.
sätta med denna galenskap.
sumtionen innebär.
Slut.
När jag föreslår, att antalet arbets- timmar skall reduceras till fyra, så me- nar jag inte, att all den övriga tiden skall tillbringas i absolut lättja.
Jag menar, att fyra timmars arhete skall berättiga människan till allt, som är nödvändigt for hennes existens, och att hon skall få för- bruka resten av sin tid på sätt, som hon själv anser lämpligt.
Ett ofrånkomligt drag i ett sådant socialt system skulle vara, att skolbildningen påginge under längre tid än nu, och delvis måste syfta till att väcka sådana anlag, som kunde sätta människorna i stånd att på ett klokt sätt utnyttja sin fritid.
Jag tänker då inte huvudsakligen på sådana ting, som kan kallas » högintellektuella&gt;.
Folkdan- serna ha dött ut utom på en del avlägs- na platser, men de impulser, som gåvo upphov till dem.
måste ju ännu finnas kvar i den mänskliga naturen.
Stadsbe- folkningens nöjen ha huvudsakligen blivit passiva: gå på bio, se fotbollsmatcher, höra radio o. s. v. Detta beroende på att dess aktiva energi är helt tagen i bruk av arbete.
Om de hade mera fritid, skulle de åter finna på nöjen, varav de kunde taga aktiv del.
nom detta får arbete aldrig draga giltiga slutsatser, om man Det synes mig, som om Ni, herr mo- tionär, vore inne på farliga vägar.
I ett demokratiskt land skall väl lagstiftningen ha rätten, e j väldet, som bakgrund.
Så blir inte förhållandet om skötsamma, oförvitliga medborgare utsättas för en särlagstiftning, som tvingar dem att läm- na ett arbete, för vilket de ha fallenhet, intresse och en många gånger dyrbar ut- bildning.
Det enda för dem graverande, som Eder motion anför, är deras gifter- mål.
Kommer Eder nästa attack att rik- tas mot ogifta kvinnliga befattningshava- på äktenskapsfrekvensen.
Man kan ju re i statlig och kommunal tjänst?
visserligen resonera som salig Dumbom: Förbindligast att av äktenskap de bästa, de äktenskap Rut Hemberg-Malm.
som ej bli av.
Men detta kan val knap- Malmköping i febr.
1934. past vara ett statsintresse?
den mest spridda eftermid- dagstidning som utkommer i Malmö.
är har också den största fasta Upp- lagan av alla eftermiddagstidningar som utkomma i S ö d r a Sverge.
bygger helt på g o d a t r a d i t i o n e r, läses inom alla samhällsklasser och räknas numera som en av de stora tidningarna i landet.
Arbetet T I D E VA R V E T visa som sig.
få tillfälle Vanligt att folk, leva män ett och lyckligt kvinnor, liv, hemmet.
komst, dels tillfälle att erhålla vitaminer i andlig måtto, om uttrycket tillåtes mig.
Det sistnämnda värdet, som ej är det minsta, kan ej evalveras i pengar.
Hon kan genom detta ge samhället ett värde- fullt tillskott, antingen omedelbart genom sitt arbete eller medelbart genom hem- met.
Det vore ett slöseri av staten att avhända sig denna tillgång.
När jag skrev, att jag anser Eder mo- d korttänkt, menade jag därmed, att Ni inte satt Eder in i, hur en lagstiftning i av Eder önskad riktning skulle verka I ett samhälle, där ingen tvingas att arbeta mer än fyra timmar om dagen, ka,, var och e n, som är vetgirig, ägna sig åt vetenskap.
Och varje målare kan måla utan att svälta, hur utmärkta hans tavlor än äro.
Unga skribenter behöva i n t e dra uppmärksamheten till s i g genom sensationell skräplitteratur - de göra detta för att säkra sin existens, innan de kunna tänka på verklig konst.
Men när de äntligen blivit ekonomiskt oberoende, ha de vanligen förlorat både smak för och förmåga att framställa något monumen- talt -.
De personer, som genom sitt yrke blivit intresserade för en viss gren av ekonomi eller politik, kunna ägna sig däråt utan den akademiska världsfrån- vändhet, som utmärker våra universitets- utbildade nationalekonomers arbeten, Me- dicinare fa tid att Iära sig något om de framsteg, som gjorts på deras område.
Lärare behöva inte Iängre kämpa så ur- sinnigt för att Iära bort, vad de själva Iärde s i g i sin ungdom, men som under tiden visat sig vara osant.
Framför allt kommer det att råda lycka och glädje i livet i stället för förstörda nerver, trötthet och dyspepsi.
Det arbete, som kräves, kommer att vara tillräckligt I forna tider fanns det en liten fri klass för att göra fritiden behaglig, men det och en stor arbetande klass.
Den fria kommer inte att överanstränga.
Och när människorna inte längre känna sig ut- tröttade under sin fritid, så längta de inte Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stockholm.
bara efter sådana nöjen, som äro passiva och förslöande.
Åtminstone en procent REDAKTION: Telefon 20 48 42.
Mottagningstid av dem kommer antagligen att ägna sin 10-12. fritid i t allmännyttiga studier.
De bli EXPEDITION: inte heroende av dessa studier för sitt Telefon 20 48 42. e.
Kontorstid m.
Postgiro kl. 10-12 1544. f. m., 1-4 uppehälle, deras originalitet blir inte klavbunden, och de behöva inte nödvän- PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: -, halvår kr.
3: 25, digt trampa i sina föregängares fotspår.
kvartal kr.
1: 75.
Lösnummer 15 öre.
Men det är inte bara i dessa utomordent- ANNONSPRIS: liga fall, som fördelarna med fritid skall I text 25 öre per millimeter.
Zetterlund S t &amp; o Thelanders c k h o l m Boktryckeri-A.-B.
1934 &gt;Gudskelov, att jag inte har någon flicka, det säger jaga, sa en familjefar med ärlig övertygelse, då samtalet en gång rörde sig om nazismen.
Det före- faller kanske som en egendomlig glädje- men yttrandet ger oss en tanke- vad min Eder motion om gif- ställare.
I ta kvinnors anställning i statlig och kom- munal tjänst är inspirerad av nazismen, vet jag ju inte.
Men Ni märker väl, herr motionär, att den är klart nazistisk?
För m i g framstår det lika ahsurt att motio- nera om, att alla gifta kvinnor, oberoen- de av sin läggning, sitt intresse och sin utbildning, skola sköta hushällsarbete.
som att motionera om att alla gifta män skola ägna sig åt modernäringen jord- bruket och tillhöra bondeförbundet.
Min uppfattning om det arhete, våra folkrepresentanter ha sig förelagt har va- rit, att detta skulle ha positiv karakthr.
Eder motion har ej denna egenskap.
Ar- betslösheten och nöden komme fortfaran- de att husera: de flytta endast från en lägenhet till en annan.
Det är väl inte detta, som är ett samhällsintresse?
N i - got som däremot är av allra största vikt för vårt samhälles bestånd är, att den äktenskapliga institutionen skyddas.
Det- ta sker Inte därigenom, att de, som däri inträda.
utsättas för restriktioner och be- straffningar.
Taxeringskalendern lämnar uppgifter om våra inkomster, men vi kan- na därför inte till de ekonomiska förbin- delserna och förpliktelserna.
Man kan I en väl genom- t ä n k t annonsplan finnes A r b e t e t har endast en upplaga med en medelbruttoupplaga per utgivningsdag av 29,740 ex., varav den fast abon- nerade upplagan är 25,111 ex., enligt gsutgivareföreningens formulär.
