# ID: svediakorp-per3704
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,369
# sentences: 537
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
M Å N D A G E N DEN 12 FEBRUARI UPPHAVDES OSTERRIKES FOR- FATTNING - efter hotfull påtryckning från de fascistiska Heimvehr-förbanden under furst Starhemberg, vilka dock ända sedan september regerat Dollfuss genom vicekansler Fey.
Därmed upphävdes ock- så staden Wiens självständighet som del- stat och dess borgmästare häktades.
Det socialdemokratiska partiet förbjöds, dess styrelselokaler intogs av polis och mili- tär.
Men Osterrikes socialdemokrater bjöd väpnat motstånd, och ett inbördes- krig rasar, häftigast i Wien, som krävt tusentals offer av döda och sårade män, kvinnor och barn.
Fascistiska ståndrät- ter ha börjat arbeta och döma fångar från arbetarsidan till arkebusering eller hängning.
- Allt är ett fasansfullt utslag av tidens våldsinställning.
Bottenlöst be- klämmande är vissheten att från den seg- rande fascistregimen ä r intet annat att vänta än fortsatt våld och brutalitet.
T) dess lära, dess heder och stolthet är kri- gets våld, tvång, brutalitet.
Elisabeth Janstein: Paris i uppror.
Kontrarevolution.
konflikten med Tyskland.
Men nu har det kommit till öppen strid med socialdemokraterna.
På Heimwehrs Vid Alexanderbron star en kontrollör T i l l klockan 7,30 hade Fosterländska pressande uppmaning upphävdes författ- ungdomen fått befallning att samlas, med visselpipa.
Med överdrivna hand- ningen måndagen den 12 februari.
Den klockan 7,45 Skattebetalarna och klockan rörelser befaller han vagnen att stanna.
Några svordo- socialdemokratiske borgmästaren Seitz 8 Frontkämparna och Eldkorset - en » Alla ska stiga ur ... » patriotisk sammanslutning av gamla sol- mar, skratt.
En tjock hennablond dam avsattes och häktades.
dater.
Med elektriska spårvagnen, som ger sig på kontrollören: » Vad i all världen Denna Dollfuss ' handling är en mot- går klockan 7, borde man hinna dit, ä r meningen med det här.
Jag har beta- svarighet till von Papens kupp emot den lat biljett till Louvre.
Då skall jag väl förutsatt naturligtvis att vagnen fortfa- socialdemokratiske preussiske minister- också få åka till Louvre ... » rande gick.
Den och Kontrollören tar för ett ögonblick vis- presidenten Braun i juli 1932.
Socialde- Man vet ingenting.
Rykten hetsa upp selpipan ur munnen.
Så säger han kort.
den redan sjudande stämningen.
Trupp- mokraterna i Osterrike hade från början Hemvärnsledaren Starhemberg.
sammandragningar ..
Ståndrätt .. Ma- » Ni får ta tunnelbanan.
Hållplatserna förklarat att de med vapen tänkte för- skingevär ..
Tanks ..
Allt övergjutet vid Concorde, Deputerade-kammaren och svara författningen och de grepo ögon- av dementiernas ljumma sockervatten.
Stadshuset är avstängda. » Med lägre röst blickligen till väpnat motstånd.
Ohygg- tillägger han: » Ni kan vara glad att vi Man vet, ingenting.
liga strider ha de sista dagarna rasat, Spårvagnen går ännu.
Visserligen för- stannar här. » Framför Grand Palais stå Frontkäm- säkrar konduktören, att han inte kan lova framförallt i Wien, med hundratals döda att den går ända fram till Place de la parna, Fanor i vaxduksfodral sticka upp och sårade.
De ståtliga byggnadskom- Concorde.
Concorde ligger ju långt bort.
som tjocka lansar.
Obeslutsamma vandra plexen, socialdemokraternas stolthet, h i Om demonstrationsplanerna förverkligas demonstranterna omkring, strödda över tjänat som fästningar och beskjutits med måste den befinna sig mitt i själva krigs- den jättestora öppna platsen.
Det ä r all- kanoner och gasbomber, till sist sprängts deles stilla.
Man hör halvhögt mummel, området, så att säga.
FREDSSLUT I BYGGNADSKONFLIK- vi fara lugnt genom Avenue de Ver- klapprandet av käppar, här och där in- sönder.
TEN var den glädjande nyhet som sailles, och följa Avenue de Tokio.
Tro- validernas släpande steg.
Det gula, kal- Den österrikiska socialdemokratin har spreds på kvällen den 14 februari, dagen cadero ä r upplyst.
Ar det inte dragning la ljuset från en gaslykta faller över in- alltså skridit till väpnad kamp mot dik- for avlämnandet av parternas svar på i nationallotteriet i dag?
En underlig validernas ansikten.
Medaljerna klirra tatursträvandena.
T y trots Dollfuss ' in- medlingskommissionens förslag.
In i det dag för folknöjen av detta slag.
Vid sakta mot varandra.
» När skall Ni mar- sista föreföll utgången oviss.
Medan Alma Marceau stå vi stilla en lång stund.
schera? » — tensiva strid mot nationalsocialismen är » Klockan 8. » — » Till Depu- Grov- och Fabriks- samt Byggnadsträ- Eiffeltornets lysande visare pekar på 7,30.
teradekammaren?, &gt;Naturligtvis.&gt; - det en svart diktatur med korporations- arhetareförbundet lämnat jakande svar, Bilar stocka sig och fortsätta åter, tra- » Nå men kommer Ni fram ända till Kam- stat efter italienskt mönster han håller på » J a, det skulle V I vilja s e.
.
.&gt; hade omröstningen inom Murareförbundet fikkonstaplarna stå lugna på sina plat- marn ?&gt; — att införa.
utfallit med majoritet för avslag.
Efter ser, fotgängarna gå lugna genom bilkön.
Ett par hundra steg längre bort ä r lug- Den tyska socialdemokratin har fatt Förbundskansler Dollfuss.
intensiva förhandlingar och påtryckning Långsamt, knaggligt, med gnisslande net bortsopat.
Ofattligt mänga automo- (T e c k n.
a v G u l b r a n s o n i Mot D a g.)
uppbära många hårda ord för att den gav från L.
0: s samlade representantskap bromsar far spårvagnen vidare.
Kontu- biler glida utefter Rond Point, i riktning skrevo dock slutligen även murarna un- rerna av Grand Palais avteckna sig tungt mot Avenue Matigon.
En mängd vag- U n d e r det att krigsmolnen dra sig sig utan strid för diktaturen.
Osterrikes der.
Den sammanlagda röstsiffran i de mot aftonhimmeln, På trottoarerna och nar äro parkerade utefter trottoaren.
mer och mer hotande tillsamman i socialdemokrati har sannerligen ej visat tre fackförbunden utgjorde 20,633 ja- i alléerna trängas grupper av fotgänga- Knappast några poliser äro synliga, bara Fjärran Östern och ett öppet krig mel- någon eftergivenhet, utan har med för- röster mot 14,899 nej-roster.
re, Vid skenet av en gatlykta kan man ett par civilklädda kommissarier, som lan Japan och Sovjet tycks komma allt tvivlat dödsförakt med sina välberedda Det av hela samhället efterlängtade urskilja en fana, baskermössor - Front- uppmana bilarna att fortsätta.
Grupper närmare, har striden på den inre fron- väpnade organisationer försvarat demo- fredsslutet, som berör omkring 50,000 kämparna.
(Forts. å sid.
4.)
arbetare, medför att samhallsnyttiga byg- ten slagit upp i full låga i Frankrike och kratin.
Men krigsberedskapens förfärlig- gen för flera tiotal miljoner kronor ome- het - förfärligast kanske i ett inbördes- Osterrike.
delbart komma att sattas i gång, vilket I det nya Osterrike, som är en för- krig - blottar sig för den som vill se.
måste medföra ett livgivande inflytande Odet har fogat det så att icke endast bundsstat, har det alltid rått en stark på hela vårt arhetsliv.
Det är även att motsättning mellan den röda delstaten i Wien utan även på Paris gator rasa hoppas att den i många avseenden dyr- köpta upprensningen av gammaldags Wien, där socialdemokraterna haft oin- samtidigt barrikadstrider mellan förkäm- och ohanterliga förhållanden inom bygg- U n d e r denna rubrik (» In Medelhavets sol ä r sysslolösheten svirare skränkt majoritet - som genomfört bl.a. parna för diktatur och demokrati.
Men praise nadsindustrin, skall medföra en allmän of I d l e n e s s ») har den store och det kommer att behövas en stor all- en enastdende bostadsreform, med kom- saken ligger där annorlunda till än i lättnad på detta for hela näringslivet vik- engelske pedagogen ock skriftställaren män propaganda för att införa den.
Jag munalt bostadsbygge av väldiga smålä- Wien, Den franska demokratins största tiga arbetsområde.
B e r t r a n d Russell skrivit en beak- hoppas läsarna, sedan de tagit del av in- genhetskomplex placerade som en gördel fara är den politiska korruptionen, ånyo ENLIGT SIN NATUR ä r den nazisti- tansvärd artikel i tidskriften H a r- brutalt avslöjad, genom Staviskyskanda- Som mot-tes emot nehållet i de följande spalterna, komma längs Wiens utkanter - och de kristligt- ska rörelsen en männens rörelse, pers Magazine.
att starta en kampanj för att förmå unga, sociala, d.
v.
s.
under starkt katolskt infly- len.
Förtrytelsen över de kompromette- har riksminister Göbbels förklarat vid en de talrika, av arbetslösheten framtvinga- kongress inom det nazistiska kvinnoför- de och ofta mer eller mindre krampakti- bra människor att göra ingenting.
I så fall tande stående s.k. svarta landsändarna.
rade kompromissmakarna i den folkval- bundet.
Inom politiken måste mannen g a förslagen till arbetsinskränkning för skall jag icke ha levat förgäves.
Båda partierna ha haft sina väpnade or- da kammaren delades av yttersta högern vara absolut och oinskränkt herre.
Men olika grupper av människor - förslag, Helt allvarligt talat skulle jag vilja ganisationer, som då och då drabbat sam- och yttersta vänstern, som stormade fram nazismen vill i alla fall inte tränga ut vilka även motionsvis kommit fram vid emot Deputeradekammaren.
kvinnan varken från det offentliga livet vår egen riksdag - synes oss Russells säga, att tron på arbetets dygd kommer man.
I spetsen för de kristligt-socialas Men inför det blodiga motstånd som mycken skada åstad i det moderna sam- Heimwehr står vice-kanslern furst Star- eller de olika yrkena, e j heller vill den uppläggning av problemet förlösande.
Vi komma att i detta och följande n:r hället och att vägen till lycka och väl- hemberg.
Fiende till båda dessa rikt- polisen med militärens hjälp satte upp, degradera henne.
Hon får vara mannens kamrat i arhetet liksom hittills, men hen- av Tidevarvet, i översättning och med en stånd ligger i en organiserad inskränk- ningar var nationalsocialismen, som liv- steg förbättringen och tvingade den nyut- nes del i arbetet måste ändras » allt efter del uteslutningar, återge hans artikel och ning av arbetet.
ligt underblåstes, från moderlandet nämnde socialradikale statsministern Da- hoppas att de synpunkter kan framför, arbetsmetoderna,.
Anda från civilisationens början fram Bayern.
Alltsedan den kristligt-sociale ladier att uppge sitt regeringsförslik.
Re- I familjen får kvinnan, försäkrar riks- måtte verka stimulerande för arbetet på Dollfuss, stödd på en publikens president uppdrog åt den gamle ministern, vara suverän drottning.
D.v.s. en lösning av den viktiga frågan om ar- till den industriella revolutionen kunde förbundskansler mannen, trots hårt arbete, i regel icke förlegad nödparagraf, bemäktigade sig centrum-mannen Doumergue att få till det blir väl då på de områden av famil- betslöshet eller fritid.
jelivet, som icke alls beröras av den av upphringa mer än det absolut nödvändiga hela regeringsmakten, har han sålunda stånd en borgerlig koalitionsregering för mannen oinskränkt behärskade politiken för sitt och familjens uppehälle, och det kämpat på tvenne fronter, dels mot na- att lugna stormen, Socialdemokraterna - och det lär i själva verket inte vara L i k s o m de flesta av min generation fastän hans hustru arbetade minst lika tionalsocialismen, dels mot socialdemo- ha protesterat genom att proklamera uppfostrades jag att tro på talesät- många.
storstrejk.
Men den tycks endast delvis hårt, och barnen började arbeta så tidigt kraterna.
tet: Fåfäng gå lärer mycket ont.
Som jag de någonsin kunde.
Det lilla överskottet Hans kamp mot nationalsocialismen ha blivit iscensatt.
var ett snällt barn trodde jag allt vad Frågan giller emellertid om det skall till det absolut nödvändiga, fingo aldrig har hittills stått mest i förgrunden.
Men jag blev lärd och förskaffade mig ett Daladier gav ju genast Upp de, som arbetade för det, utan det tillde- trots stod av Mussolini kunde han icke bli möjligt — samvete, som har hållit mig till hårt ar- försöket - att riktigt rensa upp i den lades präster och krigare.
Under tider hindra att ständigt nya oroligheter utbrö- bete ända till den dag som är.
Men skandaliserade demokratin, För ögon- to, provocerade från nationalsocialistiskt av hungersnöd fanns intet sådant över- Medicinalstyrelsen har vaknat.
fastän mitt samvete har övervakat mina skott, varav blev följden, att många arbe- tyskt håll.
Den österrikiska regeringen blicket har man i Frankrike tagit ett steg handlingar, har min övertygelse under- tare dogo av hunger.
Detta system levde bemyndigade nu nyligen Dollfuss, att vid åt höger, mot fascism eller monarki.
Varför ha vi fängelser?
gått en förvandling.
Jag tror det utförs Kontrarevolutionen går fram över kvar i Ryssland ända till 1917, och är en tidpunkt, som han själv fann lämplig, Två aktuella föredrag.
mycket för mycket arbete i världen, att vädja till Nationernas förbunds råd om Europa.
(Forts. å sid.
4.)
tron på arbetet som en dygd är till oer- 60-timmars arbetsvecka - hörd skada och att det som nu borde för- ett efterlängtat mäl f ö r svenska kunnas i moderna industriella länder är sjuksköterskeelever.
någonting helt olika allt som hittills pre- dikats, Alla känner till en historia om Sven Stål turisten i Neapel, som såg tolv tiggare skriver om tre teaterpremiärer: ligga i solen - det var före Mussolinis Kling-klang och Treklang.
dagar - och erbjöd en lira åt den la- Bostadskomplex taste av dem.
Elva tiggare sprungo upp uppförda under » Händer det ingenting i socialdemo- för att få slanten - d5 gav turisten den den riksdagen i år? » At den tolvte.
H a n var på rätt spår.
Men kratiska regi- Från riksdagsläktaren av Elsa Svartengren.
I sådana länder, som inte hugnas med men i Wien.
andra ....
.
.
.
- Till sysslolöshetens lov.
Veckovakten Könslivets hälsolära.
TIDEVARVET Radikal 60 timmars arbetsvecka - politisk Från riksdagsläktaren.
riksdagen n u Statsutskottets utlåtande i onledning av väckt motion om sänkning av regerings- medlemmarnas löner.
Där kunde alltså REDAKTOR: Den 17 Febr.
1934. regeringen få ett tillfalle att » börja med Carin Hermelin.
sig själv ».
Men när man tag närmare örbättringar av förhållandena inom ANSVARIG UTGIVARE: reda på saken och kom underfund med att sjuksköterskeyrket pågå visserligen Ada Nilsson.
det var Karl Kilbom som motionerat om undan för undan - det har framgått så- 40 % sänkning, så förstod man ju vart det Utkommer varje helgfri lördag väl av de uttalanden i frågan från sjuk- skulle bära hän.
Statsutskottet ville inte sköterskorna själva, som Tidevarvet varit Triewaldsgränd 2, 3tr., Stock- bifalla och riksdagen var också motsträ- i tillfälle att återge, som av de medde- holm.
Tel. 20 48 42. vig.
Ja.
den var I själva verket s i mot- strävig att när hr Kilbom - som hade fått en vink om att om han prutade ned en blick på siffrorna, när det gäller ar- sin fordran, så skulle det pi föreslog hetstimmar pr vecka etc. visa att det ännu futtiga 10 % nedskärning, så var det inte återstår en del att göra.
mer än omkring 25 av kammarens 230 Av en utredning företagen i Sverige ledamöter som voterade för sänkningen.
Medicinalstyrelsen s l o g oss här- å r 1930, omfattande nära 500 sjukvårds- Nåja, det är väl inte så gott när flera av o m d a g e n med häpnad.
Den l ä m n a - anstalter och 9,900 personer framgick.
att regeringsledamöterna sitter inne i kam- de för det första in en u t r e d n i n g till arbetstiden för olika grupper sjukvårds- man förlöjliga den, och spökflygaren kun- maren, aven om hr Kilbom framhållit att de ha blivit » en bra sak » för alla dem som justitiedepartementet m e d b e g ä r a n personal uppgick till I medeltal 60, 65, fröjda sig åt tanken att Svenska staten sänkningen inte gällde för bara den här o m ä n d r i n g i preventivlagen.
D e n n a ja, t. o. m. nära 70 timmar per vecka.
skall Oka sina inventarier med några regeringen utan fur vilken regeringsfärg Svårast voro förhållandena av naturliga f r å g a h a r vid u p p r e p a d e tillfällen skäl vid sjukstugor och mindre sjuk- extra fina och dyrbara bombplan.
Men som helst.
Ämnet var bestämt lite pinsamt, för vo- motionsvis f r a m f ö r t s i riksdagen.
värdsanstalter, på grund av otillräcklig det sprack som sagt på den glade tand- teringen gick så fort att man inte riktigt O c h d å h a r d e t alltid f r å n auktorita- kvalificerad personal.
Och särskilt betun- läkarens mellankomst.
Därmed ä r icke sagt att icke bombplanstanken återkom- hann lägga märke till vilka sam reste sig.
tivt håll försäkrats, a t t vederhäftig gade voro eleverna, vilkas medelarbetstid mer.
Historieböckerna i våra riksdags- Min vana trogen inställde jag mig på att upplysning icke d r a b b a s a v l a g e n, uppgick till 69,8 timmar i veckan.
Det mäns barndom gjorde minsann icke an- låta blicken svepa runt till de olika da- framgick även av denna utredning, att en fallskrigen vare sig dumma eller löjliga.
mernas platser för att se hur de skulle v a r f ö r en ä n d r i n g i d e n n a ä r obehöv- sådan omläggning av arhetet vid sjukhus, lig.
Medicinalstyrelsen p å p e k a r även drivna av landsting m.fl. huvudmän, att Bara storsvenska.
Och övermåttan fos- rosta och då hände det verkligen något.
En dam hade rest sig - men om någon i sin inlaga a t t e n d a s t ett relativt f å - en föreslagen arbetsvecka på 56 timmar terlindska.
Men så i lördags var det äntligen utlyst tror att det var en socialdemokratisk så tal överträdelser a v preventivlagen skulle kunna genomföras - d.v.s. 9,3 ett arbetsplenum i vanlig tid, och när hedrar hon sig.
Det var de frisinnades h a r p å t a l a t s inför domstol.
M e n den timmar pr dag med en helledig dag i vec- man tittade på föredragningslistan kom kvinnliga representant i Andra Kamma- kan - skulle innebära att sjukvårdsper- konstaterar d o c k a t t upplysningen man att tänka på den store reformatorn ren - ny fur året - fru Vira Eklund.
sonalen vid dessa anstalter måste utökas Jag måste verkligen, medan häpenhe- framförallt om medel att förekomma med icke mindre än 1,700 personer.
En Carl Lindhagens många gånger upprepa- s m i t t o s a m m a k ö n s s j u k d o m a r kom- siffra som ju ger ett begrepp om den ar- de ord: Vi skola börja med oss själva.
Där ten varade, kila ner och fråga henne hur fanns nämligen ett ärende som hette: hon tordes - tänka själv.
mit över i o v e d e r h ä f t i g a h ä n d e r.
En betsprestation, som redan utföres.
- Ja, men det skall jag väl inte be- Vid ett samtal, som Tidevarvet haft s y n p u n k t s o m vi i m å n g a å r h ä v d a t.
höva fråga mitt parti om, sade hon med med inspektrisen fröken Kerstin Norden- ett klokt leende.
Vad skulle jag annars Medicinalstyrelsen h a r ä v e n l ä m - dahl meddelades att förhållandena ifråga här att göra.
Då skulle det ju gå lika n a t in e n skrivelse till ecklesiastik- undervisningen f ö r barnen.
D e n n a om elevernas arbetstid varit föremål för bra med någon slags mekanisk röstnings- d e p a r t e m e n t e t - åtföljd a v en pro- m å s t e a v s e a t t g e n o m enkelt o c h Medicinalstyrelsens särskilda uppmärk- maskin.
memoria från Skoliiverstyrelsen - - Hur vill fru Eklund motivera sitt klart b e s k e d b o r t t a g a nyfikenheten, samhet och att Styrelsen förra året utfär- dat direktiv, där det stadgas att arbets- ståndpunktstagande?
d ä r i Medicinalstyrelsen f ö r o r d a r a t t ångesten o c h hemlighetsmakeriet tiden för eleverna icke mil överstiga 240 ä m n e t könslivets hälsolära - sexu- - Jag vill inte påstå att statsråden inte k r i n g d e t livets o m r å d e, som utgöres timmar under en tidsföljd av fyra veckor.
kan behöva sina löner, de äro nog inte alhygien - h ä r i inbegripet köns- a v könslivets funktioner, o c h d ä r m e d Tjänstgöringen hör lämpligen ordnas så för stora men de kunna reda sig på sjukdomarna och deras bekämpan- t a n k a r n a s o c h h a n d l i n g a r n a s bin- att den dagliga arhetstiden icke går över mindre.
Och just i dessa dagar då bygg- de, s n a r a s t må bli föremål för un- d a n d e därvid.
Den b ö r v i d a r e g e 10 timmar och med 60 timmars arbets- nadskonflikten skall lösas - och den kan dervisning i l a n d e t s skolor i väsent- vecka.
Dessa bestämmelser äro redan nog inte lösas om inte arbetarna gå med b a r n e n en s y n, som s e n a r e a v v ä n d e r genomförda vid flertalet sjuksköterske- ligt v i d a r e o m f a t t n i n g än v a d n u ä r i f r å n l ö s a och tillfälliga förbindelser skolor och avsedda att tillämpas rörande på en sänkning av sina löner - måste jag j u vara konsekvent.
I dessa tider f å de fallet.
och i stället inriktar m o t m o n o g a m a samtliga elever.
flesta människor försöka reda sig på Medicinalstyrelsen h ä m t a r upp u r För sjuksköterskornas vidkommande mindre än de själva anse sig behöva.
I förbindelser, b y g g d a på ö m s e s i d i g departementets d a m m i g a g ö m m o r böjelse o c h förpliktande till trohet.
har man sökt ordna arhetsfrirhållandena dag var det statsråden det gällde, men r a k k u n n i g b e t ä n k a n d e t a v 1921 a n - dels genom anställandet av skolade natt- Men a t t i s a m m a a n d e d r a g, s o m den- sköterskor i tillräckligt antal, dels genom gående å t g ä r d e r f ö r s p r i d a n d e a v n a kroppsliga och själsliga h ä l s o l ä r a att införa s.k. hellediga (resp. halvle- kunskap o m k ö n s s j u k d o m a r n a s na- meddelas, k o m m a m e d olika s l a g a v liga) dagar, då avdelningssköterskan råden och som knappast ha så viktiga och lur och smittofarlighet - v a r s om- sjukdoms-skräckbilder, så a t t kan- vanligen en gång per vecka avlöses av krävande befattningar som de.
Även p i sättande i h a n d l i n g vi i d e n n a tid- s k e bilden a v d e s s a bli d e t f ö r h ä r - särskilt anställd amhulerande sjukskö- dessa poster skulle man kunna tänka sej ning icke u p p h ö r t a t t efterlysa.
En- terska.
en lönereducering - till gagn för ett s k a n d e intrycket - liksom lättköpta - En sak som f.n. ä r ganska aktuell ligt d e n b i f o g a d e promemorian f r å n medel för d e r a s » b e k ä m p a n d e » - är anställandet av två sjukskiiterskor på mera allmänt samförstånd när det gäller Skolöverstyrelsen utvisas a t t d e n i landets ekonomi.
Mera ansvarsfulla plat- t o r d e v a r a vanskligt o c h ödesdigert.
varje avdelning.
Den ena kallas då för ser måste naturligtvis avlönas väl, men betänkandet f ö r o r d a d e upplysnings- Låt oss icke g l ö m m a a t t v a r j e ål- assistentskoterska.
En sådan anordning proportionerna kunde avvägas lite nog- verksamheten e n d a s t i g a n s k a r i n g a kommer att underlitta arbetet mycket för grannare.
dersperiod h a r s i n a problem.
Hr Kilboms 40 % hade jag g r a d blivit g e n o m f ö r d.
D e t t o r d e den ansvariga avdelningssköterskan.
naturligtvis inte röstat för, men 10 % dock v a r a o s ä k e r t o m a l l a d e a n s a t - kunde ha varit ett gott föredöme i dessa ser s o m h ä r och d ä r g j o r t s verkligen oerhört kritiska dagar då byggnadskon- flikten måste lösas.
kommit till skolöverstyrelsens känne- Ja, så talade den nya kvinnan i riks- dom.
dagen.
Medicinalstyrelsen g å r nu så långt Det finns naturligtvis en hel del nya a t t den d o c k m e d reservation a v män också, som vi hoppas fil tillfalle pre- e n röst, medicinalrådet Herrlin - sentera längre fram - förutom gamla män i nya partibeteckningar.
Hr Bengts- vill i fortsättningsskolorna ta upp son i Kullen ar visst inte så gammal vad undervisningen o m sjukdoms-före- åldern beträffar - men han är gammal b y g g a n d e å t g ä r d e r, den s.
k.
per- som Iiiigerman i riksdagen.
I de yttersta sonliga profylaxen.
H ä r s y n e s oss av dessa dagar har han plötsligt blivit d o c k a t t n å g o t s o m tillhör upplys- mycket energisk, dels har han gift sig se- ningsverksamheten bland vuxna dan sist, dels har han hytt parti och blivit bondeförbundare och dels har han inter- skulle p å ett olyckligt sätt f ö r r y c k a pellerat socialministern om regeringens planer beträffande revideringen av apo- teksvarustadgan, där han tycker riksda- gen hör få ha ett ord med i laget.
När socialministern får tid att besvara interpellationen kanske vi återkommer.
veckotidning.
för sjuksköterskor.
F Könslivets hälsolära.
» H ä n d e r det i n g e n t i n g i riksdagareferent ofta fått höra de sista veckorna.
» Har de inte börjat än? » Nej, det har de inte, åtminstone har det inte hänt något vidare där man kan följa med från riksdagsläktaren.
Naturligtvis har det jobbats skarpt med utskottsplace- ringar och övriga rollinnehav innan spe- let på allvar skall börja, men sådant hän- der j u så att säga bakom ridån.
- Hen Lindman har fått sin interpellation om vad statsministern tänker om spökflyga- ren besvarad - där hade kanske kunnat hända något om inte den där tandläkaren från Leksand kommit emellan.
Där kom — — - Elsa Svartengren.
Sven Stål: Kling-klang och Treklang.
Unga Röster.
D V - ramatens repertoir h a r uppvisat e t t Dräkterna vaga i färgen och schaskigt - regissörens satiriska sorgligt misshushållande med im- budoirmässiga porterade pjäser - och eftersom Wetter- lynne sträckte s i g enbart till a t t s t r ö kar- gren sitter kvar vid sin skenpost, medan nevalsconfetti i Jupiters och Amfitryons D e t blev dävet och Molander s o p a r rent åt s i g och lägger hjälmpleureuser.
planer för kommande tider, blir det väl unket.
Blancheteatern h a r givit Helge Krogs han som får skulden för a l l t som inte lyckas.
Inköpet av till ex. » Amfiltryon » Treklang », en erotisk komedi i t r e sat- 38 » kan både klandras och berömmas — ser.
Stycket ä r medvetet konstruerat och stycket är förtjusande I ordets finaste be- sluter s i g tätt efter ryska förebilder mirkelse, det passar hara inte på Dra- första akten h a r en tjechovsk upptakt och matens stora scen och » De hundra dagar- a n d r a aktens långa scen mellan hustrun älskar e n ä r fullt jämbördig m e d na » av Mussolini et Forzano h a r kommit I denna till världen alldeles för sent, det tillhör d e t bästa ryska komedidrama.
Panoptikonaeran och kan inte försvaras a k t excellerade teaterns alla krafter, re- e n s som en diplomatisk artighet.
Musso- gissören, P e r Lindberg, dekoratören och lini ä r en for s t o r personlighet för a t t s k å d e s p e l a r n a i a t t s k a p a något verkligt behöva bli påmint- om sin dödlighet ge- betydande.
Samspelet mellan f r u Esther nom att s e sitt namn sammankopplat med Roeck-Hansen och Håkan Westergren signor Forzano för några å r framåt i ti- nådde momentvis mycket högt och hade den - och Napoleon har själv utvalt sin den manliga parten visat s i g v a r a lika plats i historien - intet utom h a n s egna hemma i svenska sprakets uttal, som h a n handlingar kan förklara honom eller göra v a r hemma i spelets situationer, d i hade Däremot h a r man abso- denna a k t otvivelaktigt kunnat påräkna honom rättvisa.
lut intet a t t invända mot Giraudouxs » Am- att bli betraktad som en a v årets sensa- fitryona » som en intim, subtilt satirisk och tioner.
Esther Roeck-Hansen v a r fri- en aning frivol pjäs.
Det är en kammar- gjord, kvinnligt ren och ädel och spelade komedi och helst horde publiken sitta mitt med hårfina nyanser och betoningar s o m ibland d e agerande, så a t t inte en nyans gjorde treklangen fulltonig och rik.
En behövde förstoras eller förtydligas genom alldeles sällsynt fin prestation.
Sista ak- skådespeleri och choser.
» Amfitryon » ä r tens tragikomik förfelade sin verkan på e n pjäs för det s.k. fåtalet a v våra litte- mig - den kunde saklöst varit borta.
raturälskare och kännare, personer som Dramaten h a r som sagt haft födelse- g ä r n a prutade a v p i dekor och annan dagspremiär f ö r d e Wahl med utklädslar fåfänglighet, h a r a ordet, valörerna finns i napoleonsk stil och med heledsagande text av - som d e t påstås - Mussolini där.
Dramatens föreställning ställde oss inte och en till.
Man skall n o g inte tro allt i raden a v kulturländer.
Av författarens man hör och inte döma Esau f ö r vad text serverades en förstoring som bitvis Jakob gjort.
d e Wahl fick v a r a tragisk, blev vulgär och i en rollfördelning som med pannlugg, i kejsarskrud och strål- ä n n u mera sänkte nivån.
Herrarna voro kastarsken och f ö r dem som s u t t o kvar till diktionellt och andligt förankrade i de sista akten, a n t a r j a g a t t föreställningen yttersta skären, L a r s H a n s o n s A m f i t r y o n började forst då.
O, dessa vidriga fö- kunde inte förklaras, den verkade enbart delsedagshyllningar som trots fanfarer bondtölp.
Det sensuellt maskulina hos och hurrarop ändå verka begravning!
Jag d e n n e krigsgeneral kändes inte - h a n härdade ut i två akter, d å och d å för- verkade träbock och av en sådan l ä r man friskande mig genom a t t lyssna till Kåges inte kunna fordra mer än tre marker talg, Fouché, d e t e n d a som hade med skådespe- s ä g e r ordspråket.
Barcklinds Jupiter var larkonst a t t g ö r a i denna fruktansvärda e t t oformligt, mullrande hus till manfolk, hyllningssoppa.
- och v a r s kärlekstrånad efter Alkemene fick ett s t ä n k av barnförbjudet över sig.
Den fjärilslätta satiren dunstade bort och läm- nade kvar tunga kroppar som talade — inte espritladdade klassiska h e r r a r med sinne för konversation.
Fru Molanders Alkemene blev en överraskning för mig - inte a t t hon strålade av skönhet - men skådespelerskans ypperliga, om Hil- d a Borgström starkt påminnande diktion.
Klar.
ren och lätt.
En njutning för örat och en välgärning för texten.
Vår s t o r a s k å d e s p e l e r s k a H i l d a B o r g s t r ö m Borgström medver- kade i en liten roll, teatern tyckes inte vilja förstå vilken konstnärlig tillgång hon är för en Nationalscen.
Översättnin- g e n var graciös och kvick så långt man kunde följa fru Elsa Thulins spär, men diverse påsmetade klyschor i gymnasist- gaskhumör vittnade om v a r medarbetar- s k a p e t med Hjalmar Gullberg t o g vid.
De- koren var förkrigsamerikansk à la Zieg- fields Follies, smaklös och ändamålslös.
ut Kvinnorna I t r u g a r inte på publiken någonting, ' v i serverar h a r a vad den själv vill ha ungefär så resonerar val den ku- lörta veckopressen, och av dess väldiga popularitet och spridning att döma, skulle man nästan kunna tro, a t t den hade rätt.
Men h a r den verkligen det?
Är den sto- ra, anonyma publiken verkligen så tan- kelat och inskränkt, att den blott kan in- tressera sig för amerikanskt färgade happpy-end-stories och de metoder, enligt vilka diverse prinsessor hakar tårtor?
Skull den inte - låt oss försiktigtvis ner, som i lättillgänglig form e orienteringar i dagens allvarligare frågor s a m t verkligt god underhållningsläsning?
Det ä r nog åtskilliga, som hoppats på uppdykandet a v en sådan tidskrift - bil- lig, avsiktligt icke-exklusiv och tillskuren f u r en bred publik.
En studiecirkel i Sundsvall, redaktör: Sivert Stålberg, har vågat sig på experi- mentet.
Publikationen, » Unga röster » kallad, h a r hitintills visst endast utkom- mit med tre nummer, men man får hop- pas, att det snart blir flera, ty den fyller p å ett förträffligt sätt den ställda uppgif- ten.
Man skulle ju kunnat tänka s i g en så- dan tidskrift helt opolitisk, som organ en- d a s t för s u n t mänskligt förnuft, för god s m a k i allmän, icke-esteticerande bety- delse.
» Unga röster » går in for en so- cialistisk samhallsordning och kampar bl.
a. for helnykterhet.
Men intet ont i det, så länge den politiska diskussionen s k e r i en så hovsam och även mot a n d r a riktningar tolerant ton, som här är fallet.
I företalet heter det: » Som sin främsta och förnämsta uppgift s e r U n g a Röster att vara en tolk for det unga i tiden, allt- så inte för de unga V i vill slå ett slag för de idéer, som till sin natur är unga sunda och nyskapande, och inte for en viss generation. » Det ä r en god och rik- tig princip.
Föreställningen om den ung; generationen som en andlig enhet h a r väl för den, som med öppna ögon betraktar världen, for länge sedan visat s i g vari enhart en konstruktion.
I enlighet med denna princip återfinnas också bland med a r h r t a r n a bredvid Martinson, Erik Blom- berg, Hammenhög och Lo-Johansson ock- så Selma Lagerlöf, Marika Stiernsted och Hasse Z.
I serien » Stora berättare » presenteras diktare av internationell betydelse, Vera Inber och den utmärkte tjeckiske förfat- taren Karel Capek.
Därjämte svenska noveller, av vilka de flesta s y n a s passa väl in i ramen, d.v.s. vara både roliga och bra.
(Endast berättelsen » Jenny » förefaller att ha lämpat s i g bättre för någon a v d e kulörta.)
En diskussion om den så nödvändiga uppryckningen a v svensk film, kortfattade och vederhiiftiga hokanmalningar, en fin liten uppsats om » Psykologi » av Hans Botvid, en alldeles utomordentlig Tjehov- studie a v Erik Blomberg, en presentation av den store, tyske tecknaren Heinrich Zille — alltsammans skrivet i e n form, som gör det tillgängligt också för en publik, som hitintills knappast haft sitt intresse riktat åt det hållet.
Man f å r hoppas, att » Unga Röster » inför världskrisen.
T i l l raden a v möten, som under ovan- stående rubrik anordnats på olika platser i landet, kan nu fogas tre dylika, hållna i Östergötland.
P å initiativ a v resp. lokalkretsar a v Svenska Kvinnors Vänsterförbund har kvinnoföreningar i Linköping, Motala och Norrköping anordnat möten, vid vilka doktor Lydia Wahlström och f r u Signe Vessman varit föredragshållare.
Söndagen den 4 fehr.
hölls möte på middagen i Linköping och på kvällen i Motala.
Som inbjudare stodo i b å d a stä- derna, utom Svenska Kvinnors Vänster- förbund, Socialdemokratiska Kvinnoklub- hen, Vita Bandet och Småskollärarinne- förhiindet.
Den som är utan skuld kaste första stenen.
en aktuella frågan om v å r a fängel- ser h a r under d e senaste veckorna dryftats på ett p a r olika platser.
dels i Stockholm på e t t a v Fredrika Bremer- Förbundets Stockholmskrets anordnat möte, varvid assistenten vid kvinnofän- gelset i Växjö, fru Elsa Richert framlade sina synpunkter på fångvårdsarbetet bland kvinnor, dels i Göteborg, d ä r advo- kat Hugo Lindberg talat över ämnet Var- D för ho vi fängelser?
Fru Richert framhöll bl.a. nodvändig- heten a v hjälp för frigivna fångar a t t åter inpassas i samhället, d å » ingen människa har tunnare hud ä n en frigiven fånge » - förakt eller misstro framkalla lätt desperation och d å ä r vägen tillbaka till fängelset ofta icke lång.
I den diskus- sion som följde på föredraget framkom- mo åtskilliga önskemål om olika slag av förbättringar f ö r såväl fångarna själva - så att de mil undgå isoleringens och sär- ställningens största faror - som för fän- gelsepersonalen - det senare framförallt I syfte a t t erhålla i olika avseenden högt kvalificerade minniskor till dessa bety- delsefulla befattningar.
Ännu mera radikal i sina krav v a r ad- vokat Hugo Lindberg.
v a r s synpunkter härnedan återges i ett referat från Göte- borgsmötet av Ebba Hugoson.
» Varför h a vi fängelser?
Om brott, straff och fångvård » v a r ämnet för ad- vokat Hugo Lindbergs föredrag den 5 febr.
anordnat av Göteborgsavdelningen av S.K.V.
Advokat Lindbergs anförande t o g for- men av en ljungande protest mot det ra- dande straff- och fängelsesystemet.
Huvudparten a v fängelsets klientel, be- tonade talaren, ä r normala människor, som råkat u t för svåra förhållanden.
Tag del a v rannsakningsprotokollen med allt vad de uppenbara a v formildrande om- ständigheter vid brottets begående.
såsom arvsanlag, miljö, uppfostran och tillfälli- g a omständigheter och besvara sedan samvetsfrågan: skulle j a g ha handlat på a n n a t sätt.
D e t ä r f. ö. tillfälligheter som placerar den ene i toppen och den andre i dyn, ty d e t ä r ofta e j den brottsliga handlingen som sådan utan domen och sonandet, som deklasserar en människa.
Vi äta kanske g ä r n a middag med den framgångsrike skojaren, men den dömde - sky vi.
Om alla brott upptäcktes.
hur brottslingar.
Och endast 10 % upptäckas och dömas.
I Sverige avtjäna omkring 16,000 per- I Linköping, d ä r en fulltalig publik soner årligen längre eller kortare fängel- lokal, öppnades samlats å K.F.U.M:s och avslutades mötet av f r u Märta Nils- son.
Mötet i Motala å godtemplarsalon- kommer a t t spridas vida utöver den krets, gen.
som v a r fullsatt av åhörare, inleddes varur den framgått.
Naturligtvis vore av fröken Erika Häckner.
A båda plat- det alltför optimistiskt att tro, a t t en så- serna antogs enhälligt Konserthusresolu- dan tidskrift än så länge skulle kunna framgångsrikt konkurrera med sina säm- tionen.
Till Norrköpingsmötet den 5 fehr.
ha- re, men starkare rivaler - men ett initia- de inbjudan utfärdats av nio kvinnoorga- tiv, som många väntat på, ä r taget, och nisationer, nämligen Svenska Kvinnors en g o d början gjord.
Utstyrselii ä r tillfredsställande och in- Vänsterförbund, Socialdemokratiska Kvin- n o k l u b b e n, F r e d r i k a B r e m e r f ö r b u n d e t, bjuder till läsning.
Pris: 25 öre.
Husmodersföreningen, Folkskollärarinne- förbundet, Småskollärarinneföreningen, Bjärkaföreningen, Vita Bandet och Inter- nationella Kvinnoförbundet för fred och frihet.
Mötet öppnades av fröken Betty Olsson och talarna a v t a c k a d e s a v f r ö k e n E b b a S v e n s s o n.
F ö r e d r a g e n ähördes av nära 500 personer, som fyllde lokalen, Stads- husets stora festsal, med utnyttjande av utrymmets yttersta sa möten, d a r det visar att man e j är blind för den nuva- rande situationens allvar.
O. J.E.H.
sestraff och v a r och en kostar staten 15 — 20 kr.
om dagen.
65-70 % av dem s t r a f f a s för stöld och man må observera a t t det ä r ett försvinnande fåtal som stjäl för sitt nöjes skull.
Vem ä r det som stjäl?
Brottslingen ä r en olycklig med- människa - samhället s o m dömer och moraliserar ä r icke sällan den ansvarige anstiftaren av brottet.
Rättvisan dömer heller icke alltid lika.
Rådhusrätten ut- mäter exempelvis ett s t r a f f till 2 år, hov- rätten till 4 å r och högsta domstolen till 1 år.
i e t t annat dömes till I å r i råd- husrätten medan högre instans frikänner.
O f t a beror det a v en rost om en åtalad skall frikännas eller dömas till livslång vanära.
T y detta ä r vad fängelsestraf- f e t i realiteten innebär.
Brottet sonas aldrig.
Medan i vida kretsar den uppfattningen alltmer g ö r s i g gällande, a t t straffets upp- gift skall vara att skydda samhället och uppfostra individen till en social män- niska, så bygger det nuvarande straff- systemet p å den gamla vedergällnings- teorin, öga f ö r öga och tand för tand.
Frihetsstraffet är dock oförnuftigt och än- damålslöst.
Det saknar som preventiv åt- gärd mot brottet all möjlighet a t t mot- verka den nedbrytande och ödeläggande inverkan fängelsevistelsen har på indivi- den.
Fängelset förbättrar ingen.
Jag ä r ej, betonade talaren, en sådan fantast, a t t j a g föreställer mig en s t a t utan strafflag eller fängelse.
Men det h ö r räcka med internering av de asociala och samhällsvådliga.
Vad som g å r darutöver närmar sig tortyr.
Behandlingen av rann- sakningsfångarna, vilka åtminstone teore- tiskt ä r o oförvitliga, borde humaniseras.
Advokat Lindberg kritiserade även ord- ningen inom fängelserna.
Den olämpliga och otillfredsställande fångkosten.
För- budet a t t läsa tidningar, vilket gör fän- garna fullkomligt desorienterande i till- varon, n ä r de en d a g bli fria.
Den för- ordning som stadgar a t t fången vid fri- givandet f å r u t högst 50 kr.
av de pengar han tjänat under sin strafftid och hänvi- s a s a t t därefter en g å n g om året presen- tera s i g vid någon postanstalt som fän- gen n:r så och så f ö r a t t f å Ut några tior till.
Det finns ingen möjlighet f o r en f i n g e a t t under strafftiden komma utanför fängelsets murar.
Icke ens för en timma lånar man från fängelset ut en son till hans döende far.
Och därtill kom- mer alla dessa små förödmjukelser a v olika slag, som dagligen drabba den fångne.
Det skulle bli outhärdligt för dem om det ej funnes mänskliga fångvårds- män, vilka med takt och klokhet tillämpa förordningarna, d.v.s. bryter mot dem.
Rättsförhandlingarna horde, betonade talaren vidare, åtminstone när det gäller ungdomsförbrytare, i större utsträckning föras inför lyckta dörrar.
Orimligt ä r det också a t t en anteckning i straffregistret e j f å r suddas ut förrän efter 90 år.
Vi- dare horde » påföljden » bort.
Som det nu är blir det ju endast samhället som krä- ver u t sin hämnd.
N ä r det gäller ersätt- ning till den bestulne eller skadestånd till den misshandlade ä r staten mera plato- niskt intresserad.
Men den förfördelade medborgaren ä r föga hetjänt av a t t brottslingen sätta in.
Domen horde i stäl- let begränsas till a t t hygga på bötesstraf- fet, med införsel i lön - en sorts huma- niserad form av träldom.
Arbetet i fän- gelserna horde rationaliseras och fången beredas möjlighet a t t prestera ett mot bö- terna resp. skadeståndet svarande värde.
Paris i uppror.
s k u l l e det bli möjligt att fördela den le- diga tiden rättvist utan a t t s k a d a civilisa- tinnen.
Den moderna tekniken h a r gjort det möjligt a t t ofantligt minska det mått av arbete, som erfordras f ö r a t t produ- cera det nödvändiga f o r v a r och en.
Det- (r a r t s.
fr. sid.
1.)
t a visade s i g tydligt under världskriget.
denna tid voro alla män, som ännu radande i Östern.
T r o t s den indu- striella revolutionen i England fanns det d ä r kvar i lika hög g r a d under Napo- kons-krigen och ända till för omkring krigspropaganda eller krigsbyråer, un- Men hundra år sedan, när den nya arbetar- dandragna det Produktiva arbetet.
bron.
Man s e r demonstranter springa f r a m och åter.
Plötsligt stiger det upp några raketer, blå, gula, röda, de spegla sig i floden och slockna.
Några minuter ä r allt lugnt, larmet h a r sjunkit tillbaka, man andas lugnare, musklerna få avspän- ning, man försöker överblicka hela bilden.
Sysslolös- hetens lov.
(Forts. fr. sid.
1.)
a v unga pojkar.
E t t p a r damer i afton- toalett.
En dam i pälskappa, som håller Hur många tusen kan det vara, som få en liten pekingeser fastklämd under var- dera armen.
Man börjar skratta.
Skämt.
sig denna tavla inpräglad, a v rök och En ungdomlig röst skriker över gatorna: eld, av svart och rött, a v oro och plöts- » Revolutioner annonseras.,.
h ä r kommer g förstening?
Bilden ä r hemsk och skön.
det att gå hett till vill j a g lova.
» Den grårosa h i m m e l n h a r sänkt sig djupt vid Teater Marigny stå några dussin Ännu fladdra lågorna f r å n den off- klassen tog makten i sina händer.
i Ame- trots detta v a r den allmänna nivån a v människor hopträngda omkring en bil.
rade bussen.
Svart, ojämn, orolig avteck- rika upphörde detta system i och med fysiskt välstånd bland löntagarna p i de Nya komma till.
» En olyckshändelse ?.
n a r s i g demonstranternas kontur emot revolutionen, utom i sydstaterna, d ä r det allierades sida högre ä n nigonsin.
Betydelsen a v detta faktum doldes av Bron ligger fortlevde ä n d a till inbördeskriget.
, En sammanstötning? » Inuti vagnen luta d e n glödande bakgrunden.
sig två unga pojkar mot baksätet, döds- i fantastisk belysning.
Det gröngula ske- Finansen Alla lån, som upptogos gåvo bleka med håret i oordning, sönderrivna net från gaslamporna.
Strålkastarnas vi- ett sken a ' att det va ' framtiden, som kragar.
Den ene vänder på huvudet och ta, etsande ljus.
Svarta, flätade i varan- Med den moderna tekniken fick sörja för nuet.
Men detta hade na- man ser ett brett blodigt sår, som g å r d r a ila de små.
små skuggorna.
Och i från ö r a t ner till munnen.
» En olycka? » lugna, vackra b å g a r stiger raketernas borde arbetsslaveriet kunna turligtvis varit omöjligt: man kan inte » Nej, ett sabelhugg. » E t t p a r s t e g läng- gröna, röda, blåa s k e n.
.
.
äta en brödkaka, som ännu inte finns.
avskaffas- re bort Sstår en bil till, människorna trän- En a v åskådarna säger skrattande: Världskriget visade slutgiltigt, a t t med en gas omkring den.
» Läkare ...,, finns det » Det h ä r ä r ju precis som den 14 juli ....
Ett system, som varit rådande så länge vetenskaplig organisation a v produktio- Nu skulle man bara ha musik också .... » ingen läkare i närheten ... ». » Ännu ett par andetag i stillhet.
Med och så nyligen upphört a t t vara till, h a r nen ä r det möjligt f ö r alla människor att en g å n g kommer från a n d r a sidan hron helt naturligt s a t t djupa spår i männi- leva på en skaplig standard, trots a t t en- Mycket av dast en liten del a " dem utföra arbete.
Om Över Place de Ia Concorde välver sig e t t skrik - inte det dova, ihåliga, stän- skornas tankar och åsikter.
den rödaktiga aftonhimmeln genomkor- digt återkommande utan gälla, vredgade det, som vi anse självklart i fråga om bara efter kriget den vetenskapliga or- Ur massan lösa s i g enstaka gestal- sad av ljusblixtar.
Obelisken är inte be- rop.
ter och springa utefter bron.
Framför önskvärdheten av arbete, härrör just från ganisationen, som kom till för a t t frigöra lyst, fontänerna plaska i mörkret.
Män- niskomassan b l i r tätare.
Moln av Skrik, dem skynda fotograferna, de h a d e oform- detta system, som nu inte längre lämpar männen för krig och vapenproduktion, av dovt av- och tilltagande oväsen ligga liga apparaterna med blixtljuslampan i sig i en modern värld.
Den moderna hade bibehållits, och arhetstiden blivit de vända s i g om, böja sig, tekniken h a r till en viss grad gett möj- nedskuren till fyra timmar, så skulle allt i luften, förtätas, försvinna, komma till- händerna.
baka.
En av de båda kandelabrarna som övergjuta plötsligt scenen med bländande lighet till ledig tid, inte blott såsom f ö r r ha varit gott och väl.
Men i stället åter- för några fåtaliga, privilegierade klasser infördes samma kaos som förut: De, vil- vakta ingången till Champs Elysèes ä r skarpt ljus.
Plötsligt hör man det klara, smattran- avbruten.
Tvärsöver gatan h a r man byggt Först bara två eller utan för hela samhället.
Arbetets själ är kas arhete v a r efterfrågat, tvingades a t t en ynklig och ändå hemsk barrikad av de ljudet a v skott.
Ännu är tre.
Men sedan kommer det omisskänn- slaveri, och den moderna världen har arbeta många, långa timmar, medan åter- järnstycken, bänkar, gatstenar.
den så låg a t t man utan större besvär liga ljudet, vars förfärlighet ligger i pre- inget behov a v slave m stoden lämnades a t t svälta arbetsIösa.
kan klättra över den.
cisionen, i obönhörligheten med vilket det skatterna, som de ma Himlen ljusnar, blir rödare.
Larmet upprepas.
.
.
.
.
tak ...
tak ...
de övriga att leva för s- Lönen utgår för arbetsfliten Ett skrik, gällt svidande bryter lös tilltar.
Mödosamt tränger man sig fram och översköljer allt: » Maskingevären ...
sen i stället för sina egna.
Naturligtvis mot stenräckena, som inrama bromyn- inte för arbetsresultatet.
.
.
. » försöka de makthavande dölja detta fak- Maskingevären ningen.
Ett halvt dussin människor har Varför?
Emedan arhete är e n plikt, v i stå, ännu e t t halvt dussin människor, tum inför s i g själva och vilja göra gäl- klättrat upp på räcket.
Ljuset blir säll- Denna punkt före- lande, a t t deras intressen ä r o hela mänsk- och en man h o r inte ha lön i förhållande sammare, mera fladdrande.
Det ä r nä- på stenbalustraden.
got som brinner - en bengalisk eld, eller faller oss säker, avundsvärt bra.
Bron Iighetens intressen.
Ibland kan det v a r a till vad han utfört utan i förhållande till något annat, med rödaktiga, oroliga flam- ligger framför oss, bred, skarpt belyst, mor.
Stenräcket är högt, men erbjuder där flyktiga skuggor jaga.
E n människa s a n t: de atenska slavägarna t. ex. använ- sin dygd, som ådagalägges genom flit.
Sådan är andan i Slavstaten, och den e n underbar utsiktspunkt, Efter ett par snubblar, faller.
Där faller en annan.
de en del a v sin lediga tid till a t t ge en a Den tak.
- fåfänga försök a t t själv klätra upp f å r jag besluta mig för en vädjan till de re- dan installerade.
Tre, fyra armar dyka ner.
En sekund därefter kan jag över.
skåda hela platsen.
Den ä r packad av minniskor och ändå sällsamt tom.
Det vill säga att tusenden och åter tusenden ä r o sammanträngda vid ingångarna till Tuilerierna, Marinministe- riet, men att Hotel det ä r Crillon, stora tomma fläckar Bilden h a r med en g å n g förvandlats på e t t fruktansvärt sätt.
Fyrverkeriet h a r slocknat.
Det som nu börjar är helt en- kelt en förfärlig jakt.
Skriken och skot- ten fortsätta.
Larmet komrner närmare.
Plötsligt ä r bron översvämmad av män- niskor, tusenden och å t e r tusenden, med framåtsträckta armar.
utan hattar, för- skräckta, munnar.
förvridna De ansikten, upprörda, skrikande storma förbi våra på den öppna platsens mitt.
På ett un- derligt s a t t Verka just dessa fläckar skrämmande.
Mitt på torget, ett p a r me- ter från obelisken, ligger e n omkullvräkt buss med de väldiga hjulen i vädret Stora, röda lågor slå upp.
De ha redan krökt järnslåarna, förtärt den gröna lack.
färgen.
Glasskärvor och trästycken lig- ga meterlängt kringströdda.
Mellan Ma.
rinministeriets mörka kolonner ser mar flammor.
Lysande punkter, facklor eller fötter, fortsätta över platsen, stanna fram- för Champs Elysèes barriärer, vända om och tränga fram genom sidoallèerna.
U r skymningen Iösgöra sig två stora svarta skuggor.
Hästgardet.
Man hör hovslagen, sadlarnas knarrande, klirran- det av vapen.
Ryttarna komma närmare.
Hjälmarna blixtra till.
Som på d e gam- la oljetrycken a v Reichshofens kyrrasiä- rer j a g a d e fram, med kopparhjälmen i pannan, sabeln i näven.
N å g r a av dem ständig tribut till civilisationen, som inte tillåtes att verka under förhållanden, full- hade varit möjlig med ett rättvist ekono- komligt olika dem, som gåva upphov till den.
Det är inte a t t undra på om resul- m i s k t system.
Ledig tid ä r ett ofrånkomligt villkor f ö r tatet h a r blivit olycksdigert.
Låt oss be- civilisationen, och i f o r n a tider kunde den- lysa saken med ett exempel.
Antag a t t na lediga tid möjliggöras e n d a s t genom ett visst antal människor är sysselsatta mångas arbete för ett fåtal.
Detta arbete med a t t tillverka nålar.
D e framställa så var värdefullt - inte emedan arbete över många nålar världen behöver om de ar- edan vår senaste redovisning, i n:r 5 av Tidevarvet, för g i v o r som in- kommit till reklamkassan, har Tidevar- vet fått mottaga ytterligare kr.
233: 50.
Hela summan uppgår nu till kr.
2,760: 85.
De nio nya g i v a r n a äro: A. Sahlin, Es- Iöv, 1.
Hallberg, Stockholm, E.
B., Väs- tervikskretsen av Svenska Kvinnors sterförbund, Mattis Freidenfelt-Sjövall, huvud taget ä r värdefullt - utan endast beta - låt oss s ä g a - åtta timmar om Lund, Elisabet Eurèn, Stockholm, K. därigenom a t t d e t s k a p a d e en värdefull dagen.
Så g ö r någon e n uppfinning.
var- Gramèn, Vänersborg, Else Kleen, Stock- ledig tid.
Och med v å r moderna teknik igenom samma antal arbetare kan g ö r a holm?
A.
H.
Stockholm, till vilka samt- dubbelt så många nålar som förut.
Men liga Tidevarvet her a t t f å framföra sitt vördsamma, varma tack.
världen behöver inte dubbelt så många Om ni inte går, g å r vi själva, vi kvinnor, i nålar.
Nålar ä r o redan så billiga, a t t första ledet ... » det inte g å r a t t sälja fler, fastän de bli fick han till svar, a t t arbete hindrade d e Demonstranterna ha trängts tillbaka in billigare.
I en förnuftig värld skulle v a r vuxna f r å n a t t dricka och barnen f r å n i tvärgatorna.
Det ä r b a r a enstaka grup- och en, anställd vid nålfabrikationen bör- a t t göra odygd.
J a g minns f r å n m i n per som röra s i g f r a m emot Etoile.
Plöts- j a arbeta fyra t i m m a r i stället för åtta, barndom - det var kort efter sedan stä- ' " -.
ä som förut.
Men dernas arbetare fått rösträtt, och lagen skulle detta anses hade bestämt vissa fria d a g a r för folket bolmar upp.
Människorna ä r tomheteii som uppstått vid brohuvu- det.
Polisautomobilerna ha försvunnit.
Massan har f ö r Iängesedan brutit igenom barrikaderna.
Själva bron, som för di- rekt till Deputeradekammaren och som alltid hålles noggrant avspärrad, ä r be- s a t t av demonstranter, D e ä r o inte t ä t t sammanpackade.
D e röra s i g fram och tillbaka i små grupper.
I ett hörn ligger några sönderskurna slangar, som tyda på fåfänga släckningsförsök f r å n brandkå- ren.
I röken och kvalmet ä r det omöjligt a t t urskilja vad som egentligen försiggår på S D i r får m a n ett p a r minuters andrum.
Med bultande hjärta och flämtande lungor lutar man s i g mot ett träd och s e r s i g till- baka.
Genom buskarna, över parkanlägg- ningarna storma demonstranterna bort.
Mobilgardet har dragit en kedja framför vår barriär och försöker avspärra bron.
Ett p a r hundra meter kan man g &amp; vidare utan a t t bli jagad.
Vid Clemenceaus staty står ännu en trupp Frontkämpar och vän- order, En tjock fru i ylle- r s i g framför dem och skri- r a d i, marschera, vad vän- tar ni på.
.
, d e skjuter ju för länge sen ...
sade: » Vad På n å g r a få sekunder h a r en oerhörd givare g N ä r kvar och har förorsakat stort virrvarr på människomassa strömmat till och följer forna arhetsstyrkan blir arbetslös.
efter bilen: » De är d ö d a.
.
, d ö d a.
.
. » allt kommer omkring s k a p a s det på detta det ekonomiska området.
(Forts. i nästa n:r.)
Från Rue Boissy d ' Anglas kommer en s ä t t lika mycken ledig tid som med för- polisbil, och vill följa efter den g r å bilen.
Massan h a r gjort helt om och sluter upp kortad arbetstid, men med den skillnaden av människorna nu ä r o totalt a t t hälften polisbilen.
omkring Förgäves trampar chauffören ner gaspedalen, massan viker sysslolösa, medan den a n d r a hälften ar- inte ett steg tillbaka.
Bilen omringas, betar f ö r mycket.
Man kan vara överty- käppar börja flyga genom luften.
N å g r a g a d om, a t t denna oundvikliga ledighet minuter därefter bli poliserna under skydd av e t t led Frontkämpar, förda till kom- blir till en olycka för alla parter, i stället f ö r a t t vara en källa till lycka för hela missariatet i Grand Palais.
N ä r klockan ä r f r a m å t elva försöker världen.
jag ta mig fram till underjordiska järn- vägen.
Man behöver en halvtimme f ö r att Är arbete ett botemedel mot komma från den ena tvärgatan till den andra.
I nedgången till tunneln ligga så- rade, det h a r samlats blodpölar på golvet.
Blotta tanken på att de fattiga skulle F r a m f ö r biljettluckan t r ä n g s hundra- tals väntande.
En uttröttad biljettförsäl- ha ledig tid h a r alltid varit chockerande jerska anstränger sig att klara expeditio- f ö r de rika.
I England v a r det vanligt i nen ensam.
D i och då försöker hon te- början på I800-talet med femton timmars lefonera till kontrollören, för a t t få för- arhetsdag för en vuxen människa och stärkning.
» Hållplats Deputeradekamma- nästan lika mycket för barn, eller vanli-. » r e n.
.
.
Hallå Deputeradekammaren .. Deputeradekammaren svarar inte, gen tolv timmar.
Om någon beskäftig person någon gång framkastade den tan- Paris den 9 febr.
1934.
Elisabeth Janstein.
ken, a t t detta kunde vara för mycket, odygd?
Men I ar- -- att en gammal hertiginna
