# ID: svediakorp-per3702
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,475
# sentences: 593
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


D e t vore fördelaktigt om svenska fob- ket ville samla sin splittrade upp- märksamhet och ta sig en stund för att betänka det faktum att den militära sak- kunskapen nu begär en bombflotta såsom oundgänglig för fosterlandets försvar.
Detta betyder a t t den äntligen medger omöjligheten av försvar utan flyganfalls- vapen och a t t den militära logiken därför kräver ett sådant.
Arets statsverksproposition avspeglar ingalunda denna nya synpunkt på för- svaret.
Fortfarande begäres fyra gånger sä stort anslag för hö och havre åt för- och sä vidare.
Nej, det skydd vi behöva for vår hjälplösa civilhrfolkning och lika hjälplösa här och flotta måste operera utanför landets gränser.
Vi måste ha ett så smidigt, så stort och skickligt anfalls- vapen, att det kan sätta in en förlamande stot mot ett annat lands bombflotta och militära baser och så försvåra dess ope- rationer mot OSS.
Vi som levat i över hundra ä r under den föreställningen att vår erkända fredliphet utgör vårt skydd, jämte vår strängt defensiva och på intet sätt utmanande krigsmakt, måste vänja oss vid en ny politik och en ny anda, den SPÖKFLYGNINGARNA över norra svarets hästar som ä t flygets vapen och Finland, Sverige och Norge äro fort- ammunition!
Regeringen väntar på för- farande lika mystiska.
Men vad man svarsberedningen och vidtar inga åtgär- sett i Dalarna avslöjade sig såsom va- der med anledning av det nya läget.
Det- rande brinnande ballonger, vilka en ta betyder att vi i närvarande stund äro skämtsam tandläkare släppt upp i mysti- fikationssyfte.
- För Norrbottens vid- militärt försvarslösa, om något skulle kommande har amiral Lindman framställt hända.
Skulle det inte vara bra om sven- en mera allvarlig interpellation i riksda- ska folket satte sig in i detta faktum.
Nå- gen, om vad regeringen tänker göra got måste ju ske.
Ett val ligger framför for att hindra flygning över Bodens fast- oss och det ä r ett stort ögonblick egent- ningsområde.
K O N F L I K T E N V I D KOOPERATIVA Iigen.
Förbundets galoschfabrik i Gisla- Om inte fjärde huvudtiteln ger något ved, som vi på sin tid omnämnde, ä r intryck av detta, s~ finner ma,, stämnin lyckligen bragt ur världen.
gen återspeglad i de motioner, genom ET NYBILDADE SVENSKA FOLK- PARTIET har i sitt program v i l k a den militära sakkunskapen talar.
De punkt om kvinnans rätt till arhete och visa på den ' ena av de vägar som stå oss likställighet med mannen, vilket icke öppna i denna försvarslösa stund.
Vad hindrar att man redan i andra numret av som lägges fram för och begäres av Sve- partiets tidning går till storms emot vad riges riksdag ä r medel att börja pa en man kallar for » dubbelanställning », d. v. s. där både man och hustru har arbets- liten bomflygflotta på 24 plan.
Skulle inkomst.
Visserligen attackerar man en- de nödiga 8 till 9 miljonerna beviljas f ö r dast arhete som motiveras av lyxbegär, detta ändamål, sä betyder det att vi f ö r men var draga gränsen mellan vad som evigt ha begravt föreställningen att ett ä r lyx och icke lyx.
Hur man än söker försvar, som nöjer sig med att försvara linda in saken genom en formulering, gränser, duger något till.
Då som åsyftar både män och kvinnor, ä r det landets tydligt att det skulle bli de gifta kvin- måste det bli slut med varje tal om att norna som närmast finge stryka på foten.
med vapen i hand försvara Sveriges jord T Y S K A RIKSDAGEN sammanträdde den 30 januari, årsdagen av Tredje Rikets tillkomst, Sammanträdet räckte berövats sin tolk och den amerikanske som vanligt bara en dag.
Man antog en advokaten Mr Gallagher, som skänkt lag som, med upplösande av delstaternas samtliga bulgarerna hjälp och stöd hotas folkrep resen tati oner, gör tyska riket till en med utvisning.
Jätteprotestmöten mot enhetsstat.
På några minuter försvann allt- detta olagliga kvarhållande i fängelset av så icke endast Lippe-Detmold och Reuss- människor som frikänts av domstolen äga Gera, utan även Preussen och Bayern.
r u m runt O m i världen.
Hitler protesterade i sitt riksdagstal emot TAVISKYSKANDALEN har så starkt den från monarkistiskt häll företrädda te- komprometterat den franska regerin- sen, att Tyskland endast kan bli lyckligt gen, att Chautemps såg s i g nödgad att under sina gamla förbundsfurstar och avgå.
Först trodde man icke det skulle han betonade a t t Tysklands högste leda- vara möjligt för någon att biIda regering re kallas av folket och är ansvarig endast utan nyval av parlamentet.
Men den för inför detta.
Hitler strök starkt under sin 4 månader sedan avgångne Daladier tycks vilja till fred och en sann försoning med vara färdig att presentera sin ministär, Frankrike samt sin förhoppning om en I denna ingå dock icke vare sig f. utrikes- slutgiltig begravning av den historiska ministern Paul Boncour eller Herriot.
stridsyxan.
E N FRUKTANSVÄRD JORDBÄV- NG LAN^ FRAMLADE NYTT ned- NING har hemsökt Indien och kostat rustningsförslag dagen efter tyska tusentals dödsoffer samt stor förödelse.
riksdagens sammanträde, där det medger BI.
a. ha tre städer förstörts och 2 små stor tysk upprustning på villkor av stän- prinsessor fått sätta livet till.
dig kontroll och Tysklands återgång till S O V J E T FÖR ETT SKARPT SPRÅK mot Manchukuo och påtalar de vit- N. F. EN PROTESTANTISKA KYRKAN ryska elementens demonstrationer.
i Tyskland och nationalsocialismen har ännu inte kommit till någon uppgö- relse.
Vid en konferens inför Hitler upp- trädde Göring oväntat och vållade av- brott i förhandlingarna och både prote- stantiska och katolska präster ha satts i fängelse.
Men nu har rikskanslern utfär- dat en skrivelse, däri påpekas att polis- ingripande som skyddshäkte.
konfiske- ring och dylikt skall undvikas och Göring har fått vidarebefordra skrivelsen till sina underlydande.
- Monarkisterna i Tysk- land, som givit luft åt sina känslor med anledning av kejsarens 75-årsdag bli även infamt påpassade.
ÄRLDEN HÅLLES FORTFARAN- DE i ängslig oro över Torglers och Dimitroffs öden.
Den förstnämnde har förflyttats till Berlin och ställts till stats- polisens förfogande, vilket icke bådar nä- got gott.
Dimitroffs åldriga moder har anda som vägar det snabba hänsynslösa anfallet, som söker förekomma i stäl- let för att förekommas.
Vet ä r ganska underligt att hitta trevare for denna nya anda bland årets alla motioner, som av- Vad har hänt?
S D spegla det snälla svenska folkets liv, dess dagliga behov, dess försörjning, dess un- dervisning, dess vård och dess inbördes spänningsförhållanden.
Ty från allt det- ta äro de militära motionerna så strato- sfäriskt fjärran.
Med undantag av att man vinkar med mera arhete ät de ar- betslösa, om vi lägga oss till med nya vapen, utlämnas alla andra faktorer än de rent militära.
Och visserligen tende- rar vårt lands militärapparat att som alla andras bli en invecklad konstruktion utan (Forts. å sid.
6.)
ad man i Italien kallar » fascismens nistrar och partidignitärer samt ett tjugu- produktionsarmè » har hitintills be- tal tekniska experter, vilka utses dels av stått av en massa » arbetssoldater », ett korporationsministern dels av fascistpar- V mindretal underofficerare och en » gene- tiets generalsekreterare.
Ordfdrande ä r ralstab », Plus en mycket mäktig » gene- » generalissimus », d. v. s. regeringschefen ralissimus ».
Mellanlänken har saknats.
eller - på dennes uppdrag — korpora- Eller med andra ord, fast fascismen nu- tionsministern.
mera anser sin syndikala grund fullt fär- Och de mellanlänkande officerarne??
dig, har den tills dato dröjt med att slut- Ja, de skola vara dessa korporationer, följa den korporativa överbyggnaden.
varom i tolv Ar talats och skrivits och som » Arbetssoldaterna » äro Italiens syndi- nu äntligen skola förverkligas - efter- kat, vilka fascismen till stor del övertagit som lagen därom numera passerat såväl från andra politiska riktningar men om- senat som kammare, danat till de kontrollorgan, som för upp- Medan man väntat på denna lag.
som rätthållandet av diktaturen äro nödvän- Mussolini förklarat vara den mest revolu- diga.
Ovan syndikaten stå federationer- tionerande under hela innevarande år- na.
D. v. s. om ett syndikat omfattar re- hundrade, ha de intresserade delat upp spektive skoarbetarne och skofabriks- sig i två grupper: den ena har önskat ägarne inom ett mindre område, så fam- korporationer för varje särskild grupp nar motsvarande federation ett större om- producenter, den andra har velat korpo- rådes samtliga arbetstagare och arbets- rationer för varje särskild produkt, fär- givare inom beklädnadsindustrien.
Me- ger, silke, bomull, bröd etc. etc. Lagen dan så de ovan federationerna ställda tillfredsställer ingendera av dessa tvenne konfederationerna gälla för hela landet partier.
För att undvika ett alltför över- och äro sex för arbetstagare och sex för väldigande antal korporationer och en arbetsgivare, d. v. s. en för vardera av alltför tungrodd byråkratisering har näm- grupperna: industri, handel, jordbruk, ligen Mussolini beslutat att man skall in- sjö- och luftfart, inomlandstransport, rätta korporationer endast för vad han banker och försäkringsväsen.
Samt en kallar » produktionens huvudgrenar ».
Var- trettonde som omfattar fria intellektuella till han emellertid fogat bestämmelsen att yrkens utövare.
om så behöves kunna inom varje korpo- » Generalstaben » ä r det nationella kor- ration upprättas s. k. speciella sektioner porationsrådet.
Det instiftades 1930 och för enskilda produkter, vilka sedan kunna består av 150 medlemmar, Ungefär två arbeta antingen ensamma eller i förening tredjedelar därav utgöras av representan- med andra dylika sektioner.
Liksom ock- ter för de nyssnämnda tretton konfedera- så korporationerna kunna uppträda an- tionerna plus delegater från de koopera- tingen fullt självständigt eller i förbund tiva förbundens centralorganisation.
Res- med en eller flera andra korporationer.
ten utgöres av vissa självskrivna mi- (Forts. å sid.
6.)
S E D V ophiahemmet firade i lördags sin fem- tioårsdag i närvaro av mänga högt uppsatta personer och med stor högtid- lighet - och det med rätta.
T y dess tillkomst och nu femtioåriga arbete be- tyda en viktig insats i det svenska kul- turlivet, inte minst därför att skapandet av sjuksköterskeyrket samtidigt innebar ett steg framåt i kvinnornas frigörelse.
Arbetet bland de sjuka, som tidigare varit långt ifrån välansett, utfört av out- bildade, ofta undermåliga kvinnor, lyftes upp ur sin förnedring och omskapades till en uppgift med höga krav på sin utöva- res utbildning och allmänna vandel.
Detta var Drottning Sophias oförstörbara gär- ning.
I sitt högtidstal vid femtioårs- festen framhöll prins Eugen att det som stärkte Drottningen i hennes plan på den svenska sjukvårdens reformerande fram- förallt var den respekt för människovär- det, som aldrig upphörde att vara det bä- rande i hennes väsen.
Sä började hon i liten skala, med en kurs på fyra deltagare i en liten våning i Vasastaden.
Efter en myckenhet ihärdigt arbete kunde så är 1889 det nuvarande Sophiahemmet tagas i bruk - frän början kombinerat sköter- skehem och sjukvårdsanstalt.
S Hur djärv Drottningens tanke var, att bildade unga kvinnor skulle anställas i sjukvården, kan man bara förstå om man tänker på vilken strid det kostade för kvinnor på den tiden att över huvud taget fä tillträde till något yrke.
Någon större uppmuntran från läkarnas sida kunde de bildade sköterskorna inte heller påräkna från det hål- let länge ha varit ganska stort.
Men så ' - tvärtom tycks motståndet småningom fann man sig dock tillrätta med den väl utbildade och ansvarskän- nande arbetskraften.
Man saknade vid femtioårsfesten någon talesman för Sophiasystrarna själva, som kunde ha framfört både deras tacksam- het, för vad som gjorts och deras syn- punkter på utvecklingen av deras yrke.
Det är intressant att följa denna utveck- ling, hur kvinnorna, som först måste käm- pa för att fritt få välja sig ett yrke i samhället, snart därefter måste uppta kampen för att inom detta yrke få vara fria och självständiga människor.
Arbetet som tagits upp bland sjukskö- terskorna själva för att ge mera karaktär av yrke åt sjukvården - i stället för den prägel av kärlekstjänst eller kall, som (Forts. A sid. 5.)
TIDEVARVET Radikal Kvinnorna inför Är kvinnosaken Tiden är mogen på avvägar?
världskrisen.
FramstäIlningen till för handling Svenska Kvinnoföreningars Radio- politlsk veckotidning.
regeringen från REDAKTOR: D e n Carin Hermelin.
3 Febr.
1934.
Trettio miljoner ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson.
Utkommer varje helgfri lördag.
Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. 204842. skulder.
Representanter för högskolornas studentkårer med inbjudna skandi- naviska och utländska gäster h a va- rit samlade till en studentriksdag, som bragte många intressanta frå- g o r i dagen.
Overläggningarna berörde finan- sieringen a v studenternas studietid.
Professor Wicksell visade i sitt in- ledningsanförande, med stöd a v sina nyligen företagna undersökningar, i hur hög g r a d den akademiska ut- bildningen vilar p å enskildas skuld- sättning.
En samlad skuldsumma p å icke mindre än trettio miljoner kronor vilar p å den nuvarande sven- s k a studentgenerationen och det är en g a n s k a liten procent studenter som lämnar högskolorna skuldfria.
Med dessa fakta givna följde se- dan diskussionen om vilka åtgärder som skulle kunna förbilliga och för- bättra studenternas levnadsförhål- landen.
Därvid behandlades bo- stadsfrågan och det framkom för- s l a g om att man genom gemensam- ma, kooperativa företag skulle kunna ordna inte b a r a denna men o c k s å få en billigare och bättre mathållning.
F r å g a n om studenternas sjukvård ä r även brännande, d å det visat s i g a t t det akademiska livet icke ä r enbart hälsofrämjande.
Genom undersök- ningar, företagna genom studentkå- rernas egen försorg, h a r bl.
a. på- visats i hur h ö g g r a d d e u n g a stude- randena falla o f f e r f ö r den långvari- ga och tärande tuberkulossjukdo- men.
ö n s k e m å l framkommo o m så- dana anordningar a t t studenterna skulle kunna vårdas vid e t t särskilt sanatorium, d ä r d e r a s sällskaps- och studiemöjligheter bättre kunde till- godoses.
Knappast i något a n n a t land tor- d e lånevägen i s a m m a g r a d som i Sverige v a r a anlitad f ö r universi- tetsstudier.
D e t h a r inneburit en styrka i så måtto a t t m å n g a medel- lösa därigenom kunnat f å sin ut- bildning, d å lånen, särskilt i tidigare perioder, varit g a n s k a lätta att få.
Men det ä r även en stor fara.
Ty det ä r klart a t t d e s s a skuldsatta stu- dentgenerationer måste s e med oro p å den starka konkurrensen p å de lärda banorna, dit d e ä r o hänvisade a t t fortast möjligt s ö k a f å sin ut- komst.
Därför blev o c k s å frågan om överbefolkningen vid universite- ten grundligt ventilerad.
Olika för- slag framkomma o m hur tillträdet till dessa skulle spärras, kanske g e - nom en sovring redan i skolan eller genom särskild inträdesexamen till universiteten.
Men å andra sidan framhölls d e t osympatiska i a t t spär- ra möjligheterna till universitetsstu- dier, när arbetslöshet råder p å snart s a g t alla praktiska områden.
Säkert har vid en del högskolor mycket g j o r t s och kan ytterligare gö- r a s för a t t förbilliga och förbättra studenternas studieuppehåll.
Men huvudfrågan blir nu huruvida det allmänna längre kan s t å till svars med a t t helt överlåta å t den enskilde både a t t klara finansieringen och a t t utan skada till kropp och s j ä l g å ige- nom studenttiden.
Även utan ett så långt gående system som det ryska Stark opinion till den fulla medborgarrättens försvar.
Den appell till vakthällning omkring kvinnornas fulla medborgarrätt p i initiativ av Socialdemokratiska kvinnoförbundet, av ett stort antal kvin- noföreningar vid Konserthusmötet i höstas som varvet har redan omnämnt några av des- sa, mötena i Malmö, Ystad.
Nässjö och Eskilstuna, där Socialdemokratiska kvin- noförbundet, Svenska Kvinnors Vänster- förbund och andra kvinnoorganisationer samverkat och dir föredrag om Kvinnor- na inför världskrisen hållits av fru Signe Wessman, fröken Elisabeth Tamm, d:r Lydia Wahlström, rektor Honorine Her- melin, fru Helga Sjöstrand.
Under de senaste veckorna rapporteras en rad väl- besökta och ståtliga möten från Norr- land.
Sålunda har fru Elin Wägner, fru Wessman och d:r Wahlström under den gångna veckan talat i Sundsvall.
där nia kvinnoorganisationer stodo bakom ett möte, besökt av fyrahundra personer, i Hudiksvall och i Siiderhamn.
I den sist- nämnda staden var det enskilda personer som stodo för anordningarna, men att mötet uppbars av en stark opinion visar den stora anslutningen, omkring sex- hundra personer.
D:r Wahlström har även tidigare talat i Östersund.
En stark samfälld vilja att hävda kvinnornas an- svar och frihet i samhället - som ett oeftergivligt villkor för samhällets lycko- samma utveckling - kom till uttryck vid mötena.
På samtliga platser har Kon- serthusresolutionen enhälligt antagits, vil- hen är av följande lydelse: Insikten o m den enskilda männi- skans värde, oberoende av kön, ras och klass, är ett av mänsklighetens dyrbaraste kulturförvärv.
Under den kris, som nu råder i världen, är den- na insikt i fara att gå förlorad.
Där- med bli också frihet, jämlikhet och rättvisa forkastade som samhälleliga ideal.
Reaktionen riktar sig i särskild grad mot kvinnorna såsom arbetare i samhallet och hotar att starkt be- gränsa deras verksamhetsområden.
V i här församlade svenska kvinnor, representerande skilda verksamhets- områden och olika politiska åskåd- ningar, anse kvinnornas fulla med- borgarskap vara ett omistligt sam- hällsvärde och äro fast beslutna att hävda vår rätt till yrkesutbildning och yrkesutövning på grund av fal- lenhet och intresse, oberoende av ci- vilstånd, v å r r ä t t o c h p l i k t att stäl- la vår erfarenhet och duglighet i det allmännas tjänst.
V i vilja verka for kvinnornas hö- jande ekonomiskt och socialt och för full likställighet mellan kvinnor och män i medborgerligt hänseende.
kommitté om att även kvinnliga sakkun- niga matte förordnas att deltaga i det pågående radioutredningsarbetet, har uppfordrat redaktör Torvald Sachs till ett temperamentsfullt försvar - » Kvinnosak på avvägar », Fönstrets sista nummer - av den enligt hans mening hotade likstäl- fastslår lighetsprincipen.
Red.
Sachs mäns och kvinnors likställighet som en självklar och erkänd sak och menar att Irras representation bör ske endast efter lämplighet, icke efter kön.
Detta är ju i och för s i s värt att anteckna med tack- samhet och gillande.
Men sedan gäller det den praktiska sidan av saken, hur den rättvisa representationen skall ske.
Vore verkligen världsordningen sådan.
att dug- ligheten och lämpligheten fick komma fram oavsett om dess bärare är man eller kvinna - d.?
kunde val kvinnorna ha all anledning att ge upp arbetet.
Det skulle då betyda att t. ex. på 380 riksdagsleda- möter vore bara fem kvinnor tillräckligt kvalificerade för uppgiften - eller låt oss se på alla kommittéer och utredningar.
Beror det verkligen bara på att kvinnorna icke besitta den nödvöndiga sakkunska- pen och lämpligheten, att man här finner nästan uteslutande män?
Och kvinnorna som » kulturpersonlig- heter »?
Inte en enda representant för denna kategori förekom vid den nyss av- slutade studentriksdagen.
Var det där- för att hon inte finns?
Vi vilja visst ge redaktör Sachs rätt uti, att » den gamla olikställigheten mellan män och kvinnor grundade sig på en orättvis kategoriklyv- ning efter kön »; och att det » att söka fä bort den, där den ännu finns kvar, är att kämpa för ett rättfärdighetskrav ».
Men vi tro icke att man ännu kommit fram till ett automatiskt, efter enbart lämplighets- principer skeende urval.
Kvinnorna få nog ännu en tid själva göra sig påminda med sina berättigade krav.
på sexualundervisningens område.
Redogörelsen i förra numret av Tide- varvet for den undervisning i sexuell hygien ', som meddelats i fortsättningssko- lorna i Julita, har väckt stort intresse från skilda håII.
Vi återge Iiärnedan de sista svaren på vår rundfråga och börja med ett uttalande frän läraren i Hagabergs fortsättningsskola, Julita, h r Petrus E k - holm, som skriver: nmodad att yttra mig den under- A visning sexualhygien, under innevarande termin meddelats vid Julita i Det ä r att hoppas att de kvinnliga väl- jarna ute i skilda orter sända sina valda ombud i riksdagens kamrar denna pi- minnelse om, att en stark opinion står emot de angrepp på kvinnornas medbor- gerliga rättigheter, som nu göras i olika former.
C.E.S.
- där staten bekostar den akade- miska utbildningen men därvid även får viss monopolrätt till de akade- miskt bildade - vore det måhända möjligt a t t finna en form f ö r bistånd och stöd från det allmänna, ett stöd som hjälper utan att träda den fria forskningens rätt f ö r nära.
som fortsättningsskolor av rödakorssystern Dagmar Kallenberg från Stockholm ber jag att få anföra följande: Frågan om undervisning i sexuell hy- gien i skolan ä r som bekant ingalunda av något nytt datum.
Flera försök att få denna undervisning ordnad på ett för barnen Iämpligt sätt har nog också gjorts på flera platser i vårt land.
Huruvida man alltid lyckats att nä det åsyftade målet, därom kan jag ej yttra mig.
F r i - gan h a r också varit på tal många gånger kamrater emellan även inom Julita lära- rekår, men man har alltid känt en viss bävan fur denna visst inte så lätta upp- gift.
När emellertid skolstyrelsens ordföran- de rektor Honorine Hermelin erbjöd sig att vid de fortsättningsskolor, där lärar- na så önskade, låta en på området erfa- ren person lämna denna undervisning, så mottogs detta erbjudande med tacksam- het av samtliga fortsättningsskolans lä- rare.
Sälv liar jag alltid känt mig in- kompetent.
till denna undervisning, och jag undrade också mycket, hur det skulle avlöpa.
Syster Dagmar Kallenbergs och rektor Hermelins förmåga att taga barnen och på ett enkelt och okonstlat sätt fånga deras intresse.
måste man giva det bästa erkännande.
De visade därmed, att det går, kanske inte för alla, men för en del att n i ett, efter vad jag hoppas, gott re- sultat.
Angående lämpligheten att undervisa gossar och flickor tillsammans stod jag ganska spörjande.
Det gick emellertid över all förväntan utmärkt.
Barnen togo det mycket allvarligt.
Det var, som om de voro tacksamma fur att de av en vuxen person fingo rent besked om sa- ker, som de vuxna annars tiga med eller besvara med mer eller mindre löjliga osanningar.
Nar det galler tidpunkten for skolans andel i undervisning i sexuella frågor, s i är nog fortsättningsskoleelevernas ålder den lämpligaste.
Sedan må det vara hemmens angeliigenhet att dessförinnan bibringa barnen svar på de spörsmål som de då och då komma med och att d i giva dem besked p i ett värdigt och sannings- enligt sätt.
Det finns naturligtvis för- äldrar, som tycka, att det ä r svårt för dem att lämna sina barn de upplysningar, som de små direkt eller indirekt vilja ha.
Nå, vi skola inte döma dem fur det, ty det är onekligen en svir uppgift, som nog inte alla äro vuxna.
Vi få väl emellertid hoppas, att när de, som nu äro unga, en gång bli vuxna, alla utan undantag fatta och förstå nödvändigheten av detta led i barnens uppfostran.
Med högaktning Petrus Ekholm.
V i vädja t i l l kvinnorna att sluta sig samman i målmedveten kamp för mänsklig självbestämningsrätt och rätt att faga ansvar.
om Slutligen ber Tidevarvet få överlämna Kallenber för ordet åt Syster Dagmar att även få del av hennes erfarenheter som föreläsare.
Syster Dagmar skriver: v Tidevarvets redaktör har jag blivit ombedd att meddela nigra intryck från de föreläsningar i ämnet Sexuell hy- gien, som jag haft glädjen att få hålla i fortsättningsskolorna i Julita kommun.
Jag säger » glädjen » att f.?
hålla dessa föreläsningar, och det är verkligen sant, särskilt då det gällt undervisningen för barnen.
Dessa ögon jag där mötte, glö- dande av intresse och allvar, kommer jag A
Den " lika rättens " Om praktisk ungdomsut- international.
bildning och belånade ägg.
ar ju, framhåller froken Nilsson, att det i stor utsträckning blir samma personer som representera olika föreningar med de skolmotioner, som väckts vid uppfyller rimliga krav på effektivitet, är liknande syfte Equal Right ' q mål är att årets riksdag ar det särskilt två, väl även denna framstöt för mångsidiga bilda en snabb och bekväm forbindelse som vi har vilja upphålla oss vid och och tillfredsställande utbildningsmöjlig- mellan Genève och de olika staterna Dess som synas värda allt beaktande och stöd heter att förorda - även oavsett i vilken program inneslutes i den kortfattade kon- Det är dels fröken Kerstin Hesselgrens utsträckning den kommer att tas i bruk vention för viIken den arbetar, och som (fv.)
i Första Kammaren om anslag till för senare yrkesarbete (A K n r 88.)
undervisning I hushållsgöromål vid vissa går ut på full Iikställighet för män och allmänna läroverk - likalydande motion kvinnor i ekonomiskt avseende lika väl har väckts I Andra Kammaren av hr Ett brokigt avsnitt inom riksdagsmo- som ifråga om lagstiftning Den ser lös- Bengtsson I Norup (f) - dels hrr tionerandet utgör i å r liksom föregående Wagnssons och Sjödahls (s.)
motion i år de mångfaldiga förslagen till tullskydd ningen av likställighetskravet i ett all- Forsta Kammaren angående undervis- och understöd för olika produkter, fram- mänt antagande av denna konvention från ningen i manlig slöjd vid de allmänna förallt jordbruksprodukter Utan att för samtliga staters sida Frågan har nu fatt läroverken dagen närmare gå in på den översvallan- en särskild aktualitet genom Pan-Ameri- De båda sistnämnda motionärerna ön- de förkärlek för självhushållningens prin- kanska kongressens beslut vid Arsskiftet ska först och främst att den manliga slöj- cip, som kommer till synes i dessa motio- Kongressen antog nämligen i form av en den måtte införas vid de allmänna läro- ner samt den outrotliga och betänkliga verken enligt de kungörelser beträffande tilltron till lånevägen som bästa utväg ur rekommendation detta fördrag, den s k undervisningsplaner och timplaner, som jordbrukets svårigheter, vilja V I här an- » Equal Right ' s treaty » I Förenta stater- redan finnas utfärdade, men som icke an- fora några belysande exempel Herr na pågår för övrigt just nu ett energiskt nu trätt i kraft I årets statsverkspro- Nilsson i Hörby (bf.)
m fl beähr I arbete på att få denna bestämmelse inta- position finnes ett förslagsanslag uppta- Andra Kammaren ökat tullskydd för get på 4,600 kr avsett för avlöning åt Inhemsk potatisodling, 2 kr.
pr 100 gen som nytt tillägg i författningen kg medan hr Magnusson i Skövde (h) Redan från början av Equal Right ' s slöjdlärare vid de åsyftade Iäroverken land Anna T Nilsson En av de många rörelserna for kvin- nornas fulla Iikställighet och själv- standighet I medborgerligt avseende är Equal Right ' \ International, ett interna- tionellt förbund, som hildades i Genève 1930 Denna världsförening fick efter ett par års förlopp också en representant for Sverige i sin internationella styrelse, näm- Iigen froken Anna T Nilsson, välkänd for Tidevarvets läsare genom resebrev och artiklar från Genève Fröken Nilsson har i över tre år vistats i Genève med av- stickare till Paris och Bryssel, där hon så gott som uteslutande agnat sin tid och sina krafter åt internationellt arbete, framforallt på freds- och kvinnofrågornas område Nar fröken Nilsson nu återvänt till Sverige passar Tidevarvet på att vid hennes besök I Stockholm be om några närmare upplysningar om Equal Right ' s verksamhet.
Föreningen - som inte bör förvaxlas med en amerikansk kvinnosakstidning med samma namn - var frän första bor- jan internationell, säger fröken Nilsson och har nu anslutning från omkring 22 länder T] eckoslovakiet har en grupp verksamhet hade V I både Lord Cecil och d r Benesj på vår sida, berättar fröken Nilsson vidare, och aven minister Erich, för att nämna ytterligare ett exempel, ägnar ett visst intresse åt ett tillväga- gångssätt liknande Equal Right ' s For- bundet har en byrå i Genève som följer arbetet Organisationens ordförande är en engelsk f. d rösträttskvinna, Helen Archdale, vilken var den europeiska ini- tiativtagaren till verksamheten Hon var en av Lady Ronddhas vänner och har liksom många av den radikala kvinnorö- relsens förkämpar suttit i fängelse för sitt arbete Just nu, säger fröken Nilsson till sist, ha förkämparna för lika rätt stor anled- ning att vara nedstämda det ser ut att tjäna ganska litet till med konventioner via Nationernas förbund, när man ser dem mot de faktiska händelserna i flera länder Men likaväl som vi måste arbeta Ett dussin riksdagsmotioner.
get medger, &amp; drivas enligt 1933 ps un- dervisningsplan - I motivenngen fram- hålles med ratta det stora vardet av sldj- den som uppfostringsmedel Slöjdunder- mot nuvarande 10-20 ore Det ar gan- ska högt H r Pettersson I Dohl (bf) m f l, Andra Kammaren, f ö r d a r ImPortW- lering för ägg, vidare statsunderstödd ex- kan tillgodose olika praktiska verksam- rign Sedan man last forslagen om minsk- av antalet moderston vid FlYinge, hetsgrenar Den ger de unga eleverna " In &amp;?
en moilighet att prbva Fina anlag och om begr ' nsning av margarinavsättningen ev a l ' ' ' det praktiska arbetet redan pa Inom landet m. fl förslag " Il inskränk- ett framhålla ganska motionärerna, tidigt stadium av stort Detta värde är, omsättning, ning och begränsning möter man av med produktion en viss for- och just i vår tid med dess överflöd på ung- dom med ensidig teoretisk utbildning Betydelsefullt är även att såväl den grundläggande som den högre skolan ger sina elever möjlighet till produktivt och vaning hr Bengtssons m fl.
förslag i Första Kammaren om ökat anslag till främjande i allmänhet av nötboskaps- aveln Det visar sig emellertid att detta förslag, Om statsanslag till tjurförenin- framförallt avser ett kvalitativt främjande " 5: a ~ o ~ ~ t, a ~ ~ i k ~ ~ ~ ö ~ a (A i ~ K ~ n r ~ 15, i 114, ~ ~ 45, ~ 46, ~ 47, samhälle ar av största behov » (A K.
F K n r 38.)
n r 93.)
Av det stora antal motioner, som från Vi instämma tillfullo I denna motion en eller annan synpunkt tagit upp bryt- liksom I fröken Hesselgrens om den hus- ningarna inom samhället mellan konser- liga undervisningen Fröken Hesselgren vatism och socialism och mellan arbets- Finland har en kvinnoförening med all energi för att N. F. må bibehål- och i träffar säkert en mycket viktig punkt i marknadens viktiga parter, nämna vi för inom sig bildat en särskild kommitté att las och förbättras, likaväl är det nödvän- denna fråga, när hon är konsekvent och dagen hr Lithanders (h) om ändringar I följa arbetet I andra Iänder har redan digt att inse att kvinnorna ha en viktig vidsynt nog att förorda skolköksunder- kommunallagarna till beredande av skydd v i s n i n g också för pojkar, ehuru det un- för de kommunala skattebetalarna, samt existerande föreningar anslutit sig.
Svå- del däri.
om att även hot righeten särskilt för de mindre länderna Casan.
der nuvarande depression inte nas medel till en sådan sak Hon påpe om arbetsinställelse, blockad, bojkott etc kar emellertid, hur man ivartemot alla - foretaget i avsikt att avtvinga någon förshkringar om de praktiska läroämne- gods eller penningar- måste falla under aldrig att glömma det var för min rentes måste jag ge en eloge för den egen del verkliga uppbyggelsestunder.
utomordentliga disciplin, som de hade på betydelse a v regeringen under- Genom lärarnas välvilligt stämda utta- barnen For den, som är förelasare i samrealskolorna och vissa högre allmän- stryker hur sådana missbruk av ekono- na läroverk, där den redan en gång blivit misk och social övermakt djupt upprör landen i förra numret av Tidevarvet tyc- detta ämne, är detta vart att beakta ker j a g mig första, att de ansett 13-14- Så vllle jag framföra min tacksam- införd i samband med att dessa skolor det allmänna rättsmedvetandet och före- öppnades för flickor Enligt uppgift har slår straffet - liksom Kungl.
Maj t årsåldern den ratta för denna undervis- het till skolstyrelsens ordförande, rektor ning och vad som mer och mer framstått Honorine Hermelin, som varit mig ett för mig som en bestämd faktor är nod- utomordentligt stöd vid framförandet av högre läroverk för flickor Den samman- Hr Lithander tror att lagstiftning om vändigheten, vill Jag nästan säga, av detta ömtåliga ämne Det är sthrkande lagda utgiften från statens sida för un- statsingripande v i d kommuns vanskötsel samundervisning för gossar och flickor i och uppmuntrande att ha vid sin sida en dervisningen har varit så blygsam som av sin ekonomi samt andra åtgärder till 6,000 kr under Iäsåret 1931-32 Sam- de kommunala skattebetalarnas skydd, folkskolan Det behövs då inget kollatio- erfaren pedagog, som så hängivet tar del - - nas hushållsgöromålen den nya Westman ' undervisning nerande av uppgifterna, utan alla ha fått av ungdomens fostran.
for att de en gång veta lika mycket och därmed punkt Am- skola vara väl forberedda att möta livet net faller sig då lika naturligt, som vilket När jag fick detta uppdrag ställde Jag annat ämne som helst, och man fäster m i g till att börja med ganska undrande icke barnens uppmarksamhet så starkt hur det skulle tas emot och uppfattas vid saken på detta sätt Men när nu denna foreläsningsserie i Vad föräldramötena beträffar anser jag sexualhygien ä r genomförd och jag ser det vara fullt korrekt, att sådana höllos, for mig alla ansikten jag mött - främst då föräldrarna böra vara helt underkun- alla dessa från lantarbetarnas breda la- niga om, vad deras barn få för upplys- ger - och hur naturligt och allvarligt de ningar i skoIan i detta ömtåliga ämne upptagit saken, då kan jag inte förstå För min egen del måste jag säga, att för- den diskussion som ständigt pågår i pres- äldramötena varit de mest påkostande sen om sexuell upplysning eller icke Jag har dar naturligtvis mött två motsätt- Tiden är nu mogen enbart för handling ningar i kritik, nämligen den misstrogna När jag tänkt över hur en sådan upp- och den välvilliga, men mot slutet av lysning skulle kunna ordnas allt fram- varje föreläsning för föräldrarna har det gent har jag undrat skulle det inte kunna nästan alltid kants så, som om den se- tankas att ämnet sexualhygien även toges nare tagit överhand, och mänga hjärt- upp vid de upplysningskurser I olika trå- liga handslag med tack vittna därom gor, som Röda Korset anordnar landet De lärare jag hade nöjet att träffa un- runt, med sjukskbterskor som föreläsare?
der min rundvandring i Julita tyckes alla Vid dessa kurser förekommer undervis- ha blicken öppen för nödvändigheten av ning i hygieniska frågor av olika slag - sexuell upplysning för barnen och da borde det icke kunna ordnas så, att ocksa kanske helst i fortsättningsskolan De ha ämnet sexualhygien kunde få sin plats alla visat sig hysa ett varmt intresse för där.
Med utmärkt högaktning saken till barnens fromma, och inom pa- Dagmar Kallenberg 14 alla andra sättningingsskolor, högre folkskolor, kom- munala mellanskolor, enskilda flickskolor, t o m. statens egen normalskola för flic- kor och folkskoleseminarierna ha en så- dan undervisning Så mycket mindre som skall ändamålsenliga, k u n n a befinnas ri » som de » socialistiskt styrda städerna » ådagalägga i sin förvaltnining Motionen riktar sig framförallt mot arbetslöshets- understöden och fattigvården är är ju gott och väl att begära lag- stiftning till skydd for sin egendom, och ingen torde förneka värdet av en samvets- grann kommunalförvaltning.
Men för det första ändrar detta intet på den faktiska verkligheten, med ett produktionssystem, där stora skaror av människor äro bok stavligen utestängda från arbete och ut- komst - och vilka icke kunna läm- nas vind för våg - för det andra torde » statens » liksom kommunens förstånd i motiverat ~ ~ ~ - ':, ~ ~ g i $ ~ ~ s ~ ~ ~ h d å; f o Iärjungarna enligt svenska skol- kökslärarinnornas förening - som kom- ma från folkskolans fjärde eller sjätte klass, inte f l t t någon sådan undervisning och oftast heller aldrig komma att få det senare Både flickorna själva och deras föraldrar beklaga I allmänhet, att de måste avvara denna välbehövliga s å för dem intressanta undervisning, påpekar någon ka den mån bestar bero på Utan de människor ansvarskännande av viI- motionären.
- icke den fomella sparsam- enskilda lär inte statskontrollen trots heten tillåtas ta överhand över ett be- lagstiftning - bli mera effektiv än den (A K. n r 78.)
rättigat krav, utan Insikten om det prak- kommunala C.
H. tiska arbetets betydelse för både gossar och flickor, bestämma i riktning mot en - gynsam lösning (F.K.n:r 46) m fl motionera om en ökning av det av Kungl.
Maj t föreslagna anslaget till hantverksmustare för utbildning av Iär- lingar, så att m a n i stället för 75 lärlin- gar måtte kunna skänka utbildning åt 100 stycken Under förutsättning att lär- Iingsutbildningen kan ordnas så att den Om Det internationnella samarbetet och demokralin talar chefredaktör Allan Vougt tisdagen den 6 febr.
kl. 7.30 e m ä K F U M s hörsal, Birgerjarlsgatan 35 (ing från Snickarbacken), Stockholm Föredraget ingår i den serie Tidsfrågor, som Förbundet för Kristet Samhällsliv anordnat Bil].
à 50 öre vid ingången
Mänsklig nöd och lust.
Ester Almquists utställning Böcker av Agnes von Krusenstjerna.
Över den avdelning av mänskligt pa- noptikon som Agnes von Krusen- stjerna presenterar i sin sista romanserie (Porten vid Johannes, Älskande Par, för- lag Spektrum) får man en spontan känsla av att det borde statt en skylt med «Ej för nervsvagar »!
Kanske är det menin- gen att bilden p i första bokens omslag i diskret form skall utgöra en sådan var- ning men den är dock inte tydlig nog.
För ' den i allmän bemärkelse sunde och vanlige läsaren är det inte en sinekur att läsa dessa båda böcker - för en ovetan- de och intrycksmottaglig Person kan det säkert bli en chock.
Man kan invända att inte varje bok som skrivs är avsedd att kunna läsas av konfirmander, men något litet upplysande tecken skulle i detta fal- let ha varit önskvärt även om det i praktiken ej är utförbart.
Det vore säkert fel och i alla hän- delser fullkomligt resultatlöst att säga till en si pass starkt konstnärligt beto- Ö - - från bondetågets dagar till krigsutbrottet.
Sveriges politiska händelser står som bakgrund och «Then svenska Hästen » får sina skarpa rapp av en inte alltid nådig piska.
Det är inte mycket av hälsa och lycka i dessa bada böcker.
Vart man vänder sig stöter man på människor fångna i vantro, förtvivlan och andra svåra syn- der och laster.
Mera det senare.
Där finns utpressning, blodskam och perver- sitet, sutenörer och förförare av båda könen.
Och det värsta är kanske att man mindre förnimmer det järnhårda greppet av en grym naturs oemotståndliga drif- ter, utan det är snarare vinningslystnad, ynklig fåfänga och egenkärlek som utgör drivkraften.
Aven ur konstnärlig syn.
punkt måste man ibland opponera mot denna anhopning av onatur och ondska inom en så pass begränsad värld.
Man söker efter de tio rättfärdiga for vilkas skull staden skall få leva.
i Färg och Form.
En hel del stockholmare, som hesöka Ester Almqvists utställning, stifta kanske först nu bekantskap med denna konstnärinna, beroende på att hon nume- ra sällan utställer i huvudstaden.
Men många få också därvid tillfälle att upp- liva bekantskapen från tidigare år, da hon ännu ej Iämnat Stockholm för att bosätta sig i Sydsverige.
Ester Almqvist tillhör den krets av konstnärer.
som fingo sin utbildning på Valand i Göteborg.
Efter den stora opponentrörelsen på 80- är vad man minns från hennes äldre ske- de.
Ett aftonlandskap, medtaget på den- na utställning.
med späda björkar, sil- huettartat mörka mot en blek himmel.
tunn, Plant pålagd färg och drömsk still- het kan ans= som typiskt därför.
I sin konst från i huvudsak det sista decenniet utvecklar hon en tyngre, kraftigare stil.
Bosatt sedan 1920 i Lund, har hon kom- mit i kontakt med en annan natur och så småningom utbildat en annan Stil.
Skild- ringarna av Ijungbackarnas tunga, blå- av de ' mera betydande och originella konstnärerna frän tiden omkring sekel- skiftet fått sin grundläggande utbildning.
Trots den förståelse, som mötte de unga här nere, lockade dock huvudstaden och Konstnärsförbundets p i 90-talet grunda- de skola.
Vid denna skulle enligt pro- grammet en friare och modernare under- skap med ormande stengärdesgårdar och Asar ha en ny plasticitet och bredd.
Kom- positionen är ofta vackert avvägd, som t.ex. i ett soluppgångslandskap med ber- gens bakom varandra staplade massor, fallande mot mitten, som lämnas f r i och helt behärskas av den tungt flammande Impressionismens tillfälliga ut- kapprak i vågsvallet under en mörk ovä- dershimmel, tyngd av sin last av fiskar- kvinnor med schaletternas gulvita trekan- ter fallande Över de kraftiga gestalternas blå- och rödvioletta färgtoner och man- nen i aktern, som hårt griper om rodret.
De ha ibland en färgklang som gamla kyrkfönster norr om Alperna, violett, grönt, brunt, gulvitt.
Intresset för kom- positionen och rörelsen är tydligt.
Bå- tens diagonal skär igenom bilden, dra- gande in figurerna i samma schema.
I en akvarell med folk på en brygga kom- mer detta än tydligare fram.
Bildytan är väl avbalanserad i vertikaler och horison- taler med figurerna samlade i två vånin- vertikala figurerna i dessa » rum », liksom figurerna i ett altarskåps nischer.
Det är också denna komposition som föresvävat fröken Almqvist vid skapandet av detta originella verk, f.ö. reserverat för Natio- nalmuseum.
Men där finns ett par.
Och ur denna omgivning glimmar deras vithet med ett Eller: gräv inte endast bland det som är nästan mystiskt sken.
Lilla Angela von snedvuxet, unket och skämt!
- Jag an- Pahlen, ung, skär, frisk och varm hör till Färgbehandlingen är ganska olikartad.
tar att hon hör till dem som måste måla de mera tjusande, fiickgestalter som skild- I oljemålningarna är färgen vanligen så som det roar dem att måla.
Men man rats på svenska.
Och den blide Hans visning bedrivas i motsats till akademiens snitt är här ersatt av den moderna kon- tjockt pålagd, ofta tung och grå, en aning kan ibland inte låta bli att helt förnum- von Pahlen, som är dödsmärkt av kräfta som slentrianmässig utdömda.
stens krav på stil och genomförd kompo- kompakt.
En dragning till neddämpade stigt tycka det är synd både om och på men som ej orkar vänta ut sin tid utan Ester Almqvists utbildning skedde i sition.
En såväl ur färg- som kompo- färger möter nog också i akvarellerna; henne att det skall vara si.
går döden i förväg, ger på sitt stilla för- just för hennes stora begåvnings skull!
överensstämmelse härmed.
Pil Valand sitionssynpunkt vacker duk är » Noahs det är dock, som om denna art låge mera synta sätt en god lektion i nobless oblige.
Hon kan skildra svensk herrskaps- och Även Stanny Landborg, oskuldsfull och åtnjöt hon Carl Larssons undervisning, offer,, mäktig trots Sitt lilla format.
i ett till för fröken Almqvist.
I en liten grupp herrgårdsmiljö som ingen annan och hon tapper i synd och i död hör till de rätt- och i Konstnärsförbundets skola bl.a. vilt berglandskap samlas de agerande, möter man en ljusare, mera skimrande kan placera in människorna i deras om- Richard Berghs.
Det var i den franska Noah och hans släkt, i bildens centrum vid färgskala, som på ett annat sätt låter givning så oskiljaktigt, så levande, så färdigas skara.
Agnes Krusenstjerna kan teckna män- självfallet naturligt som endast stor konst kan.
Ute på landet är det också som niskor.
Men hon ger dem inte så sällan landskapsmåleriet helt behärskade kon-, kastad med lyfta armar, far sin drama- vackraste av dessa hör en strandbild med om det sinneshetsade, nervpiskade hos en lätt karikering.
I detta påminner hen- sten.
Men denna landskapskonst, så le- tiska karaktär av rörelsen och ljuset, som rörelsen fint i de olika figurer- henne då och då lägger sig till vila.
Ljum- nes figurer ibland om de gubbar som vande och r i k från början med sin vibre- samlas i en fläck på figurgruppen och na, grupperade kring en kraftig, framåt- ma förunderliga kvällsvindar blåser och Harriet Löwenhjelm brukade rita.
Det en gyllenvarm dager ger sitt skimmer åt hände att de som förevigats av hennes rande, Ijusdruckna luft och sin upptäckar- den uppåt virvlande offerelden.
Regn- skridande kvinna i ljust violett.
I sepia- unga gestalter.
En gammal park kan ge penna blev litet stötta och frågade: .Var- glädje i naturen, hörjade så småningom bågens svängda linje bildar en harmo- och kolteckningarna kommer ofta en fin tröst.
«Det är något särskilt med.
en för har du karikerat mig så? » Harriets mattas.
Allt var liksom genomsökt, ut- nisk avslutning uppåt och ger samtidigt tonighet in.
Figurerna skjutas bakom gård på landet ».
säger arrendatorn Tord svar bättrade inte upp situationen: » Nej, tömt i des8 begränsade värld, jakten efter bilden dess starkaste färgklang.
Hon varandra inåt djupet, vatten eller slätt Holmström till fröken Petra von Pahlen.
men det är väl ingen karikatyr!, såg dem så.
Och det gör nog också nya motiv var påfallande.
Den moderna Huvudparten av utställningen utgöres sluta sin vida yta omkring dem, och i «Jag vet det, för j a g har alltid levat där.
Jag skulle också förlora m i g i staden.
Agnes Krusenstjerna.
«Det måtte vara konstens genombrott i början av 1900- emellertid av akvareller och teckningar, fasta, summariska linjer byggas grupper Husen därinne ha inte något medlidande tråkigt att se folk s i fula,, utropade en talet kändes som en befrielse för denna och i dessa möter man också Ester Alm- upp med stark känsla för väsentligheter i okänsliga.
pång en av Harriet Löwenhjelms vänner.
äldre riktning, som visserligen fortfaran- qvists starkaste konst.
Figurmotivet har med oss.
De äro av sten form som rörelse.
Men när jag går här i parken, böja sig Men på det kan man väl dels svara att de kunde frambringa verk av skönhet och så småningom vuxit sig fram och är här Det är denna säkerhet i teckning och trädens grenar mot mig.
De äro fulla av begreppet » fult » är så varierande, dels att sav.
De leva.
Jag känner det så.
Ser konstnärer i stället ser så mycket annat finess, men som innerst hotades av kon- dominerande.
Havet och vad därtill hor komposition, som kvarstår i minnet som man på dem genom en dimma av tårar i en människas ansikte som är fördolt för ventionell syn och stagnation.
- båtar och bryggor, sjömän och fiskare det bärande i Ester Almqvists utställning.
Rom du nu, Petra, så gråta de också.
andra och som säkert minst av allt gör Ester Almqvist började som land- - fylla till stor del dessa verk.
Det är Det lenar.
Man blir inte så ensam då. » - det » tråkigt » att se.
Gina Leffler.
skapist.
Blida, lyriskt lågmälta landskap sommarvistelser vid Ronneby och Vät- Men naturen är inte alltid lika öm.
Havet Agnes von Krusenstjerna skildrar både rullar ibland med hetsande, hotande dån det sunda och det sjuka växandet, och när blasten far genom parkens träd det senare, men en rörande längtan efter vändigt, «varken kvickt eller sött » att terns publikorganisation.
Söndagen den blir skuggorna mot gästrummets gardi- allt friskt och vackert drar ofta som en kalla en känd skilsmässoadvokat 21 januari i år bildades den bedådade ner till fåglar som höjer och sänker sina ren sval fläkt genom den förpestade luf- Kernstedt eller att låta en nybakad greve centralorganisationen för Riksteatern vid vingar i en maktlös flykt.
Dessa skugg- ten.
Vackrast och finast har hon kanske vara påvlig kammarherre.
Det drar ner fåglar som inte förmår komma ifrån gar- i » Älskande P a r i skisserat två mycket boken till en nivå som den inte förtjänar.
I ännu en bok från 1933, «Delat rum dinen utan » flögo och flögo på ett suc- unga flickors svärmande blyga vänskap terutredningens ledamöter.
kande förtvivlat sätt men kunde inte fär- för varandra.
Hon behärskar sitt ämne på Kammakargatanm (Bonniers), har 20 januari förra året framlade Riksteatern vill garantera sina med- das vidare i natten » blir till en sinne- på alla punkter och hon väjer inte för Agnes von Krusenstjerna i en novellsam- ecklesiastikminister Engberg sitt lemmar god teater for overkomliga pri- bild för Angela v. Pahlens tankar » om något stadier på släktlivets väg.
Den ling givit prov på sin vackra prosastil.
uppmärksammade projekt orn Rikstea- ser.
Man måste också medge, att det är oroligt röra sig på ett trångt område utan heta flämtande kärleksatmosfär som hon Här har hon inga grella skärande färger, tern.
Ett år har förflutit sedan dess och stora förmåner, som Riksteatern erbjuder.
att kunna lyfta sig till flykt ».
- Och en så ohöljt och mästerligt förmår att åter- inga alltför hårda konturer, novellerna den tillsatta kommitténs arbete har bör- Medlemsavgiften kommer att sättas s i ond svart katt sitter på rindstolpen och ge kan också slå om till en lyrisk stäm- likna små fina akvareller, fulländade i j a t bära frukt.
En av kommitténs första lågt som 3 kr.
per person.
Aven biljett- gnölar.
ning av stilla och högtidlig ro.
Kanske form och Stil.
Endast sparsamt tittar åtgärder var att åt föreningen Skådeba- priserna komma att bli mycket billiga.
Det är de två, Petra och Angela von är det en fördom som gör att man hellre hennes karikerade gubbar fram och för nan uppdraga en del av det organisato- och dessutom far varje medlem utan Pahlen, som egentligen utgör bokens hu- skulle önska en del osagt, att man hellre det mesta ha också de något snällt och riska arbetet, d.v.s. att först och främst extra kostnad en r i k t illustrerad teater- vudpersoner och som ett ledmotiv åter- skulle velat se enbart skenet, där hon gemytligt över sig.
Det verkar som om runt i landet bilda publiksammanslutnin- tidskrift, som skall utkomma med 20 kommer badas deras kärlek till upptäckts- målat hela glorian men detta är en hon njöt av att en gång få vara snäll, gar liknande den, som av Skådebanan bil- nummer om Aret.
Att intresset är stort resanden Thomas Meller.
Kring frök- smaksak och de gustibus non disputan- att få skriva fint och vackert om små dats i Stockholm.
Beträffande landsorten, visas av den livliga anslutningen p i narna von Pahlen grupperar sig den dum.
Men en sak som absolut måste för- barn, trofasta hundars stumma kär- lade man i första hand an på att få lokal- landsbygden.
Icke mindre än 42 lokalav- Pahlenska släkten i helg och söcken, i nöd dömas ur smaksynpunkt är däremot de lek, om tecken på himlen och om den för- avdelningar bildade å de orter, som voro delningar äro nu färdigbildade, och den och i lust.
Miljön är den svenska högre antydningar till nyckelroman som före- lorade sonens återkomst.
Allra bäst är upptagna på Dramatens resplan för den totala medlemssiffran, exklusive publik- medelklassen med dess stads- och lantliv kommer.
Det är inte p i något satt nöd- kanske novellen » Nyårsförlovning », en försöksturné, som företogs under den organisationen i Stockholm, är redan liten flickas fåfänga strid «På flickors gångna hösten.
Beträffande Skådebanan uppe i c:a 6,000.
Men även i Stockholm vis » mot en konventionell förlovning som i Stockholm är det meningen, att Skåde- har medlemsantalet okat avsevärt.
hotar att kväva henne.
E n liten revolu- banans publikorganisation i Stockholm tion, ursprunglig och oberäknande, mot skall b l i en lokalavdelning av Rikstea- alla de osynliga kedjor som smids av tradition och konvention; men maktlös som en alltför svag och fladdrande ljus- låga.
Berättelsen » Små » har något av samma sommarsvala stämning över sig som Viktor Rydbergs «De badande bar- nen % Minst lyckade är kanske novellen varav boken fått sitt namn och » Rosen i bilen ».
B i d a verka de som beställda för en finare jultidning.
Men trots all fulländning är dock inte novellen Agnes Krusenstjernas instru- ment.
Hennes noveller blir lätt för tunna och färglösa, hon behöver romanens, eller romanseriens, större m i t t för att hennes egenartade och starka konst skall komma till sin rätt.
Elsa Björkman-Goldschmidt.
solen.
nyanserad - - mest^ Riksteaten.
Den - - om för
En " bättre herre " på besök.
A n n a - L i s a s pappa var i antagande.
Anna-Lisas pappa var en så till vida märklig person som hela huset se- dan åratal tillbaka hört talas om honom, men ännu ingen sett honom, inte ens Anna-Lisa.
Anna-Lisa var fru Forsbergs, portvaktsgummans, fosterdotter, och i fru Forsbergs värd hade hon varit sedan hon bara var några månader gammal.
Vid den tiden hade nämligen fru Fors- berg, som var änka och bodde i sin lilla stuga i sin hemtrakt någonstans i Små- land, fatt besök av en granne, änklingen Gustafsson, som bar flickan på armen och berättade att hans dotter varit hemma på besök och haft barnet med sig, när hon kom.
Nu hade dottern rest sin väg igen, kvarlämnande barnet hos gubben, som rakt inte visste vad han skulle ta sig till med flickungen.
Bevekande bad han fru Forsberg att ta hand om henne några da- gar.
tills han fick ordna för sig på något sätt.
De några dagarna hade blivit vec- kor, månader och år, gubben Gustafsson hade dött, och när man äntligen fick tag på Anna-Lisas mor och anmodade henne att sörja för flickan, så gav hon till svar, att hon hade svårt nog att sörja för sig själv.
Hon kunde inte betala för flickan, e j heller kunde hon ta henne till sig.
Vad barnets far beträffar så fick fru Forsberg av den barnavårdsman, som hade fallet om hand, den upplysningen, att han var en » bättre herre, så honom kunde man inte besvära.
Fru Forsberg satte bänglås för sin lilla stuga i Småland, for till Stockholm och blev portvaktsfru och tog Anna-Lisa med sig.
Vid det laget hade Anna-Lisa blivit fru Forsbergs ögonsten, för vars skull den gamla frun-slet med trappskurningar och städningar, omväxlande med att hon passade porten och eldade under värme- ledningspannorna i källaren.
T y även ett aldrig så litet barn behöver kläder och skor och mat, för att inte tala om läkare och medikamenter.
Modern hade fortfa- rande ingenting att avvara och barna- vårdsmannen höll fast vid att den » bättre herrn, inte fick oroas.
Så gick tiden, Anna-Lisa hade hunnit bli sex å r och skulle börja skolan.
Det blev många nya utgifter, som på en gång hopade sig i fru Forsbergs väg.
Varma skor och kläder, en skolväska, ty det hade alla de andra barnen, och så till råga på allt hade Anna-Lisa plötsligt tätt för sig, att hon måste ha en kälke.
Vintern kom tidigt det Aret med mycken snö, och det vimlade på gatan av barn med kälkar, skidor och sparkstöttingar.
Visst kunde det hända att Anna-Lisa nå- gon gång fick låna en kälke av något av husets övriga barn, men det var ju inte detsamma som att ha en egen.
Bara den som prövat på, att se ett barn stå allvar- ligt och titta på medan andra barn roa sig, förstår hur det kändes f ö r fru Fors- berg att inte kunna fä pengarna att räcka till just en kälke.
Det var då fru Forsberg fattade ett be- slut och på egen hand skrev ett brev till den » bättre herrn,, att nu var det på tiden, att han kom ihåg, att han hade ett barn att försörja, och att han redan var skyldig åtskilligt för de sex Ar som gått sedan fru Forsberg tog vård om flickan.
Fru Forsberg skrev en gång, hon skrev flera, och långt om länge kom svaret av innehåll, att som den » bättre herrn, i alla fall just vid den tiden hade ett ären- de till Stockholm, så skulle han passa på att hälsa på Anna-Lisa samtidigt.
Fru Forsberg strålade och sken som en sol, Anna-Lisa sprang på turné till varenda familj i huset, där hon var stor favorit överallt, och berättade, att nu skulle pappa komma och nu skulle hon natur- ligtvis få sin kälke och mycket mera till.
Fru Forsberg städade och gnodde, tvät- tade och strök så Hon var blank och röd som en kopparkastrull i ansiktet .av iver och värme, ty det skulle då ingen få komma och säga att inte Anna-Lisa kom- mit till ett snyggt och ordentligt hem.
Det enda som oroade fru Forsberg var, att den » bättre herrn, möjligen kunde få lust att själv ta hand om Anna-Lisa, nu när han fick se hur rar och duktig hon var.
» Men då ska jag minsann säja ho- nom,, utlät sig fru Forsberg, » hellre inte ett öre än j a g lämnar flickan ifrån mej.
Har j a g sörjt för henne hitintills så - » Och så kom den stora dagen.
- Den » bättre herrn.
kom i bil, direkt från taget, bespejad av många par ögon, han ringde på hos fru Forsberg, blev insläppt och välkomnad.
Han tittade flyktigt på Anna-Lisa, uttalade sitt gillande av att hon såg duktig och välskött ut, och stan- nade på frukost, som fru Forsberg gjort i ordning.
Sen bad han att få lämna kappsäcken kvar medan han gick ut någ- ra ärenden, och när han kom tillbaka bjöds han på middag, varpå han bekla- gade att han inte haft tid med att skaffa sig ett rum på hotell och frågade om han inte kunde få ligga kvar bara den natten.
Jovisst, den snälla fru Forsberg erbjöd honom artigt sin egen säng och bäddade åt sig själv på ett par stolar i tamburn.
Nästa dag bjöds den » bättre herrn, åter på frukost och middag, nästa natt låg han åter i fru Forsbergs säng och dagen därpå skulle han resa.
» Nu », tänkte fru Forsberg, » nu - ».
Inte ett ord hade han dock sagt om att själv ta hand om flic- kan, ja, sanningen att säga hade han knappt sett åt barnet sedan han kom.
Stunden for avresan var inne, den » bättre herrn, tog i hand och tackade, lovade att låta höra av sig vid tillfälle, strök Anna- Lisa över håret och tyckte att eftersom han inte haft tid att gå ut med henne någon gång, hon kunde få följa med ut till bilen och säga adjö.
Där stodo de alltså tillsammans, han, en lång, väl- klädd » bättre herre », hon en liten varelse, som förväntansfullt in i det sista tittade upp i sin sedan flera år efterlängtade pappas ansikte.
Kanske blev han en smula rörd, kanske ja, vad vet man om vad som kan röra sig i en mans och faders hjärta, när han första gången står ansikte mot ansikte med sitt försummade barn.
Men han stack handen i fickan, fiskade upp sin portmonnä och efter myc- ket letande fick han fram två tjugufem- öringar, som han överlämnade till Anna- Lisa med en liten uppmaning att vara rädd om pengarna och inte slösa bort dem på snask och dylikt.
Sen hoppade han upp i bilen, som satte sig i rörelse och försvann.
Om Anna-Lisa någonsin far se honom mera, det blir en sak som framtiden får avgöra.
Som väl var saknade inte fru Forsberg humor, inte ens när det gällde » bättre herrar ».
Men Anna-Lisa fick i alla fall sin kälke - det klarade fru Forsberg så som hon redan klarat mycket annat och säkert kommer att fä klara åtskilligt även i fortsättningen - den » bättre herrns, hjälp förutan.
... Ragnhiid Prim.
Sjuksköterskans kall och yrke.
(Forts. fr. sid. 1).
förhållandena och sätta mig in uti sjuk- förut utmärkte den är det tredje ledet husets arbeten.
i utvecklingen och pågår väl nu som bäst.
Jag tackade och kom dit.
För att få detta något närmare belyst har Men den platsen passade m i g ej.
Efter Tidevarvet bett några sjuksköterskor, re- första dagen visste jag att j a g råkat in i en hemsk, ohygglig skärseld och efter en presenterande olika årsklasser och utbild- åtta dagar bad jag att få utbyta hem- ningsanstalter att ge oss sina synpunkter systerrollen mot en vanlig elevs anspråks- på frågan, en begäran som på det mest lösa ställning.
Och förestandarinnan var nog tillmö- älskvärda sätt blivit efterkommen.
Fröken Mathilda von Koch, som tillhör- tesgående att bevilja mig 8-14 dagars - - - - elevprov.
de en ganska tidig elevgrupp, nämligen dagarna voro slut var mitt be- 1890 års, tycks oss i följande fängslande slut fattat att om möjligt bli en Sophia- självbiografiska fragment ge en utmärkt syster och jag anmälde mig därtill - för så vitt min mor e j motsatte Sig det.
belysning åt den historiska utvecklingen: Men det gjorde hon.
Uppfödd på landet hade jag uppnått E j med myndighet.
Men med sin sorg, 38 års ålder utan att ha lämnat mitt sin ångest och oro.
föräldrahem, emedan j a g inom som utom Det var då ej så vanligt att bildade detsamma funnit full sysselsättning för flickor blevo sjuksköterskor, ehuru där mina krafter och mitt intresse.
funnos några föregångerskor.
Men för Likväl hade redan tidigt, sedan jag resten - överansträngningen, smittan, hört om Emmy Rappes verksamhet som tvånget m. m. sjuksköterska, något inom mig väckts Och min mor tog detta så hårt att jag en undrande tanke, en obestämd läng- ansåg mig böra delgiva fröken Montin, tan.
att jag återtog min ansökan.
Detta kom mig att vid ett besök i Upp- Så förgick några veckor, till dess att sala söka upp Emmy Rappe på Hospita- min äldste bror, som såg och förstod, att let, samt utfråga henne om hennes verk- detta verkligen djupt kostat på mig, ta- samhet, samt om sjukhusvård.
lade härom med min mor, på vilken han Men åren och dessa intryck föllo i hade stort inflytande, med det resultat, glömska.
att hon kom och sade mig, att hon e j an- Många år därefter då min verksamhet såg, att jag för hennes skull borde avstå inom föräldrahemmet upphörde, kom jag från en uppgift, som jag kände mig hava a t t bo i Stockholm nära det nyligen fär- lust för.
Och Sophiahemmet tog emot mig, det diga Sophiahemmet.
Fröken Montin, som var föreståndarin- var år 1890, fast j a g var överårig och na, kände jag och gick därför upp till jag trivdes utomordentligt väl med arbe- henne.
Hon visade mig omkring i hem- tet, samt allt och alla.
met och slutligen, när jag yttrade,.
att Jag har hört berättas, att de första j a g » här skulle vilja bli Sjuksköterska », Sophiasystrarnas tillvaro var ytterst an- föreslog hon, att jag medan fröken von strängande och att de utförde oerhörda Otter var ledig skulle, som förestånda- arbetsprestationer.
Hemmet tycks hava rinna för elevhemmet vikariera en 8 - 1 4 haft en slags klosterprägel och till syst- dagar.
Jag kunde under tiden studera rarnas eftersträvansvärda mål uppsattes Och då - det var ett stort ögonblick ken Lulli Lous, fick som ung flicka sin hon bara på mig och anade, eller sjuksköterskeutbildning vid Sophiahem- förstod mig.
Hon, den mera gammalmo- digt konservativa och strängt discipline- met i Stockholm.
Fröken Lous svarar rat anlagda föreständarinnan förstod mig på Tidevarvets fråga med följande tänk- så mycket, att hon blott sade: » Jag skall värda synpunkter: gå och tala med drottningen och lämna eg ser med glad forventning på den svar i morgon., utvikling sykepleierskernes utdannelse Svar fick jag också dagen därpå och drottningen hade också förstått!
Lyck- Og arbeidsforhold nu gjennemgår.
liga dag, då dessa två visade sig förstå J e g tror ikke det er rigtig å skremme vad som tycktes vilja spränga sönder min bort fra dette arbeide med forhåndskrav själ.
Ännu en gång fick jag erfara, att So- om » kald til gjerningen ».
Hvem kan på phiahemmet ej var någon förstelnad in- forhånd si hvem der har kald!
Ofte hen- rättning, utan att den så småningom Ios- der det at der hvor man mindst skulde sar på det, som ej mera passar for tiden.
vente det inden elevernes rekker der kan Det var när jag varit 2 ä r på gamla det pludselig dukke frem eller utvik- B.
B. les under arbeidsårene.
Og et vist med- Under dessa Ar hade jag med undran och bävan sett tusentals nyfödda barn födt anlegg for å hjælpe og pleie finner bäras bort, ej till föräldrahem, utan till vi hos svært mange kvinner.
helt främmande hem.
Det gjæller bare å få bort al gammel Ar efter är hade jag besökt Hälsovår- sentimentalitet og sette sund og sand den och frågat om ej den länge omtalade idealitet i steden.
fosterbarnslagen snart skulle bli färdig - Derfor ser jeg heller ingen fare hver- men fick alltid till svar: » Det arbetas där- ken for patienter eller pleiersker i at sy- på, men den är ej färdig ännu., Men en dag ringde telefonen och jag kepleien udadtil betragtes som et ar- fick höra: » Fosterbarnslagen är färdig beidsfelt likt med andre og at sykepleier- och kontrollen börjar 1 jan., får vi an- skerne ordner sig som fagorganisasion teckna syster som fosterbarnsinspektris ».
med sine specielle interesser og krav.
Jeg » Ja, naturligtvis,, svarade jag utan ett ögonblicks tvekan, reste till Sohpiahem- imøteser f. ex. med glæde 8-timersdagen.
met och sade, att nu måste jag sluta för Det er den naturlige utvikling og meget att bli fosterbarnsinspektris.
tyder på at tiden nu er moden for den.
Och för tredje gången fick jag ett väl- Forsåvidt kunde man ønske rigtig mange signat förstående j a och fick dessutom helst alle lægedøtre ind i sykepleien.
kvarstå som Sophiasyster ännu ett par är, fastän fosterbarnsinspektionen e j hörde For hver gang en Iæges datter gjennem- går den 3-årige skolen hører man høi- till Hemmets arbetsområde.
Min personliga erfarenhet är därför, lydt rop om at en arbeidsdag som den att Sophiahemmet ej styres genom ben- sykepleierskeeleverne har i vor tid - det hårda oomkullrunkliga stadgar och för- er den rene mishandling og går på livet ordningar, utan att där jämkas och tages hänsyn till de arbetandes individuella løs.
Og blev disse enkelte rop til et sam- önskningar och läggning.
let kor fra medicinsk hold så kunde vi Mathilda von Koch.
kanske få rykket op med roten hele det gamle systemet som er at stat, kommu- S a m t i d i g t som fröken von Koch, fast fle- ner og institusioner økonomisk set har ra Ar yngre, kom en annan ung flicka bygget på kvinnernes evige forsakelses- till Sophiahemmet, som också har förtju- trang.
sande saker att berätta för Tidevarvet For den som for alvor vii gi sig til från sin långa skötersketid.
Vad hon dette arbeide blir det anledning nok til framförallt vill framhålla är den insats å forsake iallefall.
Jeg vil bare peke på Sophiahemmet gjort för att höja sjukskö- en ting som hvile, og fritiderne - som terskeyrket över hela landet.
Röda Korset jeg tror ofte misbrukes svært og som j o hade visserligen s.k. » kursen », men de er et av de vigtigste punkter naar det bestodo mest i att man gick och såg på gjælder elevernas helse og utholdenhet.
' sjukhusen bland de gamla odugliga sjuk- Ikke bare fysisk men også psykisk har sköterskorna.
Ar 1895 blev utbildningen det ju så store betydning.
Elevtiden e r men ännu vid Sophiahemmet 2-årig for de fleste unge piker en vældig om- 1907 - om inte längre - var den fortfa- legning av hele deres indstilling til livet.
rande 1-årig vid Röda Korset.
Genom de Og den sinnets ro og likevægt som er så två sjuksystrarna Brunskog och Clareus, nødvendig for det alvorlige og ansvars- som ägde en stor förmåga, leddes slutli- fulle arbeide de har valgt, er det efter gen Röda Korsets utveckling in på samma mit skjøn umulig å finne in til uten gan- bana som Sophiahemmets.
Och i många ske store personlige ofre.
Men det er Ar ha Sophiasystrarnas arbete verkat be- min eneste reservasion overfor den nye fruktande på de flesta av de stora skö- tid.
Lulli Lous.
terskeskolorna.
De begärdes till sjukhus överallt, alla ville ha den hjälp de kunde Därefter be vi att få ge ordet åt en få - och de fick den, Med detta vill svensk Röda Kors-syster.
fröken Elsa jag inte på något vis förhäva mig å So- Pehrsson, som är Svensk Sjuksköterske- phiasystrarnas vägnar, säger syster E. förenings andre vice ordförande och en - såg U - Stockholm.
Då kastade jag tidningen och åkte till Sophiahemmet.
Träffade lyck- ligtvis föreståndarinnan och sade: » Jag måste följa med till.
Grekland, de resa i övermorgon,.
Hon s i g först ut, som hade hon farhå- gor för mitt förstånd, men svarade lugnt: » Vad menar syster?
Det är ju omöjligt.
De som skola resa äro ju redan utsedds., Men » anden » var över mig och jag vid- höll blott, att jag måste, måste, måste följa med dem.
kan tänka sig under vilka förhållanden de unga sköterskorna arbetade, när man hör att en betrodd sköterska, med mycket och ansvarsfullt arbete i slutet på 90-talet hade en årslön på 250 kr.
Därtill kom litet kläder, klädningar, förkläden, vart- annat Ar en ny hatt.
Efter c:a tio år höjdes årslönen till 300 kr., efter ytterli- gare 5 är till 350.
Och det gick bra.
Men det var bättre att inte vara för ung, utan att ha ha hunnit se litet av livet in- nan man började, anser också denna er- farna syster.
Också hostadsinspektrisen i Oslo, frö-
tolfte årgång.
Korporations- staten.
Lördagen den 3 Febr.
1934 gör, från honom tager staten vad han nyss trott vara sitt.
På samma sätt med privat initiativ.
Aven detta förklaras Men, nota vara något bene, gott om som initiativet skall få i bibehålIas.
fråga tjä- nar statens intressen, om det är » effek- (Forts. fr. sid.
1.)
tivt » och » livsdugligt ».
Annars ingriper Hur många dessa korporationer skola också härvidlag staten som den allt be- bli vet man alltså i skrivande stund myc- stämmande.
Exemplen kunde mångdubblas.
Men ket litet om.
Man vet knappast mer om deras uppgifter.
I det stora tal varmed det tjänar så litet till att för närvarande Mussolini den 13 sistlidne november av- fråga och undra.
Det är bättre a n fort- slöt korporationsrådets veckolånga dis- farande avvakta det gigantiska experi- Att kussioner om korporationerna förklarade mentets långsamma realiserande.
han: » Korporationerna skola under sta- man alltjämt skall gå mycket sakta och tens egid utöva integral, organisk och varligt har nämligen Mussolini själv för- unitarisk disciplin över landets hela pro- säkrat.
Först antaga vi nu korporations- duktion samt, förmedelst det nationella lagen, sade han själv för få dagar sedan.
korporationsrådet, lagstifta i fråga om Sedan inrätta v i korporationerna.
Så iakt- reglerandet av nationens ekonomiska ak- taga vi hur de fungera.
Och sedan äro tivitet. » Vilket allt skall ske » i syfte att vi så småningom mogna för det tredje rens öka det italienska folkets rikedom, poli- skedet: det varunder deputeradekamma- tiska inflytande och allmänna välstånd ».
öde kommer att avgöras.
Vilket med Och nu - i den relation varmed lagen i andra ord betyder, att till en början kom- senaten beledsagats - har II Duce UPP- ma dessa korporationer icke att lagstifta repat att korporationerna äro » instrument alls utan endast giva råd, förlika, be- Och komma för organisk självdisciplin av landets Pro- stämma om priser o.s.v. duktion ».
troligen att så göra under i varje fall ett Med andra ord korporationerna skola par Ar framåt.
» Vi ha ingen hast », sade inte bara sköta Om platsförmedling, bi- vidare Mussolini, » ty / ör fullföljandet av läggandet av Iöne- och andra arbetstvis- ter.
fastställandet av tariffer och priser, rådgivning i fråga om produktionen, de skola också lagstifta om, ekonomiens kollektiva reglering och en enhetlig disci- - N:r 5 Vi äro försvarslösa.
Vi som länge gått omkring med den föreställningen att vi inte ha något skydd av vart härväsen.
som tvärtom är lika Annonsörer- nas spalt.
uppfattning övar en stark verkan på ens Tidevarvets (Forts. fr. sid.
1.)
läsare äro vana att i d e ett samband med livet och människorna, världssyn och ens önskemål och intres- annonser som återfinnas i tidnin- men för det gAr det ju ändå inte att skilja sen.
Vi måste tro att svenska folket gens spalter se värdefulla förmedlare a v varor och tiänster, nödvändiga för livets ut den som något för sig och tro att den skulle börja se med nya ögon på värl- kan fungera oberoende av alla de tusen den, om det avstode från att i detta ögon- trådar och mänskliga ömtåligheter som bilda ett folks liv.
Vad som strax intresserar då man lä- ser dessa motioner, är att se om deras upphovsmän garantera trygghet bakom en bombflotta för OSS.
Men nej, så he- derliga äro de i varje fall, att det göra de ej.
D e t heter i herr Wohlins motion att vi med en bombflotta kunde ha utsikt blick gå vidare på det militära vansinnets vän och satte sig in i att det måste leva och klara sig i världen utan vapen.
Det skulle säkert med nya ögon och nytt i n - tresse börja se på nationerna) förbund och inte vara så snart att döma ut det utan i stället söka stärka det med sin in- sats.
Det skulle med iver ta del av alla försök att lysa kriget i bann och att UPP- vara av ett visst intresse att få en,, är- mare inblick i den verksamhet som lig- ger bakom den ena eller andra av d e annonser som bruka synas i spalterna * briken Annonsörernas spalt då och då in- föra en intervju eller ett kort reportage, som förmedlar en närmare bekantskap med de olika verksamhetsomraden, vilka ' att binda en del av den anfallandes bomb- rätta en internationell rättsordning och flotta.
Den andra delen skulle vi då fort- solidaritet mot fredsbrytare.
Det skulle Kungsgatan 4, Stockholm, som vid sidan farande riskera att få över oss, och den hade ju da mycket mera rätt och anled- ning att dödligt komma landet tiii livs.
Herr Wohlin medger att risken kvarstår att anfallarnas flygstridskrafter » momen- tant kunna insättas med mycket stor ver- kan » mot exempelvis vara järnvägar.
Han söker samtidigt förringa faran för civil- befolkningen men glömmer att denna har kanske börja använda sin hjärna (och sina rikliga medel tiii utredningar) på att hjälpa tiii att nå den lösning av folkens sammanlevnadsproblem på vilken hela vår framtid hänger.
Det skulle kräva att de moraliska regler som bestämma indi- vidernas sammanlevnad också tillämpades i folkens uppträdande, och det skulle inse sin egen plikt att börja med att göra Sve- av sina skosalonger har en särskild av- delning för fotstöd, åderbråcksstrumpor m.m.
Föreståndarinnan för denna avdelning är en ung gymnast med utbildning i fot- var,+, f r u lnez wollurt, som vid Tidevar- vets besök berättar om sina erfarenheter av det intressanta och viktiga arbetet.
Fru W611art tar sina patienter till stof del den fascistiska revolutionen ha vi hela år- en envis vana att företrädesvis flocka sig rige till ett moraliskt land.
hel del yrkesutövare, vilkas arbete är på- Det vore en .väg att komma ur den nu- frestande för fötter och ben, som uppsö- omkring järnvägarna.
hundradet framför oss. » Det kan alltså lugnt förespås att tills- Alltså: för ett förtvivlat försök att göra varande försvarslösheten in i ett positivt ker hennes mottagning: Tandläkare, ser- vidare förändras just ingenting.
Korpo- det lite svårare och dyrbarare för en an- försvar a v allt det vi äga och älska i veringspersonal och andra, som måste gå rationerna skola, som sagt vara officera- fallande fiende, ett försök vars resultat detta land.
Ett försvar som hade sina och finnas stå fotstöd hela dagarna.
i läder med För kilar, trötta smidiga fötter plin av hela landets produktions D. v. s. re, utgörande organ för statens i dikta- inte ens den militära bombivern går i risker ehuru inte större än det militära och lätt anpassningsbara.
De äro sär- omspänna ink bara industri utan också torn förkroppsligade vilja.
Däri skola god för, skulle vi kasta oss in på dyr- utan tvärtom.
Ett försvar Som det vore skilt lämpliga för barn, framhåller fru åkerbruk, handel, banker, hantverk.
sitta ombud för producenterna men sam- bara experiment.
öka rustningsvansinnet en heder och en ära att få pröva och Wollart, eftersom de äro ' fjädrande och man därför kan röra foten obehindrat.
Hur denna mångomtalade disciplin tidigt också ombud för det fascistiska med vart bidrag och försvaga vår mora- offra sig för.
Wizard åderbråcksstrumpor är en annan Elin Wägner.
skall förverkligas torde ingen för närva- partiet, vilka senare skola kontrollera de liska position.
specialitet, tvättbara nätstrumpor av stor rande kunna redogöra för.
Ty.
som sagt, förras arbete.
Och ytterst kontrolleras fasthet och elasticitet, utan gummistrum- pornas risker, men sköna och vilande f ö r ännu befinna sig korporationerna på pap- så alltihop av » generalissimus ».
sköterskeföreningen i gemenskap skall benen.
» D e är visserligen litet dyra,.
peret, och inte ens där äro deras kontu- Men - i detta jätteexperiment, som är kunna uträtta något.
säger fru Wollart, » men så håller de ock- rer klart uppdragna.
Det försäkras t.ex. värt den allra största uppmärksamhet, För eleverna är det ju numera oänd- så länge och brukar ge goda resultat.
att privat äganderätt kommer att respek- finnas gömda möjligheter så väl till åter- ligt mycket bättre ställt än förr, Nu bör Just för att det verkligen gör nytta är tetas.
Men i samma andedrag förklaras gång till föraktade liberala grundsatser man nog inte önska, att utvecklingen går detta arbete så roligt.
patienterna är tack- samma och glada över att de blir så myc- att man härmed menar aktiv egendom och som till en utveckling i direkt Stalinsk mycket Iängre i den riktningen.
Hårt ar- ket bättre.
Vi släpper dem inte heller icke passiv.
D. v. s. att man menar att anda.
Det skall bliva mycket intressant bete skadar inte unga friska människor!
Femtonåringen kooperati- efter första gången.
Efter en vecka eller den som ständigt förmerar sina ägodelar att se At vilket håll det kommer att styras.
Vad man däremot skulle önska är, att de vas korrespondensskoIa - har fjorton dagar återkommer de för att få den lämnas i fred, men att den som ej så Pier Gudro vuxit snabbt och säkert.
Det eventuella ändringar utförda.
Minst fyra i större utsträckning än vad som nu är är redan 84.000 svenska med- olika justeringar ingår i priset., fallet, finge disponera sin lediga tid.
Det borgare, som denna » fjärr- Att fru Wollart är mycket upptagen kan a v dess verksamma krafter.
Fröken bland sjuksköterskorna, fröken Gabriella är ju vuxna människor med ansvar och skola » givit nyttiga kunska- man också förvissa sig om.
Det går inte Pehrsson skriver: Silfverswärd, som i följande rader ger ett förstånd, och inte barn, som måste krypa per.
I det väldiga uppbygg- många minuter förrän nästa patient knac- ville med anledning av Sophiahem- utmärkt uttryck åt de unga sköterskor- i säng efter klockslag.
Ett så snävt be- nadsarbete.
som den svenska kar på dörren för att få hjälp mat det folkbildningsrörelsen utför, tar besvärliga hadicap som värkande och mets 50-årsjubileum veta något om nas syn på frågan: gränsande av den penonliga friheten kan vår skola verksam del.
Vårt min uppfattning av svenskt sjuksköterske- trötta fötter betyder.
för en del individer bli en större press än samarbete med folkbildnin- väsens utveckling.
När jag satt på den ör varje år som gir ställs allt större de fysiska ansträngningarna.
gens olika organisationer vid- vackra och värdiga minnesfesten i Kon- krav på sjuksköterskan.
Det gäller Att här gå in på frågan om det myc- gas och fördjupas år från år.
Fogelstadförbundets Stockholmskrets serthuset och hörde vad som där sades, för henne att följa med utvecklingen.
omdiskuterade kortklippta håret eller Ett vältaligt faktum är att samlas söndagen den 11 februari 1934 antalet studiecirklar.
som be- k l.
7 e.m. på Södergårdens Studiehem, kände jag mig en stund som i en dröm.
tidens sköterska är inte den allt försa- om bruket av civila kläder under elevåren gagna sig av vira kurser, oav- Götgatan 37, 1 tr.
Programmet kommer och skulle Ni just då ha frågat mig vad kande barmhärtighetssystern, utan hon blir för långt.
Båda delarna äro ju önske- låtligt växer: i fjol anmäldes att uppta diskussion om någon aktuell som hänt i sjuksköterskevärlden på dessa bör vara en vaken, mångsidigt intresse- mäl, som inte sakna befogenhet.
713 nya cirklar.
fråga inledare blir Ebba Holgersson.
50 år, så skulle jag kanske ha svarat: det rad människa för att vara i stånd att Hur än tiderna växla ha vi dock in- Därefter följer sång av Barbro Hermelin Vi inbjuda Eder att på ett tycks inte ha hänt någonting alls, ty så handskas med de många uppgifter, som nerst samma önskan som vira föregån- samt kamratlig samvaro.
Alla Fogelstad- ta kännedom om bekvämt Precis densamma föreföll den svenska möta henne i modern sjukvård.
Den be- gare: att hedra kåren och hålla den så förbundare är välkomna.
sjuksköterskan att vara som hon var för står inte bara i botandet av kroppens högt som möjligt.
vår skola, som är 50 år sedan.
Men så kom jag plötsligt skröpligheter, utan för också med sig så Gabriella Silfverswärd.
I folkbildningens ihåg, att den där bilden av den allt för- många sociala problem.
sakande, vakande, ljusa systern, som Iäg- Under de sista Aren har det gjorts myc- Kooperativa get en sval hand på en feberhet banna ket för att lindra den alltför tunga ar- korrespondensskola, och ler litet vemodigt överjordiskt, är en betsbörda, som sköterskan förr fick dra- 15 år och - - redan vuxen ... - Ni - F - ~~~ förbundets TIDEVARVETS REKLAMKASSA Stockholm.
idealgestalt som allmänheten älskar att föreställa sig, och därför svarar jag nu på Er fråga: En av de viktigaste saker, som hänt och håller på att hända oss sjuksköter- gas med.
Det äro vi mycket tacksamma för, då vi liksom andra människor b- höva litet tid att ägna oss åt vara pri- vata intressen, något, som var omöjljgt förr, da sköterskan efter slutat dagsar- skor är att vi blivit en kår.
Mycket Iänge ha v i bestått av flera små kårer, Sophia- systrar, Röda Korssystrar, Uppsalasyst- rar etc., men om också alItjämt varje sjuksköterska först och främst känner bete var för trött att ess bry sig om, vad som hände utanför sjukrummets värld.
Iigare 325:- kr.
skänkta till reklamkas- Utomstående möta oss ofta med med- lidande eller beundran för vårt » uppoff- san av 5 givare: Eva Örström, Örebro, Nationalekonomi rande » arbete, men vi vill varken ha det E. Nyrén, Norrköping, K.
G. V. Nyman, Lund, Gammal Tidevarvsvän, Stockholm.
ena eller det andra.
vi ha själva valt Hela den tiII reklamkassan inkomna Textning vart yrke och äro fästade vid det, och utanför tjänsten vill vi bli betraktade pre- summan uppgår nu till kr.
2,527:35 från sammanlagt 171 givare.
Tidevarvet ber cis som vanliga människor.
att få framföra sitt varrna tack, Ännu är det mycket övrigt att önska i fråga o,,, arbetslindring för flera kate- gorier av sköterskor t. ex. privatsköter- skor och sköterskor vid en hel del lands- ortslasarett, där arbetet och lönen inte G o t t g ö r annars det forsummade g e n o m att i dag insända pre- stå i någon rimlig proportion tiii v a r a n - numerationsavgiften, kr.
6: på postgiro 1544 till Tidevarvets dra.
Men där få vi hoppas, att tiden och exp.
Triewaldsgränd 2, 3 tr. En n y giroblankett medföljer till Er.
samhörigheten med och älskar den insti- tution där hon utbildats, så har numera sammansvetsningen till en kår, som kän- ner sig som ett och som känner att den bör och måste hålla ihop och slå vakt om gemensamma intressen, blivit verklighet.
Ett betydelsefullt steg, låt så vara att det behövts 50 år att taga det.
Elsa Pehrsson.
Slutligen ha vi vänt oss till en repre- sentant för den yngsta generationen Fötter, ben och skor.
Damer, som ha det besvärligt med sina prospekt över de ämnen värkande fötter och ben samt ha svårt postgironummer 55160. dubbel Tidevarvet har och Geometri Har Ni prenumererat för 1934?
- att få passande skot, tag närmare reda på vad det lätta Freika-Wizard fotstödet av läder förmår uträtta och likaså hur den gummifria, tvätt- och stoppbara åderbråckstrumpan med samma namn verkar.
Se och prova också våra be- kväma och på samma gång eleganta, ortopediska skor med extra Iäderpacknin- gar i hålfoten och förlängd bakkappa.
- Kungsgatan 4, andra Sturepl.
litteratur I fredsfrågor: TIDSKRIFTEN FREDEN (Euro- pas största fredstidnlng), PAX-GRAMOFONEN, PAX-SKIVORNA med intalningar av pastor Per Gyberg, kapten C.
J. f. borgmästare Carl Lindhagen magister Carl Sundblad och m- STOCKHOLM.
Stockholm 1 9 3 4 Zetterlund &amp;
