# ID: svediakorp-per3701
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,330
# sentences: 500
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


inom Stockholms Vaddfabrik Stockholm - PROMETHEUS- fragment u skänker ande åt min vad själv den äger?
S V E N S K A SAARKONTINGENTEN är nu uttagen och håller på att trim- mas ihop och utrustas under Allehandas livliga protester.
Man må hoppas, att d å våra mannar komma ut, de skola - föl- jande traditionen från Gustaf II Adolfs dagar uppträda nyktert och anstän- digt, så att sådana pinsamma intermez- ton, som rapporterats från engelska mili- tären i Saarbrücken, ej skall kunna läg- gas de våra till last.
Från begynnelsen din röst för mig Och har varit h i m m e l s l j u s e t!
alltid när min själ i samtal med sig själv stod öppen inåt, — där EN SVENSKA PRESSENS OLUST att behandla fosterfördrivningspro- blemet är påfallande stort, jämförd t. ex. med Norges.
DA ett stort möte ägde rum i Auditorium för några veckor se- dan, där även denna fråga behandlades.
voro de flesta tidningarnas referat ytterst knapphändiga.
Man nöjde sig med fra- sen: » H e r r S c h l y t e r m o b i l i s e - r a r h j ä l p t r u p p e r ».
I förra veckan hölls i Auditorium ett även mycket tal- rikt besökt möte i fosterfördrivningsfrå- gan, där något avvikande synpunkter framfördes.
Pressen har föredragit att helt och hållet förtiga detta möte.
Tid- ningarnas Telegrambyrå lär ha saknat personal eller hindren legat på annat håll - men det hela bottnar säkerligen i det svenska manliga psykets olustförnimmel- ser inför hela detta problemkomplex.
harmonier tona — av medfödd klang i ljöd där dina o r d?
som D Så förde - — ord p å min tunga.
- så var ordet mitt!
dig och mig o c h så, m e d.
t i l l ett förbundna, evigt viII min kärlek dig!
Som n ä r i k v ä l l e n s sken solen — fastän hon dock finns därborta gått — och ned bakom och sveper in min själ N 25-ARSPLAN FOR OFFENTLIGA ARBETEN har franilagts i Förenta Staterna omfattande cirka 5,000 dollars om året.
Planen innehåller bl.
a. förslag till nyodlingar, utvidgning av national- parkerna, ökad användning av vatten- kraft, skyddsåtgärder mot översvämnin- gar och föroreningar av vatten, statskon- troll över gruvdriften.
Dessutom en re- pelrätt planhushållningsorganisation, mer!
permanenta nämnder under överinseende av en centralnämnd alltså en utomor- dentligt långt gående ekonomisk maktbe- fogenhet / ör presidenten.
i färger — mörka Kaukasus f r u k t b a r vila ty hon ä r här närvarande, fast borta — så har ock alla k r a f t e r hos mig vuxit av andedrag uti din rena himmelsluft.
Men vilken rätt ha väl Olympens gudar att stolt berömma sig av mina krafter?
De - äro m i n a TVÅ.
sig själva, M e n tänkte j a g: en gudom talar E AV TYSKLANDS FRÄMSTA MUSIKER, dirigenterna Furtwäng- ler och Kleiber ha lämnat sina befattnin- gar vid Filharmoniska orkestern och Operan i Berlin för att demonstrera mot de förföljelser, som nazi-regeringen ut- övat mot en annan känd musiker för hans judiska börds skull.
Det uppges att de båda dirigenterna berövats sina pass, / ur att hindras att lämna landet.
Som er- sättning f ö r denna svåra förlust för det tyska musiklivet, har Göring anställt di- själen ej jag var j a g själv d e t var en gudoms jag!
Jag k a n bruka dem!
Översättning av Honorine Hermelin.
Greta Cardell: En - är jag sitter vid mitt skrivfönster, odifferentierad, standardiserad.
Man be- ser jag en väg som jaa otaliga gån- höver förresten inte vara så värst intel- ger och under alla årstider och alla slags lektuell för att tillägna sig denna aristo- ärenden bevandrat och befarit.
Men just kratiska syn.
Man skall inte förhäva sig, nu, i samband med det ämne jag tänkte men jag undrar ändå om det inte är så, skriva om i julnumret, tänker jag bara att de som komma ur någon av de ano- på hur det ä r då man sakta går vägen nyma grupperna kvinnor och arbetare ha fram och sätter växterna ur dikeskantens färre frestelser att falla för ett sådant be- flora under en lupp.
Även nu, i regndi- traktelsesätt?
Ty gjorde vi det, skulle set av en av årets mörkaste dagar, be- vi ju glömma och förneka vad vi sett på höver jag blott skymta vägen för att er- dikeskanten där vi växte upp!
Det kan inras om dikeskantens dolda skönhets- naturligtvis hända oss, men då äro vi inte värld.
T y jag minns hur den simpla längre demokrater.
då ha vi avsvurit tron plistern under förstoringsglaset utlämna- på det mänskliga väsendets mångfaldiga de hemligheten om sina sällsamma blom- möjligheter på gott och ont, dess påverk- mor, som bakom själva sin litenhet göm- barhet, dess förmåga att reagera mot sti- de sin skönhet och sitt raffinemang.
Jag mulans s i som växten mot olika växtvä- minns den överraskning det var, då mol- der och jordmån.
Att vara demokrat är emellertid en lan tvangs att medge att dess blommor likna smycken av pärlor och rubiner.
mycket svävande bestämning och bety- Eller då den huttra tisteln överbevisades der framför allt inte alls detsamma i dag om att dess blommor voro som ädla kry- som exempelvis för 25 är sen.
Då, när santemum.
J a g minns hur det var, då seklet var ungt, satte åtminstone den som vicker, käringtand och ljung kommo un- skriver detta likhetstecken mellan en de- der luppen: jag sade mig själv då, att nu mokrat och en politiskt intresserad per- har du varit i ett växthus med orkidéer son, som arbetade på att göra » folket till och magnolia.
herre i eget hus » genom införande av all- Det är väl förresten typiskt, att när män och direkt rösträtt och borttagande man fort vill ge en föreställning om skön- av skattestreck.
Detta var en förenkling hetsvärlden vid dikeskanten, söker man av problemet som man i egenskap av jämförelse med iina, förstorade blommor rösträttslös nästan hade lov art begå.
som antagas vara allmänt kända, ehuru Men det dröjde heller inte länge, innan de äro svåråtkomligare, åtminstone på erfarenheterna tvungo en att tänka allt- landsbygden, än plister och svinmolla.
samman om igen.
Det är ungefär som när man ger sin upp- ånga säga nu att misstaget bestod fattning om en kommunalpamp tillkänna i att tro att folket kan och bör vara genom att kalla honom en riktig Musso- herre i eget hus.
Ty, säges det, » folket lini, ehuru han liksom plistern har sina kan icke vara sin egen herre, det behö- egna former och effekter i uppträdandet ver en Führer,.
Mot denna inställning och man aldrig sett Mussolini.
s t å r den, enligt min mening riktigare, Men det är väl nödvändigt att i båda som säger att misstaget Iåg i att tro att fallen ta till sådana jämförelser, emedan författningsreformer av sig själva skapa den enkla floran vid dikeskanten och i demokratin.
Problemet hur folket skall kommunerna verkligen ä r okänd.
Skill- komma åt att styra sig självt återstår att naden är bara den, att medan växterna Iösa, säga vi.
Det är oändligt svårare kunna tvätta av sig dammet från motor- än man trott.
Författningsreformerna fordon och människofot i dagg och regn, bygga icke på en grund av aktivt och får massan ha massomdömenas damm sit- upplyst medborgarskap.
Den väg är ännu tande kvar på sig, åtminstone tills den icke öppen, det kanalsystem icke utgrävt, dag kommer, då den f å r tillfälle att be- som gör möjligt en verklig cirkulation av visa att den icke är oföränderlig utan rör- energi, erfarenhet och vilja mellan den lig, icke ensartad utan varierande, inte livaktige medborgaren och de exekutiva grå utan i oändlighet skiftande.
organen.
T y man kan väl inte räkna röst- et ar naturligtvis en frestelse, för vil- ningarna vart fjärde år till en riksdag, ken det s. k. intellektuella fåtalet som sen sluter sig inom sig själv och går lätt faller, att anse att variation och ny- upp i sina inbördes lekar.
Vi bevittna en massflykt från demokra- anser förekomma endast inom dess egen krets medan resten, d. v. s. massan är (Forts. å sid.
5.)
N Prometheus: Vad har hänt?
n M Det är seger.
Glöm ej att prenumerera Göteborg avvisar särbestämmelser för gift kvinna.
Krauss.
Detta engagement gav anledning E tt med spänning avvaktat utslag föll Centralkommittén för kvinnoorganisa- vid senaste stadsfullmäktigeplenum tioner gick omedelbart in till Iönenämn- på till häftiga demonstrationer för och emot här i Göteborg.
Det var beslut angåen- den med en skrivelse.
I denna framför- från publikens sida vid hr Krauss ’ sista de antagande av ett nytt tjänsteregle- des kvinnornas syn på paragrafen och uppträdande i Wien och tidningarna be- mente för stadens tjänstemän.
Detta för- dess motivering.
Den innebar en kränk- slag hade av den myndighet, som närmast ning av kvinnornas rätt både som tjänste- stod honom ett ganska kallt farväl stod för förslaget, lönenämnden, försetts män och medborgare, och allmänt tilläm- DETTA NUMMER AV TIDE- med en särskild paragraf avsedd för gift pad måste den leda till en försämrad VARVET avslutas vår årgång kvinna.
I motiveringen sade man sig vil- ställning för den kvinnliga arbetskraften.
1934.
Vi be att till våra läsare få fram- ja » lösa den nu så aktuella frågan om Man begärde alt likställighet mellan föra vårt tack för det gångna året sam- gifta kvinnors tillträde till d e kommunala tjänsteinnehavare skulle upprätthållas.
tidigt som vi hoppas på ett gott återse- befattningarna ».
Förslaget gick ut hösten Vid Tjänstemannasällskapets behand- för Eder själv och Edra vänner!
Postgiro 1544 eller på när- maste postkontor.
Helår 6: — MED ende 1935.
Veckovakten 1931 och påtalades i en artikel.
Gift kvin- ling av frågan ställde sig, glädjande nog, na attackeras i Göteborg, av underteck- de manliga tjänstemännen solidariska nad i Tidevarvet i noveniher samma år.
, (Forts. å sid.
2.)
\ Tidevarvet 1935!
Vi vädja även i år till våra vänner.
.
i En seger, (Forts. fr. sid.
I.)
med sina kvinnliga kolleger och begärde iiteslutning av paragrafen.
I sällskapets D e n 22 D e c, 1934 tidning var t. o. m. ovannämnda artikel i Tidevarvet i väsentliga delar avtryckt.
Sedan har förslaget passerat alla övli- ga instanser, vilket tagit sin rundliga tid.
I början av juni i är kom det före i drät- selkammaren Där blev paragrafen före- mål för en ytterligare skärpning.
I.
Lönenämnden förslag stadgade, att gift kvinna icke kunde erhålla ordinarie befattning utan lönenämnden för varje särskilt fall lämnade medgivande.
Ordi- kvinnlig befattningshavare skulle O l i k a äro de vägar som nutida icke » vara skyldig att av sådan anled- Iänder gå för att komma till rätta ning avgå frän befattnings, så framt icke med fosterfördrivningsproblemet, framställning därom gjordes till löne- Man kan Iära av de o l i k a Iändernas nämnden under hänvisning till omsorgen erfarenhet, men överallt måste frå- om » tjänstens behöriga upprätthållande ».
gan angripas efter landets egna för- Drätselkammarens skärpning innehar, att hållanden.
De diktaturstyrda Iän- även ordinarie kvinnliga befattningshava- derna kunna möjligtvis i någon mån re skulle vara beroende av lönenämndens lita sig till straffhot och undertryc- medgivande för kvarstående i tjänst efter Främja fr;.
villigt för= äldraskap narie kandet av kunskap.
I demokratiskt styrda länder befolkning måste Då stadskollegiet forum med en skrivelse, i vilken kvinnor- nas synpunkter på nytt framfördes.
Fram- ställningen utmynnade i en anhållan om, att stadskollegiet matte föreslå stadsfull- mäktige att utesluta den onistridda para- grafen ur förslaget till tjänstereglemente.
Detta senare blev också stadskollegiets beslut ehuru med endast en rösts majo- ritet.
Sa iiterstod det avgörande slaget i stadsfullmäktige.
Förslaget till tjänste- re glemente gick igenom utan debatt.
Stadsfullmäktige godtogo alltså utan debatt stadskollegiets uteslutning av pa- ragrafen om gift kvinna.
Det är med stor tillfredsställelse vi kvinnor i Göteborg nu konstatera, att Gö- teborgs stadsfullmäktige avvisat förslaget att införa särbestämmelser för kvinnliga tjänstemän När man hunnit till det lyckliga slutet, kan det kanske inte skada att vända sig om och se på den tillryggalagda vägen.
Det tjänar ändå någonting till i ett demo- Ett folks morgontimme.
Id Radikala Föreningens i Stock- årsmöte den 17 december ha- de sju av de föreningsmedlemmar som vid besvara frågan: Ryssland, ordet för att intryck från Sovjet-Ryssland Till yrket voro de svarande författare, journalist, läkare, lärare, statistiker en brokig samling av synpunkter alltså.
Det visa- de sig trots detta att sju radikala kvin- nors intryck från Sovjet-Ryssland voro väsentligen samstämmiga För dem alla var ett positivt intryck det starkaste.
Alla kände a t t de varit med om ett folks stora morgontimme, och det hade för samtliga varit en gripande upplevelse.
Därför växte ur sju anföranden ett starkt helhetsintryck När d:r Sundquist talade om kvinnornas självklara andel i allt ar- hete, när fru Wägner talade om skimret av ett nyvunnet människovärde över all- siktena, när fru Kåge talade om gemen- samhet i uppfostrings- och kulturarbete, när fröken Gustafson talade om samhö- righetskänslan mellan t. ex. skola och fabrik, när redaktör Hermelin talade om skydd och hjälp för mödrar och om de var närmaste instans kratiskt samhälle att begagna sin med- glada barnen, när fröken Schultz talade före avgörandet i stadsfullmäktige, in- borgarrätt, att göra sin röst hörd i den Om då teaterns i n t i m a kontakt med allas l i v gav alltsammans det helhetsintryck, kan vara som rektor Hermelin till sist fångade i m a n som i så många andra avseen- gingo stadens kvinnoföreningar Såväl po- allmänna opinionen.
Det kanske säkerligen också besvärligare, men h j ä l p e r så litet, n ä r a l l t s t ö r r e o c h större delar a v befolkningen ej ac- cepterar straffets grunder.
H ä r är uppfostrans l å n g a och s m a l a väg den enda framkomliga.
Men straffhot h a r d ä r e m o t direkt s k a d l i g a följder.
Den illegala a b o r - tens stora hälsorisk undgår man en- d a s t g e n o m a t t samhällets egna ut- bildade l ä k a r e få rättighet till havan- deskaps avhrytande helt l a g d i s i n a händer, under b e t r y g g a n d e å t g ä r d e r för a t t hindra a t t rätten kommier att missbrukas f ö r snöd vinnings skull i s t ö r r e utsträckning än v a d kan- s k e även nu förekommer.
S t r a f f h o t i f r å g a om b å d e upplys- ning om preventiva medel samt abortframkallning h a r i h ö g g r a d hindrat en lidelsefri o c h förutsätt- ningslös diskussion icke endast över a b o r t e n s risker utan ö v e r hela d e t stora problemet: rationell barnal- string, d. v. s. förnuftig födelse- kontroll.
Vår brist på b ä r a n d e linjer för v å r befolkningspolitik h a r f ö r t oss till den ändstation d ä r vi nu b e f i n n e r oss.
till en annan gång orden: för första gången i historien äro Greta Cardell.
alla med.
Minister Kollontay som antagit inbju- dan till mötet och som med några ord tackade för den förståelse man visat hen- nes land, tog också upp samhörighets- känslan såsom en stor ny verklighet i Ryssland: under dessa ä r ha ryssar lärt sig att känna även en sorg gemensam på belysande scen i det stora ett sätt som de förr inte kunde.
Madame spelet om vapenmarkna- Kollontay tillade, att hon bättre än de den har nyligen utspelats i Köpenhamn.
som förut talat visste, hur mycket som På den stora luftfartsutställning, som i fattas i det nya Ryssland och att Ryss- litiska som kårsammanslutningar till detta gott att erinra sig re väg.
Man m å s t e få befolkningen a t t förstå och med sin känsla t a av- straffhotets borttagaiidc f ö r a t t nå s t å n d ifrån en företeelse.
Straffet en utgångspunkt a t t nedbringa s j u k - domsrisken.
V i ö n s k a ingalunda att kvinnor i stor utsträckning skall behöva under- k a s t a sig abortering.
M e n d ä r f ö r m å s t e samtidigt anledningarna till handlingen så Iångt m ö j l i g t undan- röjas.
Stridsflygmaskinen » Kroksabeln » En Det skall icke blott bli m ö j l i g t f ö r höst ägt rum i Forum, förekom en kamp- kvinnor i nöd att få den h j ä l p, som kanske ännu i så m å n g a fall ä r d e n e n d a utvägen.
Men d e t m å s t e sam- tidigt göras möjligt f ö r niänniskorna, effektivitet land kunde lära av svensk Organisations- förmåga förhoppningen att Ryssland jagare av utomordentlig ut- ställd av firman Armstrong.
Maskinen, och Sverige skulle samverka och därige- som här namnet The Scimitar, vilket be- nom gagna kulturarbetet och främja tyder Kroksabeln, demonstrerades för en världssolidariteten.
A.
Sg. framför a l l t de unga människorna, samling inbjudna sakkunniga och visade att f å b a r n, a t t f å bli föräldrar.
Det sig vara ett högklassigt krigsinstrument, f å r ej v a r a n å g o t som e n d a s t en med en hastighet av 362 km.
i timmen.
Eva Andens blåboksförslag.
b ä t t r e situerad liten del a v nationen Dess maskingevärsutrustning hade en ka- Åren 1926-1928 var bl, a, diskussio- h a r r å d till.
pacitet av 1,600 skott i minuten.
Krok- nen om äktenskapslagstiftningen aktuell, N ä r nu, som man förväntar, d e sabeln kan stiga till 2,000 meter på 3,5 sådan den utformats omkring advokat Här ha vi särskilt sakkunniga inom kort kom- minuter, dess höjdrekord-är icke mindre Eva Andéns blå-boksförslag.
uppsnappat ett uttalande av advokaten: ma fram med sitt förslag till ä n d r a d än 10,000 meter.
Det är icke något angrepp på äk- lagstiftning rörande fosterfördriv- Efter utställningen flögs The Scimitar tenskapet som mänsklig institution, när ning, är det att h o p p a s a t t d e väl be- till Norge för att visas där och sedan be- man föreslår Undringar i de juridiska sinnat d e s s a b ä g g e mål, nedbringan- gav den sig till Tyskland, där den i när- reglerna för monogama förbindelser va- d e av den s t o r a sjukdoms- o c h död- varo av Armstrongs europeiske försälj- re Sig de medföra föräldraskap eller icke.
lighetsrisken vid a b o r t u s provocatus ningschef provflögs inför en samling av Ännu mindre är det ett angrepp på äk- s a m t å a n d r a sidan möjliggörandet av en förnuftig födelsekontroll.
Det- ta innebär att d e som i n g a b a r n viii h a må slippa.
M e n g i v möjlighet tenskapet som mänsklig instutition, ju- Tysklands förnämsta flygexperter.
Det lär vara första gången en firma uppen- ridiska reglerna att människor och sär- hart gör reklam för militära flygplan i skilt unga människor verkligen få lust att Tyskland, även om de amerikanska rust- gå in under lagen och dess sanktion.
V i måste nu v ä l j a v å r v ä g o c h ej till f r a m f ö r a l l t d e unga som i regel ningsfirmorna redan sedan flera år till- Äktenskapslagen bör kanske mer än an- lagar visa en " " avvägning mellan halta emellan tvenne olika system.
V i inte bättre b e g ä r, a t t k ä n n a sin sam- haka bedrivit goda affärer med s, k. tra- dra samhällets intresse och den enskildes.
Och g i l l a ej abortframkallning, men ö n s k a hörighet med livets alstrande krafter.
fikflygmaskiner.
detta icke minst u r samhällets intresse.
r i s, SY Vi ha de stora problemen arbetslöshet och bostadsbrist.
Hur mycket spela ej de in i fosterförårivningen.
Och vi behöva en effektiv moderskaps- hjälp.
Kvinnorna måste känna trygghet inför havandeskapet.
' De kvinnor, som vilja avbryta havandeskapet av rädsla för att förlora sin plats uppskattar jag, sade d:r Nilsson, till 30 procent av alla de kvinnor med eget arbete, sam vilja begå abort.
Här behövs en lag, som stadgar att en kvinna ej får avskedas på grund av havandeskap.
Kommer den att kringgås?
Det är möjligt, men dess blotta existens skulle vara ett bevis på att samhäilsmak- terna ha aktning för moderskapet.
Den aktning man så ofta talar om måste fast- Slås i handling, även om den bara bleve en symbol.
Samhället uppställer det ena kravet efter det andra på mödrarna - och krav som man måste gilla i barnets namn.
Men har samhället möjliggjort för, framförallt, de unga, att efterkomma dessa krav?
Vi måste, slutade doktor Nilsson, in- rätta vårt samhälle så att det blir möj- ligt för människor att bli föräldrar.
Icke ur nationalekonomisk synpunkt, utan för den enskilda människans egen skull.
Un- derstöd gärna de barnrika familjerna, men glöm ej de unga, för första gängen far eller mor.
Det ä r icke den måttlösa förskräckelsen som skall uppfylla dem, då de för första gången känna sig del- aktiga i livets förnyelse.
Det ä r vördnad och glädje inför livets mysterium de skula Ett samhällsintresse att nedbringa de framkallade aborterna.
O att i en lag på förhand fixera vilka skäl, som skola anses vara bärande och väl- grundade för företagandet av fosterför- drivning.
Enligt utkastet bibehälles straf- fet på fosterfördrivning - straffrihet medges endast i vissa fall.
Frågan huru- vida abort skall anses laglig eller icke laglig blir ytterst och helt beroende av läkarnas uppfattning rörande de bärande ningen och moderskapets underlättande.
Hur ha vi det nu i vårt land?
Vi ha straffet kvar, men fosterfördrivningarna öka.
Vi ha en preventivlag, som visser- ligen inte hindrat spridande av upplys- ning, men som lagt hinder i vägen för den vederhäftiga upplysningen.
Vi ha i flera decennier ropat på en målmedveten sexualupplysning och uppfostran - men buden Tobaksindustriarbetareförbun- skälen för abort, något som absolut dets avd. 2, Stockholms Städerskefack- måste anses stötande.
Deras uppfattning förening, vidare Stockholmsdistriktet av miste ju vara olika hos olika personer, på Socialdemokratiska Ungdomsförbundet olika orter, under olika tidsperioder.
Man förgäves.
Vi fingo ett moderskapsskydd, men hur ofullkomligt!
De praktiska åt- gärder som föreslogos av moderskaps- skyddsutredningen av å r 1929 vänta ännu på utformning och genomförande.
Då det nu ställes i utsikt att en länge efterlängtad lagreform rörande fosterför- drivningen skulle komma till stånd, fort- satte d:r Nilsson, måste man vara stats- rådet Schlyter djupt tacksam, för att han satt sin hand till verket och verkligen sy- nes vilja driva fram bättre förhållanden.
Men denna tacksamhet kan och får icke hindra oss som genom läng erfarenhet kommit fram till en något olika upp- fattning, att framlägga denna.
Herr Schlyter har icke velat helt ta bort kriminaliseringen, utan anser att ett urval bör ske, I de fall där kvinnan » ge- nom barnets tillkomst försättes i nöd, pinionsmötet på Auditorium i fre- dags, i fosterfördrivningsfrågan, hade samlat en mycket talrik publik.
Som inbjudare till mötet stod dels styrelserna för ett antal fackföreningar, Beklädnads- arbetareförbundets avd. 68 sömmer- skorna Hotell och restaurang, avd. 48, Telegraf och Telefon, avd. 21, Transport- Tidnings- arbetareförbundets avd. 36 - - - - samt några andra föreningar.
Om det stora intresset för den behandlade frå- gan vittnade publikens spända uppmärk- samhet och de spontana bifallsyttringar som gång på gäng ägnades talarna, ad- vokat Ruth Stjernstedt, doktor Ada Nils- son och fru Elise Ottesen Jensen.
Det var starkt enhetliga synpunkter som kommo till uttryck i de tre föredra- gen.
De utmynnade alla i uppfattningen a t t abortföreteelsen är ett samhällsont, som måste bekämpas, men att straffbe-, Iäggandet av aborterna icke ä r effektivt som botemedel.
Straffrihet för kvinnan själv och den sakkunnige Iäkaren är i har också vissa skäl att befara större stränghet gentemot de kvinnor, som i en framtid inte ville böja sig för Iäkarnas uppfattning om vad som bör anses som socialt bärande skäl.
Hur glädjande det nu framlagda för- slaget än må vara som ett steg på vägen, yttrade advokat Stjernstedt till sist, tror jag icke att en reformlagstiftning på detta område kan komma att stanna förrän vi nått fram till att straffet helt borttages.
D:r Ada Nilsson betonade först Och främst att det avsiktliga avbrytan- stället det första villkoret för att komma det av havandeskapet visat sig vara något mycket riskfyllt, med jämförelsevis stor eller eljest » allvarlig fara uppstår för hen- tillrätta med detta samhällsonda, ty en- dödlighetsprocent och väsentlig sjuk- nes välfärd », skall abort, enligt justitie- dast genom Sådan straffrihet kan saken ondanryckas kvacksalvarna och man kan domspåföljd Visserligen är man På lä- ministerns mening vara tillåten.
Detta undvika de stora hälsorisker som de kvin- karhåll fullt på det klara med, att det skall avgöras i främsta rummet av Iäkar- nor, vilka begå abort, under nuvarande finns fall av framkallad abort s ' ~ kunna na.
Två läkare, därav en tjänsteläkare, avlöpa lyckligt och där vederbörande skola i varje särskilt fall intyga vad som förhållanden utsätta sig för, Men straff- friheten måste kompletteras med positiva slippa varje men för framtiden utsik- är nöd eller välfärd.
Men vi se, vad be- åtgärder till moderskapets skydd.
te ' rna för att allt skall gå bra äro själv- träffar de s. k. medicinska indikationer- fallet större ju bättre de hygieniska för- na, hur ofta tvenne Iäkare ha olika upp- m en kvinna av för henne ofrånkom- hållandena äro under vilka ingreppet äger fattning, Vad skall då icke bli ifråga om liga skäl beslutat sig för fosterför- rum och ju mera sakkunnig hjälp som det subjektivt förnumna nödtillståndet?
drivning, sade advokat Stjernstedt bl.
a., finns att tillgå.
Men som det nu är, äro Olika tjänsteläkare kunna ha olika upp- känna.
Det vore att svika vår plikt mot de unga att vila förr än våra samhälls- förhållanden möjliggjort detta.
F ru Elise Ottesen Jensen betonade lika- ledes lagens oförmåga att genom be- straffning kunna förhindra fosterfördriv- ningarna.
Dessa äro ett faktum om man vill dem eller ej, och hela frågan är d å om kvinnorna skola fä sakunnig hjälp eller om de skola drivas i armarna på kvacksalvare, De flesta kvinnor som begå fosterfördrivningar skulle med glädje ta- git emot barnet om livet bjudit dem möj- ligheter.
Det ä r icke av bristande ansvar man tillgriper fosterfördrivning, men det är just på grund av sin ansvarskänsla.
O finns ingen sannolikhet för att hon väjer för straffhotet, när det gäller att sätta sitt beslut i verket.
Straffet har däremot en negativ verkan, det driver kvinnorna över till osakkunniga abortörer.
Alla människor, som över huvud taget vilja åstadkomma något bättre sakernas till- sjukdoms- och dödsriskerna så stora, att om det rörde sig om en annan sjukdom av så stor farlighetsgrad och som grep omkring sig i så stor utsträckning, skulle samhället genom sina medicinska myn- digheter icke töva nft gripa till utomor- dentliga åtgärder för att förebygga en så fattning, Tillämpningen blir då olika i olika distrikt.
Där ej bägge Iäkarna an- sett att aborten är befogad finns det då minsta sannolikhet för att kvinnan icke går till en abortör?
Och om två Iäkare tycka olika - vem skall hon tro På?
Följer hon den ena läkarens uppfattning stånd på detta område, inse att enda vä- allvarlig samhällsfara.
som hon kanske litar mera på och gen är, att g e kvinnorna tillgäng till sak- Det finns ingen ansvarig person som tar saken i sin egen hand, då har hon kunnigt, d. v. s. av läkare utfört avbry- uppfattar avbrytande av ett havandeskap begått e n kriminell handling, tande av havandeskapet.
Detta skulle be- ur medicinsk synpunkt som en oviktig sak Och vid de rent sociala fallen - såsom tyda att aborterna i de fall, där de fä ske, eller en bagatell.
ifråga om sjuksköterskan och lärarinnan, bleve tekniskt sett bättre och riskfriare Hur har man då försökt, komma till som statsrådet talar om ligger det icke utförda.
Men det skulle också betyda, rätta med abortföreteelsen?
att läkaren säkert i många fall kunde av- styra en önskad abort.
Han skulle kun- na lämna råd och hänvisa till hjälpmöj- ligheter - något som ifråga om kvack- salveriabortörer ä r uteslutet.
Det är där- för visst inte så, att tillgång till Iäkar- D:r Nilsson påvisade de olika linjer som nian prövat i olika länder.
Å ena sidan, som t. ex. i de diktaturstyrda sta- terna Italien och Tyskland, har man gått fram med skärpt lagstiftning, med straff emot fosterfördrivning och strängt förbud hjälp för abort nödvändigtvis måste tän- kas öka aborternas antal.
Fastän man med tacksamhet måste häl- sa justitieminister Schlyters initiativ till en revision av fosterfördrivningslagen, måste man, påpekade advokat Stjernstedt, mot spridande av kunskaper om födelse- kontroll.
Särskilt stränga straff drabba i Italien läkare och sjukvårdspersonal Om de överträda förbuden.
A andra sidan ha vi den fullständiga straffriheten, genom- förd i Sovjet-Unionen.
Men på båda des- ändå ställa sig betänksam till vissa av de sa häll har man samtidigt gått in för ett i hans lagutkast framlagda synpunkterna.
effektivt moderskapsskydd, med omfat- Framförallt gäller detta själva tanken på tande åtgärder till stöd för familjebild- - - - att komma åt de illegala fosterfördrivnin- garna med sitt onda, måste man försöka få alla fall av fosterfördrivning över till kompetenta läkare, med anmälningsplikt och underkastade vissa villkor.
Aborter- na måste sålunda först och främst lega- straffrihet är ingalunda Iiseras, Men Fosterfördrivningarna måste övervinnas icke med straff men med upplysning.
Där abort önskas skall den f ö r e t a g s av sak- kunniga - i stället för att man nu sän- der modern till det modernaste sjukhus med den bästa läkarhjälp - när det ä r för sent.
Den sociala nöden är orsaken detsamma som ett gillande från samhäl- till det mesta eländet på detta område, lets sida av abortföreteelsen.
Vad sam- slutade fru Jensen.
Samhället måste ta.
hället i stället skall göra ä r att ta bort sitt ansvar.
anledningapa till aborterna.
F ö r s t ock främst ta bort okunnigheten.
Som det n u är kan man skriva en 60- 70 procent av alla fall där kvinnor önska lets sanktion, begå fosterfördrivning på okunnighetens Man löser ej frågan med partiell straff- konto okunnighet om preventiva me- frihet.
Vi dels Och åtgärders otillförlitlighet skall man då lämna allt fritt?
j a, för behöva alltså upplysning - efter linjer förut mångfaldiga gånger framhål- något upprörande uti att samhället sank- tionerar abort som den enda utvägen!
Och hotar icke här en verklig klasslag.
Ju högre upp i samhället kvinnan s t å r ju förefaller kanske nödläget och ju lättare kan det bli att erhålla samhäl- större - som
Böcker för barn och ungdom.
Från J.
A. Lindblads förlag, Uppsala Stig och ondro små människor.
Av Dagmar Thunqvist.
Häft, 1: 50, i n b, 2 kr, Boken börjar med Stigs första skoldag, vilken han begynner med friskt mod, särdeles uppmuntrad som han är av sin splitternya mössa en riktig skolmössa.
Lärarinnan är snäll och barnen i n t e hel- ler farliga D e t är r i k t i g t trevligt i klas- sen, Och l i t e t var övervinner blygheten och säger frimodigt sina tankar, Så skri- ver Iärarinnan stora bokstaver p i svarta tavlan.
Somliga barn kunna dem redan, somliga inte.
I korus få de säga bokstä- tänk att ett sådant där vernas namn, I streck kan vara en bokstav!
I-i-i-i skri- ka barnen i korus I-i-i-i Stig reser sig från sin plats och kliver mot dörren, Jo, han vad tar d u d i g till, Stig?
bada ynglingarnas företag.
Olle och Gösta äro käcka pojkar och aldrig elaka, mitt i sin förbluffande uppfinningsförmåga att komma i kritiska situationer och försätta föräldrar och andra anhöriga i skräck.
Bland det värsta var väl nar d e körde med trallan p i järnvägsspåret tills de hörde det sjunga i skenorna från ett an- nalkande tåg och de inte hastigt nog fingo trallan av spåret.
Det var allt nära att de f i n g o smörj av lokföraren, som måst stoppa taget för deras skull och Inte mycket bättre var det rasande.
var F ör k l a ra d n a natur Noveller av H Harry Martinsons nya diktsamling he- önskar man, a t t han aldrig mer på detta ter » Natun » Titeln passar inte in vis måtte förlora s i g själv bland tomma på hela samlingen.
en del av dikterna hör ord.
(Men kanske förhåller det sig så förstås när kolmilan, som de byggt all- deles själva efter mönstret a v de riktiga, stora kolmilorna slog upp i flammor Och höll på att tutta på hela storskogen Man kan säga att Olle och Gösta för- de en sällsynt innehållsrik tillvaro och säl- lan hade tråkigt.
Tråkigt har inte heller den som läser om deras upplevelser, och man kan unna många pojkar Och flickor att få denna roliga bok i julklapp, Om- ligt öppna ögon och händer vandra över avstänger vårt förnuft och bara lyssnar slaget och illustrationerna äro trevligt lorden, lika beredd att tacksamt t a e m o t, som barn, fornimmer vi något av själva som att själv skänka den ä r inte bara sagostämningens melodi.
Den förtrol- gjorda av Maja Synnergren Mors klöverblad.
Av Nanna Lundh- vacker utan också sporrande.
Men i lande ringelguldvisan till John Bauer bör Eriksson.
Häft.
2: 50, inb.
3: 50.
En bok » Natur » ä r det diktaren och inte filoso- kanske räknas hit, fast den hör j u till Om en mor Och hennes tre barn vilka fen som gläder Oss.
D ä r filosofen träder dem, som ä r lättare a t t begripa.
leva i sällsynt lyckligt samförstånd allt- Men samlingens utan tvivel starkaste ifrån de tre telningarnas fram, kan han denna gången inte ta oss tills de äro färdiga att börja leva livet på att lyssna.
D e reflekterande dikterna har dikter ä r de, som har inspirerats a v en vill gå hem Jag tycker det är litet egen hand.
Familjefadern har dött innan alla (med ett undantag: » Fattigdomen ») ren och omedelbar naturupplevelse, de ä r larvigt h ä r Boken ä r en underligt falsk och skramlande ton; enkla och klara och vi vanliga dödliga Men så får man inte göra i skoIan det den yngsta, gossen.
föddes.
blir att sitta stilla på sin plats tills friskt skriven, utan sentimentalitet.
Kan- det ä r en krampaktig anhopning av ord, förstår vartenda ord.
» Höst », » Det ä r k a n ringer, Det och mycket annat måste ske i vissa kapitel en smula docerande, som varken ä r vackra eller begripliga.
ny aftons, » Stigen in i dungen,, » Ström- t, ex. i kapitlet Allvarliga studier i som- Stig lära sig, och det var inget som var m a r h e t t a n Barnen Vilja under en som- Likadant förhåller det s i g med en del av k a r l s l å t, Sommarnatt på Bottniska ha- riktigt tråkigt, men mycket som var rik- ä r konstlade.
och v e t - det är bara ett litet urval, de ä r tigt roligt, Men så blev han sjuk, var marvistelse i Skanör gå och s e på en fantasidikterna: de länge borta från skolan, fick en n y Iära- gammal kyrka.
M e n sade mamman ingenting annat.
Just därför att man sät- lika fullödiga allesammans, och man vet rinna som inte begrep sig p i honom.
Lika då får ni också komma ihåg att det inte ter Harry Martinsons diktning så högt inte, åt vilken man s k a g e priset.
Helst I i t e t som i n t e begrep sig på henne del- blir bara roligt, för ska vi s e slottskullen skulle man vilja citera varenda en, men och kyrkan ordentligt, så ska j a g också vIs därför att h a l l t i l l följd a v sjukdomen blivit litet döv och inte aIltid hörde vad berätta ordentligt för e r om det g a m l a.
varför måste den snälla gamla eken på- jag väljer Höst hon sade Inget kunde han numera göra I alla fall för Klöverbladet en lycklig till- s i t t a s ett så anskrämligt människoan- Landskapet framstår med hästar inte stava en e n d a mening varo ihop med den kloka mamman, och sikte?
riktigt rätt Och hårdknutna plöjare som se ernot havet fast hans hörsel nu kom- man följer med intresse den livliga skild- Tiredalsbröderna.
Av Kristian Elster felfritt, inte Plogen gör höstens första svarta repa i mit igen säga några ord utan att stam- ringen av deras utveckling genom aren.
d. y. översättning från norskan.
En ro- den gula sädesstubben, ma, Han var - trots att han var en riktigt Boken passar väl bäst för flickor, i åldern lig, mycket spinnande historia om två friräldralösa.
duktiga pojkar från Väster- vidgar Sitt morgonskär till en dagens bra liten pojke - snubhlande nära att bli efter 12 är landet i Norge.
vilka rymde ur vidriga mörka kvadrat, en misskänd stackare.
Men så hände det förunderliga, att någon upptäckte hans Ahlén &amp; Söners Ungdomsböcker: Pris förhållanden, nästan fångenskap, hos en som blir större och större, tills den höljs elak gubbe, Rödräven kallad.
3 begåvning.
och full av lycka pr del kr.
1: 5 0: i skymningen, De fyra bröderna och andra sugor.
Av Under många farligheter och strapatser fick han lära sig spela fiol, Boken om Stig rekommenderas varmt, Edvin Björk.
- Edvin B j ö r k s nya Sag- fly d e över fjällen, över myrarna, genom sväller med sitt mörker in i natten.
- småbarnsålder det.
inte endast hans jämnåriga men också och synnerligen Iärarinnor och andra stora människor som ha med små män- niskor att g ö r a Bytingar Nya upptåg av Olle och Gösta A v Märta Tamm-Götlind, Häft, 2 kr,, inb.
2: 50.
Olles och Göstas vän- ner, som Iärt känna dem i boken Olle och Gösta höra säkert gärna mera om de bok som.
trots det lilla formatet.
inne- hiller inte mindre än tolv sagor, kommer säkert att läsas med Spänning av många barn Sagorna äro omväxlande och fan- tastiska och stilen ledig.
Den första Sa- gan i samlingen behandlar, i ny variation, det gamla motivet: Bröderna, som g i v o sig ut i vida världen för a t t söka lyckan och möttes igen vid livets slut och för- täljde varandra sina öden.
Något sorglig och därför ingenting för barn tyckes mig sagan » Näktergalen och d ö d e n.
Men där berättas så mycket an- om drakar och troll och nat i boken förtrollningar och ädla riddare och Stolta sköna borgfruar och om små pojkar, som - sagoäventyr Så sagoälskande barn i åldern 8 - 1 2 år Jeanna Oterdahl.
M öten på v ä g e n kallar Jeanna Oterdahl sin nya bok - en no- hemma i sagans och drömmens värld att dessa bitar härstammar från en tidi- vellsamling.
bortom all verklighet, andra ä r rent re- gare period och fått slinka med som fyll- flekterande - men samlingens bästa ä r nad?
Låt oss hoppas det.)
Andra a v fantasidikterna upplever man, en skimrande pärlrad a v fullkomligt skö- na och klara naturdikter.
Så titeln ä r fastän eller kanske just därför att man nog riktig i alla fall.
inte lyckas fatta ordens och bildernas Filosofen Martinson har blivit oss innebörd.
som en fantastisk musik från en nästan lika kär som diktaren.
Hans bild okänd värld.
Martinson har s k i d a t syner av världsnomaden, som vill spränga alla i sitt omätliga sagorike, vilka han inte små dumma nationsgränser och med vän- tydligt kan förmedla i t oss, men om vi skogarna - se i en tidning i en handels- bod att de äro efterlysta i hemmasock- bara inte till- nen.
Fulla av skräck baka igen till Rödräven!
- sträva de vi- dare i söndergångna skor och slutslitna byxor sträva framåt genom halva Nor- ge tills de slutligen, efter oändliga, äventyrliga irrvägar nå sitt mål Oslo, där d e ämna göra sin lycka.
Iver har den bestämda avsikten att bli tidnings- skrivare, Leiv ämnar m i l a tavlor Ge- nom en lycklig slump finna de i en halvbror till fadern för resten en tid- ningsredaktör!
och få hos honom ett andra hem och förståelse för framtidspla- nerna.
- &amp; Och några underbara rader ur » Som- marnatt på Bottniska havet: Ljusfluten bottnisk horisont går svalkad i kvällens vita intet där varje stjärna bleks på valvets öde väv Och gryningen tar vid där solen gömt Sig.
Natursyner, som vi själva tycker oss ha skymtat en gång, i ett rikt ögonblick, ' Jeanna Oterdahl ä r så känd för svensk publik att det ä r mycket som kan lämnas osagt på tal om hennes böc- ker.
Vi känner igen hennes flytande stil, hennes berättargåva, hennes milda, goda ämnesval där innehållet någon gång lö- per faran att bli en alltför vacker blom- stermålning för att rätt passa in i våra bistra tider.
I dessa noveller överraskar författarinnan med en viss kärvhet i to- nen som åtminstone för den som skriver dessa rader förefaller som en stor land- vinning.
I » Duvslaget », » Porträtterna » » När Dellingens plockar päron, möter vi verkliga människor på gott och ont, ställs inför små och världsliga frestelser, kän- ner att vi går på jorden bland gelikar.
I novellen F r ä m l i n g a r n a stöter vi på en av Jeanna Oterdahls välkända gestal- ter.
Ingrid B j ö r c k ä r ärlig och ideell, rättänkande och osjälvisk; hon har plan- terats in i en krass och materialistisk fa- milj som hon förgäves försöker att för- bättra, men till slut finner hon i en liten fosterdotter all den finkänsliga förståelse som hon saknat hos de sina.
Man ä r j u s t i färd med att t a avstånd från så mycken samlad dygd - det finns en viss förträff- lighet som kommer en a t t längta efter alla sju dödssynderna på en gång!
då Jeanna Oterdahl kommer ens dålighet på skam och g e r slutet en helt oväntad vänd- ning.
Det brinner i hemmet, Ingrid vak- nar, känner röken, hör det farliga knast- r e n ljudet.
Hon hinner j u s t a t t kom- ma ut och störtar utan betänkande in i den egna dotterns rum hon släpar på den stora halvkvävda flickan och bryter först samman när hon räddat henne Ut i det fria.
V a r fanns fosterdottern?
p å henne hade hon e j tänkt en sekund.
I farans plötsliga ögonblick hade handlin- gen instinktivt gällt den egna ungen, trots främlingskapet i tankevärlden.
Det ä r säkert en riktig iakttagelse och sedan man funnit den s e r man på novellen med men på långt avstånd liksom Och halvt andra ögon Martinson skingrar Jeanna Oterdahl ä r så långt hunnen, dimmorna och visar oss naturens dolda, hon kan så mycket att man ovillkorligen men verkligaste verklighet i all dess stilla ställer stora fordringar.
Och man tror ty han har den goda blicken sig då finna a t t hennes svaghet ligger i skönhet gömda a v dimmor känsla lägger boken verkliga en som om och man - - tränger dit fram och gåvan att kunna önskar tala för oss vad han sett och vi bara vande pojkars öden.
] on-Erik Holm.
Omslag och illustrationer äro a v Bo att många pojkar finge göra Ivers och anat.
Vilson, något stela i uppfattning och ut- Leivs bekantskap.
Den ä r värd att göra.
Harry Martinson: Natur.
Bonniers.
Pris förande.
Trollen se inte ut som troll.
Och Eugenie B.
4: 25. att karaktärerna lätt bli alltför odifferen- tierade, skiljestrecket alltför bestämt dra- get mellan » de snällas och » de Stygga.
problemen alltför enkla.
I » En mor och hennes dotter, beskriver författarinnan på ett förtjusande s ä t t en lycklig liten - flicka som vuxit upp i en lycklig familj.
H o n var också en a v de få som aldrig behövt pina sig med undran över sin egen och allas tillkomst.
Ingen grum- lighet eller skamsenhet hade för den skull stört barndomsdrens lugn.
D e t hade varit lika naturligt för henne att fråga om det- ta som om annat, och hon hade alltid fått svar.
Halvkvädna visor, förstuckna antydningar, het och orolig undran över
T I D E V A R V E T Floran vid dikeskanten (Forts. fr. sid.
I.)
inom en levande.
föränderlig process som en nation är och måste skapas på nytt igen.
För dem som tro att risken med dikta- turen endast ä r den.
att man kan få en dålig diktator eller att den gode diktatorn dör eller depraveras av sin ställning, vill jag citera det värsta uttalande jag läst Alexandra Kollontay: Moderskapet och dess evolution i framtiden.
tien därför att dess problem visar sig gare.
Men jag tror t. ex. att de gångna över diktatur, värre än bruna boken och vara värre än man trodde att lösa.
Det generationerna i den bygd jag lever i Dagens Nyheters ledare och därtill UPP ä r rätt märkvärdigt.
ty det ligger i män- niskans natur att lockas av svira pro- blem, ej fly dem.
Mänskligheten uppgav e j försöken med flygmaskinen efter Ikarus misslyckande eller Leonardo da Vincis; ej heller tappade man modet efter de för- hade skarpare sinne än vi nu för vikten av en rätt atmosfär mellan människorna.
De visste, att den osynliga prologen till ett människodrama utspelas redan då människor nalkas varann och atmosfärer- na brytas, de hade sina försiktighetsmått sta klena försöken med telefon, filmfoto- och regler för att skydda sig mot vad de grafering.
talfilm och radiering.
DA det kallade onda tydor och skapa goda tydor gäller att avtvinga naturen dess hemlig- eller god atmosfär.
oss förefalla de Som heter eller tämja dess krafter.
då ge sig rena vidskepelsen, men de antyda ändå inte människorna, men då det gäller sam- vakenhet och aktivitet på det psykolo manlevnadsproblemet äro de fega och lata.
Och eftersom detta är den allmän- na attityden, skäms ingen för att sträcka vapen och förklara a t t vad man har att välja emellan är demokrati med vanmakt och split eller diktatur som håller mas- san i tukt, skrämmer den till stillhet och stämplar dess mening genom propaganda.
Det är här som ens tro på människans giska området.
fast de inte skulle kunna uttala ordet.
Den vulgära kampställningen mellan in- dividualism och kollektivism, tror jag be- ror på att orden användas för att täcka andra motsatser och intressen.
Den bor- d e alltså upplösas och omvandlas i en gemenskap, överallt där det finns entu- siasm för och vilja till en ny demokrati.
okända värld.
dess reservat, kommer in och formulerar åt en svaret: Jag ur inte tvungen att välja så Jag förbehåller mig rätt att arbeta ut från förutsättningen att det kan gå att utvinna slumrande krafter inom människovärlden likaväl som inom naturen.
Det är inte sant att utvecklin- gen måste stå stilla just på den mänskli- ga sammanlevnadens område.
Den rörelse inom människostriimmen Som faller mest i ögonen just nu.
är re- trätten från alltför farliga positioner; från självstyre och demokrati på internationell bas.
Men det går andra strömmar ge- nom havet.
Psykologien har kommit så långt nu, att den kan liera sig med peda- gogerna för att lägga fundamentet till en ny demokrati genom uppfostran till geniensamhet.
Det finns nu en kunskap i den mänskliga psykens och sammanlev- nadens funktioner, avarter och möjlighe- ter, som teoretiskt förbereder en praktisk lösning.
Kväkarna äro bland andra ett exempel på att man kan grunda en be- stående demokratisk enhet, där frihet och självdisciplin oupplösligt förenas.
vår lilla svenska kväkargrupp kommer, få vi hoppas, att genom Emilia Fogelklou for- mulera och bära fram detta budskap för dem soni vänta att få höra och få pröva att man inte behöver välja mellan frihet Individen kommer först till sin rätt i sam- spelet med andra, genom ett oavbrutet gi- vande och tagande, genom ett frivilligt insmältande i den enhet dit han känner sig höra den som mister sitt jag han skall vinna det.
Vad vi vilja komma ifrån vi som inte tycka att vi stå ut med liberalismen just nu, är inte individualism i verklig mening Utan resterna i Sinnen och samhällen av tron på laisser faire.
Föreställningen att när Varje företagare, och över huvud varje individ på Sitt lilla företagareområde.
lämnas att sörja för egna intressen, så skall summan av dessa ansträngningar ge största möjliga lycka At alla, lever kvar hos många j a, blom- mar upp som en dröm hos dem.
som inte finna sig tillrätta i vår tid.
då staten bli- vit den största av alla företagare, då pri- vatföretagen klumpa hop sig i allt större koncerner och individerna i allt större in- intressegrupper, Men friheten har inte gått tillspillo i gemenskapen utan först när denna inte medger någon spontan med- verkan av individen inom grupperna, Ty som sociologen Follett uttrycker det i T h e new state » friheten mätes icke ge- nom frånvaron av hänsyn för andra utan genom måttet av den frivilliga verksam- het jag utövar ».
Hos en individ, som kommer in i ett rätt samarhete med andra, frigöras bundna energier, och en rikare eller gemenskap.
tror väl att det finns ett patent mänsklighet blommar, det är saligt att Ingen som kan göra sammanlevnaden full- giva och taga.
komlig, men naturligtvis måste den kunna det någon som tror att det skulle höjas ur det djupa förfall däri den nu lyckats a t t genomföra diktaturer i Är nedsjunkit.
Folk vill gärna tro att vi sti- våra dagar, om inte människorna så lidit git från brutala och blinda sammanlev- under splittring och längtat efter enhet, nadsformer till allt finare och finkänsli- att de offrat vad som helst därför?
Men diktaturerna det har ju sagts förut här det alla vi l l e veta men de flesta inte får i Tidevarvet ha det felet att de betyda klart besked om förrän de hunnit ta ska- en genväg till enheten s~ fort man inte da, hade aldrig berört henne.
Med friska ger sig tid att skapa fram dem ur mot- ögon s i g hon på kärlekens och tillblivel- satserna utan etablerar och framför allt sens mysterium, men därför att hon fått uppehåller dem med våld och förtryck.
klarhet sysselsatte det sälIan hennes tan- Att gripa till terror liksom att gripa till krig ä r därför inte tecken på kraft och kar ..
Allt detta är fullkomligt riktigt, kan en- dast understrykas, men fullt så enkelt är väl inte ungdomens släktlivproblem att det kan helt avskrivas endast med upplys- ning?
I » Den grönspräckliga dagboken, har Jeanna Oterdahl givit en rent konstnärlig liten skiss av stort värde.
E.
B.
G. tecknat efter en fascist i ett offentligt II.
Efter Tidevarvet för den 4 Vad kan moderskärleken under nuva- aug.
citerar jag den berömde italienska rande förhållanden betyda för en vuxen fysikern Corbino.
Sedan han beskrivit människa?
Det är oftast bara en besvä- italienarnas växande benägenhet att låta rande pliktkänsla: hon är min mor och Mussolini lösa alla svårigheter Och att därför måste jag älska henne.
Denna ögonblick.
köra fram honom som auktoritet i alla känsla är någon gång blandad med en debatter i stället för att genomtänka Och viss tacksamhet för barndomstiden.
men BEGRUNDA sin mening fortsätter han: nästan alltid för den gångna tiden, » Jag för min del beklagar denna vana att mycket sällsynta fall har en vuxen män- alltid ty sig till Mussolini Den kan näm- niska behov av sin mor.
Egentligen bara ligen framföda en generation av individer i två fall förut nämnda: en mor som i ' i ' ku antingen av lättja eller fruktan äro ett bekvämt tillskott i de gifta barnens komplett ur stånd att påtaga sig eget liv (för barnbarnens skull), eller en mor- svar. » väninna i harmoniskt Samförstånd med Detta om diktaturens militarismens Och sitt barn, Men det sista bänder, som den patriarkaliska disciplinens vådor för sagt.
mycket sällan En dylik vänskap menige, kvinnor Och barn!
Är inte lättja uppstår oftare mellan uppfostrare och och fruktan kvinnliga karaktärsdrag där elev än mellan mor och barn.
denna sant kvinnliga uppfostran gjort sitt I framtiden, och i en socialistisk stat verk?
skall den sunda modersinstinkten icke mig i n n a n Jag slutar även deklare- förnekas.
En sund kvinna får alla möj- ra o m den inverkan tron på möjlig- ligheter att föda barn och ha glädjen att heten inom den vida människovärlden har umgås med de små, särskilt när hon har på inställningen till den aktuella politiken.
en utpräglad » modersinstinkt » Men som Denna tro inte bara riktar i n en pa a ~ - i djurriket kommer hon att så småning- bete för en framtid, där individernas kraf- om skiljas från de små, i den mån de ter skola frigöras Och tillgodogöras av växer upp.
Hon skall icke ägna sin ska- samhället på ett helt annat sätt än nu.
pande energi åt en enskild människa.
Den bestämmer också ens allmänna in- ett socialistiskt samhälle skall hon ställa ställning till de aktuella politiska frågor den i hela mänsklighetens tjänst.
Och då som komma under ens omdöme.
Till kommer den tragedi mellan mor och barn, exempel: eftersom jag tror på att indivi- som så många kvinnor upplever, att för- dens frivilliga inordnande i de mänskliga svinna.
DA blir det slut med denna be- sammanhangen är det betydelsefulla Och svärande pliktkänsla gentemot modern anser det bättre att bjuda dem något po- och från moderns sida denna känsla av sitivt i stället för att gå förbudsvägen, besvikelse och kränkning över att de vux- tror jag att sexuellt upplysning Och en na barnen ha » övergivit henne, och icke mödrahjälp som ärär värd namnet ä r bätt- » tillhör henne längre,.
re lin preventivlag och Straff på foster- fördrivning !.
Därmed har man fått en linje som sam- intresse eller möjliga kapacitet kommer ' " - Låt I Och en mormors självförsakelse kommer att försvinna.
Den stackars mormor som man behöver, men icke därför att man älskar henne så mycket eller för att hen- nes närvaro ä r moraliskt viktig nej, bara därför att det ibland är så bekvämt att ha Det sörjer gråter mormor i huset, är typiskt, att när en mor dör så hennes vuxna barn henne, men de icke över förlusten av den stac- kars gamla människan.
som var så lätt kränkt och så ofta missnöjd med sina barn de ser framför sig bilden av den unga modern, som i deras barndom var dem en kana till glädje.
Det är sällan man känner tomhet i det själsliga livet efter moderns bortgång det är mera en tomhet som uppstår i ens vardagliga liv.
Det är en helt annan sak att mista sin man, sin hustru eller sitt barn.
I det nya socialistiska samhället kom- mer det att utvecklas en n y moderskänsla för små barn, en ansvarskänsla för den unga generationen, och denna känsla kom- mer att utveckla sig tillsammans med uppblomstrandet av den Socialistiska an- dan.
Hela det känslokomplex (moderskärlek och ansvarskänsla) som har utvecklat sig genom generationer och generationer ur en primitiv biologisk instinkt, dessa vär- defulla känslor får icke och kan icke för- gås i ett samhälle, som bygges upp på en grundval av solidaritetsprinciper.
Men detta känslokomplex (moderskär- lek och ansvarskänsla för de små) skall en kvinna lära sig att ge inte bara till sitt eget barn, men till alla de små som hon får under sin vård och sitt beskydd.
» Var mor inte bara för ditt eget barn, men för alla små av det samhälle du till- manknyter ens olika ställningstaganden att tas i anspråk av det omdanings- Och hör!, under tidens lopp till ett helt, en värde- nydaningsarbete som pågår ty detta är Individualistisk moderskärlek (bara till, i den man det är officiellt monopoliserat det egna barnet) var nödvändig i ett sam- av en trängre politisk grupp och förbe- hälle som uppbyggdes på privategendo- hålles den Och dess medbröder.
Men mens grundvalar under familjelivets star- man får inte därför filosofera som Sven ka band.
Familjen, och modern i famil- Lidman gjorde härom d a ~ ' i Allehanda jen, har varit den unga generationens en- Och påstå att: da beskyddare.
I det socialistiska sam- » Livet l ä r oss så småningom att Gud i hället försvinner den roll som modern sin nåd och barmhärtighet begraänsat vårt ansvar och var uppgift t i l l de i á 2 meter spelar i barnens uppfostran.
och beskyd- O m dem oangående Och objektivt utan av det gigantiska frontavsnittet.
där just dare och uppfostrare av barnen blir kol- måste bringa dem i Samband med sve- du och Jag ensam har att Svara för \ ' ad som sker och Vad som icke sker av lektivet Ju mera homogent och ju star- riges ansvar som en del i det hela.
Det rättfärdighet och sanning på just den en kare kollektivet är dess fullkomligare oerhörda ansvar som den vita rasen ådra eller två meterna stridslinje. » övertar det uppfostran av den unga ge- git Sig genom sin hänsynslösa och klum- Jag förutsätter en människa, som tror nerationen i enlighet med dennes klass- piga kolonialpolitik måste Sverige sålun- a t t en verklig demokrati kan byggas en- ideologi.
(Det finns något liknande i de da dela i den m i n vi Profiterat av rov- dast på ett nät av Samverkande mindre borgerliga länder, där » the upper ten driften.
Eftersom vi accepterat den vita grupper.
som genom kontakt med de thousand » ha slutna läroverk, colleges.
rasens förhävelse och metoder.
äro v i större når fram med medvetet genom- lyceer, flickpensioner, som tar de min- varken utan ansvar eller risker i den nu- tänkta impulser till de platser där de st * deråriga barnen ifrån familjekretsen.)
varande spända situationen.
Kanske har ra besluten fattas.
Då kan hon inte be- Familjen och modern träder tillbaka för mätare att lägga på de nu praktiserade Politiska systemen.
Man kommer då att se Sveriges Utri- kespolitiska linje i samarbete med andra nationer.
De aktuella utrikespolitiska händelserna kan man inte bedöma eller döma som då man från Parkett kritiserar en föreställning man kan inte yttra sig Sverige icke på ett Par hundra år haft an- svar genom en missriktad aktivitet utan genom för liten aktivitet.
Aktivitet är dock inte liktydigt med väpnat ingripan- de, det finns många andra former.
mod utan på oförmåga för den långt svå- En enskild människa som Sitter där, rare uppgiften att förlika motsatserna och så många av oss göra, med sin skapa en enhet ur dem.
Även den dikta- ansvarskänsla och sin vilja till meddelak- tor som lyckas med detta i hettan av ett stort ögonblick, begår nästan alltid fel- tighet men till synes utan vägar att leda slutet att tro att den sålunda vunna en- sin aktivitet dit där den kunde göras heten kan och måste bestå eventuellt fruktbärande, har därför inte rätt att med terrorns järnhand.
Han kan inte ut- göra ingenting.
Man måste utgå från härda att enheten bara var ett ögonblick att det aldrig kommer att hända att ens En gränsa sig till en a två meter nej hon den uppfostran som barnet får enligt an- anser till och med att det är ett sätt att dan 110s den sociala grupp det tillhör.
komma undan svåra stäIlningstantaganden.
Evolutionen av moderskapskänslan ä r Hon måste börja arbeta för demokrati i oundgänglig.
Den individuella moder- de minsta enheter hon tillhör: familjeen- skapskänslan full av missräkningar, het yrkesenhet Och bygdeenhet Och göra som så ofta gör kvinnan olycklig och kan vad hon kan för att knyta samman dessa vara så besvarande för barnen, kommer med andra liknande enheter Och med det att försvinna så snart kvinnan lämnar stora hela den förtrollade kretsen av bura familje- plikter och träder ut på den stora are- nan av allsidiga möjligheter för hennes skapande kraft att verka i mänsklighe- tens tjänst.
Icke skärpt Herre, när du sitter vid ditt ' domarebord terror!
Minnet av den mördade Sergei Kirov har hedrats på mångfaldigt sätt av det sörjande ryska folket.
I Iian.
; födelseby, där distriktssovjeten just var samlad till kongress, när döds- budet kom, beslöt man att fördubbla an- strängningarna för förbättrade livsvillkor för befolkningen och mot statens fiender.
Arbetarna i staden Viatka, i Kirovs fö- delsebygd, ha hett att staden skall få heta Kirov efter honom, vilket beviljats av cen- trala exekutivkommittén.
Stora demon- strationer och minneshögtidligheter ha hållits t i l l den dödes ära.
Han var, sy- nes det, i bästa mening en folkets man.
Mot bakgrunden av dessa spontana so- lidaritetsyttringar från folkets sida, före- falla de tillgripna terrorhandlingarna efter mordet dubbelt avskräckande allra helst som man inte vet I vilken grad de straffade verkligen varit skyldiga t i l l mordets utförande Manchester Guardian kommenterar händelserna med en tänkvärd artikel, ur vilken vi tillåta oss citera följande: » Även om motiven till mordet på Kirov ha varit av politisk art, kan det inte på minsta sätt rättfärdiga den allmänna in- tensifieringen av den röda terrorn.
Den är helt och hållet fördömlig.
Avrättningar förekomma oupphörligt i Sovjet-Unionen i enlighet med den helt nyss antagna lagstiftningen, som beläg- ger skadegörelse mot staten med mycket stränga straff.
Efter mordet på Kirov har terrorn blivit skärpt.
Dessa händel- ser ä r typiska för all slags diktatur.
Dik- — H e r r e, när du sitter vid ditt domare- helst utan en tanke på de olyckliga som hord och skall skilja på oss som våndas i de små cellerna.
Alltför ofta Yr man skiljer fåren från getterna, vilken be- det samhället självt som driver dem i drövelsens dag måste det icke bli!
Kan- ske har du byggt ett stort fårahus ute på din lantgård med många och härliga rum.
Kanske har du sått nytt gräs i dina gräsmattor och ansat alla hagar och be- tesmarker och sett till a t t det överallt fin- nes friskt vatten.
D u har gjort allt, och tusentals änglar har d u anställt för att vakta fåren.
olyckan.
Och vem ä r samhället?
Ack.
det ä r j u jag och alla de andra själviska och kärlekslösa.
Herre, du ser, att tju- ven som stal, därför att han var hungrig:.
och mördaren, som gjorde ont därför a t t han var driven till en punkt där han var utom sig själv, deras synd ä r mindre än min, då jag förtalade min broder.
I glada lag bland vänner, som voro lika Herre.
vilken bedrövelsens dag, när du tanklösa som jag själv, har jag avhånat skall döma!
Det finns ju knappt några den ensamme som var lite olik oss.
Jag får.
Ett och annat litet lamm, ack ja, har prisgivit honom åt löjet och därmed många små lamm.
oskuldsfulla och snö- bundit honom till händer och fötter och » Mej och vita, som förtroendefullt trycka sig intill drivit hans själ till förtvivlan.
di:: långt innan du ännu har satt dig vid mitt » har varit min lösen, mottot för hela ditt domarehord.
Och du smeker dem milt liv och till mitt sista andetag fanns och ditt ansikte strålar när du tänker p i endast ja:: själv och de mina i mitt med- vetande.
Hur ofta har jag inte slagit hur gott du har ställt för dem hemma.
Men den stora oöverskådliga hopen andras barn och ryckt brödet ur munnen står tyst och väntande med ögonen i mar- på dem för a t t ge .it mina egna!
Herre, jag förmår inte höja min blick ken, tätt tryckta till varandra men var och en med egna dystra tankar: Jag var fattig, när jag levde.
men det fanns all- tid de som voro fattigare än jag.
Det stod en blind man i ett gathörn med hat- ten i handen.
Novemberblåsten rev i hans gråa hår och hans kinder och näsa voro blåa av köld.
Jag frös ju själv fastän j a g hade hatten på och dessutom rock och taturen existerar genom att injaga skräck.
vantar.
J a g såg honom och gick förhi.
och befinner sig själv i ständig skräck.
På Svcaviipen stod en 11-årig gosse Varje minsta slag, som riktas mot dikta- turen eller mot någon av dess män.
åter- och bockade djupt för var och en som gäldas blint, våldsamt, hundrafalt eller tu- gick förbi medan han tyst räckte fram senfalt.
en ask med nålar och kängsnören.
Han Genom sin skickliga och fredliga utri- fick 25 öre.
Sen pick jag på bio.
Var- kespolitik och genom sina framgångsrika för tog j a g honom inte med p.?
bio.
Han ansträngningar att genomföra det socia- kunde behövt lite roligt.
Det är ett tungt listiska uppbyggnadsarbetet, har Ryss- land väckt stort intresse och vunnit myc- arhete a t t stå och bocka för var och en ken sympati - i en utsträckning som som går förbi på en storstadsgata.
Kan- Men den ske var han hungrig också och hade ett Nazi-Tyskland inte förmått.
röda terrorn och dess skärpande under uselt hem.
J a g glömde honom och fyllde den senaste tiden visa en olycklig släkt- mig själv med glädje och mat.
Herre, skap mellan de bada diktaturerna.
ge honom nu a v ditt finaste grönbete, han Ryssland sätter helt säkert värde på det intresse och den sympati det lyckats står därborta.
Jag har just aldrig gjort vinna.
Men det måste också ha klart för något som du kan bli glad över.
sig, a t t det genom utbredandet a v den Runt fängelset har jag gått var dag.
röda terrorn.
riskerar att förlora bada., så som man går kring vilket hus som från marken och se på ditt ansikte.
Jag kan inte vänta tills du säger: Gå bort ifrån mig i förbannelse, jag g å r ändå.
Sorgen och skammen över a t t j a g i mitt liv aldrig gjorde det som jag ändå innerst visste att jag skulle göra, ligger som e t t berg på mitt bröst, och j a g går ut i mörk- ret på en väg som j a g inte vet vart den för.
Kanhända när j a g gått länge a t t det för mig skall tändas en stjärna, s o m barmhärtigt leder mina steg till en ny dag.
Hedvig Peterson.
BIå boken - kalender f ö r ideellt och socialt arhete.
h a r i å r utkommit med sitt elfte hand och har som alltid ett omväxlande.
intressant och väl sammanställt innehåll.
Utom den fyl- lipa kalenderavdelningen upptager Blå huken I år artiklar om Alkoholfrågan i Arbetslöshetsförsäkrin- diktaturländerna, gen, Ilad och renlighet, Folklig musik- fostran m. m.
Blå boken representerar ett pott och framgångsrikt arhete från Nykterhetsor- ganisationernas och d e av dem utsedda redaktörernas sida och är värd allt er- kännande.
