# ID: svediakorp-per3698
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,271
# sentences: 580
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ada Nilsson: en i Saar: För eller emot diktatur.
J nledning till kriminalisering av fram- kallade aborter har man att söka huvudsakligast på två håll.
Det sker av befolkningspolitiska och religiöst-mora- liska hänsyn.
Fosterfördrivningen är, säger man, icke endast ett hinder mot folkets - eller sta- tens - nödvändiga tillväxt utan skadar även kommande släktens kvalitet och måste därför bekämpas.
Även om man ä r övertygad om att det är nödvändigt för upprätthållandet av ett lands kultur och levnadsstandard att ett visst antal barn födes samt finner det ännu mer odisputabelt nödvändigt för.
de flesta människors levnadslycka och har- moniska utveckling att möjligheten till föräldraskap föreligger, så får man dock komma ihåg att den allra största delen av uteblivna barn beror på kunskapen och användandet av preventiva medel och åt- gärder.
Likaså att ett väsentligt stort antal kriminella aborter framtvingas ge- nom bristande kunskap om vissa preven- tiva medels otillförlitlighet.
Det är på denna punkt som då straffhotet - om man skulle kunna ha någon nytta av det - skulle sättas in.
Det har man heller icke underlätit på sina håll.
Framför allt i vissa diktatur- styrda länder som Tyskland och Italien.
Med klent resultat ännu så länge.
Men här i ett demokratiskt styrt land, med en upplyst och läskunnig befolkning, som redan har icke obetydliga kunskaper i födelsekontroll, t o r d e d e t vara komplett omöjligt att slå i n på d e n vägen.
Knappast något försvar höres längre A Vad har hänt?
ELEKTORSVALEN LEKTORSVALEN I DE STÄDER, i landsting äro nu avslutade - med undantag för Stock- holm, som väljer i mars nästa år.
Re- sultaten visar tillbakagång för högern, som förlorat nästan exakt lika många röster som nazisterna fått alltsomallt, eller omkring 4,270.
Sillénarna uppvisa de största relativa vinsterna med nästan tredubblade röstsiffror, däriiiist Socialist- partiet och socialdemokraterna, som trots nederlaget i Göteborg gått fram med bortåt 6,000 röster.
De minsta vinsterna har Folkpartiet gjort: 906 röster.
EN NYA LAGEN OM PRASTVAL, vilken innebär att Kungl.
Maj:t skall ha fri utnämningsrätt var tredje gäng en kyrkoherdebefattning blir ledig, har efter långvarig diskussion antagits av kyrkomötet.
Motståndet gällde framför- allt principen om ökad befogenhet för K.
Maj:t inom kyrkan.
Men K.
Maj:t vill hjälpa sådana präster - förtjänstfulla, som inte lyckats så bra naturligtvis — vid prästval.
Nya psalmboksförslaget däremot tycks kyrkomötet inte vilja anta den här gän- gen.
FATTIGVÅRDS- OCH BARNAVÅRDSFÖRBUNDET har haft årsmöte med aktuella frågor, sjuk- kasserörelsen, den slutna kroppssjukvår- den, ungdomsvärdslagstiftningen på pro- grammet.
Förbundet valde ny ordföran- de, regeringsrådet Bo Hammarskjöld som efterträder kanslirådet v. Koch.
JUGUÅTTA ÅLÄNDSKA LANDS- TINGSMAN ha begärt en hänvän- delse till finska regeringen med en be- stämd erinran emot inskränkningen av svenskspråkiga undervisningen vid Hel- singfors universitet.
Hjälper inte detta vill man gå till Nationernas förbund.
ILLANPÄÄ, DEN STORE FINSKE FORFATTAREN, har i ett brev ut- talat sig mot den finsksvenska stridens väldsamheter, men blivit starkt tuktad av en äktfinsk tidning.
E N PRELIMINÄR RIKSKYRKOLED- NING har tillsatts av tyska bekän- nelsekyrkan med bistånd av biskoparna i Hannover, Württemberg och Bayern.
Tyska evangeliska kyrkan äger alltså för närvarande två rikskyrkoregeringar, en nazistisk och en oppositionell.
Den kände oppositionsmannen professor Karl Barth har ungefär samtidigt suspen- derats frän sin teologiprofessur i Bonn.
ETT FÖRSLAG TILL FÖRFATT- NINGSREFORM för Indien har framlagts i England, men fastän det inne- håller mycket av en nyare tids åsikter är det inte så stora vinster av självständig- het att påräkna för Indien.
FLOTTFÖRHANDLINGARNA I LON- DON ha gått i stöpet och Japan har till yttermera visso beslutat att formellt uppsäga Washingtonfördraget.
D SVENSKA T S Veckovakten för preventivlagen, som ju till fullo bevi- sat sin oförmåga att ' hejda de sjunkaiide födelsesiffrorna, men väl skadat genom att hindra den vederhäftiga och ansvars- medvetna kunskapens spridning.
Då ett folks kvalitativa beskaffenhet torde böra tillmätas ändå större intresse än dess numerär, är frågan om den fram- kallade aborten möjligen kan verka ras- försämrande även av stor betydelse.
Den österrikiske läkaren Sigismund Peller har i sin lika intressanta som uttömmande monografi över » Aborten och Befolknings- frågan » efter en ingående utredning kom- mit till den uppfattningen, att rashygie- nen med sina nuvarande faktiska kunska- per icke kan uttala sig varken i den ena eller den andra riktningen i denna fråga.
Men han framhåller samtidigt att mycket talar f ö r a t t kommande släktens and- liga kapacitet kommer att bero mindre på d e t biologiska urvalet ä n på vissa sociala faktorer som uppfostran och bildning.
Det anföres ofta, att det romerska världsväldets undergäng skulle berott på bristande barnalstring och överhandta- gande fosterfördrivning och därför utgö- ra ett varnande exempel på vart det le- der, m icke s t r a f f e t fosterfördrivning bibehälles.
Den romerska rätten straff- belade som bekant ej avbrytande av ha- vandeskap på den grund att fostret ej uppfattades som en särskild rättsperson utan som en del av kvinnans kropp.
Vad nu än Roms undergäng kan ha berott på - ' mänga hålla före att den jordpolitik, (Forts. å sid.
6.)
Flygvapnet raserar grän- serna mellan krigsskådeplats och,: hemort.
e: gamla påståendet om att vi rusta för att försvara oss, icke för att anfalla, fick en kraftig motsägelse från militären själv vid Riksförbundets för Sveriges försvar årsmöte nyligen, då överstelöjtnant Kleen talade om det sven- ska bombflygvapnets uppgifter.
» Anfall måste besvaras med anfall,, sade han, » förstörelse med förstörelse., T y en fient- lig bombeskader bör helst innan den når sitt mål anfallas av försvararens jakt- flygplan.
De avvärjande försvarsmedlen äro helt enkelt icke tillräckligt skydd mot flyganfall.
Det bästa skyddet ligger i ett anfallsvis fört försvar, det enda skyddet ä r att förstöra fiendens flygbaser.
överstelöjtnant Kleen förordade för sin del anskaffandet av en bombflotta på 150 medeltunga bombflygplan med en ny- byggnad av cirka 30 bombflygplan om året till en ärlig kostnad av mellan nio och tio miljoner kronor.
Han framhöll vårt utomordentliga läge och den insats .för fredens och vår egen sak som vi kun- de göra genom att utnyttja detta tillfälle - vi skulle kunna få en maktställning som vi icke haft sedan vår stormaktstid.
Detta är alltså en fullständig motsva- righet till vad man säger i Tyskland och D Frankrike, där nu senast två rapporter inför franska försvarsutskottet klarlagt det aktuella läget.
De tyska upprustnin- garna som bl.
a. skulle omfatta ett krigs- flyg vid 1935 års början på över 1,000 maskiner spelades ut som orsak till en lika stor fransk nybyggnadsaktion.
Frank- rike äger visserligen lika många maski- ner, men mindre moderna.
Med d e an- slag man disponerar över skall dock ett program, minst lika stort som det tyska kunna genomföras.
» Den ökade faran för förstörelse ge- nom flyganfall uppväges genom den min- skade faran för förstörelse genom inva- sion,, yttrade överstelöjtnant Kleen i sitt anförande.
Men » flygvapnet har ra- serat gränserna mellan land och hav, mellan krigskådeplats och hemort, mel- lan militär och civil i krig,.
Man har svårt att känna sig lugnad av detta tal, då flyganfallsförstörelsens effektivitet utlovas vara så stor från vår sida - den måste ju ha någon verkan även från d e län- der, vilkas anfall vi skola förekomma med våra egna.
Och vi ha ju som alla andra stater undertecknat Kelloggpakten, som förbjuder anfallskrig.
u närmare dagen kommer för omröst- Och ända till 1933 var den uppfattningen ningen i Saar, dess större blir spän- allmän, att en kommande omröstning ningen omkring de politiska förberedel- skulle utfalla till Tysklands förmän.
serna.
I slutet på innevarande vecka Om Saarbefolkningen nu röstar f ö r sammanträder N.
F:s råd, för att behand- Tyskland, betyder det samtidigt att den la den särskilt tillsatta omröstnings- röstar för den nuvarande regimen.
Och kommissionens, » tremannakommitténs », den väldiga apparat som från tysk sida rapporter.
Strax förut har en resolution satts i gång för att påverka befolkningen utfärdats från Fackföreningsinternationa- att rösta tyskt visar, vilken betydelse den len, med uppmaning till arbetarna i Saar tyska regeringen tillmäter utslaget.
D e att rösta för status quo - som enda vä- metoder som Tyskland använt för att gen a t t skydda de allmänmänskliga vär- framtvinga en valseger i Saar, påminna dena mot förtryck och diktatur.
Det upp- i mycket om den terroristiska propagan- ges också att ett särskilt katolskt parti da, varmed man tidigare sökt kuva Öster- har bildats med ändamål att arbeta för rike.
Och det är ett ganska underligt status quo.
sakernas tillstånd att det nu ar franska I själva verket har läget förskjutits, så trupper som skola garantera den tyska att omröstningen, från att ha varit en befolkningen trygghet och valfrihet - nationell fråga, ett val mellan Frankrike gentemot deras egna, d. v. s. mot de och Tyskland, förvandlats till ett stall- rikstyska myndigheternas ingripande och ningstagande för eller emot den nazistiska övergrepp.
Hitler har visserligen i ett diktaturen.
Saarfrågan i sin nuvarande samtal nyligen med två franska politiker form är knappast två år gammal, den forklarat, att han kommer att godtaga uppstod när Hitler tog makten i Tysk- valutgängen hurudan den än blir, och att land.
Dessförinnan var den huvudsakli- påståendet om att Tyskland ämnar störa gen ett ekonomiskt och finansiellt pro- omröstningen med väld är rent nonsens.
blem.
De underhandlingar, som under Men med den politiska tillspetsning som åratal förts på denna viktiga punkt, och Saarfrågan nu har fått, lär en sådan för- som inleddes redan av Stresemann i hans klaring i största allmänhet knappast vara samtal med Briand, rörde sig framförallt nog för att lugna stämningen.
Därtill är om sättet att reglera de ekonomiska krav, luften för laddad och de inträffade på- som Versaillesfreden ställt på Tyskland.
tryckningarna alltför påtagliga.
Bostadsfrågan och befolkningsproblemet.
Ett allvarligt kapitel.
D en förbättrade bostadsstandard, som under senare är kunnat konstateras i Sverige, kanske framförallt i städerna, innebär i själva verket knappast något verkligt framsteg.
Bostadsstandarden hat nämligen icke stigit genom att hushållen fått större bostäder, utan nästan helt och hållet genom att hushållen blivit mindre, genom att barnantalet avtagit.
- Detta är en av huvudsatserna i det kapitel, som författarna till Kris i befolkningsfrågan, Alva och Gunnar Myrdal, ägnat åt sven- ska folkets bostadsstandard.
Detta ka- pitel borde ingen, inte ens den mest be- stämda motståndare till bostadssubven- tionering och sanerad tomtpolitik, kunna läsa utan att bli slagen av den allvarliga vädjan till det svenska samhällets an- svarskänsla, som det innebär.
Författarna konstatera till att börja med att trångboddheten i svenska städer är mycket större än i andra länder med jämförligt välstånd och allmän levnads- kultur.
Vad landsbygden beträffar är trängboddheten där ännu mer förhärskan- de än i städerna.
Men på grund av att hostadsstatistiken är så bristfällig har det inte bara i detta fall varit svårt att fä fram några allmänna upplysningar om Iäget.
Det ä r faktiskt så, framhälla för- fattarna, att vi i Sverige, när det under arbetslösheten gällt att inrikta den över- flödiga arbetskraften på viktiga mål, helt enkelt inte haft den nödiga kunskapen om bostadsförsörjningen i landet.
Detta för hela folkets halsa så viktiga arbets- område har därför i stor utsträckning bli- vit förbisett.
Först och främst bör man påpeka den överväldigande roll, som spelas av små- lägenheter på ett rum och kök eller bara rum eller kök: De utgöra i allmänhet för städernas del mellan hälften och tre fjär- dedelar av alla uthyrda lägenheter.
Att dessa smålägenheter inte bara bebos av ensamma personer eller barnlösa par framgår av en undersökning frän ä r 1926, som visar att 23.2 % av lägenheterna på ett rum och kök beboddes av fem eller flera personer.
Liknande förhållanden gäller också för lägenheter av något stör- re typ.
Men i stor utsträckning ä r det så och det skärper problemet - att de barn- rika familjerna, för att kunna balansera de ökade utgifter som den stora barnska- ran åsamkar dem, tvingas att utvälja de sämsta och billigaste lägenheterna och därför pressa ihop sig på ett minimiut- rymme.
På detta sätt bo två tredjedelar av alla barn - trots barnminskningen - i trångbodda bostäder.
Inte mindre än en tredjedel ä r i allra högsta grad träng- bodda.
A andra sidan kan man se, att människor, som ha räd med en bättre bo- stad kunna kosta på sig denna, just tack vare att de avstå från barn eller inskrän- ka barnantalet till ett eller två.
Födelse- kontrollen ar faktiskt, påpeka författar- na, de enskilda familjernas metod att för- söka » lösa » trängboddhetens sociala pro- (Forts. å sid.
5.)
-
M ed anledning av Tidevarvets invänd- och jordfrågans lösning just nu ».
Social- ningar mot den av Social-Demo- Demokraten skriver vidare, att » jordbru- kraten benämnda » fettkommitténs » för- kets tragedi bjuder envar medborgare slag, skriver den ärade tidningen, att med enkelt bondförständ och social kans- Tidevarvet i stället borde komma med ett la att icke sätta sitt ljus under ena skäppo Iltjämt händer det saker som hälla att de stater som ha vapenindustrier inom frågan om kontroll av den interna- gränserna skola gemensamt förbinda sig tionella vapenindustrien aktuell.
Även att var och en kontrollera sin industri.
skandaler kan man fä något gott utav, All försäljning skulle ske efter ett nog- om man passar på och drar konsekven- grant licenssystem och alla kontrakt in- lämnas till avrustningskommissionen i Ge- serna.
I förra veckans Tidevarv redogjorde vi néve, som dessutom skulle få rätt att kon- för denna vapenhandels historia efter bo- trollera uppgifterna.
Detta är ett slags ken Civilisationens dödgrävare.
Även om korsning av internationellt och nationellt man accepterar författarnas slutsats att handlande i väntan på att hela rustnings- » nedrustningens problem är problemet väsendet lägges under en internationell om en ny civilisations uppbyggande,, så kontrollmyndighet.
säger man sig ju, att under den tid det England har av alla länder den största tar att byta civilisation får man göra ett vapenexporten och beröres alltså på sätt försök att provisoriskt binda de krafter, och vis hårdast av de skandalösa avslö- som driva till krig för profitens skull.
jandena.
Där är också den allmänna me- Man kan vara fullt öppen för möjligheten ningen i aktion mot denna företeelse, sam- att civilisationen kommer att begagna tidigt som arbetarpartiet gått till attack i dessa verktyg som den skapat till att ra- parlamentet.
Det blev förstås avslag med sera sig själv, men ändå avvisa författar- 279 röster mot 68 på partiets motion nu nas fatalistiska tro att det inte lönar sig nyligen om förstatligande av vapenindu- att göra något åt vapenindustriens ut- stri och dito handel.
Liberalerna röstade svävningar inom våra nuvarande samhäl- emot motionen men med motivering att len.
Om denna deras tro kommer av att en statlig undersökningskommission först de äro för väl orienterade i svårigheterna borde arbeta, och de voro mycket Upp- och i vapenindustriens makt, så är de rörda över de nationellas och utrikesmi- A mindre orienterades okunniga optimism också ett värde, om den förbinder sig med en handlingskraftig indignation.
I allmänhet är det så, när det gäller åt- gärder för fred och nedrustning, att sta- terna förhålla sig .passiva då det gäller självständiga åtgärder inom egna landet, medan de vänta på att tillräckligt många stater skola komma överens om en ge- mensam åtgärd.
Och hittills åtminstone har det visat sig att det psykologiska mot- ståndet inom folken mot nationell avrust- ning är oerhört segt, därför att de förle- gade begrepp, som människor rör sig med på detta område, en gång stått i förbund nisterns motivering för avslag.
Men detta hjälpte ju inte saken nämnvärt den här gången, och allmänheten hade fått svart på vitt på att detta nationella parlament är hopplöst motigt inställt mot fredsbe- främjande åtgärder.
Eftersom engelska folket inte kan få försöka på att rösta ihop ett annat parla- ment å t sig förrän nästa år, så organise- rade Föreningen för Nationernas Förbund en privat omröstning över hela landet, på det att så många som möjligt må kunna ge uttryck för opinionen mot den privata vapenindustrien.
positivt förslag.
Vi hänvisa därför till utan låta det sprida klarhet över en för- n:r 42 av Tidevarvet, där ett sådant po- virrad situation,.
Vi instämma i detta, sitivt förslag föreligger i en artikel un- och vi ska visst låta värt » ljus lysa i klar- e der rubrik » jordbrukshjälpens avveckling het », så snart vi bara få tillfälle därtill.
ten för att hålla industrien uppe vid en kapacitet och en teknisk utveckling som bli goda att ha vid krigsutbrott.
Han på- stod att detta var för komplicerade saker för den enskilde medborgaren att ha en högre officerskåren (Kleen), säga visser- ligen i sin egenskap av sakkunniga att det bästa försvaret är ett vapen som v i själva importera, eller måste ha engelsk licens för att tillverka, nämligen bombanfallspla- mening om.
Hela detta förlopp i England är av in- tresse för oss i sverige, ty v i stå inför liknande problem och inför en liknande uppgörelse.
net.
Och det stämmer inte riktigt med den patriotiska nödvändigheten av att Bofors Enligt dödgrävarstatistiken ur ovan nämnda bok stod Sverige år 1930 som den femte staten bland världens vapen- exportörer, med 7,8 % av hela exporten.
Sveriges ja eller nej kommer alltså att betyda något i den internationella över- enskommelsen om kontroll av vapenhan- deln.
Dessutom har den socialdemokra- tiska regeringen genom statsrådet Undén tillkännagivit att den kommer att före- Iägga riksdagen förslag om kontroll av vapenindustrien (eller väl rättare utvid- gad kontroll av den) oberoende av om någon internationell överenskommelse fat- tas.
Vi kunna då förutsätta att det blir en liknande brytning av åsikter här som i England och att förslaget komrner att röna motstånd från samma kategorier här som i England.
Detta motstånd kan för- stås bindas vid en votering genom någon kohandelstransaktion, men man måste i alla fall räkna med det.
Argumenten kom- ma att bli d e samma som i England: » Om en sådan kontroll går ut över krigsindu- striens avsättningsmöjligheter, vilket man ju får förutsätta, så kan den svenska krigsindustrien inte hälla ångan uppe till den dag, då vi behöva en högt utvecklad industri för eget behov. » Detta är ett ar- Detta tilltag har retat utrikesministern med Iivsviljan själv.
Och de ha inte märkt, sir John Simon, och, han passade på att när förintelseviljan smög sig in i livsvil- huta å t denna fredsomröstning i det tal, jans avlagda rustning.
där han framlade argumenten mot för- Men när det gäller åtgärder mot vapen- statligande av vapenindustrien.
Han ut- industrien, är det möjligt att det går att gick från att ett sådant förstatligande få i gång nationella åtgärder.
Förenta måste innebära en minskning av denna gument, för vilket även svenska pacifister Staternas förslag som nu inlämnats till industri och hans huvudargument var att stundom falla.
Representanter för för- nedrustningskonferensens byrå, går ut på man behöver den nuvarande vapenexpor- svarskommissionen (Vougt) och för de,, måste få sälja fritt till utlandet just nu.
Men därav kan också bli ett argument för behållande av den fria vapenhandeln!
Ty de stater som kontrollera produktio- nen av det enda verkningsfulla försvars- vapnet, skulle ju komma i en härskarställ- ning mot de andra.
På det viset skulle de som motsätta sig kontroll göra det på grund av våra intressen som importörer dika väl som exportörer.
Sanningen är nog den att en restrik- tion av vapenhandeln fordrar att den be- ' klutande majoriteten genomskådat något av de moderna vapnens ohanterlighet som försvarsmedel och är beredd att ta risken av en inskränkning i produktion och för- säljning för möjligheten av den vinst det vore för hela världen om vapenhandeln komme under kontroll, alltså de måste tänka universellt ett tag.
Frågan om vapenkontroll är frågan om individuell nationell nedrustning i en form som folken måhända ha Iättare att gå med på, än då det gäller att göra direkta minskningar i krigsberedskapen.
Men man skall inte förakta motståndet, och det undras om det inte vore skäl att i gad tid innan förslaget kommer före i riksda- gen, yttemera bearbeta folkviljan.
Hur skulle det vara med en omröstning eller någon annan form för åsiktsbildning ock- så här?
M a r y von Sydow: Läxfrihet i folkskolan Svensk blindvård kräves av föräldrar.
just nu.
Oscar ger föräldrarna rätt.
lektor Olsson ä r väl att tiden där skall utnyttjas, - gen inte att barnen skola gå där och slöa rihet från obligatoriska läxor bättre uttryckt: För den Obligatoriska skolkursen svarar sko- lan, på sin tid och under sin ledning - det är ett krav som alltmer trän- ger sig fram.
I många folkskolor tillämpas det i vårt land och i Anna- skolan, Viggbyholmsskolan och Olofskolan i Stockholm.
Och den finlandssvenske pedagogen Laurin Zilliacus, rektor för TöIö svenska skola i Helsingfors har nyligen på kallelse av Stockholms folkskollärar- förening bl.
a. talat om denna sin skola, som nu om två år ämnar föra fram sin första klass till studenten - utan obligatoriska läxor under hela skolgången.
Men folkskolan - med sitt osov- rade material?
Ja, just därför - för det osovrade materialets skull och för de ytterst vanskliga och olika hemarbetsförhållandedas skull, bor- de väl folkskolan först och främst inrikta sig på, att för den obligato- riska minimikursens räkning göra barnen oberoende av hemläxor.
Vil- ken last av mindervärdeskänslor skulle ej avlastas från många hjälp- Iösa små stackare, på vilkas hopp- lösa hemarbete så mycket av skol- gångens vanskligheter avlastas.
- Det gäller att finna andra ut- vägar, just för folkskolan, menar lek- tor Oscar Olsson, som i Sot.-Dem.
gjort ett temperamentsfullt inlägg till stöd för de föräldrar som klagar över sina barns hemläxor.
Tidevarvet vill med instämmande anföra lektor Olssons yttrande i dess helhet: F eller Vad betyda hemläxorna i folkskolans arbete?
De betyda a t t man kräver att barnen från 8 — 9-årsåldern skola ha fem till sex timmars intensivt arbete i skolan, på arbetsplatsen, och sedan ytterligare ett par timmars &gt;övertidsarbete&gt;, för- ständigt eller oförståndigt ordnat, utan handledning, utanför arbetsplatsen, ofta med de allra olämpligaste arbetsförhål- landen.
Är det rimliga krav?
Man kan inte för- svara s i g med att det inte ä r så farligt med arbetsintensiteten i skolan.
Menin- och förvärva dåliga arhetsvanor.
Man svarar att barnen inte kunna Iära sig något utan hemläxor.
Vad skola de d i göra i skolan?
Och lärarna?
Skola de bara visa att de kunna fördriva tiden för sig och lärjungarna i skolan utan att dessa lära sig något?
Nu kan man emellertid visa på följan- de faktum: i vårt land finns det folkskol- lärare som inte gett hemläxor under bort- åt ett årtionde, i städer och på lands- bygd, i bättre och sämre skolformer, och som nått kunskapsresultat fullt jämför- liga med skolors som ha hemläxor.
Det ä r således inte sant, när lärare och folkskolinspektörer p s t å att hem- läxorna Bro nödvändiga för inhämtande av vederhäftiga kunskaper.
Fullgoda II- rare behöva inte kräva att barnen ha hemläxor för den sakens skull.
Och för- äldrarna ha rutt att kräva fullgoda lära- re f ö r sina barns undervising.
De föräldrar i Stockholm, som klagat i Soc.-Dem.
(iver de i skolan givna hem- läxorna, ha att genomdriva detta krav.
Frågar någon var dessa fullgoda lärare ådagalagt den läxfria skolans förmåga att nå samma kunskapsresultat som läx- skolans, så visa honom till Lidingö folk- skolor!
Där ha också metoder omsorgs- fullt prövats och utarbetats, varigenom de goda resultaten garanteras.
Det finns också andra metoder än Lidingöskolans som leda till samma resultat, prövade på annat håll.
Och av varje lärare har man rätt att kräva att han arbetar sig fram till sådana metoder för sitt skolarhete att obligatoriska hemläxor bli onödiga för inhämtande av den vanliga kursen.
Det kommer att kosta lärarna mycket arbete.
Naturligtvis.
Varför äro de an- nars lärare?
I ett demokratiskt land ä r det emeller- tid föräldrarna som bära skulden.
När det är till fullo bevisat, att resultaten i den läxfria folkskolan kunna bli minst lika goda som i skolor med de traditio- nella undervisningsmetoderna, ä r det för- äldrarnas sak att genomdriva det förnuf- tiga systemet i det hänseendet.
Men de pedagogiska docenter och pro- fessorer, folkskolinspektörer och lärare som påstå att det inte går?
De ha mist sin talan.
Dem kunna vi inte ta hänsyn till.
De bestrida ju faktum.
De tillhöra det slags människor, som Gwen på tal om skyddshemmen tillskri- ver » oförmåga att tänka utöver en gång givna banor,.
Är det sådant folk som skall bestämma om undervisning och upp- fostran i våra skolor?
or mig, som inom kort kommer att blind- vårdens fält, ä r det en verklig förman att dessförinnan få i Tidevarvets spalter nämna några ord om denna verksamhet.
Allt för litet har jag väl förmått att själv komma med nya uppslag; och att i större utsträckning genomföra de idéer jag funnit riktiga har ej heller varit så lätt.
Men till min uppriktiga glädje förefal- ler det, som om arbetet för blindsaken genom samverkan av många goda krafter - blinda och seende - alltmer komme in på sunda och fruktbärande banor.
Det är ju helt naturligt, att detta arbete lika väl som varje annat behöver följa med sin tid och rationaliseras.
Anordningar, vilka troligen voro nog så lämpliga för 100 eller 50 år sedan, äro nu helt visst övermogna för modernisering; själva den atmosfär, om jag så far säga, som då kunde skapa trivsel, gör det kanske icke längre.
När den statliga blindhetsersättningen 1935 blir en efterlängtad verklighet, kom- mer den att utgöra en effektiv hjälp, först och främst för de blinda på landsbygden, där penningen faktiskt har betydligt hög- re värde än i städerna, men helt visst även för dessas blinda.
Jag hoppas ock, att detta statliga understöd skall i avse- värd utsträckning befria de enskilda or- ganisationerna från det allmoseutdelande, som förr i världen nog föreföll som en naturlig sak, men som på senare tider blivit allt mindre tilltalande för motta- garna och på det hela taget allt mindre ändamålsenligt.
Att de välgörande för- eningarnas kaffereps- och samkvämspe- riod också torde lida mot sitt slut kan i detta sammahang konstateras.
Efter ra- dions tillkomst ha de icke stort raison d ' être, om ock en trevlig tillställning än i dag någon gång kan ha sin betydelse ge- nom att bereda tillfälle till otvunget um- gänge och mindre högtidlig, men där- för inte mindre värdefullt, meningsutbyte än vid regelrätta diskussionsmöten.
De penningmedel, vilka alltså numera beräknas frigjorda, hoppas jag för min del innerligt matte bliva rationellt utnytt- För mig det direkta arbetet på jade för de två syftemål, som dock före-I falla att vara de absolut viktigaste inom blindvården - blindhetsförebyggande åt- gärder och beredande av möjligheter till arbete och något så när säker inkomst.
Det vill tyvärr tyckas, som om blind- vårdsfilantroperna här i landet ej tillräck- ligt behjärtat den sanningen, att profylax ä r bättre än terapi.
Flera undantag gi- vas ju, men ej tillräckligt många.
Man kan ej värja sig för den tanken, att åt- skilligas syn borde kunnat räddas, om hjälparbetet kraftigare- inriktats på att förekomma blindhet.
Blindpublikationer- nas likgiltighet för denna sak ä r sanner- ligen förvånande; i dessa framställes rent av emellanåt - naturligtvis av idel välmening - blindheten närmast såsom en förman; man kan t. ex. hitta påståen- den som: » När Ni talar med en blind, skall Ni finna, att han är intelligent., I verkligheten är nog intelligens knap- past ' ett privilegium för någon hel kate- gori av människor!
Och f. ö. kunna väl inga tröstegrunder i världen, ej heller många blindas tapperhet och tålamod, dölja det faktum, att synens förlust dock ä r den hemskaste av olyckor.
Att det tät- befolkade Belgien med dess små avstånd har så låg blindkvot torde tyda på, att lättillgänglig läkarhjälp är av den största betydelse.
För mig står följaktligen u p p rättandet av flera ögonkliniker ute i lan- det som det förnämsta önskemålet för blindvården.
Oändligt mycket har det därför glatt mig.
att Föreningen De Bli- das Vänner i Göteborg och jag person- ligen, om än i ringa mån, fått bidraga till, att planen på en ögonavdelning vid lasarettet i Uddevalla nu står inför sitt förverkligande.
Ett par andra hälsovår- dande åtgärder till de blindas fromma har jag också haft den stora tillfredsställelsen att få se vidtagna.
Den ovan nämnda föreningens styrelse fick för rätt länge sedan sin uppmärksamhet riktad på de olägenheter, för att icke säga lidanden, som det nödtvungna stillasittandet villar dem, som ej kunna vägleda sig själva.
Den igångsatte därför gymnastikövnin- gar, de första som anordnats för blinda i Sverige, om man undantar gymnastik- undervisningen i blindskolorna.
Dessa omfattas med livligt intresse och äro sä- kerligen till både nytta och nöje.
Vidare har en för mig mycket kär tanke, en som- markoloni för blinda barn, kommit till ut- förande i Bohuslän och haft de lyckligaste resultat.
Vad så beredande av arbete och av- sättning beträffar, utgör detta helt natur- ligt för de svårt lytestyngda ett ännu mer brännande och svårlöst problem än för någon annan.
De Blindas Vänner, den äldsta existerande föreningen i sitt slag i svenska landsorten, började emel- lertid lyckligtvis redan för många år se- dan att koncentrera sig huvudsakligen på den praktiska uppgiften att skapa möj- ligheter till arbete och inkomst för blin- da.
Den har bortåt 30 fast anställda vid sina verkstäder och försäljer i sin bu- tik även enskilt arbetandes tillverkningar.
Blinda män kunna ju e j sällan någor- lunda reda sig ekonomiskt genom utövan- det av de klassiska blindyrkena borst- binderi och korgmakeri, vilkas alster ha den stora fördelen att vara tämligen stan- dardiserade och förhållandevis ej så svär- sålda.
Men för de kvinnor, vilka ej för- mätt intressera sig för de rätt enahanda borstarna, blir yrkesarbetet kinkigare.
Virkade och stickade arbeten fordra gi- vetvis seende smakråd och raskt ombyte av modeller, något som sannerligen ej ä r lätt att åstadkomma ute i bygderna.
Det måste därför glädja alla intresserade ofantligt, att Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd nu anställt en synnerligen kompetent konsulent för att bringa blin- da arbeterskor i hela landet råd och hjälp.
Av detta företag, vilket jag länge blott vågat tänka mig såsom ett hart när oupp- hinneligt mäl, bör man kunna vänta myc- ket.
Om man än mången gäng kunnat kän- na sig alldeles nedslagen av alla de svå- righeter, som möta så hart prövade med- människor som de blinda, och tyckt sig vanmäktig inför uppgiften att hjälpa, så måste man dock, i vetskap om den min- skande blindhetsförekomsten och i med- vetandet om att så många önskemål för de lytestyngda förverkligats, dock våga hoppas på en ljusnande framtid.
Göteborg i oktober 1934.
Mary von Sydow.
Upton Sinclair och Bland röda och bruna i Berlin.
Den Våta Paraden.
rvid Brenners bok » Kompromiss » Du är infekterad av den judiska an- pton Sinclair föll igenom vid g u - bara en lag på papperet, som ej är av- skildrar Berlin före och strax efter dan - aldrig tro på någonting, alltid vernörsvalet i Kalifornien.
Den sedd att respekteras.
Regeringen har vis- vara » objektiv » och skeptisk, utropar Ed- hets- och smutskampanj, som satts i scen serligen sina spioner ute för att kontrolle- Hitlergenombrottet.
(Det är ganska be- mot honom av kapitalismens och religio- ra lagens efterlevnad, men det är ej me- tecknande att man numera åtminstone på mund.
- Att vara skeptisk är inte hara att nens hejdukar blev honom övermäktig.
ningen att dessa skall vara alltför nitiska, De religiösa, företrädda av katoliker, ty i regeringskretsar har man det största kontinenten indelar tiden i före och efter tvivla på allting.
utan också att tro på Christian-scientister och mormoner, skri- intresse av att se genom fingrarna med nazi-regimen.
på samma sätt som man möjligheter hos allting, invände Peter.
- Tro kan man bara på en sak, inte ade värst av alla av avsky och förfäran den olagliga sprithanteringen.
Man har förut godtagit kriget såsom den väldiga på tusen eventualiteter.
Det är feghet att över den ogudaktige socialisten, som satt nämligen viss procent på försäljningen av händelse efter vilken tiden indelades.)
inbilla sig någonting annat.
Du är feg, som främsta punkt på sitt program att spritvaror, och polisen är inte minst in- Berlin kring 1930-talet är väl ungefär det är hela saken.
tresserad av att trafiken har sin gång.
avskaffa fattigdomen i Kalifornien.
President Coolidge träder till makten bokens tid och miljö.
Dess hjälte Peter Det var ett bakslag för den store idea- - Det är jag visst det, sa Peter.
I listen Sinclair och man har ånyo fått ett och förklarar, att han tror på förhudet.
Werner försörjer sig som reklamtecknare många hänseenden.
Jag skulle kommit bevis för hur svårt det är att kämpa mot tror på förbudslagens genomförande.
Men sedan han försökt s i g på litet av varje, mycket Iängre i livet, om jag inte varit den kapitalistiskt-religiösa hydran, mot Coolidges tro på förbudet betyder bara skådespelare, filmregissör, författare.
Han så förbannat feg.
Men just i det här orättfärdigheten.
Men Sinclair tappar sä- » ett femprocentigt genomförande ».
Ett fallet är jag det inte.
Där är jag snarare kert inte modet.
Han kommer nog att i sådant genomförande blir billigare än ett är begåvad med många möjligheter men en smula modig.
- - - fortsättningen med oförminskad kraft äg- totalt genomförande och Kongressen he- har inte mycket energi och är framför allt - Men jag vill inte!
skrek Edmund.
na sin skarpa penna åt kampen för en viljar med glädje den ringa summa, som ingen streber.
(I det fallet hör han väl Jag vill inte vara rättvis!
detta kostar staten.
Man har i detta an- såsom tysk till undantagen som bestyr- rättfärdigare tingens ordning.
Det kommer också fram i Peters sam- Ser man tillbaka på Sinclairs författar- slag tillräckligt med medel för att be- ker regeln.)
På bokens första sida fin- varo med Hermann Bauer, en övertygad skap, är det ett ansenligt antal arbeten kosta razzior i en del småkaféer och ner v i honom hos en arbetsgivare där han kommunist.
- » Åt helvete med tolerans! » han har bakom sig.
Till svenska har ett bland det lägre stående folket.
Följden 20-tal överflyttats och utkommit på Axel av detta » femprocentsystem » blir att her om nya uppdrag men avvisas.
Jag ryter Hermann plötsligt till sedan Peter smugglarna snart behärskar hela landet.
skulle så gärna velat ha en annan intro- utlagt sin mening.
- » Jag avskyr det or- Holmströms kända och aktade förlag.
Och de rika lever alldeles som förut.
duktion!
Denna är nämligen vilseledan- det!, Bland Sinclairs största framgångar märkes särskilt romanen » Boston », som Har man bara pengar i denna snöda de för läsaren.
Man får genast intryck Det finns hos Peter som hos så många behandlar en av de mest omtalade skan- värld så kan man oberoende av lagar och av en arbetslös - tror att problemet Pin- av hans slag en ständigt lurande fara: dalerna inom det amerikanska rättsväsen- förordningar göra vad som helst för att neberg skall upprullas och väntar boken Det går så lätt att utbyta objektivitet mot det, nämligen Sacco- och Vanzettiaffären.
förljuva livet för sig.
Sinclair drar fram Nu senast har det Holmströmska för- en massa exempel på förbudets omöjlig- igenom på den slutgiltiga penningkra- karaktärslöshet, tolerans mot slapphet.
laget sänt ut en översättning av Sinclairs het att träffa de besuttna klasserna.
schen.
Den är visserligen inte Iångt av- Något av dessa båda faror lura hos Peter Bland de författare som tagit som sin lägsen, skymtar då och då som ett hotan- arbete » Våta Paraden ».
» Våta Paraden, och det finns tillfällen då läsaren i sam- behandlar förbudets Amerika och är ej uppgift att avslöja det amerikanska sam- någon precis smickrande skildring av de hällets humbug, orättvisor och elände in- de ovädersmoln, men Peter Werner kla- förstånd med hade vännen Edmund och rar skivan utan nämnvärt trälande och Hermann Bauer har lust att utropa: åt I amerikanska samhällsförhållandena.
Med tager Upton Sinclair en synnerligen ak- lugn och säker hand lotsar författaren tad plats.
Man lyssnar med största för- har t. o. m. råd till en hel del extrava- helvete med så mycken tolerans och oh- oss omkring i det amerikanska samhället troende och intresse till vad han har att ganser, en omöjlig hustru, uteliv, resor, jektivitet!
- Men Peter Werner håller av i dag och hans skarpa iakttagelser av- förkunna, i den övertygelsen att hans städhjälp och barn - och får som sista som människa hela tiden mattet även då slöjar obarmhärtigt den omätliga humbug framställning är präglad av sakkänne- och korruption, som hör till ordningen dom och ett glödande intresse att för- katastrof en fast plats med mindre lön.
han till slut för att kunna försörja sig inom alla samhällslager.
bättra en snedvriden värld.
Denna hans Det arhetslöshetens spöke som man får själv, sin förlupna hustru och deras barn Vi förs till en början till Södern och sista bok jävar ej det goda intryck man en isig förkänsla av på första sidan, spe- låter skriva in sig i partiet och svarar far lära känna hur man lever på de har av honom som författare och idea- lar ingen nämnvärd roll i boken.
- Det med: Heil Hitler!
Det är den sista kom- stora förnäma godsen där.
Hur man äter list.
Utan att förfalla till falskt patos, finns andra grund på vilka ens skuta kan promissen - efter vilken väl boken fatt och dricker och lever ett till synes ange- när han för fram de idéer, han anser för nämt liv.
Spriten flödar och det är hara de rätta, later han sina gestalter u p p lida skeppshrott och för Peter Werner sitt namn.
Men jag vet inte om jag skulle som det skall vara.
Det är fullständigt träda och handla, lida och brottas med blir stötestenarna av två slag: kvinnor använt just det ordet - den titeln!
Kom- otänkbart att man skall kunna umgås ett samhälle, som borde se ut på ett helt och politik.
Den strid som Peter Werner promiss är ett för stort ord - ett ord utan att förtära massor av sprit i olika annat sätt, om de goda krafterna i värl- strider gentemot dessa båda faktorer - för mera aktivt kämpande själar.
Per- former, Vi får här blicka in i familjetra- den någon gång kunde göra sig gällan- på ett hjälplöst och ganska rörande sätt sonligen har jag fått den uppfattningen gedier av det mest ohyggliga slag.
de.
Men Sinclair hänger sig aldrig åt Författaren för oss vidare till storsta- pessimism hur mörkt det än ser ut, utan - gäller inte mer och inte mindre än att (och jag känner Peter Werner väl sen jag den New York och ger oss skakande han besjälas av en orubblig tro på att försöka förbli en hederlig karl.
Att vara läst Arvid Brenners bok!)
att hans fara trogen de!
man tror på även ' mot tids- inte ligger i kompromissande, i dagtingan skildringar från livet inom olika samhälls- det goda skall segra en gång.
klasser, bland den pösiga och, åtminstone Som tidshistorisk skildring av förbu- strömningarna, att vara en god kamrat med det egna samvetet - han tycker enligt europeiska begrepp, ej så litet dets Amerika är » Våta Paraden, ett ut- och att uppföra sig som människa.
hela tiden detsamma och formen betyder kvasiaristokratiska överklassen och ibland omordentligt fängslande och kunskaps- Till sin politiska åskådning är Peter ingenting för honom - utan hans frestel- samhällets olycksbarn i gränderna.
Over- rikt arbete, vilket hör läsas av envar, som Werner enligt vår uppfattning väl när- se har ett annat namn.
Den heter: flykt allt flödar spriten och undergräver och har intresse för samhälleliga problem.
förstör de mänskliga sederna och moral- mast liberal.
Han röstar med socialde- i passivitet.
Jag ids inte bry mig om det Herbert Lindberg.
begreppen.
mokraterna - men det är nästan hemskt mera!
Som han själv så betecknande sä- Så kommer förbudet och många tror Upton Sinclair: Våta Paraden, övers.
av att se hur den tyska socialdemokratien ger: Det är bra att vara en nolla i dessa en början, att det skall bli ett bättre Eugen Alban, Axel Holmströms förlag.
under sin makts dagar hade mist sin bä- dagar.
Pris 7,75 kr.
sakernas tillstånd.
Men förbudslagen blir När han skriver in sig i nazi-partiet vet rande kraft.
(Man fattar lättare dess motståndslösa fall sedan man läst Arvid han att det för honom är en tom form, Brenners bok!)
Det utmärkande hos Pe- ett nödvändigt ont för att kunna leva.
ter Werner är en human uppfattning av Men med sin klara sanningsblick säger medmänniskorna, pacifistisk inställning han också: » Dagligen skall mina Iäpppar och principiellt avståndstagande från alla nu uttala ord som jag inte menar.
Har våldsåtgärder.
Förståelse för oliktänkan- ok inte något nytt system, utan un- källsprång synas djupa och klara.
dersök det system, som håller dig Också den som tror honom vara fantast kande och önskan till objektiv bedömning fången, och du skall finna, att inga sy- och världsfriimmande, misstar sig.
Ur är de värdefulla liberala landvinningar stem av något slag kan ge dig den ska- flera olika synpunkter sett kan man gott som han modigt slåss för att få behålla.
pande intelligens (originalspråket intel- kalla honom realist, även om många av Men de ha en bismak av passivitet och ligence, kanske närmast livsförståelse) hans önskningar måste ses på lång sikt.
det är just passiv som man inte får vara som ä r nödvändig för att kunna förstå Detta om den Iånga sikten kan han inte sanningen eller Gud eller vilket namn du gärna upprepa för varje rad, det måste i dessa tider.
Bäst kommer konflikten än vill använda.
- Jag vill be er komma vara underförstått, och förstått av Iäsa- till uttryck i Peter Werners samtal med ihåg, att jag icke för fram ett nytt filo- ren.
Vidare måste vi under den korta vännen Edmund - en eldig Hitlerjunge: sofiskt system.
Sådana system äro hu- Iäsetiden slita oss lösa från alla gamla rar, som hålla sinnet fängslat ... » dogmer och teorier - som man ju alltid måste då man experimenterar för att om bakom en falsk konventionalisms galler- Dessa satser äro utplockade ur en i möjligt göra en upptäckt, nå en ny san- stängsel.
dagarna utkommen liten bok, Trons fån- ning.
Vi måste bli hänsynslöst frigjorda Vad vi alltid oförnöjsamma västerlän- gar, utgörande en överföring till svenska och toleranta men också spanande och ningar kanske skulle önska utöver det av fyra föredrag, som J. Krishnamurti i fantasifulla och väga de nya impulserna goda, som ges, vore något mera direkta år hållit i Nya Zeeland.
Såsom fallet är endast på det naturliga förnuftets och och utförliga svar på de frågor, som bru- med varje ärlig och fördomsfri forskare den i möjligaste mån rena känslans våg- ka framställas av publikum efter föredra- och sanningssökare, förändras och ut- skal.
Men inte på minnenas och den gens slut.
Likaså i en del fall mera tyd- vecklas denne internationelle lärare och eljest så förhärligade erfarenhetens.
Kom liga förklaringar till hur denne indiske föredragshållare med tiden.
Det torde ihåg den odödlige och ännu fullt aktuelle tänkare föreställer sig sina sublima åsik- vara Iämpligt att genast påpeka detta, då Hippokrates ' ord: Livet är kort, konsten ter och önskningar utförda i praktiken.
man vill rekommendera honom och den (ars =vetenskapen) Ar långlivad, tillfäl- Ty det är dock just ett praktiskt hand- nya boken, eftersom sannolikt åtskilliga lena äro flyktiga.
erfarenheterna bedräg- lande i en ny och riktigare anda, som han läsare av dessa rader redan på förhand liga - och följaktligen omdömet svart.
vill uppamma, Sven om detta handlande tro sig veta allt eller i varje fall tillräck- Den som kan läsa den lilla boken med ofta ar tänkt som - till att börja med - det sinne, vi nyss skisserade, får en ovan- en mentalitetsförändring hos individen.
ligt om honom.
Däri missta de sig i lig stöt framåt i riktning mot det svår- fall säkert.
Han har ständigt nytt Boken, som är på ett högst förtjänst- värdefullt att bjuda på, hans erfarenhet uppnådda men värdefulla tillstand, då fullt sätt överförd till svenska av redak- vidgas under den oavbrutna och oför- man för en stund kan se på världen och tören Elsa Pehrson (i Quo Vadis), har trutna läraregärningen i världens alla människorna och sig själv utan att det utgått från Seelig &amp; Co:s förlag och länder, ty hans ögon och öron äro lika hela är färgat av en kanske i grunden kostar 2 kr.
öppna som hans tankes och intuitions felaktig traditions glasögon, och dimmigt Nils Simonsson.
A U till " Trons fångar ".
» S i.
så och^ —
Förströelse och arbete för sjukhuspatienter.
Tidevarvet idevarvet har ibland haft tillfälle att sig vid frågan om våra sjukvårds- och vanföreanstalters möjlig- heter att bereda sina patienter - särskilt Iångliggarna - sysselsättning genom eget arbete eller att genom forströelser av olika slag även i vissa fall bidra till deras tillfrisknande.
Vad vanförevården beträf- far rör det sig ju om ren yrkesutbildning.
Flera sakkunniga och intresserade ha för Tidevarvet skildrat sina erfarenheter på detta område.
Som ett led i delta som- manhang lämna vi meddelandena härne- dan - dels från S:t Lars ' sjukhus i Lund, dels från Vanföreanstalten i Stockholm - övertygade om att varje framgång inom denna verksamhet är av ett stort värde.
t Lars ' sjukhus i Lund har i dagarna fatt mottaga en penninggåva.
En person, som vill vara okänd, har nämligen i erkänsla för den vård, en av sjukhusets rumspatienter erhållit, såsom gåva till sjukhuschefen överlämnat ett be- lopp å 1,000 kr., att på sätt sjukhus- chefen äger tiestämma, användas för pa- tienternas räkning.
Sjukhiischefen, överläkaren G. Elander, har i en intervju uttalat sin glädje och tacksamhet över gåvan.
Visserligen anslå myndigheterna årligen ett belopp till p a - tienternas förströelse, men detta anslag kan ju inte bli så stort, särskilt i dessa tider, då penningknapphet och sparsam- het med allmänna medel äro lösenord för dagen.
På grund av radande brist på kontanta medel minskas ju också förmå- gan hos patienternas anhöriga att bidraga till patienternas förströelse, men behovet hos de sjuka av omväxling och veder- kvickelse är lika stort, eller kanske större, än under relativt goda tider, och därför ä r ett extra tillskott, en gåva utifrån, nu av dubbelt värde.
Den nu överlämnade gåvan gläder mig särskilt, säger d:r Elander.
Sedan en tid S: j a g tillräcklig motståndskraft för att kun- na värna mitt innersta mot orden?, Peter Werners blick är inte grumlad varken av fanatism eller hyckleri.
Han ä r slapp - men han är inte feg.
Och han kryper inte bakom inbillad verklighet.
Han kallar skoningslöst saker vid deras rätta namn.
Och det är man honom så tacksam för.
Det ä r en sällsynt pärla i våra dar.
Man skulle vilja ställa sig vid hans sida och slåss med honom om att få behålla den, även hjälpa honom och själv söka hjälp mot att slå ner malets vrångbilder - passivitet, bekvämlighet, karaktärslöshet.
Bredvid Peter Werner star två andra tidstypiska figurer i boken: Edmund Schultze, den fattige Hitlerjungen som studerat och svält sig fram med seg ener- gi.
Full av slagord som anammats med samma sega intensitet utan många tanke- strider bakom.
Ärlig och trofast, med trång horisont och ansatser till gott hjär- ta där det tillåtes att fungera.
Och bak- tiga föremål.
Man vill, att publiken inte skall anse att den utövar välgörenhet, utan alt man verkligen får valuta för ut- giften.
Försäljningen ingår som ett led i den ordnade vanförevdrden, inom denna 1äg- ger man alltid stor vikt vid att få in de vanföra i fackmässigt och yrkesvant ut- fört arbete.
Man finner sålunda här bland sömnadsarbetet också många arbe- ten av fackskickligt och gediget hantverk: utomordentliga bokband i skinn, snidade Bostadsfrågan och befolkningsproblemet.
(Forts. fr. sid. I.)
blem.
Ty det är tydligt att barnlösa och * ensam-barn.-familjer kunna ho någor lunda bra också i lägenheter på ett rum och kök.
Men vad man skall komma ihåg är, att när man under de senast förflutna aren kanske gått och varit glad över den minskade trångboddheten och kanske gatt och trott att den var beroende av höjd in- komststandard eller ökad bostadsproduk- tion - då var det framförallt abortörer- na och preventivmedelsaffärerna, som kunde ta åt sig äran.
Och i samma linje, nämligen för ett starkt inskränkande av de större familjerna.
har i stort sett de offentliga ingreppen på bostadsmarkna- den verkat.
Dessvärre.
Ty det har fram- förallt varit smålägenheter som produce rats på den vägen.
Och dessa ha antin- gen icke varit åtkomliga för de stora fa- miljerna på grund av ekonomiska skäl Eller också ha de utnyttjats av stora fa- miljer men då naturligtvis utan att kunna lindra trångboddheten.
Det är också en annan sida av saken, som man inte bör glömma i detta sam- manhang.
Nämligen svårigheten för barnrika familjer att få hyra hyggligt även om de kunna betala.
Fastighets- ägarna ha mycket väl förstått att barn betyda minskade fördelar även för dem, nämligen mera reparationer, » spring i trapporna » o. s. v. Med ett ord, den lilla Vid sidan av Peter Werners egna öden upplever vi tyskarna och efterkrigslivet i Berlin.
Det är upplevt inifrån, en inten- siv tysk värld sedd med tyska ögon och återgiven för oss I dubbel mening på ett språk som vi förstår.
Man känner tyd- ligt att författaren är fullt förtrogen både med sitt ämne och sitt auditorium.
Och vad för en värld!
Med hela sin grundlighet avkastade tysken i efterkrigs- tiden sin soliditet och iklädde sig det nya om honom hör man det entoniga mar- modet: frivolitet.
Särskilt i Berlin.
Så scherandet av miljoner tyska Schultzar.
genomgående, så smaklöst, så öppet har Hermann Bauer, kommunisten, är en typ väl knappast » syndats » som i Berlin un- av större matt.
Han är gediget bildad, der 1920-talet.
Och med s &amp; frisk aptit han vet vad han vill och är medveten om efter krigets stränga återhållsamhet!
Som risken.
Hans tro är lika hrinnande trots läraktiga skolbarn är berlinarna rädda att den har öppna ögon.
Vid Hitlerom- för återfall i sin forna horgerliga moral, välvningen häktas Hermann Bauer och de är » omoraliska » med hela sin gamla bortföres.
och det är en gripande scen metodiska grundlighet.
Kanske är denna när han i sin furtvivlan vid tanken på bakgrund det enda som kan komma en hustru och barn ett ögonblick tvivlar på att förstå nazismens genombrott Men saken, tvivlar på riktigheten av att också man får också ett starkt intryck av vilket de frambesvärjt våldet.
Var det ett material det var som den socialistista te- ohyggligt misstag?
- Men svagheten är gimen fick i sina händer efter kriget.
strax överstånden.
Han reser sig igen Peter sammanställde det en gång med och hans sista ord till h u s t r u n är: du hustrun Kat: » Hon hade blivit så agad måste förbli hård.
- Mellan dessa två, som barn att hon sen inte kunde bruka nazisten och kommunisten, står Peter och sin frihet.
Hon hade blivit så van att han hotas att krossas mellan sköldarna.
lyda, att hon sen aldrig kunde reda sig Peters förhållande till den andra stöte- på egen hand. » - Tyskarnas hopp från stenen - kvinnorna - är märkt av sam- sin invanda » agade » kälkborgerlighet till ma egenskaper.
Han ä r human, fin och brusande frihet hade blivit ödesdigert.
kamratlig.
Han tar inte upp och omfor- Det förklarar att de så villigt funnit sig i mar dem efter sitt beläte, medvetet eller att åter ha betsel i mun.
- » Hade de bara fått tid på sig!, me- omedvetet som de båda andra, men man får en känsla av att kvinnorna hellre nar Peter Werner medan han bränner skulle velat del.
Åtminstone Kat, hans upp sitt manuskript av fruktan för nazis- hustru, som är ett svårt stycke men som tisk husundersökning.
» Men den tid som kanske dock har rätt när hon säger: » Du eventuellt kunnat vilja skänka honom ge- gjorde heller inget försök att hjälpa mig, hör var just bliven jordfäst i Potsdams Peter.
du drog dig bara undan när du garnisonskyrka.
Det var en underlig var besviken. » - Peter tror själv att känsla, detta slutgiltiga för sent, när man ödet spelat honom ett spratt, att han rå- bara var 30 å r.
.
. » Det vore mycket att ännu säga om Ar- kat bli gift med fel kvinna - det borde varit den blida, moderliga Anna, vars kär- vid Brenners bok.
Inte minst att den lek han lät gå sig förbi.
Men för min också är rolig, spännande.
Den är kan- del tror jag att om Peter Werner gifter ske inte så avrundad i sin konstnärlighet sig igen så går det på samma sätt: han som Falladas Pinneberg - m e n i mitt kommer att omigen tas helt enkelt av en tycke är den fullödigare, rikare.
Det ä r ny Kat, Nina eller Helena.
Sådana män obeskrivligt synd att den inte skall kunna gifter sig inte, de bli gifta när motpar- spridas i Tyskland.
E.
B.
G. ten är tillräckligt aktiv.
Där har vi passi- viteten igen.
Arvid Brenner: Kompromiss.
Tiden.
4: 75.
Nattarbetsförbu- det på tapeten.
uppmuntran - inte minst av psykologisk^ ed anledning av en av Kungl.
Maj:t beslutad utredning, vilken synes ha art- för dem som ha barn, som vi i des- syfte att möjliggöra ratificering av till sa spalter mer än en gång ha efterlyst ' den nya konventionen om förbud för och som förefaller så nödvändig - den kvinnors nattarbete inom industrin, an- sviker också på denna punkt.
ordnar Svenska Open Door Gruppen tis- Myrdals ha också gjort en undersök- dagen den 4 december kl. 8 e. m. å K. F. ning av födoämnesstandarden inom olika U.
K., Brunnsgatan 3, en diskussion i inkomstgrupper.
Samma tendenser som frågan.
Inledningsanförande av fröken Ingeborg Walin.
Då den nya konventio- gälla för hostadsstandarden äro skönj- nen i allt väsentligt överensstämmer med bara även här.
Washington-konventionen, kommer den Mycket kunde vara a t t tillägga till be- att beröra långt flera kategorier kvinnor lysande av den taga-det-säkra-för-det- och arbete än som nu i Sverige falla un- osäkra-inställning, som framträtt under der nattarbetslagen och det är alltså av största vikt att kvinnorna ta ställning till de senare Arens allmänna osäkerhetstill- frågan.
stånd - och framför allt i den formen att man inte riskerar att skaffa sig barn med allt vad det innebär av sociala svårighe- Skånedistriktet av Svenska skolornas fredsförening ter - en ganska naturlig reaktion f. ö. inför hotande arbetslöshet och fattigdom.
hade konstituerande möte i Lund den 25 nov., varvid till styrelse valdes docent Författarna Myrdal understryka, mot bak- Harald Elovson, Lund, ordf., lektor Allan grunden av de faktiska uppgifter om de Bergstrand, Malmö, folkskollärare Ture fattigare klassernas levnadsstandard som Edberg, Djurslöv, dövstumlärare John de framlagt, att en högre fruktsamhet un- Ek, Lund, fil.
mag. Aina Erlander, Malmö, der dessa villkor icke framstår som efter- lektor Gösta Langenfelt, Ystad, och fil.
kand. Clara Lundh, Lund, med fil.
mag. strävansvärd.
Men alldeles.
frånsett vad Brita Carlquist, Kristianstad.
fil.
mag. som önskligt vore kommer barnbegräns- Eva Lindblad.
Tomelilla.
och Iäroverks- ningen att fortsätta, så länge stora be- adjunkt Hulda Lundh, Ystad, som supp- folkningsgruppers levnadsstandard är så leanter.
Efter inledningsanförande av låg och därvid särskilt barnantalet, fram- doc. Elovson, behandling av stadgeför- slag och styrelseval hölls ett föredrag av hålla de, är en så väsentligt neddragande Kommunelærer Ingvald Nielsen, Köpen- faktor.
hamn, om Den danske Skolekommissions C.
I I.
Betænkning.
M Resebrev från Ryssland.
K o l l e k t i v balanskonst och andra inte- riörer från Sovjet-Ryssland kallar Artur Stehr en samling korta resebrev, som han givit ut på Axel Holmström bokförlag (pris kr.
1:50).
Det är en lättläst liten bok utan anspråk på något djupare inträngande i de sovjetryska pro- blemen.
Författaren skildrar helt enkelt de personliga intryck som mött honom under en rundresa genom Ryssland.
Skildringen är rask och lättflytande, upplevelserna växla med den fart som betingas av en resa i ett nytt och intres- sant land.
Det ryska folket i dess var- dagliga umgänge med de nya skatterna, järnvägarna, fabrikerna, de storslagna vilohemmen vid Svarta Havet passera i tillfälliga situationer och glimtar förbi.
En del av dessa bilder äga den färg och måhända även den allmängiltighet som göra dem belysande för det nya syste- met i det gamla landet.
Så t. ex. skildrin- gen av hur den fredliga folksamlingen på en station kämpar som för livet för en plats på expressen till Kiew - där det finns gott om plats för dem som bara kommit ihåg den lilla detaljen att köpa biljett!
Några nya bidrag till tolkningen av det ryska experimentet ger Stehrs bok inte, men många av dem som själva turistat i Sovjet skola säkert med en viss glädje känna igen de första intryckens spänning.
C.
Sally Palmblad.
Dagens liv i En duktig debutant.
gamla system.
M atinéer äro som regel inte lockande för nutidens människor, såvida inte Då sti- biljettprisen äro av kvällskaliber.
ger föreställningen i värde, Oskarstea- tern hade egendomligt nog mycket folk till sin middagsföreställning av » Jungfru- buren » vad var det som speciellt loc- kade?
Inga-Lill Söderman spelade inte med och herr folkidolen Jahr inte heller.
Kunde det vara debutanten, Sally Palm- blad, som lockat man ur huse?
Stock- holmarna ha under de Ar j a g levat och studerat dem och deras vanor, aldrig med en min röjt något översvallande intresse för en scenisk artists första stapplingar över bräderna som föreställa världen.
De tre glasmästardöttrarnas entré, med debutanten i mitten, gav tydligt besked om att debuten betydde att genren var ny för den lilla artisten, men någon » debu- tant » var hon inte.
Tvärtom, en liten Intryck från en utflykt till Norberg.
D et finns mycket roliga saker att se i Norberg uppe i Västmanlands nord- inte minst för den som västra hörn kommer söderifrån och därför ser bergs- lagslandskapet som en nyhet.
I den kär- va novemberluften utlircder sig en ur- svensk trakt, präglad av svarta hyttor och röda gruvlavar mellan de litet höst- gråa björkdungarna.
Den ä r på samma gång karg och rik.
Naturen ä r kanske inte s i omedelbart intagande.
men Ar- hundraden av intensivt mänskligt arbete har lämnat spår av intressani kultur.
Den första kända urkunden om bergsdriften i Norberg är en bergsordning av 1354.
Med undantag av Lapplands- och Gränges- bergsfälten äro malmfyndigheterna i a Norbergs Bergslag de största i Sverige.
Det lir inte underligt då, om denna trakt fått sin alldeles säregna ka- raktär utformad efter 600 års bergshan- tering.
Det finns många tillfällen att se d e n n a utövad av nu levande Norbergsbor, ty efter några år av nästan fullständigt stillestånd råda nu goda konjunkturer, tågsätten på banorna äro oändliga och arbetslösheten går tillhaka.
I Spännar- hyttan strax ovanför Norbergs municipal- samhälle.
där vi titta in för att få åse det ståtliga skådespel som heter utslag.
tar man, berättar masmästaren, just nu järn för tredje gången i dag.
Det ä r en egen- domlig blandning av gammaldags hand- arbete och stordrift.
detta arbete, där det vitflytande järnet passas av svarta man mot flammande bakgrund och förvandlas till begärlig exportvara.
Något av det egendomligaste i trakten ä r kanske i alla fall den s.k. Mossgruv- parken strax ovanför själva Norberg, ett område a v gamla gruvhål, mosskladda, vattenfyllda, inramade av skog.
ett det mest högromantiska parkområde som tän- kas kan.
Generationers mödosamma ar- bete avspeglas i den genombrutna, under- grävda mark, dar vattenhålen ä r djupa som källsjöar och d e orörda markstyc- kena stå upp som åsar och kammar mel- lan avgrunderna.
Med den november.
gröna mossan skimrande över stupen och de brungrona vattenytorna på djupet ser parken ut som ett förtrollat landskap.
- Men det var egentligen inte för att lust- vandra bland övergivna gruvhål som vi kommo till Norberg, utan för att på nära håll få se en » folkhögskolekurs » med någ- ra nya drag.
D e n hade anordnats på ett så skickligt sätt, att den kanske kan vara värd ett omnämnande som gott exempel D 9 det visat sig, att de av föreläsnings- föreningen anordnade, enstaka föreläs- ningarna allt sämre motsvarade männi- skornas önskemål och allt mindre förmåd- de att samla någon publik, uppkom bland de mest intresserade tanken på att er sätta denna döende form av bildningsar- bete med något slag av mera samman hängande föreläsningsverksamhet.
Före läsningsföreningens sista tillgångar sam ett anslag från A.B.F.
togs i bruk och så uppstod den .folkhögskolekurs&gt;.
var: sista del vi fingo tillfälle bevista.
Genom ett målmedvetet och väl planerat arbete inom en liten, särskilt tillsatt kommitté, representerande olika arbets- och åsikts områden, hade alla anordningar fungera ' (F o r t s fr. sid.
1.)
oklanderligt och publiken infann sig i som fördes, i hög grad bidrog till de so- men på sjukhus, som lyder under katolsk ständigt stigande antal, 80, 120, 150 åhö- ciala missförhållandena, som undergrävde andlig myndighet, får operationen e j ut- rare pr kväll.
statens bestånd ett lir säkert och det föras.
T r e serier föreläsningar på tre kvällar ä r det, a t t straffrihet för a b o r t e r h i n d - Den katolska kyrkans inställning till vardera anordnade.
: med någon veckas r a d e ej d e t r o m e r s k a riket a t t u p p - abortfrågan har icke endast genom den uppehåll eller mera och på olika plat- ser inom socknen.
Modern litteratur, öv- stiga till ett världsvälde.
De s o c i a l a kanoniska lagen påverkat den germanska ningskurs i svenska språket, praktisk f ö r h å l l a n d e n a a v o l i k a slag.
rom lik- lagstiftningen utan på det hela taget be- själskunskap voro de ämnen.
man valt.
som n u g j o r d e a b o r t e n till en v a n l i g stämt den protestantiska och reformerta Föreläsarna voro hr Axberger från Stock- företeelse, påverkas tydligen i c k e a v kyrkans ställning till både frågan om holm, kandidat Svea Petterson från straff e l l e r i c k e straff.
framkallad abort och användandet av pre- Uppsala och rektor Honorine Hermelin Antikens folk straffhelade ej fosterför- ventiva medel.
Med den skillnad, att in- från Fogelstad.
Kurserna inleddes och avslutades med ett par samkvämskvällar drivning.
vilket dock ej innebar att det i för tidens nöd dessa kyrkors representan- anordnade under medverkan av lärare allo helraktades som en vällovlig hand- ter stillt sig mer och mer förstående in- från Tärna och Viks Folkhögskolor.
Det ling.
I den Hippokratiska eden får den för kravet p i att användandet av preven- samarbete mellan olika slag a v bildnings- tiva medel kan vara moraliskt berättigat.
arhetande krafter som rått vid anordnan- unge läkaren svära att e j ge någon kvin- det av folkhögskolekurserna hade sin mot.
na fosterfördrivande medel till inläggning, Likaså accepterar man avbrytandet av och alla, utom orkesterledaren - han svarighet inom publiken, som verkliper vilket ej hindrar att de Hippokratiska havandeskap på medicinsk indikation dirigerade i en släpig syndetikontakt.
var allsidigt sammansatt.
Ungdom och hiickerna upptaga flera sådana.
Palmblads Hannerl var utan över- Därom vittnar de norska biskoparnas ny- Sally äldre, män och kvinnor, sjuksköterskor Först den kristna kyrkan blev foster- ligen offentliggjorda yttrande.
Social: ord den mest betagande nyrekrytering vår lärarinnor, fruar, lokputsare, gruvarbeta sångscen gjort sedan Inga-Lill Södermans och andra skäl vägrar man däremot at ' re, ungdomsklubbister, präster.
En pu- fördrivningens skarpasle vedersakare och dagar.
Fröken Palmblad talade sin roll blik som skapade en levande och hög förbittrade fiende.
Icke från början.
T y erkänna, ehuru d e t ar s v å r t a t t från naturligt och med en ypperlig diktion.
stämning i den fullpackade församlings- de första kristna togo från begynnel- r e l i g i ö s u t g å n g s p u n k t f i n n a någon lo hennes plastik var idealisk hela uppen- salen.
Och som gav ett exempel på di sen avstånd från äktenskap och barn- giskt h å l l b a r skillnad.
barelsen full av grace och musik.
ständigt nya möjligheterna att forma on För min del tror jag nu inte att operet- Men den som har denna uppfattning alstring.
De rättade sig varken efter den former efter människornas skiftande in ten får behålla henne länge.
Hon ä r ställning och gjuta dagens liv i gamla judiska uppfattningen att det var en plikt av verklig religiös övertygelse, den har predestinerad till Rosina, Regementets att föröka sig.
lika litet som de följde naturligtvis rätt att fordra respekt för dotter, m. fl.
operaroller.
Lycka till!
system.
l e n romerska statens påbud i samma denna sin åsikt.
I n g e n k a n Ju h e l l e r Anna Norries medverkan i Jungfrubu- Man bör bestämt försöka att få den t v i n g a s a t t m o t s i n ö v e r t y g e l s e v a r e ren var också ett plus - och vad märk- korta tiden att räcka också till ett besök riktning.
Men så småningom accepteras hennes sång klingade när man nu ändå ä r i äktenskapet med barnalstring som sitt ut- s i g u n d e r g å eller företaga e t t s å d a n t värdigare var i Thorshammar förebildlig hur ä r det väl möjligt vid Norberg.
Thorshammar ä r den koope- tryckliga och enda mål.
Äktenskapligt ingrepp.
hennes år?
T ä n k om det där mystiska rativa verkstaden, som ligger borta vid umgänge Men h a r staten rätt att upprätthålla en ordet » sångkultur » ändå finnes och för utan alstrande syfte blir sjön Norens yttersta spets.
Där ä r både en d ö d s s y n d o c h f o s t e r f ö r d r i v n i n g, lag på dessa grunder, som icke kunna en levande tillvaro bland oss?
Det s e r vackert och inbjudande.
Men Thorsham- mar har också en intressant historia.
Det om vilken h a n d l i n g v a r k e n G a m l a vara på samma sätt bindande för andra misstänkt ut.
debutanten och veteranen presterade båda något utöver det vanliga har varit kooperativt arbetarföretag ända eller Nya T e s t a m e n t e t h a r nä samhällsmedlemmar, vars uppfattning om » sjungandet ».
sedan 1875.
Söner och sonsöner till de got direkt omdöme jämställes problemet kropp, själ och ande ä r hell Jag har inte på många år sett eller hört första ägarna-arbetarna stå nu i verksta- m e d mord.
J a, det blir ett större brott annorlunda.
Kan staten fordra respekt Elvin Ottoson men Aterseendet var an- den och någon av d e gamla lever ännu, än ett vanligt mord.
T y varje liv son för lagen, när full religionsfrihet ä r till- genämt.
Han sjöng sitt svara parti, B a - fast han inte längre orkar arbeta.
Agan- derätt och bestämmanderätt över verk- tändes har ur Guds hand sin själ och sitt låten?
O c h är d e t d å k l o k t att h a kvar ron Schober, med säkerhet och manlig värme och det var välgörande att änt- staden representeras som vanligt av ak- evighetsvärde.
Brytes nu dess utveck e n s å d a n lag?
ligen få s e en manlig operettartist, som tier, men varje aktieägare h a r bara en lingslopp så undandrager den mänsklig; ' verkade gentleman och som kunde ge- röst, hur många aktier han än, genom arv handlingen detta nya liv möjligheten a t nomföra en roll med verklig nobless.
eller på annat sätt, förvärvat.
Ty vad åstadkommer man med lagen?
Ottosons plats ä r fortfarande i första le- bli delaktig av den sakramentala hand Själva arbetsledningen vid Thorsham- det vid Oskarsteatern.
D e n h a r i c k e h i n d r a t att fosterför- ling, dopet, som helgar det vid inträdet nar är anförtrodd A t en verkmästare, Sven Stål.
smålänning förresten med pigga ögon, ut- jordelivet.
Den framkallade aborten kom drivning f ö r e k o m m e r i mer o c h mer lärd smed och f. ö. mångårig självstän- mer därför även in under begreppet döds ökad utsträckning.
Men d e n har I Det ä r visserligen sant vad de första dig företagare.
Han ä r sålunda samti- synd och d e t giva i n g a y t t r e omstän- stället drivit k v i n n o r n a ö v e r till o s a k - åren beträffar, men de senaste siffrorna digt anställd som avlönad arbetskraft hos digheter.
rom k a n p å n å g o t sätt rätt kunniga a b o r t ö r e r m e d stora r i s k e r visar en väsentlig minskning inom alla ägarna och ledare av deras arbete en ' ör k v i n n o r n a s liv, h ä l s a o c h s i n n e s - dubbelställning, som ju bör ha sina svå- f ä r d i g a i n g r e p p e t.
yrken, säkerligen sammanhängande med Helt logiskt förkastar därför den ka- ugn.
righeter, men som tycks klaras fint.
Hans att vissa förhållanden som bostadsnöd lön ligger ungefär i jämnhöjd med ägar- tolska kyrkan framkallad abort pa me- Abortframkallning medför alltid en risk.
och allmän varubrist, något lättat.
na-arbetarnas högsta ackordslön.
Bo- dicinska indikationer.
Även om kvin- Den kan dock väsentligt nedbringas om A b o r t f ö r e t e e l s e n bör b e h a n d l a r med lagets styrelseledamöter kan man träffa nans liv står på spel finnes intet val.
Där- ingreppet sker a v fackutbildade läkare vid ett besök i verkstaden, gjutmästarn a n d r a m e d e l än straffhot.
vid gjutformen, och därborta i hörnet den för kunde e j kyrkan gå med på denna under betryggande yttre omständigheter.
Men låt oss först se efter vilka orsaker yrkesskicklige mannen vid mässingskran först a v arabiska läkare (koran förbjuder Ur r e n m e d i c i n s k h y g i e n i s k syn.
det ä r som driver så många kvinnor till avslipningen.
Det ä r en riktigt renodlat ej abortframkallning) på 800-talet före- p u n k t s k u l l e s t r a f f r i h e t s å l u n d a bl.
bild av svensk yrkesskicklighet som rullas .slagna operation, och genom sitt starka d r a g a till a t t göra a b o r t f r a m k a l l n i n g denna minst sagt riskfyllda handling.
Det blir sedan lättare att komma fram till upp under det intensiva arbetet i denn: inflytande hindrade kyrkan idens sprid- minst skadlig.
Det visar även erfarenheter gamla beprövade verkstad.
Bergslags botemedlen.
på 1700-talet upptogs ning.
Först i slutet sig från Ryssland, där dödsrisken visat borna ä r inte så pratsamma, d e låta just inte förleda sig av eventuella besökar tanken a v en engelsk läkare och opera- vara minimal och sjukdomsrisken även att t a en paus i arbetet.
Man får for tionen kom även i bruk så småningom på blivit väsentligt mindre.
söka fatta sammanhangen själv så gott kontinenten.
Kyrkan har dock ej kunnat Men, säger man, tas straffhotet bort man kan och man har god tid att ostörd helt förmå de katolska läkarne att vägra så ökas aborterna ännu mer, det visar beundra deras snabba händer och ända företa abort på medicinska indikationer, också erfarenheten från Ryssland.
målsenliga rörelser.
Till största delen a r det kopplingar, krandelar och liknande saker som tillver- kas i Thorshammar, men också hushålls- saker av mässing, koppar och tenn av stor skönhet och fulländning.
De goda konjunkturerna märkas även här.
Arbets- styrkan på åtta man har nyligen utökas till elva.
Den dramatiska skildring verkmästarn ger oss av det gamla förnämliga Thors- hammars strid för en plats i konkurren- en mycket framgångsrik strid för- sen resten - illustreras häst på platsen av d e elva tysta och yrkesskickliga männens arbete.
Casan.
- - - — - - - - - Vad når man med straffet?
- Ada Nilsson - -
