# ID: svediakorp-per3696
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,821
# sentences: 412
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Elisabeth Tamm: Ada Nilsson: Jordbrukshjälpens av- Inför abortfrågan.
veckling och jord- S frågans lösning just nu I.
De rättfärdiga säga alltid, att det edan justitieminister Schlyters vid ju- ristmötet ' i Oslo framlagda förslag till ändring av vår nuvarande lagstiftning mot fosterfördrivning offentliggjorts i Social-Medicinsk Tidskrifts båda sista nummer, med fullständig motivering, tor- Nu v i l l Tidevarvet inte heller de det vara hög tid, att diskussionen om stillatigande åse, h u r vårt lant- detta svårbedömliga lagstiftningsområde Vad har hänt?
genom understöd på svårt att veta, hur den skulle kunnat bruk ruineras göras bättre.
Det låter mycket över- andra skattebetalares bekostnad.
Ty åtminstone det är kanske mera naivt att som E T T JÄTTEMÖTE AV SOCIALDE- tygande och välvilligt, Ibland kan där likväl hr Ohlin tro, att jordbruket kan hjäl- MOKRATISK UNGDOM har ägt teoretiskt.
finnas andra och bättre utvägar än pas genom allmosor och en dyrbar rum i Stockholm den 10 — 11 november.
H r Örne hör till de få, Ungdomen har på alla punkter demon- dem, som användas.
Och beträffan- byråkratism.
strerat fullständig enighet med partiet de den s. k. hjälpen till jordbruket som behållit huvudet kallt och som är detta med all säkerhet förhållan- förstår, a t t de tillfälliga svårigheter- och valt ny ordförande.
som e t t led i arbetet det.
Häremot kan invändas, att det na måste lösas S RIKSDAGSREPRE- S E N T A N T E R har sagt adjö till hr är lättare att kritisera efteråt, när för det slutliga målet, inte genom att man sett d e olyckliga följderna, än slå in på en väg, som aldrig kan Lindman och tackat för den tid de till- Vi kunna väl hört Allmänna Valmansförbundet - men att vara, som det heter, » förslug ».
bära till detta mål.
Men Tidevarvet har hela tiden tagit alla vara överens om, att det är orik- nu vill de gå för sig själva.
DEN UNGE BARNAFADERN FRÅN avstånd från de vidtagna åtgärderna.
tigt och visar bristande organisa- VÄRNAMO har fått sin dom, livs- Kristidens alla missförhållanden bor- tionsförmåga och bristande ekono- tids straffarbete, och modern 3 månaders de ha givit oss en tillräcklig varning misk rättvisa, när som n u det finns fängelse.
Har samhället nu gjort allt vad för alltför mycket regleringar och överflöd a v livsmedel och produkter förordningar.
I stället är nu det en- å ena sidan och å andra sidan mil- det kan för unga föräldrar?
Hr O h l i n säger da, man kan f i n n a på för att hjälpa joner som svälta.
ET SKOLHYGIENISKA ARBETET upp det bedrövliga resultatet a t t utge visserligen, att vi i n t e få tänka på I Sverige har förlorat en av sina världsekonomin utan ska inskränka ivrigaste förkämpar med d:r C.
A. nya förordningar i samma anda.
Finns det då under nuvarande oss t i l l vårt lilla land.
Vi utgöra ljunggren s bortgång.
Hans bety- tryckta och därtill av politiken än likväl en del av det stora hela.
Och delse består framförallt i att han som mer tillkrånglade förhållanden, nå- varje tunnland åker, som brukas, ingen annan lyckats att intressera Sveri- gon möjlighet att finna en utväg?
Vi brukas för a t t frambringa skörd som ges lärarkår för hälsovårdsarbetet i sko- svara: ja.
Sv.
Dagbl.
säger, att in- skall bli t i l l föda åt levande män- lorna.
te ens från frihandelsdoktrinärt håll niskor eller djur, i n t e för att låsas in P I R A N D E L L O, DEN ITALIENSKE önskar man en avveckling av den nu i av staten för ändamålet särskilt DRAMATIKERN, blev årets Nobel- Vägen till det av alla hyllade protektionismen.
Och uppförda lagerhus.
pristagare.
Valet har i allmänhet hälsats professor Ohlin yttrar med anled- malet måste vara ett fritt varuutbyte med aktningsfullt bifall, men många skul- ning av hr Örnes föredrag i Västerås, emellan länderna i så stor utsträck- le ha föredragit den italienske historikern, att denne ser problemen väl mycket ning som möjligt.
Perrero, även känd för sin antifascistiska Frågan är nu: Hur skall vårt sven- från världsekonomins upphöjda syn- inställning.
punkt och att det vore » naivt » att s k a jordbruk för närvarande kunna DOUMERGUE I FRANKRIKE har avgått, sedan ra- tro, att världen snabbt skulle kun- h j ä l p a s?
H u r skall den aktuella jord- dikalsocialistiska partiet fällt hans för- na komma tillbaka till en liberal han- frågan kunna lösas?
Först och främst gäller det av- slag till författningsreform.
Detta gick delspolitik.
H r Ohlin erinrar också framförallt ut på att stärka regeringens om, att ett litet land är beroende av vecklingen av jordens skuldbörda.
stormakterna och att man ej stilla- Jordbrukskreditsakkunniga ha före- ställning gentemot deputeradekammaren och ämbetsmännen.
Regeringen skulle bl.
tigande kunnat åse, hur vårt lant- slagit en statens lånefond för dem, a. få rätt att upplösa kammaren utan se- bruk ruinerats genom de orimligt vilkas jord är intecknad mellan 50 SNUONFARNA DET.
KABINETTET natens hörande.
Mot sådana eftergifter f ö r den starka regeringsmaktens föresprå- kare, framförallt de fascistiska sfrömnin- garna, reste den samlade arbetarrörelsen motstånd.
Den nya regeringen består i stort sett av samma medlemmar som den gamla - men låga priserna.
Från pionjärarbete representant i regeringen kvar- står ävenledes.
NYSS FÖRRÄTTADE KOMMU- NALVALEN i England ha medfört en betydande seger för arbetarpartiet, som vunnit 741 mandat, medan de kon- servativa förlorat 594.
I London har ar- betarpartiet nu majoritet i 15 församlin- gar av 28 och kan i stort sett diktera listernas Londons kommunalpolitik.
TRE FJÄRDEDELAR AV DEN NYVALDA KONGRESSEN i U.
S.
A. har tagit ståndpunkt för Roosevelts återhämtningspolitik.
Likaså det övervä- gande flertalet av de nyvalda guvernörer- na; staterna.
Hans främsta motståndare, med senator Reeds från Pennsylvania i spetsen ha lidit nederlag.
Det största undantaget från demokraternas seger var Kalifornia, d i r Upton Sinclair besegra- des av de konservativa elementen.
ÖVER Veckovakten kommer i gång.
Detta med desto större år sedan tillät jag mig att i denna tid- ' skäl som man har anledning förmoda, att ning till besvarande uppställa frågan: regeringens avsikt är att på förslaget - Varför vägrar Sveriges kvinnor att föda efter vederbörlig kommittébehandling — framlägga en proposition i ämnet redan vid nästkommande riksdag.
Tidevarvet har under årens lopp av barn?
Vår födelsesiffra var då 16 och ä r nu 13,7.
Det viii säga att 1928 hade på tusen innevånare fötts 16 barn och 1933 hade denna siffra sjunkit till 13,7. olika anledning tagit upp hithörande frå- År 1928 var det av Sveriges städer en- gor t i l l behandling, Det kan d.?
ej und- dast en, nämligen Örebro, där de föddas vikas att mycket av vad som här kom- antal understeg de under året dödas.
mer att sägas är i annat eller liknande frånsett in och utflyttning hade sålunda sammanhang sagt förut, men ett så starkt en folkminskning ägt rum.
Förra Aret känslobetonat ämne som straff eller icke var det icke mindre än i fyra städer och straff för avbrytande måste, om bland dem Stockholm där detta samma av havandeskap man skall få någon rätsida på skett.
saken, ställas i n i ett större samman- Det svar jag då försökte ge på den uppställda frågan har jag ej anledning hang.
Låt oss utgå från det statistiskt klar- att ändra på.
Jag framhöll att varken Iagda faktum, att vi ha ett osedvanligt arbetslösheten eller därmed sammanhän- lågt barnantal i vårt land.
Detta med- gande nödtillstånd varit värre hos oss än för vissa praktiska konsekvenser av rätt andra oss närstående länder.
Propagan- så allvarlig natur.
Det hotar t. ex. ar- dan för barnreglering i Ny-Maltusianfik hetslöshet på lärarbanan och av brist på barn vill man stänga seminarierna för nästa års inträdessökande.
Professor Myrdal har nyligen pekat på allvarliga följder i många avseenden för samhället v i d fortgående f o l k m i n s k n i n g och sam- manställt bostadsfrågan med befolknings- i riktning har e j varit intensivare här än annorstädes.
Skulle det då vara så att vårt lands kvinnor äro mindre barnkära, mera egoistiska än andra länders?
Det är svårt att leda e t t sådant påstående i bevis.
En mer än trettiårig praktik, som (Forts. å sid.
4.)
Honorine Hermelin: Diktaturen är ett ont.
Vi känner diktatorn från den D e moderna diktaturerna får i någon ska republikens storhetstid.
Han mån fattbara linjer.
om man ser som för ett särskilt, utomordentligt värv dem, liksom den gamla diktaturen, som - att rädda staten ur fara - » togs från ett aktivt krigstillstånd som brett sig plogen » för att under några dagar, eller även över det civila livet.
Där förutsätts månader, men högst under ett halvt Ar då att alla står på sin plats i ledet, vän- äga en makt att befalla.
som upphävde da At samma håll, ständigt också inrik- all annan laglig myndighet - för att så tade på att upptäcka förrädare och u p p återvända till sin plog, till livet som van- spåra inre och yttre fiender.
Skillnaden lig människa.
Hans diktatorsämbete var är den gamla diktaturens korta varaktig- ett imperium, d. v. s. ett högsta militär- het mot den nutidas livslängd på obe- befäl och utmärktes därför av de honom stämd tid - tills det nya samhället är framförgående liktorerna.
skarprättarna befästat, som i Sovjetunionen, eller för med fasces, spöknippen omlindade med alltid, » i tusen år », som i den svarta eller rep och med bilan instucken - halshugg- bruna diktaturens länder.
ningsbilan.
Liktorerna förkroppsligade Det är att märka, att dessa svarta och » ståndrätten », som följt den högste mili- bruna diktaturer har en » parlamentarisk » täre befälhavaren i alla tider och hos sida, eller snarare en parlamentarisk he- alla folk: rätten att på stället låta binda, gynnelse.
De har börjat som ett parti och deras ledare kan till en viss grad i hudflänga, avrätta.
till samhällsansvar.
chefen hur utbytts mot centrum- politikern Flandin.
Herriot, radikalsocia- DE (Forts. å sid.
4.)
problemet.
Att denna senare fråga blir morgondagens storpolitiska diskussions- ämne torde vara ställt utom allt tvivel.
Det är redan i många ar som Sverige haft praktiskt taget världens lägsta fö- delsesiffror, och det är märkvärdigt att den allmänna diskussionen så litet sys- selsatt sig med detta problem.
För fem ovember 1934 firar Morgonbris, Socialdemokratiska Kvin- noförbunds tidning, sitt trettioårsjubileum.
Detta ger anledning till en blick tillbaka på ett avsnitt av de svenska kvinnornas frigörelsekamp, som ä r både betydelse- fullt och p~ många sätt uppbyggligt.
Den N Sveriges och mycket annat s o m är svårt.
Det var Kvinnornas Fackförbund som från början utgav Morgonbris och dess första redaktör var fru Anna Sterky.
Varje ord och varje bild från de första åren visar oss vilken lång tid som i själ- va verket förflutit sedan dess — - det litet gammalmodigt klingande namnet Mor- — - arbeterskornas tidning.
den Vi räknar med att ståndrätt endast till- symboliska vinjetten: en bararmad kvin- hör det aktiva krigstillståndet och även na med svallande hår som skådar ut mot då ar begränsad till den militära zonen.
ma — när Morgonbris förutvarande re- ett stort och brusande tidshav.
Men så När emellertid det aktiva krigstillståndet daktörer berätta om sina samlade erfa- mycket märkligare är det att ännu av den med sin ståndrätt breder sig även över renheter.
Många drag av det sanna pion- första redaktören f r u Sterkys egen mun den civila världen och det civila livet inom järarbetet träda d &amp; fram, den sortens ar- kunna få höra hur det gick till från bör- ett större eller mindre befolkningsområ- de, kallar vi detta för belägringstillstånd.
hete, som kräver både hjärna och hjärta, jan.
stolta svenska arbetarrörelsen rymmer också sin särskilda kvinnohistoria.
Och det är inför några sidor av denna man stannar - som inför ett spännande dra- gonbris vanlig ordning ha natt fram till stats- ministerposten.
Och det kan vara riks- dagen som genom » fullmaktslagar » gett honom rätt att under en viss begränsad tid begagna alla medel att avvända ett ont, som hotar eller tär på statens be- stånd.
Men den diktatoriska makten vi- lar icke p &amp; dessa fullmaktslagar utan pa kropp och själ vältalighet.
övertygelse Man måste börja, säger f r u Sterky, Detta var vad som hände under den ro- den privata militära makt - » stridsknip- och eftertanke likaväl som kvicka hän- man känner, nu måste något göras merska diktaturen - och symboliskt var pen », » stormavdelningar » - som uppam- — — - — der och fötter Ty de verkliga pionjä- och man kan inte göra någonting bättre därför att liktorernas antal framför en mats och fostrats till trohet under för- rerna måste nog vara lika mycket orga- I än att arbeta för de idéer man tror på.
diktator var 24, medan annars även den beredelsetiden.
Och det tir å andra si- nisatörer som kroppsarbeterskor, spring- Kvinnornas Fackförbund kom till år 1901, högsta militära befälhavare endast före- dan att märka, att i fascistiska och nazis- träddes av 12.
(Forts. å sid.
2.)
flickor, skriftställare och agitatorer -
Reaktionen går till angrepp.
Från pionjär- Sollentuna kommunalfullmöbiges attack mot gifta lärarinnor.
D e n 1 7 N o v.
1954.
Vapenstille- ståndsdagen en appell.
Mitt i en rustningshets av enastå- ende dimensioner h a r vapenstille- ståndsdagen d e n I I november be- g å t t s under sedvanliga former.
Med två minuters tystnad eller på a n n a t högtidligt sätt h a människorna ut- tryckt sin tacksamhet över freden.
Ändå h a r d e t väl aldrig varit så uppenbart som just nu, h u r man slar- vat bort och förfuskat den freds- önskan, s o m 1918 och åren närmast efter k ä n d e sig beredd att för all framtid omöjliggöra krigen.
Den po- litiska atmosfären ä r laddad, allians- strävandena mellan makterna p å g å precis som före världskrigets utbrott och kapprustningarna ä r o uppenbara för alla.
Att d e t inte endast ä r revansch- tankar, som varit avgörande visas av att också d e neutrala länderna göra sitt bästa a t t följa m e d i k a p p r u s t - ningarna.
Regeringens förberedelser för anskaffandet a v m e d e l t u n g a bombflygplan till ett antal av - för- slagsvis - 14, ä r ett a v de senaste tecknen från v å r egen horisont p å vart utvecklingen pekar.
Det ä r mot d e n n a bakgrund betydelsefullt a t t kunna fastslå en och a n n a n positiv å t g ä r d till rustningarnas begräns- ning, s o m samtidigt bebådas.
I sitt tal på fredsfesten i Stock- holm i s ö n d a g s underströk statsrå- d e t Undén en a v d e få anledningar till hoppfullhet på detta område, som just nu kan skönjas, nämligen de framsteg som frågan o m kontroll a v export och produktion a v krigsma- terial gjort på sista tiden.
Svenska regeringens bidrag till f r å g a n s lös- ning skulle bestå i ett förslag till nästa å r s riksdag o m kontroll över den svenska tillverkningen a v krigs- material.
Under förutsättning a t t man g å r in för en effektiv lagstift- ning och inte g e r med ena handen för att ta med den andra, ä r denna utsikt glädjande.
Men d e t gäller att hålla den poli- tiska linjen obruten, för att på mest effektiva sätt utnyttja fredsönskan hos folkens d j u p a led.
De motsätt- ningar mellan lära och leverne som Sollentuna är en kommun med c:a 15,000 invånare och belägen 1 mil norr om Stockholm.
Dess kommunalfull- mäktige beslöto den 17 okt.
1933, att de dyrortstillägg, som utgått till kommunens befattningshavare sedan 1930, också skul- le utgå under år 1934.
I november samma år hölls emellertid ett nytt sammanträde, varvid högeroppo- sitionens ledare, riksdagsman R. Lund- qvist.
Rotebro, säkerligen förut känd av Tidevarvet.
: läsare, framlade ett nytt lö- neförslag, vilket också antogs.
Enligt detta bestämdes, att dyrortstill- lägget i Sollentuna icke skulle ar 1934 utgå till kommunens gifta befattningsha- vare, da bägge makarna hade stadigva- rande anställning och vardera härigenom hade högre inkomst i i i 2,000 kr.
Till för- sörjningsplikter, studieskulder m. ni.
togs i detta fall ingen hänsyn.
En lärare i Sollentuna, vars hustru har stadigvarande anställning utom hemmet och med inkomst över 2,000 kr., f a r sa- ledes innevarande år en minskning i lön - om han är ordinarie och i första lö- negraden - 300 kr.
; i fjärde lönegraden 525 kr.
pr år.
En gift lärarinna erhåller, för det fall att hennes man ej är arbets- lös hela året, motsvarande avdrag på sin Iiin, c:a 100 kr.
lägre.
I kommunens budget betyder dessa av- drag mycket litet.
Men majoriteten bland fullmäktige har dock ansett det lämpligt, att samtidigt som kommunen sparar in en slant, giva en prickning och Iöneredu- cering a t de lärarinnor, som vid gifter- är nog oförsynta att hehålla en för vilken de utbildats.
Dito åt re, som vid giftermål är nog oför- a att välja en hustru, som har eget förvärvsarbete.
Lärare, som inte har vilja eller förmåga att förmå hustrun taga avsked.
Det bör understrykas, att det inte bara lir sparsamhetsivrarna på högerkanten, som finna förslaget ovan gott och rättfärdigt.
Åtskilliga ledande socialdemokrater ha hjälpt förslaget ige- mål nom.
Reaktionen gör landvinningar djupt ned.
De nio lärare och lärarinnor, som be- rördes av beslutet i lönefrågan, ha över- klagat detsamma.
Nyligen har Iänssty- relsens utslag fallit.
Beslutet ifråga har upphävt,, da det innehar en kränkning av enskild rätt Utslaget kommer säkerligen att över- klagas av kommunalfullmäktige, då man önskar prejudikat på att en kommun skall ha rätt att jonglera med sitt eget löne- tillägg efter behag och utdela det efter sitt godtycke.
Denna höst har man försökt pröva en ny väg i denna fråga.
För ej länge se- dan beslöt skolstyrelsen, som i Sollen- tuna uteslutande består av socialdemokra- ter, att (med 5 röster mot 2) föreslå t i l l kommunalnämnden, att därest både man- nen och hustrun vore anställda i kom- munens tjänst, endast taga lönetillägget frun hustrun.
- En rar uppmjukning av bestämmelsen från reaktionens sida.
H.
R.
" Ungkarl får lön för barna- flock sam han ej kar. "
U n d e r denna rubrik refererade här- om dagen en Göteborgstidning det föredrag som fru Margarete Bonnevie, Oslo, höll härstädes den 8 nov.
om » l i k a lon och familjeförsörjning ».
Det sakrika och av levande känsla burna föredraget des av doc. Greta Hedin, som framhöll att denna fråga hos oss ä r obetydligt diskuterad och att den i den mån den varit uppe.
nämligen i form av förslag om familjetillägg å lönen.
ej accepterats.
Men lön måste betalas efter arbete, vad den sedan användes till är vederböran- des ensak.
Den form förslaget fatt i Norge, nämligen som försäkring i stäl- let för tillägg, löser givetvis en d härvidlag präglat regeringens hand- lingssätt måste v a r a till största ska- d a för d e möjligheter till opinions- bildning i positiv riktning, som m a n väl ä n d å v å g a r t r o på.
Högtidlig- hållandet a v vapenstilleståndsdagen b ö r i varje fall för v å r t vidkomman- d e vara mera än en tom gest.
arbete.
.
.
(Forts. fr. sid.
1.)
en organisation till största delen bestå- ende av sömmerskor.
Det var en varm känsla äns a för or kvinnorna som låg bakom hos dem som arbetade för organisationen.
Och det var nödvändigt att söka skaffa kvinnorna bättre arbetsvillkor.
Jag har själv arbetat med nålen, säger fru Ster- ky - med sin fina danska brytning - och jag vet hur det var.
Det var många duktiga framstående kvinnor med i or- ganisationsarbetet, låt oss bara nämna ett namn som Kata Dalström.
Männen hade från början inte velat ha kvinnor- na med i sina fackorganisationer men så småningom kom vi så långt att vi kun- de plocka in kvinnorna där de skulle va- ra.
1909 uppliiites Kvinnornas Fackför- bund och kvinnorna fördelades efter sina yrken på resp. manliga fackförbund.
Det berättas också - av dem, som då att det först var Anna Sterky, var med som kom fram med tanken på en kvin- nornas egen tidning.
Och nar så dess första nummer utkom i november 1904 var det en kolossal händelse - något alldeles nytt med denna kvinnornas egen tidning.
Man började förstås med två tomma händer.
Men där samarbetade kvinnor från alla håll.
- Varje söndag gick vi på en bestämd tid till Ellen Key, som då bodde på Valhallavägen, berättar fru Sterky, för att be henne om artiklar och föredrag.
som vi också fick.
Och det var Signe Svensson - nuvarande fru Vessman -- Anna Lindhagen, Anna Jo- hansson-Visborg, Ruth Gustafsson och Ann Margret Holmgren, Anna Bugge Wicksell och många, många andra.
- - Fru Sterky slutade sitt redaktörsskap 1908 och efterträddes av fru Ruth Gus- tafsson.
som efter ett Ars tid i sin tur av- righeter.
Doc. Hedin betonade önskvärd- löstes av fröken Anna Lindhagen.
- Mor- heten av att denna tanke föres fram även gonbris gamla nummer ge verkligen en hos oss.
ganska bra historik, säger fröken Lind- En kort diskussion följde på föredra- hagen.
när Tidevarvets medarbetare sö- get varvid bl.
a. fröken Karin Cardell an- förde » att mannen i flertalet yrken i sin ' ker upp henne.
De äro ett dokument, egenskap av man har mera betalt än där man kan följa kvinnosaken - och kvinnan - oavsett om han har familj ett bevis på att centralstyrelsen i Social- eller ej.
Det blir därför ofta så, att hans demokratiska Kvinnoförbundet alltid stod högre lön utgår å t obefintlig hustru och på kvinnosakens sida.
T y det var aldrig ofödda barn.
Detta är en orättvisa.
Man beskärmar sig över den sjunkande nati- svårt att få centralstyrelsen med på re- viteten, men gör ej något däremot och digerandet i kvinnosakens tecken.
- Och ägnar ej en tanke åt att löna dem som fröken Lindhagen bläddrar i de årgångar taga på sig föräldraskapets börda ».
hon närmast bär ansvaret för, 1911 — 1915 Inbjudare till mötet voro Föreningen - där det vimlar av artiklar mot särlag- Frisinnande Kvinnor, Göteborgsavdelnin- stiftning för kvinnor, för änkepensione- gen av Svenska Kvinnors Vänsterförbund samt Centralkommittén för Kvinnoorgani- ring.
mot reglementering, för ny barna- sationen.
J.
G. vårdslagstiftning.
Men också stark f r e d - agitation och - efter krigsutbrottet - olika initiativ till hjälp åt krigets offer.
Artiklar representativa för tidningens he- la inställning.
Efter fröken Lindhagen kom fru Julia Ström-Olsson till redaktörsposten och ef- ter henne återinträdde fru Ruth Gustafs- son för 3 Ar.
Fru Ström-Olsson har själv uttalat sig för Tidevarvet om sin verk- samhet på Morgonbris.
,.
.
,,.
.
,,.
D T A.
R V Hagar Olsson: Gunnar Ekelöf: Under uppenbarels- sernas tyngd.
Sång för att döva smärtan.
G unnar Ekelöf framträder denna höst med sin andra diktsamling, Dedi- kation.
Jag fastslår detta, inte för att ge en upplysning i största allmänhet, utan för att uppmärksamgöra en och annan på a t t något för framtiden betydelsefullt har hänt.
inte sedan Edith Södergran slöt sina ögon har en svensk diktare fram- trätt, kring vars huvud man så tydligt kunde urskilja en gloria av Ijus.
En tör- nekrona och en gloria av ljus.
Gunnar Ekelöfs bildspråk ä r tydligen rätt märkbart Påverkat av den franska surrealismen, som han för övrigt i en Ii-,, ett ont.
Diktaturen är sid. dessa tiska länder partiets speciella grund av ett brott, som tydligt beskrivits trupper kunnat sammansmälta med - el- och kännetecknats genom en förut befint- ler från början varit ett med - den or- lig lagparagraf., dinarie militarismen.
Detta glöms van- Diktaturen upphäver överallt denna ligtvis då man bedömer det hastiga och fordran.
Misstankar, rykten och avsikter till stranden, mumlande i vinden, » oblodiga » genomförandet av den fascis- är nog för en dom, utfärdad av särskilda bortom minnenas och drömbildernas tro- Gå till strandens stenar med din tisk-nazistiska revolutionen i jämförelse domstolar, från vilka ingen vädjan gives, piskt glödande urskogsvärld, öppnar sig ångest.
med den bolsjevikiska.
Denna senare eller en ståndrätt, tillämpad av diktatorn en konungslig väg: Ser du, där ä r havet, här ä r landet: fann ju hela den gamla militära makten, själv eller — vad värre är av dikta- livets tunga kungsväg mot en framtid Verkligheten!
Du kan röra den med han- d. v. s. allt utbildat befäl, som motstån- turens underhuggare, dessa förordnade då enkelheten evigt skall bli vår.
den.
dare och hastigt nog som ledare i en eller självtagna redskap för dess utom- Denna väg är profetians.
Det är den allestädesnärvarande profetian - om en Lyft en sten från världens tunga hjärta, överallt uppflammande tsaristisk reaktion ordentliga makt, som ute i de vida jakt- och en från alla sidor inträngande främ- markerna tillämpa dess rätt att binda, tid som skall komma, en världsförvand- Väg den i d i n hand och låt den falla.
Lyft en sten och kasta den i vattnet.
mande invasion.
hudflänga och döda.
ling som skall inträda, en försoning som Låt ett livlöst minne sjunka ner i glöm- tåndrätten ör och förblir diktaturens är man talar om den franska revolu- skall äga rum det är denna profetia ska ...
att fängsla, hudflänga N ä r man betydelse för principen om och den ockulta visshet den gömmer, som skänker Ekelöfs dikt dess levande kraft, Ser du nu att stranden var ett radband, och avrätta.
även på grund av blotta allas likhet inför lag och domstol, vet vi träden böner, eller borde veta — att vi misstankar.
utan rannsakning och dom.
svenskar dess överväldigande Ijus- och glädjekraft.
Det ä r den som öppnar värIdarna och Be om grönska, l i v och glädje, sten för eller efter domslut av särskilda för ända- härutinnan har en tradition, en laghisto- sten: målet inriittade domstolar.
Jag citerar ria, som går mer än 400 år tillbaka före later deras innehåll framträda i menings- Gå — Ståndrätten är — - — ten antologi presenterat för svensk all- mänhet.
I åtskilliga av hans dikter kan fulla bilder.
Det är också den som öpp- I din mun skall sånger växa, starkare ä n för Italiens räkning, eftersom jag hän- den franska revolutionens tid.
Den sven- delsevis har tillgång till den ordagranna ska landslagens - från 1350 - konunga- man också spåra samma svaghet som nar den ekelöfska stilens konstfullt utsi- vinden, vidlåder det mesta av surrealismens al- rade skrin och låter de enklaste orden, Och din själ skall bära känslor, djupare formuleringen, ur den lag till skydd för ed att Dingen fattig eller rik på något författningen, enligt vilken särskilda stat- sätt fördärva — — utan att han är någonting irriterande och i viss de konstlösaste satserna träda fram i kla- ster än lyckan.
mån frånstötande som man gärna vill be- ra dagens Ijus.
När profetians ande har Du skall stilla stormarna i världens l i g a kommisssioner kan döma till depor- lagligen försvunnen som lag och rikets tation och tvångsarbete (Lipariska öar- rätt säga » fick ju i något omskriven form teckna med det franska ordet voulu.
Men honom, då sjunger han om den årstid då hjärta.
detta beräknande element, från vilket en stenarna skall blomma och ögonen skall DU skall fläta blixtarna till enkla kransar.
na): drabbas kunna de, säger lagen, sin plats i 1719 års regeringsform, värl- underlig kall vällust utgår, är hos Ekelöf släckas i jorden men öppnas i tidlösheten.
Och när alla stenars tyngd och död är » som av d ' ' allmänna ryktet utpekas d- dens äldsta skrivna grundlag i modem som farliga för statsordningen » eller mening.
Och i vår nu gällande regerings- den av hans livsstil betingade nyckeln till han sjunger om en början och ett slut, sonad » som begått eller visat s i g ha för avsikt form står fortfarande nästan samma ord, en värld av tung och mognad skönhet.
om de stora undermeningarnas frö och Skall du gå befriad till ditt rika lugn.
att begå handlingar, ägnade att rubba med några tillägg: » — ingens fred i dess Det faller inte tillbaka på sin egen tom- dödens omloppstid, och om vissheten att (Ur Dedikation.)
ingen från ort statens nationella, sociala eller ekonomi- hus störa eller störa låta het: det bottnar hos honom i en lidelse- allting skall mynna ut i vägens frid: ska institutioner - - — ».
Liknande till annan förvisa ingens samvete tvin- fullt upplevd önskan a t t skapa en ny jäm- blir att glömmas då, och där det utom en permanent utställning lagar eller förordningar eller praxis skall ga eller tvinga låta — ».
Och slutligen: vikt mellan innehåll och uttryck, att ska- att äntligen forvandias till sig själv av samtliga socialdemokratiska tidningar återfinnas i alla diktatoriskt styrda Iän- » konungen Iåte envar bliva dömd av den pa ett sprak av den universella art som i Sverige finnes en mängd affischer och der.
hans beundrade mästare Rimbaud drömde och gömmas som ett stelnat leende domstol varunder han rätteligen hörer teckningar, som effektfullt framträda mot om: » detta sprak skall bli ett själens i glädjens breda väg.
Man kan med rätt säga att härmed ett och lyder ». — Detta sista är ett samman- blodigt streck som ett blodigt hån är drag av en punkt i regeringsformen från Sång för att leva bättre, Silversång, väggarnas moderna färger.
språk till själen, det skall innehålla allt, Här ha tidningens båda senaste redak- draget över vad som ansetts vara den dofter, ljud, färger för tanken som gri- Sång för att döva smärtan - det är dik- 1772. som var riktad mot den föregåen- per tanken och drar den med sig ».
En ter inför vilka man stannar, gripen av törer, fru Signe Vessman, 1919 — 1931, väsentliga och förblivande vinsten av de tidens, frihetstidens, politiska domsto- dikt som Fossil inskrift (tillägnad Carl deras nakna smärta, deras tunga, rika.
och sedan 1920 ordf. i Sverges social- franska revolutionen - för hela väster- lar och deras hårda, hämndlystna, ofta Fredrik Hill), så sällsamt suggestiv i sin ljusfyllda glädje.
Kanske kan den sist- demokratiska kvinnoförbund, samt fröken landet intill det tsaristiska Ryssland: allas blodiga domar.
Den lydde där så: » Alla äktromantiska urtidsmagi, ä r ett prakt- nämnda dikten, med sina ord och sin Kaj Andersson, sedan 1931 redaktör för likhet inför lag, d. v. s. alla ställda inför kommissioner - - med domsrätt, eller tidningen, sina arbetsrum.
fullt exempel på vad som kan vinnas på rytm, också på denna plats tala till ett samma lagar och samma domstolar, och extraordinarie domtolar, vare sig till- Utvecklingen inom organisationsarbe- ingen dom fälld eller verkställd utom på, denna väg.
.
Man kunde nämna åtskilliga hjärta.
satta av Konung eller Ständer, äro hä- tet, påminner fru Vessman, var ju den- andra: Medeltida miniatyr, Höstsejd, Så sjunger den som står inför livet och danefter avskaffade, såsom befordrings- att medan den fackliga och socialdemo-!
Här finns artistisk egenart döden » obeväpnad, därför osårbar ».
% Triptyk .. kratiska rörelsen bland kvinnorna från verklighetens mark!
Det ä r inte så många medel till envälde och tyranni ».
och förtätad själslig verklighet.
Levande h a r i diktens hävder de hängivna sjungit, Låt oss ett ögonblick eftertänksamt början sammanföll — Morgonbris gick år senare, som H.
S.
B. infört faktiska visioner, syner, bilder f å n g a d e med som tyst skrider fram mot sitt mål: det dröja vid dessa gamla eller nyare ord: då ut över hela landet i en upplaga av sopnedkast i sina nyaste hus.
drömmens nät i ögats insjös.
En insjö, frigjorda livet.
- ingen fattig eller rik fördärva - in- 10 — 12,000 ex. - bildades år 1908 vid Till slut kan jag inte underlåta att lika spegelblank som outgrundlig!
Med omläggningen av Morgonhris 1931 gens samvete tvinga - inga extraordi- Men denna diktsamlings tyngd och vär- nämna att Dedikation, i motsats till de en demokratiska stor kongress kvinnornas i Stockholm arbetsutskott de social- ville man framförallt söka en form för att narie domstolar.
- För ens inre syn blir d e synes mig dock ligga på annat hall.
flesta diktsamlingar, går ut i världen i u r vilket sedan år 1920 socialdemokra- nå ut över den egna förbundsmässiga det så småningom klart vad sådan lag När man läser dikterna i bokens sista av- en dräkt som motsvarar dess inre.
Säl- ringen, och komma åt vidare kretsar.
Det och lags anda verkligen innebär och vad delningar, Förnyelse och Befrielse, då för- lan får man se ett bokomslag av denna ' tiska 1909 kvinnoförbundet upplöstes Kvinnornas organiserades.
fackförbund är, förklarar redaktör Kaj Andersson, det är diktaturen släpper lös.
- Avund, står man att bortom visionernas värld, finhet.
i sin första form sedan arbetade den framförallt erfarenheterna från filmen, intriger, förtal, lust till annans egendom fackliga och den politiska rörelsen även som vi därvid velat omsätta - dess ka- eller annans plats, tyranni och despoti, » — Minnen från mina år som Morgon- regeringens bildande på hösten 1917.
Vi bland kvinnorna inom var sina organisa- raktär återfinnes i det vita papperet och hat och sadism, nog finns det i varje bris ' redaktör - ja, de är tunga och kände, att nu skulle det i alla fall inte tioner.
De socialdemokratiska kvinno- bilden.
F.
ö. uppbäres tidningen samti- samhälle, i varje mänskligt samfund eller mörka och inga glädjens blomster om- bli värre dag för dag.
Och jag minns klubbarna arbetade aktivt med socialis- digt av en viss praktiskt verksamhet på organisation.
Men en gräns är given för ger dem.
Ty vi arbetade, och, jag har hur jag i det följande novemhernumret tisk agitation och många stora sociala olika områden, tandvårdspropaganda, dess makt, om ock en grov gräns, då rätt säga der, kämpade, på vart sätt hela av Morgonbris på första sidan återgav en frågor, som varit aktuella under årens fruktpropaganda, arbete för bostadsfrå- grundlagen bjuder att laga dom skall gå tiden i krigets skugga.
Kriget låg den reproduktion av den vackra skulpturen lopp, och samma arbete har förts i Mor- gan, för semesterresor o. s. v. Och vår före allt fördärvande till » liv, ära, per- gången över all ens dagliga gärning som » Pärlan » - men jag döpte om den till gonbris, Frågor sådana som mannens erfarenhet är, slutar redaktör Anderson.
sonlig frihet och välfärd,.
Faller denna där att det f i n n s stora andliga krafter ute gräns, som sker då diktaturen bryter alla e n frå, ond och tung massa, som man Gryning.
Dock, det skulle dröja ännu målsmanskap, nattarbetsfrågan inte kunde skaka av sig, vad man så än precis ett år till nästa november innan tidningen gick emot särlagstiftningen mot i bygderna, som lockas fram till aktivitet skrankor, då får sådant grums och gift i tänkte på eller företog sig.
Den första » freden » kom.
Men vi var relativt unga kvinnor med mycket starkt allvar mo- på så många olika fält.
samhällslivet möjlighet att knyta an vid Den socialdemokratiska kvinnorörelsen samhällsmakten.
Och vilken samhälls- ljusglimten - jag minns den så väl - då och vi levde på vår tro, att detta krig derskapsförsäkring och många andra frå- gor behandlades i sakliga och upplysande har vuxit och dess tidning har blivit er- makt!
- Diktaturen är mäktig att tränga över tillvaron i värt lilla land (som ju var det sista ...
dock inte var » med »), kom ' med den Ett är visst, emellertid, och det är det- artiklar, med kvinnornas politiska och känd och uppskattad i många läger.
Den in på alla områden, och mest omfångsrikt Edénska Iiheral-socialistiska koalitions- ta: nutidens ungdom kan aldrig förstå socialistiska fostran som främsta mål.
har väl inte längre pionjärernas prövnin- fungerar den genom sina underhuggare, oss när vi nu talar om för den, att vi Likaså fackförenings- och rena riksdags- gar att bära.
Men i stället står den in- stora och små.
- Förtalet blir angiveri, under dessa år aldrig kunde helt glädjas frågor.
Och rösträttsrörelsen!
De social- för det prov, som tiden alltid ställer på kampen om platserna blir en kamp om åt livet, åt en vårkväll eller en solned- demokratiska kvinnorna voro med i röst- en erkänd rörelse - att verkligen ge- » bytet », hatet och sadismen far statlig gång därför, att vi ständigt måste tänka rättsföreningarna och dessutom agitera- nomtränga politik och samfundsliv med sanktion om det riktas mot » förrädare » på allt det röda unga hjärteblod som off- des det i klubbarna.
När rösträtten ge- sina från början klart fattade idéer - eller mot det uppväxande släktet, som rades och alltjämt offrades och rann bort nomfördes bildades en mängd nya klub- utan att vika för stelnande formers Över- skall » fostras » utan sentimentalitet.
Men när man påkallar diktaturen till intet.
- Måtte den aldrig komma att bar och tidningens upplaga steg.
makt.
C.
H. särskilt den nazistiska - är det under- förstå oss. » Fru Vessman berör en liten detalj.
Julia Ström Olsson.
Kata Dalström, som ivrigt deltog i tid- - — — det skönt — —.
— — — — — 2 nya volymer i serien.
DAGENS ANSIKTE Albert Grzesinski - ningens arbete för bostadsfrågans lös- Låt oss nu till sist göra ett besök i ning, hade bl.
a. föreslagit sopnedkast.
tidningens egna lokaler, de modernt in- Då skrev någon och sade, att hon kunde redda rummen vid Västmannagatan 2, väl åtminstone försöka att hålla sig på I KAMP FÖR DEN TYSKA Läraren v i d Köpenhamns konserva- Malcolm Muggeridge ger REPUBLIKEN I torium, opera, o c h balettskola, fru Elevavdelning Korta kurser: DAGMAR BOR UP kurser i Solfège i Stockholm d e n nov.
8 4 9 lektioner.
Lektionerna äga rum i den i i nov.
stora Foyer, genom kansliet, samt Anmälningar mottagas av fru o. Teaterns kansli, Referenser: Operachefen John Forsell, Professor Sven eget när rom Telefon 62 51 under
Jordbruks- hjälpens av- veckling.
(Forts. fr. sid.
1.)
och 75 % av taxeringsvärdet.
Låt staten i stället övertaga den jord, som ä r belånad mellan dessa (50 à 75 %) och utlämna den enligt ärft- lig och förytterlig besittningsrätt mot årlig avgäld (åborätt) till bru- karen.
Det blev billigare för sam- hället och säkrare för alla parter.
Det kapital, vars årliga ränta vore jämförlig med den avgäld brukaren =förra ägaren skulle erlägga till staten, behövde aldrig utbetalas an- nat än i form av revers.
Beträffan- de den återstående fjärdedelen av jordbrukare, som ha sin jord inteck- nad över 75 %, hörde vi, att exper- ter grubbla över deras lånefråga.
De kunna grubbla så länge.
Får staten några medel tillgängliga, kan den väl ta hand om den jorden också, om inte annat inropa den på exekutiv auktion.
Och sedan förfara med den på samma sätt.
I stället för att till- lämpa arrendeinstitutionen.
Därefter kommer den u n d r a f r å - gan: Hur avveckla den nuvarande s.k. pris- och inköpsregleringen å jordbruksprodukter?
Det är klart, att även om jordens tyngsta skuld- börda bortfaller, kan man ej från ena stunden till den andra ta bort den stora apparat, man nu med möda byggt upp och där alla sitta intres- serade.
Den måste så småningom borttagas.
Lika visst som skuld- bördan ä r den egentliga orsaken till jordbrukets obestånd, lika visst är, att varje land ä r beroende av för- hållandena i övriga länder.
Det ä r detta man har att ta hänsyn till, ehu- Med borgars ko- Abortfrågan .. Ian vid Fogelstad.
D Falberg-Brekkan, Reykjavik, Island; frök- ligt nog mest som bot mot avundsam, inproduktiv kamp mellan olika intressen.
ller mun ser mot Sovjet och grips av beundran och avund inför dess väldiga gemensamma uppbyggnadsarbete på ny grund.
Om något är värt att be- undra så är det detta, att man där ej väntade med förnyelsearbetet - väntade tills motståndet först var övervunnet, tills inbördeskriget var slut, tills man hade råd, tills diktaturens skede kunde avveck- las!
Utan man lät ögonblickligen den nya andan få luft under vingarna, den anda, som kunde uttryckas i Carlyle ' s ord: » allt arbete ä r ädelt - arbete allena är ädelt ».
Den har fört män och kvin- nor, unga och gamla.
dygdiga och odyg- E.
ru jordbrukets motståndskraft givet- vis blir betydligt större och mera tänjbart, om jorden befrias från skul- (Forts. fr. sid.
1.)
der.
Låt oss f å en plan på tre eller fem år, som avvecklar skuldbördan nästan dagligen medfört samtal över des- och » jordbrukshjälpen » d.v.s. pris- sa frågor med kvinnor ur alla samhälls- eltagarantalet vid årets fyra kurser lager och arbetsområden har givit mig stödet.
I gengäld få vi finna oss i på Kvinnliga Medborgarskolan vid den uppfattningen, att det är i ett mindre att under dessa år i viss mån höja våra jordbrukstullar, vilka dock år- Fogelstad, vårkurs, fortsättningskurs, antal fall som kvinnan revolterar mot ett ligen efter uppgjord skala sänkas sommar- och höstkurs, har uppvisat de havandeskap av denna anledning.
Hen- och efter den bestämda tidsperioden största siffrorna hittills i skolans historia, nes skäl i så fall synes mig i stället ligga automatiskt återgå till nuvarande nämligen sammanlagt 92 deltagare.
dels på det rent ekonomiska området, dels V i införa härnedan namnen på delta- vara betingade av vissa psykologiska ståndpunkt.
Det ä r bedrövligt att garna i 1934 års kurser.
nödgas, även om blott tillfälligt, till- faktorer.
gripa ett så förkastligt medel som Vi ha visserligen efter årtiondens ut- Vårkursen: tullar, men i själva verket är det en- redningar och spänd väntan fått i n prin- Fröknarna Ebba Bergendahl, Stock- dast skenbart.
Vårt nuvarande pro- cipen om samhällets skyldighet till mödra- tektionistiska system är blott en an- h o l m; Carin E i r i t z, Skutskär; Dagmar hjälp i vår lagstiftning.
Men mer än prin- nan form av tullar och en befrielse H e r m a n s o n, Julita; Anna Lisa H o l m, cip är det knappast.
Vår formalistiska därifrån kan troligen endast ske ge- Stockholm; Karin Jansson, Stockholm; fru och byråkratiska läggning har också en nom att nämna saken vid dess rätta Astrid Kristensson, Stockholm; fröken stor förmåga att göra det lilla det kun- Nilsson, Stockholm; fru Margrethe namn och därefter avveckla den som Aina de bli ännu mindre.
Jag framhöll vidare Röed, Bergen, Norge; fröknarna Annikki sådan.
hur liten spontan glädje över att ett barn R e i j o n e n, Helsingfors, Finland; Jenny Sedan f å vi se, om inte jord- skall födas som möter framför allt den bruket kan bära sig.
I annat fall Östberg, Stockholm; Sally Porath, Stock- unga modern.
Sådant synes vara prin- blir det att inrikta d. s. k. jordbruks- holm; Agda Lundstedt, Stockholm; Alice sessor och deras närstdende förbehållet.
hjälpen, inte så att staten hopar pro- Henriksson, Norrköping.
Händelser sådana som i Värnamo och dukterna i sin hand (vår tid ä r yster Fortsättningskursen: andra barnamord vittna om de stackars på att koncentrera) utan i stället sö- unga föräldrarnes vett- och rådlöshet, som Fröken Hedvig Brusewitz, Göteborg; ker förmedla och sprida dem till de driver dem rakt i n i fördärvet.
Man kan fru Hannie Friedner, Stockholm; fröknar- behövande.
Felet ligger e j i överpro- ej komma ifrån att samhället bär skulden duktion utan i bristande organisation n a Elna F e r n s t r ö m, S k o g s t o r p; A g n e t a för många av dessa upprörande händel- och fördelning även ekonomiskt.
Gustafson, Stockholm; Signild Hegardt, ser.
Anny Henrikson, Jönköping; Kunde Nationernas Förbund åstad- Söderhamn; Det uppsägningshot från arbetet, som komma ett fritt varuutbyte länderna Barbro Hermelin, Gripenberg; Malla An- ständigt svävar över kvinnans huvud om dersdotter, Julita; Elsa Holm, Gävle; Gun emellan vore också freden mera be- havandeskap inträder, vare sig hon är tryggande än genom nedrustnings- Holm, Gävle; Anna Israelsson, Ålberga; gift eller icke, spelar en allt större och Alfhild Norberg, E s k i l s t u n a; G u l l a N o r - eller upprustningskonferenser.
större roll i många kvinnors barnskräck.
Härmed är sagt: vår kritik över ling, Borås; fru Hedvig Peterson, Julita; Gång p i gång står man också inför för- vad som blivit gjort ä r e j för att fröknarna Märta Sandquist, Jönköping; tvivlade situationer.
En kvinna har ar- klandra d. s. k. jordbrukshjälpen, Alma Svensson, Oxelösund; Maja Åkes- bete och försörjningsplikt, mannen - bar- utan därför att vi tro på en annan s o n, Jönköping; Lydia Åkesson, H u l t s - nafadern - är i stället arbetslös - men framkomlig väg, som inte bara skulle f r e d; Harriet Freijer, Sala.
bli en tillfällig hjälp utan till lösning Mindus, Djursholm; fröknarna Marianne av jordfrågans aktuella spörsmål i Sommarkursen: Oeri, Basel, Schweiz; Sigrid Pensar, Fin- närvarande stund.
Denna lösning Fröknarna Anna Andersson, Malmö; El- land; f r u Karin Petersson, Stockholm; strider ej heller i något avseende mot vira Andersson, Stockholm; Margit Asp- f r ö k e n E l n a R a m s t r ö m, S ö d e r h a m n; f r u - det socialdemokratiska programmet.
lund, Stockholm; Elin Bergquist, Sunds- a r n a Margrethe Röed, Bergen, Norge; Elisabeth Tamm.
vall; Anna Blomquist, Skurup; fru Estrid om hon mister sitt arbete så blir det ald- rig han som får hennes arbete, utan en annan kvinna eller man.
Till varje pris måste då barn undvikas.
Naturligtvis finns det även fall där ve- derbörande kan tyckas ha alltför stora fordringar på livet innan de våga sätta ett barn in i världen, men just den om- ständigheten att så många arbetande kvinnor icke kan få ha kvar sitt arbete och vara gifta eller få barn framalstrar en förskräckelse för barn på det hela ta- get och de se icke utan skäl hela sin ekonomiska existens hotad, om olyckan ä r framme.
Det är möjligt att vi i vart land ha ett proportionsvis större antal självförsör- jande kvinnor än i andra länder.
Men j u mer man försvarar familjebildningen d.v.s. sätter arbete och äktenskap som motsatser, uteslutande varandra, j u min- dre barn får samhället och jag vågar sä- ga ju olyckligare blir mäninskorna, ty föräldrakänslan, även om den ej alltid är medveten, fordrar sin utlösning.
Det är betecknande att höra det intryck vår barnfattigdom går på resande från Sovjet.
Är ej Sveriges kvinnor lyckliga?
frågade Vera Inber, den framstbende ryska författarinnan, eftersom man ser så litet barn?
Den kända chefen för det stora sjukhuskomplexet och forsknings- anstalten för mödra- och barnavård i Le- ningrad, doktor Mendelewna-Hoffmann, yttrade till mig för flera Ar sedan vid ett kongressbesök här i landet: Jag förstår ej Er befolkningspolitik, varför gör Ni ingenting åt Edra fallande födelsesiffror?
Jag blev henne svaret skyldig, men fakta kvarstå och det är den bakgrund mot vilken abortprohlemet rullas upp.
Ada Nilsson.
Stockholm; Mimmi Ger- Gävle; fruarna Ruth Sjögren, Härnösand; Villy Sjöström, V ä x j ö; Wivi S t j e r n s t r ö m, Ingeborg Wirén, Eskilstuna.
Stockholm; Emmy Svensson, Ystad; frök- diga i fullt kamratskap in i arbetet - narna Gun Brehmer, Gävle; Märta Bylan- narna Hilda Svensson, Malmö; Ella Ting- den äger och tillämpar humanitet mot de der, Uddevalla; Olga Corp, Malmö; Val- man, Köpenhamn, Danmark; fruarna E l i - värnlösa: mot barnaföderskor och ny- b o r g E. Corp, M a l m ö; Edith Danielsson, sabeth Wickman, Djursholm; Agda Kö- födingar, mot skolbarn, förbrytare och S t o c k h o l m; Verna E. Danielsson, N o r r - n i g, Julita; f r ö k e n Armida Z e t t e r l u n d, fångar.
Och den vinnlägger sig M att köping; fruarnaTorborg Forsberg, Stockholm.
genomtränga massan med det, som en- S t o c k h o l m; Linnea Fröjd, Orrefors; Lilly dast kan leva och växa som fritt person- Glemminger, Malmö; Greta Hamrin, Jön- Höstkursen: ligt liv - verkligt bildningsarbete, konst köping; fröknarna Emma Hansson, Fru Aina Ahlstedt, Gävle; fröken Hildur Stora Tuna; fru Emma Boström, och konstutövning.
inbördes ansvar inom Malmö; Maria Holmgren, Norrköping; Björn, små grupper.
Med andra ord - man fruarna Hanna Håkansson, Ånge; Signe H ä r n ö s a n d; fröken Leontine C a r l s s o n, gav från början liv och fart.
?t de mak- K a r l s s o n, Norrköping; fröknarna Tilda Stockholm; fruarna Tullan Christiansson, ter, som är ägnade att genombryta och Karlsson, Stockholm; Ragna Kellgren, Göteborg; Nanny Grenander, Eskilstuna; M a l m ö; Hanna L i n d b e r g, Hedemora; fröken Thelma Gunnersen, Sundsvall; fru besegra diktaturen.
Sigrid Edholm Gustafsson, Stockholm; M e n diktaturen är dock det ok, som S i g n e Linderoth, Hjo; V a l b o r g Lundin, f r ö k n a r n a Ingrid G ö r t z, Örebro; Brita det nya Sovjet-riket burit i sexton år och S t ä l l d a l e n; Maja Mattsson, Tureberg; Carin H e r m e l i n, ännu bär.
Till detta har västerlandet Ellen Michelsen, Oxelösund; fru M a r t h a H e g e r t, Stockholm; kanske den största skulden.
Ty det var dess militära invasion mot den nya s i m - an varken kan eller vill bedöma hu- Konsumtionsföreningen hällsvärlden som tvang den att bli en ruvida diktaturen i Sovjet, som i Stockholm.
militärmakt.
Under dessa fyra års inbör- gav sig på att rycka en hel värld upp ur visade häromdagen vid en tebjudning på deskrig brändes diktaturens väsen djupt tsarismens avgrunder och föra den fram Restauranten vid Sveavägen en provkarta i n i dess liv.
-- En främling, som hastigt genom inbördeskrigets och den främman- på de finare bakverk, som numera föras besöker Sovjet, får dock ett starkt och de invasionens dödskramning, varit ett i dess s. k. stjärnbrödhutiker.
Det var förvånande intryck av den civila anda, nödvändigt ont.
Men för oss, i vår stad, en mycket rikhaltig och lyckad sortering av tårtor, småbakelser och kakor, först- som är rådande i dess ämbetslokaler, i gäller det att inse klart, att vad som hos klassiga både vad smak och utseende be- skolor och klubbar - och hos rödgardis- oss bär prägel av förtorkning, av brist på träffar.
Ett nytt tecken på de goda; i- terna på gatan, som hjälper barn och liv och därför på mod att ändra, att släp- dernas verklighet - denna utveckling gamla.
på och avstå för att vinna något för det inom Konsum fram emot konditorifackets Dock - säkerligen ä r det så, att en hela, det botas aldrig genom något som topp produkter.
kapplöpning med liv och död som insats, är eller har frändskap med den mest livs- omedveten säkert för det mesta, försig- fientliga makt som finns: diktatur.
Vad Medelpadskretsen av Fogelstad- går i denna stora nya värld mellan för- som behövs är tillvaratagande och upp- förbundet nyelsens krafter och diktaturens kvävan- fostran av de krafter som framgångsrikt hade möte i Folkets hus, Sundsvall, tis- de grepp och uttorkande ande, son lik- kan på alla områden bekämpa uttork- dagen den 30 oktober.
Fru Cecilia som överallt annorstädes uppammar för- ning.
idélöshet och försumpning, nämli- Magnusson redogjorde för den svenska tryck, spioneri och angivelse och ä r fader gen känsla och fantasi, generositet, fritt fattigvårdslagstiftningens utveckling och historia.
En livlig diskussion utspann sig till de lokala underhuggarnas despoti och samarbete för närmast liggande, gemen- kring en artikel i Ny Tid betitlad: .Kvin- övervåld.
Hur denna kapplöpning, den- samt fattade mål.
Och detta under de nosaken i knipa,.
En hel del olika syn- na kamp skall sluta, därpå hänger ett andliga rörelsernas eviga motto - » här punkter gjorde sig därvid gällande.
- Ruth Hundt-Österlund sjöng några oerhört intressant kapitel, ett oerhört gri- är icke jude eller grek, här ä r icke trä Fru pande och avgörande skede i världshisto- eller fri, här är icke man eller kvinna, sånger och gav med sin vackra och väl- skolade stämma en prägel av fest och rien.
Honorine Hermelin.
stämning At mötet.
M Jansson, Uttran; da Lindner, Mellösa; Anna-Britta Olsson, Katrineholm; Gudrun Rasmussen, Arvika; Ulla Sandin, Koppom; Fanny Sandström,
