# ID: svediakorp-per3695
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,775
# sentences: 426
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Siffror som Irene Reele: I Kampen om kvinnorna anklaga.
Stockholm - Hovleverantör Vad har hänt?
Å AGEN OM TREDJE MANS RÄTT öreligger nu i sin tredje version, nämligen som regeringsförslag, byggt på en omarbetning av Trettonmannakom- missionens, » Lex Lindhagen ».
Regerin- gens förslag är mildare.
Kravet på orga- nisationerna att ställa säkerhet vid strids- åtgärder i vissa fall är borttaget, likaså; stort sett kriminaliseringen.
Strejkbry- tare kunna icke påräkna tredje mans skydd men föreningsrätten skyddas ge- nom utvidgade bestämmelser.
Förslaget befinner sig nu hos Iagrådet.
LAG i BEFOLKNlNGEN I GAMLA STA ’ N har förenat sig om att kräva bättre bostäder, bättre renhållning, ordnad parkfråga i denna stadsdel, som tycks vara bortglömd av myndigheterna.
Bl.
a. har man påpekat att hyrorna i Gamla Sta ’ n i förhållande till bostädernas dåliga beskaffenhet äro alldeles för höga.
POSITIVA OCH LÖFTES- RIKA » i nazismen har varit före mål för en serie artiklar i Sv.
Dagbl.
av d:r Adrian Molin - som vållat pinsam villervalla bland högertidningarna.
N.
D.
A. är skadeglad.
Men vad menar Sv.
Dagbl.
själv?
V A L E N I U.
S.
A. ha kraftigt ut- fallit till demokraternas förmån, alltså ett förtroendevotum för demokra- ten Roosevelt.
men Upton Sinclairs utsik- ter i Californien äro förlorade.
På sina ställen har det förekommit orolig- heter, som kostat många sårade och någ- ra döda.
TYSKA KYRKOSTRIDEN har ett stillestånd inträtt.
- Müller tycks falla post, som undan dock men ser kvarstår hotad ut.
ännu på sin » DET terigen har en allvarlig anklagelse ' mot det envisa motstånd, utslungats som här i landet hindrar införandet av sexuell upplysning i våra skolor.
Med siffror från sin verksamhet som läkare vid Karolinska Institutets venerologiska kvinnoavdelning har d:r Ingeborg Kjellin fäst uppmärksamheten på de smittsamrna könssjukdomarnas stora utbredning bland kvinnlig ungdom mellan l7 och 24 år.
D:r Kjellins material, som publicerats i Svensk Lärartidning av den 31 oktober, borde ge anledning till allvarlig efter- tanke.
Hennes undersökningar bygga på jour- naler förda under tioårsperioden 1924 — 1933 och omfatta 966 kvinnliga patienter i åldern 1 — 66 år.
Det visar sig att go- norré finnes representerad i praktiskt ta- Den stigande kurvan för könsjukdomar- get alla åldersgrupper, men att 68 % av na i åldern 15 — 20 år för Stockholm.
all gonorré är fördelad på åldersgruppen (En motsvarande undersök- sent.
D:r Kjellins tabeller ha också en 17-24 år.
ning bland manlig ungdom vore otvivel- del upplysningar att ge beträffande pa- aktigt också värdefull.)
Nästan så fort tienternas yrken.
Det framgår att ett de unga flickorna blivit fullväxta och mycket stort antal utgöres av hembiträ- släppts ut från skolan utsätter de sig allt- den och restaurantpersonal — samman- lagt 52 % av hela antalet.
Därnäst kom- så för smittorisk.
Och varför?
Ja, det är den fråga som ma - utom gifta hustrur - affärsbiträ- professor Stockholm.
det relativa antalet smittade i åIdern 15 — 20 år i oroväckande grad.
Under det att antalet smittade i denna åldersgrupp år 1920 utgjorde omkring 16 % av alla könssjuka, utgjorde det år 1928 nära 22 %.
Det betyder att år 1928 mer än e. m. å en femtedel av alla könssjuka i Stockholm ingång som var under 20 år.
Siffrorna för landet i GUNNAR MYRDAL om Bostadsfrågan och befolkningsproblemet.
Diskussion.
Tesupé 3 kr.
upptagas.
kr.
plötsligt bli svaga och fala för vissa yttre tecken, genom att förneka oss själva.
Vi skola tro på oss själva alltjämt, och vi skola veta att det att bli äldre, det är det stora äventyret. » Vera von Kramer i Vägen går vidare.
30 onsdagen den 14 november 1934 kl. 8 av den. » Karen Blixen-Finecke i Sju romantiska berättelser.
» Men det finns ingen gräns, då man skall skjutas undan och inte räknas med, såvida man inte vill utge sig för något annat än den man är.
- - - Om vi bara inte göra oss urarva genom att Jag minns ännu ed^ barn- de Nyradikala Gruppen som i Tidevarvet dom fröknar som vid 28 år togo vad karl och fackpressen, visade bl.
a. att medan som bjöds för att rädda sig in i äktenska- Den sjunkande kurvan för könssjukdo- antalet könssjuka i Stockholm i alla pet i elfte timmen och som satte på sig små mar i alla åldrar tillsammantagna, f ö r åldrar tillsammantagna under Aren 1919 frumössor av spets och band när de kom — 1928 sjunkit med mer än 50 %, steg hem från en urtråkig bröllopsresa till Restaurant Montmartre, Mosebacketorg (samma Södra Teatern) Busslinje nr.
59.
Årsavgifter » K Det är inte så länge sen kvinnorna var nas utbredning bland de yngre årsklas- serna.
D:r Kjellbergs siffror, som hon själaglada att slippa bli gamla eller att på sin tid lade fram såväl inför dåvaran- år.
i Stockholm med omnejd Föredrag Om tro på oss själva.
vara att de genom samhällets försorg fått den nödvändiga upplysningen.
Detta är också den slutsats d:r Kjellin själv drar av sina undervisningar.
Hon förordar energiskt införandet i skolorna av upplysning, som hon tror skall ge gott resultat och lätt kunna ordnas genom samarbete mellan läkare och Iärare.
Det kan i detta sammanhang vara an- ledning att påminna om de av d:r Gerda Kjellberg redan år 1930 gjorda under- sökningarna beträffande könssjukdomar- * * * * sin helhet gingo i samma riktning, ehuru de icke voro så höga som i Stockholm.
Resultatet av d:r Kjellbergs framträ- dande var ett aktualiserande av kravet på att ungdomen i tid måtte upplysas om sexuallivet.
Men som bekant är detta krav ännu inte förverkligat.
Man måste där- för med tillfredsställelse hälsa varje ny aktion för frågans lösning och hoppas att dessa krav på upplysning komma att upp- repas, tills det inte blir möjligt för veder- börande myndigheter att Iängre låtsas om ingenting.
skall leva endast för mannen och göra sig skön för honom så som fågelhonan för fågelhanen », var ett av Göbbels vis- domsord, där han emellertid ledsamt nog råkat ut för missödet att glömma, att det hos fåglarna i stället är hanen som är vacker och färggrann.
Det fanns också de som tilltrodde h i n - nan förmåga att skota hushåll och fostra barn.
Allt annat skulle överlåtas åt man- nen.
Nationalsocialisterna hade dock inte väl kommit till makten förrän det visade sig att deras » principer » på detta om- råde voro ogenomförbara.
Det fanns de som snart nog började påpeka orimligheten i förhuden - också aktivt arbetande nationalsocialistiska kvin- nor, som själva råkat ut för arbetsförbud.
T. ex. en grupp av partianslutna kvinnliga akademiker, som kort efter Hitlers makt- erövring protesterade emot att endast männen skulle få arbeta politiskt och inom de basta yrkena.
Därpå började man från högsta ort allt mer rädda sig på den linjen att vissa yrken t. ex. lärarinneyrket, socialarbete etc. skulle passa kvinnorna.
Men inte heller den räddningsplankan duger Iäng- (Forts. å sid.
4.)
Devinez: De kunskaper de borde ha fått i skoIan försöka de inte sälIan skaffa sig på sjuk- huset, sedan de varit där en tid och kän- na sig litet hemmastadda.
Ofta komma de då till läkaren och fråga om olika sa- ker.
Men då är det ju för många för RADIKALA FÖRENINGEN sammanträder N den, städerskor och biträden.
Dessa vinnor », tänkte han, » kvinnor som flickor äro, som d:r Kjellin Påpekar, i nått den ålder, då de inte längre stor utsträckning lämnade att klara sig äro bundna av sin kvinnliga natur, utan på egen hand utan hem och utan stöd av kunna släppa lös hela sin styrka.
måste familjen.
Så mycket viktigare borde det vara de mäktigaste varelser i hela värl- E Veckovakten ationalsocialismen i Tyskland tycks trots all terror ha förlorat åtskil- Iigt i auktoritet.
Det märks bl.
a. på en del yttranden i den fortfarande likriktade pressen, där det förekommer inte bara underförstådda antydningar utan t. o. m. ganska öppna och direkta angrepp.
Fast- a n kontrollen är kvar och censuren fort- farande fungerar måste en hel del sa- ker släppas igenom.
Så förekommer t. ex. en artikel i tid- skriften Sociale Praxis av den 18 oktober där författaren med stor öppenhet påpe- kar nationalsocialisternas missgrepp i fråga om kvinnoarbetet.
Detta har allt- ifrån början varit en stötesten för den nya regimen.
Ty det är ju tydligt att det finns miljoner industriarbeterskor, ma- skinskriverskor, kontorister och andra an- ställda som helt enkelt inte kan undva- ras av näringslivet under det nuvarande systemet och som det f. ö. skulle vara omöjligt att få försörjda vare sig i egna eller andras familjer.
Detsamma gäller kvinnor i de fria yrkena.
Men national- socialisternas lösenord redan före makt- erövrandet var ju förbud mot kvinnornas förvärvsarbete, och inskränkning av an- talet kvinnliga studerande.
» Kvinnan de unga patienterna själva alltför ofta rikta till läkaren: » Varför fick man inte reda på något om detta i skolan, då hade man kanske aldrig kommit hit ».
De flesta äro fullkomligt okunniga och ovetande.
I N TYSK KVINNLIG professor, Her- tha Sponer, som avskedats från sin plats vid Göttingens universitet, därför att hon är kvinna, har fått ett års arbets- tillstånd som professor i fysik i Oslo - därför att hon är framstdende forskare.
i Tyskland.
sachsiska Schweiz.
Nu ha vi kommit så långt att kvinnorna börja be om lov att få vara gamla, d. v. s. få vara som de äro med livets linjer och ålderns kurvor och ändå accepteras i samhället och slippa sättas på undantag.
Citatet här ovan från Vera v. Kræmer tol- kar förträffligt denna nya inställning, denna gryende självkänsla.
Hela hennes bok lägger klokt och erfaret ut denna sats och lir dessiitom som framgår av citatet en hymn till Alderdomens lycka.
Det ä r en sund reaktion hade mot det ödmjuka accepterandet av ställningen som undantagsgumma och av den i grun- den ännu ovärdigare inställningen att en- dast skenet av ungdom ger mig rätt att finnas till, sen ungdomen gått.
Med den- na reaktion mot den hektiska och alltid hopplösa kampen att stå kvar på back- fischstadiet, menar inte Vera von Kræ- mer att en kvinna som börjar bli äldre skall släppa lös harm, mage och akter ut i det oändliga eller annars slarva med den personlipa vården.
Ej heller att hon skall sätta sig till vid bridge- och kaffebord och koppla av all kroppslig och andlig motion.
Hon skall hålla sig i gång för sin egen skull, för sin omgivnings skull.
Hon skall som den fule ankungen i den vinterliga dammen oavbrutet simma och simma, så att hon inte fryser inne, fur har man en gång frusit fast, då lär ingen isbrytare kunna få en loss mera, det är döden.
Men kvinnan som åldras ska bryta sug- gestionen att åldrandet är en katastrof, hon ska skratta u t Sådana falska vänner som Nemilov och hans meningsfränder till vilka jag räknar professor Antoni och fru Karin Michaelis, vilka plädera för hänsyn mot den stackars ruin av en va- relse som kvinnan under och efter kli- makteriet är.
Hon ska ta ut alla fördelar och fröjder ur den postklimakteriska Pe- rioden.
Och i stället för att avundas mannen att han får sin farliga ålder tio år senare, emedan hans fortplantningsroll inte är värre än att den kan skötas även på äldre dar, ska hon vara glad åt att hon har en längre och rikare tid än han att äntligen uppleva livet som skådespel.
Det är klart att åren ha sina tragedier: glasögon och förläggande av glasögon, oregelbunden sömn, avtagande receptiv förmåga och över huvud avtagande uthål- lighet.
Likaså avskedstagandets vemod, genomskådandets vemod, vemodet av den för sent uppnådda insikten att man varit en idiot på många punkter och i många kriser.
Men trots allt är det ändå en utsökt tid, då avveckling och utveckling gå parallellt i ens dagar, då man sakta drar sig upp på det avstånd varifrån man ser en bit av landskapet, och då man njuter av att snabbt kunna placera in sina samman- hang i det som sker.
Citatet från Karen Blixen-Finecke lå- ter naturligtvis lika romantiskt och overk- ligt som allt annat i den bok, varur det ä r hämtat.
Men det står där inte alldeles i fåvitsko.
Hon är en lärd dam som vandrat genom många sekler.
Även om inte en sån tanke som uttalas där, ännu kan tänkas i vår tid, är den på sin plats i en ' historia som står mera nära den epok, då de unga damerna pudrade sig vita i håret för att verka äldre än de voro och så tjusa sina män.
Som vi alla så gärna vilja.
att jordbrukets skuldbörda ä r så stor, att jordbruket oaktat prisför- höjningar och avsättningsmöjlighe- ter, ej kan bära sig, foreslår man, att staten skall bilda en lånefond för att mot 4 % bevilja lån, som ligga Över halva taxeringsvärdet.
- Förr i värl- den, när jordbruket bar sig, ansåg ett av de senaste numren av sin tid- man, att jorden kunde ge en avkast- D e n 10 N o v.
1934. ning tar Gandhi upp till besvarande en ning av 3 % på gällande jordvärde.
Nu, då jordbruket enligt alias för- rad av invändningar mot läran om icke- klaring inte bär sig på grund av » ti- våld.
De äro ungefär desamma som mö- derna,, begär man, att jordbruket ta pacifisterna här i Europa.
Gandhis skall vara som ett Kreuger-papper i bemötande, så karaktäristiskt för mannen, dess glansdagar och kunna både för- lönar sig att begrunda även av oss ränta en skuld överstigande 100 % Gandhis opponent säger: varför är ni av saluvärdet, d. v. s. gällande jord- emot våld?
Är det inte underligt att vi värde, och dessutom försörja bruka- känna skräck, medlidande och avsky in- ren.
Skall samhället som sådant för ett mord, men däremot lugnt äro vitt- verkligen understödja och uppmuntra nen till den långsamma utsugning av en så osund jordpolitik?
Lån på människor som pågår runt om i världen?
» Jordbrukarnas skuldsättning svart finns många intressen.
Kommittén fastigheten överskridande verkliga Varför skulle man inte ta till vapen, om problem » är en rubrik, som man änt- har nu framlagt sitt första betänkan- värdet!
Lån på skog!
Lån på in- man tror att med en framgångsrik blodig ligen läser i Social-Demokraten.
de.
Här får man veta, att en fjärde- ventarier!
Vore det inte då bättre, revolution en god del av världens elände Pressen och statsmakterna ha under del av landets jordbrukare äro skuld- att staten först som sist i stället k ö p skulle försvinna?
Ni tyckes vara mycket en följd av år slagit dövörat till för satta till över 75 % av taxeringsvär- te jord och lånade ut den till bruka- optimistisk, när det gäller den mänskliga den saken och endast lyssnat till det.
Experter äro sysselsatta med ren.
I stället för att hjälpa banker- naturen.
Förstår ni inte att världens her- jordbrukarnas rop på högre priser.
att grubbla över hur deras Iånefråga na (ty de skulle i realiteten dra rar ha blivit så känslolösa, att de åter Men den hjälp eller reglering, som skall kunna ordnas.
Men för de öv- vinsten av lånefonden) och stjälpa måste bli som barn, för att första hur människorna har det.
Jag menar inte åstadkommits, har varit så beskaf- riga tre fjärdedelarna föreslår kom- jordbruket.
fad, att den gynnat de större jord- mittén att sekundärkrediten - (pri- Tidevarvet har så många gånger att de äro onda från födelsen.
Men de- brukarna, vilka bäst kunnat göra sig märkrediten sträcker sig intill halva fört fram sitt jordprogram.
Vi skulle ras ondska är ett faktum, som de icke sekundärkrediten för omväxlings skull kunna citera ett kunna ändra, även om de ville det.
hörda.
För övrigt har den, som vän- taxeringsvärdet; tat var, lämnat bedrövliga resultat.
betingar högre ränta och i allmän- annat jordprogram, som i stort sett På detta svarar Gandhi följande: Staten drunknar i vete.
En del för- het borgen) - ordnas genom en sammanfaller med Tidevarvets.
Det Just därför an härskarna - om de äro brukas till foder.
Någon upplysning statslånefond på 40 miljoner.
Det återfinnes i Sveriges Socialdemokra- onda - äro det på grund av sin omgiv- om hur stora kvantiteter, som gått menas väl ett förslagsanslag på 40 tiska Arbetarpartis politiska pro- ning och icke genom arv, hoppas jag på att kunna få dem in på andra vägar.
till spillo, har ej lämnats allmänhe- miljoner, annars behöves det några gram, punkt XVI: ten.
Det har dock befunnits nödvän- nollor till.
Lån från denna fond » Samhället tillhandahåller jord för Det är alldeles riktigt som insändaren digt att med extra skatt bestraffa den skulle ligga mellan 50 A 70 % av bildandet av självständiga mindre skriver, att härskarna inte själva kunna av staten genom prisförhöjning upp- taxerat jordbruksvärde, vilket ut- jordbruk.
Större jordbruksegendo- förändra sig.
Om de behärskas av sin muntrade veteodlingen, för att åter redningen betraktar såsom icke med- mar överföras i samhällets ägo.
Spe- omgivning, förtjäna de icke att dödas inskränka densamma, en företeelse, förande alltför stor risk för staten.
kulation med jord förhindras.
Social utan att förändras genom en ny omgiv- vars logik är något svårfattlig.
Med Utredningen ser i ljusblått!
För att arrendelagstiftning.
Vanhävdlag- ning.
Men omgivningen - det ar vi!
andra ord, det visar hur tillkrånglat få skattekronor håller man taxe- stiftning.
Jordbrukets intensifiering Det är folken som göra härskarna till och misslyckat det hela blivit.
Ge- ringsvärdena 30 A 50 % över salu- befordras.
Nyodlingsverksamhet och vad de äro.
De äro en överdriven upp- laga av oss själva.
Om mitt argument nom smörregleringen dumpas vårt värdet och jordbrukarna klaga ej skogskultivering befrämjas .. fina svenska smör ut till England till häröver, kunna ej klaga, ty om taxe- Det är ett bra program.
Det be- är riktigt, så skulle varje våld vi öva priser motsvarande det i kvalitet vida ringsvärdet sjunker, minskar låne- hövde endast kompletteras.
Och till- mot härskarna vända sig mot oss själva.
Det skulle vara självmord.
Och som jag underlägsna smöret från kolonilän- möjligheten, och de mest skuldsatta lämpas!
inte önskar begå självmord eller upp- derna.
Det betyder, att vår smör- blevo tvungna att avbetala sina Elisabeth Tamm.
marknad i England för en tid framåt lån i stället för att som nu årligen blir totalt förstörd.
Skulle inte vara öka dem för att kunna betala sina egna arbetslösa i stället på något vis räntor.
Men utredningen säger, att kunna bli delaktiga av detta över- ingen risk föreligger för staten att flöd, som nu skänkes förgängelsen bevilja lån på sådana villkor.
T. o. m. eller utlandet!
- En dyrbar gåva!
Sv.
Dagbl., som alltid brukar ömma För att hjälpa jordbrukarna (ty för jordbrukarna, tycker att det går jordbruket har inte blivit hjälpt) har för långt och frågar yrvaket: » kre- det också ordnats med möjligheter dithjälp eller prisstöd?, Båda delar- att belåna allt, både löst och fast.
na - svarar partipolitiken, som Därefter har man upptäckt, att aldrig intresserat sig för jordbruk.
Jordfrågans läge är egentligen » jordbrukarnas skuldsättnings är ett » svårt problem,, och sakkunniga till- ganska enkelt att första i närvaran- sattes för att utreda frågan.
Denna de stund.
Statsmakterna ha av po- kommitté liksom alla dylika kommit- litiska skäl offrat miljoner och åter teer är allsidigt representerad.
Hr miljoner för att höja priset på jord- Wohlin företräder böndernas eller bruksprodukter, och inköpa spann- jordbrukarnas intressen, hr Adler mål intill dess man nu förklarar att jordbrukskreditkassans, bankdirek- överskottet av spannmål är » oroan- tör Brolén bankernas o. s. v. Ja, det de » stort.
När man så upptäcker, Våld eller icke våld?
I ’ Ett betänkligt befänkande.
Nils Simonsson: muntra min omgivning att göra det, så Johan Falck: har jag gått in för icke-våld och uppma- nar alla till detsamma.
Våld skulle kunna tillintetgöra en eller flera dåliga ledare, men de skulle dyka upp igen som hydrans huvuden.
Ty ro- ten ligger hos oss själva.
Om vi refor- Ibland kan man finna Lawrence tråkig, är David Herbert Lawrence gick mera oss själva, komma ledarna att auto- bort i mars 1930 var det nog i ett ja retsam med allt sitt pratande och dis- matiskt förbättras.
för honom och hans verk ganska lyckligt kuterande, tills berättelsen glider fram osten har bjudit på åtminstone ett småningom hoppas kunna utmärka oss Korrespondenten tyckes tro, att en per- ögonblick.
Han slapp att överleva sig mot en punkt, där han får dra konklusio- annat exempel på förbättrad genom en kvalitetsexport av ännu högre son som g i r in för icke-vild icke har själv, att strida en strid där han egent- nerna med sin eleganta och fascinerande svensk filmproduktion och filmimport, rang, särskilt ifråga om textinnehållet.
några känslor och att han är ett likgil- ligen e j hade några nya vapen utom dem analytiska skärpa.
Hans böcker är för Därnäst är väl kanske att nämna A.-B.
och det behöver nog inte råda något tvi- tigt vittne till den tysta blodsugning som han alltid kämpat med och hållit blanka.
det mesta alltid synnerligen ojämna, med vel om att detta till största delen är en Irefilms Synnöve Solbakken, detta när- äger rum i världen.
Men icke-vild är Vad han hade bräckt upp och banat väg lakuner av dött stoff mellan de brakande följd av den relativt skarpa kritik, som i mast med tanke på » filmförfattaren » Hen- en aktiv hållning, och ingalunda hjälplös för var något, som endast tiden kunde höjdpunkterna.
Därtill kommer att hans vintras och våras från flera hall riktades rik Ibsens och kompositören Hugo Alfvéns andelar, samt de utomordentligt vackra som insändaren tror.
föra vidare, och där han knappast kunde stilistiska förmåga inte är särdeles över- mot bådadera.
Tidnings- och bokmed- naturbilderna från fjällen.
Men trots att Sanningen är den mest aktiva kraften göra till eller från längre.
Detta även raskande utan snarare star på en mycket delandena från U.
S.
A. om massopposi- tionen inom Iäkarekretsar, skolvärlden regissören här bär det förpliktande nam- i världen.
Den lider aldrig nederlag.
därför att Lawrences författargärning in- ordinär ståndpunkt.
Men, ju enklare ju och de religiösa lägren där ute mot den net Tancred Ibsen och även här riktigt Våld segrar endast till synes, ingen har te är de ständigt nya idéernas flöde.
simplare.
Han är ingen tekniker, ingen traditionella amerikanska filmen ha ock- nog deltagit i författandet av scenariot, ens påstått att våldet alltid lyckas.
Icke- Lawrences problem var inte många, men bländare, bara en sällsynt levande, na- så bidragit till att i sin mån minska lusten så kan filmen i tekniskt avseende inte våldet lovar aldrig omedelbara, påtag- han vred och vände på dem, muddrade turlig människa, som kämpar för att få här hemma för offer åt denne stora Mo- komma upp i samma höga klass som liga resultat.
Men dess ' nederlag äro dem ända in till berget under slammet.
sina tankar sagda.
Att formen inte all- lok i filmens himmel.
Och likaså lusten att Branners.
Det är lite virrvarr och lite tillverka svenska avgudahilder av högst- oklarhet här och var, som måste beteck- blott tillfälliga nederlag.
Den, som tror Därför att de voro livsviktiga, att de ut- tid blir den ideala är i grund och botten nas som svagheter i redigeringen och som densamme.
på väld, kanske dödar en mördare och tryckte den moderna människans - kan- av liten betydelse.
Utvecklingsgången har kanske varit störa njutningen.
Men tack vare spän- yves däröver.
Men han kan aldrig döda ske framtidsmänniskans - reaktion mot Hans samlade produktion uppgår till den enda möjliga, eftersom den varit ty- ningen i händelserna och naturscenerierna mordet.
Genom att mörda mördaren ökar livsformerna, kunde de ej noteras av de i omkring 40 volymer, alla vapen i striden pisk för oss.
Både svensken och sven- och den vackra musiken måste filmen han blott våldsdåden och inbjuder till den traditionella och tidsbundna moralen för den nya livskänslan Av dessa är 8 skan äro ju var på sina speciella områden dock räknas till framstegen, jämfört med det tidigare medeltalet.
nya dåd.
Hämndens lag är lagen om det och värdeuppfattningen förankrade sinne- volymer dikter.
Ett stickprov av dessa sjukligt rädda for att bli beskyllda för Från Svensk Filmindustri har utgått omodernitet och otidsenlighet vid jämfö- ondas mångdubblande.
na.
I livstiden blev Lawrence och hans - för mera har det tyvärr inte blivit - relse med de motsvarande utländska för- Sången till henne och Fasters millioner.
En vapenlös kämpe söker besegra mör- verk därför » sånt som man inte talar om ».
föreligger i tolkning av Erik Blomberg.
hållandena - en sak som för resten nog Den första får väl i någon mån räknas till de framsteg, som kritiken till slut lyc- daren genom kärlek.
Han kan inte göra Efter döden blev han sålunda följdriktigt Det kanske mest subjektiva av Law- är bra i allra minst 50 fall på 100.
När mordet ogjort genom att straffa mörda- helgon.
Det sistnämnda gör honom nog rences författargärning ligger i hans dik- något av de utifrån kommande kulturella kats åstadkomma, och som man får vara relativt tacksam för.
Den tillhör den nu lågtrycken under några år forpestat luf- ren.
Men han hoppas att genom mild- knappast nöjdare, om han nu tittar ned ter, där även stilens enskildheter med- ten på något område här hemma, och när så vanliga kategorien sångfilmer och u p p het få mördaren att ångra sitt dåd och från sin himmel.
verkar till att få fram de suggestiva bil- sedan ett tiotal nyktra och modiga män hires-till allra största delen av Martin förändra sitt liv.
Den vapenlöse kämpen På hösten samma år han dog hade un- derna, den tumlande på en gång rolösa och kvinnor vågat stiga upp och avslöja Öhmans hjältetoner.
Det s. k. händelse- vrider alltid strålkastaren mot sig själv dertecknad tillfälle att i dessa spalter ge och livsrotade känslan Ordval, rytm, dekadansen, då brukar det inte dröja så förloppet höjer sig inte på något sätt over och upptäcker att den bästa utvägen är några upplysningar om honom och verket, språkliga klanger med stegringar och fall länge förrän den så nätt börjar fördunsta den enkla, vardagliga nivån för nutida att göra mot andra som han vill att de då i samband med de dittills enda på bildar ett musikaliskt, oändlighetssträvan- i vår svala och tämligen rena svenska svenska filmers innehåll, men scenerna från Stockholms inre och yttre delar ära luft.
skola göra mot honom.
Om han vore svenska föreliggande böckerna, den stor- de ackord, som aldrig går att översätta.
Om vi nu emellertid skulle överge dessa vackra och tilltalande, och filmen kan mördaren, skulle han inte vilja bli dödad artade självbiografiska romanen Söner Hur utomordentligt smakfulla Blombergs högre rymder och för en stund stänga in som helhet ge en timmes angenäm för- för sin galenskap utan önska få ett till- och älskare, hans förnämsta verk, och tolkningar än äro, ge de ej - vilket ock- oss i Stockholmsbiografernas ännu ej till- ströelse.
räckligt renade luft, så finna vi den nog Om man skall kunna säga detsamma om fälle att förbättra sig själv.
Han vet ock- den extrema novellsamlingen Kvinnan så vore omänskligt att begära - det drägligast f. t. på den bio, som är u p p Fasters millioner, får man inte för kväl- så att han far icke förstöra, det han inte som red bort.
Sedan dess har i svenska daggfriska, improvisatoriska, välljudande kallad efter det i filmens värld fullkom- len ha några nämnvärda pretentioner.
kan skapa.
Den ende domaren mellan marknaden utkommit ytterligare två ro- som är deras egenart.
Vad som aldrig ligt okända landet Kina.
Där på China Trots goda skådespelare sådana som människor ä r Gud maner, en novellsamling, en diktsamling kan tolkas är gnistan, geniets flammande visas f. n. regissören Per-Axel Branners Karin Swanström, Bullen Berglund, Adolf och en biografi, och detta får man väl nycker - även om det inskränker sig till film Unga hjärtan, som tillkommit på Jahr m. fl.
finner man handlingen så små- ningom rätt tröttande i sitt överdrivna an- tyda som både uppskattning av och in- valet av ett enstaka ord!
Den i Lawrence Svenska A.-B.
Nordisk Tonefilms officin och först och främst är intressant såsom hopande av s. k. förvecklingar.
tresse för denna egenartade diktarprofil.
obevandrade läsaren får troligtvis inte ett bevis på riktigheten av det i dessa Från A.-B.
Svensk Talfilm härstammar Lawrence har en gång för alla inran- alls någon överväldigande bild av förfat- spalter tidigare framförda påståendet, att Kungliga Johansson, som hör till samma gerats bland sexualitetens och lidelsens taren genom dessa dikter, vars intryck det ännu så länge är regissören, som gör släkte som .Fasters millioner men måste filmen, och inte den s. k. filmförfattaren, sägas vara något mera lyckad i sin klass.
diktare, och intet tvivel kan väl råda, att måste bli vagt och ganska intetsägande.
som vissa filmbolag säga sig förgäves ha Den är roande utan att störa genom över- det just är på detta område han öppnat De bli ett litet tillskott för konnässörerna, efterlyst i vart land och därför skjuta drivet många och dumma förvecklingar.
nya vägar i litteraturen, vägar som unga som vet deras verkliga musik och Law- skulden på, när de kritiseras.
Om de importerade filmerna är som Det räcker med duktiga filmregissörer helhet att säga, att man hittills varit för- yngdpunkten i arbetet för de blinda efterföljare med frihetsförtjusningens rences djupa inställning till sina böljande och goda berättelser, skrivna av vanliga skonad från några rötägg bland dem och inom Östergötlands län är, svarar glättighet i dragen kommer att kliva vi- tankegångar.
författare, och sådana ha vi lyckligtvis att man börjar hoppas, att detta beror på landshövdingskan Ellen Tiselius på Tide- dare pa.
Och dock: Lawrences storhet Lawrences verk betjänas inte genom haft i vart land långt innan filmen var en föresats och inte på en tillfällighet.
varvets fråga, liksom överallt problemet ligger väl knappast däri, att han i roma- stickprov.
På det sättet blir han aldrig påtänkt. ’ Filmregissörerna är det bola- Mot vår stora Christina var från ren film- om arbetsanskaffning, så att de blinda i nen penetrerat den naturligaste av alla populär.
Han måste läsas och läsas, tills gens sak att antingen uppleta eller ut- största möjliga utsträckning skola kunna akter eller med Lady Chatterleys lover hans kosmos ' orubbliga och sanningskära bilda.
I det här fallet har regissören ock- försörja sig genom eget arbete.
För att gjort de i världslitteraturen onämnbara tankar framstå utan bismak av sensation så varit med om att författa det s. k. sce- söka centralisera försäljningen och u p p två substantiven och verbet tryckbara.
och märkvärdighet, vilket i grunden är nariot, ett förhållande som ytterligare styrker riktigheten av påståendet ifråga.
nå enhetliga priser upprättades år 1932 Oavsett detta är Lawrence en författare dem främmande.
Lika litet befrämjas han Utan att kunna ståta med något storsla ett lager i Linköping i en av staden kost- med ursprungsoriginalitet i hjärta och av försök till popularisering.
Jag vet in- get innehåll i stil med Selma Lagerlöfs- nadsfritt upplåten lokal.
Bakom detta och hjärna, med en sällsynt hederlig, te om det är så, man skall uppfatta Knut filmerna eller dylikt är denna film dock står den för ändamålet bildade Östergöt- sund, mänsklig intelligens till hands vid Jaenssons biografi.
Den lättflytande, li- Arets hittills bästa svenska.
Den är full lands Blindarbetsförsäljning u. p. a.
De problemens uppställning och lösning.
En tet slarviga - eller också medvetet mo- av liv, verklighet.
vackra naturscenerier, vacker mimik, starka effekter och rolighe- blindas lager har kommit i åtnjutande av roman som Söner och älskare innehåller derna - stilen passar inte riktigt in med ter, men fri från amerikanska filmdumhe- ganska mycket stöd och uppmuntran från ju intet av det i vanlig mening rafflande de allvarliga, mogna citaten.
Dessa äro ter av olika slag.
Trots ämnets vardag- allmänhetens sida.
för fiskande fingrar, utan är en bred dock valda med god omsorg.
Men sedan lighet skulle den möjligen kunna godkän- Hur beredvilligt allmänheten över hu- skildring fylld av ånga och kraft från jord denna invändning gjorts är det med nöje nas vid svensk filmexport till grannlän- vud tapet lämnar sin medverkan, fram- och människor, och den nu sist till sven- man vill framhålla Jaenssons arbete som derna eller på längre håll - fastän vi så går f. o. av Arsredogörelsen för Öster- ska översatta romanen Flickan som sjönk handbok för alla de Lawrence-entusiaster, götlands län, som omnämner både kon- visar minst av allt en excentriker.
Den för vilka inte de många utländska bio- tanta penninggåvor och olika arbetsin- visar honom i stället från en annan av grafierna äro tillgängliga.
Jaenssons satser av ganska betydande omfattning.
hans bästa sidor, som den kunnige och översikt är bred och fyllig, kanske på be- Att det är mycket välkommet är tydligt virtuose miljöskildraren med artistens kostnad av djupet.
Men detta torde vara Ty det är ju ofta stora svårigheter som frappanta inlevelseförmåga i karaktärer- vars och ens ensak att avgöra och bero nas labyrinter.
måste övervinnas.
på läsarens personliga uppfattning av Lawrence.
Många intressanta synpunkter och påpekanden, delvis klarlägganden ge- nom det omfångsrika materialet står på Jaenssons debetsida.
(Onskvärt hade emellertid därför varit utförliga innehålls- och litteraturförteckningar.)
Som helhet är hans arbete ett utmärkt komplement till den intresserades Lawrencesamling Kring Lawrence.
N Filmkritiken har i någon mån burit frukt.
Hösten De blindas lager i Linköping.
T
, TIDEVARVET b ö r j a d e 1934 sin tolfte Lördagen den 10 Nov.
1934 - f ö r 1934.
Pris kr.
41 Kampen om Kväkarna och det Guvernörsvale t kvinnorna ...
i Kalifornien.
moderna samhället.
(Forts. fr. sid.
1.)
edan har Europa med förtjus- Medan vi registrerar här i varje symtom till I VI ning det konjunkturuppsving, som enligt de flestas mening nu star för dörren, sam- las i Kalifornien väldiga människomassor för att lyssna till en talare, vars fram- trädande bygger på den absoluta överty- gelsen att de svara tiderna kommer att sta sig; den kris vi nu genomlever är per- manent.
Talaren ä r Upton Sinclair, och ett av skälen till att han med en sådan envishet fasthåller vid tesen om krisens permanens är att den utgör grunden till hela det sociala omdaningsprogram.
som utgör hans förnämsta vapen i striden om guvernörskapet i Kalifornien.
Sinclairs resonemang går i ungefär föl- jande stil: Den kris, som satte in på hösten 1929 och som hållit sig kvar med en bulldoggs- liknande envishet, skiljer sig från tidi- gare kriser genom att den bottnar i en överproduktion av produktionsmedel.
D. v. s. det är det på ytan märkbara skälet, men undersöker man saken djupare ska Upton Sinclair.
man måste sätta de arbetslösa i produktivt arbete.
En miljon människor i Kalifornien miste göras självforsörjande.
Den federala regeringen har redan satt i uväg: der koncentrerade rikedomarna, som är har upprättat möbelfabriker för arbets- upphovet till krisen.
De stora trusterna kontrollerar priserna och lönerna.
Arbe- tarna och farmarna ä r oorganiserade.
Re- sultatet blir att priserna skruvas i höj- den, under det att lönerna pressas ned.
Och följden av denna trusternas pris- och lönepolitik blir i sin tur underkonsumtion eller överproduktion, vilken benämning man nu föredrar.
För att hjälpa de ge- nom krisen strandsatta tvingas staten att utbetala väldiga summor i understöd.
Men staten ä r folket, och allteftersom folkets inkomster sjunker, så sjunker statens.
I staten Kalifornien finns det nu 1,225,000 personer, som för sin existens ä r beroende av den offentliga välgören- heten.
Att staten hittills gått i land med att försörja alla dessa människor, beror endast p i att den erhållit hjälp från den federala regeringen.
Men denna under- stöder nu bankerna.
försäkringsbolagen.
järnvägarna, de stora industrikoncerner- na, egnahemsbyggarna, farmarna, krigs- veteranerna och de arbetslösa.
Dess bankrutt står för dörren.
Ur denna situation finns det endast en lösa i västra Virginien, den har satt i gång väldiga arbeten i Tennesseedalen, den har träffat överenskommelse med be- folkningen på de virginska öarna om att överta sockerproduktionen och dela vins- ten mellan arbetarna.
Epicplanen End Poverty in Caiifor- nia som Sinclair kallar sin plan, be- träder samma vägar, men den ä r djärvare och mer rationell.
Den innebär att staten Kalifornien ska upprätta lantbrukskolo- nier där arbetslösa lantarbetare ska pro- de jordbruksprodukter de arbets- lösa behöver.
Vidare ska staten överta de stillastående fabrikerna, d i r de arbets- lösa fabriksarbetarna ska producera de industrivaror de arbetslösa behöver.
Så- väl vid jordbruken som vid fabrikerna ska man bygga sjukhus, skolor, bibliotek, biografer, teatrar och andra kulturella och sociala välfärdsinrättningar.
Staten ska vidare upprätta ett distribu- tionsorgan, som tillhandahåller jord- brukskolonierna industrivaror och städer- na jordbruksprodukter.
De som produ- cerar kommer att få full valuta för sina produkter, så att de blir i stånd att köpa synpunkt ingenting att anmärka och Gar- det som de tillverkar.
Konsumtionen bo var mognare och bättre än någonsin.
kommer att balansera pmduktionen.
Det Män i vitt är en blandning av gott och kan inte bli tal om någon överproduktion, ont, av lärorikt allvar och amerikansk filmskadlighet för publiken; men ä n n u s. länge får man ju vara tacksam, när även den förstnämnda ingrediensen finnes med.
Beklagligt ä r dock, att den skall inge människorna den föreställningen, att allt detta opererande och medicinerande ä r enbart välsignelse.
Och roligt skulle det vara orn v i en vacker dag f i n g e en f i l m, som visade männikorna, att dessa saker kunna vara alldeles onödiga, om män- niskorna nämligen lärde sig den enkla konsten att leva lite sundare och rättare.
Kosacken med två spanska hjälteteno- rer, spelande i sydrysk miljö, tillhör alltså gruppen sångfilmer och är intressant som folkskildrare och underhållande som film.
30.000 kr.
.
hittas icke v a r j e dag.
KÖP LOTTER i T.
A. K.-Tombolan 1934.
M å h ä n d a hittar Ni d å detta värde, ty 30.000 kronor i Svenska S t a t e n s Premieobli- gationer utgör h ö g s t a vinsten i tombolan.
Tombolan är anordnad till förmån för ofrivilligt arbetslösa tjänste- män, kontorister, ingenjörer m. fl.
De behöva allmänhetens stöd.
GIV DEM DET!
L T T E D A G!
— F ö r kort tid sedan kom lektor Emilia Fogelklou hem från en nära årslång vistelse vid kväkarnas märkliga universi- tet, Woodbroke, nära Birmingham i Eng- land.
Lektor Fogelklou har många intres- santa och gripande saker att berätta från detta centrum för forskning och fördju- pad världsuppfattning.
Forskningsarbetet vid Woodbroke sö- ker sammanhangen mellan den andliga grunden och de internationella problemen.
Det föreläses i bibelkunskap, kyrko- historia, etik, psykologi, sociologi och filosofi såväl som i * Internationella pro- blem ».
Men sammanhanget finns också representerat genom en av ungdomen högt skattad särskild serie: » Den andliga mot att den andre utför snickeriarbete o. s. v. En stor rörelse är också koloni- eller Allotmentrörelsen, detta märkliga arbete, som förvandlat väldiga områden av skräpmark till blomstrande trädgårdar och som skaffat över 100,000 män och deras familjer ett tillfredsställande, ska- pande och hälsosamt arbete.
Det är det gamla Ropet mot jorden, en återklang av Grävar-rörelsen, The Digger Move- ment, som på 1600-talet ljöd över Eng- land.
De skildringar av Allotment-rörel- sen, som lektor Fogelklou ställer till vart förfogande äro enkelt och sakligt avfat- tade redogörelser bakom vilka man för- nimmer en varm känsla och som med slående kraft klargiira nödvändigheten av grunden för mellanfolklighet » (The spi- ritual basis of internationalism).
Stu- dierna omspänna å ena sidan de histo- riska försök som teoretiskt eller praktiskt gjorts att lösa samfundsproblemet och å andra sidan moderna försök med små ex- perimentala utgångspunkter.
Kväkarna ha t. ex. organiserat arbets- läger, där man tillämpar » timbetalning », d. v. s. arbetsbytet sker utan pengar efter uträkning i timmar.
Den ene lagar skor, att återknyta bandet mellan jordbrukan- det och den lediga arbetskraften.
Den rö- relsen omfattas numera också av olika politiska grupper.
land de önskemål, som tillbaka-till-jorden-rörelsen uppställt ä r t. ex. införande av skatt på vanskött och outnyttjad jord i städer och liknande samhällen.
Det borde vara uteslutet i ett civiliserat samhälle, säger man, att låta stora landområden ligga i lägervall, sam- tidigt som det finns människor, som längta efter den, ha tid att odla den, som behöva trädgårdarna och deras produk- — ducera ty om det skulle uppstå överskott på en del varor, blir tillverkarna av dessa där- för inte arbetslösa; de får endast en tids semester.
Overskottet ä r ju deras egen egendom.
Starten av Epicplanen finansieras med lånemedel.
U.
S.
A:s regering har redan lämnat sitt stöd åt andra liknande före- tag, och det finns ganska säkra garantier for att den inte heller kommer att ställa sig avvisande mot Epicplanen.
lån amorteras dels med den vinst, som uppstår på varor, vilka säljas utom staten, och dels med inkomster som erhålles tack vare det nya skattesystem, som Sven det ingår i Epicplanen - med bl.
a. progressiv egendomsbeskattning tomtförsäljningsskatt samt progressiv in- komstskatt.
Till sist utlovar Epicplanen en pension på femtio dollars i månaden till varje be- hövande, som ä r över sextio år och som vistats tre år i staten.
Detsamma gäller för blinda, krymplingar och änkor med oförsörjda barn.
Det är alltså detta program striden gällde den sjätte november.
Ty motkandi- daterna har förhållit sig rent negativa.
Deras valtal har till nio tiondelar ut- gjorts av försök till vederläggningar av Sinclairs teser.
Valstriden började redan i januari då Sinclair startade sin valtidning Epic och gav ut sin programskrift I, governor of California, som inom kort blev den mest sålda boken i Kaliforniens historia.
Valkampanjen har sedan för varje vecka fatt en allt intensivare karaktär.
Alla det moderna samhällets propagandamedel har tagits i bruk, från radio till cirkus.
Sinclairs sista stora slagnummer före provvalet i augusti bestod i förklaringen att hans första reperingshandling som ny- vald guvernör skulle gälla Mooneys och Dessa News Billings omedelbara frigivning.
Provva- let utföll som bekant mycket fördelaktigt för Sinclair.
Sinclair nådde då större röstetal än någon guvernörskandidat före honom.
Men motståndarna har inte heller legat på latsidan.
Kommunisterna anser honom vara den döende kapitalismens sista hopp och kapitalisterna betraktar honom som socialismens vägröjare.
Hur pass allvar- ligt man på kapitalistiskt håll tar saken.
visar bl.
a. en sådan liten detalj som a t t man ålagt alla vid filmindustrin verksam- ma personer att satsa en dagsinkomst till propagandan mot Sinclair.
Blir Sinclair vald och lyckas han ge- nomföra sitt program, kommer det säll- samma förhållandet att inträffa att inom ett och Samma land två ekonomiska sy- stem, ett privatkapitalistiskt och ett koo- perativt-socialistiskt, kommer att tävla re.
Den nämnda artikeln i Sociale Praxis en översikt över den nyaste tyska lit- teraturen i kvinnofrågan - uttrycker ett skarpt avståndstagande från hela den nationalsocialistiska synen på detta tema.
BI.
a. anföras en del exempel på hur ar- betet för de kvinnliga läkarna försvåras och h u r nödvändigt det är, u r kvinnornas läkare.
att det också finns kvinn- — liga Lydia Gottschewsky, som då och då uppträder med kvinnoartiklar i Völkischer Beobachter attackeras skarpt, emedan hon i s i n nyligen utgivna bok Männens förbund och kvinnofrågan levererar en urskillningslös och häftig kritik mot hela den gamla kvinnorörelsen.
Samtidigt konstateras med en viss ironi, att Gott- schewsky i likhet med d e flesta andra nationalsocialistiska teoretiker kommer i n liberala på samma spår som de kvinnorörel- sen.
Ty t. o. m. en så ivrig nationalso- cialist som Lydia Gottschewsky är i grund och botten upprörd över den roll, som hennes manliga partikamrater be- faller En annan kvinnan nationalsocialismen att spela.
närståen- de kvinna, d:r Dorothea Klaje-Wenzel, påpekar i sin bok Kvinnan i folkgemen- skopen, att kvinnorna inte längre kunna undvaras i många yrken.
Hon är djärv nog att fordra att t. o. m. domaryrket, som ju av nationalsocialisterna helt och hållet är förbehållet männen, skall öpp- nas för kvinnor.
Hon kräver vidare Iik- ställighet mellan inom och utom äkten- skapet födda barn samt att alla barn, ter.
Allotmentrörelsen är ganska ung, även de inom äktenskapet födda, skola omkring fem år, men den har fungerat väl under kväkarnas organisation.
Och b ä r a sin moders namn.
Detta står ö.
den har redan visat på utvägar att lösa g ö r a sig gällande inom nationalsocialis- ett av vår tids stora problem, fritidspro- men.
F. ö. rör sig d:r Klaje-Wenzel med renodlad nazistisk ideologi och stöder sig blemet.
Lektor Fogelklou var en av de tre, som bl.
a. på den » nordiska tanken om kvin- f. manerna ».
Praxis i år erhållit forskarstipendium, s. k. Fel- ställning bland de till- lowship, vid Woodbroke.
Hennes kolle- låter sig att ironisera en smula även med ger vora en kinesisk professor och en ordet mordisks.
rande professor hade från kvar Königsberg, sin plats vid som dess fortfa- uni- tidigt Det ä som r historiens nationalsocialistiska vanliga ironi, att kvinnor sam- göra revolt ha några på sin tid ganska versitet.
framstående företrådare f ö r den s. k.
Den internationella anda, som präglade gamla kvinnorörelsen övergått till natio- urvalet av stipendiater, ä r utmärkande nalsocialismen och till och med försvarat för allt arbete vid Woodbroke.
21 natio- den blodiga terrorn.
ner voro representerade och alla åldrar, Den kommande eko- berättar lektor Fogelklou.
Det fanns män- nomiska diskussionen kommer här att fin- niskor av s &amp; olika läger som exempelvis na ett ypperligt åskådningsmaterial.
tyska nationalsocialister och judar, kine- Arne Holmström.
ser och japaner.
Endast omkring en — tredjedel voro kväkare.
Bland kväkarna pågår för närvarande en hel del experiment och nybildningar särskilt från de yngre.
En sida av denna nyorientering uppvisas av fredsarbetet, danska musikpedagogen, fru där man genom rustningsindustriens star- D a g m a r Borup, som Tidevarvet vid ett föregående tillfälle haft glädjen före- ka framträdande kommit att se samman- ställa för sina läsare kommer att i nästa hanget med det ekonomiska livet i stort.
vecka börja en kurs i tonträffning, Bland kväkarna händer det aldrig att ackordanalys etc, i Stockholm, där K. e,, minoritet klubbas ner.
Det skulle kvar- Operan och Musikaliska Akademien ställt lokaler till hennes förfogande.
Fru Borup lämna ett alltför stort ressentiment.
Men väckte berättigad uppmärksamhet med ett stort under var det i år, på kväkarnas sina uppvisningar här i Stockholm i vå- Yearly Meeting, då de gamla föregångs- ras.
Säkert komma många musikintres- männen erkände att en ekonomisk nybild- serade att med glädje hälsa detta tillfälle ning måste ske och voro beredda att söka att få stifta närmare bekantskap med hen- nes metoder.
- Kurserna omfatta tre vec- bidraga till denna, medan de unga säkert kor med tre lektioner i veckan för grup- kände vilken stor sak det var, då de gam- la grånade erfarna människorna gåvo upp per på 8 elever i varje.
Irene Reele.
om folkets ynnest.
Dagmar Borup till Stockholm.
D Ni stöder de blinda i Östergötlands län genom att köpa v a d N i b e h ö v e r a v borstar, k o r g a r, mattor, s t i c k a d e a r b e t e n m. m. f r å n De BIindas Iager LINKÖPING sina gamla positioner och slöto sig till de nya.
Vad som nu eftersträvas ä r en förening mellan den gamla goda indivi- dualismen och den universalism, som måste komma, efter typen » enhet ur mångfald ».
kväkarna ha på senare tider blivit pri- sade, t. o. m. vid ett parlamentsöppnan- de (1932), för sin insats i arbetslöshets- frågan.
Men detta, säger lektor Fogelklou, fin- na de själva vara förenat med risker.
Man måste återigen söka sig mot djupet och finna de särskilda uppgifter varje kräver, även om de skulle gå stick mot det allmänt vedertagna!
För övrigt, slutar lektor Fogelklou, har det aldrig varit så mycket ungdom bland kvä- karna som just nu.
C.
H. samtid i stäv T I D EVA 2, 3 REDAKTION: Telefon 20 48 42.
10-12.
EXPEDITION: Telefon Kontorstid f. e. m.
Postgiro PRENUMERATIONSPRIS: - För I 25 kr.
6: Lösnummer 15 3: per millimeter.
Stockholm 1934 &amp;.
