# ID: svediakorp-per3694
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,777
# sentences: 381
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
Pier Gudro: Elin Wägner:.
PRINSESSA EN Ä R OSS FÖDD PÅ HAGA S L O T T.
Kanonskotten ha dånat, samtliga K.B.
ha genom Justitie- ministerns försorg högtidligen underrät- tats och nästa söndag frambäres från landets alla predikstolar folkets tacksä- gelse över den lyckliga tilldragelsen.
Gra- tulanterna strömma upp till slottet och förlossningsläkaren har vederbörligen hedrats med kommendörsband.
Sveriges fattiga barnaföderskor glädjas väl också över att allt gått den unga prinsessan väl, men fråga sig säkerligen, kunde jämlik- heten inför liv och död i detta s.k. demo- kratiska land icke göras något större?
R R E T S F R E D E N ÄR TRYGGAD inom pappers- och massaindustrier-.
A na liksom i stort sett sågverksindustrin, konfektion och choklad m. fl.
stora fack.
Avtalen for dessa ha nämligen förlängts från första november, en glädjande un- derrättelse för svenska folket.
YRTIO MILJONER KRONOR I AN- SLAG för nästa å r föreslås av jord- brukskreditutredningen till upprättande av en statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom.
FINLANDS SPRÅKFRÅGAN UNIVERSITET har föranlett er nästan enhällig opinionsyttring från de fyra skandinaviska ländernas universitets.
och högskoleprofessorer, uppgående i n alles till 700 à 800.
Man uttalar sig mo ' svenska språkets tillbakaträngande vid universiteten som ett hot mot den nor- diska kulturgemenskapen.
De nationalistiska finska tidningarna förklara emellertid att saken ä r en inre finsk angelägenhet, och frånhedja sig varje obehörig inblandning.
FLOTTKONFERENSEN MELLAN DE TRE SJÖMAKTERNA England, Ja- pan och Amerika samlades i London i förra veckan, huvudsakligen för att ut- röna förutsättningarna för den stora flott- konferensen 1935.
Kommer den att kun- na äga rum ?.
Man har redan stött på grundsvårigheten i överläggningarna, nämligen motsättningen mellan önskan om en rustningsbegränsande överens- kommelse och den fasta övertygelsen om den egna nationens rätt att själv be- stämma vilka vapen den behöver.
Eller som Japans representant, amiral Yama- moto helt oskuldsfullt uttryckte det: Varje land måste tillåtas ha en styrka som är tillräcklig för försvar men otillräcklig för anfall.
Uppfattningen om vad som ä r an- falls- och försvarsvapen växlar som be- kant efter nationsgränsernas beskaffenhet.
Japan har från början framställt kra- vet på flottparitet med Amerika och Eng- land, vilka i sin tur motsätta sig detta.
Sedan det blivit bekant a t t Japan dels skaffat sig oljemonopol i Manchukuo, dels kräver a t t de utländska bolagen skall hålla oljereserver för Japans räkning inom dess eget område har det blivit all- deles övergivet och utsikterna vid konfe- rensen äro ytterst små.
FTERFÖLJANSVÄRDA SYNPUNK- F VID E TER PÅ KVINNORNAS ROLL i po- litiken ha framlagts av Iswestija - en- ligt N.D.A.
- inför höstens val i Sov- jet-Unionen.
» Vid de förestående valen måste man taga sikte på, att ett långt större antal kvinnor bli invalda i de kom munala och statliga representationerna, Vi måste komma därhän,, säger tidnin- gen, » att antalet kvinnliga deputerade kommer i proportion till den politiska och sociala aktivitet som kvinnorna utveckla. » Veckovakten Gandhi.
id den allindiska kongressens sam- ' V manträde nu i slutet på oktober har Gandhi officiellt lämnat posten som den indiska frihetsrörelsens ledare.
I denna egenskap har han haft diktatorisk makt, men han ä r världens underligaste lille diktator, ' lian vill inte ha makten längre, då han tycker att hans anhängare inte helt dela hans syn eller uppfylla hans höga fordringar utan lyda honom blott av kärlek till honom och av rädsla för hans auktoritet.
Därmed är det skede i den indiska frihetsrörelsen avslutat som bör- jade med det indiska frihetsmanifestet vid årsskiftet 1930 och Gandhis berömda salt- marsch till havet varmed han bröt det engelska saltmonopolet.
Om man skall kläda det som skett i Indien i vanliga politiska termer, torde det ta sig ut ungefär så här: Olydnadskampanjen som började med saltmarschen har ebbat ut.
Eller kanske rättare sagt, den har genom terror ut- mattats och desorganiserats.
Ett led i kampanjen var bojkott av den centrala och de provinsiella parlamenten, över huvud av alla styrelser och institutioner som engelsmännen skapat åt indierna, varför hittills bara de moderata indierna fyllt dem.
Nu förestår val inom kort, och frihetspartiet har beslutat att delta i va- len för att på så sätt bekämpa det aktuella engelska förslaget till ny konstitution åt Indien, bekant såsom » the white paper ».
Man ämnar begära att undantagslagarna.
under vilka vicekonungen regerar enväl- dig:, upphävas och att en konstituerande församling, vald genom allmän rösträtt, inkallas på det att Indien och e j England må skriva Indiens konstitution.
Samti- digt bereder sig engelska parlamentet att debattera igenom lagförslagets 300 para- grafer och besluta över dem.
Det ä r inte underligt om Gandhi är skeptisk inför det indiska programmet, I fråga om valordningen har kongres- sen ingen ståndpunkt, emedan den inom sig upptar både dem som hålla med det engelska förslaget om uppdelningen av väljarna i strängt åtskilda grupper efter religion, och dem som vilja att skrankor- na skola brytas och hela folket bilda en enda valmanskår, där inte muhammeda- ner rusta på muhammedaner och hinduer på hinduer utan alla välja mellan de bästa i alla grupper.
P å denna punkt är fri- hetsrörelsen eljest mycket delad, muham- medanerna begära i regel det minoritets- skydd som de tro de skulle få genom att bilda en särskild väljarkår, medan hindu- erna gå på enhetens linje.
Det kan nämnas i detta sammanhang att de indiska kvinnorna genom sin all- indiska kvinnokongress motsatt sig att kvinnorna skulle betraktas som särskild väljarkår med ett visst antal platser re- serverade.
De opponera mot minst-en- kvinna-principen och begära gemensam- ma val i förtröstan på att de på grund av duglighet skola erhålla sina rättmätiga platser i de lagstiftande församlingarna En vidsyntare politisk uppfattning än de muhammedanska männens alltså.
I förbi- gående kanske vi kunna få lov att nämn8 vad Indiens kvinnor vidare krävde på sir konferens: omedelbara åtgärder för att (Forts. å sid.
4.)
Kvinnorna och tidsläget i ögonblicksbilder från Fogelstad.
När a r den lilla gruppen på nitton höst- kursare i fredags skildes från Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, från sina lärare och från varandra, var det på sätt och vis en historisk skilsmässa.
T y med höstkursen 1934 avslutades Medbor- garskolans tionde arbetsår.
Inom en hi- storia så ung som den kvinnliga medbor- garutbildningens kan j u detta redan an- ses som en milstolpe.
Och där vi nu stodo denna avskeds- tunga oktoberdag, med överfulla hjärtan, fullskrivna anteckningsböcker och många nya, frimodiga synpunkter på livet - litet vemodiga förstås inför uppbrottet men sä- kert alla uppfriskade till kropp och själ - tyckte vi oss ha fått en ganska allsi- dig bild av de svenska kvinnorna och deras villkor just nu.
T y det ä r något av det märkligaste under en sådan studie- och kamrattid: hur alla bidra med fulla händer till det helas utformning.
Där ges av egna erfarenheter, egna åsikter, den egna personligheten med en frikostighet som sällan ute i det vanliga livet.
För en journalist ligger det ju en viss upplevelse redan i detta att vara aktiv deltagare i allt som sker, från gymnastik och sång till mötesförhandlingar och lek- tioner -- ibland med frågor!
- i stället för att som åhörare och bedömare intaga sin plats vid sidan av det hetaste skeen- det.
Men säkert finns något av journa- listens sittande vid sidan i de flesta män- niskors tillvaro och troligen är det be- frielsen från detta skadliga förhållande som gör, att en tre veckors kurs kan bli s å stimulerande och intressant för sina deltagare.
Det förekommer på Fogelstad något som kallas » hembygdsaftnar », d.v.s. kursdeltagarna berätta för de samlade kamraterna om sina olika yrken och er- farenheter från arbetet.
Post, telegraf, telefon, järnväg, bank, kontor.
En sådan kväll avslöjas många av det byråkratiska väsendets brister av kvinnlig sakkunskap i olika befattningar.
Från de sociala ar.
betsområdena kommer en stor grupp - både ungdom som ännu utbildar sig och färdiga socialarbetare från barna- och fattigvård, sjukhus, fabriker.
Vidare jour- nalister, lärarinnor, akademiker och indu- striarbeterskor, framförallt från tobaks.
och textilindustrierna.
Vad som i år varit särskilt påfallande ä r det stora antalet friiar - både sådana som ägna sig helt åt husmodersyrket och sådana som ha ett förvärvsarbete.
Sammanlagt 26 fruar på 92 kursdeltagare, vilket innebär en sti- gande tendens.
Kanske man vågar dra (Forts. å sid.
4.)
I taliens förnämsta industriledare ha ny- maskiner inskränkes så g å r utvecklingen ligen varit samlade till möte i Milano.
tillbaka: den mänskliga individen ä r nä- I och för att diskutera medel för arbets- got som är mindre än civilisationen men löshetens bekämpande.
Och resultatet av större än det mekaniska framsteget.
Och deras diskussioner har blivit följande för-, det faktum a t t just samma arbetarorga- slag: nisationer som tidigare mest gladde s i g ännu strängare kontroll över arbets- över arbetarens befrielse genom maski- styrkornas uppdelning i turvis arbetande nens hjälp, nu blåser till alarm, har en grupper, inskränkning av arbetstiden stor betydelse.
Det ä r alltså i själva ver- även för de högst kvalificerade specialis- ket arbetaren själv som begär att få gå terna, avskaffande av allt slags extraar- tillbaka till den arbetsmöda han en gång bete ävensom av allt arbete utfört under avskydde., feriedagar, disciplinerande av ackordsar- » Men » - fortsätter Mussolini - » det betet, inskränkningar i fråga om använd- kvinnliga arbetet ä r arbetslöshetsproble- ning av maskiner, mekaniska hjälpmedel mets andra stora crux.
Genom att h i n - och över huvud alla slag av arbetsratio- nan arbetar ökas inte bara arbetslöshe- nalisering.
ten, därigenom skadas också barnalstrin- Vederbörande föreslå dessutom särskil- gen.
Om arbetet ej ä r ett direkt hinder, da åtgärder för inskränkandet av kvinno- distraherar det dock från fortsast barn- arbetet och ytterligare skärpt övervakan- alstring och framföder en självständighet de ' av arbetares anställande och avske- och en moralisk och fysisk inställning som dande.
motverkar moderskap.
- Så som livet nu Ungefär samtidigt publicerade Musso- gestaltar sig är det maskinen och kvinnan linis egen tidning Il Popolo d ’ Italia en som äro arbetslöshetens stora huvudorsa- liten artikel som tydligen ä r skriven av ker.
Det kan gott hända att den enskilda Mussolini själv.
Den har titeln » Maski- kvinnan genom sitt arbete räddar en över- ner och kvinnors och dess syfte ä r att given familj eller sig själv, men ser man understryka riktigheten av den åskådning hennes arbete ur helhetens synpunkt som ligger bakom ovan relaterade för- måste det förklaras vara källan till såväl slag.
politiskt som moraliskt elände.
De få en- Det ä r onödigt att gömma sig undan skildas räddning betalas med de mångas och låtsas intet se, säger denna artikel.
hjärteblod.
» Det är dumt a t t påstå att om bruket av (Forts. å sid.
4.)
Den tyska kyrko- stridens nya skede.
vå märkliga händelser ha under de som skulle underordnas den nya, ultra- T sista fjorton dagarna ägt rum inom den tyska kyrkostriden.
Först kom be- kännelsekyrkans, den oppositionella rö- relsens, definitiva avståndstagande från rikskyrkan och proklamerandet av be- kännelsekyrkan som en självständig evan- gelisk kyrka, för vilken man söker erkän- nande från högsta statliga myndighet, d.v.s. Hitler själv.
Sedan kom den Hit- lertrogna d:r Jägers avgång från sin post som juridiskt ombud för rikskyrkolednin- gen, vilken därmed förlorar en av sina hänsynslösaste och mest oböjliga män.
E t t avsked som kan tolkas som en betyd- lig eftergift från rikskyrkans sida.
Utvecklingen som lett fram till dessa, som det nu förefaller tämligen avgörande som varje tidningsläsa- händelser, har haft en mängd re kunnat konstatera dramatiska moment att uppvisa.
Men samtidigt ä r läget i vissa fall svårt att genomskåda.
En liten sammanfattning a v den tyska kyrkokonfliktens olika skeden är kanske därför av ett visst intresse.
Stridigheterna inom tyska kyrkan bör- jade för mer än ett å r sedan i samband med riksbiskopsvalet.
De protestantiska kristna valde pastor Bodelschwingh till riksbiskop.
Men ställningen som riks- biskop var förbunden med villkor som Bodelschwingh icke kunde uppfylla.
Och snart därefter fick han träda tillbaka för nationalsocialisternas kandidat, den av Hitler gillade fältprästen Hermann Mül- ler.
Mullers uppdrag blev närmast att bygga upp en enhetskyrka, en rikskyrka, - - nationalistiska staten, ytterst i syfte a t t skapa en tysk kristendom.
Och vad inne- bar detta?
Att religionen mer och mer bringas att sammanfalla med nationalis- men, att kristendomens grundläggande principer om människovärde och männi- skokärlek utbytes mot de med kristendo- mens väsen oförenliga satserna om rasen och blodet som avgörande för människors värde, om hat, förtryck, förakt och arisk överhöghet.
Det uppstod snart inom rikskyrkan en ytterlighetsflygel, som krävde så grund- liga reformer i nationalistisk riktning a t t allt annat än den urtyska gudstron, d.v. s. den gamla gudaläran, skulle rensas bort.
Förkämparna för denna synpunkt blevo visserligen avsatta frän sina ämbe- ten, men lyckades ändå samla anhängare.
A andra sidan står den starka opposi- tion som dels omfattar en sammanslut- ning av både präster och lekmän, Evan- gelium och kyrka, dels Prästernas Nöd- förbund, Dessa motståndare till tyska kristna ha utsatts för de mest målmed- vetna förföljelser, bl.
a. ha präster i hun- dratal avsatts från sina ämbeten.
Men, trots detta ha de nekat att böja sig och fortsatt sin fria förkunnelse.
Niemüller ä r ett av de starka namnen inom denna opposition.
I sin kyrka i Dahlem, den sköna villastaden utanför Berlin, har han icke underlåtit att uppmana sina menings- fränder till ståndaktighet, En annan oppositionsledare är den (Forts. å sid.
3.)
Radikal Militiär dimbild- ning än en gång.
politisk veckotidning.
REDAKTÖR: C a r i n Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson.
Den 3 Nov.
Nykterhets- tillståndets förbättring.
Det av I förra nummer står bl.
a. att de mili- Wägners Elin 1934.
Rusdryckslagstiftningsrevi- sionen i d a g a r n a framlagda betän- kandet ä r en b å d e omfångsrik och in- tressant volym, väl värd allvarlig be- grundan.
Ehuru en viss förbättring i det allmänna nykterhetstillståndet kan påvisas h a inträtt under d e se- naste tjugu åren, f r a m g å r det d o c k tydligt a v betänkandets siffror a t t alkoholmissbruket alltjämt h a r stor utbredning i vårt land.
S o m e x e m - pel nämner revisionen bl.
a. antalet avdömda fylleriförseelser, som utgör omkring 30,000 pr år.
Samtidigt konstateras det kända förhållandet, a t t absolutismens idé mött mindre förståelse under d e senaste årtionde- n a än förut, ett förhållande som bland a n n a t visar s i g i minskad an- slutning till den e n g å n g så blom- strande organiserade nykterhetsrö- relsen.
Revisionen påpekar o c k s å - med allt erkännande av d e allmänt nyk- terhetsvårdande organens, nykter- hetsnämndernas, a r b e t e - a t t d e s s a icke alltid kunnat fylla sina uppgif- ter på ett effektivt sätt.
Anlednin- g a r n a kunna v a r a b å d e otillräckliga ekonomiska resurser o c h svårigheten a t t finna den erforderliga personliga kompetensen.
D e t t a ä r en mycket viktig sida a v det omfattande pro- blemet.
Om m a n betänker alla d e fall a v » fylleriförseelser » s o m aldrig komma till det offentligas kännedom, alla tragedier som på grund a v alko- holmissbruk utspelas inom d e enskil- d a hemmen och s o m ä r o en välkänd företeelse f ö r alla socialt införsatta människor, ä r d e t ofrånkomligt att en förnyad insats på detta område ä r nödvändig.
D e n allmänna obenägenheten a t t ingripa, rädslan f ö r efterräkningar om m a n anmäler och svårigheten a t t förebringa ordentlig bevisning, som m å n g a g å n g e r är f ö r handen möjlig- g ö r fortfarande sådana upprörande fall av hustrumisshandel o c h andra övergrepp som blott alltför o f t a kom- ma till allmän kännedom - n ä r det kanske ä r f ö r sent.
D e t är uppenbart a t t en s t a r k be- arbetning a v den allmänna opinio- nen h ä r ä r ofrånkomlig lika väl som direkta åtgärder f ö r nykterhets- nämndernas effektiviserande.
Revi- sionens f ö r s l a g o m inrättande av en sorts länsnykterhetsnämnder med större befogenhet är m å h ä n d a ett s t e g i rätt riktning.
artikel i Tidevarvets experterna i Sverige nu erkänner sin Helsingfors får kommunal rådfrågningsbyrå.
tära oförmåga att i ett framtida krig kunna ur ungefär ett och ett halvt år sedan F i n l ä m n a d e s av den kända socialde- mokraten, f. d. socialministern fru Miina Sillanpää och undertecknad till Helsing- fors stadsfullmäktige en skrivelse där grundandet av en kommunal sexualråd- givningsbyrå föreslås.
Förslaget foran- ledde hälsovårdsnämnden att tillsätta en tremannakommitté (av manliga läkare) för att utreda frågan.
Kommittébetän- kandet, som blev färdigt senaste vår, ut- talar sig i positiv riktning för en kommu- nal rådgivning, oaktat även stora betänk- ligheter och en viss försiktighet i utlå- tandet äro tydligt skönjbara.
Expertutlåtaiidet underställdes hälso- vårdsnämnden och, sedan det d i r blivit godkänt, även stadsstyrelsen, vilken e j heller fann någon orsak att motsätta Sig detta förslag av stor social betydelse.
Den I I oktober var frågan före vid den sista instansen, stadsfullmäktige.
Med en stor rostmajoritet, 48 röster mot 8. blev beslut om inrättandet av en rådgivnings- byrå fr.o.m. början av nästa år fattat.
Sålunda liar även Finland trätt bland de nationer som inse betydelsen av denna utomordentligt viktiga gren av upplys- ningsarbete.
Men oaktat resultatet vid den slutliga omröstningen var så lysande kan man icke säga att segern vunnits alldeles utan kamp.
Kampen har kanske snarare gällt den tydligt skönjbara likgiltigheten än ett direkt motstånd.
Endast den socialdemo- kratiska pressen har gått in för en helt positiv propaganda.
Det liberala, bor- gerliga lägret har oaktat sin stundom fri- sinnade inställning dock publicerat artik- lar och intervjuer som varit ägnade alt förvilla uppfattningarna på detta område.
De konservativa tidningarna ha ända tills det avgörande ögonblicket förhållit sig fullkomligt passiva, men då saken slutli- gen skulle komma före till godkännande öppnades en trumeld som såg hotande ut för den slutliga segern.
I synnerhet har det gjort ett pinsamt intryck bland initierade kretsar att en av de läkare som i egenskap av sekrete- rare suttit i den förberedande kommittén och såsom tidigare nämnts givit ett posi- tivt utlåtande, plötsligt ett par dagar innan frågans slutliga behandling lät pu- blicera en Intervju, där lian i något för- täckta men dock tydliga ordalag motsät- ter sig hela rådgivningsverksamheten.
Detta förfarande var desto mera över- raskande då samme läkare på grund av sitt tidigare visade intresse varit påtänkt som byråns chef och läkare.
I sin moti- vering till den ändrade kursen framförde nämnda läkare de särdeles Ogynnsamma intryck han erhållit på sin skandinaviska studieresa i våras.
Han nöjer sig med att konstatera att rådgivningen i det hela taget, så när som på ett undantag, visat sig vara fullkomligt misslyckad i de skan- dinaviska länderna, men underlåter vis- ligen att närmare precisera i vad detta imisslyckande består.
Sålunda frågar man sig foriiiidrad hur det är möjligt att sam- ma sak kan göra så olika intryck på olika individer.
Undertecknad har också varit i tillfälle att stifta bekantskap med den skandinaviska rådgivningen men ingalun- da blivit besviken.
Allt kanske sist och slutligen kommer an på vilken inställning man själv har till en sak.
Till en sto!
del torde dock den ovan beskrivna skräc- ken ha föranletts av den radikalt poli- tiska orienteringen hos de kretsar, som fört den sexuella upplysningens sak.
Oaktat den sexuella rådgivningen främst bör betraktas som en medicinsk och so- cial preventiv- och upplysningsåtgärd av största vikt har den en viss benägenhet att inrangeras bland de politiska frågor- na.
Denna linje var även tydligt märk- bar vid den slutliga behandlingen av frå- gan i Finland.
Utom de religiöst moraliska betänkligheterna som framfurdes, preste- rade den konservativa gruppen av full- mäktige en hårdnackad opposition.
Argu- menteringen var dock svag och baserade sig bl.
a. på rädslan för en ev. niinskning av nativiteten i värt glestbefolkade land.
Då det dock härvidlag är fråga om en mycket anspråkslöst planlagd rådgivning och ett anslag på endast 25,000 Fmk.
för det första proväret, kunde oppositionen med bästa vilja inte stå vid sina påståen- den om ett undergrävande av nationens bestånd.
Alldeles riktigt sade en av våra främsta socialdemokratiska kvinnor i sitt inlägg under diskussionen: » Fastän jag sitter bland vänstern och ingalunda hål- ler på det kapitalistiska systemets beva- rande kan jag dock icke med bästa vilja tro på att detta system skulle flyga i luften med en 25,000 marks laddning., Som epilog på behandlingen av denna fråga av förstklassig social betydenhet må namnas att vid samma session enhälligt besluts bevilja ett anslag på en halv mil- jon till en bur för ett lejonpar i stadens zoologiska trädgård.
Detta vare inga- lunda sagt for att ett lejonpar inte skulle behöva en hygglig bostad då det ändå blivit fråntaget sin frihet.
Men proportio- nerna kunna e j låta bli att verka något komiska för att inte säga tragikomiska, skydda vårt lands civilbefolkning.
Man måste kallblodigt räkna med direkta an- grepp på storstäderna, vilket gör att ar- men och civilbefolkningen i ett blivande gaskrig sammansvetsas till ett begrepp.
Måtte kunskapen om denna experter- nas deklaration spridas vida omkring och bli den allvarliga tankeställare, som gör att vi snarligen få upp ögonen för att nu är tiden inne för oss att tacka nej till den erbjudna alliansen med militären.
Den kommer att föra oss ut på gungfly.
Den som skriver dessa rader placera- des av en underlig ödets nyck för en tid sedan på en befattning, där det gällde att efter bästa förmåga hjälpa till med för- beredelserna till en del niilitära övningar.
Väl befäst i min pacifism tänkte j a g att det kunde vara roligt att en gång få en titt bakom kulisserna och så satt j a g där och arbetade så gott j a g kunde.
o r - den krig och krigsberedskap surrade om- kring mig dagarna i ända och de mili- lära cheferna svepte förbi - ibland som stora fjärilar i ljusblå uniformer med stjärnor på kragarna och ibland iförda den jordgrå-bruna camouflagedräkten.
Till en början föreföll mig allt så otroligt verklighetsfrämmande och j a g tyckte att militärerna själva lekte en lek - för le- kens egen skull - fullt medvetna om att det var lek och ingenting annat.
Men vad hände.
Jo, den militära synen — — på allt vad vi hade för händer smittade av sig på ett fullkomligt häpnadsväckan- de sätt.
Man skall minsann vara starkt befäst i sin uppfattning för att inte mot- ståndslöst dras med och präglas av den militära mentaliteten.
Jag ertappade mig själv till sist med att tycka att det nästan skulle vara synd om så mycket intresse som det militärerna visade för sitt arbete aldrig skulle få komma till användning.
Den som år efter å r lever sig in i att kri- get skall komma är säkert immun mot allt vad civila invändningar heter.
I all min osakkunnighet fick j a g också ett oerhört starkt intryck av hur hopplöst på efterkälken och ineffektivt vårt försvar nu är.
Vi laborera med ett krigsmaski- neri så otidsenligt och tungrott att om ett modernt krig skulle komma över OSS just nu, så skulle vi aldrig hinna få ma- skineriet att börja fungera innan befolk- ningen åtminstone i de stora städerna inte då man vet att en stor del av de fattiga barnrika familjernas bostäder hos oss än så länge ä r en skamfläck som man helst inte talar om.
Kaisu Snellman.
.
V i d radioframförandet i förra veckan av Elin Wägners Credo, inledde författarinnan själv föreställningen med bl.
a. följande ord: &gt;Handlingen i ' Credo ' är förlagd till de omdebatterade ockupationsområdena vid fransk-tyska gränsen efter världskriget och j a g har valt tiden strax efter sedan det s. k. passiva motståndet officiellt ä r hävt och Pfalz har anmälts för höga kom- missionen som självständigt.
En sådan anmälan blev officiellt erkänd efter tio dagar, och när aktstycket lämnats in till höga kommissionen gällde det alltså för de motsatta intressena att under de få dagarna göra något för att hindra att det blev officiellt.
Så långt har pjäsen historisk grund.
Sedan har jag diktat ett drama på vad som hände under de där betydelsefulla dagarna.
Typer och milj8 ä r tagna ur verkligheten, personerna och händelserna ä r dikt.
Hjältinnan i stycket har ingen direkt förebild.
Hon är en amerikansk kväkarflicka och kanske skulle en sidan aldrig ha handlat så som hon gör, men vad jag vill ha fram lir brytningen inom henne och mellan henne och de män hon har att kämpa med.
En brytning som betingas av motsättningarna mellan efter- krigsmentaliteten i Tyskland och den - amerikanska kväkarmentaliteten.
Om jag skall försöka att i korthet ut- trycka vad stycket vill ge, så ä r det sat- s e n att man inte får skicka andra i döden för sin tro, på sin höjd sig själv. » — Elin Wägners » Credo » är ett djupt gri- pande skådespel.
För att e t t, politiskt idédrama ska bli lyckat krävas många förutsättningar: en aktuell och symboliskt eller direkt verklig dramatisk situation, politisk skolning och blick för skeendet i det som sker, en formellt suverän stoff- behandling och en själ i vilken människo- kärlekens heliga låga brinner ofördunk- lad.
Bakom » Credo » står allt detta.
Redan dramats fasta byggnad är impo- längre fanns i livet.
Ännu har t. ex. icke armén i dessa motorismens tider slutat med sin hästrullföring, utan den spelar fortfarande en betydande roll.
Denna mi- litärens efterblivenhet hindrar dock inte a t t militären själv är åtskilligt bättre rustad än civilbefolkningen.
Elin Wägner efterlyser en civil diskus- sion för a t t allmänheten här i Sverige skall få veta något om den sanning om luftskyddet som börjat tränga sig fram i Europa.
j a g tillåter mig att göra ett litet axplock.
Engelska Röda korset har givit u t en liten skrift, vars titel närmast kan över- sättas med » Första hjälpen i gaskrig,.
Där f å r man veta åtskilligt.
T. ex. att vätskor sådana som senap och levisit kun- n a strilas från tankar som föras i aero- plan eller luftskepp så att giftet faller ned som regn på marken inunder.
De som lida av verkan av denna g a s måste behandlas inom 10 a 15 minuter sedan de utsatts för den, om behandlingen skall kunna lyckas.
Då därför tusenden drab- ' bas a v giftgas, som droppas ned som .regn, miste de flesta duka under för ska- dorna eller förvandlas till invalider för .alltid, på grund av att det är omöjligt alt läkarpersonalen skall hinna behandla mer ä n ett fåtal.
Det är m y c k e t mer att lära a v detta 50 öres häfte.
Den största läxan ä r dock d e n att aldrig mer få världens folk tillåta nerande.
Det växer fram fritt från ovä- sentligheter och döda punkter.
Akt för akt följa händelserna varandra med ett obönhörligt inre sammanhang, som för tanken till det antika dramat.
I varje scen brottas våldets anhängare och mot- ståndare med växlande lycka ända fram till slutscenens segrande offerdöd.
Hjäl- tinnan, Credo, tror på möjligheten av att i politiskt handlande bryta med våldets tradition.
Av kärlek till henne tar kri- garen och statsmannen, Martius, ett steg bort från våldets väg.
Denna handling leder till hans egen död genom fiende- våld.
Döende vinner han seger för sin idé, räddar sitt lands integritet.
Tidi- gare liar endast en minoritet stått bakom honom, n u skapar indignationen över ogärningen en enad folkvilja.
Credo ä r inte bara ett starkt drama, det är också ett skådespel, som har alla förutsättningar att bli älskat av många.
Det är spännande.
Det ä r högaktuellt efter en sommar av epidemisk bråddöd bland Europas ledare.
Det ä r foster- ländskt i bästa mening: » hem till ber- gen, hem till bergen där vårt hjärta re- dan är ».
Det är djupt religiöst i sin bä- rande tanke: lian segrar när han lider.
Och för alla som tro att mänskligheten skall finna en annan väg än våldets ur- gamla, nötta olycksgata är det en Ijus- strimma i natten.
Radioframförandet var i stort sett ut- märkt.
Visst led man av att inte kunna se dessa verkligt dramatiska scener: ka- feet i Speyer t. ex. och färjeläget över Rhen vid Via imperatoria.
Och nog kun- de man önskat mera illusion i folkscener- nas buller och sång.
Men allt detta gör bara att vi med stor spänning väntar på att få se Credo på Dramaten.
Andrea Andreen-Svedberg.
Den tyska.
yrkostriden (Forts fr sid 1.)
stränge Bonn-professorn, Karl Barth, den nya ortodoxiens företrädare, som från sin reformerta utgångspunkt på det strän- gaste fördömer tyska kristna och deras nationalistiska övergrepp: .Gemenskapen i kyrkan bestämmes icke genom blodet och alltså icke heller genom rasen, utan genom den helige ande och genom dopet.
Om den evangeliska tyska kyrkan skulle utesluta de jude- kristna eller behandla dem som kristna av andra klass, skulle den upphöra att vara en kristen kyrka., (Vi hänvisa i detta sammanhang till d:r Lydia Wahlströms artiklar i Tidevar- vet för den 7 oktober och 23 december 1933 om religiösa frihetsströmningar i Tyskland.)
Också från de katolska prästerna ha höjts varningsrop emot hotet från den världsliga övermakten.
Särskilt bekant för sina strävanden för samarbete i detta syfte med de evangeliska prästerna är kardinalen i München, Faulhaber.
Hur har då striden utvecklats?
I januari i å r uppsade 1,500 präster, tillhörande Prästernas nödförbund, riks- kyrkoledningen tro och loven.
Följden blev nya massavsättningar.
I april an- tog ett representativt prästmöte i Würt- temberg en proklamation riktad emot riksbiskop Mullers övergrepp och för kyrkolivet fördärvbringande handlingar.
Svaret var en ny razzia från högsta ort!
Mellan två- och trehundra präster suspen- derades.
Emellertid hade det eniga mot- ståndet från prästernas sida samtidigt vissa eftergifter till följd, såsom att S.
A. männen förbjödos störa eller skingra evangeliska möten och att tidningarna blevo tillhållna a t t tiga om de kyrkliga förhållandena.
sig att dragas in i krig även om det är i Protesterna mot rikskyrkoledningen föregivet försvarssyfte.
Enligt en annan fortsatte från teologiprofessorer i Bonn auktoritet i engelska Röda korset kan och Marburg, från Erlangens teologiska numera ingen expert framställa en gas- fakultet, bekännelsesynoden i Barmen, re- mask, som säkert skyddar mot alla slag preseiitanter för tvåhundra församlingar i av gasanfall.
Westfalen.
Den engelske gasexperten Halsburg, Och riksbiskopen och hans juridiska påpekar i Evening Standard att det ä r rådgivare d:r Jäger fortsatte bestraffnin- lönlöst att lita på gasmasker därför att garna, som fingo ny fart efter terrordå- nya gaser komma att uppfinnas, mot den den 30 juni.
Den 9 augusti beslöt en vilka de äro ineffektiva.
Han framhåller synod i Berlin under Mullers och Jägers också att källarna äro rena dödsfällor, ledning att landskyrkorna i Bayern och därför att de praktiskt taget ej kunna gö- Württemberg skulle ställas direkt under ras lufttäta.
Gaserna måste vara tyngre rikskyrkans ledning, vidare att alla tidi- än luften och g å därför ned i källarna.
gare vidtagna åtgärder skulle godkännas, Det tjänar ingenting till a t t förebygga att ny frohetsed skulle avläggas till Hitler små enstaka anfall med endast några och slutligen att den tyska kyrkans gamla hundra skadade.
Man måste sätta sig in märke, det violetta korset på vit botten, i att fienden kommer alt försöka utplåna skulle utbytas mot hakkorset.
London genom ett jätteanfall, vid vilket Förgäves satte oppositionen in - utan åtminstone hälften av dess 7 miljoners press, utan mötesfrihet, utan yttrandefri- befolkning kommer a t t bli gasskadad het voro de kämpande prästernas möj- inom de första 24 timmarna.
ligheter hårt kringskurna.
Riksbiskop Till sist bara ett par frågor till de Muller insattes den 23 september.
I sam- stockholmska gasexperterna: Hur skall band därmed offentliggjordes från Hitler- skyddet ordnas för våra sjukhus, fängel- ungdomen ett uttalande, som starkt at- ser, blindskolor, barnbördshus, ålder- tackerade kristendomens strävanden att domshem och liknande inrättningar?
Var- samla alla nationer och raser under en ifrån ska vi friska f å vatten och föda i » främmande judisk mytologi ».
våra källare om sjöarna förgiftas och dju- Men fastän rikskyrkan hade hela den ren dödas och produkterna förstöras pa yttre makten på sin sida, propaganda- landsbygden omkring staden?
Och var medlen och den världsliga polisen, blev ska vi bo, när och om vi komma upp i nästa akt i det stora dramat bekännelse- ljuset igen i en förbränd stad?
Einar Tillman.
Justitieminister Zahle tror på vinnarna.
D anmarks justitieminister, C. Th. Zahle har i ett intervjuuttalande sagt sin mening om kvinnorna och poli- tiken.
Det ä r nu 25 år sedan hr Zahle bildade Danmarks första radikala rege- ring - det står alltså en lång erfarenhet bakom hans ord.
- Ja: har aldrig ångrat att kvinnorna fingo samma rättigheter som männen, sä- ger hr Zahle.
Det ä r absurt att tänka si: att de icke skulle kunna ha samma politiska rättigheter.
De äro lika kloka som männen, och de ha lika stora värden att förvalta som männen.
Det fanns en gång i tiden ett ordspråk s o m sade att den gård var usel som inte kunde föda en lat nian.
Det giller icke numera, men det är typiskt att ordspråket talar om er lat man och icke om en lat kvinna.
Med en dålig husmor går till och med det bästa hem under.
Kvinnorna ha icke gi- vit politiken någon särprägel eller till- fört den en specifik kvinnlig tankegång.
kvinnorna ha i regel samma politiska uppfattning som deras närmaste omgiv- ning, och det är ganska naturligt.
Skulle ni kunna tänka er en rege- ring som till övervägande del bestod av kvinnor?
frågar intervjuaren.
- När man ser hur männen styrt värl- den finns det ingen rimlig anledning att hysa något bekymmer för en kvinnlig re- gering.
Man kan i varje fall gå ut ifrån att kvinnorna icke skulle sköta det sämre än männen ha gjort.
Och ä r man opti- mist, kan man tillåta sig tro att kvinnorna kanske skulle göra det litet bättre.
— En blind som reseombud.
V i forska vidare efter de svenska Iä- nens olika åtgärder för de blindas vård och komma då till Södermanland, där man kan uppvisa en nyhet: En blind resande försäljare.
Tack vare anslag från landstinget och arbetsnämnden samt förlagslån som lä- nets skyddsvänner låtit sta kvar, har ex- pedition och lager i Nyköping upprättats för beställning och försäljning av blindas arbeten, meddelar landshövdingskan Eli- sabeth Sederholm i Nyköping.
Expedi- tionen förestås av den blinde borstbin- daren Olof Lindgren, som tack vare led- syn ensam reser omkring i länet och säl- jer blindarbeten, såväl i stadssamhällen som å landsbygden.
Samtidigt besökes blinda kamrater, som erhålla råd och an- visningar beträffande tillverkningen av de lämpligaste sorterna.
Naturligtvis ä r konkurrensen här som på andra håll svår och ibland nödgas man sälja något under tillverkningsvärdet, för att få affär till stånd och därigenom arbete åt de blinda.
Men årsberättelsen för länet kan upp- visa flera framsteg.
kyrkans definitiva revolt, beslutet av den 20 oktober om konstituerandet som själv- ständig kyrka.
Och på tisdag voro representanter för bekännelsekyrkan kallade till Hitler för överläggning - två landsbiskopar måste för ändamålet frigivas, den ene ur häkte, den andre från arrest under polisbevak- ning i bostaden.
Detta i förening med Jägers avgång förefaller som ett definitivt steg mot ett erkännande av oppositionen.
Med spänning avvaktas vad som vidare kommer att följa av bekännelsekyrkans ståndaktighet.
Kvinnorna och tidsläget Vändpunkt i Indien.
(Forts. fr. sid.
1.)
sprida kunskap om födelsekontroll genom officiellt erkända kliniker, förbättring av de upprörande hygieniska och ekono- miska förhållandena i samhället, upphä- vande av dödsstraffet, borttagande av alla lagliga och sociala skrankor som skil- j a de kastlösa från det övriga samhället.
I den kamp om regeringen MacDonalds förslag till konstitution som nu förestår, ha engelsmännen, säger H.
G. Wells, en- dast stöd a v furstar, storgodsägare, storindustriella, ortodoxa hinduer och dem som vilja ha splittrade valmanskårer, alltså de reaktionära elementen i Indien.
medan de sociala ekonomiska och kultu- rella reformrörelserna antingen de äro liberala eller radikala, alla stå bakom den nationella rörelsen.
Gandhi ä r enig med den nationalistiska rörelsen i oppositionen mot det engelska förslaget till konstitution.
En självstyrel- se förtjänar ej namnet.
om finanser, ut- rikespolitik och militärväsen stå under främmande kontroll och parlamentet en- dast förfogar över 20 % av statsinkom- sterna.
M e n han tror inte mera nu än förr på att något står att vinna genom majoritet i parlamenten.
Likväl har han låtit politikerna få sin vilja fram och lägga om taktiken.
Han har avblåst den vapenlösa kampen som massrörelse, han har nu till slut förbjudit även sina egna utvalda att sätta upp vapenlöst motstånd mot regeringen och förbehållit detta en- samt för sig själv.
Han tycker att metoden vanhelgats av sina anhängare och vill rena och rädda den genom att förbjuda dess användning!
Det vapenlösa motståndet är det väldi- men g a s k vapen som finns i världen endast i händerna på dem som äro vär- diga satyagrahis, sanna andens strids- man.
Själv betraktar han sig endast som en lärjunge i konsten att föra det vapen som heter själsstyrka, men han förbehål- ler det dock åt sig själv, s i länge ingen uppstått som hunnit längre.
För att begripa någonting av det här miste man lägga bort alla sina väster- ländska begrepp om politik och politiska ledare.
Men sen kanske man kan fatta något av de motiv som lett Gandhi till det steg han nu tagit.
I sin fruktans- värdhet sopar han undan alla den vapen- lösa kampens hjältemodiga dåd och stora resultat och dömer den misslyckad, där- för att den icke bevekt lord Willingdons och MacDonalds med flera hjärtan!
Och sedan en av hans närmaste följeslagare, som han trodde hade givit sig helt i t rö- relsen, en gång anförtrodde honom att han hellre ville studera än gå i fängelse, förbjuder han nu de sina att gå i fän- - gelse.
en kompakt manlig och traditionsbetonad.
.
.
(F o r t s.
fr. sid. 1.)
den slutsatsen att det har blivit lättare för de gifta kvinnorna att någon gång ta sig ledigt hemifrån, att äktenskapet inte all- tid behöver komma i strid med andra i n - tressen ens för dem, på vilka en mycket stor arbetsborda vilar.
Frågan om ar- betsfördelning mellan man och hustru aven inom hemmet blev förresten belyst med många fina exempel på hjälpsamma och händiga män med en djup förståelse fur betydelsen av att även hustrun får tillfälle att skaffa sig kunskaper och fort- bildning.
Journalistyrket företräddes vid höstkur- sen dels av en framstående svensk lands- ortsjournalist, dels av Tidevarvets redak- tör och dels av själva Hagar Olsson från Helsingfors.
som berättade om hur det kan gå till, när en ung kvinnlig medar- betare skall söka erövra sig en plats på När såg världen sist en sådan diktator?
Nu sätter alltså valkampanjen i gång Men för arhetet bland pa- rias har han nu öppnat nyn väldiga fält genom att sätta i gång en undersökning av alla de mångfaldiga hantverk som de utan Gandhi.
det lönar sig att förbättra och stödja.
H a n vill mobilisera korgmakarn och san- dalmakarn, borstbindarn och garvarn.
väverskan och spinnerskan i de 700,000 byarna mot industrien som gör dem syss- lolösa och utfattiga.
I ett land d i r det finnes obegränsad mänsklig arbetskraft äro komplicerade maskiner icke på sin plats, säger han.
(Samma tanke för- resten som runnit upp i vissa amerikanska vägstyrelsers hjärnor, när de köra s i n a vägmaskiner av vägen och låta män med skovlar och kärror sköta deras arbete.)
I denna väldiga plan på förnyelse av hantverket som degenererat sedan engels- minnens tid, mobiliserar han också hand- kvarnen för riset och morteln för sockret för att vinna B-vitaminer, ekonomisk fri- het och frid i själen.
Han har tagit upp ett jätteprogram.
Han har inte så brått- om nu som för femton år sen då han skrev i varenda ledare: Nästa år ska vi ha vår frihet, om alla hjälper till, nästa år!
Det ser inte ut som om det vore honom så viktigt om och när engelsmän- nen komma bort, bara man i sitt liv fri- gjort sig från beroendet av dem.
Det är svårt att döma om detta.
Gan- dhi reser sig mot maskinmördandet, ma- skinförtrycket, mot det hänsynslosa våld förandet av naturen i dess krafter, dess rikedomar och dess levande vasen.
själv lika ytterlig och lika hänsynslös som den urartning han reagerar emot.
Vem kan veta om han ä r en signal och en symbol för en väldig revolt ur mänsk- lighetens djup eller blott den ensamme som kastar sig framför stridsvagnen?
Han har gjort sig mycket ensam ge- nom att koncentrera det vapenlösa mot- ståndet mot våldet i sin egen person.
Men det är som om hans j a g på samma gång så vidgats, att det omfattar hela hans folk, j a så, att detta ensamma jags grän- ser nå vidare än även Indiens.
Elin Wägner.
redaktion.
kvinnan och samhällt av i dag lämnade de talrika ungdomarna och de som för närvarande inte hade någon plats utan gång e t t oerhört starkt intryck av den press som vilar på ungdomen i ett sam- hälle, d i r det inte är en given sak att varje individ behövs i arhetet.
Denna ovisshet I förening med osäker- heten om den egna förmågans bärkraft och inriktning, som väl är gemensam för all ungdom.
gör att den trots sina förmå- ner alls inte alltid tycks ha den mest av- undsvärda ställningen.
Under sommarkursen deltogo i år fem » utlänningar » i skolans arbete, nämligen en danska, en norska, en isländska, en finlands-svenska och en schweiziska.
Mö- tet mellan de svenska sederna och det svenska folket samt dessa intresserade kvinnor var mycket givande.
Vid en stor sommarfest, som Medborgarskolan an- ordnade i sin park uppträdde samtliga fem gäster med uppläsning eller berättel- ser.
Och ingen skall tro att svenskarna inte förstå grannländernas språk.
När iiverassistenten i Köpenhamns skattevä- sen, fröken Ella Tingman.
på sitt utom- ordentliga sätt läste H.C.
Andersens Kej- sarens nya kläder skrattade hela traktens befolkning, som samlats i parken för at: stor lycka med en egen humoristisk hi- storia från Island.
Vad som särskilt imponerade på Schweiz ' representant.
juris kandidaten M a r i a n n e Oeri från Basel, var vår sven- ska lagstiftning med dess uttalade akt- ning för individens värde.
Det skulle bli värdefulla synpunkter för den blivande doktorsavhandlingen.
som fröken Oeri reste hem till i Basel.
Men kamraterna voro tvungna att tala om för henne, att lagarna i praktiken tyvärr icke alltid hålla de stolta löften, som utsägas i lagboken.
Hur skulle den lag vara skriven som ga- ranterade den absoluta rittvisan.
Som sammanfattning av intrycken från Fogelstad miste man nog först och främst framhäva den starka ansvarskäns- la, som vilar över arbetet och över kurs- deltagarnas synpunkter.
Får man räkna med att en Fogelstad- kurs ä r representativ för de svenska kvin- nornas inställning just n u, kan man kän- na sig hoppfull.
Casan.
F Ö R B U N D S K A N S L E R SCHU- SCHNIGG i Wien har inlett under- handlingar med nationalsocialisterna un- der herr von Papens medlarskap.
Om nazisterna få som de vilja skulle alla na- zistiska terrorister få amnesti, och åter- insättas i sina befattningar, nationalso- cialistiska arbetarpartiet skulle legalise- ras och nazisterna bli företrädda i stat- liga och kommunala representationer.
För närvarande uppges antalet nationalsocia- lister intagna i koncentrationslägret Wöl- lersdorf vara 4,500 mot 500 socialdemo- krater i samma läger.
Men Schuschnigg förefaller välvillig mot förhandlingstan- ken.
Mussolini, maskinen och kvinnan.
(Forts. fr. sid.
1.)
Det finnes ej en seger utan stupade.
Kvinnans bortdragande från arbetsfälten kommer utan tvivel att ha stor ekonomisk betydelse för en mångfald familjer, men samtidigt kommer en legion av män att kunna hoja sina förödmjukade hjässor och ett annat mångdubbelt större antal familjer kunna på nytt inträda i aktivt medborgarliv.
Man miste lära sig för- stå, att samma arbete som hos kvinnan vållar fruktharhetens minskning, hos mannen orsakar blomstringen av star- kaste fysiska och andliga virilitet., Ecco!
Strax efter kriget var det kom- munister och socialister som i Italien fordrade kvinnans avlägsnande från man- nens arbetsområden.
Så länge männen lågo i skyttegravarna hade kvinnorna kunnat breda sig överallt: ämbetsmanna- poster.
spårvagnskonduktörer, fabriker.
järnvägar etc. etc., överallt kvinnor, och kvinnor som skötte sina sysslor förträff- ligt.
Men så strummade soldaterna hem igen och i sinom tid utbröt vad i Italien går under benämningen » silkesstrumpans strejk »: de manliga arbetarnes stora ar- betsnedläggelse i syfte att genomdriva att allt vad kvinnliga arbetare hette skulle avskcdas.
Många kommo bort.
Men åtskilliga ha j u av olika grunder hållit sig kvar.
Och deras antal har sedan under fascistisk regim ganska avsevärt ökats.
Därigenom nämligen att fascisterna, som bekant, för- bjuda avskedandet av gift kvinnlig ar- betare, samt dessutom i vissa fall under- stödja gifta kvinnors önskan att förskaffa sig arbete även utanför hemmets ram.
Endast för sökande från goda hem.
Telegrafstyrelsen har bland I67 sökan- de till den av telegrafverket anord- nade assistentkursen enligt egen utsago » ansett sig böra vid antagningen i lämp- lig omfattning utvälja sådana sökande, om vilka man utan särskilda forskningar vetat att de utgått från verkligt goda hem!
- - - Sålunda ha till en början uttagits 8 sökande, vilka äro söner till skötsamma och i sin tjänst välrenomme- rade befattningshavare i skilda tjänste- grader vid telegrafverket eller i annan statstjänst., - Att det vid telegrafen länge har till- lämpats en könsprincip vid anställningar och befordran är j u väl känt.
Den har också den här gången kommit till an- vindning så att ingen av de 48 kvinnliga sökandena - vare sig från goda eller dåliga hem - har antagits.
Men vad är nu meningen med denna nya .goda-henis-princips?
Skall verket i fråga ombildas till familjebolag?
Har man vid telegrafverket upptäckt en linje för ärftliga anlag att bli en god telegraf- assistent?
Blir denna upptäckt epokgö- rande inom våra (ivriga statsinstitutioner äro snart grundlagens hud om oväld, för- tjänst och skicklighet tämligen överflö- diga.
- Eller kanske utvecklingen g i r en annan väg så att vi snart ha att motse en rasprincip eller en politisk princip vid rekryteringen till de allmänna tjänsterna?
Kvinnliga telegrafpersonalens frirening har iiverklagat styrelsens beslut hos K.M:t.
D.v.s. detta gäller framförallt kropps- arbeterskor.
Vad de intellektuella angår har fascismen alltid varit mindre mild.
Och det kan vara anmärkningsvärt, efter- som alltsedan renässansen de italienska universiteten varit öppna för kvinnor si- väl som för män, och Italien inte bara haft kvinno-professorer i romersk rätt, filosofi, biologi, kemi men i skrivande stund har tvenne dylika i matematik, me- dan en tredje kvinna, en ingenjör med professors titel, ä r huvudledaren av Roms största elektriska anläggning och ett par andra räknas bland landets främsta arki- tekter, och ännu en annan med allmänt erkänd kunskap leder Italiens förnämsta lyriska scen: Scala-teatern i Milano.
- Med andra ord: kvinnan i italiensk intel- lektuellt liv intar en förgrundsplats som mången annan nations kvinnor kunna ha anledning avundas.
Men - arbetslösheten på det intellek- tuella arbetsfältet ä r f.n. kanske ännu värre än annorstädes.
Och därför strä- var Mussolini att p i alla möjliga sätt in- skränka kvinnans möjligheter därtill.
Kvinnan ä r emellertid en varelse och hen- nes svar på Il Duces olika åtgärder har hitintills icke varit det avsedda.
Vid uni- versiteten ökas studentskornas antal.
Vid alla andra utbildningsanstalter likaså.
Hoc est, oavbrutet ökas massan av h i n - nor, som med det vapen Mussolini själv satt i deras händer d.v.s. under åbe- komma a t t ropandet av man och barn kräva sin plats i skolor, ämbetsverk, uni- versitet, akademier etc. etc. Att de utom examina kunna förskaffa s i g äktenskap, - - kan man nämligen vara trygg för.
Ity att j u ett italienskt manfolk numera egentligen inte får något sorts arbete, försåvitt han inte ä r gift.
Och antalet medlemmar av bägge könen väga än s i länge i Mussolinis land tämligen jämnt.
Stackars Il Duce - det ä r e j lätt a t t vara diktator!
Pier Gudro.
