# ID: svediakorp-per3693
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,507
# sentences: 381
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Demokratisk vänster.
Ett tidens krav genomfört i handling.
Den levande Hamlet av Sven StåI.
Ett nytt monumentmåleri?
Kalle H e d b e r g utställning av G i n a Leffler.
Elin Wägner skriver om En röst från Sönder-Jylland.
Vad har hänt?
Honorine Hermelin: Arbetslösheten Evrytmi.
E t t par framföranden av konstnärlig evrytmi har ägt rum på Borgarsko- lans stora sal i Stockholm genom en kvinnlig grupp på fyra deltagare, var- ibland en svenska Vad ar evrytmi?
Ordet, som fatt sin klang från Platons uppfostringslara i » Staten » och som kan översättas med utvalda in till en värld där gränserna blir flytande mellan kultur och primiti- vism, mellan sträng objektivitet och ful- laste subjektivitet, meiian den fastaste form och det som spränger alla former Men smal ar den vägen, och få äro de som finna den Vad evrymim beträffar skulle jag tro att den icke hör till kon- i riksdagsmotionerna.
1934 års förslagsväckande i riksdagen har satts även i fortsättningen hålla vara läsare samt äberopa motverkande därvid bl a. av att dess detta följder starkt för- och val-rytmik eller adel-rytmik, togs upp av stens utan till Uppfostrans och hygienens underrättade O m de viktigaste händelser- enklade försällningssystem måste inne- Rudolf Steiner som namn for de rorelser, rike, dar Platon en gäng ställde den och na vid årets riksdag Då en viss be- bara stora risker for att antalet anställ- som han menade vara synbart språk och kanske egentligen Rudolf Steiner ock- gränsnlng av det omfattande materialet da skall minskas såväl inom varudistri- synbar musik.
Man skulle I kunna saga, så!
varje fall tror jag mig veta att jag därvid blir nödvändig, komma V I att före- N NY KEJSARE FAR VÄRLDEN, att på samma sätt som språket finns bun- aldrig skulle ha blivit gripen av evrytmin, trädesvis ta upp sådana frågor, vilka nämligen i det stora mandsjuriska det i ord, skrivna eller tryckta på papper om jag ej fått se den i förklarad gestalt falla inom området för Tidevarvets pro- kejsardömet, dar den siste kejsaren a ' i små torra tecken och slott eller meka- övad av barn i alla åldrar frän 6-18 ar gram För att samtidigt kunna n ~ Kina, herr Pu Yi av Mandsju-dynastien, niskt uttalade i likgiltigt tal, men vars liv I en stor folkskola I överfulla klasser numret på resp propositioner och motio- erbjudits kejsarvärdigheten och fått ja- springer I dagen i varje temperaments- på cirka 50 barn, gossar och flickor, i ner och därigenom underlätta for ev. in- fullt talandets ögonblick och varje gång grova Skor och oestetiska kläder Det tresserade att själva skaffa sig trycket dikt läses av hjärtat, högt eller tyst, så var i Waldorfskolan 1 Stuttgart, där Ru- från Riksdagens Tryckeriexpedition.
kom- E Det farliga Epa.
gång n~~~ full fart från såväl Hr Wohlin m fl I Forsta, hr C.
G Ja- KungI Maj ts som de enskilda riksdags- cobsson m. f l och hr Meyerhöffer m fl.
mannens sida.
Tidevarvet lämnar härne- I Andra Kammaren - samtliga högerman dan en första översikt över motioner, Som motionera sålunda om skyndsam ut- redan föreligga i tryck.
v i vilja söka att redning beträffonde enhetsprissystemet butionen som inom hantverket De billiga Epavarorna tränga ut svensk kvalitets- prodiktion sålunda de åtgärder och som motverka statsmakterna själva också an- sett ~ sig böra ~ bevilja ~ hantverksnäringen.
~ ' ~ Hr Wohlin påpekar aven att Epa hotar de till omkring 30,000 uppgående svenska företagarna inom detaljhandeln, » vilka av ålder räknats och till vilka samhällets stabiliseran- de skikt,, » landet icke utan dolf Steiner var pedagogisk ledare under ma vi regel att omnämna förslagen först våda synes kunna vara förutan, » For och emot I den utveckling mot de 6 sista åren av sitt liv Där har jag sedan de föreligga tryckta, även om detta sett harndomåldrarnas naiva grace fröj- i en del fall måste innehära någon för- standardisering, som nu pågår blir väl da sig i rytmens schwung, i sagodiktens sening av frågornas behandling i Tide- den att av- inga eventuella De tre utredningens föreliggande sak motionerna som ordet ar vid sina bestående ljud och högtidliga stämning och I uppbyggande varvet äro i varje fall präglade av övervägande Omvandlingsprocessen och brytnings- konservativa föruts ättningar.
Vore det tonen vid sitt läge i skalan friheten av durskalans fasta, klara intervaller a r evrytmi den fullt utförda ofborden, pesten, som tillhör ett temperamentsfullt framforande av dikt eller musik Och denna gest är lika bunden till sin form sitter blott i klangfargen och tempera- mentet Det ar alltså åtbörden, gesten, som i evrytmim kommer till full, men lagbunden D Pu Yi Manchukuos kejsare.
utveckling Det blir darfor armarna och sist bli genomträngda av de friska och betslöshetsfrågan står naturlgt nog som händerna, gestens uttrycksfullaste red- maktpåliggande övningarna med koppar- en av de främsta punkterna men också skap, som främst kommer till tals Föt- stavar och den humoristiskt-burleska dra- andra näringslivets angelägenheter, så som tullfrågor och understödskrav av ternas rytm och hela gestaltens rörelser matiken i en dikt e olika slag Själva varudistributionen har över golvytan ger taktrindelninens och Och jag såg där sl n u också fått sina motioner i form av ett grundstamningens underlag så t ex na niedvettt och s par utredningsförslag Om de s k Enhets- i den ständigt tillbakavikande, i sig själv pet i sin hand och EN O R D I N A R I E MOTIONSTIDEN inkrökande moll-stämningsrörelsen eller i vid riksdagen utgick i tisdags, den 23 jan Antalet avgivna motioner, upp- den genombrytande durklangens framåt, emot 600, överstiger som vanligt före- utåt, uppåt gående års För mycket, för mycket!
I de fasta, lagbundna formerna ligger N NORGES nya valen Till president valdes arbetar- representanten Nygårdsvold, då bonde- partiet icke ville godtaga den av Höire uppställda kandidaten Hamhro och där- for rustade blankt Regeringen framlade en samlad krisplan på omkring 43 miljö- ner kronor som utom direkta understöd till lindrande av arbetslösheten går ut på igångsättandet av en mängd samhälls- nyttiga arbeten E N STUDENTRIKSDAG har samlats i Stockholm Studenternas närma- ste önskemål tycks vara att sparra por- ten bakom sig själva, att hindra, som de säga, uppkomsten av ett lärdomsproleta- A resonemang om den förefaller mig som om det e j bleve miss- dra for att sköta instrumenten piano, visande, ifall man satte en grans mellan flöjt och violin T y i Waldorfskolan lär evrytmi och dans liknande den mellan sig alla tal och tungomålstalande Liksom det säkerligen i tungomålstalandets djungel finns en smal vag, som leder till religio- nens hemlighetsfullaste och annars med alltifrån första klass att spela något instrument, och tonläsning blir dem lika naturligt som att läsa ord I bok Det var en gosse i avgångsklas- sen, alltså en 18-åring, beredd att snart ratta fördolda riken, så finns väl i dan- stalla sig sen såsom konst en smal stig för de få väg för i uppgift var framförallt att bryta sta gången i världen genomfora en plan- hushållning Den tog framforallt sikte på utvecklingen inom den tunga industrin.
Sedan detta grovgöra ar i någon mån un- dangjort kommer andra femårsplanen foretradesvis att syssla med produktionen av konsumtionsvaror.
Framgångarna för trots allt moksånd varit så stora, att det beräknas att mellan 65 och 70 procent av jordbruken slutit sig tillsamman i kollek- tiv Trots dessa gynsamma siffror frågar man sig i alla fall om kollektivi- seringen av jordbruket låter sig effektivt genomföras Och hur är det med hun- gersnöden?
EN Som mera I förbigående berör arbetslös- heten, finnas flera förslag, där dess mera centrala problem tagas upp Tanken på arbetslöshetens Iindrande, genom att frän arhetsmarknaden utestinga vissa grup- per av människor, kommer fram i olika DJUP KLYFTA mellan franska och tyska synpunkter framgår av T ysklands och Frankrikes privata dlplo- matiska forhandlingar och det ar ovisst om de skola kunna fortsatta FÖRHÅLLANDET MELLAN JAPAN hr Nybloms mo- (Forts å sid 4) herrarna.
En röst från Sönder-Jylland.
V id omregleringen efter världskriget återfick Danmark ett stycke, av Tyskland några årtionden tidigare erov- rat land som till ras, språk och kultur var overvagande danskt och ville bli det också politiskt Man trodde att därmed Sönderjyllands tragedi var bragt ur värl- väl så var det i sitt hjärta Tyskarna de kroppsarhetandes eller ar- aldrig ha funnit sig i detta (Forts å sid. 4) beslut som påtvangs dem i en förödmju- kelsens stund.
Och med den unga natio- nella renassansen vaknade lusten att för- ske översten och persiske polismannen ha också siffrorna för andra femårspla- bereda marken för en gränsreglering till Martin Ekström skall av greve Erik von nen blivit offentliggjorda Första femårs- tyskarnas favör igen DEN ENGELSKE TIDNINGSKUNGEN planens i statstjänst.
Om Epamotionerna utgöra en detalj, rättaste lagenligaste prisföretagen, Epa, vars segertåg börjat former Den värsta är formen rita upp konturerna för den ev- förskräcka de lagstiftande rytmiska rörelsen kring en trio av Mozart Då var det också en fröjd att enligt och darfor min uppfattning ock dess begransning.
evrytmins styrka Det hora kommenderade hur denna fram klass än ur några sina och egna än an- led riat AVSLÖJANDENA INOM STOCK- HOLMS gatuförvaltning, med luft- GEN Lord Rothermere annonserar lass och luftkuber även v i d stadens ordi- sin anslutning till fascismen.
De engel- narie arbeten, börja anta en pinsam ka- ska fascisterna ha Inte varit sena att ut- raktär.
Tjänstemännen synas på lämp- nyttja denna dunderreklam, genom en liga kolumner ha debiterat staden vad massa simulerade instammanden från arbetarna f ' ått utföra åt dem själva.
Hur utomstående Man känner igen de snygga längt och hur länge ha vederborande be- metoderna fäl, arbetsgivare och arbetare vetat om TIOÅRSDAGEN inföll i söndags AV LENINS DÖD systemet?
Nästa skandal Om vi får be!
inföll i söndags President Kalinin VANVETTIG UNDRAN OCH ÄCKLIG BE- framhöll i sitt hyllningstal att Lenins UNDRAN från filmbitna unga testamen elt nyligen stockholmares sida mötte den tyske film- hjalten Willy Fritsch vid hans tredagars- besök i Sverige Fasadklättring, kläd- sönderrivning, polisskydd Vad gingo de ut till att sel A - HEMMET VID DÖBELNSGA- TAN stinges på Polismastarens be- fallning såsom varande ett pensionat, far- Iigt for ordning och säkerhet Furugård, som inte anser hemmet som ett pensio- nat, emedan karlarna inte fä någon upp- passning, kommer sakert att överklaga beslutet U N D E R NAMN AV NATIONALSO- CIALISTISKA blocket göres ett försök till samling av de starkt kompro- metterade Furugården, av I Lindholmar- na och Görings svenska släktingar, fa- miljen V Rosen m fl Den i inbördes- Kalinin, S krig tränade svenske underofficeren, fin- S.
Dar har jag sett pubertetstidens gossar striderna på det ekonomiska området få icke bättre att låta folk köpa de billga belysande, ibland drastiska, sakerna och själva dra sina slutsaher?
och flickor komna indrällande i evrytmi- många salen med nejsngande och K n r l3 A K n r 27 och 2 8) fiber av s i n kropp och själ for att till svenska riksdagsmännens motioner Ar- Förnyad attack mot gift kvinna Tidevarvets läsare erinra sig sakert Signe Höjers artikel i hostas om situatlo- ner där nere i Sönderjylland, där Nor- dens sydgräns går sen dess ha flera glimtar kommit till synes i pressen som hindrat oss att glömma det beklämmande faktum att denna gräns är hotad Men vi ha också erinrats om att den härdade Och det unga Sönderjylland går i fäder- nas fotspår.
» Ung skal nordisk Folke- aand rejse sig i den unge nordiske Grænsevagb », heter det i inledningsarti- keln i Flensburgs Avis julnummer Detta nummer av en tidning,som alla intressera- de borde hålla, bär vittne Om ett verkligt norden för händelserna på Sönderjyllands rökfria krigsskådeplats Bilder och för- fattarenamn äro sålunda hämtade från Sverige, Norge och Finland I stor ut- sträckning och ämnet är egentligen nor- disk solidaritet Vi tillåta oss att välja ut av dessa bidrag det som profecsor Hons Larsson i Lund Iämnat Det heter Tingens logik » Tre underkuvade länder svärmades det för under min barndom Polen, Finland, Slesvig Småningom resignerade man, Ingen utsikt till befrielse Så kom världs- kriget Polen fritt, Finland fritt, Slesvlg Hur Det fritt är ett g i c k det e g e n t l i g e n till?
på händelsernas logik T y ingen makt hade detta bland sina krigsmål Planlöst rullade händelserna fram och så blev detta resultatet Darfor att det låg för- nuft I det Därför att en nationalitet inte kan förkvävas Vid den slevigska gränsregieringen en ljuspunkt i den annars ingalunda ra- tionella stora freden eftersträvades en objektiv, rationell lösning Det har kan- ske aldrig förr skett i historiens många freder, dar man helt enkelt brukat ta för sig vad man kunnat Skulle lust en så tillkommen grins rivas upp, ser man ingen anda på Europas gränstvister Danmark torde ha tingens logik på sin sida Det ar en stor sak Ens förtröstan blir segare, när s.?
är. » Redaktionen av julnumret säger ifrån att det icke är gränsvakten mening att påtivnga Nordin något Den s äger blyg- (Forts å sid 4)
Föräldrarna stå stundom frågande?
TIDEVARVET Radikal Ett tidens politisk veckotidning.
REDAKTÖR: C a r i n H e r m e l i n.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson.
Vid krav F ö r s t några ord om barnens inställning t i l l denna föreläsning.
De föreföllo så intresserade, att jag tror ej ett enda na sig ju då inför den rent fysiska ut- ord gick förlorat.
Dels var ämnet nytt veckling, som måste väcka en hel del frå- gor hos dem.
Att de då också få full kännedom om könsorganens byggnad, förrättning och hygien, kan ej vara an- nat a n riktigt.
För mig kommer osökt den tanken, att många av de sexuella för- villelserna i dessa unga år kunna vara dikterade av ren nyfikenhet, och att där- II kompetenta personer under- för f u l l upplysning i förening med väckt Syster Dagmar Kallenberg hade ansvarskänsla skall bli ungdomen till väl- att helt fånga barnens upp- signelse.
Ansvarskänslan väcktes ytterligare av rektor Hermelin, som kompletterade den biologiska framställningen med en redo- Beträffande föräldrarnas inställning görelse för 7-årsperioderna i människo- livet och omtalade för barnen, att i den till sexueII upplysning tror jag, att den i 7-årsperiod, på vars tröskel de nu stodo, bästa fall kan betecknas som passiv.
En skulle de visserligen erfara könsorganens lantbrukarhustru undrade med oro i sin- utveckling.
men dessa voro därför ej fär- net, om barnen t. o. m. skulle veta allt, diga att tagas i bruk.
Nu hade de fått även om sin tillblivelse.
I en annan skol- svar på de frågor, som de säkerligen gått rote yttrade en man efter föräldramötet, och burit på, och nu behövde de inte gå att han » skämdes », d.v.s. blygdes under och tanka på detta utan kunde lägga det kvällens föredrag.
I vår trakt lyste de åt sidan.
I stallet skulle de glädja sig At frireligiösa så när som ett par med sin allt vackert, som de under den nu kom- frånvaro.
omsatt i handling.
Julita folkskolestyrelses septem- bersammanträde beslöts, enligt vad meddelats i Sörmlandspressen, att vid fortsättningsskolorna - om resp. iii- Utkommer varje helgfri lördag.
rare så önskade - skulle för undervis- Triewaldsgränd 2, 3tr., Stock- ning I ämnet sexueII hygien kunna an- holm.
Tel. 20 48 42. modas en härför lämplig, sakkunnig per- son.
På förslag av styrelsens ordföran- de, rektor Honorine Hermelin, har över- Ar 1934, ungefär tio å r efter sköterskan vid S:t Eriks sjukhus i Stock- sprängningen a v dåvarande frisin- holm, Röda kom-systern Dagmar Kallen- nade Iandsföreningen, h a d e frisin- berg anmodats att vid samtliga sex fort- nade och liberala plötsligt upptäckt, sättningsskolor ha en lektion med har- att d e åter måste g å ihop.
Hur sked- nen, varvid klart, enkelt och sakligt re- de den upptäckten?
Genom att de dogjorts for släktlivet, dess hygien och båda partierna allt efter a t t h a be- etik.
Rektor Hermelin har därefter talat kämpat varandra i alla å r undan för med barnen om betydelsen av den and- undan blivit så söndersplittrade och liga mognadstiden i åldern mellan 14 och lidit förnedringens nederlag, att de 21 år.
Efter dessa lektioner har för varje slutligen märkte, att d e inte längre hade någon betydelse.
Frisinnade skola på kvällen följt ett föräldramöte di?
kvinnors bestämda protest mol friräldrar och målsmän inbjudits.
Rektor mande perioden skulle få u p p ögonen för: sprängningen 1923 och s a m m a or- Hermelin och syster Dagmar ha därvid naturens skönhet, dikten.
vänskapen ganisations försök a t t återförena de framlagt sina synpunkter och redogjort o.s.v.
Detta skulle göra dem till lyck- stridande parterna 1926 kring ett för gången av den undervisning som liga varelser, och när de sedan skulle nytt program, som tog framtiden i meddelats.
Vid det sista föräldramötet, övergå i en ny 7-årsperiod, vore de till- sikte, hade ingen verkan.
Men nu, där även församlingens kyrkoherde var räckligt utvecklade för att fyllas av den lycka, som kärlek och trohet i förening när det gäller konjunkturpolitik, blir närvarande, framförde denne ett tack till kunna skänka.
man plötsligen försonlig och makar Julita folkskolestyrelse för det initiativ På kvällen hölls föräldramöte, och som tagits och till syster Dagmar för det glädjande nog kommo så många föräld- ihop sina åsikter.
D ä r kan j u inträffa plötsliga Sin- utmärkta och säkerligen för framtiden rar, så att de flesta hem voro represen- nesförändringar, det kan e j förnekas.
fruktbärande sätt, på vilket hon utfört terade.
Vid föräldramötet genomgicks allt det, som barnen hade fått höra, med Men själva titeln för sammankopp- sitt uppdrag.
några tillägg t. ex. om onani och vådor- I dessa dagar då diskussionens vågor lingen, » borgerlig vänster, förefal- na av fosterfördrivning.
Att döma av ler litet besynnerlig.
D e t ä r alltjämt om sexuell upplysning gå höga, har gång den allmänna stämningen och intresset » tungan på vågen,.
Borgerlig, det på gång av pedagoger och läkare fram- och även ivern att köpa de små häftena kan man förstå, det ä r för att allt- hållits vikten av att genom en tidig upp- om släktlivet - trots att 75 öre i den j ä m t h ä n g a kvar h o s högern.
Men lysning få in det rätta reaktionssättet in- här trakten betyder rätt mycket - ha vi a l l orsak att tro, att föräldrarna upp- vad betyder » vänster ».
Varken fri- för sexualiteten.
Spridda ansatser här- skattade och voro tacksamma för den sinnade eller liberaler h a visat s i g till ha även gjorts på många håll i vårt undervisning både de och barnen fått.
vidare vänstersinnade i sin borgerli- land, kanske mest i städer och industri- Skulle jag önska mig någon komplette- g a samling.
Ä r det någon omvän- samhällen.
Men att en kommun på rena ring i ämnet, skulle det gälla könssjuk- delse, eller ä r det ett » klokt » namn?
landet målmedvetet sökt realisera detta domarna, inte därför att vi möta dem så ofta i vår vrå av världen, men man vet Men tror man s i g kunna komma nå- önskemål, synes oss vara av så stort vär- ju ej, vad barnen komma att möta, när g o n vart enbart med ett namn, utan de, att Tidevarvet tillskrivit lärarna vid de komma ut åt olika håll.
nytt liv, ny kraft och n y a människor?
respektive fortsättningsskolor och anhål- Med utmärkt högaktning En demokratisk vänster, s o m sam- lit om några närmare synpunkter på sa- Ester Lindholm.
arbetat med socialdemokraterna, ken, Vår begäran har också välvilligt Kantor Filip Peterson, lärare vid Äskö- kunde ingett n å g r a förhoppningar.
tillmötesgåtts och vi äro här i tillfälle att ping, kyrkskolan i Julita.
skriver: D.v.s. det hade kunnat inge n å g r a återge några belysande svar.
Ett på ärna vill jag meddela intrycken av förhoppningar och varit verkligt grund av långsam postgång försenat svar " de sexuella föreläsningarna här i klokt.
T y det hade varit rätt.
- från den sjätte skolan - kommer att Äsköpings skola.
Samundervisning i äm- E.
T. publiceras i nästa n:r av Tidevarvet.
net tror jag ej har några risker.
Tvärtom Lärarinnan vid skolan i Laggartorp, tror jag det ä r till nytta.
Man kunde inte fröken Ester Lindholm, ordförande i Ju- på barnens uttryck spåra annat, an att de uppfattade saken helt naturligt, och in- lita barnavårdsnämnd skriver: tresset var hela tiden stort.
Angående ppmanad att delgiva Tidevarvet den lämpligaste åldern är lite värre att mina intryck om den nu avslutade uttala sig.
Möjligen skulle man kunna sexuella undervisningen i Julita fortsätt- tänka sig ett år tidigare.
varigheten att fullt genomskåda det ningsskolor, kan jag ej säga annat, än Stamningen vid föräldramötet på kväl- ekonomiska experimentet i U.
S.
A.
att vi äro såväl skolstyrelsen, som tagit len var - vad jag kan förstå - mycket har hindrat Tidevarvet att så som initiativet därtill, som syster Dagmar, värt vore hålla sina läsare underrättade vilken ställt sig till vårt förfogande som god.
De föräldrar j a g talat med efteråt ha uttryckt sin stora belåtenhet och tack- om utvecklingen i den märkliga pla- föredragshållerska, stort tack skyldiga.
nen.
Vid Nationalekonomiska Förenin- Syster Dagmar hade en alldeles sär- samhet.
Skolstyrelsen är värd allt er- kännande för det initiativ som tagits och gens sammanträde i måndags framhöll skild förmåga att meddela en sådan un- syster Dagmar Kallenberg för det natur- inledaren, docent Karin Kock, i sitt före- dervisning.
liga och fina sätt, på vilket hon framför- drag om Roosevelts rekonstruktionspro-, Både gossar och flickor undervisades de ämnet - det vågar jag säga som ett gram ur konjunktursynpunkt, framförallt samtidigt, och kan man undervisa så som allmänt omdöme.
Önskan är nog, att så- den oklarhet som rader i programmet syster Dagmar, anser jag intet hinder samt de diametralt olika utgångspunkter- föreligga för samundervisningen.
Men dana föreläsningar bli permanenta.
Med utmärkt högaktning na för presidentens ekonomiska handlan- skulle undervisaren själv känna sig be- de.
Programmet omfattar samtidigt Filip Peterson.
svärad, tror jag, att det vore bättre att höjande av köpkraften genom allmänna skilja gossar och flickor åt, och i så fall arbeten, höjande av efterfrågan genom helst ha en manlig undervisare för pojkar kodlagstiftning samt Ingripanden for att och en kvinnlig för flickor.
stödja jordbruket och höja prisnivån och Vad åldern beträffar, så anser jag just slutligen valutareglerande åtgärder.
Om- 13- till 15-årsåldern - brytningsåren - kring 25-30 procent av de arbetslösa ha som synnerligen lämplig.
Barnen befin- visserligen fått arbete.
Men spekulations- perioden från i somras medförde en pris- stegring, som motverkade de löneförhö- konjunkturavseende till sommaren.
Han jande och köpkraftstirkande åtgärderna.
framhöll betydelsen av den Rooseveltska Några hållbara slutsatser vore, enligt d:r guldpolitiken, vilken föreskriver såväl en Kock, svåra att dra.
övre som en undre gräns för guldvärdet Amerikanske ministern i Stockholm, och därigenom verkar stabiliserande.
till Mr Steinhardt, såg mera hoppfullt på lä- fromma för både Amerika och världen get och förebådade en blomstringstid i för övrigt.
Den 27 Jan.
1934. som Demokratisk vänster.
G Roosevelts återupp- byggnads program.
S önsk- U det 20-tal åhörare, som infunnit sig, att det inte bara går an, utan att vi ska upp- lysa våra barn om sexuallivet.
Detta borde ske i både hem och i skola.
Hem- met hör gå först, d.v.s. ge klara enkla svar på barnens undrande frågor.
Detta även vid en tidig ålder i barnens liv.
Som ex. på att barnen tidigt undrar över sin tillblivelse, framhöll jag, att vår tös, då hon var omkring 6 år, frågade sin mamma: » Var fanns jag innan jag kom t i l l dig? » En ärlig fråga, som fick sitt ärliga och öppna svar.
Hemmet bör allt- så börja denna upplysning och skolan skall fortshtta.
I skolan anser jag 13 — 14-årsåldern vara lämplig emedan köns- mognaden då börjar göra sig gällande.
Dessutom hetonades for de närvarande, att om vi tiga, så skaffa sig barnen ändå den upplysning de vill ha förr eller se- nare, och detta många gånger pä ett rått, ovederhäftigt och sinnearetande sätt.
Ävenså framhölls att felaktiga och ove- derhäftiga upplysningar kan leda in de unga på dåliga vägar till deras och för- äldrarnas olycka.
Till sist her jag få framhålla, att jag anser dessa sexualkurser vara synnerli- gen värdefulla.
Först och främst för barnen.
En rätt inställning till denna fråga ges dem till nytta för a l l framtid.
Även for oss lärarfolk är dessa kurser till stor nytta.
Jag lärde mig mera i äm- net på dessa korta föredrag än under hela min studietid.
Kursen kan göra skäl för namnet fort- bildningskurs for oss lärare.
Med utmärkt högaktning och tack för förfrågningen!
Eder Einar Hallin.
13 — 14 årsåldern den lämp- ligaste för undervisning.
Herr Adolf Lövgren i Hagby skola sva- rar på vår fråga: Inte på många områden är okunnigheten farligare än ifråga om det sexuella, det är en åsikt som jag hyst under hela den tid jag tjänstgjort som lärare, och jag har därför inte ansett mig kunna stå till svars med att lämna eleverna ifrån mig något år utan att giva dem en full- (Forts. å sid.
4.)
Gina Leffler: Sven Stål: Den levande Hamlet.
ntligen ha vi f å t t en Hamletföre- ställlning som räcker ut handen å t OSS och för oss in i d r a m a t genom tusen kryphål, hundradetals små situationer som direkt vädja till dig och mig.
Det är inte en vördnadsfull, djupt I stoftet bockande regi, det är Liv med stor bok- stav och iitropstecken!
P e r Lindbergs och Ekmans arbete har gått hand i hand och givit oss en rensli- pad, förenklad och allvädjande Hamlet.
Skådespelarens förstudier Erik XIV och Marchbanks, kunde till viss g r a d skönjas genom den fina texturen, men vad som direkt förvånade mig var a t t Den okände soldatens tragik så helt och hållet läm- nats ur räkningen.
Man måste som hel- het betrakta denna Ekmans sista rollska- pelse som fristående och frihoren.
Han har haft mod a t t ge oss den unge Ham- let - svärmaren som livet ännu inte väckt eller helt fått i sina klor - och i denna gestaltning når konstnären a t t på ett fullt övertygande sätt låta oss se in i Hamlets själ, Ekman är den första sce- niska konstnär jag sett som inte spelat rollen med kulturhistoriska skygglappar - han h a r med frisk, ungdomlig aptit kastat s i g över rollens ord, g j o r t dem till sina och med en sund logik visat oss n ä r d r a m a t börjar - och v a r f ö r d e t blir e t t drama.
Ekmans Hamlet h a r knappast lämnat pubertetsstadiet bakom sig - han ä r en begåvad yngling som isolerad och ren gått genom livet.
Hans jämnåriga h a r vuxit om honom - smakat lärorikt på kunskapens blandade f r u k t - och n ä r h a n är tillsammans med dem blir hans s ä t t den yngres - den upphöjdes öd- mjukhet.
Alldeles underbart utformade Ekman alla dessa småscener mot vännen Horatio, väktarna, hovmännen och Ofelia.
Talet till skådespelarna s a k n a d e udd föll till marken.
Ekmans s t o r a insats gjordes i den första scenen mot Rosen- crantz och Gyldenstern - och s e n a r e i Ä dialogen med Polonius och under lyss- nandet till skådespelarens recitation a v Priami mord.
Alla Gösta Ekmans bästa egenskaper skimrade h ä r i e t t förklarat ljus och varje ord blev till en klenod.
Per Lindberg lyckas alltid s k a p a en atmosfär när han h a r ett begränsat ut- rymme a t t röra s i g p i - så även här.
Grupperingar - ljuseffekter - och rent pesoninstruktiva detaljer voro a v en lö- dig och sammanlänkande karaktär.
Det är naturligtivis inte Lindbergs fel a t t de- korationsartisten förväxlat Hamlet med en Rolfrevy och skapat inomhusscener i sötsliskiga färger och kostymer som ver- kade julmarknadens sista skri beträffan- d e spelkort.
Mathias T a u b e s konung hade en inre pondus, som rådde p i maskeringens de- maskerande nuna.
Bönen upplevdes och blev ett hest rop från en ångestfylld stru- pe.
Fru Kolthoffs Drottning v a r ä k t a - en kvinna och ur detta steg e t t visst ma- jestät, som kläder och kronor sällan för- må a t t påtvinga e n s Fantasi.
Vackert och förklarande s a d e hon d e mycket svåra or- den vid Ofelias grav.
Herr Peters Vål- nad grävde upp e n förgången och för- gäten teaterlandsortstid.
Det v a r tåla- modsprovande a t t höra - likaledes Gun- nar Olssons Polonius.
Hur denna roll kunnat så helt flyttas ur sin ram och rakt in i ett pilsnerspex vete vår Herre allena.
Olsson som bevisligen ä r hegåvad med både talang och s u n t förnuft, hade säkert lånat u t detta sitt överflöd till någon icke synlig förmåga.
Han valsa- de omkring i texten och handlingen utan a t t finna sin plats och utan a t t passa in.
Fru T u t t a s Ofelia var tvåspråkig - norsk så länge vettet v a r s u n t och svensk när det svek.
I denna s e n a r e inkarna- tion var hon subtilt övertygande och ä k t a poetisk.
Ingen kan dock överglänsa Ma- ria Schildknechts Ofelia.
Den prestatio- nen s t å r värdigt i mitt minne vid sidan om Ekmans Hamlet.
En ny monumentalkonst?
E t t besök på Kalle Hedbergs n u på- gående utställning på Konstnärshu- Set blir en upplevelse a v icke alldaglig art.
Det kvarlämnar intrycket a v en äkta och stort anlagd konst och ett ovanligt levande och ursprungligt konstnärstem- perament.
Hedbergs konst ä r lyriskt gad med en dragning till det patet och en slutlig, starkt dramatisk steg Landskapet, framför allt fjällandskapet, ä r e t t a v hans Iiuvudmotiv.
Hur äkta svensk ä r e j denna dragning till den orörda naturen, till den s t o r a högfjälls- vidden under d e tunga bergmassiven med dess blandning av vild ödslighet och ljust behag, d ä r ögat förgäves s p a n a r efter Lika typisk som interiörbil- människan.
den är i den franska konsten med olika människotyper tecknade i sin miljö med ett levande psykologiskt intresse för ka- raktär och temperament, lika typisk ä r denna svenskens flykt u t i naturens ostörda r o och ensamhet.
bilden väsentliga.
De hårda, kantiga formerna och konturerna i ett gammalt kvinnoansikte tecknas med nästan kalli- grafisk noggrannhet i brutna, knyckiga linjer.
Resten höljes i en gråvit slöja, ur vilken endast den knotiga arhetshan- de a v de yttre formerna för att fram- hålla det själsliga, som till sin edè påmin- ner om nederlindsk 1600-talskonst.
Konstnären väljer g ä r n a olyckliga männi- skor till modell, fattiga och tärda, för- grämda och elända.
En isande stämning av ensamhet och olycka präglar dessa bilder.
De dova rödgrå och violetta eller ängsligt gulaktiga färgtonerna bidraga till att s k a p a en kuslig stämning av nå- got makabert, något i upplösning.
» Blind man » med sina liksom utglidande anlets- drag, tomma ögon och patetiskt hoplagda hinder, » Ingenjören » med figur och hak- Så småningom formar sig en syntetisk bild efter betraktandet av alla dessa landskap.
Högfjällets djupblå bergskam står som en mäktig bom för kompositio- nen i bakgrunden, framför denna vidtar högslättens mäktiga vidd, som fyller du- ken med brinnande höstgult och cinno- berrött, och i förgrunden sträcker e n kal dvärgbjörk liksom klagande sina avska- lade, ormlika grenar mot himlen, lysan- de som vitnande benknotor.
Intet levan- allt d e s t a f f a g e, aldrig en människa grund hopflytande i samma oroliga färg- fläcksmaner ä r o variationer därpå.
Man kan kalla det e n a r t socialt måleri, om man så vill, där » samhällets olycksbarn » spela huvudrollen.
Det finns emellertid porträtt a v en helt annan karaktär.
D ä r är t. ex. e t t egen- domligt besjälat kvinnohuvud, fram- skymtande f r å n a~ blåaktig bakgrund, som med d e uppåtdragna ögonbrynen och den vitt öppnade blicken har ett nästan vilt patetiskt drag.
Porträttet a v är obruten tystnad.
Färgens skönhet gör en ung man, » Henfrid », ä r en a v Hed- ett djupt intryck.
Den har o f t a något a v bergs vackraste studier.
Med den något emaljens lysande klarhet och mättade mer ä n naturliga storleken, den förenkla- d j u p, den ä r stark utan att vara grell, d e teckningen och färgställningen och ut- kraftig och dock smulten.
Ibland sveps tryckets styrka f å r det en säregen fasthet en slöja av finaste nyanser i grått, g r å - och expressionistisk kraft.
Men den förnämsta platsen i Hedbergs beige och gråviolett om d e t hela.
För- — Figurerna avteckna sig i sin enhetliga färg mot en rikare bakgrund, varigenom deras monumentala värde ökas.
Hans gestalter äro till brädden fyllda a v rörel- se, äro dramatiska till hela sitt väsen.
Färg-, form- och ljusbehandling förenas i lyckligaste fall till ett helhetsintryck av verklig storhet.
Bilden av en ung, knä- fallande man med armarna uppåtsträckta och ljuset fallande milt över den Sträckta, smärta kroppen, gulvit mot en varmt guldröd fond, äger något a v en gammal italiensk fresks skönhet och något av Michelangelos upprörda ande.
Det ä r sällan sådan konst skapas i Sverige.
Men f å av dessa figurmålningar ä r o fullt utförda.
P å ingen finns t. ex. mer än ett antytt huvud, på de flesta förlorar sig kompositionen uppåt i det tomma in- tet.
Man frågar sig, Varpå detta beror.
Har konstnären frivilligt avstatt från att utforma helheten, därför¨ att han löst det problem, som han uppställt, eller bottnar ofärdigheten i oförmåga a t t avsluta ver- ket?
På svaret a v denna fråga beror till stor del hans konsts framtida öde, om den skall bli en del av den nya monumental- konst, varav Sverige h a r så stort behov.
eller den skall stanna ofärdig på halva finat koloristiskt sinne och tekniskt kun- produktion intages a v hans naketmåleri.
nande präglar denna landskapskonst, P å sex à s j u stora dukar med en ensam som mer ä n en gång fur i tankarna eller två hopkomponerade figurer arbe- franskt landskapsmåleri närmast före den t a r sig Hedberg f r a m till e t t storvulet mo- egentliga impressionismens genombrott.
niimentalmåleri.
I dessa nakna figurer, Hedbergs porträttstudier ä r o än m e r hopkopplade i en kampställning utveck- egenartade och typiska för sin upphovs- Iar han en s t a r k känsla för formen - för man.
De ä r o alla mer eller mindre visio- kroppens struktur och spännkraft, den nära, omsvepta a v e t t egendomligt ljus, levande konturen, d e t hiiljande muskel- () kr.
Sti- ta Kvinnors sökan- som löser dem från den yttre realitetens spelet.
I långa, svepande penseldrag ska- Hildebrand, Karlbergs- solida grund.
O f t a skymta d e f r a m ur p a r han rika koloristiska värden med få vägen.
Sö- vägen 44, 3 tr., Stockholm, och skall åtföljas a v ålders- och kunskapsbetyg.
ett färgtöcken, som f r g ö r blott d e t för färger, g r å t t eller milt brunt vanligen.
kanden hör därjämte styrka s i g v a r a i behov av understöd.
— Från Änkors Yrk Ellen Hörup: Regering, Presse og Borgerskab.
Dagspressen Som Industri.
Den politiske Forskydning, som vi Omtalt i forrige Nummer, i Forbindelse med Pressens Udvikling i den sidste Menneskealder, h a r fuldkommen forryk- ket Forholdet mellem Presse og Regering O g Presse og Publikum.
Ligesom De- mokratiet i d e fleste Lande h a r maattet vige f o r Autokratiet, saaledes e r Dags- pressen o g s a a forlængst holdt op a t være Udtryk f o r de forskellige Meninger i Folket.
Den e r knap en G a n g Udtryk f o r d e forskellige Partiers Mening.
Den er, som den unge Nationalfikonom Niels Lindberg skriver i Socialisten, ikke mere b a r e e t Middel, » den e r et Maal i sig selv ».
Det vil sige, at Dagspressen e r blevet en Industri som enhver anden.
E t Blad e r e n Fabrik, hvor der e r anbragt en vis Kapital, og hvis vigtigste Opgave e r den samme som for enhver anden Fabrik at give saa stort et Udbytte som muligt.
Dermed er Bladproduktionen blevet et Led i det kapitalistiske System og af- d. stander, enhver Regering havde Respekt for.
D e t eneste Middel, Forargelsen hav- de til a t rejse en Folkeopinion.
Det e r altsammen forbi, I Steden f o r en fri Presse e r d e r nu traadt et For- tielses- og Camuflerings-Konsortium, d e r mer eller mindre arbejder i den siddende Regerings Tjeneste.
Enten f a a r Dagbla- denes Læsere ingen T i n g a t vide, eller d e f a a r a t vide, hvad d e h a r godt af.
Om en Regerings Indkøb hos Krigsindustrien eller dens militære Bedrifter i Landets Kolonier s t a a r d e r f.
Eks.
ingen Ting.
Undertiden findes d e r forargede Artikler om, hvad andre Regeringer tillader sig, og naive Indsendere stemmer i med.
En Udmærket Dame, Miss Rathbone, slutte- de s i g saaledes til Manchester Cuardians og ud- Protest mod Jødeforfølgelserne brød: » Nu ved vi da, hvordan Tyskerne er.
Tænk blot, om d e igen skulde til a t regere over en svagere Race! » Hun aner altsaa ikke, a t hendes egen Regering be- handler Indiens Befolkning akkurat som Hitler behandler sine Fjender.
Lige s a a lidt som Franskmændene ved, hvilket Rædselsherredømme deres impe- rialistiske Regering fører i Indo-Kina.
Med Tvangsarbejde f o r Livstid, Fængsel og Henrettelser, hvor de dræbtes Hove- der hængdes uden f o r paa Fængselsmuren i Tremmekasser til Opbyggelse f o r Fami- lien.
EIIer hvordan syd-Marokko blev væbnede med en Riffel.
F o r ikke a t tale om Italienerne, d e r h a r en officielt cen- sureret Presse.
Hvor skulde d e vide, hvordan Mussolini slog Oprøret i Tripo- lis ned.
Hvordan h a n e f t e r Knud Hoim- boes Beskrivelse rejste t r e Galger o g klyngede Araberne op t r e og tre a d Gangen f o r Øjnene a f hele Flokken, d e r stod og ventede paa, a t det skulde blive deres Tur.
O. s. v. Kommer d e r Interpellationer i Parla- menterne om den Slags Ting, benægtes de a f Regeringerne.
Og hele den bor- gerlige Presse følger Parolen.
Avislæ- serne selv betragter i Reglen Pressen som e t Efterretningsvæsen.
D e sluger kritikløst, hvad d e r s t a a r og spørger ikke om, hvad d e r ikke staar.
Hele Borger- skabet nærer desuden en afgjort Uvilje imod a t s e deres Regering kompromette- ret.
Regeringen repræsenterer Nationen, og Nationen det e r Borgerskabet.
Gør Regeringen noget, d e r e r moralsk for- kasteligt, s a a sker d e t i Nationens Inte- hængig af d e t ligesom Regeringerne i de kapitalistiske Lande.
Hvad d e r igen vii sige, a t Regering og Presse s t a a r i et ganske andet og intimere Forhold til hinanden e n d f o r et halvt Aarhundrede siden.
Med Undtagelse af den kommu- nistiske e r hele Dagspressen med a n d r e O r d Regeringspresse.
I Diktaturlandene e r d e r slet ingen anden.
Dette Interessefællesskab hindrer na- turligvis ikke, a t d e r i parlamentariske Lande baade i Politik og Presse findes en Opposition.
Men ligesom de politiske Partier egentlig ikke slaaes om andet end Magten, slaaes Bladene egentlig heller resse.
ikke om andet end Læsere og Avertisse- Og Iæg Mærke til, hvordan d e kapi- menter.
D e holder stadigvæk paa deres gamle Programmer og fejder med de talistiske Regeringer alle e r Medlem af gamle Slagord p a a de nye Faner, men e t gensidigt Forsikringsselskab.
Ingen d e t e r m e r e f o r at holde Liv i Kludene blander sig i hinandens » indre Anliggen- og f o r a t bilde I æ s e r n e ind, a t det e r der ».
Ved Hjælp af denne Etikette e r f. Eks.
alt Arbejde for Mindretals Para- nødvendigt, a t d e e r flere om det.
Virkningen a f denne Udvikling e r ble- grafens Overholdelse Iøbet ud i Sandet i Folkeforbundet.
Alt Arbejde f o r en men- vet Pressens Afhængighed af Magthaver- ne og kan kun betragtes som katastrofal.
kuet ved Hjælp af 30,000 Soldater, med neskelig Behandling af politiske Fanger Pressen v a r d e t virksomste Vaaben i Krigsflyvere, svært Artilleri og det mest er Iøbet samme Vej.
O g se, hvad Englands Harme Over Oppositionens Haand.
Den eneste Mod- moderne Krigsudstyr mod Indfødte be- Nazisterne betyder!
P a a Arbejdskonfe- rencen i Genève t o g deres Repræsentant udtrykkelig Forbehold imod, a t Under- støttelsen af de tyske jødiske Flygtninge, som Konferencen vedtog, » blev betrag- tet som en Kritik eller Misbilligelse a f Begivenhederne i Tyskland,.
O g hvor Pressen følger T r o p!
Hvor alt, hvad d e r kommer op mod Diktaturet Ikke e t eneste forties eller bekæmpes.
borgerligt Blad nævnede den store Anti- Fascist Kongres i New York.
Under Paa- skud af, at det v a r Kommunisternes, blev den boykottet.
Og Iæg Mærke til, hvor Pacifisterne e r gaaet ud a f Spalterne.
D a Kommunisterne ikke e r Pacifister, kan man ikke en G a n g finde dem der.
D e betragtes overalt og af alle Regeringer som Nationens værste Fjender.
Ikke en Gang Kommunisterne og Jøderne e r ble- vet forfulgt af Hitler med en saadan Fa- natisme.
For alle Regeringer ruster, og adskillige Regeringer e r Selv interesseret i Industrien.
Ingen Regering h a r Brug for Folk, der ikke vil slaaes for Fædre- Iandet.
Pacifister e r blevet fredløse hele Verden over.
Resultatet af dette Triumvirat, der be- s t a a r af Regering, Presse og Borgerskab, e r blevet det kapitalistiske Enevælde, der hersker i alle Lande undtagen Rusland, enten d e r e r indført Diktatur eller ej, Dette Triumvirats Magtbegær, Penge- griskhed og Immoralitet bærer Hoved- skylden f o r a t Menneskeheden sidder f a s t i Kaprustninger, Barbari og Lovløshed.
Ett tidens krav.
Evrytmi Sönderjylland.
(Forts. fr. Sid.
1.)
(Forts. fr. sid. 1).
(Forts. fr. sid. 21. ständigt ingående och klarläggande fram- betslösas led, som sade mig att nu, i sista samt och stolt att det dock är i Sönder- stallning om deras könsorgan och i sam- klassen, var evrytmin deras käraste äm- jydarnas eget bröst som gränsens sång, band därmed framhållit aven hygienens ne, och jag vet lade han till, att de Ijuder.
Ja.
heter det, om de nordiska brödrafolken vande Sönderjylland ryggen betydelse på det området.
Ingen gång har det hänt, att eleverna missförstått som slutat skoIan alltid när de träffas och icke ville se att v i er Kød af deres Kød og Blod av den goda avsikten nej de ha i stället Iäser dikt och gör musik med evrytmi.
tydligt givit tillkänna, att de förstått, att Och för dem som är arbetslösa är det deres Blod, hvis de ikke vilde forstaa att det er dem selve vi værger naar vi staar ingen undervisning varit mera Välment allra bäst - Dåliga ögon och öron äga de som fast på Vejen fra Danevirke t i i D y b b ø l och befogad.
Det hindrar inte, att för- Så skulle sönderjydarna ända kunna äIdrarna I ett par fall anmält annan äsikt, säger Heraklit En frigöra sitt sinnes kraft i de nordiska fol- men sådant får man sätta sig över.
I de hava barbarsjälar väldig uppfostrare till att höra och se, till kens sånger, som de lärt av far och mor.
flesta fall har undervisningen i detta äm- ne bedrivits med gossar och flickor At- att gripa om värden, som icke kan tagas Men sönderjydarne h a r ett hemligt skilda, ett eller ett par år gemensamt.
och ifrån en, är evrytmin - därom är jag hopp: H v e m der hernede ved Nordens Græn- det ena har enligt mitt förmenande gått viss, Den kan aldrig följa den orkestra- precis lika bra som det andra.
Ingen se har mlstvivlet om, at den gamle Skan- la musiken Och den orkestrala dikten Och dinavisme kunde genoplives, har alligevel gång har det förmärkts något opassande intresse för ämnet efter lektionernas slut.
kanske ä r därför dess l a g att upphöra där næret den hemmelige Ærgerrighed, at Det initiativ som kommit till utförande uppfostran upphör, alltså vid konsten.
vort Folk O g dets Forposter skulde blive härstädes, i det att en sjuksyster fått ta där ordet och musiken suveränt har mak- saa dygtige til at staa Paa egne Ben og hand om ämnet i alla skolor inom distrik- ten, Men uppfostran bör räcka ända til at værge Norden, at Brødrene vilde synes: Den Bror kan v i være tjent med.
et, är I allo lovvärt och utförandet oklan- Ut Och som den Bror vii vi vedkende os over for Ver- derligt, Man förstår att syster Dagmar fram till konsten Och livet inte varit blind för nöden $,, området, uppfostringsmedel ville man sannerligen den.
Nu gaar vor Ungdom ind under et nyt Då rektor Hermelin i sitt varmhjärtade unna evrytmin, nej.
fordra den at alla.
tal till barnens föräldrar framhållit vikten åt hela folket i den verkliga folkskolan.
nordisk Løsen.
Hvorfor?
Fordi Tiden av att barnen, innan de gå ut I livet, fått jag vet att Vid evrytmiframförandet på er tung O g alvorlig, fordi voldsomme Braadsøer taarner sig i Vejret, fordi det söndag i Borgarskolan satt en folkskole- nu igen er en Skæbnestund for Nordens rådet och agna sig åt annan tankeverk- klass 8-åringar, pojkar Och flickor, Folk: og fordi Sønderjylland ligger for- samhet, har hon enligt min mening berört Iäktaren och följde med.
De hade Själva rest i Brændingen.
Hvad der sker ude kärnpunkten i frågan.
Den, som likt un- Idkat en smula evrytmi och fröjdade sig omkring, kunde blive farligt for os, hvis egna ikke Omvæltningernes uhyre Kraft netop dertecknad växt upp i lag med enkelt folk nu över att i fulländning se sina blev en mægtig Tilskyndelse t i l en folke- o m r å d e övningar med kopparstavar, och kanske lig Genfødelse, til frivillig Samling om at alltför mycket syssel- lika mycket over att en gång också værne, hvad Norden har vundet af Fri- f i x att tankarna sätta sig med ett område av livet, som här - en stav föll!!
- Gripna blev de hed., V i veta att det ligger sanning i dessa tidigare varit lika bannlyst från skola och inför den enkla skönheten i C-dur och offentlighet, som det alltid varit vanligt i A-mollskalorna, ja, det förstod man.
Så ord.
Men hur iångt upp i norr kunna de det enskilda, på sitt vis.
ädelt självklar steg evrytmin fram med "?
Även om a " vissa skäl ett obligatoriskt Elin Wägner.
påbud för alla lärare i fortsättningssko- dessa musikens grundelement, tolkande lan att undervisa i sexualhygien icke är sin enkla och outtömliga uppgift: att vara Tidningen att absolut tillråda, vill man livligt hop- ett redskap som spränger likgiltighetens, pas, att det släkte, som nu går att ärva okunnighetens och vanemässighetens skal Flensburgs Avis kostar kr.
5: - P r kvartal.
Prenumera- kring människoväsendets hjärtblad: or- tion kan ske på alla nordiska postkontor.
höva narras for sina barn, då de komma det Och tonen.
Honorine Hermelin.
med sina frågor om varifrån de kommit etc. I stället må vi hoppas, att framti- mar har jag fått det allra starkaste in- dens barn redan a v s i n a föraldrar fått tryck av hur det hela hängt på att bar- full klarhet i det mesta hithörande, och ännu börjat folkskolan, var riktigt för- sen bör det inte bjuda På större svårig- tvivlad över att ej ha fått vara med, ty nens ögon fått vila i en människas ögon.
heter att i skoIan komplettera kunskapen hennes pojke frågar så mycket om dessa Man har känt att det på ett hemlighets- även härvidlag, Vid 13-14-årsåldern är saker, Han ser ju djuren.
Hon hade fullt och betydelsefullt sätt knutits ett läst att man skall tala om, hur det verk- hand mellan barnen och oss tre stora, som varit i rummet, syster Dagmar, den i så fall säkert den tid, när den unge bäst ligen är, men hur hon Iämpligen Skulle kan tillgodogöra sig en sådan undervis- ordinarie läraren och mig.
Det är detta ning, Iängre fram kommer inte skoIan at svara - ja, det var så svårt, Också den vuxna ungdomen sa hon - har önskat mänskliga förtroendeförhållande mellan så mycket att ha fått vara med om dessa generationerna - till osynligt stöd och honom.
Fröken Sara Andersson, Österby, skri- kanske fortsatt samrådsförhållande mel- kurser.
ver: så för En uppvaknandets tid på detta område lan barnen och läraren, som är är särdeles lämplig, då barnen som blott för några år tillbaka ej togs nam jag det - av så utomordentlig dyr- med ett helt nytt barhet, att det förefaller mig som om äro i övergångsåldern, De börja p allvar av barnen -., frågorna ' " * ' nojset visst föräldrar Å Åldern en ny viktig 7-årsperiod, som - det ha de fått veta - ej skall användas att bilda hem utan för kroppens och själens växt.
De stå - de flesta - färdiga att gå ut i livet på egen hand, där de stå utan fars och mors skydd.
Flera av föräldrarna sade: Detta be- hövs.
V i äro tacksamma för föreläsnin- gen, särskilt råden om sättet att ge upp- lysning och i vilken utstäckning svaren böra ges på barnens spörsmål i olika åldrar.
En mamma som ej var kallad till föräldramötet, emedan hennes barn ej ansvar kan man ej undgå att se.
D e t är glädjande.
Kanske ska v i få se, vad Elsa Brändström sett i Tyskland hon be- rättade därom på Fogelstad förra året att 14-15-åringarna med förakt se på sina äldre kamraters nöjesliv - deras jazzande och nattliv och de vilja ha det på ett annat sätt ett bättre.
Sara Anderson.
Rektor Hermelin tror ej på talfilm i sexuell undervisning.
kolstyrelsens ordförande, rektor Ho- Honorine Hermelin, som v i till sist läm- na ordet, framhåller att det var en en- hällig opinion från skolstyrelsens och lä- rarkårens sida bakom beslutet att få till stånd den nu genomförda undervisningen i sexuell hygien i fortsättningsskolan.
Be- träffande det lämpliga i att ha pojkar och flickor tillsammans, säger rektor Herme- lin, var det lärarnas övertygelse som övervann min tvekan.
N u är jag viss om att just detta, att både pojkar och flickor fick sin vetskap tillsammans, gav ytterli- Care stadga åt den stämning av lugn och självklar tillfredsställelse som präglade barnen vid uppbrottet från lektionen och som inte, tycktes det, skulle kunna ge rum för någon möjlighet att sedan taga upp ämnet till skoj.
T i l l sist vill jag passa på att med all auktoritet jag med denna smula erfaren- het förskaffat mig, få uttala vad jag re- dan i höstas instinktivt kände vid Iäs- S ningen av en tidningsnotis om önskan från lärarhåll att få till stånd en talfilm för barnens undervisning i sexuell hy- gien: jag är övertygad om att något så- dant vore av ondo.
Under dessa sex t i m - utan detta ja Arbetslösheten.
terna alt genom särskild förtidspensione- ring eller på annat sätt förmå de gifta kvinnorna att frånträda sina tjänster.
H r Nyblom har i år kastat alla om- skrivningar och säger rent ut att han med dubbeltjanstsystem eller mångsyssleri menar gifta kvinnors arbete.
Han finner d e t nuvarande tillståndet så oefterrätt- ligt att det icke längre kan tolereras., Och, menar h r Nyblom.
om allmänheten bihringas den uppfattningen att statsmak- terna inte vilja göra något i dessa för tjänstemännen ömtåliga frågor, så ska- pas en jordmån för den antidemokra- tiska propaganda, som sannerligen icke försitter något tillfälle att underblåsa och utnyttja ett förefintligt missnöje.
Att hr Nyblom själv och hans meningsfränder äro inne på absolut antidemokratiska och därför i varje fall ur demokratisk syn- punkt förkastliga vägar då de vilja lag- stifta bort en viss medborgargrupp från ratten att välja arbete, märker han na- turligtvis inte.
Inte heller att ett förtids- avskedande av de till några tusental upp- gående gifta kvinnorna i statstjänst, tar- de vara en tämligen maktlös åtgärd till avhjälpande av arhetslosheten.
S o m ett drastiskt exempel på syste- mets urartning » anför hr Nyblom följan- de: En gift lararinna måste för att kun- na bibehålla sin tjänst skaffa sig en jung- fru och denna jungfru blir en ung, ar- betslös lärarinna, som förgäves sekt få tag i en ansttällning vid någon s k o l a Man frågar sig onekligen vid gran- skandet av detta exempel, vad som hor- gar för att den unga lärarinnan är en så mycket bättre pedagog än den g i f t a att hennes anställning I och för sig vore för- säger att månligare för staten.
Och den utbildade Iirarinna som g i f t sig, pas- sar bättre för hushållsarbetet än den utbil- dade lärarinna, som icke gift sig7 Den senare får ju, om också icke f ö r s ö r j - n i n g direkt av en man, så dock sitt livs- uppehälle Plus en liten lön, där den förra vem genom direkt f ö r s ö r j n i n g.
skulle haft sitt livsuppehälle, möjligen efter en högre standard, vidare förmodligen kläder och en del förmåner men ingen lön I själva verket tycks det vara den gifta kvinnans yrkesarbete såsom sådant h r Nyhlom vill At.
Hans attack mot det kvinnliga ar.
betet är dock säkerligen endast ett första tecken på vad som skall komma.
I För- Sta Kammaren instämmer hr Anton Pet.
tenson m. fl.
med likalydande motion 1 h r Nybloms önskemål.
(A.
K. n:r 29.)
dahl m.
Man r Frankenberg m. fl.
et av en särskilda av- skulle lätt ämnet bli förfelat, Familjeförsörjningens vådor.
tslöshetskommissionen kanske a ' olycklig verkan.
Familjeförsörjningen som en given in- for behandling av frågor rörande ung- stitution och de fördomsfulla betraktelse- domsarbetslösheten; vidare ökat statsbi- sätt som sammanhangs med denna, gör drag till kommuner som anordna yrkesut- sig p å även i en annan motion fast i bildningskurser för arbetslösa; samt slut- annat sammanhang och från helt andra ligen - i motion av h r r Sandén och Sjö- synpunkter.
I Första Kammarens motio- dahl - utredning rörande förutsättnin- s. m, fl, om bere- garna för en statsunderslödd förtidspen- nerar hr Sjödahl dande av hyreshjälp även åt arbetslösa sionering av äldre arbetare såsom ett led ungkarlar.
Enligt nuvarande bestämme] - I den allmänna arbetslöshetspolitiken.
Det ser utgår hyreshjälp endast till familje- erinras om att c:a 31 procent av samtliga försörjare.
Motionärerna påpeka vilka hos arbetslöshetskommittéerna anmälda svårigheter denna bestämmelse innebär hjälpsökande, eller omkring 52,000 per- för ogifta personer, som likväl äro nöd- soner, utgöres av ungdom mellan 15 och an- 25 år.
Och icke ens ett möjligen kom- gade att hyra bostad.
Som exempel föres Göteborg, där en arbetslös ungkarl mande uppsving inom näringslivet torde har omkring 49: 40 kr.
i månaden och för kunna komma att absorbera hela antalet denna summa kan vara tvungen a~ hyra arbetslösa, framhålla motionärerna.
hostad för 25-30 kr.
Ändrade bestäm- Här är man alltså återigen inne på melser och ökade anslag för ändamålet tanken på avskärandet av vissa grupper är motionens syfte.
Likalydande motion från arbetsmarknaden till förmån för vis- har väckts i Andra Kammaren av hr sa andra - alltså i själva verket endast Peka Frankenberg m. fl.
- Ytterligare en på- en omflyttning av arhetskraften.
minnelse om betydelsen av en omläggning icke dessa förslag på att arbetslöshets- i Iönesystemet från familjeförsörjnings- prohlemet måste angripas frän nya syn- lön till individuell lön kompletterad med punkter?
Vi ha vid ett tidigare tillfälle barnetrygd i Tidevarvet berört några av dessa: i ar- Hur aktuell denna fråga är visas bl.
a. tiklar om den frivilliga arbetslösheten, av att norska regeringen i sitt trontal be- som innebär rätt till tryggat om ock bådat tillsättandet av en kommitté, för knappt tilltaget existensminimum för den utredande av barnetrygden.
Då både som frivilligt ginge ut ur arbetskonkur- Venstre och Arbetarpartiet hade barne- rensen för att ägna sig at ett arhete eller trygden på sina valprogram i höstas hör en utbildning, för vilken han eller hon an- det vara säkert att en sådan sakkunnig- nars icke kunde finna tid.
utredning kommer till stånd i Norge un- T i l l denna betydelsefulla fråga skola v i närmare återkomma i ett följande num- der vårens lopp.
(F. K. n:r 2.)
mer (F K. n:r 3.
4 och 10.)
Hjälp mot ungdomsarbetslös= C.
H. heten.
tioner I båda kamrarna bl.
a. av hr Sjö-
