# ID: svediakorp-per3692
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,507
# sentences: 437
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


uftskyddsutredningar äro på modet just nu - i Sverige.
Länsstyrelser- na tillsätta utredare, överståthållarämbe- tet gör för Stockholms del detsamma.
Det har slagit sig ihop med K.
B. i Stock- holms län för en gemensam utredning och firade nu sitt 300-årsjubileum med att släppa lös sin utredare, kapten E. Nord- lund, å teknologföreningens möte den 17 okt., att samman med militära och civila tekniska experter skissera planen för ett passivt försvar mot luftangrepp av Stock- holm och dess befolkning.
Vad hände egentligen?
Jo, att den mi- litära experten steg upp och sa det som klarsynt folk under häftiga motsägelser från militären predikat under tio år, näm- ligen att krigsmakten på grund av flyg- fredsslutet gentemot Italien.
Dessa fram- vapnets utveckling gått fullkomligt bet på tvungna eftergifter komma nästan alltid sin urgamla uppgift att skydda det lands befolkning som den tjänar, vidare att ar- f ö r sent.
EN TYSKA EVANGELISKA KYR- mén och civilbefolkningen i framtida krig L Kungl.
Hovleverantör Vad har hänt?
I ' VECKOPRESSEN presenteras kung- liga personer först efter en devot re- tusch som utplånar deras lidanden och fel.
Men häromdagen slank in en skild- ring av den mördade kung Alexanders tillvaro som verkar sann.
En jagad, sömnlös, livrädd man, som inte vågade ha sina barn boende i sitt eget slott för att de ej skulle springa i luften med honom, så skildras denne hårde diktator som bli- vit så älskad sedan han dött.
Undersök- ningen av mordet har lyft i ljuset det kän- da faktum att i nationalismens utmarker operera terrorband, vilkas väsen är vin- ningslystnad, fanatism och förtvivlan och som hyra ut sig till vilka blodiga dåd som helst.
Men deras arbetsgivare göm- ma sig än.
Lilla ententens Överlevande statsmän samlas som de väl må göra, innan de falla även de, för att deklarera enighet och sammanhållning.
Men den fatala nya kon- stellationen Tyskland-Polen-Ungern blir samtidigt allt mera påtaglig.
SIR D K A N, som Luther skapade och sammanband med staten till en tjänare åt den, är icke mer.
Hela bekännelsekyr- kan som opponerat mot likriktningen har uppsagt rikskyrkan tro och lydnad och proklamerat sin fulla självständighet och oberoende.
Detta torde vara början till slutet för statskyrkoperioden i kristenhe- tens historia.
ÄR ETT N Y T T ORD som vår socialdemokratiska press skapat för att beteckna Strävande- na att skapa en gemensam front av de bli ett begrepp och att man måste räkna med kallblodigt angrepp direkt på stor- städerna, vilka, tillade föredragshållaren, få vara så goda och försvara sig själva.
Och dar satt en civil församling med försvarsminister och underståthållare m. m. som utan invändningar accepterade och diskuterade uppgiften, som om det gällt vilket annat tekniskt-organisatoriskt problem som helst, t. ex. Stockholms kommunikationsväsen.
Man frågar sig verkligen om dessa herrar ha kullager i sina kranier eftersom allt gick så smort, splittrade arbetarlägren.
Men den är bo- tad nu.
AFFÄREN ZONDEK har hänt att Sveriges yngre läkares förening blottat sitt väsens art genom att i en masspetition hemställa till regeringen om avslag på Zondeks ansökan att få prak- se bilden!
Församlingen accepterade uppgiften på fackmännens ord att den skulle vara ge- nomförbar.
Det lönar sig med försvar mot angrepp från luften försäkrades.
Enda utvägen är att i fredstid göra allt ENHETSPSYKOS I JOHN SIMON, Englands utrikes- tisera.
Motiveringen är denna gång om- minister, har lugnat det förskrämda sorg om Zondeks blivande klientel.
Man Europa med den försäkran att ett nytt anser det inte tillräckligt utrett att han världskrig icke kommer att uppstå ur äger de kvalifikationer som de hjälpsö- mordet.
De internationella överläggnin- kande begära hos en svensk läkare.
Pro- garna äro nu organiserade och oavlåtliga, fessor Israel Holmgren har därpå fram- et finns en falang av stridbara tyska och de begagnas i fredens intresse.
Na- trätt och sagt att Zondek, som är en no- tionernas förbund har fått betyg på vad belprisvärdig vetenskapsman, dessutom i kvinnor som bejaka nationalsocia- praktisk läkarverksamhet tillhör de främ- lismens idéer men finna Tredje ' rikets det betyder.
I Frankrike är ängslan inför läget i alla sta inom sitt fack.
De yngre läkarnas kvinnoförtryck och kvinnoförakt ett för- som kan göras för.att i händelse av krig lysning av andra experter, till bedöman- ha ett välorganiserat luftförsvar.
de av vanligt folk?
Hur detta skulle ta sig ut fick man ock- Detta skulle knappast ha hänt någon så veta.
Genom tekniska anordningar annan stans.
I Danmark skulle åtmin- skulle man kunna släcka stadens belys- stone två, kanske tre stora köpenhamns- ning på en gång, man skulle anordna 19 tidningar ha satt igenom en modern syn luftbevakningscentraler, 70 alarmsirener, på dessa frågor, de skulle inte ha vågat 200 offentliga skyddsrum skulle inrättas annat, ty publiken har ett omdöme där, för befolkningen, som förväntas skola un- den har fått problemet belyst från olika der mörker och sirentjut lugnt och för- håll och vet något om den sanning om tröstansfullt samla sig i dem, medan luftskyddet som börjat tränga sig fram i sprängbomberna brista, giftgaserna regna Europa.
och 15 större och 24 mindre eldsvådor Det hade bestämt inte gått att ge dem rasa i staden, bekämpade av en utvidgad uppgiften att » minst 15 cm.
dubbelarme- brandkår.
rad brandbotten torde hejda de flesta De som bo i nya hus skulle inte be- brandbomber, eller att brandhotten över höva springa i de kommunala skydds- källartaket bör ha en tjocklek av minst rummen.
Ty det förväntas att nya hus få 50 — 60 cm.
utan att tala om för dem, var- yttertak och takstolar av eldfast kon- för man kan klara bomberna med så lite struktion, och att källarna äro försedda cement i Sverige, när engelska fackupp- med brandbotten av armerad betong.
gifter varmed de franska överensstämma Dimbildningens problem lovade man ange att helt andra mått äro nödvändiga.
också lösa tack vare ett ämne som kan Ej heller skulle de vågat utlämna sig åt framställas i landet till billigt pris.
Med löjet och kritiken genom uppgiften om att endast ett fåtal motorfordon kan man på brandkåren kan lova släcka 15 större och relativt kort tid dimbelägga betydande 24 mindre eldsvådor, alla andra närgång- områden, försäkrades det.
na frågor att förtiga.
Nåväl, detta sista påstående är det en- Det var en gång en välklädd fru som da som man tror utan vidare.
När man sade om sina väninnor: » Efter tre å r så läste dagspressen nästa morgon, fann finner jag mina gamla kläder på dem., man att den med endast ett fåtal motor- Om överstelöjtnant K. A. Bratt varit när- fordon på relativt kort tid dimbelagt hela varande vid teknologföreningens möte; sin spridningsräjong.
Ty om man un- skulle han kunnat säga detsamma om Det borttappade hjärtat.
Det fall så stor att man överväger att köpa plötsliga omsorg om andras patienter räderi mot läran om sann nordisk folk- sig Italiens vänskap genom eftergifter för verkar på vanligt folk helt enkelt som gemenskap.
Deras stämma ljuder i tid- detta lands anspråk på territorier i Nord- hyckleri.
Afrika.
Men på vems bekostnad skall APPFLYGNINGEN TILL AUSTRA- LIEN har gjort sensation.
Hastig- Ungern ställas till freds?
Lilla ententen är lika litet mogen nu att göra eftergifter hetsrekordet är nerpressat till 60 tim- på denna punkt som Frankrike var vid (Forts. å sid.
4.)
K De första offren.
Y ningen » Die deutsche Kämpferin » för föredragshållarna där, med all reserva- tion för hur det sätt varpa de buro upp hans gamla kläder.
På den tid då militär och riksdag ännu var i nivå med 1925 års härordning, då det kämpades för de gamla kavallerire- gementena, då städerna stredo inbördes ' att få hysa regementena, då sade Bratt ifrån om det moderna krigets verk- liga karaktär och förutsade vad alla veta nu, att flygvapnet blir det över allt annat dominerande i ett nytt krig.
Sedan dess har han fortfarande hållit sig i nivå med det europeiska vetandet i fråga om luftvapen och luftförsvar.
Me- dan luftförsvarsutredningen talar om för oss att civila och militära blivit ett be- dantar en liten reservation, framförd i grepp, och eggar de civila myndigheterna varje nummer allt mera förtvivlad.
Det är tydligt att dess böner att f å vara med om att gestalta det nya verket förklingat utan svar.
Och nu kommer i oktoberhäf- tet en ny ton.
I en liten dikt av Yella Erdmann talar kvinnan till mannen så här: Du bygger vägar och dämmer upp ha- ven, den befästa staden lyder din vink.
Till din ära skapas stora verk, och täm- jas eld och vatten.
Men oförmärkt har mitt hjärta glidit undan dig, det vandrar fjärran med vindarna och molnen.
Och du står där med tomma händer, som icke förmådde hålla kvar den största av alla förbigående i Svenska Morgonbladets ru- dina klenoder.
briker, finner man att hela pressen utan reservationer, ja, med gillande och upp- fordrande kommentarer, om några alls, Du baust die Strassen und Du dämmst återgivit händelserna på teknologförenin- die Meere gens möte.
» Ja, det här får vi lov att Und deinem Wink gehorcht die feste ta itu med.
Varje enskild medborgare måste medverka! » Stadt.
Jaså, det måste de!
Utan vidare?
Få Es wächst geschaffenes Werk zu deiner de inte lov att fundera lite först över hur Ehre.
verkligheten bakom hela denna för civil- Zahm ward das Feuer und der Strom ingenjörs- och fortifikationshjärnor så ward matt.
förtjusande apparatur skulle ta sig ut?
Få de inte fråga sig om projektet är genom- förbart, om beräkningarna stämma, om Doch unvermerkt ist Dir mein Herz ent- kostnaderna äro möjliga att draga, om glitten, erfarenheterna från utlandet stamma med Es wanderf fern mit wolken und im Wind.
de paståenden som de svenska experterna Du aber stehst mit leerer Hand inmitten, dra fram?
Varför har ingen tidning ta- Draus Deiner Güter köstlichstes entrinnt. » git upp en så oerhört viktig sak till be- att ställa in sig på passivt försvar av våra städer, är överstelöjtnant Bratt långt framom dem.
För » The New common- — 1 har jag alltid gasmasken ovanpå huvudet, så sparar jag hatt.
,
Sovjet väller Amerikansk med utvidgad rösträtt.
I november och december komma val att förrättas i Sovjet-Unionen till ar- betar- och bonderåden, sovjeterna, samt ur dessa till kongressen.
Det uppges att valförberedelserna denna gång trängt djupare in än någonsin förr i folkskikten inom den väldiga Unionens olika områ- den.
Det är inte endast de centrala delarna av Unionen som deltaga i det förberedan- de arbetet.
Jägare och fiskare från Si- biriens tundror lika väl som bomullsod- lare från Central-Asien ha denna gång kommit med.
En ny valinstruktion har utfärdats, med detaljerade föreskrifter för rösträtt och valbarhet.
För att trygga den demokra- tiska ordningen medger instruktionen upprättandet av särskilda valkommitteer, bestående av arbetare och arbeterskor i industrier och kolhoser, representanter för de nationella minoriteterna, Röda ar- mén, ungdomssammanslutningarna etc. På detta nätt vill man bl.
a. förbehålla en viss möjlighet till kontroll åt de olika arbetarkategorierna.
D e n 2 7 Okt.
1934.
Väljarnas frihet.
Ett viktigt led i valmaskineriet ut- gör valsättet.
Och ingen har funnit ett valsätt, som ä r fullt tillfredsstäl- lande.
H a r man det proportionella valsättet, tror man a t t majoritetsval vore bättre och tvärtom.
Men det man kan konstatera beträffande vårt svenska proportionella valsätt, är, att d e åtgärder, som vidtagits för att full- komna detta gått i riktning a t t mer och mer förhindra personval.
Alla dessa bestämmelser om över- och underpartibeteckning, varigenom in- gen vet vem man röstar på och omöj- ligheten för väljarna a t t rubba den vid ett valmöte - kanske tillfälligt - uppsatta rangordningen.
Vårt valsätt, i och för sig otympligt, har blivit allt mera stelbent, mekaniskt och byråkratiskt, ägnat att ytterli- gare minska det ringa intresset för niedborgarplikt.
Det ä r därför skäl att erinra om a t t inom proportionalismens gränser lik- väl finns större möjlighet till person- val och frihet för väljarna, än hos oss.
Det norska valsystemet t. ex. ä r betydligt mänskligare än vårt, och ett slående bevis härför ger det nyss förrättade valet a v bystyre (stadsfull- mäktige) i Oslo.
Som vi i e n före- gående artikel nämnt består bystyret a v 8 4 medlemmar.
Arbeiderpartiet förvärvade, som väntat var, absolut majoritet genom att besätta 43 plat- ser, Höire fick, 35 (— 4) den natio- nella kartellen 3 och Venstre 3 man- dat.
Det ä r Venstres val, som ger oss exemplet.
Vallagen tillåter näm- ligen något som heter att » kumule- ra,.
Det betyder a t t mångdubbla ett och samma namn, till kommunala val 3 gånger.
Varje valsedel skall för att vara giltig upptaga hela an- talet, således vid val a v bystyre i Oslo 84 namn.
Men därav kan sam- ma namn stå 3 gånger, varigenom detta namn tillföres 3 röster.
På så sätt h a r väljarna tillfälle a t t ge sin vilja tillkänna.
Det g å r t. o. m. p å ett annat partis lista stryka ett eller flera namn och i stället skriva in ett namn man önskar föra fram och kumulera det.
Genom Venstres pressorgan i Oslo f å r man veta vilka som blivit valda att^ och röstetalet, men vad det innebär tiger man stilla med.
T y valet blev påtagligen en överraskning, som man ej ville erkänna.
D å kandidat- nomineringen skulle ske på Venstres möte gjordes en s. k. kupp.
» De unge » skulle fram.
I sanningens namn måste man säga, a t t det » unga » egentligen bestod i nya och oskrivna blad - åtminstone i Sve- rige räknar man att den första ung- domen passerat, d å man hunnit till 50-årsgränsen.
Det var särskilt en ny manlig och en ny kvinnlig kandi- dat, som skulle fram.
Venstres press gick in för dem, d e övriga manliga kandidaterna måste man givetvis uppmärksamma, men d e förutvaran- d e kvinnliga kandidaterna omnämn- des knappast.
Vad händer!
Första namnen på listan, Venstres ledare, som man ej vågat röra fick första mandatet.
Men sedan fingo en a v d e förutvarande representanterna och-första suppleanten övriga 2 plat- ser.
Till första suppleant valdes förutvarande andra suppleanten - fröken Lulli Lous, vars namn vi väl känna i Sverige - som blivit ned- flyttad till sjunde plats.
Därefter f ö r s t kom » de unge, - all reklam till trots.
Väljarna hade haft möj- ligheten a t t genom kumulering och strykningar f å fram d e namn, d e ön- skade.
För Venstre, s o m uppträtt som det enda parti, vilket tillerkän- ner kvinnorna lika rätt med männen, var det litet fatalt, att ingen kvinna blev ordinarie representant, även om det bara var 26 röster som skilde, d. v. s. 27 röster fattades för a t t frö- ken Lous skulle kommit in i stället f ö r tredje manliga kandidaten.
Det hade hon också utan tvivel gjort, om hon stått på en annan plats, men det märkliga ligger i a t t som hon kunnat flytta fram från 7:de plats till 4:de.
Det talar.
Venstres nominerings- möte har ej förstått a t t välja sina namn och d e ha fått en nyttig läxa.
Kvinnorna ha sett, a t t Venstre e j ä r så helt a t t lita till och d e bevittna hur både högern och arbetarpartiet, om än sparsamt, likväl ha valt in kvinnor.
Men vad detta val h a r a t t s ä g a oss, ' Varje medborgare sant fyllt 18 år hor rösträtt och är valbar oberoende av kön, ras, trosbekännelse, nationalitet och lev- nadsomständigheter f. ö., som t. ex. om han är bofast eller nomad!
Men få ett och viktigt villkor: Man måste för-, stort tjäna sitt uppehälle genom » produktivt och nyttigt arbete », vari inbegripes hus- i ~ hållsarbete eller sådant » som möjliggör för de olika arbetande att arbeta ».
Bland de produktiva samhällsmedlemmarna in- räknas vidare soldater och matroser i Röda armén och flottan samt f. d. ar- betare som förlorat sin arbetsförmåga.
T. o. m. utlänningar äga rösträtt och valbarhet om de sysselsätta sig inom Unionen som arbetare eller som ingenjö- rer och anställda - i senare fallet dock endast efter valkommissionernas prövning i varje särskilt fall av deras lojalitet mot Sovjet-Unionen.
Undantagna från de medborgerliga rättigheterna äro framförallt företagare som ha anställda i sin tjänst för profits skull, vidare jobbare och privata af- färsmän samt alla de olika kyrkornas präster.
Kulakerna eller storbönderna ha numera rösträtt såvitt de icke på grund av antisovjetistisk propaganda äro förvi- sade.
Gamla tsarister kunna slutligen också få rösträtt under förutsättning att de under fem år ägnat sig åt nyttigt ar- bete för Sovjet-statens räkning.
Den förhärskande tendensen tycks allt- så nu vara ett utsträckande av rättigheter- na till allt större kategorier av befolk- ningen.
är, a t t det proportoinella valsättet, så som det tillämpas i Norge kan g e väljarna frihet a t t rösta på en per- sonlighet - och själva få bestämma vilken - även med utsikt a t t denna person blir vald.
Det ä r detta vi hor- de försöka ta upp och f å genomfört även i Sverige.
Men av arbetarna.
en famöse konjunkturförbättrings- generalen Johnsson i Amerika har blivit avsatt och till allmän lättnad för- svunnit till filmen eller varietén.
New Repuhlic säger om honom att han endast delvis förstått meningen med återhämt- ningsakten och endast understött dess svagaste och sämsta avsnitt.
Vad ska nu ske?
frågar tidningen.
N.
R.
A. skall skötas av tre kommitteer, motsvarandr regeringens lagstiftande, verkställande och juridiska myndigheter.
Presidenten vill inleda den nya kursen med ett stillestånd i kriget mellan arbe- tare och arbetsgivare, få dem att träffas och göra upp utan strejker och lockouter.
Arbetarna skulle avstå från strejkvapnet i förtröstan på att de under skydd av re- geringen och dess nya organ skulle få sin rätt till kollektivavtal och sina löner garanterade av arbetsgivarna.
New Repuhlic ställer sig skeptisk till möjligheterna för Amerikas arbetare att komma någon vart utan strejker.
Natio- nal Recovery Act är ingen verklig lag, med vilken man kan tvinga arbetsgivar- na till eftergifter.
Roosevelt är emot alla tvångsåtgärder mot arbetsgivarna, och de acceptera av N.
R.
A. bara vad de själ- va finna fördelaktigt.
Han menar nu att man genom moralisk press, underhand- ling och jämkning skall förmå industri- ägarna alt rätta sig efter N.
R.
A. och erkänna arbetarnas sätt att organisera sig och sluta kollektivavtal.
Men när den politiken misslyckades i början, då den nya administrationens prestige var myc- ket större än nu, säger tidningen, så har den föga utsikter att lyckas nu.
Det re- kommenderas att vädja till folket.
For- mulera de mått och steg som äro nödvän- diga för att förverkliga återuppblomstrin- gen och underställa arbetsgivarna dem.
Då dessa komma att neka, finge folket se att det är den reaktionära kapitalismen som blockerar framstegen och ingenting annat.
Analysen torde vara riktig.
Den grupp magnater, som hittills regerat enväldigt i Amerika ger sig icke utan strid.
D vänder sig till alla, som ha hjärta för de barn, som så ofta frysa långt uppe i Norrland, med en varm vädjan om hjälp även i höst.
Föreningen ber oss tänka på dem, som i snön och kylan ha läng väg till skolan, på dem, som sitta hemma i mörker, och på de många, många små nyfödda.
Det skänks mycket till dem, men det behövs ännu mycket mer - även till föräldrarna.
Rädda Barnen tar tacksamt emot alla slag av varma kläder och skodon m. m., och säkert kan mången leta fram något att avstå till en frysande.
Alla gåvor gå till jul till de mest behövande hemmen, om de snarast lämnas till Rädda Barnen, Drottninggatan 5, mellan 12-3, t. o. m. den 3 november.
Postadress: Rädda Bar- nen, Stockholm.
T I D E V A R V E T Modern konst i urval i Nationalmuseum och " Färg och Form ".
Det 3 " La presidente ".
Mat Donald I högerns hägn.
Fredrikke Mörk död.
ramaten.
Sverige Det är D en politiska ideologin i Sigfrid Si- et a r många bilder av Fredrikke är sällan tillfälle ges att f å se lugn, sober och saklig konst.
- Evald som skymtar förbi på min- wertz ' » En hederlig man », som p &amp; den moderna konsten i så fylligt Dahlskogs » örnarnan » och » Lofoten » ha nets vita duk.
En afton i Uppsala F. K.
P.
R. omkring 1910 talade den norska tisdagskvällen hade sin premiär på Dra- och rikt urval, som nu är fallet, tack vare en mäktig, monumental verkan.
För öv- d e två samtidigt pågående utställningar- rigt uppvisar denna utställning rika och gästen om » Kvinnan i juryn ».
Föredrags- maten, verkar direkt borgerlig ledarar- na i Nationalmuseum och föreningen Färg personliga varianter av modernt måleri.
hållarinnan var i glimrende form, lokalen tikel.
De små gliringarna å t olika håll, och Form.
Tillsammans belysa dessa bli- Där möter en så utpräglad kolorist som var överfylld och bland åhörarna syntes ämnade att ge idédramat vidd och för- d a exposéer det svenska måleriets utveck- Sigrid Hjertén-Grünewald med dukar, på de flesta av stadens domare och jurister.
djupning, kunde inte förta intrycket av lingslinje från genombrottstiden omkring vilka färgen än får en mild, lyrisk klang En av dem blev så intresserad att han 1909 fram till 30-talet, om också flera be- som i » Båtarna », än blir dramatiskt mät- nästa dag följde fröken Mörck ett långt författarens oförstående inför det poli- tydelsefulla konstnärer saknas, förutan tad i flammande röda och gula solskens- stycke på väg för att f å tala vidare i tiska program Bonalt tidigare vigt sitt vilka bilden förblir ofullständig.
reflexer eller ovädersmättade, dova toner ämnet.
liv åt.
Socialismen förkroppsligas som Det ä r en Samlingen pli Nationalmuseum, som som i Stockholmsutsikterna.
Vid otaliga kongresser, ordnade såväl en sentimentalt-patetisk, verklighetsfräm- förut visats i olika städer på kontinenten, glädje att få återknyta bekantskapen med av Rösträttsalliansen som av I.
C. W. har mande medlidandesreligion utan sinne för ä r helt naturligt den större och mera om- denna färgbegåvade konstnär.
Fredrikke Mörck mött upp som sitt lands det hela - genom premiärminister Bo- fattande.
Av genombrottsmännen » de över den plastiskt sakliga konst, som representant.
Hon satt under många å r ungas möta här Grünewald och Leander på olika sätt representeras av bl.
a.
Sköld, i båda världsorganisationernas styrelser.
nalts hustru Mikaela, gruvmagnatens dot- Engström jämte en del andra Matisse-lär- Johanson-Thor och Axel Nilsson, föres Ett litet minne dyker upp från den sista ter, som stigit ned till folket - och som jungar, som Jolin och Linnqvist, Fougstedt man över till den våldsamt koloristiska, kongress Fredrikke var med om, i Paris löst påhängd uppkomlingsstrategi och in- och Dahlskog.
Det är den franska ex- av tysk expressionism mera påverkade, 1926.
Vid det stora möte, som hölls för dignation för indignationens egen skull i pressionismen i olika varianter, mer eller som möter hos t. ex.
Vera Nilsson, Sven frågan o m gift kvinnas rättsstäiining, socialministern Trots gestalt.
Mot den mindre personligt anammad och tilläm- Erixon och Amelin.
Vera Nilssons barn- strömmade publiken till i den grad att Då bakgrunden borde ju en man kunna fram- pad, som här möter upp.
Griinewalds studie » Sagors är ett av hennes bästa polisen måste spärra ingångarna.
samling på fyra dukar visa något av verk.
Med sin mörka, djupstämda skym- Fredrikke Mörck kom i spetsen för sin stå mycket hederligt.
Men just emedan det växlande och skiftande i hans konst.
ningskolorit i rött, grönt och grönsvart norska delegation, var omöjligt att kom- Bonalts forna anhängare och nyblivna Det kända porträttet av Castro Feijó re- och sin suggestiva tolkning av barnets ma in.
Såsom ordförande för densamma motstniidare framträda så småskurna, blir presenterar stilen i det tidiga skede, då sagovärld - mästerligt angiven i den iii- kallades hon j u » présidente » en i säll- effekten den rakt motsatta mot vad för- den nyvunna friheten inför motivet ofta la flickgestalten lutad över boken mot den skapet ville för ordningsmakten påpeka fattaren menat.
.
hade felteckningen i följe till förmån för stora rymden utanför fönstret med ett hennes värdighet, men sade i hastigheten Det är lönlöst, att diskutera dramat ur färgytornas och linjeföringens inbördes enstaka ärggrönt hus - har det ett lugn, » la présidente de Norwège ».
Polisen f a n n harmoni.
i sin dämpade färgskala i blå- som hennes väldsamma konst sällan äger.
tydligen bäst att taga det osäkra för det hederlighetssynpunkt, eftersom man då grönt med försiktigt insatta färgkontras- säkra - man kan ju så litet veta om hos Iiuvudpersonen i Siwertz ’ drama ter i rött och färgens mjuka fläckighet dessa okända nordliga länders förhållan- måste föutsätta ett visst mått av intelli- Osökt sluter sig till denna samling som den har det något av en Cézanneduks skön- i en fart flög en sidodörr upp och gens och omdömesförmåga.
Men här het.
Efter Negerkockens bredd och slu- en direkt fortsättning eller utökning där- jag tror att det t. o. m. skyldrades då han som den typiske känslo- tenhet i fasta, ljusa färgplan och klar av Färg och Forms utställning.
En del » la présidente » och hennes stab tagade framställs teckning, påminnande om Manet, följer konstnärer återfinnas på båda, t. ex. i n och bereddes plats s~ gott som sig fantasten, förut uppburen av sin hustrus den strålande, glödande färgskala i rött Linnqvist, Amelin, Erixon, Axel Nilsson, göra lät.
Episoden tilltalade Fredrikkes patos och nu lika lätt överrumplad av och gult i en häftig.
arabeskartad pen- Schüldt och Börje.
- Börje, som en gång sinne for humor och hon återkom ofta till slagorden odet hela » och &gt;nationens pre- selteckning, som väl för den stora allmän- startade som en utsökt naivist med ita- den med ögon glittrande av ungdomlig cis som han aldrig förr i sin politiska heten framstår som den typiska Grüne- lienska utsikter i ljust gräddgult, man- odygd.
Den kvällen åkte vi fram och åter waldsstilen.
Leander Engströms dukar delgrönt och medelhavsblått, har med på de Ijusskimrande Champs-Elysées, det kamp skulle ha mött dem.
Och i sin ny- äro j u välkända för alla, som minnas hans åren förvandlats till en saklig realist med var som ett avsked till » stora vida värl- frälsthet är han genast färdig att över- konst från tidigare utställningar.
Men det en tyngre färgskala och i lyckligare ögon- den », Fredrikke kände redan då.
att hon lägset avfärda sina gamla partikamrater ä r en upplevelse att återse dem.
Deras blick en monumental hållning.
Därmed aldrig mera skulle återse den.
som » troende » utan att ifrågasätta verk- storhet har ej minskats men väl ökats ä r bans stil förvisso ej uttömd. '
I Natio- Iighetsunderlaget för sin egen nya tro, att med åren.
» Andjägaren » och » Forell- nalmusei samling finns det ståtliga verk, se demagogi i deras yttranden men ingen fiskarena äro e n ståtlig tillämpning av benämnt » Genom balkongdörrens, som på Då Norsk Kvindesaksforening 1887 annanstans.
Typisk är den scen, där han den Matisseska expressionismen.
Figu- hans förra utställning inköptes till Hel- rerna växa mäktigt in i landskapet, där singfors museum.
Med sin fasta kompo- grundade tidskriften » Nylænde » fick dess hutar å t sitt förtroenderåd för att det vå- färgplan hakar sig i färgplan i en strå- sition - de uppslagna balkongdörrarna strävanden ett välbehövligt språkrör, gar hysa skepticism mot de siffror Iian land?
rik och samtidigt nordiskt kylig mot storstadsgatans kubiskt tecknade hus- länge det enda i Norge.
Vid Gina Krogs själv aldrig kontrollerat.
Eller den av kolorit från de monumentala bergskäglor- räckor - och sin samlade färg - en sida stod redan d å Fredrikke Mörck och nas djupblå, grönblå och violetta toner grön grundton, mot vilken en vit luta och efter hennes bortgång 1916 skötte Fred- premiärpubliken så livligt senterade repli- till högslättens vita och brinnande rost- en skål gulröd frukt på ett hord i en rikke den ensam.
Hur mycket arbete, ken, » För att rädda tredjeklasspassage- röda.
Tekniskt taget verka de ovanligt blå skuggfläck strålar upp som en färg- kärlek till idéerna, klokhet och gott hu- rarna måste jag j u rädda hela skeppet,.
avslutade och fulländade verk vid sidan rik blomma - ä r det ej blott ett genom- mör har hon inte under alla dessa är ned- Javisst, men om man svälter ut besätt- a v så mycket nyare konst, där färgen fått tänkt och fast utan även ett mättat kolo- lagt inom det lilla häftets anspråkslösa ningen, då går det som på Morro Castle, göra sig bred på den solida teckningens ristiskt verk.
På Färg och Form lägger yttre.
Nylænde var Fredrikke Mörck och och strukturens bekostnad.
man märke till hans starkt plastiska flick- kom alltid som en kär hälsning f r å n hen- där det uppretade skeppsfolket tände på Två naketstudier pli utställningen, Linn- studie i en kall, ljus färgskala och en ne personligen med tillrop om gott mod och övergav första klass passagerarna.
med frodig grönska och och uthållighet.
qvists » Efter karnevalen » och Jolins » Mo- trädgårdsbild dell », återspegla Matissestilen i dess blon- s t a r k a blå lufttoner.
- Schüldts konst, Vid det stora verket » Norske Kvinder » vär- daste, kyligaste och mest sobra form, som alltid levat på sin koloristiska fyra delar biografier och en utomor- trots att de skiljas åt av mer än femton den och ett behärskat, måttfullt föredrag, dentlig framställning av kvinnors arbete i år.
I båda fallen återfinnes en stående, som inge känslan av att den tagit intryck stat och kommun, socialt och politiskt naken kvinnlig modell.
Den smäckra av franskt måleri från 1800-talets slut, är Fredrikke Mörcks namn knutet.
Äre- kroppen avtecknar sig helt skugglös i en uppvisar p i Färg och Form ett nytt och minnet över vad norska kvinnor varit och serie ljusa toner mot en lika Ijus fond- djärvare anslag.
Hamnbilden med klart mäktat utföra är på samma gång ett äre- vägg.
Mot detta springa färdominan- avgränsade plan i b l å t t, grönt minne över henne själv och hennes tro- terna djärvt upp, hos Linnqvist i en svart lir ett exempel därpå.
fasta hängivenhet för idén och för med- sig i avgörandets stund.
Men han gjorde cylinder och de eldröda tofsarna i ett ler detta ateljébilden » Gul dagern med arbetarna i alla land.
det aldrig, han råkade aldrig i någon kritigt vitt parasoll, hos Jolin i de blå dess svarta silhuettverkan mot en gul af-, De hon ägnade Gina Krog skulle och röda tonerna i några kuddar.
Det tonhimmel och ett spel av linjer och for- jag vid hennes egen bortgång få över- hela ä r en väl beräknad, utsökt och ky- mer.
Med sina starka färgkontraster be- ligt intellektuell konst.
I Jolins stora tecknar den en våldsammare kolorism än flytta på henne själv: » Hennes tro paa kvindesaken, hennes lyse tillid til kvin- mening, endast till det yttre, övergiven av Stockholmsbild hållen i bleka blå och ro- förut.
Stark färgverkan utmärker ock- ders evner og muligheter gav henne mot sin familj och sina forna vänner.
Sa toner möter något av samma hållning, så Axel Nilssons dukar hans » Sol ef- og styrke til at staa som lederen i norsk Vid framförandet av pjäsen hade man den plana dekorativa ytbilden.
Intres- ter skyfall » och ett ovanligt ståtligt blom- sant är att jämföra den med hans lilla, sterstycke med en rikedom av blå toner, kvindebevegelse i de mange aar, de dock gjort det bästa av den.
Hos Anders senare målade bild från Karlaplan.
Den vackert avvägda från de krusiga, violetta vanskelige at gjennemgaa, aar som naar en h idealist u n stiller altid sig h a r i de Wahls premiärminister anade man är trogen sitt upphov, den franska ex- blåklockorna på ett grönblått bord till den breschen for en sak der aldrig var popu- stundom ett djup, som aldrig kom fram i pressionismen, men en kubistisk fördjup- Ijusa luftigheten i fönstrets gardiner.
lær.
Hennes höie kultur, glimrende in- replikerna.
Harriet Bosses studie i fa- ning i husräckornas perspektiv, en ny För övrigt dominera landskapsbilderna tyngd har tillkommit, som förlänar den mera än förut varit fallet, kanske ett tec- telligens i forbindelse med den varme og natism och hysteri gjorde ett kusligt rea- listiskt intryck, även om man kanske ett mera nordiskt drag.
Något liknande ken bland andra på att det franskpåver- noble personlighet » —.
kan sägas om vissa av Linnqvists Stock- kade moderna måleriet starkare börjar Ja, kära Fredrikke Mörck, a naden så står minnas gläd- vi tyckte, att hon då och då slog över, men holmsbilder hans utsikt över Riddar- ansluta även till svenska traditioner.
Vid d i g och i den djupa s k jen over hur mycket dock en människa fjärden mot Söder och det roliga takper- sidan av Victor Axelssons blida, lyriska spektiv, benämnt » Julafton », som förenar landskap med deras dämpade gröna ton förmått göra av sitt liv.
Värt innerliga en nordisk vinternatts stämning med sago- och zuhrs mera impressionistiskt sedda i tack och vår djupa hyllning, » la prési- stil.
I den nyssnämnda naketbilden tycks blågrönt och varmt terra stä Amelins dente ».
Ellen Hagen.
nan, även om hennes ytlighet sk han åter knyta till vid en mera dekorativ karga, klippiga västkust- och norrlands- ytstil.
- Bland jämnåriga märkes Arvid motiv i en kärv, fast teknik och Dahlös kommit lika bra fram utan överb Fougstedt med en serie porträtt i en små dukar med stormig, grå himmel och dämpad färgskala, där kubismens bruna Iåg horisont, påminnande om äldre svensk för en gångs skull får ett längdsnitt tvärs det av vulgariteten.
Lars Hanssons He och grå toner ännu dominera, och där landskapskonst från Norstedts och Skån- igenom den.
Den har kanske ej den glans, rik var som sig borde en den plastiska formen och omsorgsfulla bergs tid.
Över huvud taget har den sven- som några av genombrottsmännens konst med vissa mänskligt rörande teckningen vittna om vad kubismen givit ska konsten stillnat av efter det stora hade, men åtskilligt av ren excentricitet säkrast var nog Olof Winne den moderna konsten i reella värden: en genombrottet, det märks tydligt, då man eller mindrevärdigt gods har så småning- niske, aristokratiske högerled om rensats ur.
Efter att ha sökt mot- vikt mot en hatad naturalism i expressio- ders Henrikssons självmedvetne ho är dagens lösen.
En bok i praktisk ps — — består av skåningar, götebor- gare och norrlänningar och dessutom svenskar, vilket utgör en gemensam kar- tellbetäckning för hela landet.
Nu har Göteborg valt stadsfullmäktige.
Göte- borgarna handla alltid på sitt eget vis.
Även vid val.
Då ingen ville, att en kvin- na skulle komma in i Första Kammaren, valde Göteborg fröken Hesselgren till se- nator.
Men i år då alla utom 11 fri- sinnade män i Örebro - önskade fröken — Hesselgrens återval, voro göteborgarna för samvetsömma för partiet.
(Med göte- borgare menas både män och kvinnor.)
Vid årets kommunala val i landet gick so- cialdemokratiska partiet fram.
Men i Göteborg gick det tillbaka.
Högern för- lorade 4 mandat, vilket ej kunde kompen- seras av bondeförbundets frammarsch.
Göteborgs professorer i motsats till andra - synas ej vara anslutna till detta parti.
» Folkpartiet hävdade sig väl,, skriver D.
N., Blygsamhet är en dygd.
Folkpartiet lyckades verkligen behålla sina 8 mandat, men fast liberaler och folkfri- sinnade slagit sig ihop, hade antalet rös- ter som nu avgavs på Folkpartiet minskat i förhållande till de båda partiernas sam- manlagda röstetal vid förra stadsfullmäk- tigevalet.
Den borgerliga samlingen kan- ske inte är så populär i Iängden.
Göte- borg har förut gärna gått emot Stock- holm, nu går Göteborg t. o. m. emot sina egna traditioner.
T y där var en gång iiberalismens hemort under dess glans- fulla dagar, N u återstår blott spillrorna av två partier, som en gäng varit ett och nu äter slagit sig ihop för att slå följe fram under högerns säkra hägn.
Men vem vet, om detta ä r så säkert?
Natio- nalsocialisterna ha tagit två platser i Gö- teborg och Medborgarförbundet kastar sin skugga.
Som motvikt ha Kilboms- kommunisterna erövrat två och Sillén- kommunisterna 5 platser.
En brokig sam- ling, Det b l i r säkert långvariga samman- träden!
— tare i ministerhotellet.
Men Artur Ceder- borgs socialminister var allt för spexig för att ens passa i revy, men det skall kanske inte skyllas på skådespelarpresta- — — och gäl- ord — — — Psykisk hälsovård VÄXANDE LIV av Carl Lindbeck.
vänder det moderna måleriet åter naturen är: turstiidiet med friskare och friare syn.
Prof. Wernstedt: » Erfarenheter från levande livet .. välgörande friska fläktar ».
Det är ju ett symptom ej blott i svensk Prof. Wigert: » Boken ä r besjälad av en sund mänsklighet ...
den blottar svaghe- konst utan i europeisk konst över huvud ter i den nutida uppfostran och ger anvisning på de vägar efter vilka refor- taget.
merna böra ske och komma att ske. » Gina Leffler.
2 kr.
Dir. fr.
förf., Borlänge, ell.
i bokh.
.
D B ALICE LYTTKENS,
Tidevarvet började 1934 sin tolfte Lördagen den 27 Okt.
1934 - Pris kr.
39 gerliga Europas sammanbrott och under kapitalismens förfallsperiod göra vårt land till ett den viisterländska socialismens (Forts. fr. sid.
i.)
föregångsland ».
mor mellan England och Australien, vil- MALMÖ HAR FRED OCH FRIHET (Forts. fr. sid.
1.)
wealth » som existerar för att skapa opi- ket är mindre än den tid det tar på hållit ett ståtligt opinionsmöte f ö r Dimbildning över Stockholm.
Vad har hänt?
nion för en internationell polismakt gör han en utredning som han tillspetsar i följande sats: » De militära stridskrafterna kunna an- passa sig mot massbombhotet men det europeiska samhället är praktiskt taget tåg från Stockholm till Paris.
Fack- män förutspå en glänsande utveckling f ö r flyget som resultat av tävlingen, emedan folkens intresse fångats av den.
Att nya vidder öppna sig är säkert, men vad skymta vi bortom dem?
Ungefär samti- försvarslöst.^ Hans argumentering fortsätter med att det enda verkningsfulla försvaret är en bombanfallsflotta, men han vill inte ett isolerat försvar för freden utan ett fruk- tansvärt internationellt luftbombvapen, som skall hålla alla i schack.
Som över- digt som kappflygarna startade, samla- des förbundsutskoffet för luftfartsfrågor i Washington och fick av sin egen flyg- plankonstruktör höra sanningen om de bombflygplan de nu själva bygga.
Och sanningen var den att just deras egna skepp blivit så fulländade, att de från en gångsform tänker han sig ett samordnan- de mellan de demokratiska ländernas flygvapen.
Han menar att skräcken för luftkriget är så stort redan nu, att det verkar som en fredsfaktor i Europa och tänker sig a t t den internationella bombflottan skulle ännu bättre säkra freden.
Vi skola inte här kommentera denna linje, blott påpeka, att överstelöjtnant.
Bratts uppfattning är den som börjar forma ut sig i Europa.
Vi äro för sent ute i Sverige med vårt passiva försvar bas 150 mil ute i Atlanten eller Stilla mot luftangrepp.
De senaste manövrerna ha som vi förut omtalat visat hur hopp- löst företaget är.
Källarvägrarrörelsen och gasmaskvägrarrörelsen breda ut sig framför allt i Frankrike.
Man börjar fri- göra sig från dessa illusioner och genom- skåda dessa fällor.
Man är på sin vakt.
Är det inte typiskt att pariserpolisen för- klarade att de inte kunde ansvara för att hålla ordning i staden, om man genom- förde stora luftvärnsövningar där?
Man inser mer och mer att även om skydds- åtgärderna kunde rädda några liv, ja, till och med ganska många, så är det hela meningslöst.
Vid en diskussion i denna fråga påpe- kade en fackman att våra källartak icke äro konstruerade att bära tyngden av nedstörtande murar.
Nej, och den enskil- da människan är icke heller konstruerad för att bära tyngden av en sådan tillvaro, som den man vill bjuda oss i en värld där man måste krypa ner i jorden för att vara Seende och blinda.
I oceanen kunde flyga in och förstöra New York resp. San Francisco på ett par tim- mar, medelst 5 bomber i sekunden!
Därmed har alltså amerikanerna själva förstört sina oceaner som skydd mot flyganfall och motverkat avsikten med sin nya flottbyggnad.
Svenska Dagbladet gör hjälpsfrågan.
Utgångspunkten är Tide- varvets artikel i föregående nummer, men inför ögonblickets situation följande rik- naturligtvis gick det inte an för Soc.-D.
tiga refiexion, som tyvärr inte hänger att gå direkt till källan.
hop med dess luftskyddsreferat: V i få härmed rikta till den borgerliga Efter tre seklers gigantiska framsteg i vetenskap och teknik är den nyfödda pressen en vördsam vädjan alf citera flygkonsten genast vorden hotet om öde- även följande och sålunda göra möjligt läggelser, värre än världskrigets.
f ö r Social-Demokraten att läsa och ta Att så är borde kunna höja sinnena till upp det till begrundan: vad som enar och icke åtskiljer folk, sta- Varför måste staten i sitt understöd åt ter och raser.
EORG BRANTING, nyss hemma barnaföderskorna handla efter principen från Europa, meddelar följande: att åt den som haver skall varda givet, SOCIAL-DEMOKRATEN G Om ett par år har Hitlertyskland kommit men från den som intet har, skall tagas även det han har?
De sjukförsäkrade långt förbi samtliga övriga makter i krigs- förberedelser.
Hitlerdiktaturen sätter ohyggliga möjligheter i händerna på na- zistregimen som inte den borgerliga de- mokratien äger eller ens önskar äga.
Att barnaföderskorna i industriens tjänst än- da upp i en inkomstgrad av 8,000 kr.
f å ju nämligen minst 42 kronor av staten, som dessutom betalar hälften av barn- försäkra sig, kanske därför att de ej ha möta Tyskland med ett högmilitariserat block av andra stater går icke om ej Eng- land och Frankrike själva bli diktatursta- arbete, alltså barnaföderskorna.
på in- ter.
Den enda utvägen är att den nazis- komstläget under 1,500 kr.
om året, få tiska diktaturen störtas inifrån.
Arbetar- bara 30 kr., som de ej få behålla.
Borde inte staten ge alla mödrar lika, klassen i världen bör fortsätta att un- dergräva Hiflerdiktaturens prestige och om d ' haft råd att försäkra sig eller ej.
Och varför skola de fattiga få oavsett förbereda dess fall.
Den segrande skandinaviska socialde- mokratien är målet f ö r proletärernas blickar i hela världen, eftersom Sovjet- ryssland ligger för långt borta och är " Vi eftersträva personligt ' samarbete ".
» Betryggad fred » med förslagen till kom- munala luftskyddsanordningar.
Kapten N ä r landshövdingskan i Uppsala län, fru Elisabeth Linnér, berättar för Brunskog talade om rustningsindustrien, doktor Höjer påvisade humbugen i hem- Tidevarvet om sitt och sina skyddsvän- ners arbete bland länets blinda är det framför allt den personliga sidan av ar- ortsvärnet med stöd av utländska aukto- betet som hon vill understryka.
- Det riteter, kyrkoherde Erici talade om san- ningen och kärleken och fru Ester Lutte- gäller för oss som se att få de blinda man om kvinnans ställning, varvid hon med i vår krets, säger fru Linnér, att hjälpa dem ut ur den isolering där de le- fyndigt satte upp Garbos av hela värl- va, så att seende och blinda komma i ett den frenetiskt hyllade drottning Kristina förhållande av ömsesidigt givande och som typ för kvinnan som svek sin upp- tagande till varandra.
De blinda behöva gift.
l samma Skånetidning, där man våra ögon.
Men de ha mycket att ge i gengäld.
Det är därför så viktigt att läste om de oerhörda kostnadskrav som ett luftskydd skulle ställa på kommuner- försöka få dem att agera själva, inte bara hjälpas och underhållas av oss som se.
na, kunde man läsa en annan rubrik: Vi stå ju bara i början av det arbetet.
» Svensk landsbygds urusla bostäder äro Men jag tror det finns mycket stora möj- figheter.
en hälsofara ».
Vad kan man då tänka sig för prak- har i ett par det sämst i vårt demokratiska samhälle?
Ännu en fråga: Är det sant att A.
K.
i Stockholm drar in understödet åt en ar- betslös den vecka som hustrun åtnjuter de trygg för sin nästa!
Vi klara det inte.
Vi Vi kunna inte uppehålla för olikt allt annat.
Den svenska arbetar- 30 kronorna?
Om så är torde diskussionen om nati- vår strävan, vi kunna icke arbeta vidare rörelsen » ser framför sig den lysande och på vår mänskliga och kulturella linje, om väldiga uppgiften att mitt under det bor- viteten hastigt böra avlösas av generad tystnad.
detta är de utsikter som bjudas oss.
Då f å r det förr vara.
Då ha vi ända Vi samla gärna ihop gasmasker å t över- förlorat allt som gör livet värt att leva.
ståthållare och landshövdingar och några Apropå " En hederlig man ' '.
stycken till som gå på den här linjen, för- I andra bandet av lord Snowdens min- som helt säkert är en av kärnpunkterna i all verksamhet bland människor, som äro i ett eller annat avseende handikap- pade som samhällsmedlemmar?
Fru Linnér talar om några av sina per- sonliga erfarenheter.
T. ex. de blindas årsstämma i Uppsala då de blinda sam- las från hela länet till ett par dagars hållning, men numera bidra de mest själ- va till programmet.
Vi bruka t. ex. ha en det ä r den roligaste bjudning på slottet bjudning jag har på året, säger fru Lin- nér.
De blinda gästerna sjunga unisont - de ha alla haft sångundervisiiing på blindskolan i Uppsala och ha en stor re- pertoar.
Så är det sång och musik av blindskolans sånglärarinna fröken Agnes Zander och organisten Ture Tillman, bå- da blinda.
Egna kompositioner framfö- ras.
Alla äro så glada, att vi kunde hålla på i timmar.
Senaste årsstämman hade vi också ringlekar i landstingets gamla vackra, vita, runda tornsal.
Det är ju viktigt att de blinda, som ändå tvingas till så mycket stillasittande, få tillfälle till så mycket kroppsrörelse som möjligt, få kän- na att de äro med och reda sig.
varo.
Fru Linnér framhåller till sist, att det redan är mycket gjort i ett län som Upp- sala.
Tättbefolkat som det ä r med goda kommunikationer, samt ögonspecialist i Uppsala, bli dess organisatoriska problem enklare, ä n när det gäller mera avlägsna trakter av Sverige, där isoleringen både för blinda och seende blir så mycket stör- re.
Men just därför bör det också vara möjligt att göra mycket p å det personliga Området för a t t få de blinda med bland OSS andra och komma dem a t t känna sig som självständiga, verksamma medborga- re.
Även om de ha en stor svårighet a t t övervinna eller kanske just därför - h a våra blinda medbröder sin gåva att ge till det gemensamma bästa.
C.
H. Generalens för att bese.
J a g har helt enkelt icke kunnat taga tiden från mitt arbete.
Men jag hade glädjen a t t tillbringa tre dagar i Schweiz för några år sedan och f ö r första gången betrakta Alpernas härlig- — hälsningstal: " Vi måste stå därav, g å under och Inga andra lämna rum för något nytt.
raser, ingen hämnande änglaskara ur skyn, bereder dess undergång, endast den själv.
ljus ljusare ljusast Höstmörkret tätnar och vintern nalkas.
Men mörkret förmår inte .kuva oss.
Vattenfallens tämjds krafter brusa genom ledningstrådarna; lamporna tändas i hemmen; mörkret betvingas ...
I över en halv miljon svenska hem lyser nu LUMA - kooperationens ljus lampan rika Ilngtidslampa.
skapa ljus och Lit trevnad den svenska även i Edert hem.
och majestät.
het min blick mot deras snöhöljda toppar, var det icke » Jung- fraus » isolerade bergstopp, som gjorde det största intrycket på mig, d ä r den höjde sig mot skyn.
Det gjorde de oer- dimensionerna hos hela kedjan a v tillsammans ".
berg.
edan Frälsningsarméns Höga råd valt sin nya general, höll denna, Evange- Booth, ett tal till de församlade ter- ritoriella ledarna, där hon på ett utsökt sätt formulerade samarbetets idé.
Hon började med att tala om vilka insatser hon hoppades kunna göra som general S line vägen, så må då den vita världen och Han var på strålande humör och jag sade över tyr som återstår av en tacksamhet och glädje som ofelbart väcker den tanken: » Mina ögon måste räcka till för mera än en ».
J a g bävade av rörelse, då jag betrak- tade deras mäktiga skuldror, lysande var och en i det Ijus som reflekterades från de andras solbelysta anleten och liksom lutande sig mot varandra för att stödja varandra.
Jag kan aldrig glömma denna anblick.
Så är det med oss här i detta rum.
Vi äro som en kedja av berg.
Vi resa oss S o m vi jag levat ett långt alla tillsammans mot höjden.
Om en liv och icke tillbragt en enda timme därav bergstopp är en smula högre än de andra, i kretsar, som icke hörde till hans van- utanför Armen, sade hon.
så är det e n d a s t för att öka det helas liga omgivning.
MacDonald log gossaktigt, gnuggade Ni skall alltid finna mig vid fron- stå tillsammans skuldra mot sina händer och sade: » I morgon komma ten.
Ni skall finna mig i främsta ledet, skuldra och visa världen en vidsträckt alla hertiginnor i London att vara glada där striden står hetast.
Ingen skall f å bergskedja av rättfärdighet och sanning, överträffa mig i arbetsintensitet.
Ingen beklädd med den snövita manteln » He- att f å kyssa mig ».
skall f å överträffa mig i försakelse, ingen Herranom ».
skall få överträffa mig i självförglöm- nen * som n ' utkommit, publiceras " intressant skildring av det sätt, varpå MacDonald reagerade, då han efter den politiska krisen hade svikit arbetarpar- tiet och ställt sig själv i spetsen för den nationella regeringen.
Dagen efter sedan nationalregeringen bildats kom MacDo- hållanden.
Ska vi gå vidare på den här nald i n i mitt rum, berättar Snowden.
vet har — härlighet.
lighet ' Veckovakten L ä r känna melse.
bund Men med hälsningstalet eder,, och generalen kallades » Mitt ville ock- för- så uttrycka vad hon väntade sig av den andra parten inom förbundet Allas våra hjärtan måste vara ett, sade hon.
Och sedan beskrev hon denna enhets och enig- hets väsen.
- Jag kan aldrig få tid att bese se- värdheter, sade generalen.
Kanske är jag dum i detta avseende eller kanske är TIDEVARVET de blindas förstklassiga arbeten dum.
ett av de avseenden i vilka jag är genom Skyddsvännerna Edert Län!
LUMA, Också vid Blinddagens varumässa bru- ka de blinda själva deltaga och medverka med föredrag, deklamation och musik.
Det är över huvud taget det mest tack- samma arbete som kan tänkas att f å sam- gemensam samvaro med skyddsvännerna arbeta med vara blinda vänner, oftast för- i Uppsala.
I början försökte vi roa våra troendefulla, förnöjsamma och glada över blinda gäster med olika slag av under- varje liten omväxling i sin enformiga till- vilja det inte.
svarsministern, försvarskommissionen och så vidare.
Vi äro ganska många redan och tänka att vi nog bli fler, som tacka nej och avstå för egen del.
Livet är icke något gott och nödvändigt under alla för- Rent ur hälsosynpunkt måste det vara ytterst skadligt för en i övrigt frisk män- niska att ej få någon som helst motion.
Får man själv någon mindre krämpa, och f å hålla sig stilla en vecka, känner man snart hur stor påfrestningen blir för bå- de välbefinnandet och det goda humöret.
På Uppsala blindskola har införts lek- tioner i friskgymnastik för en gymnastik- direktör, med det bästa resultat och till stor glädje för eleverna.
Gymnastik för de blinda, helst med sakkunnig ledning, är ett stort önskemål, och annars promenader i det fria med e n skyddsvän eller scout, eller över huvud taget med någon som förstår glädjen i att vara ögon för en annan.
Och målar man då med ord allt som möter på vägen, hus och butiksfönster, människor, träd och blommor, himmel och färger, möts man Staterna, men jag har icke besökt några av det stora landets sevärdheter - icke ens Niagarafallen eller den världsberöm- da, ojämförliga Grand Canyon, som män- niskor kommo från alla delar av världen Stockholm 1934 Zetterlund &amp; Thelanders.
