# ID: svediakorp-per369
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,847
# sentences: 703
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- N: r 42.
S t o c k h o l m 29 O k t o b e r I 1 l ' ro~~unor: ~tio~~upris: Jleclnktion: Rcdaktiir o. ansvarig utgifvnre: 4: 50 ' I2 &amp; r ... kr.
2: 50 1 filiistorsnmuelsgfitan 61, en tr. ' II Ilr ... kr.
% ... S: 6Ol ' b 8 ... 1: 26 Liisnummer 10 ore.
J- ' renumertltion sker sllvjil i lnndsorteu soul i Stockholm fi I~iirmaste postnustalt cller bok- ht~ndcl.
- - I ELLEN KLEMAN.
I Telefoner: Allm.
6353.
Kiks- 1T285.
.
BIottagning~tid K1.
+a.
.
- 81ockhOlm ID., Aftoobl~uleta Uyckcri.~l 1908.
1: a &amp; rg.
.
I Annonepris:.
16 bre per mm.
~ n k e apeltbredd l 60 mm.
tr. Narginalannons.
under texten 15 mm: s hojd per g&amp;ng 10: Rabatt: 6 ggr 6.
OlO, 10 ggr 10 ?lo, 20 ggr 20 Ole, 60 ggr .26 OI0.
Post- och telegramsdress Annons bSr vara inlAmllad D A a N Y, Stockl~olm.
.
senat mllndagf.
m. Expditlon Kvinno tidskrifter.
-.
.
.
.
.
11.
Kvinden og Samfundet.
Bet, uppdrag jag af Dagnys re- fiirhhllandenn, hvilka forst af allt .aktioa erhkllit, namligen att mhste tagas i betraktmide vid be- skrif va det danska kvinnosaksor- d6nlandet af en skdan publikation ' ganets saga, har v#ckt mitt stora s o i n denn ' a.
iatresse.
Svhrighetea att i en kort Frin rnKnadsh$ifte undergick nrlikel skilclra utveckliagen af en Kviaaen og Samfundet sin forsta geiiom sin alder sh oml ' iii~gsrik ticl- forvandling och blef veckohlad - sltrift hnr dock visat sig stijrre, $in en foriindring, son1 1Ag i sakens jag viintat., Dartill has uppgirten natur och vittuade om glgdjande sarskilclt f6rsvA.ra ts cli4rjge~iom, att framsteg.
En sak, som kgmpar .ZC2ii1zde12 og Scmfundet, d e t elida sig fram, btk, nej, stlEsie tid efter.
spr %kror for kvinuscns frigarelse i annan skaff a sig ' liksoii mera luf t, Damnark, icke, shsoni likl~nncle fi~re- inera uiryixime for sina ' uttrycks- tag i andra kinder, f ormA,r ggjfvn n$- ~nedel.
Det tir dock ' ett felgrepp go11 sain1: ld bild, zE eu persoulig- ntt utvidga sjg p&amp; en g h g s %.myc- hct, for hvars strkfvan i denna saks ket, ntt man efter kort tid ser sig- t.janst clet i ffirsta 11an.d # r ett ut- riijdskkad att.
Btef draga in.
Ett tryck.
Sonf f d j d a€ cle olndaningar stidant experimeateraude kau omoj- tidskrif ten llaft att geaoingii, bar ligen vara till gagn, vare sig for den tviirtoi~ i inycket tillfallighe- saken cller organet.
Med Kvinden tens priigel, iifven om det I I I.
&amp; S ~ ~ og Salnfundet har man icke dra- ' erk&amp;niias, att vissa grundlinjes git i bet8nEande att utfiira ' detta Fil.
karncl.
fl-iiken Hclcnc B e r ~.
14gspd.
Efter att i nsgot m T: an I tiilnljgen viil bevarats.
Det Br uu- cler s %dsmcz f6rhhllalxleu de - b&amp;- l&lt;vinden og ~ltrn~undots IN c~tghcudo redulitBr.
tvi, fir ha utg&amp;tt som veckoblad i rande id6erna, suarare a11 person- tidningsforn~at forandrades det, ligheterna, jag l ~ a r trott; mig bBra uppsoka, och skildra.
fiirst till 14 dagars blad i smnma format och darp % till Forst m b t e dock sagas nhgra ord 01x1 cle rent yttre ett 2 ginger i nGmaden utkommande, t&amp;spaltadt I
I - bafte.
Det ar icke obefogadt, ' att k d h en s8dan in- hbll vill k6pa sig riiitten att fora en encla sAclan nf dragning ett vA.gspe1.
E t t organ for en af nuticlens viirtIe till torgs - ett sbclant organ ilr for vAr njut- lnaktigaste rijrelser bor, synes det mig, enclast baf va ningslystna ticl t ~ d k i y t och s&amp;som s %dant cl6clscl6niclt ett alternativ: utvidgning eller nedlltggniag.
I det uf den allm&amp;nnn meaiagen blancl vhra kviunor.
Ocll semre fallet, som i sig sjalf Br mycket beklagligt, sK 8r ' det - icke endnst i I) apmark!
Jag t#nker, att har man i alla hhilelser hoppet om, att det 6ter kan liknande erfarenheter goras i alla l a n d Men clet mest underliga iir v d, ntt saminn kvinnor, som icke gitta uppsth, och d&amp; som en ny f5gel Fenix.
&amp; veil mecl ofseencle ph leclilingen ha v&amp;sliugar taga clel i gingen aE clen striil, hvilken utkiimpas skett efter en skala, soin ej w r i t gyansam for tid- for dem, eller brinp det IN insta offer ftjr cl elisaminn, skriften.
Under de 23. i ' lr Kviuclen og Samfunclet &amp; gt de 1: lafra.
dock intet ' emot ntt taga del i - segerns besthacl - en ameldig Alder for en ticlskrift -- har frukter.
redaktioneu viixlat icke mindre iin 12 ghager.
Dh Ileu viintade stora spridningen af clen ytterst bil- dealla omstandighet iifveu utoin Imdet viicltt en viss l i p ticlskriften uteblef sRlundn, att h6ja priset ~ a icke r uppm~rksamliet, kan det hiir vara p8 sin plats att rhdligt, och- pA detta satt kom clen att stmdigt dragas niimaa deh egentliga orsnken dartill shviil son1 till de med ekonomiska bekylnmer saint att dilrigeuoin bli viixlande y ttre skif tena i ofrigt.
kringskuren pa alla kaater.
Under sbclana fisrh&amp;llan- Dell alltfijr rika osnvii,slingen a.f redaktionskrafterna clen iii clet ej underligt, 0111 Kviaclen og S a ~ ~ i f u u d e t har i allmanhet icke, som skulle kunna troy hi7ar- mAst genomgii tider, dR clen haft fiiga varde och be- ken sin orsak i ol&amp;rnpliga va1 a1 s5~dn11a eller i ~: ~ % g o n tyclelse.
Intressaut ar cloclc att bevittna clen lifskmft, vacklaude 1.1Rlhing- 110s den foreniag, I m r s orgsu h a r m e d clet lilla orgallet for hvm ga911g tager u p p sig Kvinden og S m ~ f u n d e t iir.
Lika litet ligger den i svh- ph nytt.
Tack vare cle iclhrs s a n n h g och beriittigaude, righeterna for ett saw arbete inellan f6reiii11.ge~ls sty- hvarfor clet g-jort sjg till mc5lsmal1, och tack vare en relse och tidskriftens ledare.
Af egen erfarenhet frbn liten trofnst slraras verltsam.lna intresse och uppoffrin- anin redaktioastid vet jkg, att s&amp; icke iir fallet.
Svhr- gar lyckacles det alltid att fora clet genoal cl8dyattnet.
ligen skall man lrunnn finna en forbuudsstyrelse, hvil- Ett stort frainsteg vnr det, ntir Kviucleu og Samfnu- ken s&amp; litet forstiker utofva tryck ph sin redalrtor eller det &amp; r 1902 erlloll ett stadsanslag p$ 500 kr., hvilket ined storre fortroencle till d e m a iifverliimnar frfigors nnslag seclan Brligen fomyats, och efter ntt ticlskriften upptngaude och behaadling.
Nej, orsakerna torde nog fir 1906, d t e r BrslRngn uuclerhaudlingar, iiucltligen k~ar snarare vara att soka pA det ekonom.iska omrBclet,- st % blihit 01~lig: itoriskt meclle~~~sorgai~ for foreningei~ och att redakt-oren i cletta fall 11a.r varit alltfor begriinmd s&amp;luncla utgdr till cless omkring 5,000 mecllem~nm.-, Imr for att kunua genomfora, hvad hon velat, och dar-.
.. det ekonomiska felgreppet f r h bijrjtu blifvit repare- -.
fore snart trottnat.
- .-.
.
.
saclt.
Efter alla desscz omskiftelser i clet yttre Bijr Det Kr riitt forvAnande, s t t Dmsk I&lt;vindesan~- cl#rigenom en stabilare ordn.iug vara geilomforcl till fuad, livilket pk ett she fortriiffligt och praktiskt sgtt gngn fijr en lugnare och rikare utveckling.
grundat och sntt i gang flera foretsg till kvia.nors biista, Hvad darntist Kvinden bg Sainfunclets mission he- icke forstfitt att f r h borjan gifva sitt organ en nfi- triiffar, sh bar dess insats i clet allmiinl~n utvecklings- gorluada siiker ekonolnisk bas att utgtl ifrftu.
Med arbetet till kvinaans bflstcz, atir man tager cless yttw ett.
pris af kr.
1,ne om Bret for 10 omkring 30 sidor be@h~sning i bet~: .aktande, ingc ?luncla vmit ringa.
dryga m~nadsl: ~~: ften och 2 kr.
plus postafgift f6r eu Forst ocli f ramst har cleu varit fi5reningshnclet mel- iirgkng pii .52 veckohlad - hvilket &amp; lit, vill att miirka, Ian alla clem, son1 tngit clel i striden., shviil soln elt var berakaadt pa orjgiiml.stoff - kuade en solicl gruncl- sprltkror fiir kvi~iuorl~as iinskningar u ~ ~ d e en r ticl, clA val omiSjligen liiggas.
Tanken har gifvetvis varit deli clen m.an1.ig.a pressen icke var my cket hhgag att 8ppna att genom det lAga priset mojligg6ra en storre spricl- siua spalter for s.: Lclaua frkgor.
MSnga nya tankar och niug och ntt genoln den forv8ntade storre upplagan krRf ha clilrigenom uttalats, i d ka smkningom under utgif t e r m skulle betackas.
strid och inotstlr~cl antagit East form och slutligcn Det visacle sig clock snart, att ett organ fBr Iwiuno- lyckats viuua gehijr ii,n.cla up11 ~i det hoje Ting)).
Son1 sakeu.
svA.rligen kan riikna pii t i l l s l ~ t n i i ~ f g r h den clen forn8mst.a nf clessa kan virl ~~.ilmnas clen nyligen storlz i-man.gden sf kvinnor.
Till en del kau dettc?
; hero vunna kommunala valriitten ocl.~ ealba~lzete~~ for kvianor.
pb en viss begriimaing 110s de ledande, soul ej fijrstA Det iir icke utan sitt stora intresse att i fiiljcl ge- att sknffa sig gehor i vidare kretsar, illin utan tvifvel nomgk Kvinclen og San~fundets mfinga BrgAngar och har den sllmtimna likgilt.igl~etea hos ltvinuorn~i for, bevitt; na, 1.1.uru de fbrsta Ea~nlslllde fors8kea $inHniagom sam11allsfrAgor i det heln taget och silrskildt for sin antaga inera fasta, ineclvetnn former, huru utsikteu egen ' friiga clen storsta skulclen htiri.
~ u n u lir clet idg gas och kvini~nns st8lhing i: fiirhSl.laudet till Sam- ju sh, att om en tidskrift fijr kvianans angelageuheter I d l e t bestiinxnes.
skall kuam triiaga igenom, sb skall cless redaktion Db tidskriften Br- 1.885 borja.de utkomim, var dess icke hAlla sig for god ntt anvauda de vanliga reklam- program riitt svlifvt~ucle.
Hvacl clet ~nskaclc, var att locki~iedlea.
E t t organ, so111 gevom eget varc ' e d l. gifva upplysuing om GKvindens still.ii~g~ ocll forslag bnna sig fram, som icke med tio artiklar af liitt inue- till reformer.
Att dirma e: fter clet sntagna nanlnet '.
tanlrte man viil htirvicl p R kvinnens stsllning i sam- gifvet, att utan en s9cla.n ropaacle rest deqna evolu- hidlet.
Me~v dennn sida c7; E snlieu arbetar sig elldast tion i ttiukesiitten svhrligen kominit att &amp; ga rum.
srnA11ingon1 frnm.
I cle Mldre L " 1i: gLogarna samlnr sjg Ilen begraasaiug, som f r h bbrjm vidlhclit kviano- intresset l~ufvuclsnldigen om k v j l ~ n m s stdlning i hem- saken i de f l &amp; k liinder, nti~nligen att den icke for- nlet.
n e t tir i synnerhet den alltsicl briinrn~ande tjiiua- s thtt att tnga de lirop psarbetnnde kvinnonias existens- rinnefriigau, som tillsnmmnns mecl frhgan on1 lwin- karnp mod i sin strafvnn, hvarigenoin den, trots sitt nane sttillning i Hktenslrnpet laggel: beslng pb upp- omfattancle nninn, i sjiilfva verket inskrtinkt sig till miirksamheten.
Biigge clessc ?., och i sym~erhet cleu att blifva en lrlassfriaga, finnet sitt utlryck ockset i det ' f iirstcz nageliigepbete~~, lyckas genast v#cl; n li fl ig dis- clnnskn sprhkriiret for denna sak.
Fisrst i den sjtitte kussion.
I-Iiirmed tir ocksh det moment nngil ' vet, l-~vil- Brghgen triiffar mna en ut.reclning a£ ett skdaut for- lret eidigt mil1 inening utgiir Rvinden og Snmfunclets hAllaude, ocb dennn m5irkligt nag utEord aQ en man, ~tyrlia, ntimligen, ntt clen nlltid har fiir~mhtt ntt siitta kaucl.
Sveistrup.
D e t &amp; r en reclogorelse for Ropen- sig i rapport mecl sitt publikum.
Giw~g 1 6 g h g har hamnska siSmlnerskors lefuadsvillkor, hvil ken kastar den lyckttts viicl&lt;n frilgor, som a u t h g e n egget mot- ett skiiraude ljus ofver de fiirhdlluaden, Bvarunder en sfigelselusten eller iinskau on1 ntt se sake11 beljrst frdn s % stor klnss nf srbetande kvinnor fresta lifvet.
flera siclor.
Och lned stor lojalitet, sii att alla parter Det iir dock .forst efter att den stora lock-outen ftitt tillfalle att giim sig Bdrdn, har diskussioaen i all- under somamren 1.899 gif ' vit en vilckelse At intresset iniinhet b1i.f ri t fiird.
for soci.aln frhgor, soin cle Broppsarbeta~~cle kvinnornas Jiimte clesss: frigor Ar clet i synnerhet seclligheten i sak clefiuitivt upptages 135 blaclets program.
Samtidigt som mR.nga bi) rjar clet utkommn som veckoblnd.
I de tv5 f ~ l j a n d e kiji~s.fiirhkllanclet, SOIN vicl clenna tid (s; ~v~il gHnger senare) f6rrnk.r viicka li flig clebntt .. I BrgAingea Arg, ' Lngarna trader d e m a hAga i f6rgrunde1.1 med ut- 1SS7 iir clen domine~: ande, oc11.
de ialiigg, so111 dB i rcdanclet af flera olilra slag aE arbetsfiirhhllanden.
Till- denna snk gifvas, Bro sB betydlign, att ma11 ~.nhste lika upptages kampeu mot stirskilda.
skyddslagar for riikna 188 ' 7 till.
ett af tidskriftens stor,?
; i r.
Det var kvinuor, llvilket system db, medelst ett af regeringen dh, son1 froken Elisabet Gruudtvig med siua artiklar framlagclt lagfGrsirslag, hotacle ntt gilra sitt intiig i Dan- X ~ o f i k oy Kbinden samt Nutir7ms sm-7e2iye ~iyhedsln.a&amp;) mark.
B1.
a. var det saluma frfiga, soin hos oss detta clrog i 11iimad elnot den fijrnedrancle uppfattaing nf Rr vtickt sb myckea strid, frligan om fiirbud mot kvin- l i v i n ~ ~ a n hvillcen, fiii: f&amp;ktades cf clen di,rarancle skbn- nors inattarbete, bvilken diL var fore.
Mot denns.
lyc- litteriira rilttnii~gen, rep1: esenterad niirmast af Striucl- kades det bladet att s a ~ n l a kvinnor a£ alla lager, och bergs Giftccs, Gahorgs nTccw7folk saint tillikn nf At- dB riksclagea icke ville gA emot ltvinnornas 611sknin- skilliga sm&amp;guclnr inom den inhemskn litternturen.
gar, fiill frQgau.
Diiremot gick paragrafen om forbud Det vnr icke cndast till fi-jrsvar: for kvinnans rniinuisko- mot ba.rnsaagskvinnora nrbete under viss tid igenoin ratt hon sB lnocligt upptrii.clcle mot allw desstl tidsan- p: i (let villkor, s o ~ n nf Kvinden og Samf unclet fGrordats, clans m %ktign heroer, clet vnr tillik: ~ lned ett cljarft niilnligen ersiittning till den ntjdlidancle kvinuan un- frnmstiillclt kraf 135 sedlig behbrskniag 110s manaea der den tid lagen berijfva.de heuile ratten till arbete, sc ' ivgl soul 110s lcvi~~nnu.
I l e m e s ord ledde till dell en ersat.tning, som skulk utg&amp; a £ offentliga medel, lifligaste diskussion i ticlski: i.ften och uppv8ckte clar- men ej finge betraktns som fattighjalp.
Men - antingeu uu det gynusalnma ogonblicket jiimte s u verklig storm i den manlign pressea.
till att snmla alls kviimor in under kviunosakens stora Afven debatterns j al&lt;tenskn11sfr8gan, hvilka huf- kulturrorelse all.aredan var forsuttet eller det personliga vuclsaltligen riirde sig 0111 hustruus ineclbestalnll~aade- rntt iifver barnen och fijrrniigenheten, och h611os i en iutresset hos blaclets 1eda.acle krafter ej riickte till, allt- ~nycket moderat ton, viickte eu ingaluada smickrancle aog, denna vilrtiga f r Q p ntg %r s m r t igen, d. v. s.
\ rid up~~niirksaml-let i l~ufvudstadspressen.
Ilet sy ues 11ii.- 11 iista reclakt6rskiPte, f r h bladets dngorduing. '
stan, som om blotta forekolnsteu af ett siirskildt organ fiir livinnonlas iiusknilngar varit nog fijr att v5icks oro inom inalmeus lager.
GAng ef ter a m a n f6reko11lnla inliigg mot livinnornas orii-nliga ocb.
sandl~lls~leclbry- Na.r in an i f i j l jd genomgl~r d e 1118.1 ~ g a h-ghngaru a tande fordringar, och en ias$kikwe finner sig t. o. m. a.f I&lt;viurlen och Sam fundet, siikancle efter de ledande befogad att hberopa l a g s t i f t u i ~ ~ g s a l till t e skydd fiir tankai: ~: ia~, kan lnau ej unclgA in trycke t a.f a.tt Btinin- stone tidtals en anmilrkningsvtird brist ph ' koncen- 1rrc6wnens stHlhing i tiktenskapet.
tration gjort sig giillande.
Man sviifvar iblaud icke I vilr tic1 ha vi svlwt att fatta den sensntion, soln cle smh guls hiiftenas fiirekornst synes ha uppvtickt.
Om blott ut emot periferien, hvilket sfikert ligger mycket nhgot kan vittna 0113 ett lrvinnosslksorgans ber~ttignnde nnra till hands for oss kvianor, ut.wn det kinder ock- och niiclviiadighet, sB tir clet vii1 det omslag i den sll- s&amp;, att ~nsln rent sf iifverskrider denan, s&amp;som t. ex. manna meaingen, so111 harvidlag sedermera agt rum.
nar bladets spalter iippnas fiir en vidlyftig diskussion &amp; hen om ocksfi audra faktorer spela in, &amp; r det dock i - teosofisks iimacn.
, Den sol11 nlPlttar i t alla trad, faller icke uigot ends,, sager uled ratta det frauska ord- spri3ltet.
Likaledes kaa man anmarka, att den riltt l) FBrut hhllet som foredrag i Dan&amp; ICvindesarnfund.
kvinnas lnedbestiinln~allderatt 6fver barnea och fijrm6- genheten - hvilka f.rAg.cn under den sista riksdags- sessionen voro forelnil1 for ett pB betydande refor~ner hvilande lagstif tningsarbete.
Det ar att beklaga, att froken Berg n u sett sig nodsakad att nedlagga redaktionen.
FA torde Bga hennes kvalifikationer.
Frijken Berg iil.
filosofie kan- didak, dessutom en 1&amp;nd ocli hogt skatetad talariima, soin rest laadet omkring Atskilliga ganger och dar- under fBtt en vidgad erfa.reah.et.
Med sina f6redra.g i sedlighetsfrilgan har lion i sin mhn bidragit till ska- pandet af den opinion, under hvars tryck den af la- gen skyddade prostitutionen till sist inetste falla.
Men iifven som Dansk Kvii~desamfui~cls resetalarima Ilar 11011 inla.gt stor f6rtjii.nst.
E n m#ngd kretsar %ro bil- dade af heme.
Ocksh i clet sociala arbetet har fro- ken Berg verkat .. Sit vidt jag vet, iir 11011 den f6rsta har i laadet, hvilken bland den i fara staclda krinliga ungdomen satt i gang ett arbete nf fol-ebyggancle aatur.
Allt i allt &amp; r 11.011 en kraft, som icke lstt kan ersii.t.tns.
Nar i n a ~ ~ j # m f b d.essn r sista Arg.Hl1ga.r lnecl de iildre, erfa-r inan ett gi&amp;djande intryck af afgjord fraingAag.
Visserligen beror detta i h6g grad pA de st6rre resur- ser tidskriften nu har att forfoga 6Ever, i clet att re- daktioaen nu kan vlilja sitt stoff p&amp; ett helt an- nat satt Bn fbrr; sii.kert ar likval, att Bfven tillfalliga insandare n u fbrruA att ldarg8ra sina tankar letngt battre ii.n forr och att i stort son1 s~nAtk stGrre inA1- medvetenhet rojes.
Att Kvinden og 8amfuadet i detta fall afgjordt varit en skola f 6r sina lasarinnor ar kan- ske dess icke minsta f8rtja.nst.
@ 1 november tlr det ett 5r sedan Fredsjka-Bre- mer-Pdrbund ets land tbo~bbllnio~sskola vid Rim- Eorsa borjade sin verksambet.
Med stor tillfredsstiil- lelse kan skolans ledarinnor se tillbaka p % dettn dess forsta arbetsh.
Med lif oc1.1.
lust hnr akbetet fortgbtt sAval frAn lararinaoruas soin elevernas sicla .. ' Arbets- planen har vuxit ut, man skulle kunaa s#ga helt or- gauiskt utvecklat sig us sig sjiilf, ty vid ett arbete soin detta ar det just praktikeu som 1Binnar material till nya idder och fisretag.
SB har utbildningen af liirarinnor i huelig ekonomi fort med sig husmoderselevkursen oc11 skolkiikskurseu.
Husmoderselevkurseil, soin phgA.tt un- der sex mhnader, Br n u afslutad; och dess elever aro de fiirsta som la8ll~nci.t skolan.
Till storsta delen hafva de utgjorts af bondflickor frkn Ost8erg6tland.
I skol- kiikskursen haFva barn frhn den n&amp;rmaste trakten del- tagit.
Af stor betydelse har deuna kurs w r i t for ut- bildning af 15irarianor i vaadraade skolk~ksundervisiling.
E t t helt vaadrande skolkijk h m m k o ~ u m i t till skolan och packats upp, ocli kursen hnr varit helt auordnnd soin vandrande skolkijkskurs.
Tradglrrds.arbetet &amp; r n u till stijrsta dele11 afslutadt for Areto.
Rotsekerna upptagna, hvilket varit ett sar- deles hBrclt arbete under clenna torra, regnfria host.
Brysselki.1 och hvitkhl 8ro nu det end.a, son1 Aterstfir att skorda.
I IsdugArden residera tv % nya kalfvar, hvilka &amp; ro fijrem81 f6r lifligt intresse nf hela skolan.
Sjalfva Riniforsa stKr n u i sill kanske vackraste skrud.
Hi~sten har slbsat med sina grannaste farger, 7-en
i skiftningar frbn .djupaste rodt till blekt g.uld tona s i g lofmassorna mot en himmel som in i det sista varit sommarblk.
Men nu borja lijfven falla och bre- .da sin mjuka fargrika matta ofver marken.
Niir m a n ser tillbaka pA skolans startande, mhste m a n saga att detta skett i ett sardeles lyckligt ogon- blick.
Uppfattningen a £ landtarbetets betydelse kom- m e r allt mera fram frbn olika hbll, det &amp; r som on1 tiden mognat for denna tanke.
En miljondonation gores f o r att redan draga l~arrien i n i detta arbete, i mindre iskala bildas andra enskilda foretag i samma riktning.
Skolan vid Rimforsa st&amp;r som det forsta realiserandet .af tanken pb en kvinnlig landthush~llningsskola.
Man vhgar ' hoppas och tro, a t t ett allt allmannare och storre intresse skall komma den till dell sii att den fbr me- d e l och utvagar till att pb ett alltjamt vidgadt falt fullfolja det arbete, som $5, framgbngsrikt satts i gbng. '
Flers angeniirna och viilarrangerade fester a£sluta.de motet.
Straffrattsreformen i Tyskland.
Den viktiga straffrattsreform, eom Tyskland mart har att motse, har i hog grad lagt beslag pA de olika kvinno- organisationernas intresse.
Det ligger kvinnorna niira att soka fh sin uppfattning om an endast i nagon mhn tillgodo- sedd vid den nya lagens utarbetande, soka att f i onodig hhrdhet mildrad och de svagare mera iin hittills skyd- dade.
Ett faktum ar, att pA intet omrAde ar kvinnans likstalldhet med mannen sB genomford sorn infor doma- ren, straff ratten kanner endast begreppet mdnniska.
Nar samhallet straffar gor det icke skillnad mellan man och kvinna - men alla kvinnor domas efter de lagar man- ' nen stifta.
Vissa lagparagrafer behandla ju speciella- kvinnliga forhhllanden, och val mlste det vara viktigt for kvinnorna att sarskildt darvidlag nhgon hiinsyn tages till deras insikter om ifrhgavarande fiirhhllanden.
PA laglig vBg hafva de ju emellertid ingen stamma.
PA grund dgraf h d v a i stallet kvinnoforeningarna genom broschyrer, moten och diskussioner sokt hafdzt sin stallning och framlagt material till lagstiftningsfrilgan.
Tyskn kvinnofijrbundets lagkommitte har lAtit utarbeta en broschyr, hvilken dock icke definitivt framhbller for- bundets stallning.
Inghende behandlas emellertid de paragrafer, s ' om berora kvinnorna i egenskap af modrar De ryska kvinnornas nationalforbund.
och vhrdarianor for det uppvhande slaktet, dock beroras Den lange bebAdade kvinnokongressen, sorn skulle iiga iifven andra forhhllanden.
Sarskildt forkastas den be- rum i S: t Petersburg och hafva till mA1 ntt bildn ett na- stammelse som forvandlar fiingelsestraff till boter utan tionalforbund nf ryska kvinnor, har forbjudits a£ rege- att stalla boterna i nAgot som halst beroende af inkom- ringen.
hf: me Anna Philosophoff, p i h.vars initiativ sten, hvilken ju i regel ar betydligt lagre fijr kvinnorna.
Vidare fordras bl.
a. att fylleri icke skall anses sh- kongressen skulle kommit till sthnd, har viindt sig till sorn formildrande omstandighet vid ett brotts begAende minister Stolypin for att soka klargora fiir honom, att utan att en drucken skall anses sBsom fullt ansvarig, intet sorn helst revolutionart syfte ldge till grund for den att straffbarhets~ldern skall franlflyttas frdn 12 till 16 jr, phtankta ~ammanslutningen af kvinnorna.
Efter ett llngre ntt skyddsaldern for minderhriga mot sedlighetsbrott mA drojsmhl erholl M: me Philosophoff ett svar frBn ministern, andras frKn 14 till 16 Ar m. m., paragrafen mot koppleri hvilket gick ut p&amp; att kongressen skulle f B aga rum, men betydligt skiirpas, afvensom straffet for duellerande.
nhgot nationnlforbund finge icke bildas.
Inga utlgndingar Till 5 217, hvilken ' bestiimmer, att moder, sorn dijdar finge deltaga i kongressen.
Kongressen kommer nu att hAllas sitt ' oakta barn vid eller efter fodelsen, straffas med lagst i december.
tre hrs tukthus, onsknr kommitten ett tilliigg om att afven fadern skall dragas till; ansvar for brottet, om be- Tyska kvinnof iirbundets generalf~rsamlin~ visligt ar, att han moraliikt.
taget bar skuld i det~amma.
1 fragn om tysthetsplik.t for lakare angAende veneriska i Breslau.
sjukdomar fordras, att p i begiiran af de narmast sthende Det tyska kvinnoforbundets stora mote har i 2 % agt lakare mg hafva skyldighet att lamna upplysningar.
Till sist ' fordrar kommitten uteslutning af den lag- rum i Breslnu den 6-9 oktober.
En siirdelev viktig del a£ forhandlingarna utgjorde organisationst ' r8gan anghende psragraf, sorn alltjamt ligger till grund for den reglemcn- hvilken sedan gnmmalt stor meningsskil jaktighet rhder.
terade prostitutionen.
Vid tyska kvinnoforbundets nyligen h ~ l l n a mote i ~ ~ v e r l a ~ g n i n g a r n darom, rt hvilka, fingo en ganskrt hetsig karaktfir, ' voro icke offentliga, de rorde sig i hufvudsak Breslau framlade dr I.Hte Schirmacher ett betydelsefullt om enskilda foreningars sammanslutning till lands- eller forslag med afseende pb mojligheten ntt £A till stAnd ett fackforbund med darpA foljande anslutning till tyska direktare inflytrtnde frHn kvinnohhll vid strafflagsreformena kvinnoforbundet eller enskilda foreningars ratt till att utarbetande.
Dr Schirmacher ansig, att, en framstallning direkt ingh i det stora forbundet.
Den senare lneningen borde goras till riksregeringen, att liksom redan vid lik- segrade; daremot aflats emellertid en protestskrifvelse nande tillfalle skett i Schweiz, tyska kvinnor och - med- undertecknad af 14 delegerade.
SBsom ett sammanjamk- lemmar af det tyska kvinnoforbundet skulle sAsom of- ningsforsok beslots tillsattandet af en kommitte, hvilken ficiella representnnter for den organiaerade kvinnororelsen fA deltaga i forarbetena till den nya.
strafflagen.
Dr skulle utarbeta ett kompromissforslag.
Den nya.
straffrattsreformen debatterades ingiiende; Schirmachers forslag mtogs af motet .. I detta sammanhang fortjanar phpekas, att som be- vidt skilda meningar gjorde sig afven h8r gallande sar- kant h8r i Sverige kungl.
kommittker inhamtat utlhtan- skildt i de omthliga sedlighetsfrilgorna.
PA annat stalle Atergifves det beslut, som efter dr Schirmachers forelag den frhn kvinnliga sakkunniga, 84, val frAn enskildt hbll - fattades med afseende ph mojligheten for kvinnorna att sorn frAn representanter for kvinnoforeningar, samt att en fh.
inverka vid utarbetandet af det nya reformforslaget, kvinna, froken Ebba Pauli, sitter i fattigvtirdskommitten.
; Den kvinnliga rostrattsfrbgan var foremill for langre anforanden och lifliga diskussioner.
Utlandet. '
- Mobeltyger, Gardiner, Portierer, Linoleum.
ti .-,,:.
? .. a - p .-:.
.
-.
.
I .. 2-.
:.
p.a-, Stort urval af nyheter inkomna.
.
.
.
.
3.
., ..
, Engelska Magasinet.
, 4 ' .-.
++ Drottninggatan 31.
... -.
.-.
: -:.
.
: -.
.
- &lt;;.
;.
. '
-.
.. -.
.. * 2.-.
.
.
.
.
Till berg&amp; Atos.
Nhgra sm&amp; fmderingar 6fver mannen och oss.
.
. '
m jag niigonsin bnskat tillhora det starkare konet, h %ll.
Har nere talar - man mycket om de intellektuella.
var det sakerligen den sommarafton for helt klubbar, sorn unga turkiska flickor redan stiftat dar- kort tid sedan, dB ett sallskap ' af tio herrar - tio borta till sin 6msesidiga utveckling, och mBnga grek -- parisare - lamnade Korfu for att gora en besviirlig inaor lyckonska sina turkiska medsystrar till att ha.
men ykerst intressant resa till grekiska munkkloster, lagt bort slojan och v&amp;ga upptrada infor allmanheten.
att borja med till Meteorerna., dessa under till ornuasten och hillla tal.
Andra finna det helt enkelt llijligt a t t ' frhn 14: de ~rhuidradet, dar broderna hissa de beso- haremsdamen frin i g %r blifvit sA djarf, att hon springer- kande upp i kassar, sorn vore det fr %ga om torgvaror, omkring och ropar p&amp; full likstallighet med mannen.
i stalllet f8r att lPta .dem klattra upp och stiga in och begar rostratt, hvilket, hur ovantadt det an kom- genom en dorr, sorn det brukar gB till hos vanliga mer, dock bevisar, att hon ej var sii belilten bakorn dodliga.
sina forgyllda galler, sorn skapelsens herrar alltid for- Bergstrakten ar a£ gripaude vildhet., och hvilken sokte f k en att tro.
Ty de voro r8rande enstiimmiga i dikt af storslagen enkelhet skulle dessa intryck icke att forklara islams anhangarinna hojd of ver hvarj e. kvarlamnat i ens mime.
.
.
Man tycker att den stora missnoje med sin stallning och den)) lycka~, denna.
enslighetens tankar skulle talat med en helt ny stamma kunde bjuda henue; for ofrigt behijfde de ju bara.
dar.
.
.
Utan all fr %ga hade en dylik fard varit nkgot hanvisa till de artiklar den kvicka (och i amnet hem- att gora uppoffringar for, om man ocksh mBste till- mastadda) Myriam Harry skrifvit om Muhameds trogna bringa hela nio dagar ph ryggen af muliisnor och p % kvinnosidan och det - enligt hennes k i k t - 1Pngt soka sin vag genom trakter, set ofvergifna af all ci~ili- ifr %n beklagliga i att det svagare konet ej har storre t ungt stor., hvilken senare ska- sation, att man ej kunde narma sig en by, utan att anspriik an ~ e t vackert de vettskriimdn infodingamas barnungar stampade pelseprodukt nog har sina fbrdelar, sager hon, om man och skreko i forfaraa vid dsynen af framrriande an- tanker narmare ph saken.
sikten och val skulle slutat med att fA ett slaganfall, Att den spirituella forfattarinnans ord follo i god ifall modrarna ej tagit mod till sig och andtligen vligat jordm %n lider intet tvifvel.
Hnremssja.lar ha funnits komma och lugna de upprorda kanslorna hos sina till i alla tider och komma naturligtvis aldrig att helt fdrsvinna, hur formerna an vaxla; att man ej blir sm %.
Niigon storre gastvrinlighet kan man naturligtvis vidare glad af att stota ph dem, iir en annan sak, men icke hoppas pA under dylika forhilllanden, men hvad jag undrar, om det finnes en enda man som icke er- nhgot sA vidt skildt kanner att detta smickrar nhgot i haus eget ianersta, betydde det, n&amp;r resans m&amp;l gag&amp;llde fr %n det alldagliga sorn Atos heliga berg, hvilket ska- Atininstone om han stiir ansikte mot ansikte med sig pelsens herrar aro ensamma om att kunna betrada.
sjalf.
Hub ' selber Seele gewg, skref Heinrich Heine en For alla tider as tilltrade till delina flack af jorden gAng, och detta uttalande ar sakert mer utmarkande for skapelsens herre, an han kanske vet af sjalf.
Till forvagradt vhrt stackars k8n.
I Meteoreraas kloster kunna darner ' naturligtvis hvilken torrhet i kanslan def ofta nog urartar, ar ju Ihngt ik8n ra.knas till vanliga gaster, men besok af det ett kapitel for sig.
Att nligot inom det mauliga slaktet af evighet tacka konet aro dock icke dar forbjudna, och person- ligen kanner jag tvA unga utlandskor, son1 voro nog.
hatat och hatar det kvinnliga ar ofornekligt.
I3vari- sakra pP sig sjalfva att vbga bestiga ~indeltrap~orna f r h kommer va1 eljest denna hemliga och djupa i klostret.
Detta foretag fbrdrar ett mod, som ej fallit gladje, sQm mhnga bland dem - till all lycka icke p6 hvarje dodligs lott och ', kom mhngen yngling bafvat alla - kanna, d % niigon egenskap hos- oss eller ett tillbaka for.
Trangseln ar s&amp; sv %r och farorna st % drag, sorn de icke fatta, tillhter dem att yttra sitt for- minga, att endast mycket smarta och framfor allt akt for sexus sequior-?
Jag har m h g a ginger undrat mycket djarfva personer drista sig dit.
Hur stort ofver detta och kommit ijfverens med mig sjalf om mod naturen an l %tit falla pB en kvinnas lott, ar hela att vi m %ste iiga mycket starka skuldror, vi kvinnor sexus sepuior sorn sagdt emellertid ' uteslutet fr&amp;n berget af alla Bldrar och alla raser, for att i trots af allt dock Atos, det heliga, hur lockande en resa dit iin kunde bara vArt hufvud sA hogt och vara stolta ofver just detta - att .vi aro kvinnor, ej man.
J detta samman- stalla sig.
For de tio fiansmannen .gick ftirden bfver Saloni- hang talar jag naturligtvis blott om de basta ibland que, dar den turkiska frihetsrorelsen sages ha sina oss, om dem, sorn hafva ratt att forena " begreppet allra starkaste rotter, och naturligtvis skulle det ha kvinna ined begreppet sjalfkiinsla - och - om man varit mycket intressant att se detta samhalle pB niira iilskar att sammanstalla dessa b %da idder, finns det ' Sangar.
O.
C San.gk.la.der ~ Tlicken, Filtar, Slingofverkast m. m. '
- Garanti for viilgjordt arbete - Engelska Magasinet, Drottninggatan 31
DAGNY 543 den1 Balkanstaternas japaneser.
Det tar ofver tre mB- nader att bese alla dessa tio tusen munkars olika klo- stersamfund, och om bulgarerna aro de renligaste, Bro ryssarna de fromniaste och grekerna de ininst fana- tiska, hvilket senare inte alls fdrvhnar dem som sett dem tamligen narb pA audra hhll.
Man ater lika illa hos alla de tre nationerna, och sorn man ledsamt nog inte kan tiinka sig 8gg och mjolk utan de forbryllande uppenbarelser af genus femininum, s o n kallas hiins och kor, aro dessa icke oviktiga besthndsdelar i ett hushhll naturligt vis bannlysta f r i n det heliga b erget.
Emellertid k det - enligt ' min Hsikt - lite t ledsamt med dessa munkar, att de inte kunna se naturliga ting naturligt, ty for ett vanligt sundt manniskoforstiind ar skillnaden rnellan en tupp och en hona icke niigo,it sA upprorande i sig, att det skakar universum i dess grundvalar, och dessa tiotusen andliga stracka icke sin fruktan for vdrt brydsamma k6n s&amp; IBngt att de utesluta iaflor med amnen fr&amp;n Evangelierna, dar bilder af kvinnor ju ofta forekomma, ur sina kloster, men det iir en sak, som ofta forv&amp;iiat mig.
.
.
Man- nen tyckas vara blinda for att de rasa mot nAgonting inom sig sjillfva, dB de hata., svarta och fordoma oss.
Vi f B bara skulden f6r deras ' frestelser ', sorn om de icke kande, att lockelsen bor i deras eget brost, mefi detta - kanske nagon g&amp;ng ijmsesidige - hat emel- lan man och kvinnor lir lika gainmalt sorn lifvet och - kunde ju pB sitt satt visa, hur allt, som ar, strafvar att icke langre vara.
.
.
Jag tanker pB de orden om svagheten hos det rike, sorn reser sig upp emot sig sjiilft, men man mAste gora Atos munkar den rattvisan, att de Btminstone ge en vacker forklazing At sin skrack for allt som ar kvinua.
DB de helgat sitt berg At.
Jungfru Maria, rir intet af henries kijn nog rent, siigga de, a.tt narma sig dess grund.
Utstrackt sA lhngt soin till agg och mjolk, forlorar emellertid allt d.etta sin hoga mening.
Antingen det ar kalladt att frambringa en tupp eller en hliha, blir agget inte mindre agg for clet, men kunde Atos ' be- byggare blott vara sakra pd att aldrig fortilra anunt an maskulina gulor och hvitor, skulle de alls icke, efter hvad det pAstis, ha nllgot emot en god omelette.
Naturligtvis stAr det skal, soin sluter sig kring hiin- sens blifvande herre, hogre i vrirldsordningen gn (let holje, sorn brister for att lamna plats At ett kiin, hvilket, niir det galler en 1ionsgArds helgnde om~hde, trampar vier gamla jord i den-kanske nyttigh., men sk, De gamle Monke paa Atos.
de sad deres hele Liv ansprBksl6sa skepelsen af en h h a.
og pillede deres Negle, Jag fllrest~ller mig, att uppenbarelsen af Belzebub et gr~sseligt Tidsfordriv - .B knappast kunde sgtta starre skrack i Atos ' munkar an anblicken a£ livilken intet.
ondt anande stackars Och grasligt mhste det i sanning ha varit, men nu kvinna sorn helst, och far nhgoll tid sedan anlande vet jag att de andlige ha annan anvandning for sina ett sallskap franska damer och herrar (alltid ar det lediga stunder - bland annat tillverkning af ikoner fransmannen, sorn gbra sig skyldiga till dylikt, de ha och dylikt.
Det finnes m h g a ryssar dar borta, och de den f &amp; irfrigt foga utbredda svagheten att inte tpcka hdlla sig strangt skilda frAn bdde greker och bulgarer, illa om v&amp;.- kdn) till det heliga bergets hami~plats hvilka senme ata med knif och gaffe1 och aro sft och fyllde sin dmgifning med fasa.
Dainerna, hvilka snygga - vid sidan af de andra - att man kallar stigit i land, instangdes i en inhiignad for antiloper, icke fA saker, hvarofver man kan kanna sig stolt, n u man t.anker p i sitt kon.
Hur storsinnad ar till exempel icke kvinnau i sin uppf attning af mannen, med hvilken oandlig adel het i tanke och kansla har hon icke ghtt att forma idea- let af det evigt manliga.
Det iir s&amp; stort, detta ideal, att hon knappt sett nAgra granser.
Hur hans ideal af heme minga gBnger ar beskaffadt, det skola vi val inte tala alltfor inycket om, och na.turligtvis vet ingen, hvad fmmtiden kan bara i sitt skote, men niir vi kvinnor dromma om battre utsikter for oss och d r t kon, f A vi icke glomma den ovilja ma.nnen ofta nog, trots allt, innerst inue hyser mot andra halften af manniskoslaktet, en ovilja, sorn naturligtvis kan taga mAnga olika namn och uppttada i de inest skiftande former, men som alltid fuunits och alltid kommer att finnas, alltid.
Ingenting forgSr; Starkare an vanligt kom allt detta for mig harom dagen, d&amp; jag r+kade tala om berget Atos med ett par grekiska darner.
Jag har knappt tankt pii nAgot annat an detta berg dessa sista dagar, och skalet Br lojligt nog.
.
.
En ung fru berattade namligen, att munkarna - det finns tio tusen dylika darborta - icke ens tillhta en hona att nalkas halfons heliga grund, bara darfar att detts skaligen ofarligs dju; tillhor ge- nus femininum, och de narvarande skrattade, pii ett undantag nar kanhanda.
~ H v a d de hata o s s ~ tankte, jag bara.
Eller ar det icke en - om och komisk - yttring af ett hat, sc4, oandligt, att det hvarken vet af namn eller grans 3 Ibland svindlar det for ens tanke ...
Detta lilla drag - sA ynkligt och lojligt i sig - rylnde forntid, medeltid och nutid, a11t forakt, all hopploshet, all fortviflan om en lyckligare frapltic!
for mansklig- heten, och kanske kande jag allt detta sA mycket dju- pare, som jag lefvat i pessimismens bAda fosterland, Indien och Hellas, om de moderna grekernas jord f&amp;r anses ha nigonting att skaffa rned antiken.
Jag sAg hela vidden af det afsthd, sorn skiljer man och kvinna, jag tankte pi, hur lyckliga vi Bro att se det vackra och beundransvarda hos hononi, hur latt vi ha att gliimma oss sjalfva och vAra intressen for h.ans, hur - - - Man ofverdrifver garna i sAdana ogon- blick, och i detsamma korn jag lyckligtvis jhhg en gamma1 durn vers ' af Gjellerup, som gjorde alltihop enbart komiskt; versen lyder sft bar:: Slln~kammmnllbler, utforas i alla trhslag och stilarter solidt O C ~ rnodernt - - - - - -, Engelshn Magusinet Drattningguttln - 31,
.
d k de inte kunde Bstadkomma forvillelse anuat an.
' bort till trakter, dar det visserligen of6rvbllade, men bland fyrfota .d jury hvilka naturligtvis tillhorde genus i hvarje fall straff bara sakforhhllandet, att de hade maskulinum och sprungo a£ och an i sitt skiiudade oturen tillhijra kvinnans icke alltid med blida ogon.
Eden med rnenlos forf&amp;rnn i sin blick, till dess fred- sedda kdn, dock ej medforde fullt sb svhra foljder som storerskornas foljeslagare forde den1 ombord igen och p i det heliga: berget.
.
Litteratur.
~zcsiava ~ v a m t r ~: m Med novellen)) Vilcl marks, den efter hvilken sam- Vild mark.
Stockholm, lingen fhtt sitt; namn, flyttar forfattarinnan oss till det Wahlstrom $ Widstrand, vandrnnde fjallfolkets land.
Flamrna.nde ocli vildskon lyser natten daruppe, ph skvattrammyren gunga tuf- 1908. vorna, dar lappen l6per p % klacklosa skor, de spetsorade Gustava Svaustrijm ar i hundarne skalla, renstigarne.
korsa hvarandra i fjallet, sallsynt grad ett med den tunn och bl % stiger roken ur de bruna klitorna.
Men natur ho11 skildrar, det af&amp;r- gernas, ry tmens, ensamhe- nar soinmaren drager bort, tjuter hoststormen i svarta teas land,, som hon gifver helvetesdalar, och d % sakna hedendom och trolldom i i i d a r k.
Hon stkr natten.
F~rfattarinnau sysslar med de gamla sagnerna, icke utanfor det och skapar de komma till heme halft i drommar, dar hon vlinder fram det ur sitt eget tenl- sig p&amp; renhuden i den dunkla kitan, ovan vid lager- peraments syn, 11011 ar i stilllet, vid lappar och hundar till sofkamrater och vid det och ger det utan nhgot den klapprande tilltduken och det oppna rokfbnget.
Fantastisk och - jag skulle vilja saga - utom verk- G~istavu Svnnstr61n.
individualistiskt sarprag- ligheten som situationeu ar, kan det ju v: va forklar- lande.
Icanske ligger det ligt nog, att de gamla lappsagnerna pocka pB sin plats, p i en gkng styrka och svaghet i detta f r b olika syn- punkter sedt.
Betagande verkar det, sb, som hon ger men stoff et foreligger val litet bearbetat, och starkare det - marken, jorden, den vaggaude myren, fjallen hade med all sakerhet bibehhllandet af en obruteu verklighetsskildring gjort sig.
Med hliru mycket mesa - i tocken och flammande glod, vildf hglarnes klagande intresse gripa vi icke .. den.
hastiga visionen af k&amp;t- rop ocb rymdens odslighet.
ddeviddernas lhgA lln jer interioren, af lappkn som med entonig rost och under- ge syn utofver det som ligger sm$tt och n&amp;m, indivi- dens lif blir blekt och.
litet, slaktets vaxer ut i den ligt glansliisa ogon mumlar de lAnga meningarne ur stora stillheten.
Starkast och storst blifva ensamheten sin finska andaktsbok, an vi fordjupa oss i sagau om Riimakalle eller lAta fangsla oss af nhidernas dunklcz och tystnaden.
.
En dagljus natt, n&amp;r jordens must stiger i den schamanism.
I ~Bjornjagaren)) kommer e e r an en af Abiskos spirande saden, n k bjirrklofvet skickar ut sin doft och ronnen s t h i brudhvit blom, skrifver en man sin bikt turister att kiinns igen en gamma1 bbkaut, liksom i i ~Hemlig karlekw - bikten om hvarfor han ght bort)) Marits, dar hon ligger pB kna i Peder Jonsson Sou-.
f r h det han alskar.
Det synes inig, son1 lekte for- nas kkta.
Ehuru flyktigt skisserad, k Marit dock den fattarinnan s j d f h.8r med mijjligheten.
att slita sig 10s enda personlighet fiirfattarinnan gifver oss a£ vandrings- ur den mark, dar o n &amp; r rotad, ur den natur, dar hon folket.
Ung och varm ilr hon, * SOUL sommaren dar- .dr bergtagen.
Maimen tar i natten afsked frin sin ute, som blommar i kraft och saft.
Och hennes blick g k d och g&amp;.r bort.
Det ar han ocli hans lifsode, glider bort och blir som vildmarken; men som vild- son1 skildras, men det ar som blefve det blekt och marken, n&amp;r den smeker mildast i sols.
Forfattarinnam beskrifning af Marit ar betecknande betydelselost infor de g h g n a slaMleds hau 113511181 ' fram i sin bikt, de generationer, som 1efva.t pB hans ghrd, nog, ty liksoin Marits blick glider bort och ablir som ' som gifvit s k styrka &amp; t den gram jorden, hvilken de vildmarkenu, blir, hon afven sjiilf en oskiljbar del af tillhorde och sorn de aldrjg t k k t p&amp; att lamna - dar-D den.
Och detta icke endast dBrfor att hon til.
natur- iiir att den tanken aldrig kunde fodas hos dem.
De barnet, f jiillfolkets dotter, f ramskapad af och samrnan- voro ett med marken, i t hvilken de gbfvo sin kraft gjuten med naturen, utan darfor att det ligger forfat- fr$n hvilken lifvets jamna kra.ft strijmmade till- ' tarinnan persodigen s % innerligen nara att se henne haka i.
deras Adrorw.
Det &amp; r ocksA med dessa, de, sidan.
Har moter &amp; ter Gustava Svanstr~ms uppg8- son1 vusit fast, som forfattarinnan iir i slakt, det ar ende i och bundenhet vid den natur hon sB hogt alskar.
Bokens sista a£delning upptager sagospelet ~ S v e n rned dem hon kanner, och d&amp;rfiSr bleknar bilden af.
i Rosengkrdr.
Ett dromspel skulle jag afven vilja kalla honom, som g %r bort. '
det, t y snarnst so111 i en dr&amp;n tala cle, Elisif, Yrsa, Sven i 1Eosengbrd ocll cSe aaclra., och sjiilfvn den bloclign l~andlingens brutalitet har lika mycliet af driimmena sloja som sngnns li: f iifver sig.
Med all den lyrislra slti5nhet detta sngospel gijmlner, k o m n e r det en dock a t t irnslza att: fijrfattarinn,zn e j fiir nhgon art sagocliktni~~g mhtte ohergif Y; det om- rbcle, som fir hennes gifnn - skililringen af clet stora Oclelanclet dilrtlppe j norr.
L m d e t, som i sin sagolika afskildlnet dock &amp; I: ett verklighetslnnd, hvars borna cli k tariunn Gustam Svan- stroll1 ii.r genow hela sin lyanesart och sitt v&amp;ens grundton.
E. I&lt;-N.
DareEter diskuterades de frHgor, s o ~ n koni.ma a t t behandlm id I~rarekQreiis mote med skolr,5clet inae- vsrnnde termin.
E n kommittd ph fem personer tilisattes fiir att fiir stnclens lararinnor s i i k ~ anordna en lcurs i kvianlig l~ygien under pftg4e1icle liishr.
Vid mijtet fijrriittacles dessutom val af 3 cemtral- styrelse~nedlernmnr och ~ t e r v &amp; l e cle s afghende: froken Anna Itylnnder och Rosalie l i n d g r e n, Stockholm, sail1 t Stiua Wellgren, Malmo.
Till suppleanter valdes cle f orutrnrancle: I d a Johanssoii, Stockholm, och Waemi Uclclenberg, MaImG.
Likaledes omvaldes till revisorer frtjknarne Alma Westerberg och Maria Ji51isson samt ny- valdes till revisorssuppleant H a n n a 1.1tleson och Tor- hild Malmberg, san~tliga frhn Stockllolni.
- A Insand litteratur.
. '
- R. '
Albert Bonn iers ftirlng, Stockholm: En sjuttioArings minne I, af 0.
12.
NyBZona.
- Vid pulpeten N: r 14, nf B i q ~ e v ~~~~~~~~~~~om.
- Norrlandsresan och Doden inkognito, aP A.
?
z c ~ E I) sterli ?y.
~~s - Bakom f iirhange t, af biii~tc~ Stci9.n.bay.
- Bonniers n~zinadshafte.
I-l: af ' t.
9.
Waldslriim c!!
Wiclstrand, Stock1~ol11-I: Det gyllene nlorgon- landet, a£ Nils Beslcozo.
- Ludvig X1V: s alskarinna, n.E J. Lai9 .. Bemyndigacl Bfversiittning nf TTu.Zbo9-g Hedbevy.
Notiser.
Niimnda fGrening, en lokfilafdelning af S.
I ?., hade den 21 d e ~ m e s snlnmnntrii.de i A !Ialm6, cl#rvicl disku- terande cell tralstyrelse~~s f rAga o m, fo ?.lbilr7nz ' 9 %gs7cz~ ?~~e~~ Hvir~tilign skolliikn~be.
Sedan Ar.
1905 ha staclsfull- far liira ?imnnor.
Deuna frhga hade fijrut behandlats ndctige i Stockholm anslngit medel till arfvoden Kt kvinn- vid solnmarelis folkskoil&amp;rarir~nelllijte i Stockholm, och lign liiknre for undera6kning af cle a,lclre flickorna i folk- Imde dB af Addle Wetterlincl frainst~fillts fiirslaget 0111 skolornn, cliirstades.
SAxInn undersokning har clock blott ett hrilo- och rekreationshem fiir Jararianor samt af a.gt run1 pk sKrskilc1 begMrnn af vederborande klasslara- rinna.
Dc nuvarancle tre undersokningsIBkrzr~~rz vicl Stock- Anna Rylander om inriittanclet af korrespollde~~skurser.
holms folkslrolor, doktorernn Acl: ~ Nil~son, Kiin Beckman 0111 dessa forslag uppstod en liflig diskussion, son1 resul- och Lilly Paykull, 11 % nu i skrif velse till iif verirtyrelsen terncle i ftiljande uttalande: ' Uppriittandet sf ettrekres- frmh&amp;llit, att den nuvarande anordningen enligt d i a s tiolis- och studiehem lnoter ekonomiska svkigheter, mening icke fyller sitt iindam5.1.
Ar 1907 ha siiluuda som Atminstone for niirvarande e j kullna rea1isel: a.s.
blott omlrring tjugu dylilra undersokningar nf ' flickor i ofvergA.ngs&amp;ldern slrett i hela Stoclrholm.
Da3rjiimte iir samnanfiirandet af rekreatiou och studier I- ' &amp; grund hiirnf hnr folkskoleof versty relsen beslu tat, oliimpl.ig.
1&lt;orresponclenskurser1: kunna i syanerl~et i att clet h5claneFter skall dliggn de lwinnlig.z unclersok- vissa limnen vara till nytta och uppmuntran for dem ningsliikarnn att underso ka alls flickor i £01 kskolnns f jor- soln ej agn tillfalle till direkt undervisniag, men biira tonde kurs mot visst arfvode for hvarje undersakning .dessn kurser handledas af sarskilt dii.rtil1 Iamplig person.
snmt dessutom 5Even all&amp; flickor, son1 af liirarinna sBndas till dem fdr undcrsokning.
De kvinnligtt 1iika.rna ha Me11 bellofvet a.f fortbildaiug $ir for.
djupt kandt; iifven erh8llit rKtt alt utsbrifvw kostnnclsfri medicin for for att det skulle fnlla ~ n e d clet phtiinkta studie- ocll de u~dersokta bnrnen.
hvilohelnmet.
Afalinij-kretsen forordar darfor, pK samma ~e~llskoleox: .men vitl flickskolornn.
Laroverlrsofver- ghug den uttalar sig f6r att tilltriicle till universiteten styrelaen har nu nFgifvit gttrande angiiencle en clel flick- bbr st&amp; son1 slutm&amp;let, att de ~Atiinkta studiekurselm och san~skoleforestAndari~lllors h.rrnis2iillniag 0111 likstal- anorclnas i en universitetsstnd och born till att bijrja lande nf afgkagsbetyg frail flickskolan nied realskole- med omfatta en tid af 6 veckor af sonirnarferieu, och examen. '
h e r s t ~ r e l s e n anser sig bora tillstyrka det bor under hvarje shdan kurs s 8 grundligt son1 rnijjligt forslag, soxn senare framstiillts a£ centrnlstyrelsen for flick- hvilken framhAllit, att flickskolor- beliandlas endast ett f d t d Bmnen, pA det att de, som och sarnslrolefore~~iogen, nns lrompetensfrhga bor bedomas ut.nn jiimfijrelse med ra.1 lir fallet med de nu gangse sornmarkurserna, ej realsltolan eller realskoleexnmen.
Jiirnforelsc borde i stiil- m&amp; verka enbart impulsgifvande, utan s k h k a verklig let g o r a ~ med det bildningsresultat, som afses med un- dervisniagen vid statens normalskola for flickor, och af- kunska.~. '
.
ghngfibetyg frdn flickskoln, ~ o n i profvas i huf vndsak bi- brii~gn ett nxcl norrnalskolnns IilcvHrcligt result; nt, borde utnn foregiencle vnre sig slrrif tlig eller nwntl ig exnmen tillerkHnnns sammn kompetens sonz nfgfmg~hetyg frim sistn5nmdn slioln.
1: ofverensatiimmelse h9rn1ccl tillstyrker ofverstj~.rclsen, ntt k. m: t mitte forlrlarn., ntt afgQsgsbetyg.
fr&amp;n Arvika., Jonkijpings, Borhs, Eskilstunn, F d u, I-Iiirnosands, Kristine- hanms, LuleB,,, Mnriestacls och Uddevnlln elementnrliiro- verk for flickor, Giifle hogre fliclrskoln, hIntildn EInlls slroln for 11 ickor i Goteborg, Hiilsingborgs hogre elemen- tnrslioln for fliclior, Atheneum for flickor i Stoclrholm och Uppsnln hogre elementnrliiroverk for flickor nzi bc- riittigas till snmlnn kompetens sonz iir nleclgifven i frfign om nfgiingsbctyg friin stntens normnlsko1.n fijr flickor, dock under forutsii,ttning ntt skolornn sth uncler derns nuva- rnude ledning 8nmt undcr tillsyn nf en inspektor, sonz utses nf ofverstyrelsen, och cliirjiimte liro unclerlrnstnde in- spektion af ofverstyrelsen.
Foreningsmeddelanden.
I!
!iirenil~gcn fiir kvinni~ns politiskn riistriitt i Gote- borg holl den 2 oktober sitt forstn r@te for vinteru i Chalmerskn institutets storn s d.
Do4torinilan Jenny Ve- lnndcr frAn Sknrn holl ett mecl stort bifall mottngdt fore- ' drag ofver Yimaet:)) Ilvncl vczllintnpnnjcn 1.iirt oss *.
I Udtlcvallic I ?.
I&lt;.
P.
Re hBll doktorinnnn Velnncler clcn 1 6 oktober foreclrng o f \ w ~NHgrn drag nf vir ticls socinln verksnmhet s Snlcn vnr f ullsatt.
Ilngen cl5rp: " t bolls sammn foreclrng i Crebbestncls forelKs~~i~~geanstnlt.
Den 131: u f ~ r c n i i ~ g c fiir ~ i ~ Y ~ I I I I ~ pulitiskn L ~ ~ S 16st- riitt iir bildnd i Atviclnberg.
h1!
' 6reningen llnr nnslutit sig till: I ', nndsfijrcningen.
Stockl101111s F. Ice P.
B: s kurs i s; llnli2illsliiri~.
Fre- clagen den 23 okt.
ijppnncles i RenllHrovcrl~ets m ~ s i k s n l hostterminens lrurs, bel~ancllnnde Sveriges inre politiska historin ef ter 1809.
Den talrilra publiken ldsaclcs viil- l i v i l ~ ~ ~ o r l i ~ ~ i O t I I I I I ~ U I I C I I tjii~~st.
S Follr~l~oleof versty- ko~nnlen nf friiken Axinnne Thorstenson, ~ ~ l c c l l e nf ~ n clen relsen - tillstyrker i slrrifvelse till stnclsfulliniiktigc hr 1C; jell- kommittk som haft kursernas nnordnande om hand, bergs niotion om forslag fr5n niimncler och styrelser ro- hvnrefter d: r Verner StkIerberg forel5ste ofver Karl J o h n s - rnnde tjiinster, son1 kunnn besiittas lncd kvinnor.
tiden och Aftoizblaclslibe.rnlismens forstn genombrott.
Kids korsets kvi nnofii~~cni ag i Stockholm borjncle den Kurscr i snlnlriillslii: ~a.
F6rcningen fijr kvinnnns poli I. oc11 2 oktobcr sitt nrbete for hosten i den vnnliga loknlen tiska rostriitt i MaInG och rnotsvnrnncle forening i Lnnd neclra botten nr GCi Kamins1; nreggtnn.
B Ungclomsgruppen~ snmt Fredrilrn Bren~er-l~orbunclskretsell &amp; h h ~ - - ~.
~ l I mecl d hade cle forsta nrbetsdagnrna, och sedermern ha foreningens onmejcl hafva under viatern 1908-1909 getuensnmt i medleinnlnr samlnts hvnrje torsdag oclz fredng: ForrHclet., de b5da stiiclernn annrclnnt kurser i samhallslara, nfeeende som forvarns ph vinden i Rod2 lrorsets sjukskoterskehenz, forst och friinlst ntt lneddeln kuns kap om Iro~nmunsln okns lnkrkbart for hvnrje Ar, och skall dclvis nfsKndas institutioner och verlr, clarfijr s t t kvinnorna ju rednn nu till nBgot ellcr nigrn: ~f cle sex fnsta sjulrhus, llvars ut- kunnn ha inflytnncle p i dessns snn~n~ansHttning ocli ar- rustnncle mcc1 ssjukv5rdspersedlnr och fijrbanclsnrtiklar clet betssktt.
Kursen, son1 Mr ijppen for nlln, 11: ' lcle n18n och till.komnier Rijcln lcorsets lrvi~lnoforenii~g ntt ombcsorja.
kvinnor, bestdr dels nF forel5sningnrY dels nf praktislia 1&lt;1!
a~asikalisk soan!
anorclnas onsdngen den 4 nov.
ofningsr; intriidesafgiften Kr 1ii.gst 3 kr.
; biljett.er till ea- stnkn foreliisningnr sKljm ej.
, zf fru Ebba Sjogren till formiin fBr Stockholms I ?.
I&lt;.
I- ' .. R. Rursernn, son1 borjndc clen 5 OM., 11 % vunnit stor 1: nlrolnst.ea nfsiittes till fijreningens loknlhyra.
Soaren, tillslut.ning, i Lurid 5ro hittills nnmiildn 282 clelt,7; gnre som kormner ntt iign run1 i Grand 1Eestaurnnt Nationals storn.
snl, Regeringsgntnn 72, Stockholm, nfs.lut: ~ riled och i hfnlmB 350.
Foreliiisnre blifvn: docent S.
' Wnllen- hl, fru Prigga samkvHm.
Det siirdeles rikhaltiga programmet upptuger gren, Jmld, folkskolkrnre Nils ~ A ~ l n c h IAunc?, R. llnhlberg, Malmij, Carl berg, Goteborg, stadsnotaric bl.
a. visor nf nordiska lcom~ositijrer, f6redragn: x af fru JEbbn Sjogren, sngor nf H. C. Andersen, beriittnde nf fru notnrie Vnlter Ahlstrijm, fiIalmo, professor C.
13ji3rliagY Sjogren, sonat af Grieg, fiol och piano, fru Munthe-Sand- h n d, fil.
cl: r Lydia Wahlstro~n, Stoclrholn~, doktorinnan berg och frolien Sigrid Almqvist.
Biljctter A kr.
1: 50 S. Linc ?stedt8, Engelholm, och lektor A ..
Rosen.
till soaren samt h 75 ore till snmkviitnet tillhnndnhiallns K v i ~ ~ n o k l r ~ b i b c Stockholm ~~ llacle p: °l mdndagcn brs-.
yA l ?.
I&lt;.
P.
R: $ byrK simt viclnre enligt nnnons.
mijte i sin lolrd vid Gwfturegatnn 24.
Diirvid uppliistes !us- oc11 revisionsberiittelsernn, 1ITsar- Pressei~.
Tillstdndsbevis 11s medclelnts Hnkefru 1Czn- cfter styreleen beviljades full och tncltsnm nnsvarsfiihet.
line 1301~emai1, f. Giron, ntt frKn tryclreri i Stockholm Af Arsberiittelsen frnmgiclr, att under det forflutnn klubb- ntgifvn en periodisk skrift, beniilnncl ~~iMedclolanclen frill Bret liade hMli ts 19 samkviin~, diirvid fijreliolnn~it.
sju Svenslrn I-Iem; jiinlte prislistns.
foredrag och fyrn diskussioner, saint clessutoni Ktskilliga Fiircnil~gca fiir svolisk l~cl~lsliijil och Stockl~ol~nsut- siillskapsaftnar.
Under dret har klubben kunnat tned cn stiillni~~gea.
Konlmerskollegium tillstyrker ett stntsanslag fest firn sin 20-higa tillvaro.
Klubbens bibliotelr har nf 8,000 kr.
i t ofvnnniininda forening i oc11 for dess del- flitigt anlitata.
Vid darefter foretaget styrelsevnl ornvnlcles frijken tagnnde i niistn Ars konstindustriutstiill~~ing i Stockholm.
Hanna A.nderssoa till ordfornncle ocli froken &amp; tnthilcli~ Pedl~gogiski~ liirokerson i Stockl~olm hnr under I~iist- Linclgren t.ill kassnfkrvnltare.
&amp; rig % styrelselednmoter terminen nnordnnt en kurs i rostbildning shorn forbere- bleEvo frunrna C. Raphael, T. I3urgma11, I ?.
Petkersson clelse for vH11.iisning.
Vid denna kurs, den forstn i Sve- och A. JAonllerberg snmt froknanm F. G~~ncelius, C..
rige af dylik art, hnfva, fern syr-nerligt instruktiva ocll Nyqvist och F. Klint nled frunraa A.
Brmdt, A.
Fiichslin n~ccl stort bifall nf de talrika deltngal ' nn rnottagnn fore- och frBken A. Tibell sdsom suppleai~ter.
liisniagar, behancllnnde tnlrbstens fysiologi ur pedngogislr Efter fiirhnndlingari~as slut sjongo fru T. Uerenclt och synpunkt,, h h1lit.s af doktor G. W. Bratt.
' Sfisom fort- froken S. b h n n n n en cluett ur opernn Madame Butterfly, sattniag pdgd under cloktor Bratts och s~ngliirariiman A. Svnrta rosor a£ Sibelius snmt Veneclig och Ecce Homo Bergstroms ledning praktislcn ofningskurser, son1 omfattns af .Peterson-Berger nlecl nclzompnnjenmng af fr6ken Gerdn lned storsta intresse.
Shorn en tredje nfclelning lrornmn Wnhlberg.
uppliisningnr ntt hhllas a£ den A dettn orn.rAcle viilbeknnta Sai-ntlign numtner halsndes mecl lifligt och tacksamt konstnarinnan froken Signe Widell.
bifall af de niycket tnlrikt forsnmlacle medlemrnnraa. '
.
F R A ~ O R o c SVAR.
~ PRAKTISK TlDNlNG FOR KVINNAN.
Hvar kan man prenumerera p i Dagny?
I Inndets alla postsnetalter och boklhdor knn Inan betltiilla ' huru mBnga ex. som helst.
Skall man allfid prenumerera A dessa sfallen?
Utkooi~ner I~varje vccla - uncler so~nn~nrrn; jn: c- clerl~n livamn11an veckn - mcd 40 nnlrimer cm Rrct.
Tidningen vill Fort.l ' nrant.le till Lilligt pris forse ile sve~iskn lic~nmen n ~ e d cn ~iyttig ocl.1 ron~ldc Iiis- ning ocll konirner att inneliblln kortn religitisa upp- sntscr, hsiittelse~:, leinaclsteclini~~g: ~.~, verser, prali- tiska rAc1 och upps: +tscr s: mt ftiljeto~~gsafdcl~~ing.
All prenu~ner: ltion sker d posten.
Pris per hr 1: 85, inbcrRltnnc1t postarvocle.
Stod ggHEMTREFNADag genom prenumeration!
Jn, ifnll man Gnskar endsst 1, 2, 3 eller 4 ex. skall nlan nlltid gora det.
Hvad kosfar Dagny i posfansfalfer och boklAdor?
D ~ g n y s postprenli~l~erations- och bokl5dspris iir kr.
4: 50 for I !,, 2: 50 ftir I /, och 1: 2,5 fnr 1 ', %r Hvilka villkor erhdlla prenumerantsantlare A Dagny?
Den, som s ~ m l n r minst 5 prenumernnter, erhRller en provision af kr.
1: - far 1.1varje helfirs-, 50 ore f6r hvnrje hnlflrs- ocb 20 Ore f8r hvnrje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fiSrfara f6r denna provisions er- hdllande?
IVyheter i bokhandeln: Sednn m: ui aamlat, ninst 5 prcnnmeranter, gar man tillviign pA ott af fdjande s W: 1) A n t i m p: Genoni ins#nciandct sf.
prenumerntionsnfgif ten mad afdrag af provisionen bestiller man det beh6fliga antnlet ex. (hur mBngn son1 helst, men nlltid m i m t 5) direkt frRn Dagnys exp., Stockholm, som nnder samla: ens adress i ett och enn~lnn paket sander nlla bestnllds ex. San~laren llar dB ntt ombes8rjn utdelningen till de samlnde pre- nun~ersnterna.
2) E l l w: Man prenulnerorar R nlirmaste postkontor (cj an- norstiides) for de rcarnlnde prenumernnterna, detta uniler hvars och ens adress, begar postens kvitto R sa~ntlign er- lagda nlgifker, tillstiiller oss dettn kvitto, die vi omgAendo pr postmivis~~ing siindor sni1il: tren don stndgnde provisionon.
Herrens namn.
' Utliiggning 6Sver Mara.
En Leriittclse frtn t.iclc~ ftir ~ \ T: dl~l~~~serfijrl ' 61jelsern; ~ 8 hlos.
2.1: 11-16, 23 af kyrko- a 11 crde Pt .. I ?lcr~t~~rrcwstcn.
13 % B.
U h m z.
Bern y nciignd 0 Ever siiltliing nl ' E.
' I.17illtbz.
HiiTt.
10 arc.
kr., Icart.
1: 25, klotl~.
1: 50.
Slagen och dock segrare.
1511 be- rfittelse R.511 IConstsnx ocll 13611- Julgranen.
: Betr: ~l; telse 1 ' 6r Barnel nicn.
Af D. Blcock, forrattar- vicl cn julgranafest.
AE AT.
2 inna ti!!
D I) spanslin ~ 1~1: ticlernn~ O. ~ n f t.
1 0 iil-c.
In.
fl.
OiversRtl ning af LL-i -- o. Rcnen p i Gripsholms slott.
131 saga: ~ l k ~ r l i ~ l il17t.
l ~ ~ d ~ Fiirsta tlclcn: hill %.
1: 50, 1i; trt.
Plc ?~tz 1: 75, kloth.
2 lir.
Anilrn ilclcn: berg.
I-laft.
S ijrc.
Hvar, och fill hvilkef nris kan man numrnervis losa hii.rt .. 2: 25, knrt 2: 76, klotb.
3 kr.
Bibliska tids- och stridsfrigor ut.gifni1: at professor 11, teol. cl: Dagny H indu kvinnor.
A f Johame Bl~iluc ?z- - -?
feldt.
ijf versii t tning nf Ida GWLIZ- Ad.
Kok~~oclin: I stiidernns tidningskontor och cigsrrnfflrer sault 1i0s Cag- VI.
Den bibliska religionen: quist.
HUEt.
1 lir., 1i: ~i.t.
1: 25. nya kommissioniirer i landsorten.
Pris 10 iiro pr nummer.
egendomlighet wf D: r C ' onmt Skall jag taga v a r a p i min broder?
?
: on 01.c11i, teol. prolcssor 8joni: l11sn1issionsPoreclrag nF Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: E: lsel.
13einyncl.
Cf vers.
Hiill ynstor 1 '.
G. l ' cpzer.
10 iirc.
50 ore.
DAGNYS EXPEDITION, Rldsherrens hustru.
I h bcrRttclso VII.
Kristendomen och den u r olri rel ' ormntio~icns iriliirandc i kristna forsamlingens bibel: I STOCKHOLM.
.
.
den .fri: I rjksst: ~clcn Iiiibecli a % prof., teol. cl r A. A~oohlzocli~z X. Jifi~liyc~ *.
Ilcl I: l~iift .. 1.
kr.,: I distribut.ion.
13iift.
50 tire kwt.
1: 50, klotl~.
1: 76.
I) ol 11.: Francois Coillard.
Kont.nrcr o d Iiiift.
1 kr., kart.
' 1: 50, klotl~.
1: ' i6.
frnp~ncnt n f A-c v. K.
Me (25 illnstrnt.ionei: ocli c ~ i linrtn r D a r g4 skeppen.
a: I [(.
, ' 33 '.
xl hygieniuk Crb~ns ~ A ~ n o u r e n s e ~.
: I distrib~it ivn.
J3iil ' t.
1: 75., S ') W~OTL .I-liirt.
10 61-0.
I C ~ X n-~cdlet ntt f: " l Ilvit, .l ' riticlio siikcr nn gc11: ~at p1: tts p: ol sjnlili~is Ii elas: isli 11ntl.
Borttagcr p: i eller 110s I,iikarc, iir va.11 viil opc- Stockholm 3 rt tid ~iiisrocl~i: d, finnar, FrWkn: n., rntiollsarlA.e, [ir iifven villig a~it; ~gn Forn-inr, porrnasli: w, solbriin~in, privnt ~jnl&lt;v: PrJ, vill giirns Iljiilpn nkor, den rijcla~tc bud J ~ l I. i hvit, till lnecl Iiuslig: ~ gijro11151, om ek L f i ~ ~ i i; ~ S \ -: tr s. h inncl~fillcr c.lcnsninn: in inga fijr ijnsk~s.
C ~ O ~: Itctyg 11.1iirlit ~Sjnlisktiterslin,, under aclr.
iclcn sla~tllign bcsl; " llidsdelar.
~ !iIlli: lntl: ~l.~: " .llcs 18r 3 o. 5 ks.
pr S. Gn~nxlii Bl~~ionsLyrfi, Stock- rk 110s sjokgy~~~n: ist Ailna IVill- 1101111, f. 11, 1).
trk, Brn1wgat: til 3, Allm.
' l !el.
3 23.
ICiks.
123 I (.).
Till 1: lnds- L ~ J O F V I ?LICRA, ~.
~ ~ Sol11 ge- ten 111ot postfijrsliott .. nolnghtt 8 kl. liirov.
ocll 5 br I jiinstpjort 115 postko~~tor, siiker framsthende plals A 1; ronofogc.l~- sller I [illsmans- aptitretande och n e r v s t a r k a n d e liontor dler clyl., tliir tillfiille gifves KRAFTMEDEL.
iifvcn [A dcllngt i lil~slign gijron&amp;l.
F a s p A alla Apotek.
13r: t I.~n~idstil, riilinnr siikcrt.
Svnr - ~stockll~~llll.
- till a24 fir *, filotala, 1).
r. '
.
.
Evang.
Posterlands-Stiftelsens Forlags-Expedition, F " ' Kemksk Tviitt.
I,-B.
Hya B18 Imd, K v i n n l i g a juridiska b y r a r Vallingatan 12.
- A.
T.
183 36.
Boatrcdnit~gar, itiki~sscri~tgar, F6rlikningnr, Riittcgringnr, Egc~irlo~lisfiirshlj~ii~ig, AfflrsBfvcrliitclscr, Lcgnla lial~dlingnrs uppshttnndc, Juridiskn uppdrng at ' nlln sli Kontorstid k1.
' /, 10-4.
U A U, ~6 ' L ' ' l ' l.i~ FLIClLl liun~lig i 211: ~ inolnl~us foreko~nmancle sysslor, siimnacl och handnrbete, 6nskar pln !s i familj soln h!
!sn-10- derns 1-ljiilp och sW1Iska~~.
d r iif- mil villiy 1ii.s~ med mindre barn.
Svar till ~I ?iSlitlig 19 fir, Gumctlii 4nnonsBy.rB, MalmCi: '
S m y r n a, A r g a m an, Kos- mcis, R a d i u m, A x m i n s t e r, K i d d e r m i n s t e r, R o c k m i n s t e r, - - - ~ el i e t, B r i i s s e ~ m, fl, i alla: kvaliteer och storlekar:::: ':: Engelska M a g a s i n e t Drottninggatan.
3 1 - O r i ~ n f a l i ~ k flattor a och ofriga Atpassade matfor, s h o r n -- - yheter for saisonen t stort urval illiga priser i Pelsvaruaffliren, Drottninggatan PZ Allm.
52 08.
Riks.
28 40.
- D. Forssells Siiner &amp; C: o Effr .. H.
1.
8.
Nyhet I alla boklidor: 8 f D: r O t t o Runekg En boR fiir aRta maRar yngre 0th a !dm Till Kina Reseskildringar af P. Waldenstrom.
Ofiwsiittllilg aE N.
P.
0dman.
Komplett i 12 IiiiJten.
Pris 3 kr.
Aktiebolaget Normans Forlag.
Pris 3: 50.
Ett kaffes arom.
r till stor del Beroencle pA konstrulitionen af de maskiner, pa hvilk et nr rostaclt, j11 bfittre maskiner lnan anvaniler uiil rostninger esto mera fullkomligt ut \ lecklas aronien, under clet alla ohiilsosamm Iliaen afliigsnas.
.
.
3lrr Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg.
estlr af flern Bdl: t kaffesorter san~nianbl: ind~cle samt rostas p l 111 idens fornii~~istn rostningsniaslrin i eget forstk1,zssigt rosteri.
OBS.
!
Benaste smnk, h6,nst~: won1 sanlt mest on~tyckta kaff rn: ~rknaclen.
Till landsorten mot efterkraf.
I ce We Karlberg Master-Samuelsgatan 10, (h6rnet af Norrlnndsg.)
.ISaffeaFf&amp;r E n gros &amp; en Detail.
S J u k v A r d i hemmet.
Hygieniska Skodon lverkas for Herrar, Darner o. Barn.
OBS.!
Prisbelonts nE Driili t-Re- rmfiSrenil~gen.
Slrodon tillvcrkns iifven cftcr oclcrn f: ison.
Allt arbcte utfijres noggrnnnt: 11 nF biistn materi~l.
P. Grrst.
. % " ctterssow.
A 2.
I) / - o t t ~ i t t ~.
!
/!
/ a t t t 5.2., ~.
--- --- Ullgarn, Sveuskt och Engelskt f6r hancl- ocli mnpkinstickni~lg ~ a ~ till n t viifnad, Hnnibnrgergnrn, ZBlir- ocli Knst.er garn, Carnlen-, Tna- ocll Anilalusi: ~ gmm till Scl~alnr.
Oblekt, 131ekl t l ' iskeg: lrn I il ' och CrheF1i.rgwc1 G.: vJincr, C; lnnsgnrn, M: il tvxrp M: i L ~ ~ l i ~ d och: i ~ finare Y9.fslieclar, allt, l i l l liigst: ~ priscr i L EDIGA PL A TSER.
Bxel Hindersons Garnhod, Hitorget 13.
U S I I.
.
J ~ l.
J l ~ ~ ~.
~ l i S; ~ ~ lcdig l. '
~ i ~ Har rl 1 p5 San11, ikcl~a snn: tl orimn.
!ik: lnilo sknll v: ~r: t st: itlg: \ (l 0c11 ~lviirlig, knnnig i rnntl: ~g~li~ip,sl: ~l; t~,; iIi~iing, lnc (1 lii.ili~n~ l~ihrii~lc L: I 1atc11 fit 25 pcrs.
; ~ ~ \.
C I.
\ ': I ' \ ': it- \ I&lt;~L 111 och syss10r1i: i.
N ~ l ~ i c l c ill- r~~: ~ ~g: is r ~ ~ a pnlicntcrn: ~ d ocl1 sliii-: ~.akor~in i ~n: ilsalcn.
J&lt;iiksa: €dcl- ingcn och rliskarne fria Sr511: ill r~ittof: ~r: i.
S ~ S S ~ O ~ I ~ I I I ~ I I I: l,iin I C S.
50 kr.
Biistn rek.
forJrna.
Sv: w 11 f 1.1;.
C ~ ~ ~ H I I S Snlltlviken.
SOII, 7 S A.
~ S P K A liSl,&amp;j $litlr (; flick:, fbr gcnast p1: ~t.s: ~ t t wr: t 1 1 ~ s - lor till Iljiilp 1nc4 sltijtscln af - eliric I~nrri ocl~ tliirjiimte ~ n e d - X-i~~s~niSdrar och iingn flickor i llem~nen, son1 ijnska ge11on.lgA koi ~ZL~VBIY~SICWS -? /,, - h / l,, f oktobe - .- - torde anlniiln sig fsre slil~et s Begiir prospit '!
T~~ul~elgc~tnn 25, Slookho1111.
bllm.
Tel. 82 11.
Riks.
68 98.
S ' cclly I-etelDsorz, sji~lrskijterslr~ Fredrika-Bremer-Forbundef: Drottninggatan 54.
Allm.
tel. 48 16. l~t~ iSppen 1.1-4.
Jtik~tel.
27 (Z !.
I T i i r h l ~ ~ hyrh ~ r e d r i k a ~ - r e r n e r ~iir6undets - Sjukskoterskebyri: Tunnelgatan 25.
Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
68.98. mi inte; i ' nnu sett den pstentcrncle Dagcns nummcr innehiller: - Prenumeration tt Dagny sker il nammaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
