# ID: svediakorp-per3689
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,570
# sentences: 381
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hagar Olsson: Den franska trollringen.
Vera Inber oumergue blev Frankrikes konselj- president efter den 6 februari detta är, d. v. s. dagen för det spontana, våld- samma vredesutbrottet från en folkmassa av olika kategorier och politiska bekän- nelser mot den folkvalda kammaren och den sittande regeringen - för deras be- sticklighets skull, som syltat in dem djupt i den sista skandalen, Stavisky- affären.
Doumergue blev konseljpresi- dent i en borgerlig samlingsregering för att han skulle sanera Frankrikes politiska förhållanden.
Han skisserade också ome- delbart ett program för detta, vilket han nu åter framlagt i ett radiotal.
- Doumergue vill stärka konseljpresiden- tens, » statsministerns », makt genom att göra regeringen solidarisk, så att den i sin helhet står och faller med honom.
Men därför vill han också att regeringen skall besvara ett misstroendevotum från depu- teradekammaren - inte med att låta en eller annan av ministrarna gå och i stäl- let plocka in någon representant för en pockande grupp, utan med kammarupp lösning, så att folket i val får fälla utslag om vilken regering, vilken politik man går in fur.
- Men folket i val, d. v. s. väljarna i valkretsarna, bör då heller inte D Vad har hänt?
D ET BLIR INGEN URTIMA RIKS- DAG för behandling av frågan om Tredje mans rätt, har Statsministern med- delat.
Sedan myndigheter och organisa- tioner yttrat sig över tretton-mannakom- missionens förslag - däribland Landsor- ganisationen liksom flera andra nära tre veckor efter den utsatta tiden - måste man beräkna ett par månaders tid för förslagens överarbetning, varför urtiman inte kan medhinnas.
Proposition i frågan kommer däremot at!
avgivas i början av 1935 års riksdag.
Detta besked har mycket förvånat ur- timaförslagets upphovsman, professor K.
G. Westman, som finner det vittna om bristande god vilja och ett alltför lätt- vindigt avfärdande av ett riksdagsheslut.
EN SISTA SEPTEMBER var upp- ...
sägningsdag för en det viktiga in- dustriavtal.
Avtalen uppsades för verk- stadsindustrin samt hotell- och restau- rangpersonalen, hrrörandr inalles om- kring 70,000 man.
Metallarbetarna kräva bl.
a.
6 procents löneförhöjning.
Huvud- parten av de uppsägbara avtalen blevo dock förlängda - däribland för textil, byggnadsämnesindustri och järnbruk - omfattande omkring 100,000 arbetare.
S V E R I G E ÄR DET LAND, där för- bättringarna i arbetslöshetssiffrorna är tydligast, enligt rapport från lnterna- tionella Arbetsbyrån.
längre kunna förvänta av sina deputerade att de skall skaffa dem alla möjliga små och stora ekonomiska fördelar - genom tryck på regeringen.
Det ä r denna trollring som måste brytas.
Den hänger på regeringens - de flyktiga, vacklande, av deputeradekammaren och utskotten hunsade franska regeringarnas - oerhört inträngande administrativa makt i landets inre kommunala och ekonomiska förhål- landen.
Regeringen kan j u dirigera för- säkringskassor att placera pengar i en viss pantbankskoncern - med luftaffärer, som dock tillåta den att ge sportler i alla instanser linda upp i regeringen - som i Stavisky-affären.
Men vill valmännen avstå från att kun- na öva pitryckning på en regering, som kan göra något även för deras mest pri- vata affärer och intressen?
- Och vill en sittande regering avstå ifrån alt kunna blanda sig i landets alla affärer, utan att dock officiellt helt bära ansvaret därför?
Det ä r frågan.
Doumergue talar också om att det är fåfängt hoppas på en effektiv författ- ningsförändring, om den ej bygger på en förändring av människornas sinnesför- fattning.
- snarare vara en anledning till att mon scismens offer - utvisades från förhand- i ställe!
för att dra in undervisningen i lingarna for sin kommunistiska anstuc- åtskilliga fack.
t. ex. slöjd, och i ställe!
kenhets skull.
för ökade klasser ginge in för motsatsen, T U S E N Å R S M I N N E T AV DEN PER- SISKE SKALDEN FIRDAUSIS fö- vilket nu är möjligt inom samma kost- delse har med stor högtidlighet firats i nadsram.
M E T T HELT FÖRÄNDRAT VAL- olika delar av Sovjet-Ryssland.
Möten, SYSTEM till sovjet-Unionens kon- föredrag och utställningar ha anordnats gress talas i D.
N:s måndagsnummer.
och talrika nya upplagor på olika språk, Det är dock omöjligt att av de antydnin- turkmeniska, Kammal-georgiska.
arme- gar som givas förstå annat än att det niska, ryska.
givits u!
av hans mäster- fortfarande är fråga om Sovjets ur- verk S h d h-N å m a h - Konungaboken sprungliga system med unionskongres- - det gamla Persiens nationalepos.
sens och dess exekutivkommittés uppsti- I detta sammanhang kan nämnas att på gande - genom en serie indirekta val - svenska finns en översättning av de f e m ur bottensovjeterna.
Betonandet av lik- första sångerna av E r i c A x e l H e r- heten med engelska och amerikanska för- m e I i n, utgiven på Norstedts förlag.
På SEMINARIESAKKUNNIGA HA SA hållanden torde kunna bero på rn jäm- danska föreligger e!!
urval av Konunga- LÅTIT SIG FORSKRACKAS av den förelse - möjligen ur fransk källa!
- bokens sägner, översatta och med intres- sjunkande nativiteten alt de nu hemställa med den för de anglosaxiska länderna sant historisk-hiografisk inledning för- om omedelbara åtgärder fur inskränkning utmärkande men i Frankrike så saknade sedda av A r t h u r C h r i s t e n s e n.
av lärarproduktionen för de närmaste starka och självständiga maktutövningen Konungaboken är en väldig rimkrönika åren.
Inställd intagning i första klassen inom kommunerna.
på 60,000 dubbelverser.
Det tog dess dik- tare trettiofem år a!!
skriva den.
Först våren 1935 - med undantag för den ett- MELLAN åriga studentklassen - samt h e I t in- vid åttio års ålder - eller år 1010 e.
Kr.
ARRETARPARTIET och kommu- ställd intagning av nya elever i småskole- - kunde han överlämna det storslagna nisterna i England ha.
ytterligare under- seminarierna för nästa år är deras för- verket fullbordat till sin herre, Storsulta- strukits vid Labour Partys kongress i slag.
Southport, som i dagarna samlats.
Med nen Mahmud.
Skolklassernas minskade omfång, som Boken är ett gigantiskt stridsepos, där stor majoritet antogs en resolution, som j u uppenbarligen med våra fallande fö- kampen mellan det Onda och de!
Goda bemyndigar verkställande utskottet att delsesiffror måste komma till stånd, borde träder fram både som hjältarnas kamp, utesluta alla medlemmar, som utan parti- men även som det arbetande folkets re- ledningens tillåtelse ansluta sig till andra volutionära strid.
organisationer.
Några av deltagarna, däribland Lord Marley - känd bl.
a. som initiativtagare till hjälpaktionen f ö r fa- D O ~ och ensamheten andra dem närstående kamrater.
Och först och sist skildrar hon det brinnan- de intresse som hela de!
ryska samhäl- let, från de högst uppsatta ända ned till massorna, lade i dagen vid begåendet av den första allmänna författarekon- gressen i Sovjet.
Vilket land för diktare, detta väldiga, jäsande och bildningshungriga Ryss- land, tänkte man vid åhörandet av före- draget.
Vilken storhet och äventyrlig- het över dessa jungfruliga vidder!
Vil- ken outtömlighet av värme och inspira- tion hos dessa vaknande och sökande själar, förenade i en stor strävans ge- nienskap!
Eja, vore vi där - tänkte kanske en och annan författare bland Vera Inbers åhörare, i sorgsen hågkomst¨ av sin egen kyliga isolering.
Men hur det var så tycktes det åtminstone mig att också Vera Inber djupast inne har på denna » pärlans sjukdom, - ensamheten som hon ansåg att diktaren i Sovjet- Ryssland övervunnit.
Hon var ingalun- da den Comtesse de Noailles-typ man på grund av hennes utsökta och besjä- lade stilkonst kunnat föreställa sig.
Men något i ansiktets smärtsamma ut- tryck och de nervösa händernas rörel- ser sade en att det inte varit så alldeles lätt för denna artist av Guds nåde att verkställa övergången från den indivi- dualistiska livsinställningen till den nya gemenskapen.
Det tillstod hon för öv- rigt själv med energisk uppriktighet och därom vittnar varje rad i hennes smärt- samma och psykologiskt fördjupade diktning.
Stark och balanserad framstår Vera Inber i sin anammelse av en ny gemen- skap.
Men de färger hon använder ha brunnit i ensamhetens eld och det kan inte hjälpas att man vid hennes sida tycker sig s e skuggan av en Jessenin eller en Majakovski - dessa sovjetdik- tare för vilka övergången blev tragisk och ensamheten övermäktig.
.
F örfattaren ä r inte längre ensam, för- kunnade Vera Inber i sitt föredrag på Högskolan härom kvällen.
Dikten är inte längre innesluten i sitt skal, såsom pärlan i musslan.
Den har funnit vägen till människorna, funnit en förbindelse- led mellan det personliga och det so- ciala.
Det är naturligtvis den sovjetryska diktningen det ä r fråga om.
Den ce- lebra författarinnan ger oss i några snabba situationshilder en föreställning om hur det nya samarbetet mellan för- fattare och läsare gestaltar sig i hen- nes hemland.
Hon skildrar offentliga sammankomster, där diktaren diskute- rar sina egna verk med allmänheten, hon berättar hur hon själv liksom andra författare arbetar med sina lärjungar och gläds när de vinna framgång på den litterära ’ banan.
Hon talar om brev som strömma in från olika delar av jätteri- ket och där läsarna låta författaren få del av sina åsikter och önskemål be- träffande hans produktion eller också söka hans råd i egna angelägenheter.
Hon läser upp små lustiga brev som de förnumstiga och litterärt amhitiiisa sov- jetbarnen skrivit till Maxim Gorki och - MOTSÄTTNINGARNA Veckovakten Nationernas Förbund tar upp frågan om kvinnans likställighet.
en första åtgärd, som Rysslands utrikesminister Litvinov vidtog, se- dan hans land fått säte och stämma i N.
F:s råd, var en framstöt för kvin- nornas intressen.
Han överlämnade nämligen till president Sandler en skri- velse med hemställan att frågan om Montevideoresolutionen måtte tagas upp till behandling inom N.
F:s första kom- mission - nämligen den för lagfrågor.
Skrivelsen hade, utom av Litvinov själv, undertecknats av flera av de i kvinnofrå- gor mest radikala staternas delegater: Turkiet, Tjeckoslovakiet, Mexiko, Chile, Columbia, Panama, Argentina, Kina m. fl.
Resultatet blev ett beslut att frågan skall sättas upp på föredragningslistan för D nästa förbundsförsamling.
Därmed har alltså Montevideoresolutionen ryckt ett gott stycke högre upp i det allmänna medvetandet.
Detta initiativ från Rysslands sida ger tydligt vid handen, att Stalin fullföljer Lenins uppfattning i frågan om kvinnor- nas ställning i samhället.
T y vad inne- här Montevideoresolutionen?
För det första genomförandet av full likställighet för män och kvinnor i medborgarrättsligt avseende, allts5 bl.
a. ifråga om » gift kvin- nas nationalitet ».
En konvention härom antogs som bekant enhälligt av den Pan- Amerikanska kongressen i Montevideo i december i fjol och undertecknades kort (Forts. å sid.
4.)
Förspel till Saar- Internationella Kvinno- förbundet och kampen omröstningen.
F for freden.
olkomröstningen i Saaromradet, som skall äga rum den 13 januari nästa år, kommer att föranleda ett extra sam- manträde med Nationernas förbunds råd, troligen i november.
Det är nämligen åtskilliga svåra och storpolitiskt betydel- Även om grundvalen för Kvinnoförbun- sefulla sidor i denna affär, som kräva anslutning till det diskussionsmöte, som Stockholmskretsen av Internatio- det varit den nämnda försoningspolitiken, ingående behandling.
nella kvinnoförbundet för Fred och Fri- så måste arbetet i förbundet ta sig ut- Den närmaste anledningen till att både het (I.
K. F. F.) kommer att anordna den tryck i ett praktiskt, aktivt fredsarbete.
Saar-regeringen och den särskilt tillsatta 10 okt.
kanske det kan vara av intresse Den fråga, som den svenska sektionen av omröstningskommissionen påkallat N.
F:s för Tidevarvets läsare att få någon när- I.
K. F. F. särskilt koncentrerat sitt ar- uppmärksamhet i Saar-fragan, är de allt- mare kännedom om Förbundet och då hete på är den privata rustningsindustrin.
mera påträngande Atgärderna från tysk Redan 1929 sattes en undersökning i sida, för att framtvinga en tyskröstande särskilt om den svenska sektionen.
40,000 vilja förbättra sina bostä- Mången gång hör man sägas: %Var- gång, ledd av fru Elisabeth Wærn-Bugge, majoritet.
Före Hitler-regimens genom- der, 15,000 a v dessa hittills hjälpta för ett kvinnornas fredsförbund? » För som hade alla förutsättningar härför, på brott skulle otvivelaktigt största delen av med statsbidrag, läsa vi i d a g a r n a i att första detta måste man ha något grund av sin kännedom om en del förhål- Saar-befolkningen ha röstat för Tysk- pressen.
Riksdagen anslog för 1933 reda på förbundets historiska förutsätt- landen vid Bofors.
Förbundet hemställ- land.
Därom råda knappast delade me- - 34 aderton miljoner kr.
och för ningar.
Det bildades under världskri- de till försvarsminister Wennerström, att ningar.
Men vad skulle Saar-befolknin- 1934 — 35 å t t a miljoner kr.
till bo- gets första Ar, medan männen voro under regeringen snarast möjligt måtte företa gen vinna på anslutning till Tyskland un- stadsförbättringar p å landsbygden.
vapen.
Det kunde då inte bli tal om, att en noggrann undersökning av exportför- der nuvarande förhållanden?
Inskränkt Det förefaller nästan som om myn- männen kunde vara i tillfälle att arbeta hållanden o. d. vid Bofors.
åsikts- och handlingsfrihet, terror och Den utredning om den internaiionella förtryck.
Som saken nu ligger till skulle digheterna vore glatt överraskade mot kriget.
Kvinnorna, särskilt de som över, a t t landsbygdens folk godhets- voro sammanslutna i arbetet för kvinnor- privata vapenindustrin, som fru Wærn- alltså alternativet status quo, d. v. s. fullt använda sig a v dessa tillgån- nas politiska rättigheter, kände då ett be- Bugge gjort och som tillställts samtliga Saar-områdets kvarblivande under N.
F:s gar, eftersom bidragen utgå med hov av att handla.
Kvinnor från såväl de sektioner av I.
K. F. F. har blivit u p p överhöghet, ha de största utsikterna.
Vad högst hälften a v kostnaderna och krigförande som neutrala länderna sam- märksammad på ett för den svenska sek- sympatierna för Frankrike beträffar, räk- endast delvis ä r o till skänks, delvis lades därför till en konferens i Haag tionen glädjande sätt.
På kongressen i nar man med en obetydlig procent fransk- 1915.
De församlade voro eniga om att Zürich, 2 — 8 sept.
1934, meddelade en av röstande, huvudsakligen i gränsområde- på lån.
utdöma kriget, att förklara kriget för ett de amerikanska delegaterna, att senator na.
Men Frankrike har förklarat sig vil- Men ä r detta så märkvärdigt?
brott och att söka en väg ur kriget.
Det Ney begärt få ta del av denna utredning ligt att medgiva en ny omröstning efter E n jordägare, som ordentligt och planmässigt sköter sitt jordbruk första man då hade att göra var att och lagt den som grund för sin begäran vissa Ar om röstningsresultatet denna måste givetvis avse ett visst belopp räcka varandra handen till försoning.
Inte om officiell undersökning av den privata gång skulle bliva status quo.
årligen till d e t konto, som heter en lätt sak, när kriget rasade som värst vapenindustrin.
Mr Knox, som är regeringskommissio- Den som tar del av listan på de före- nens ordförande i Saar, har haft flera byggnaders underhåll.
Det ä r en ut- på alla fronter.
Den försoningspolitik, som inleddes i Iäsningsämnen, som de för förbundet till- otvetydiga dokument att komma med, när gift, som jordbruket måste bära.
El- jest inträder förfall.
Vem ä r inte d å Haag blev den grundval, som I.
K. F. F. gängliga talarna satt upp för kommande det gällt att väcka N.
F:s intresse för tacksam för, a t t statsmakterna byggde på och som man inte avvikit vinter, skola snart bli varse, hur många den tyska inblandningen i omröstnings- plötsligen besluta, a t t övriga skatte- ifrån.
Att man fortfarande har ett kvin- av föreläsarna, som tala om vapenindu- frågan.
Förslaget om tillsättande av en betalare s k a halvera denna utgift!
noförbund och inte upplöst eller omorga- strin.
Det visar, att förbundets medlem- internationell polis för ordningens upp- En annan s a k är, v a d i all världen niserat detsamma beror bl.
a. på att man mar förstått var den sjuka punkten lig- rätthållande har för det första väckt star- det finns för rättvisa i ett sådant som prof. Emily Balch, Amerika, sagt.
ger och att okunnigheten måste skingras.
ka protester från den nazi-tyska organi- system.
Det kan försvaras med, a t t vill ta vara på kvinnornas energi.
Hon Människorna måste tvingas att se san- sationen Tysk Front.
Av en del konfi- annars sker det inte, och jordbrukar- säger: » Kvinnornas goda vilja liknar en ningen i ögonen.
skerade brev från tyska myndighetsperso- na kan inte h a råd.
Vem annars f å r mäktig ström, som till stor del rinner Svenska sektionens ordf., d:r Naima ner framgår även, att man från tysk sida Sahlbom, är även ordf. i I.
K. F. F:s kom- är beredd på allvarliga hämndeakter, om gå till staten och säga: » Jag har inte gagnlöst bort ..
Vi behöva således kvinnoförbundet för mission mot moderna krigföringsmetoder.
utgången av omröstningen skulle bli till råd a t t betala, vad j a g bör, och om staten inte gör det, så f å r det vara .. att kunna ta vara på denna ström, för att Denna kommission anordnade i jan.
1929 Tysklands nackdel.
Man har bl.
a. den Men staten betalar.
Och inte b a r a kvinnorna skola tvingas att göra sin in- en konferens i Frankfurt am Main, rik- frivilliga arbetstjänsten i Saar, en milita- till småbrukare, som sitta hårt.
Man sats och inte på grund av en slags and- tad mot gaskriget.
Vetenskapliga exper- ristisk organisation, som ger sina med- behöver inte h a så liten g å r d för a t t lig bekvämlighet skjuta över ansvaret på ter från många länder medverkade, lemmar militär utbildning, att hota med.
kunna f å hjälp.
Och d å kan man i männen.
Denna kvinnans benägenhet för rapporter publicerades på tre språk och Omröstningskommissionen har också stället lägga ner sina egna pengar ansvarslöshet står i bästa samklang med världspressen ägnade stor uppmärksam- visat på flera fall, där de tyska myndig- för personlig bekvämlighet och alle- männens benägenhet att vilja sköta en het At kongressen.
heterna svikit den förbindelse, som tyska sak själva utan att ha kvinnorna med.
I våras gav sektionen ut en broschyr: regeringen avgav den 2 juni i Ar, att av- handa förbättringar.
» Hur skall det gå för civilbefolkningen? %, hålla sig från varje form av påtryck- Men frågan är, om det ä r rätt?
författad av d:r Sahlbom.
Broschyren son, som talar om Kyrkans ansvar, andre tillställdes regeringens medlemmar samt ning på Saar-invånarna, för att fram- kalla det av Tyskland önskade valresul- inledare fru Elin Wägner, vars anförande bär titeln Fredens organisation - vår tids samtliga ledamöter av riksdagen.
Sektio- tatet.
BI.
a.
förekommer en cirkulärskri- politiska idé.
Tredje inledare slutligen ar nen har även deltagit i en hemställan till velse från tyska inrikesministeriet med redaktör Sven Strand, som tar upp fra- Statsministern om avskaffandet av den instruktioner för Tysklands hemliga gan om Den internaiionella vapenindu- privata rustningsindustrin för Sveriges strin.
Inlägg i diskussionen ha utlovats vidkommande.
Vi påminna om Alfred agenter i Saar: Att de röstberättigade invånarna skola » tas om hands och pre- av bl.
a. fil.
kand. Ulla Alm, d:r Andrea Andreen-Svedberg, fil.
mag. Greta Eng- Nobels ord: » Försvaret får ej exporteras.
pareras på lämpligt sätt ända fram till kvist.
fil.
mag. Just Gustafson, fil.
kand. Av försvaret, som är en offentlig väl- omröstningsdagen.
blir ämnet för det stora diskussionsmöte Karl Nilsson, fröken Nora Torulf, kap- färdsinrättning, får ingen enskild person En annan fråga av viss betydelse är som Stockholmskretsen av Internationella ten Carl Eric Wilcke.
draga profit., tillsättandet av den internationella poli- Kvinnoförbundet för fred och frihet an- Inträdet kostar 50 öre och biljetter fin- sen.
Schweiz ’ regering har förklarat, att ordnar i Musikaliska Akademien, onsda- nas på Fred och Frihets exp.
Lilla Ny- Ester Röhl.
gen den 10 okt.
kl. 8 e. m. gatan 4, Dagens Nyheter, Stiireplan samt den med hänsyn till sin neutralitet inte Ordf. i Stockholmskretsen av Förste inledare blir pastor Arthur Jon- vid ingången.
I.
K. F. F. ämnar tillåta rekrytering av poliser Den 6 Okt.
1934.
Ar det rätt?
I I Kampen mot kriget
T I D E V A R V E T Honorine.
Hermelin: Den korporativa Har publiken någon upp- staten fattning om vad den köper?
or att få en uppfattning om vilka pro- verkligen borde finnas i varje hushåll, där som äro mest aktuella i blind- man på ett förnuftigt sätt vill spara sina vårdsarbetet ute i de olika länen, har händer.
II.
Syndikaten är dock blott grunden, eller inom de enskilda företagen » ledaren en- tidevarvet vänt sig med en rundfråga till — För alla blindvänner blir alltid det et fascistiska Italiens korporativa snarare föremälet för den korporativa sam skall bära ansvaret och därmed ock- Skyddsvänsorganisationernas ordförande.
stora problemet, hur man skall få tag i på papperet och till sist i statens maktutövning.
som genom dem så ensam inneha beslutanderättens samt Vi träffa först fru Marja Edén, repre- den stora konsumtionen — sjukhus och system någon mån förverkligat, har Tidevarvets når människorna och de mänskliga för- att ledarna för syndikaten, som stå över sentant för vårt första Iän, Stockholms.
inrättningar av olika slag, där tyvärr så läsare kunnat följa under flera år genom hållandena - sarbetets ordnande,, löner, de enskilda företagen, utses uv staten.
Fru Edén besvarar vår fråga om vad mycket av inköpen går på det billigaste, Pier Gudros instruktiva artiklar.
Särskilt arbetstid etc. Vidare att » Den korporativa riksstäm- som just nu är viktigast, med några in- fortsätter fru Edén.
Det finns lysande hänvisas till den sista i detta ämne, i n:r Den korporativa staten bygges upp- man » (motsvarande fascismens Nationel- tressanta synpunkter på kvalitetsarbetet undantag, lasarett som köper allt vad de 27 för i Ar. ')
Här skall nu blott ges en ifrån.
Den arbetar inom det s. k. Na- la Korporationsråd) endast har avgöran- över huvud taget och i detta sammanhang behöver av de blinda.
Men det är alldeles sammanfattning - även med utblick över tionella Korporationsradet, uppdelat på de i sådana frågor som » hänskjutas » till en del principiella funderingar om möj- klart, att det behövs propaganda och upp- svenska tankegångar och förslag beträf- sektioner, korporationerna.
Där finnas densamma och att dessa frågor äro gan- ligheterna till avsättning av de blindas lysning, så att till sist ingen har samvete fande korporatism - som grundval för representanter för de olika slagen av syn- ska begränsade.
» som sjuk- och arbets- arbeten.
att köpa just sådana varor, som de blinda den egentliga, stora och vanskliga frå- dikat - dock utsedda av dessas styrelser löshetsförsäkringar, vissa lönefrågor och — Det viktigaste för de blinda, liksom kan tillverka, någon annanstans än i de gan, som ingen kan hindra oss att ställa, och slutgiltigt befullmäktigade genom spörsmål beträffande fackutbildning inom för alla som arbetar med sina händer, sä- blindas försäljningsbodar.
Det är så få även om den blott av historien kan besva- kunglig fullmakt, vilken när som helst kan korporationen,.
Klart sägs också ut, att ger fru Edén, ä r att uppfostra en publik, yrken, och jämförelsevis få arbetsföra ras - om diktaturerns möjlighet till av- återkallas - samt av ett antal självskriv- » den korporativa samhällsorganisationen som har någon uppfattning om vad den blinda också — omkring 3,000 att veckling.
na ministrar, ämbetsmän och fascistiska utgör det instrument, som den moderna köper.
Om alla köpte med omdöme, dessa yrken mycket väl kan få bli i viss Grunden i det korporativa systemet, partidignitärer.
Dessutom av allehanda staten behöver för att kunna genomföra skulle mycket av de handgjorda sakerna utsträckning monopoliserade för de den fascistiska planhushållningen, är de, experters, utsedda av korporationsminis- en nationell planhushållning », så att » hela stå sig.
T. ex. stickade saker för barn.
blinda.
av staten erkända syndikaten eller fack- tern (Mussolini) och den fascistiske par- den nationella produktionen kommer att Hur många par köpestrumpor hinner inte — Jag hoppas också, säger fru Edén föreningarna.
Sådana kunna komma till tisekreteraren.
Regeringschefen-diktatorn- framstå som ett enhetligt organiserat jät- bli trasiga, krympa, eller annars bli till sist, att institutionen med De Blindas om minst 1 / 10 av arbetarna i facket inom Mussolini är det Nationella Korporations- teföretags.
- Motiveringen till att ett så- obrukbara, medan två par hemmasticka- Dag — de blindas stora generalutställ- ett större eller mindre område ansluta sig.
rådets.
ordförande, och inom varje sek- dant jätteföretag bör anses önskvärt och de strumpor är alldeles nog.
Samma sak ning skall väcka ett sådant intresse, Beslut eller mottagna direktiv kommer ju tion = korporation sitter som ordförande bra förefaller emellertid tämligen dubiös.
med de hemmavävda sakerna.
De är att människor ta till vana att köpa sitt dock att omfatta även de övriga tionde- en av de dithörande fascistiska partire- Engdahl säger: » Under världskriget tvin- dyrare att köpa, men lättare att tvätta, förråd av handgjorda hushållsartiklar, larna.
Med en sådan konstruktion är det presentanterna.
Ridet är alltså hållet gades alla krigförande länder att genom- ser alltid snygga ut, kan vändas, skrynk- vävnader m. m. på hösten.
I varje fall ju utan vidare klart, att syndikaten bli stramt i tygeln.
Och dess beslut - i hu- föra ett ofta långtgående statssocialistiskt las inte, gör nytta även som trasor bör man genom de Blindas Dag kunna instrument minst för självverksamhet och vudsak är dess verksamhet endast rådgi- system, och de kriser, som följt kriget i avis åt stockholmarna, som köper t. o. m. skaffa sig en uppfattning om de blindas fattande av beslut, mest för uppifrån vande — d. v. s. bindande regler för ar- spåren, ha likaledes gjort det nödvän- sina skurtrasor, säger fru Edén.
— vad ofta utsökta produkter och se vad som kommande direktiv.
Det avgörande för betslivet, få endast komma till stand på digt för staten att intaga en ledande plats korgarna beträffar är jag emellertid finns att tillgå härav.
deras existens är statens erkännande.
Sta- uppdrag av regeringschefen och ha icke i näringslivets - Det tycks mig att Eng- djupt pessimistisk.
vi har alla blivit så Vad de rent lokala förhållandena för ten kan upplösa ett syndikat, som ej läng- gällande kraft förrän de underställts re- dahls klara och svenskt lidelsefria fram- gräsligt fina att vi inte kan bära en korg Stockholms län beträffar, finns det d- re fyller dess krav, staten kan när som geringschefens - fullständigt godtyckli- ställning tjänar till att för ens inre syn även om det funnes utrymme på utom tillfälle att i blinda hantverkares avgörande.
göra åskådligt, hur oerhört invecklat och Stockholms gator för både oss och egna verkstäder och affärer i såväl Sö- helst avsätta syndikatets ordförande och ga sekreterare.
Det är av största intresse att följa samtidigt stelbent detta » jättemaskineri » korgen.
Som det nu är trampas vi ju dertälje som Norrtälje få närmare känne- Syndikaten kan omfatta antingen framställningen av » Korporatismen » i Per måste bli, som dock skall reglera så öm- lätt ihjäl i trängseln.
Men borstarna har dom om deras kvalitetsarbeten.
Arbets- kroppsarbetare, arbetsgivare eller intelli- Engdahls Sverige och det tjugonde år- tåliga och finskiftande saker som ekono- större utsikter.
Det är samma förhål- hemmet för blinda kvinnor i Nynäshamn gensarbetare och konstnärer, men det är hundradet.
Detta icke blott för framställ- miska uppgörelser och » de kulturella u p p lande med dem som med de präktiga åstadkommer vidare verkligt utsökta sa- förbjudet för dessa olika grupper att ningens klarhet och pregnans, utan i syn- gifterna » - detta sistnämnda icke blott i hemvävda och hemstickade sakerna - en ker ifråga om vävnader, stickade klädnin- blanda sig med varandra inom samma nerhet därför, att korporatismen här de diktatoriska staternas praktik, utan ' handgjord, f i n och dyr borste håller i år- gar, sportsaker, pärlarbeten — där tek- syndikat.
framställes som något allmängiltigt, vil- ordagrant och utan invändning i Eng- tionden, medan det finns ett otal billiga nisk skicklighet och god smak i förening 1) För övrigt rekommenderas som klar ket även kan och bör tillämpas på sven- dahls framställning.
Det är kanske borstar, som räcker bara en kort tid.
De ofta ilstadkommer förebildliga ting.
och lättläst litteratur i ämnet: Birger ska förhållanden.
Det är att märka att sannolikt, att såväl för Italien, där frän C.
H. blindas borstar är så välgjorda, att de Beckman, Den fascistiska korporativis- men (Tiden 1933).
Herbert Tingsten, syndikaten där allmängiltigt framställas och med i sommar 22 korporationer sä- Från parlamentarism till diktatur.
(N. o. som särskilda för arbetare, » anställda » gas hava trätt i funktion, som i Tyskland, Om diktaturen i Sovjet kan avvecklas, och arbetsledare; att det framhålles att där i mars detta år tillkännagavs upprät- tandet av den korporativa staten, byggd på 14 av staten erkända korporationer, skulle där alltså kvarstå » lokala sam- liksom för alla andra varande och blivan- organisationer », innehållande alla slag av bland de schweiziska medborgarna och de korporativa stater kommer att gälla arbetare: arbetsutförare och arbetsöver- som Luxemburgs regering för sin del vad Statesmans Yearbook (tryckt i maj vakare, lärjungar och lärare, läkare, sjuk- uppställt som villkor att Schweiz skulle 1934) sakligt ordknappt karaktäriserar sköterskor och patienter.
Men om dikta- gå med, har man alltså förlorat två Iän- som Tysklands korporatism.
Den säger: turen i de fascistiskt-korporativa stater- der på en gång.
Schweiz ' hållning i detta All slags verksamhet i landet - politisk, na kunde avvecklas - nej, den kan ej, fall har med rätta betecknats som obe- ekonomisk, industriell, kommersiell, kul- det är en omöjlighet1 Ty dess yrkes- och gripligt och taktlöst.
Troligen finnas turell etc. - har i och genom regerings- arbetsorganisationer får enligt lag sin tyska inflytanden bakom.
Att det ligger chefens personliga diktatur blivit likrik- tillvaro, kraft och aktivitet från ministern- i Tysklands intresse att förhindra upp- tad.
- Detta dock gällande med ett un- diktatorn själv, kan alltså icke ens for- Ur Firdausi ' s Konungabok.
II.
rättandet av en effektiv internationell dantag, som alla vet, men som States- mellt existera utan denne.
polismakt är tydligt - varje intrång i Man frågar sig om det nya » medbor- ärldshärskaren Hushang bar, med Var och en som slår Järnet mot en sten, mans Yearbook icke nämner: den natio- dess möjligheter att driva propaganda ur och genom honom uppenbaras Ljuset.
nella och internationella kapitalmakten.
garpartiet » i Malmö sett detta i ansiktet.
Så är troligtvis fallet, eftersom dess pro- Inför den bjuder den personliga diktatu- för sin sak måste ju för Tyskland vara i farfaderns ställe och på dom, sitt huvud kronan.
Världshärskaren frambar inför världens hög grad ovälkommet.
ren i den korporativa staten i de allra grampunkt om » riksdagens omorganisa- Skapare Schweiz ’ oginhet är så mycket mer på- Fyrtio års omvälvningar gingo överhonom; fallande, som detta land äger alla förde- hans hjärna var av visdom full.
hans sitt lovprisande och sina tacksägelser och flesta fall sina stolta vågor att lägga sig.
tion enligt korporationssystemet » föregås av en om » regeringens oberoende av riks- hjärta av rättvisa.
— — • ropade: » H e l l D i g » lar av Folkförbundet, plus inkomsterna dagens.
— Den makt, som skall kalla till av dess placering i Genève, medan det En dag gjorde Hushang, världens konung, Ity att Gud hade givit honom gnistan till liv och dirigera korporationerna måste ju Låt oss här för ett ögonblick åter till en gåva.
- - - slipper ifrån skyldigheter, som åligga an- en vandring till berget med några hovmän.
först finnas till.
dra stater.
Att skylla på neutraliteten är På långt håll syntes någonting avlångt, Natten kom.
Eldens lågor reste sig höga jämförelse kasta en blick på Sovjet-mak- Återigen må här till sist framhållas, att tydligen en undanflykt.
Men vilka skäl av svart färg och mörk kropp och hastigt tens konstruktion.
Inför dess enkla or- den stora grundskillnaden mellan sovjet- som berg.
Schweiz än må åberopa, har det i varje glidande.
Konungen och hans följe lägrade sig där- ganisation med bonde- och arbetarsov- staten och den korporativa staten endast fall lyckats åstadkomma ytterligare svå- Två ögon lyste ur huvudet fram — det var, jeterna som urgrund och åtminstone teo- kan komma fram i den mån diktaturen i omkring.
så att säga, två källor av blod — retiskt som upphov till all makt, kan man Sovjet kan avvecklas.
— Om diktaturer righeter för regeringskommissionen över Saarområdet svårigheter som äro AV röken ur munnen var världen svart.
Den natten gjorde han till en fest.
Vin fråga sig: var placeras ingenjörer, ar- kan avvecklas - det är den stora frågan.
drack han.
kännbara, även fast rekrytering av poli- Hushang, den kloke och insiktsfulle, lade hetsledare, lärare, läkare, advokater, Därom kan endast framtiden döma och de märke därtill; Den lyckosamma festens namn blev konstnärer av olika slag.
med ett ord de verkligt djupt initierade spå.
Några syn- ser nu tillåtits och pågår i England.
Sadah.
Grep tag i en sten och gick fram för att intellektuella arbetarna?
Svaret blir, att punkter på frågan må dock tillåtas även strida däremot.
Av Hushang förblev denna S a d a h till de överallt höra med i arbetar- eller bon- en vanlig funderare att framlägga om en åminnelse.
Med härskarestyrka lyfte han sin hand.
dekollektiven.
Rent praktiskt och lokalt Tidevarvet i ett följande nummer vill upp- Ormen, den världsfrätande, flydde för Vare många andra konungar såsom han.
är j u också exempelvis varje skola - låta sina spalter därför.
konungen, den världssökande.
T y hans glädje bestod i att bygga värl- med sina lärare - sammanbyggd med Med den lilla stenen träffade han en stor; sin fabrik eller sin jordbruksby och varje den upp; Den ena såväl som den andra krossades och efter hans död förband världen med tekniker hör ända från sin utbildningstid i smulor.
det ’ goda hans minne.
- - - och under alla kommande fortbildnings- Ur de båda stenarna frambröt en blixt.
Han gav och han sådde.
Han åt och be- perioder samman med det praktiska ar- Genom den blixtrande gnistan blev av spisade andra.
betet i en fabriks- eller hondesovjet.
Som stenens hjärta en eldhärd.
Han gick hädan och f o g med sig - utom väljande enheter bli dessa egentligen bra Ormen fick han icke dräpt, och dock - det goda namnet Intet.
lika våra kommunala valkretsar, men ur den fördolda Verkligheten uppenbara- praktiskt ofantligt mycket fastare sam- nes hos Eder bokh.
eller direkt från LIT- des, genom stenen, elden.
(Hushang levde omkring år 860 f.
Kr.)
manknutna i arbetsgemenskap.
TERATURFÖRLAGET, Box 634, För att och diktaturens " underhuggare ".
D - — — — — — — I det tjugonde århundradet (Schildt 1934).
instiftar r eldfesten.
Hushang, V rättvisa —.
— - -
N. F. tar upp frå- " Leopold, luftkonstnär " gan om kvinnans likställig het.
och " Domino ".
(Fort .. fr. sid. I.)
äsongen har börjat äntligen.
Ar- mans tunga instruktion och få tillfälle att chard ' s » Domino » på Blancheteatern slipa sin talang mot andra och framför därpå av Förenta Staterna - för vilket var en fläkt från den scenkonst, som har allt känna sig som » sujett », inte som di- Tidevarvet vid föregående tillfällen redo- med konst att göra.
översättningen var rektörsfrii.
gjort.
Det innehar en stor seger.
För Nästa överraskning var Ragnar Ar- måhända litet tung och regissörspauser- det andra framlades på initiativ av fyra na en aning för » psykologiska ».
Vis-i-vis vedson.
Hans talang har under många Ar sydamerikanska stater en resolution.
det dolts hak ett väluppfostrat, välklätt yttre iscensättningen trodde jag faktiskt, alt Dramaten och Blanche bytt program i en - och endast i » Livets gång » fick han s. k.
» fördraget om lika rätts, Equal visa, att han mäktade tragiska uttryck hast.
Andra och tredje aktens dekoration Rights Treaty, för vilket kvinnoorganisa- till » Domino » har all den stall- och va- ' men nu i denna pjäs stack han upp sitt tioner i Amerika alltsedan dess ha bedri- rietéatmosfär en scenbild kan begära.
Ar- huvud som en skoldpadda ur kroppens vit en målmedveten och energisk propa- chard ' s lilla komedi gör nu sina trapets- elegans - och den kostliga satir, han le- språng, men hisningen finns där inte.
vererade på den något senila f. d. älska- ganda.
Bakom Litvinovs skrivelse ligger tyd- Doktor Lindberg ä r inte alltid örats tjä- ren, var dyrbar.
Han ensam stod helt i nare - och inte alltid författarens för- kontakt med det franska spelsättet - och ligen en klar insikt om betydelsen av att trogne - men direkt ovän med Archard blir komedien en framgång, har han sin arbetet för kvinnornas ställning som lika- kan han då inte vara, alldenstund han beskärda del däri.
Dramaten har inte en aktör av Arvedsons skolning att bjuda berättigade medborgare även kommer regisserat komedien.
andra stater till del.
För Sovjets vid- Första akten på pjäsen fladdrade förbi oss.
Professor Josephsons » Leopold, luft- kommande ä r den ju genomförd sedan i en orolig.
snäv dekoration - dialogen, som bort spegla komediens upprinnin::.
konstnär » är steget nummer två i rätt revolutionens första dag.
Det ä r m e d riktning.
» Halmhatten » var ett felsteg.
blev suddig.
Det bollades med höns-: hänsyn till de överallt hrstdendr restrik- ningar, som inte ögonblickligen fick sin Frågan ä r bara den - när blie Joseph- mimiska förklaring.
Oversöttningens sons Leopold tokig - samtidigt med att tionerna mot kvinnans rättighrter ifråga tungroddhet försvårade leken och regis- Lars Hansson blir det?
I så fall förstår om arbete och utbildning samt innehavan- sörens bemödanden att göra eller skapa jag inte teater mera.
Herr Hansson un- det av allmänna tjänster », som framställ- djup.
där inga fanns och inga behövdes, dervärderar sin medfödda talang och le- ningen har gjorts och även » med hänsyn underlättade inte handlingen.
Håkan ker väl mycket publikdomptör.
Han ta- till sammanhanget mellan medborgarskap Westergrens » Domino » blev den som tog lar ut i luften med si:: själv och medspe- och rätt till arbete ».
hand om trådarna och det underliga är, larna existera inte.
Synd p i en talang - Just nu måste ju hävdandet av denna att skidespelaren gled ur sin » ekiston » fur Lars Hansson ä r en artist; mitt i alla och fick en raljant air kring sig.
Han sina tokerier visar han glänsande prov på synpunkt vara av särskild vikt.
Och vad påminde om Anatole France ' s novellhjäl- vad han kunde bli, om han ville stiga ned ha kvinnorna själva haft att säga i sa- tar och Locke ' s franska vagahondidol.
från de sceniska styltor, som han tror är ken?
En av deltagarna i förarhetet till Håkan Westergren har lätt och graciöst koturner, och bli som en vanlig liten Montevideokonferensen, Miss Ella Riegel, hem segern - tack vare ett kunnande aktör.
Märta Ekström spelade i pjäsen hans som tillbringat en tid i Sverige och som och en ömhetsutstrålning, som gjorde alla hans scener värda att lyss till.
Der är hustru och partner.
Enkelt, varmt och Tidevarvet för några veckor sedan hade glädjande att kunna få erkänna honom riktigt i varje andetag - men de stora nöjet få föreställa för sina läsare, har momenten blev det förunnat s. k. biroller så oförbehållsamt.
nyligen i en intervju förklarat att de sven- Ester Roeck-Hansen var skönare än nå- att prestera.
Herr Henrikssons påkläda- gonsin och när hon hunnit trassla sig re var in i varje detalj helgjuten och ska kvinnorna, f. ö. s$ högt stående ifråga över den stora tröskeln in till rollens » liv » utomordentlig - och Hilda Borgströms om självständighet, visat sig förvånande - blev hon helt förtjusande.
Hon lätta- påkläderska, Miss Viola, f. d. skolrytta- likgiltiga för denna viktiga sak.
Hon de p i replikerna och fick ett helt annat rinna.
var i sin art lika tidssann och undrade om vi förstå, hur hotade alla spelsätt.
Hon behövde komma från sin fängslande.
Såsom dessa båda artister våra segrar för kvinnans människovärde mimiskt återgav pjäsens starkaste drama- tiska moment - kan endast verkliga redan äro genom att diktaturstaternas konstnärer göra det.
De skapade den synpunkt på kvinnan som enbart könsva- sensation, regissören skulle gjort, om han relse får breda ut sig och därför hur kunnat sin sak.
viktigt det ä r att N. F. slår vakt om vår Regien var dålig - utan undantag.
Mo- självständighet.
lander hade inte fångat cirkusluften och Det ä r nu att hoppas att Justitieminis- inte fångat cirkusyrkets storhetsögon- blick.
Det gjordes för litet av Leopolds tern icke underlåter att, innan frågan och hans hustrus entréer.
Strålkastarna kommer före i N. F. nästa Ar, taga ini- skulle bländat som en våg genom ryttar- tiativ till sådana lagändringar som göra gångens smala öppning.
Visserligen var det möjligt för Sveriges del att under- cirkusen av tivolikaraktär - men även en secunda cirkus har sina prima ögonblick.
teckna Montevideoavtalet.
S - - Margit Manstads chansonett var precis vad den skulle vara.
Ett duktigt arbete.
Gösta Hillbergs doktor hade auktoritet och var alldeles ypperlig som studie.
Ja- panerna voro lånade från Södra Latins avslutningskarneval och i en miniatyrroll presterade herr Adolphson » jättekonst ».
Det ä r till att vara intelligent och själv- medveten.
Författaren hyllades spontant - dock icke fullt s i mycket som när fru Tidblad hängde i trapets.
Det slog an på par- kettens galleripublik.
Sven Stål.
