# ID: svediakorp-per3684
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,129
# sentences: 390
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hr Schlyters förslag Barnmorska eller distriktssköterska?
i abortfrågan.
Geografi för alla Hendrik van Loons fängslande a r b e t e anmäles av Greta Stendahl.
gan om abortlagstiftning har varit F r å g a n o m för en ingående diskussion vid det Nordiska Juristmötet, som ägde rum i Oslo i förra veckan.
Justitiemi- nister Schlyter gav därvid en redogörel- har hållits i Moskva.
se för den huvudsakliga utformningen av det bebådade svenska lagförslaget, som Ett sändebud från enligt justitieministern skulle te sig unge- Montevideo.
fär på följande Sätt.
Avbrytandet av havandeskap på medi- Filmen om Tjeljuskin.
cinska indikationer skall fortfarande, lik- som hittills, vara tillåtet och oberoende av någon särskild lagstiftning, men lä- kare skall vara skyldig att till Medicinal- U p p MOT TIO MILJONER KRO- styrelsen rapportera varje fall, där ett D e lyckliga för- fattarnas kongress Vad har hänt?
N O R har ett enda vägdistrikt be- sådana ingrepp utförts.
En ny princip införes i lagstiftningen slutat att för de närmaste åren kosta på distriktets vägar.
Om detta beslut kun- därigenom a t t även abort på andra grun- der än medicinska indikationer kommer händelse var det hela.
Och att vara tillåten i vissa fall.
D e skäl, de man läsa i en liten notis i obetydlig summan av- Devinez: Den förgiftade luften.
I vissa säkerhetsåtgärder.
Abort får så- lunda inte företagas efter havandeska- pets tredje månad annat än när särskil- da skäl föreligga och under inga omstän- digheter mot kvinnan .. bestämda nekan- de.
Om kvinnan själv på grund av sin- nesslöhet eller annan anledning icke kan lämna giltigt samtycke till ingreppet, får v därtill tagas av förmyndare eller annan som har vårdnaden om henne.
Även bör man, om det gäller en kvinna tinder aderton, eller förslagsvis tjuguett år, om möjligt inhämta föräldrarnas ytt- rande.
Till yttermera visso skala förutsättnin- ngen i Europa önskar krig, men kri- Att släppa fri duellen, är att ha tagit en get ligger i luften och kan nästa hemsk konsekvens av våldsystemet.
ögonblick bli en verklighet. » Det förvånar att den som yttrat dessa Den l a g som år 1925 gav möjlighet till av viljesvaghet präglade ord är den store alternativ civiltjänst även för dem som av italienske diktatorn, för vilken ingenting borde vara omöjligt, ej ens att rensa luf- ten i Europa om han ville.
Felet med sådana fredsvänner som Mussolini och etiska skäl vägrade militärtjänst, kan naturligtvis inte undgå attacker i en tid som denna.
Den tillkom i ett humanare skede.
Orsaken att t. o. m. regeringen Hitler är det, att när de säga, att de icke önska k r i g, mena d e: icke krig nu.
Folken skulle kunna svara dem: Skyll icke på luften, ni ha själva förgiftat den.
Desinficiera den i stället.
Erkänna le- darna att de ej kunna fast de önska det, överväger en revision av lagen, uppges vara att de etiska vägrarna oka, och att är så svårt att hitta på sysselsätt- ning åt dem.
Nästa år skulle omkring det 1,000 vägrare behöva sysselsättas, och det kan man icke.
Det finns, eftersom avvärja krig, då ha de själva skrivit sin det måste finnas, arbete för akåarna men inte för 1,000 unga män som vilja göra garna för havandeskapets avbrytande inkompetensförklaring.
längre värnplikt än sina årsklasser blott prövas av t v i läkare, därav en tjänste- de slippa militärtjänst!
läkare och de grunder på vilka de bygga Det luktar alltid värst i närheten av en Krigstjänstvägrarnas sammanslutningar sitt avgörande skola skriftligen angivas i en före ingreppets utförande underteck- sulfatfabrik, och den atmosfäriska förgift- ha alltid varit vakna för att fördelar med ningen blir likaså - åtminstone hos oss, Södertälje- som därvid kunna komma ifråga har nad handling.
huvudsakli- justitieministern uppdelat i tre olika Ingreppet får endast utföras av legi- där man sysslar med så mycket annat än mest kännbar i närheten av tid- ändå¨ ganska grupper.
Dels etiska skäl, d. v. s. när timerad läkare det har också ifråga- krig havandeskapet förorsakats av våldtäkt satts att det skulle få ske endast på stat- ningarna.
Dem bör man verkligen läsa med gasmask för att inte andas in den pengar blott för ett par miljoner för att eller då det gäller minderåriga eller sin- lig eller kommunal sjukvårdsanstalt.
ordna fint sin mödra- och spädbarns- nesslöa eller när det över huvud taget Justitieministern gick därefter i sin re- fördärvliga föreställningen om krigets vård under den närmaste tiden!
Är det kan anses vara fråga om en kränkning dogörelse in på de fall, då avbrytande oundviklighet och nödvändighet och över någon som tror att ej det beslutets upp- av vad justitieministern kallade » kvinnans av havandeskap fortfarande skall vara huvud få sina begrepp om rätt och orätt civiltjänst för vägrarna är ett tveeggat svärd.
Det är, säger man, å ena sidan rimligt att de som icke kunna förmå sig till att träna till krigsyrket slippa det, men det är farligt att dessa få fördelar som skolkare kunna begagna sig av.
D e verkliga samvetsömma vilja ge sin tid och sina krafter, så länge all manlig ung- förvirrade.
Här pågår j u nämligen och könsfrihet ».
straffbelagt.
Först och främst om ingreppet skett inregistreras av pressen upplösning av Dels eugeniska skäl, nämligen där det och flykt från civilisatoriska kan antagas att barnet på grund av utan föregående prövning, Om vederbö- K A P P A vill det arvsanlag kommer att lida av sinnessjuk- rande trots detta kan styrka att aborten positioner.
V a d man hört om den blivan- de straffrätten i Tyskland är ett påtag- nya Folkpartiet axla, visserligen dom eller svår kroppslig sjukdom.
varit grundad på någon av de förut an- tillsammans med bondeförbundare, och ligt exempel på denna sats.
Inte bara det Dels slutligen sociala skäl, som anses givna skalen skall i sådana fall straffas kräver därför att som utslagsgivande, när kvinnan genom barnets efter en lindrigare straffskala än for fos- att dödsstraffet förklaras vara nödvän- d i g t och att fängelsestraffen skola bruta- kulle försättas i nod eller eljest terfördrivning.
Om någon däremot ut- liseras Dessutom vill man officiellt er- fara skulle uppstå för hennes övar denna handling för vinnings skull känna duellen som » en värdig form för eller vanemässigt höjes straffet.
slitande av konflikter mellan män ».
Allt- Tillåtelsen för havandeskapets avbry- Har havandeskapet avbrutits utan att JAPANERNA HA HÄKTAT nitton sov- så: nävrätten, som vi med så stor möda jetryska järnvägstjänstemän vid öst- tande på de här uppräknade indikatio- något av de angivna, godkända skälen kommit ifrån, skall åter införas, utan att kinesiska järnvägen, vilket framkallat all- nerna skall emellertid omgärdas med (Forts. å sid.
2.)
v i dock ha ens den enhetliga moraliska varliga protester frdn ryska rida.
Japan standard som en gång reglerade den och skyller på sabotage och allehanda förbry- dom kallas in till fosterlandets tjänst, men de vilja ha produktivt arbete att ut- rätta.
D e veta ju ändå hur mycket de såg blott ett enda distrikt.
vägen, vars ombyggnad det gen rörde sig om, är - - ju om ett härad tog ut skatt och lånade upp viktigare ansågs rubbade?
Vägar är väl moralen, ra träd man kan få hugga ned för att rata ut en liten krök.
VÅGMÄSTARENS telser, men Sovjet påpekar att den orien- taliska delen av järnvägen på detta sitt kommer att bli ofarbar - ty den har be- rövats en stor del av sin ledande perso- nal!
Förresten kan denna järnväg över huvud taget fungera endast tack vare de mest hjältemodiga ansträngningar av de anställda säger man.
Ny GENERAL FÖR FRÄLSNINGS- ARMEN skall utses av det höga rå- det, som omfattar 48 röstande och sam- manträtt i London under veckan.
Man vältalighet.
Men valet tycks samman- hänga med blivande chefsinställning till reformkrav - tillåtelse till bio och silkes- strumpor!
Vill Ni arbeta en upplyst och ansvars- kännande för?
demokrati sina egna själar, de ha i många fall visat sig sakna intresse för att genom sin väg- ran kämpa mot kriget, som de efter sin läsning av Uppenbarelseboken anse ound- vikligt ' De etiska vä slut i hopp att med s ling hjälpa till i kampen mot kriget.
Det är deras etiska resonemang.
men det är detta som är så svårt att fatta.
I dessa G o d a t i d e r. man vissa regler, en gång man prutat holmstidning på principen att medborgaren har att endensen till förbättrade tider, som pappers- och järnindustrierna.
Den re- böja sig under l a g och domstolsutslag.
vi höra mycket talas om och även lativa stillhet som rått under sommarmå- Varför skala Ritter von X och Baron kunna se ett och annat tecken på i det naderna uppväges av fasta priser och i von Z och inte herrar Schulz och Müller få avgöra med pistol vilken som är en dagliga livet, och vilken började för un- Stort sett goda utsikter f ö r 1935 års upp- skurk?
Eller varför skall bara Graf von gefär ett år sedan, har hållit i sig någor- görelser.
und zu Nånting och inte hans förvaltare lunda.
Att den just nu avlösts av ett re- Den stora frågan är nu, om den nuva- lativt stillestånd, skrives till stor del på rande ljusningen kommer att fortfara.
få upprätta sin hustrus ära med att skju- ta älskaren?
Var och en som är duktig Ingen vågar sig på att bestämt avgöra att skjuta prick bör ju känna sig ha goda tiderna » för om det är inledningen till en mångårig oanade möjligheter att bära sig illa åt, högkonjunktur eller bara ett tillfälligt ty han kan alltid slita den därav följande Först och främst starkt minskad ar- uppsving.
konflikten med sin revolver.
Och sedan betslöshet: julisiffran för antalet arbets- Socialministern har för sin del fram- nävrätten numera övas med små Iätthan- terliga vapen i stället för med näven eller samma t i d i en minsk- svärdet, så kunna j u även kvinnorna ning med omkring 52,000 man, jämfört naden.
Naturligtvis spelar det en betyd- frestas att åtminstone försöka göra efter med 1932 omkring 8,000.
Arbetslöshe- lig roll att omkring 30,000 arbetare fått ten inom arbetarorganisationerna hade sysselsättning I arbeten, som tillkommit T jämfört med fjol, åtgärder haft i lättnaden på arbetsmark- den sista j u n i gått ned till i genomsnitt 13,7 procent.
om man räknar ifrån skogs- och flottningsarbetare, som just nu ha en mycket hög arbetslöshetsprocent.
Det- ta är en betydlig minskning från före- gående månads siffra, som var 15,3 pro- cent och ännu större från föregående års på statens initiativ och att omkring 41,000 företag med statsbidrag satts i gång eller komma att inom den närmare tiden igångsättas.
Därutöver komma vi- dare såväl Arbetslöshetskommissionens arbeten som de statskommunala företa- gen.
- var femte man Men det finns också en annan förkla- ring.
Att högkonjunkturen beror på rust- junisiffra, 20,7 procent i genomsnitt.
Prenumerera i på ha emot sig.
Det är betecknande att det är de etiska vägrarna man v i l l åt.
T y de religiösa vägra i allmänhet för att rädda Arbetstillgången under andra kvartalet ningsindustrins blomstring.
Detta alter- år var i själva verket den bästa som nativ, i förening med det överallt påpeka- förekommit vid denna årstid ända sedan de faktum som heter » osäkerheten i den ekonomiska och politiska utvecklingen », Tidevarvet!
kunnat 1920 stigande konjunkturen har också avläsas på priser och omsättning Till årets slut 2 kr.
Postgiro 1544 inom våra viktigaste industrier.
trä- gör att man inte vågar säga, hur länge 1933-34 skola hålla i sig.
med bestämdhet års goda tider sitt p å ledarplats u t t a l a t djupa tvivel om att någon kan vägra värnplikt av etiska skäl.
Jo, det kan man nog!
Det finns män- niskor och det underliga är att de icke äro i majoritet - som så djupt insett det - vansinniga i att vi leva och röka fora vi- dare vår kultur under pauserna mellan krigen, att de vilja kasta in en personlig insats för att i sin mån omöjliggöra kri- gen.
Det finns människor som icke trub- bas av, slarva vidare och ta dagen som den kommer under hotet av ett forintande krig.
Som dra de rätta slutsatserna av vad tidningarna meddela, dessa slutsatser som tidningarna själva inte våga att ta.
Lagstifta mat dem!
pass de mena allvar Så få vi se hur Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad.
Höstkursen 1934: 4-26 oktober.
Prospekt och upplysningar hos rektor Honorine Hermelin, Fogelstad, Julita.
- - Fredrika Bremer Förbundets byrå Klarabergsgatan 48 - Stockholm C. lämnar kostnadsfritt råd vid yrkesval åt kvinnlig ungdom.
Tel. 20 48 50, 10 27 62.
!
Hr Schlyters förslag ... Qernskrati, en fråga om livs- orientering.
D e n 1 Sept.
1934.
D e m o mdnga k r a t i n uttolkare, och dess I d:r problem har Natonoc, Barnmorska eller disfrikfssköferskam?
Iilla s k r i f t, Demok,afins pro- hicm, behandlas d e emellertid sn klart och fr5n sb v.il genomtankta utgångs- Br,skows Vidare framhålles barnmorskornas Sverige anses vara ett av de län- der, som ha den bästa förlossnings- ojämförligt mycket grundligare Ut- vård i världen och stor omsorg har bildning i förvård såväl praktiskt nedlagts p å utvecklandet a v vårt som teoretiskt, under deras tvååriga barnmorskeväsende.
V å r a låga siff- utbildningstid.
Då sjuksköterskeele- ror för barnsängsdödlighet torde tiii vernas teoretiska undervisning i bar- viss grad bero p å tillgången till den- navård och moderskapsvård enligt na väl utbildade yrkesgrupp.
Medicinalstyrelsens förslag endast Till ytterligare förbättrande a v skall omfatta tjugufem timmar och mö [ira- och spädbarnsvården kräves denna tid uppdelas På vårde,, av dock en effektivare fiir- och efter- barn i olika åldrar, kan det icke bli vårtl för barnaföderskorna och späd- Iång sammanlagd tid som kommer barnen än den som ofta förekommer.
kunskaperna i själva fiirvårtlen till- Men då möter man detta problem: godo, Barnmorskorna däremot ha skall denna vård anförtros å t sjuk- under sin tvååriha utbildningstid skiiterskor, här närmast distrikts- dels ungefär sjuttiofem timmars ak- sjuksköterska, eiier läggas i barn- tivt deitagande i lektioner om h a - ' morskornas händer?
Medicinalsty- vandeskapet och dess komplikatio- relsen har i sitt förslag till distrikts- ner, dels äro de närvarande vid yt- sjuksköterskeväsendets omorganisa- terligare ett t r e t t i e f y r t i o t a l lektio- tion gått in för den förra vägen.
Det ner i dessa ämnen, d.
Y.
S. just om föreslås där bl.
a. att distriktsskö- förvården o c h dess förutsättningar.
terskans verksamhet skall omfatta Förbundet hävdar även barnmors- både sjukvård och förebyggande kornas större kompetens att över- vård - med f ö r ~ y g g a n d vård e me- vaka späd,barnets vård under det nas i försiaget såväl barnavård för första levnadsåret framförallt ifråga om amningen i dess olika skeden.
olika åldrar som moderskapsvård.
Mot detta förslag har Svenska För tydlighetens skull iinskar ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ som k är ~ f en i Barnmorskefijrbundet j ~ b ~ ~ d ~ f å t uttryckli-, sammanslutning av,, 400 i landet gen fastslaget i barnmorskeregle- verksamrna barnmorskor, inlagt en mentet att v8rden av den friska, ha- bestämd protest, försedd med en vande kvinnan, den regelbundna för- synnerligen stark motiverirfg.
lossningen och barnsängen och det För det första framhåller man, att friskn spndharnet är hornmorskans den s. k. förebyggande vården av uppgift.
De synpunkter som Barrmiorske- mödrar och spädbarn, om den skall h a något värde, bör stå i så nära förbundet framfört böra på det Star- sammanhang som möjligt med själ- kaste understrykas.
Även om för- va förlossningsvården.
Icke =inst lossningarna alltmera komma att ske ur psykologisk synplinkt nr det &lt;Iv på sjukll,is finns dock ingen möj- störsfa l,arde för bdde patienfen oc,, lighet att helt undvara, barnmorskor- barnmorskan att icke vara främman- na.
Det har heller knappast av nå- de för varandra vid själva förloss- gon föreslagits, att barnmorskevä- " ingcn.
Eftersom förlossningsvår- sendet skulle s [opas.
Men det bör den under alla omståndigheter i stället tillfullo utnyttjas för mödra- skötas a v barnmorska, vore det så- och spädbarnsvårdens vidare utveck- lunda opraktiskt och olämpligt att ling.
lägga förvården i andra händer.
,,,, aste - (Foris.
fr. sid. I.)
fiirelegat, straffas som för fosterfördriv- ning.
Och om en läkare efter verkställd provning förklarar att det fiireligger skäl för havandeskapets avbrytande fastän han horde ha insett att det icke förhiller sig s i, fir han även straff efter en slr- skild straffhcstimmelse.
punkter, att minga av de svAra frigorna tyckas framst.illda i ny och helysande da- Boken, som gi \ .its ut p b IlirkagBr- Vidare bijr stadgas straff om ahorten: cLs f &lt; j r l a g, genom riir:,undet fi,r ~ ~ i iitfiirei ~ t av ~ icke t legitimerad !Skare, om IX- SamhPllsliv 5r mycket billig.
Den kostar kare tar hiigre arvode fiir ett sådant in- harn femti0 i % varför Priset inte hör grepp än vad som stadgas i ssrskilt " Ma Iiinder i " ' gen f i i r dm spridning fastställd taxa, för fijrsummad anmii !- " ' ur boken ~ ~ - 1ismcn R,.
d d lett.
n i n n e n fr$ r ~ ~ det stycke som ninpsplii::, oriktiga uppgifter etc. handlar om nden moderna demokratins f&lt;idelsea och sanna innebiird: &gt;Tanken, att individen ar intet, staten " It - " Iken tanke ar E ' mensam f ' ir de europeiska diktatursträvandena - nr sii- kerliqen till stor del att f,irst;, som cI1 renktii&gt;nsf~irCteelsc, framkallad iippliisnin:, vartill den t,ll atcimi litshet urartade vXsterl5ndska d e blda ytterliglieter- Att justitieministerns föredrar: mottogs med stort itnresse och gav anledning till en pivande diskussion framgir norska pressen.
av den Vad d9remot själva in- nehtirden i fiirslaget betrlffar, framkalla- de den kritik hi.
a. fr9n tre av hr Schly- ters företriidare 1x3 den svenska jiistitie- ministerposten, nämligen hovrsttspresi- denten Ekeherg, jiistitieridet Giirde och horgmästare Rissmarck, vilka uttalade vissa tvivel p~ att de av ilr Cchlyter iipp- dragna linjerna innehttre den r:itta Irisni,,- Sen av prohlemet,, yan kan av detta for- att hr Schlyters reform kommer att f5 motstånd att iivervinna.
; il iidividrrnas nn 1tat:n sr fi; r Skull, individerna hro till fiir statens sk ii^^ - ifida ' lika osanna och lika ohcrtittiqade, I i m e r, S A vitt j a g kan se, i en djiipare uppfattniny a " personligheten Och e n d.ir- p i grhindad djupare uppfattning av ge- me,,skaPen.
stap MarhIigt nog inrymmer demokratins Utan tvivel innehaller förslaget,,, anga historia en företeelse, som icke blott kan sy ?punkter, som äro " ärda att ta upp till tjäna som iskddniiigsundervisniilg om betydelsen fiir demokratin av en sidan diskussion.
h ' en i n n a n det givits tillfä1le uppfattning av personligheten utan som att n.irmare ta dei av detsamma Och awn faktiskt spelat en stor r ' oll vid det / grUndiigt siitta sig in i dess tankegang, demol&lt;ratisl; a genombrottet i V.isterlan- iir det svart att avgiira om det l i g g e r en det, ehurii detta sammanhanq hlivit genomtRnkt och hal !har p r i n c i p t i l l arund nistan fW !.itet.
1 slutet av 1600-talet g,riindad,e William Penn tillsammans nied för förs1aget ' Vad som i varie fa11 red ' n sina fuljeslagare - kväkare.
mennoiiiter u ' st5r ful1t klart, sr att ett effektivt he- och baptister - i Nordamerika staten kämpande av det samhillsonda som foc- PeIUISylVaIIia.
Ar 16x3 antogs i huvud- terfördrivningen utgör, icke kan istad- staden Filadelfia den nya statens författ- kommas utan att samhället vid sidan ay ning.
Denna var sidan, att den tyske sociologen professor von Schulze Gaever- abortlagstiftnin ' en lägger den största nitz om denna til$dragelse siiger: ' den vikt vid positiva åfzarder till moderska- moderna demokratin fiiddes i Filadelfia pets hjälp och skydd.
ar I6R3 '.
- - När Penn lyckades S A vii med sin de- mokratiska stat, var det emedan de män- reformer eller polkfdrordningar.
Dess niskor som bildade den upplevat demo- riiddning ligger i sjiilvhesinninq och inre kratin som en r e l W s erfarenhet och fcirnyelse.
Och alla yttre dtghrder hli ett flinno dess w n d h x a n d e princip i den famlande i ilet ovissa, om V I icke fatta uppfattning av mxnniskan som var grun- demokratins vXsen tillriicklipt djupt., dad i deras gudstro.
Deras hiiga upp- SvArigheten att finna giltiga ctcfinitio- skattning av den enskilda personligheten ner, att genomskåda de ofta anviinda bottnadc nämligen i (JVertygelSen att i slagordens r i t t a innebiird piir ofta de varle m.inniska hor en wdoniscni-ta som politiska standarddiskussionerna alltfiir z7T k a ~ ~, " ', " ~ ~ a a ' " t ~ v f å ~ ~ ' fiir oss: Beskows litet givande.
lippliggning De klara av pro,,lernen linjerna i sko- d:r demokratin kan icke försvaras med yttre l a säkert vara många intresserade mhn- ätgnrder allenast, vare sig författnings- niskor till nytta.
~
Jorden ä r ett bra hem!
De Hendrik van Loon: Geografi för alla.
.
lyckliga förfat- tarnas kongress.
Den När man gjort ett par sådana korrek- väldiga Sovjetunionistiska för- och rättade sig milt efter deras önsknin- e t sägs att Hendrik van Loon redan gällt .. a t t giva e n.
.
.
träffande bild av fattarkongressen som hörjade den gar.
som nioåring började skriva en de skandinaviska folkens liv ...
och om- tiva prov finner man sig bättre tillrätta Kongressen, som ä g t rum under Maxim i författarens sällskap och vänjer sig vid 17 augusti i Moskva uppfyller alla ryska » universell historisk encyklopedi ».
Han givning., Ja.
sil är det ofta, och vi svenskar äro hjärtan med jubel och de ryska tidnin- Gorkis ordförandeskap, har på sitt digra a t t inte pressa varken liknelser eller bil- h a r förverkligat sin barndoms idé i ett garna med kommentarer och referat.
program haft både principiella uttalan- kanske mer än andra känsliga för orik- der för hårt.
I allmänhet är j a g böjd författarskap (där han utbytt sitt hem- Den har samlat deltagare från alla hörn den om diktarnas uppgifter i samtiden, att träda upp till bildernas försvar.
De av det väldiga riket och gäster från redogörelser för olika slag av litteratur språk holländskan mot engelskan) som g e i sin a r t mer än texten.
Man ser i en många friimmande länder.
Den har re- och rapporter från de olika Iandsdelarna.
gjort honom känd över världen, just ge- -- Kanske det allra märkvärdigaste glimt vad författaren menar, men ett de- presintanter från nationer, som t. ex. nom att han berättar mänsklighetens hi- Georgien, som kan uppvisa femton- har varit att se hur det hemlighetsfulla taljstudium av bilden ger inga nya fakta storia.
När han nu skrivit en geografi hundraårig litteratur och som äger mäs- förhållandet mellan författaren och hans såsom studiet av ett vanligt vetenskap- terverk ända sedan medeltidens da- publik här tagit nästan konkreta former, för alla, ä r det ur mänsklighetens syn- ligt diagram gör.
Boken ar ej, och vill par.
Och sida vid sida med georgierna sammanfattar en annan deltagare sina in- punkt han söker g e en universell beskriv- inte vara, en tentamensbok.
Men man sitta författare från sådana delar av tryck av kongressen.
Vem skriver ni ning av den jord, som är oss » ett bra minns bilderna.
Jordens klotform innö- Ryssland.
som först efter revolutionen, för?
var helt nyligen ämnet för en rund- allt vad vi be- hem, och » frambringar för kanske femton år sedan, fick sitt al- fråga i en fransk tidskrift.
P å vilken tes genom att den syns på varje bild höva i överflöd,.
Det ä r för vår ömse- fabete!
Och började skriva för första fråga en författare svarade, att han hellre över ett större område, de tredimensio- gången!
sidiga trivsel vi behöva känna och vårda skulle vilja formulera problemet så här: nella » kartorna » lämna ingen i ovetenhet det hemmet.
Vi äro medpassagerare på Det lir inte bara genom sina verk som For vem vill ni skriva?
Alen den frågan är knappast aktuell En sådan bild om kontinentalbranterna.
vår planet, %detta lilla mörka föremål helt för de sovjetryska författarna.
De erkän- som det gamla och det nya Japan är nog omgärdat av den tomma rymden ».
Låt na själva med öppen glädje sin avunds- så signifikativ i enkel inpräntande skär- oss inse detta så att vi upphöra att göra värda ställning: att få skriva med och för pa.
Men det har sina risker att förenkla orätt mot vår frikostiga fostermor!
Detta ett folk, som älskar dem, beundrar dem problem i denna grad.
och för vilket litteraturen är en bestånds- ä r tendensen i denna geografibok som del i det dagliga livet som de lika litet Når van Loon åskådligheten i bild ge- mer konsekvent än de flesta följer en vill undvara som sitt dagliga bröd.
nom enkelheten och de få detaljerna, le- numera gängse definition ' på skolämnet Mot denna bakgrund framstår Ilja der hans ordmåleri med en motsatt me- geografi: geografi är läran om jorden Ehrenburgs tal till kongressen i all sin lod till samma risker.
Han begagnar som hemvist fur människorna.
segerstolthet och glädje som en princi- sig av en pratsamhet som flyttat ned det piellt intressant deklaration.
För att rik- Vid den tid då den lille holländske poj- tigt förstå författarnas stillning i Sovjet, han talar om till ett mycket Iättillgäng- ken höll på med sin historiska encyklo- sade Ilja Ehrenburg bl.
a., måste man rik- ligt - ibland allt för lättillgängligt - pedi skrev Anna Sandström inledningen tigt komma ihåg hur det står till med plan.
Det ä r konstnärligt genomförd tek- till Sina Geografiska kurser med många våra kolleger på andra sidan gränserna.
nik, men det blir lite tröttande att leka förnyelsens tankar för den gamla sko- Jag har själv h i d e i Prag och Paris träf- sig igenom 450 sidor.
Man börjar med f a t tyska författare som flytt ur fängel- lans stereotypa geografi.
Hon såg den ser och koncentrationsläger.
Deras ar- roat intresse att tänka sig människorna som det centrala skolämnet, där vetande betsrum var förstörda, deras böcker som leva på jorden inpackade a la sardin från skilda håll möttes och där samman- brända.
De var heriivade möjligheten i en kubisk Iår med 750 meters kant.
hangen utkristalliserades.
Det är allom att rikta sina ord till folket.
Man fortsätter med vardagligt samspråk bekant hur, sedan detta genombrott, geo- Medan vi har full frihet till kamratligt om vår planet och dess likar och skum- tankeutbyte om det som intresserar oss.
grafin omdanats som skolämne.
Den ser vi ibland oss en kvinnlig kollega från mar meteorologi och geologi på bokens de ryska författarna stä i närmaste kon- geografiska vetenskapen liar j u även un- första 50 sidor.
Det ä r fart och schwung.
takt med det läsande folket.
Hela skaror Kina, Hou-Ven-Tchi, som berättar hur d e r denna korta tidrymd av c:a 40 år revolutionära kinesiska forfattare blivit av delegationer från detta folk ha per- Iden att visa ebb- och flodfenomenet med genomlevat en blomstringstid, och det ä r sonligen infunnit sig vid kongressen för levande begravda.
Bland våra gäster här en kraftig magnet som bildar » flodvågs e t t rikt stoff den förfogar over, som vill att sammanträffa med de beundrade är en tysk, Bredel, som suttit ett och ett i järnpulvret på en tallrik ä r glänsande.
skriftställarna, tala om sina önskemål halvt å r i koncentrationsläger, en slovak, göra en geografi för alla.
Genombrottet Man ä r visserligen ibland färdig att ut- och intressen.
Soldater ur röda armen, Novomeski - när j a g sist var i Jugosla- ä r dock varken så gammalt eller så ge- ropa med översättaren: » Det är tillåtet pionjärer, arbetare, studenter, tekniker, vien satt han i fängelse och skrev lyriska nomfört att icke den geografiska allmän- dikter i sin cell.
Och vi känner till hur att tvivla », när slutsatserna komma för matroser.
bildningen alltjämt är mycket bristfull.
- Intet land på jorden kan uppvisa en så erkänd man som Romain Rolland tvärsäkra och lättvindiga.
Icke minst En lättläst populär bok, som ger över- maken till intresse, ända ner i folkets får leva andligt isolerad från sin samtid.
blick över modernt geografiskt vetande, tighet eller ofullständighet.
Vi beröras gälla dessa tvivelsmål d e historiska åter- djupaste lager, för en församling av för- De ryska författarnas förbundenhet med har en stor uppgift att fylla, helst som det obehagligt av det slarv som t. ex. avslöjas blickar som förf.
låter bilda bakgrund för fattare!
utropar en journalist i en Mosk- staten och folket framträda mot denna bakgrund som ett privilegium av det moderna livet gör geografiska kunskaper i följande passus i kap. om Ryssland.
varje enskilt land genom hela raden av vatidning.
Och det berättas om en grupp pionjärflickor från Irkutsk, som uppträd- största värde.
och geografisk omdömesförmåga allt vik- » De s. k. pilgrimsfäderna, kväkare (!
), europeiska stater till Asien med dess Ilja Ehrenburg sade vidare i sitt ro- de på kongressen, och vars representant på vår egen kontinent », tigare för varje medpassagerare på jord- som från England utvandrade till Ame- » kulturfordran fick hålla ett litet anförande om det kol- liga tal mänga spydiga ord om Väs- skutan.
rika ... » Om än van Loon ibland skat- Australien, onaturens styvbarn », Afrika, lektiva författarskap som bedrevs i deras terlandets ensidiga litteratur.
Vad syss- Första villkoret för att göra en sådan tar å t gängse missuppfattningar, ger han » de stora och märkvärdiga motsatsernas sjätte klass i den tioklassiga skolan borta lar hjälten i den västeuropeiska genom- snittsromanen med?
Han älskar.
Han bok är att äga mycket omfattande kun- dock talrika prov på fin iakttagelseför- världsdel,.
och slutligen till förf:s adop- i Irkutsk.
Barnen begärde att få bli fo- tograferade tillsammans med Alexis älskar lyckligt eller olyckligt, melanko- skaper i geografi och i en hel serie när- måga.
Om han än något Iättsinnigt om- tivland Amerika, » den mest gynnade av liskt eller eldigt.
Men kärleken förblir Maximovitch, hos oss mera kind under besläktade discipliner.
Andra villkoret, värderar värden i översikten a v Nordens alla världsdelar&gt;.
Det är skada att dessa namnet Maxim Gorki - och Gorki be- konventionell, ty man kan inte förstå vilket är det första likt i betydelsen, är historia har han, synes det mig, fått ett ta sil stor plats i framställningen.
Män- rättade för dem om sin hårda barndom passionen hos en människa, som man åskådlighet i framställningen.
Van Loons grepp om något av det centrala hos Nor- niskans samarbete med naturen kommer därigenom för lite till sin rätt.
Förf.
pil- s ä t t att fylla detta senare lämnar intet ' dens folk när han säger: begär äro e j längre hågade att spela den som förf.
älskar att rita.
Man slutar läs- övrigt att önska.
Han kan måla m e d ' » Det finns länder som blivit naturens pekar i inledningen med ord och bild att rollen.
» Det som oss göres behov är var- ningen med en känsla av att vattnet sak- ord lika väl som med linjer och färg.
slavar.
det finns Iänder d i r människan » där naturen lämnas åt sig själv har den ken att ta eller ge utan helt enkelt att nas, att djupa källsprång äro stängda.
Till slut finns ingen särskild brådska, men om männi- Text och illustrationer foga sig till ett begått vild å naturen .. Boken roar, men det undras mig om den det även länder i vilka människan älskar skan hjälper till och skjuter på kan den hjälpas åt. » Hjälp till sådan inbördes hel: som bär konstverkets prägel.
Men hjälp är det förf.
velat ge, men det före- ger törst efter det djupare vetande och naturen och förstår dess krav samt arbe- då ibland kunskaperna inte räcka till tar hand i hand med densamma.
Vill ibland visa sig arbeta med förfärande faller som om hans bok i detta avseende den vördnad för naturen, som behövs för kommer själva åskådligheten att leda lä- man få se ett upplyftande exempel här- fart ».
icke når sitt mål.
Trots den allvarliga att vi skola hjälpa varandra.
Men den Han återkommer till dessa tankar i vilja som skymtar här och d ä r tycks förf.
stäcker å andra sidan ingens studiehåg saren vilse.
Det som Iåter riktigt träf- på, d i må man resa till något av de tre slutkapitlet.
På en kort sida med hemsk nöjd med den unga flicka han citerar i och den geografiskt intresserade blir fande tror man gärna på.
Börja t. ex. skandinaviska länderna. » knapphet Iåter man d e vitas grymma ex- slutet av sin bok: » Det är väl inget ro- förf.
tack skyldig f ö r att han med konst- med kapitlet om Skandinavien.
Översät- ploatering under den » ärorika » kolonisa- ligt att läsa geografi om man inte till närskap och gott humör givit ett nog så taren (Valdemar Langlet) säger härom: tionen passera för sin syn: dessa ogär- sist f å r komma ut och resa ett tag. » originellt liv At många geografiska fakta.
» Sådan skildringen föreligger har den ningar som barnen i resp. moderländer Greta Stendahl.
j u sitt väsentliga intresse för oss i främ- » Om havet vore torrlagt, är en bildtyp lingens s y n på vårt eget och våra skan- aldrig höra talas om, men som dock nu dinaviska grannfolk.
.
.
Man skulle ha ä r o en orsak till oron i världen.
Före- förtagit doften därav genom en bearbet- målen för den vita rasens exploaterings- ning s o m.
.
.
icke kunnat undgås ifall det D.
pi TIDEVARVET f ö r 1934.
T i d e v a r v e t b ö r j a d e 1934 sin t o l f t e årgång.
Lördagen den 1 Sept.
1934 vostok genom Sibirien till Moskva, där man når kulmen med en oerhörd fest- Böcker.
De arktiska havens hjältar.
lighet på torget.
på Röda Torget beskrivas de röda de äro, dessa enskilda, hur enkelt fängslan- upp ' D e t stora iiventyret med Tjeljuskin- expeditionen har helt nyligen vi- sats på film i Stockholm for en talrik församling av inbjudna.
Det var, som minister Kollontay i sitt hälsningsanfö- rande påpekade, inte någon enkom komponerad film, utan livet självt som lämnat stoff därtill, verkligheten utan romantisering.
Antingen det heror på att ryssarna, liven när det gäller en icke konstnärlig film utan rent reportage, ha ett starkt sinne för effekter, eller det heror på ämnets väldiga dramatiska kraft, så gav föreställningen intryck av ett starkt gri- pande stycke liv.
Man ville verkligen instämma med ett av de vetgiriga och till bristningsgränsen intresserade barn, som hedrade föreställningen med sin närvaro och som i en intensivt uppre- pad viskning frågade: Mamma, ä r det riktigt, alldeles sant?
Tjeljuskin Iämnade Leningrad under festlig och förväntansfull stämning, med vinkande glada ryssar hängande på kajerna.
S å besöker man Köpen- hamns karakteristiska hamn, kär också för många svenskar, passerar den nor- ska kusten, hård och dimmig och med ett par bilder äro vi så plötsligt förflyt- tade till de arktiska trakternas hav: Norra Ishavet med stora is- och snö- slätter, Behrings sund med de eviga stormarna och tornhöga isberg.
Det dröjde inte länge förrän Tjeljus- kin, ur stånd att längre forcera de allt väldigare ismassorna.
blev liggande stilla i isen där den slutligen pressa- des sönder och sjönk på två timmar.
både vår goda bekanta, isbrytaren Krassin, Som en gång bistod Tjeljuskin, stora massor av måleriska sälar bland isblocken, samt bilder av det veten- skapliga arbete, som med gott resultat utördes under expeditionen.
Meteoro- logen t. ex. var en ung kvinna som med lätta steg rörde sig ombord i långbyxor och pälsrock.
Från augusti till april voro svårighe- terna stora.
Den kritiska situationen.
när lägret hotades av överhandtagande ismassor blev slutligen livsfarlig men ända sedan den första flygmaskinen i början på april i å r lyckades taga sig över frin fastlandet, fortsatte rädd- ningsarhetet med beundransvärd uthål- Iighet.
Expeditionsdeltagarna ställde i ordning en aerodrom på isen för att flygmaskinerna skulle kunna landa.
Med otroligt tålamod hackade de först loss de ojämna ismassorna och isbloc- ken och körde sedan bort dem med hundslädar eller kälkar, som de drogo själva.
Sedan de fått en fin plan färdig kunde de med rysk glädje, d. v. s. springande, vinkande och skrattande med vita tinder, ta emot de räddande flygmaskinerna.
En gång blev aero- dromen förstörd av isrorelserna och Hur dramatiskt, när radiotelegrafisten.
sj51v, sedan alla frörråd räddats över till det hastigt uppförda Iägret på isen, samlar i h o p s i n a apparater och störtar ut från Innan det det dödsdömda fartyget.
gick så långt hade man hunnit få s e aldrig har sett.
Och j a g skulle ofta vilja fråga, nar jag läser en fransk eller ame- rikansk roman djärve roman, vad den hjälten le-och vilket yrke hans rival arbetar i.
För att kunna först.?
människornas kärlek, måste man känna till deras liv.
Men Ehrenburg kritiserade också vissa Den moderna syndar på Sovjet-ryska sitt sätt, sade littera- han.
turen.
i den drag Den visar oss ofta människorna ensidigt alltid i verkstaden, på väg till kolho- sen.
Byggnadssfällningen omkring den under byggnad varande fabriken beskri- ves ultra-teatraliskt, men människan är isolerad från det levande livet.
Varför kan inte en stöt-brigadör, en mönsterar- betare vara en drömmare?
Vi vill veta vad han drömmer om under sin ledig- man fick börja om från början och » bygga » en ny arbetsprestationerna mättes i is-ton.
De första som fördes över från lägret Voro kvinnor och barn, väl inpälsade.
Det minsta barnet, som fötts i lägret, var en förtjusande liten flicka med svar- i Undan för undan männen svarta ögon.männen föras även i säkerhet, även svårt insjuknade professor Schmidt Han ledaren nästan lyfts ombord.
De sista som komma över till fastlandet bli hissade som studenter under oerhört jubel.
Och så börjar triumftåget En budbärare från Montevideo.
En av de kända kvinnosakskvinnorna i Förenta Staterna, Miss Riegel från Pennsylvania har kommit till Stockholm, för att här undersöka intresset för Mon- han förlorar Riegel ä r både stolt och nöjd, Siälv gammal rösträttskvinna har Miss skin och bara två torra rader åt den stora frörlusten ungefär som en inregistre- Riegel sedan i flera år varit ordf. för lag-kommittén inom National Women´s ring vid en officiell registreringsbyrå.
Våra arbetare är levande människor, det kan en stark ringstomme innebära .. Många bilister, som köra på Gislaved, ved Cord, ha gjort en angenäm upptäckt: nar ringens slitbana » tjänat ut », har den starka stom= men vant i fullgott skick.
Bilist.
erna ha vänt sig till Fabriken, som försett stommen med en ny slit= bana till lågt pris Ringarna ha efter regummeringen.
vilken utföres i oridna~formarna.
blivit som nya.
sade lija Ehrenburg till sist, varför inte skildra dem som sådana med alla deras tankar och känslor.
Aldrig förr och ingen annanstans ha författarna haft en sådan plats i samhäl- let som vi ryska författare ha.
V e t är huvudtemat i alla de intressanta uttalan- den och anföranden, som ägnats kon- gressen.
När vi kommer till fabriken, eller kolhosen eller arhetarkluhhen tas vi alltid emot med kärlek och framför allt med förhoppningar.
Man väntar av oss väldiga arheten.
Den horgerliga littera- turen må vara bra eller mindre bra, den istadkommer ändå inte någon förändring i sina respektive länder.
Men vi ha fått en stor g i v a, den att alltid ha lyssnare och den a t t besitta makten att med våra ord påverka kon- kreta förhållanden.
Den ha vi fatt, inte Använd ringar med stark stomme genom magi, utan tack vare den djupt det betyder dubbel livslängd.
mänkliga karaktären hos vårt socialis- tiska samhälle, menar llja Ehrenhurg.
Vi Kör på skriver inte böcker utan vidare, för skri- vandets skull.
Genom våra böcker påver- GISLAVED CORD k på a r ett och förunderligt formar vi livet och det ökar s i t t vårt ansvar.
den svenska kvalitetsringen Professor Otto Schmidt.
och rundasiktade fly- gare, kvicka vetenskapsmän, den lilla flickan från lägret, som ler vid paraden på Röda Torget med två små nykomna tänder i munnen.
Minister Kollontay påminde om att det var en svensk, som gjort det första försöket att nå de trakter, dit Tjeljus- k i n trängt Nordensköld.
Att hjälte- dåden i polarisarna ha en viss tjus- kraft för svenskar än i dag, tyckte man sig också första, då man hörde den svenska publikens livliga applåder blan- da sig med segerjublet på filmduken: Paraden på Röda Torget för de arktiska hjältarnas hemkomst.
Casan.
.sin flicka tjugu sidor Och det är fel att då ägna av en av en ny maskin Miss två liv emot från Vladi- tevideoresolutionen.
Som Tidevarvets lä- sare kanske påminna sig innehar denna en enhällig anslutning från den Pan- Amerikanska kongressen 1933 till konven- hetsdag, när han ser vågorna krusas av tionen om kvinnors likställighet med män i vinden.
En stötbrigadör måtte väl kun- nationalitetshänseende, Konventionen har kan att na vara Det svartsjuk ärelysten ja också sedan undertecknats av Förenta Staterna, ledsen!
och det är kanske inte så underligt att hända trädande och ändå strålande människor, leende ta folkmassans stormande jubel.
Professor Schmidt själv, skäggig och mager och vänlig, de olika medhjälpar- som med det anspråkslösaste na, skrattögda P r i s kr.
6: - N:r 31 Party i Pennsylvanien och just på denna punkt har hon åtskilligt att berätta.
Anser N i, att en allmän konvention om jämnlikhet har någon betydelse för kvinnorna i det gamla samhället fråga vi, med tanke på de olika slag av undan- tagslagstiftning, som förekommer och till- tager inom de flesta nationer.
Ja, Miss i den den mån den utlöser a bet, mån den menar, utlöser arbete, rösträttsrörelse- sen och dess seger ä r ett bevis p å att den sega, tåliga, opinionsbildande verk- samheten från kvinnornas sida icke är ut- siktslös, Men hon talar ochså om flera exempel på, hur varje land utformar sin N IDUN ger E r varje vecka värde- fulla tankar, god litteratur, angenäm förströelse och praktiska råd.
Läs I D U N orstedt § Söner har beslutat att råda bot för vår ringa kännedom om den moderna holländska litteraturen och öka det ytterst sparsamma flödet av densamma vid vår horisont, Efter Ma- delon Lulofs » Gummi » och » Kuli » före- ligger Komedianter drogo förbi (7: 50) av Johan Fabricius.
Sedan man väl kom- mit förbi det föga inbjudande omslaget, möter m a n en imponerande berättarta- lang, hos vilken den episka bredden lyck- ligt parat sig med ögonblicksbildens skärpa.
Fabricius ä r en ypperlig karsk- tärstecknare, som inte försummar biper- sonernas konkretisering utan bygger med människomaterialets fyllighet och märg.
Lustigt nog siutar boken just där man tycker den borde börja, där de förra to- nerna borde glida in i e t t ackord, Men känner man sig nöjd med vad man redan fått så är det en levande och brokig tavla, målad med mästarens kunnighet och inspiration.
Anmärkningsvärd är Hans Reutercronas synnerligen eleganta, vårdade och flytande försvenskning.
den Sista boken, Franciskusnovellerna helgonets spår (Bonniers.
4:50).
Den religiösa förankringspiinkten, hälleberget för de med denna världen otillfredsställ- da, är ett spörsmål, som slagit djupa rot- ter i honom.
Under sin vistelse i Assisi har han givetvis oundgängligen fångats i den där allt uppslukande stämningen där det stora heliga namnet satt sin prägel på allt, från individens innersta tanke till livets yttre gestaltning, i synnerhet gäller detta naturligtvis sinnena i det kloster.
där Norlind vistas.
Det är några bilder ur nunnornas liv, han måIar.
Bilder om kamp och självherravälde, Om tron som ger kraft, om offrandets glädje och he- roismens lycka.
Kanske ä r hans stil inte tillräckligt malande, hans sinne för det väsentliga och oväsentliga e j fulländat proportionerat, men han berättar med enkelhet och öm vård.
Själva ämnesvalet hör till de mindre vanliga och i våra lit- terära leder e j alltför uppskattade.
Där- Sinclair Lewis har sin stora publik, för anammar man tacksamt hans lilla b o k som ä r ett gott bevis på dess upp- som måste få sitt köttben att gnaga på hovsmans oroligt sökande, allvarligt in- då och då, om den inte skall morra, Men ställda väsen.
efter » Ann Vickers, hade man dock gär- na unnat honom en Iängre vilopaus.
En litterär utmärkelse bör väl framför allt Eyvind Johnsons berömmelse och ta- sporra i annat avseende än det rent kvan- lang börjar n u bli så uppmärksammad, att man knappast behöver orda om den mer.
titativa, Fast hans amhition är tilltalan- de, Den sista boken Konstverket (Nor- Men det ä r svårt att låta bli, därför att stedts, 6:50) är en hyllning till den egna man vid läsning av hans arheten ständigt företagsamheten och den initiativrika tänker: Talang det har han då för tjugo!
målmedvetenheten, En man, som arbetar Hans konstnärskap ä r rikt och godhjär- just som en sig upp från ingenting till direktör för tat, kraftfullt och ömt stora hotell.
Hans v ä g är som allas konstnär skall vara.
I novellsamlingen 5:50) knagglig, men han släpper inte taget utan Än en gång, kapten!
(Bonniers ingår förutom den lyckade titelnovellen hänger i, medan jämnåriga och de, envist som ansetts mer hans begåvade och särskilt en, Svår stund, som med sin le- lovande, hamnar i dikena till höger och vande känsla och sitt humoristiska ge- vänster om honom.
Lewis kan ju konsten myt står på toppen av svensk novell- att berätta, även om han här inte gör konst.
Aven ä r där ett par noveller det med inspiration.
Det verkar mer som om liv och kärlek bland kringresan- en sammanställning a v anteckningar över de cirkusartister som ä r strålande bå- Som reformer och praktiska detaljer i restau- de i uppläggning och utförande.
helhet är måhända inte boken så remar- rantväsendet, som han gjort på sina re- kabel som den förra novellsamlingen sor och nu ville ha användning för.
Bo- ken skulle också vara mycket rolig, un- » Natten är här » (1932), men den visar att författaren alltjämt har ett stadigt derhällande, välskriven, g e en fläkt av grepp om tekniken och idéinnehållet.
Rå- framåtskridandets hela charme, vara ett om den kar man samtidigt Iäsa en av Johnson i skarpskuret karaktärsporträtt Bonniers Litterära publicerad novell » Ti- vore hälften så Iång.
dig upplevelsea så förstår man, att vi här ha en novellens mästare av betydande Ernst Norlind har i sin litterära verk- mitt.
Han förenar en varm mänsklig samhet alltid visat en allvarlig profil.
uppfattning med en elegant och flytande Hans meditationer över tillvaron har va- stil, vars kraftfulla klanger aldrig bli rit fjärran från gottköpet.
så ä r även brutala eller råa, utan röjer en hög este- tisk norm, som ä r nog så överraskande att finna bland de unga.
lagstiftning i enlighet med sina speciella förutsättningar.
Som t. ex. hennes egen hemstat Pennsylvania.
Den har alltid fört en mycket liberal kvinnopolitik beroende En bok a v stort värde, med enkelhetens på att det från början var kväkare som byggde upp det Pennsylvaniska samhället den 1-10 sept.
skildras i artiklar för skönhet och kärleksfullhetens klara sval- Och hos kväkarna göres icke skillnad Tidevarvet av f i L lic. Karin Schultz, som ka ä r Ronald Fangens En kvinnas väg.
Fangens konstnär- mellan kvinna och man, I den mån de kommer att följa dess mångsidiga och (Bonniers 5:75.)
gamla engelska traditionerna överförts Intressanta program.
Fröken Schultz fick skap har här kommit med ett mänsk- ligt dokument, vars sällsamma mog- till den nya världen däremot, ha kvinnor- tillsammans med ett ganska stort antal haft åtskilliga motigheter att över- resenärer, företrädesvis från Sverige Och nad, fulltoniga och djupa ackord röjer na vinna, Så t, ex, ifråga om förmynder- Amerika, i onsdags inviga den nya båt- hans i bästa mening manliga behärsk- skap, skilsmässolagar och liknande, förbindelsen Sverige-Ryssland.
Kastel- ning.
Man fascineras av den, vaggas holm, Amerikalinjens eleganta båt, av- i dess mjuka rytmer och njuter dess Ett annat exempel på kvinnovänliga gick då på sin första tur, som man hop- stillsamma melodi, Det ä r en bok om stater ä r Paraguay och Uruguay i Syd- pas skall bli inledningen till regelbunden kvinnlig heroism och kvinnlig svaghet Amerika, som ha fullt genomförd likstäl- båtförbindelse Stockholm-Leningrad.
Re- eller kanske rätt och slätt mänsklighet Iighet och som också, inom parentes sagt, san t a r trettiosex timmar.
E t t stort framlagd med intuition och nobel sträng- bruka skicka förbluffande säkra, välta- framsteg i de svensk-ryska turistförbin- het.
Den tjusar med sitt nordiska vemod, liga och unga representanter till de olika delserna, och dess harmoniska gång ä r som en I dessa stater be- kvinnokongresserna.
smekning.
Endast de bästa sidorna av ror emellertid frikostigheten med platser annars ofta överdrivna den norska och utbildningsmöjligheter för kvinnorna intellektualismen bilda här grundstom- på att man vill överflygla de färgade ra- serna genom att besätta platserna i det men.
Johan Falck.
allmännas tjänst med vita.
Och eftersom de förra äro talrikt företrädda måste man använda allt vad som finns av vita allts.?
även kvinnorna!
Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stockholm.
i I fråga om nationalitetslagstiftningen betonar Miss Riegel än en gång den stora 20 48 42.
Mottagningstid betydelsen av att den blir genomförd helt i likställighetens tecken för varje särskilt land, Det existerar otaliga orättvisor på Telefon 2048 42. den punkten, De skandinaviska länderna Teaterveckan i Moskva Följ frisinnad ungdomsrörelse UNGDOM T I D E V A RVE T Telefon 10-12 OCH av vilka Sverige och Norge ledsamt nog!, säger Miss Riegel ratificerat Haagkonventionen som icke medger fullt genomförd likställighet, äro dock så goda kämpar för kvinnornas rättigheter i öv- rigt att man har rätt vara förhoppnings- full!
FRISINNE Prenumerationspris 2:- kr.
pr år.
Exp.
: Ad.
Fredr.
Kyrkogata Stockholm.
Postgirokonto 3650.
Stockholm 1 9 3 4 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckcri-A.-B.
