# ID: svediakorp-per3683
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,915
# sentences: 450
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Den aktuella Få konflikten.
Åter ett val i Tyskland.
En pionjärhistoria.
Elisabet Dillne s bok om sjuk- sköterskeväsendets uppkomst i S v e r i g e.
Den Hagar Olsson: svenska valrörelsen av år 1934 kan som ett av sina mest utmär- kande kännetecken uppvisa en mer eller mindre helhjärtad förbundenhet mellan Vem bär skulden för socialdemokrater och bondeförbundare.
opiumhandeln?
De försonliga tonfall, sam först gjorde sig gällande under de två sistförflutna “ Gasmasken är intet skydd riksdagarna, återfinnas gång på gång utan en fara ”.
i mötesreferaten från de politisks sön- dagarna ute i landet.
I själva verket kanske denna tolerans mellan till synes så oförenliga åsikter inte är en helt oförklarlig företeelse.
I varje fall kan den, rom g ö r sig besvär DET har följt med deklarationer att gå djupare in I problemet.
finna or- från statsråden Engberg, Möller och Un- saker, som i mer än en bemärkelse hr Lindman dén, och bondeförbundets och kunna kallas giltiga.
talesmän hrr Pehrsson i Bramstorp K. A. Westman.
En stor del av upp- En sådan forskare är den franske märksamheten ägnas de olika graderna professorn och historikern Elie Halévy.
av samförstånd mellan socialdemokrater och bondeförbundare.
Hr Lindman for Han har givit ett slående bidrag till undersökningen av sin del, som talade has en av de nys ung- den psykologiska domsföreningarna, Ungsvenskarna, pas- den västeuropeiska socialismens håll- ning just nu.
Det är tydligen inte för inte som det tycks v a r a fransmännen förbehållet att med lidelsefri klarsyn och fängslande formulering förklara ett och annat grumligt fenomen för det öv- riga Europa.
Professor Halévy, vars synpunkter framförts i ett föredrag i Chatham House och publicerats i senaste voly- men av » International Affairs », menar blev ett uttalande för samarbete, vilket att den västeuropeiska arbetarrörelsens framförallt tycks innebära en kursändring for Norges del, som ju förut hållit sig företrädare framförallt äro goda parla- längre a t vänster genom samgående med mentariker.
Och häri ligger en konflikt.
Vägen till Misery Harbour.
Vad har hänt?
FORTSÄTTNING PÅ VALTALAN- Sovjet.
K N A P P T HADE D E N IVRIGA mente tystnat — Hindenburg uttalade sig för monarkien men även med vänlighet om » min kansler » förrän resultatet av den senaste valparaden i Tyskland givit världspressen anledning till utförliga kommentarer.
Resultatet av förtroende- ja och omröstningen för Hitler blev 90 % 10 % nej eller i siffror c:a 38 miljoner jaröster och 4¼ miljoner nejröster alltså en ökning av antalet missnöjda eller modiga sedan novembervalet, då nej- rösterna utgjorde 4 %.
U.S.A.
fart- Textilindustrin är nu den kritiska punkten.
Textilarbetarna hota Pier Gudro: - - - STREJKVÄGEN ÖVER Det Repre- sentera dessa data början till fasor och omvälvningar utan like eller milstolpar på vägen till äntligt uppredande av mån- ga trassliga tvistens härvor?
De flesta rösta för det förra.
Vilket dock icke tvättsäkert innebär att deras pessimism visar rätt.
I fall, ett är visst.
Och det är att de betyda en förändring i förhållandet varje Italien — Tyskland som kommer att ha - ingripande.
Vapen n i inte lång till diktaturen, det absoluta ledarskapet, sammanfattar Ha- lévy sitt diskussionsuppslag, när man blir medveten om vilka löften som på den andra linjen väckts utan att helt kunna infrias.
Alen kanske finns ändå en tredje Ut- väg?
säger han till sist.
Låt oss söka den.
- Också pil det sexuella området, fram- ligt inte bara for kvinnan själv utan ock- så för de horn hon fött eller kommer att höll d:r Lölhöffel, är det kvinnorna som föda till världen.
Allt detta är ju synpunkter, som man knappast behöver gå till den nazistiska åskådningen för att få höra.
Att utan vederbörandes eget hörande bestämma över vad som ä r nyttigt eller inte.
vad som är nödvändigt, lämpligt eller skadlig för kvinnan, är ju brukligt även i demo kratiska länder.
Och har många före språkare också i Sverige.
Men d:r Lölhöffel - som inom paren- tes sagt var en mycket tilltalande uppen- barelse med vackert utseende, stitlig ge- stolt och ett klakt och sympatiskt uppträ- dande - vidrörde under åtskilliga mer fru och barn redan voro i Riccione, och eller mindre personliga samtal - där- Italien följaktligen betraktade hela kans- ibland ett uttalande särskilt f ö r Tidevar- lersfamiljen som sin gist, Inträffade detta vet - även sådana sidor av kvinnornas dråp som s i ögonskenligt dirigerats från problem, som kanske äro mera värda att Berlin.
Mussolini drabbades som vän - diskutera.
ty han hade med Dollfuss knutit en varm Vad hon särskilt framhåll var den fara vänskap — och som statsman ty han fick på brutalast tänkbara sätt erfara att som under nuvarande utvecklingsskede Der Führer icke bekymrade sig det min- alltid hotar kvinnorna, nämligen att det sta om de föreställningar II Duce gjort blir de som få betala priset.
Kvinnan får - nerna och på grund av allt vad Italien något tämligen väsenskilt.
Men det har kollektivavtalen.
HA BESLU- FÖRENTA STATERNA också framhållits att han i trots därav T A T ansluta sig till Internationella redligt försökt stä vid Hitlers sida och Arbetsbyrån, till den kraft och verkan tålmodigt översett med uttalanden och det hava kan — dock bar detta beslut handlingar som varit nog så svåra att icke förväxlas med någon önskan om in- förlåta.
Så kom den 30 juni!
Mussolini för- träde i N.
F.
sökte fortfarande.
Det måste erkännas.
Och pressen visade som följd en diskre- tion, ett lugn sam i jämförelse med andra länders upprörda fyrop verkade dess starkare.
Men folket mumlade och gjorde det allt tydligare och högljuddare ju mer främ- mande tidningar bragte bud om vad verkligen sig tilldragit.
och icke de in- hemska bladens officiellt godtagna rap- porter om » förrädarnes rättvisa bestraff- ning, — » de styrandes modiga beslut- samhet, etc. etc.
Den 25 juli!
Då kunde Mussolini inte mer.
Här hade han efter stor tvekan gått med på att möta Hitler i Venedig.
Däruppe i biblioteket i Stra hade Hitler lovat respektera Österrikes självständig- het.
Men sedan hade hetskampanjen, vapensmugglingen, attentaten alltmer in- tensifierats och nu, dagen innan Doll- fuss skulle flyga till Rimini, medan hans ” friheten ” för dyrt?
Deras teorier kräva en mäktig och stark nazistiska Tyskland hade sänt en med sin personliga ofrihet och ett utnytt- Stat, men personligen arbeta de p i att mycket väl vald representant till de jande sam Ofta ter sig omänskligt betala begränsa statens makt för frihetens kvinnliga läkarna8 kongress i Stockholm.
det » fria » tillträdet till arbetsmarknaden.
skull.
Denna konflikt mellan tron på Det var d:r E d i t h v o n Lölhöffel-Löwen- Hon får, i stället för fritt val av yrke frihet och organisation, statsmakt och sprung, docent vid Hochschulinstitut für eller sysselsättning, påtaga sig den tre individens skydd mat staten, visar sig Leibesübungen i Berlin alltså en dubbla arbetsbördan som hushållerska, bland annat i de soialdemokratiska idrottslig högskola där d:r Lölhöffel barnaföderska och förvärvsarbeterska.
partiernas inställning till frihandeln.
trots sin egenskap av kvinna, t.o.m.
Hur många dåligt betalade, outhärdligt Det är ett belysande exempel.
Alla so- gift kvinna och mader till tre barn fått enformiga yrken ha inte blivit kvinnor- cialdemokrater bekänna sig mer eller lov att behålla sin lärarbefattning.
nas utväg.
yrken där de faktiskt inte kän- mindre övertygat till frihandeln, kanske D:r Lölhöffel framträdde under sitt b e na sig tillfredsställda.
Utsikterna voro bl.
a. därför att frihandel inom indu- sök i Stockholm inför den svenska all- I. ö. under de sista tiderna s i tröstlösa, striella samhällen betyder billiga livs- mänheten med ett utförligt intervjuuttalan- att allt tal om » yrkesval » var menings- medel f ö r arbetarna.
medan protektio- de i N.
D.
A., där hon med kraft tillbaka- löst, » självständigheten » ett tomt ord.
nismen är jordägarnas linje.
Frihandel visade angreppen på den nuvarande tyska Men genom att möjliggöra för kvinnor- betyder också Internationalism och so- kvinnopolitiken, bl.
a. med framdragandet na att i stor utsträckning få ett eget hem caildemokraterna äro internationalister av sin egen gynnsamma stallning som ett att skota, med barn att intressera sig far Men när arbetarpartiet kommer till mak- exempel på, att kvinnorna icke äro till- - i det sammanhanget vill j a g Infoga, ten skall man inte finna något hinder bakatiangda.
Hon framhöll bl.
a. att säger d:r Lölhöffel, att självständigheten Där- kvinnorna ostörda få vara kvar i sådana väl inte heller alltid är det högsta, åtmin- emot protektionismen.
Varför?
för att det faller sig naturligt för den yrken som passa dem och dar de behövas, stone inte i jämförelse med den bunden- åskådning som går i n för statligt fast- t.ex. sjukvård, undervisning, välfärdsar- het, som sammanhänger med egna små- ställda löner och begränsad vinstmöj- hete.
Avskedande av gifta kvinnor har barn - kanna kvinnorna bli erkända i lighet att påverka priserna genom tul- däremot förekommit inom industrin.
där- samhället, icke som undanträngda utan lar etc likaväl som genom annat stats- för att industriarbete betraktas som Pikad- som värdiga och tillfredsställda varelser.
Tre data.
30 juni, 25 juli, 2 augusti!
kvinnorna betala efter kriget giort fur att hjälpa Tyskland, ansåg att Berlin borde göra.
Man måste känna denna bakgrund för att förstå den till syner besinningslösa häftighet varmed Italien efter Dollfuss ’ löd anfallit Det tredje riket.
En häftig- het för Mussolinis del Sammansatt av be- svikelse, s i r a d självkänsla, bitterhet över att ha tagit fel.
Och frän folkets sida ärgad av yran över att till sist få tala rent ut.
för första gången på mångfaldiga år få öppet och obundet kritisera, änt- ligen få bullra och väsnas helt efter be- hag.
Den 2 augusti!
DA blev det på nytt mycket tyst i Italien.
» Denne gamle snart nittioårige krigare var Tysklandr främsta fredsgaranti », skrev en av Roms tidningar som avslutning på en artikel vars titel löd: » De bägge Tyskland ».
Så länge Hindenburg levde hade man i Ita- lien förvissningen om att Hitler och han!
anhang i alla fall i n 4 representerade hela Tyskland.
att det vid sidan därav fanns ett annat lugnare, klokare.
besin- ningsfullare Tyskland som dock till sist skulle veta göra sin vilja gällande och kunna bjuda skrikhalsarne tiga.
Men nu hade detta Tyskland gått i graven.
Nu återstod ej annat än nazismens Tyskland (Farts.
d sid.
4.)
få betala för friheten.
Skulle propagan- da för födelsekontroll bli tillåten, eller aborterna frigivas, är det kvinnorna som få sitta emellan på olika Sätt - också därför att de inte kamma att värderas som personligheter.
Att det tigger en del sanning i det sena- re och att utvecklingen helt säkert gått i den riktningen vilja vi inte bestrida.
Men på vår fråga, hur problemen skola kunna lösas, utan att kvinnorna få tillfälle att själva ta ansvar och avgörande i sin hand, har d:r Lölhöffel intet annat svar att ge, än att de inte heller kunde av- göra eller välja före diktaturens införande.
Från hennes ståndpunkt Sett är j u detta följdriktigt, då den sam bekänner sig till diktaturens id6 måste ledas av en djup misströstan om den genomsnittliga män- niskans förmåga att själv handha sitt öde.
Att denna pessimism är särskilt stor be- å r kvinnorna, så stor att det för lem måste vidtagas förstärkta tvångsåt- (Forts. å sid.
3.)
Var ligger skulden Fredsrörelsens för opiumhandeln?
A B C-Bok D e n 25 Aug.
1934.
De e flesta folk, både i Europa och i Västmakternas resp. Japans monopol.
Det Fjärran östern ä r för närvarande förtjänar dock framhållas att de östliga så fångna i politiska och ekonomiska pro- delarna av Sovjetunionen icke falla under blem, att, det ä r mycket svårt att vinna något sådant monopol.
gehör for specialfrågor av olika slag.
är till stor skada, t.ex. när det Det har ofta gjorts gällande att opium- konventionen av 1931 skulle innebära ett gäller lösningen av en sådan fråga som hinder för missbruket med rusgivande opiumproblemet.
Men just i rättan tid gifter, emedan den avser att för alla till F ö r tredje g å n g e n p å halvtannat har nu en bok kommit ut som behandlar konventionen anslutna stater inskränka å r har tyska folket fått tillfälle a t t opiumproblemet i Fjärran Östern: The användningen av dessa gifter till enbart genom en parodisk omröstningsan- Opium Problem in the Far East by R.
Y.
vetenskapliga och medicinska ändamål.
ordning g e tillkänna sitt förtroende Lo.
The Commercial Press Limited.
Tyvärr har det emellertid visat sig att för högsta ledningen.
S ö n d a g e n s Shanghai 1933.
Boken klargör vilka för- konventionen inte har lyckats åstadkom- folkomröstning, som framförallt gäll- ödande verkningar bruket av opium och ma detta.
Dess allvarligaste brist ä r att de en uppslutning kring Hitlers per- opiumpreparat har bland befolkningen i Kina.
Gripande och med slående klarhet den endast förmått påverka den lagliga, son som Tysklands envåldshärskare, men icke den hemliga produktionen, I l ä r ifråga om valfrihet ha varit unge- skildras opiumkriget och dess konsekven- stället för de tre fabriker som stoppats i fär jämförlig med de b å d a föregåen- ser.
Vi genomleva ännu en gång Kinas Turkiet, skola, enligt uppgifter, femtio de: valet av den 5 m a r s 1933, och hela lidandeshistoria, från opiumrökandet nya små hemliga fabriker h a uppstått.
I ett val Detta i Tyskland.
Åter den 14 november s a m m a år.
U n g e - för samma möjligheter ifråga om en- sidig valpropaganda och terror mot oliktänkande ha ju stått till de härs- kandes förfogande.
Valet av den 19 augusti, som till stor del var ämnat som en demon- stration inför det klentrogna och n ä r g å n g n a utlandet, g a v icke full- ständigt ö v e r t y g a n d e bevis om tyska till det ä n n u långt farligare bruket a ' morfin och heroinsprutor samt sväljandet och rökandet av heroinpiller.
I Kina har både folk och regeringar sedan drhundraden varit mer eller mindre opium utan direkt ur de torkade vallmo- Ett ståndarna.
Detta råmaterial faller inte absolut förbud existerar också.
Vad som under någon konvention.
fordras ä r dess praktiska genomförande.
Genèvekonventionen av 1931 mot Men profithungern hos de europeiska makterna, Japan och den kinesiska mili- opiumtillverkningen har emellertid en för- eniga i bekämpandet av detta onda.
enigheten kring den nye presidenten- tären ha hittills förstått att omintetgöra del, nämligen att de stater, som tidigare underlåtit att ange sitt opiebehov för de rikskansleren.
T i o procent nej är, om än inte någon ur ledningens syn- punkt oroväckande s i f f r a, d o c k en faktor att r ä k n a med.
Man f å r ju också komma ihåg, att den nazistiska alla förnuftiga åtgärder.
De främmande makterna äga monopol på opiumförsäljningen i de östliga kolo- nierna och Siam.
Vad innebär detta?
Makterna bevilja ett visst antal licenser, som t.ex. i Formosa, eller regeringarna folkningsgrupper och politiska åsik- ter under s i g, sedan det s i s t a valet ä g d e rum.
I och för s i g ä r o j u dessa uppre- pade, framtvingade solidaritetsför- klaringar under skenbart demokra- tiska former, endast en följdriktig företeelse inom diktaturen,.
där den e n a tvångshandlingen med nödvän- dighet måste framtvinga den andra.
Att den sista folkomröstningen skulle innebära någon förändring i verkligheten å t e n a eller a n d r a hål- let torde ingen vänta, varken de som framhålla den överväldigande enhe- ten eller d e som g l ä d j a s över opposi- tionens tillväxt.
Hr Görings förkla- ring om att » järnnäven » kan nå nej- röstare b ö r k n a p p a s t vara någon överraskning eller nyhet för dem,, som under det senaste året f ö l j t dik- taturens uppträdande och verknin- gar.
förklara att man vill inskränka profiten hovet för 1934 är alltså känt.
Uppgif- och fördjupa opiumrökning bland den in- terna äro mycket högre än man väntat, födda befolkningen.
Man beräknar att men regeringarna äro tvungna att kon- förföljelsen lagt ytterligare nya be- ~ Mandchukuo och Kina växa hemliga fa- briker som svampar ur marken.
I Ungern har en fabrik upptäckt ett nytt tillväga- gångssätt att framställa m o r f i n inte ur Japan under de sista trettio åren inhöstat nära 170 miljoner Yen på Sitt opiummo- nopol i Formosa och det brittiska riket under å r 1928 över 35 miljoner pund.
I närmaste åren, nu varit tvungna att göra det.
Kontrollkommittén har prövat upp- gifterna och för alla stater, som inte i rätt tid insänt sina uppgifter, har den själv fastställt mängden.
Det lagliga be- i ny upplaga.
Fredsrörelsens ABC, Data och fakta av Anna T. Nilsson, som för jämnt tio ä r sedan kom u t i sin första svenska upplaga har nu i betydligt utökad och förbättrad form utgivits av informations- byrån Mellanfolkligt samarbete för fred.
Mellan dessa båda upplagor på författa- rens modersmål ligga icke mindre än fem andra på olika språk, därav en på espe- samt ranto, en två isländsk på engelska, bearbetning en på för franska radio.
ABC-boken, som redan i föregående upplagor fått röna mycken uppskattning, har denna gång försetts med två vägan- de rekommetidationer, nämligen dels ett protokollsutdrag från Samarbetskommit- téns för fredsfrågor årsmöte I Stockholm 1934, som allvarligt anbefaller boken, dels ett erkännsamt förord av fredsnobel- pristagaren d r Chr.
L. Lange.
Många av Tidevarvets läsare äro re- dan förtrogna med Anna T. Nilssons ar- bete.
Vi erinra t. ex. om svaren på den rundfråga bland internationellt intresse- rade, i dessa frågor sakkunniga personer, genom vilken bokens engelska upplaga bedömdes i Tidevarvet n:r 19 och 23 1932.
Vi påminna oss också från den tiden hur en hel del förfrågningar om ABC-boken på svenska inkommo till Ti- devarvets expedition - tyvärr den gån- gen förgäves, då den första svenska upp- lagan var utgången.
Emellertid får man hoppas .. att det in- tresse för en historisk översikt av freds- arbetet i dess olika former, som för två år sedan gav sig till känna, endast måtte ha tillväxt under den förflutna tiden.
D e upplysningar som Anna T. Nilssons Iilla » världsfolkskrift » meddelar äro överskåd- Iigt uppställda, personliga och jntressan- ta - helt säkert skola de hos många väcka lust till fortsatta studier i moderna internationella frågor.
opiumrökare.
På några få undantag när var denna last okänd bland dem, när de först invandrade.
Holland uppnådde på sitt opiummono- trollera förbrukningen och att vid årets väcka och vidmakthålla uppmärksamheten slut uppge hur stort överskott som före- på opiumproblemet i dess helhet.
ligger.
Man kan därför vänta sig att Naturligvis kan man inte påstå att uppgifterna för 1935 bIi lägre än årets.
opiumkonventionen av 1931 har varit full- Sedan opiumkonventionen av 1931 trätt ständigt förfelad.
Den har endast varit i kraft, har förbrukningssiffrorna för i kraft två å r och resultaten fordra fort- Europa sjunkit men siffrorna för hela satt uppmärksamhet.
Vad man hittills världen ha stigit.
Många anse att detta fått s e av de förhållanden som konventio- ä r en framgång, nämligen de som äro nen vänder sig emot visar återigen hur övertygade om att de sedan världskriget vinstbegäret under nuvarande produk- så djupt sjunkna, degenererade européer- tionssystem alltid finns till hands, när det na fortfarande äro övermänniskor och stå gäller att bryta emot lagar och förbud främst bland alla folk.
Äro blott euro- det må nu vara fråga om opium, alkohol, pol i Nederländska Indien under år 1929 en inkomst av 34,5 miljoner gulden.
Ve- derlägga icke dessa siffror påståendet att opiummonopolen skulle kunna lösa opium- problemet!
Med undantag för Filippi- péerna skyddade och bevarade från full- ständig undergång tycka människor av denna åskådning att allt ä r gott och väl.
Men för dem som känna ansvar för alla slag av människor ä r ett framsteg bara Brittiska Malaga ä r genomsnittligt 20 procent a v den kinesiska befolkningen hemfallen at opiumbruk, alltså på två mil- joner kineser 400,000.
Störst är procen- ten bland kulierna.
40-50 procent ä r - tobaks- eller rustningsförbud, antingen det är inom den kemiska eller järn- och stålindustrien som vinsten lockar.
Där- för gäIler det för alla att söka nya medel och vägar så att produktionen inriktas på nerna, där amerikanarna infört absolut för Europa inte nog.
Det gäller att fram- att tjäna hela mänskligheten.
förbud, råder överallt i Fjärran Östern förallt genom utbredande av upplysning L.
G.
H.
Hagar Olsson: En Vägen till Misery Harbour.
Pionjär his toria.
E n flyktning krysser sitt spor ä r en av te » växer så småningom inför våra ögon, Helt nyligen h a r på Bonniers förlag kare samlades också omkring tanken på Gasmasken är en fara - intet skydd.
» H de mest uppmärksammade norska blir en fruktansvärd allestädesnärvarande utkommit några mycket intressanta en frivillig sjukvårdsförening och alla andeln med gasmasker ä r inte ba- böckerna från senaste år.
Den kanske nå- och allt förkrossande makt: en symbol f ö r » blad ur sjuksköterskeväsendets upp- tycks ha varit eniga om att » kvinnan som r a der.
lägsta humbug som existe- got förvånade författaren berättar själv i underhuggarmentaliteten, för den lömska komst och första skeden i Sverige,, näm- medverkande skulle göra en väsentlig in- r a r ifråga om affärer.
Det ä r också den en intervju i Politiken att den såldes i misstron till allt som växer fritt och ligen sjuksköterskeutbildningen inom sats ».
Emellertid borde » initiativet till sorgligaste., 7,000 ex. och numera inköpts till Eng- självständigt.
Sandemose ä r inte den för- Svenska Röda Korset, åren 1866 — 1904 av en dylik förening tagas icke av ett mer Det ä r en fransk general, Mr.
Poude- land, Amerika, Ryssland etc. Författaren sta som blivit knäckt av Jante och fått sitt Elisabet Diilner.
Det ä r den första sam- eller mindre okänt fruntimmer med be- roux, som uttalar dessa ord i en nyligen heter Aksel Sandemose och ä r till börden liv förgiftat av dess » infama magi,.
men manhängande framställning som gjorts gränsat inflytande, utan av en man med utgiven skrift om Skydd mot kriget.
Och dansk, men har överflyttat till Norge och det ä r inte alla rymlingar från Jante som över utvecklingen av denna viktiga sida allmänt anseende och förmåga att göra han fortsätter.
» Det enda medel som under alla om- betraktar detta som sitt hemland.
Den förmått teckna det med en så giftig penna i det svenska sjukvårdsväsendet.
Den sina åsikter gällander.
När Föreningen ständigheter ä r fullt tillförlitligt som gift- danska intervjuaren påpekar att Norge som han.
Det ä r inte heller mången som ger också en utmärkt bild av hur enskilda för frivillig vård av sårade och sjuka i gas-skydd, ä r att fly för giftgasen.
tias- » tagit ham til sit heftigt bankende Hjer- utan att darra på handen skulle skriva människors modiga insatser sätter i gång fält, moderföreningen till Svenska Röda masken likaväl som skyddsrummet med ter och gjort honom till en stor man.
I ned ett vittnesmål som detta: » Här sitter rörelser inom det nästan alltid motsträ- Korset, bildades å r 1864 blevo också fru tillförsel av filtrerad luft äro, för att tala Danmark var han nämligen fullständigt j a g och ä r det levande beviset: Skorpio- viga samhällslivet - att de första ensam- Olivecrona och fröken Leijonhufvud med- fullt öppet, regelrätta fällor.
De över- lista sina offer genom att hindra dem misskänd, ända till den grad att förläg- nen som fostrats i Jante. » Den oomkull- ma kvinnor, som hade tagit till sin upp- lemmar av föreningen, men inom verk- från flykt.
garna vägrade att ta någon befattning runkeliga jantelagen har månget brushu- gift att åstadkomma någon förbättring ställande utskottet fanns ingen kvinna.
Varje apparat med filtreranordning ä r vud stött sig blodigt emot, men det ä r ifråga om själva sjukvården miste vara med hans böcker.
Med den fortlöpande skildringen av en anledning för fienden att överge de När m a n Iäst hans senaste bok förstår inte o f t a man i litteraturen påtrlffar en både modiga och duktiga ä r alldeles sä- föreningens arhete och den begynnande redan kända gaserna och försöka upp- täcka nya, som tränger igenom filtret och man Rott att de danska förläggarna varit så bittert dråplig formulering av denna kert - betänk vilka fördomar de hade utvecklingen av själva sköterskeutbildnin- gör det odugligt.
Sådana apparater full- en smula betänksamma.
Och man säger lag som hos Sandemose.
Första budet i emot sig!
Och man ger författarinnan gen, framträda namnen p i många dukti- komligt ropa efter uppfinnandet a v än- sig att en bok av denna obeskrivliga a r t Iagen lyder självfallet: » Du skall inte tro rätt när hon påpekar, att mycket av det ga kvinnor.
Emmy Rappe från Ströms- nu okända gaser.
Gasmaskerna förråda knappast kunnat ha någon framgång i att du är något! » - och detta hud varieras som man har och som man finner helt rum, om vilken det sades att » som hennes i ordets fulla hemärkelse var och en som anförtror sig åt dem.
något annat av de nordiska länderna utom i olika infernaliska nyanser.
Begrundar naturligt och självfallet, skulle aktas f a r ä r en despot av första graden så an- Handeln med gasmasker föranleder bå- just i Norge.
Varför just i Norge?
Helt man den själsliga tortyr som en uppväxt- högre om man visste vad besittningsrät- ses det ej ens mödan lönt att föreslå sa- de de civila och militära myndigheterna enkelt därför att det litterära Norge ä r i tid under jantelagens hann betyder, för- ten kostat.
kens », blev dock den första föreståndarin- att svika sina heligaste plikter och sitt högsta grad » freudianskt » och nu mer än står man kanske också den frenesi med Liksom när det gäller Sophiahemmets nan för sjukskiiterskeskolan.
Hon fyllde ansvar, skriver general Pouderoux vida- någonsin odlar en viss hänsynslös psyko- vilken sådana uppgörelseböcker som En upprättande och utveckling, får man aven sin plats på ett utmärkt sätt och Iämna- re.
De säga b a r a att civilbefolkningens Handeln logisk satanism.
flyktning krysser sitt spor måste skrivas.
av Röda Kors-systrarnas historia en ståt- de djupa spår efter sig.
Hon efterträd- passiva skydd a r säkerställt.
med gasmasker uppmuntrar de utmanan- Boken har en undertitel som säger myc- Och m a n ä r kanske inte längre benägen lig bild av sammanhanget mellan denna des sedan av sin släkting, Ebba von Koch, de chauvinistiska tendenserna, stoder ket: Berättelse om en mördares barndom.
att enbart rycka på axlarna å t ett påstå- yrkesgrupps strävanden och den svenska för ett år.
Namn som Emma Klingberg, krigsindustrin och Iamslår ansträngnin- Berattelse ä r visserligen för mycket sagt: ende som detta: » Den som lever under kvinnans frigörelsearbete över huvud ta- Edla Pettersson, Gertrud v. Reis, Fanny garna ' att ' verka för freden, emedan me- lösryckta minnen och diffusa funderingar jantelagen ä r i sitt väsen en mördare, alla get.
Dels därför att sjukskiiterskans var von Otter och Elisabeth Holmgren leva nige man genom gasmaskförsäljningen intalas att » landet är berett och att vi kommer sanningen närmare.
Men ur den- har h a n mördat, föräldrar, bröder, systrar ett av de första » yrken », som - motvil- säkert ännu i mångas hågkomst.
lugnt kan möta kriget ».
na obeskrivliga röra a v löst nedkastade och många andra, ty han blöder av hat. » ligt - öppnades för kvinnor.
Dels där- Författarinnan till boken om Röda Kor- Bokstavligen - ty det är inte fråga hugskott och mer eller mindre samman- Man har mången gång lust att i förar- för att så många beundransvärda före- sets sjuksköterskeutbildning har förmå- om kamp utan bara om död - för man hangslöst prat stiger dock en psykologisk gelsen slänga Sandemoses bok ifrån sig.
gångskvinnors namn äro knutna till dessa gan att Iåta d e olika personligheterna den förtroendefulla civilbefolkningen som realitet fram: en mördares barndom.
Ven- Retad av överdrifterna och d e avsiktliga .första försök att påverka en stor sam- komma till sin rätt.
Man ser dem för hjordar till slakthiinken.
Man tillhanda- hiller den inte gasmasker för att skydda sig med deras egenheter i det besvärliga den för faran utan för att hindra den na psykologiska realitet etsar sig in i ens mystifikationerna, uttråkad av pratet om hällsfråga.
sinne, den bränner sig in i ens medvetan- ditt och datt och av de sjukliga fanta- När först Fredrika Bremer själv som arbetet.
Och än en gång blir man med- från att se och därigenom kunna undgå d e på ett så otäckt verkligt sätt att man sierna som inte alltid äro så intressanta 25-årig ung flicka började ägna sig åt veten om betydelsen av att ha klart för faran.
När j a g inträdde i armen, säger den slutligen kan ertappa sig själv med att som författaren vill göra dem till.
Men vård av sjuka och fattiga ute på Årsta, sig, hur nära den tid ligger, då alla dessa uppriktige generalen, ville j a g bringa undra om det inte ä r ett verkligt mord en när man läst huken till slut och lagt den där, som hon själv skrev, m i n a kurer lyc- personligheter verkade och mer eller min- mitt land e t t offer.
Jag gjorde det inte människa h ä r velat skriva sig ifrån.
ifrån sig märker man att det inte ä r så kas över huvud väl », var det allmän sed dre direkt tillkämpade kvinnorna sådana for vinnings skull.
J a g svor att alltid Det ä r nog detta starka verklighetsin- alldeles lätt att bli den kvitt.
En isande att de sjuka vårdades i hemmen, d ä r det fri- och rättigheter, som man nu anser ha mitt folks bästa för ögonen och att tryck som gjort bokens framgång.
Trots fläkt från all mänsklighets Misery Har- ofta fanns någon kvinnlig släkting, redo ganska självklara.
Det ligger inte så litet söka skydda det, inte på folkets men på Det ä r inte med all formlöshet och allt psykologiskt koket- bour har nått en genom denna kaotiska till självuppoffring, vaka och hjälp.
Men av revolutionshistoria i dessa blad om min egen bekostnad.
lätt hjärta jag nu kommit därhän att stå teri har det lyckats författaren att gå till bekännelse.
eftersom sjukvården egentligen bestod i svenska kvinnor, som fast de helt säkert och förutsäga framtiden, J a g är en väk- grunden med något som det inte ä r lätt att giva patienten de föreskrivna medi- voro både ödmjuka och tysta, ändå med tare.
Det har tagit mig fyrtio å r att att handskas med: hatets och mordets kamenterna, kunde nästan vem som helst sitt handlingssätt och sin övertygelse lyc- nå vakttornets krön.
Och när jag nu ser säte i en själ, detta mörka ingenmansland duga till sjuksköterska och de sköterskor kades bringa rörelse åtminstone inom ett faran så skall man inte just i den stun- den fordra av mig att j a g skall sluta mi- som vi så gärna förneka men som vi alla som förekommo på sjukhusen hade oftast område av det svenska samhället.
na ögon och tiga.
Jag kommer att ropa Casan.
ha del i.
» Den du älskar mördar du i inte mycket större kunskaper än sina med mina lungors fulla kraft tills man ingenmanslandr - detta ä r en av de mera amatörmässiga kolleger i hemmen hör mig och lyssnar.
Det är nödvändigt.
grundläggande teserna i boken.
Den är — kanske tvärtom, eftersom sjukhusarbe- grundläggande inte bara därför att den tet inte ansågs vara passande sysselsätt- s t å r i samband med bokens förhistoria, ning för bildade kvinnor.
De kvinnliga mordet i Misery Harbour, utan framför anställda hade i allmänhet en rent un- allt därför att den ger oss den psykolo- derordnad ställning vid sjukhusen, de mottager i sin nya lokal, Floragatan 17, giska formeln för den barndom som bo- från och med hösten 1934 flickor och eldade i kakelugnarna, buro ved, stä- (Forts. fr. sid.
I.)
ken på ett så excentriskt sätt skildrar (el- gossar till de fyra första skolåren.
dade de ofta obekvämt inredda rummen, ler rättare s a g t på underliga suggestiva Undervisningen bygger på de riktlin- fyllde och putsade fotogenlampor och gärder, kan j u förklaras bl.
a. med tradi- tionens okontrollerbara och starka infly- jer, som givits a v d r Rudolf Steiner, och talgljus på tunga brickor.
vägar låter oss ana).
Arbetarpojken Espen Arnakkes barn- som tillämpats vid » Die Freie Waldorf- Egentligen var det de många krigen i tande.
schule » i Stuttgart och ett flertal skolor Från vår synpunkt sett, bevisar emel- dom förflyter i terrorns tecken: den and- Europa under 1860-talet jämte några vik- av samma art i olika länder.
lertid d:r Lölhöffels utsago just motsat- liga terrorn i en småstad, vars namn i Ett genomgående drag för denna peda- tiga vetenskapliga upptäckter som allvar- detta speciella fall var Jante.
Detta » Jan- gogik ä r strävandet att anpassa undervis- ligt satte i gång krafter för en förbättrad sen mot vad hon själv vill bevisa.
näm- ningen efter den uppväxande människans sjukvård.
I Sverige var dock intresset ligen att man aldrig kan uppnå ett effek- utvecklingskrafter vid olika åldersstadier.
starkt inriktat på att fullkomna sjukvår- tivt » skydd » för kvinnorna, förrän de lärt Så vädjar man under de första skolåren att inifrån sitt eget personlighetsmedve- dels till barnets naturliga fallenhet att den även i fred, och bland dem som ar- tande och sin egen självständiga överty- lära sig utantill, dels till dess rika fanta- betade för detta på olika satt voro Ro- siliv.
Från sagans, musikens och färger- salie Olivecrona och initiativtagaren till gelse ta sin tillvaro i egna händer.
Att nas värld g i r småningom vägen till in- Fredrika Bremerförhundet m. m. Sophie den s. k. friheten icke ledde till annat än tellektet.
När sedan, efter det tolvte året, Leijonhufvud.
Flera kända manliga lä- ofrihet lär sammanhänga med.
att den den rent intellektuella undervisningen hor- aldrig var genomförd annat än i yttre jar, visar det sig ofta, att barn, som un- hänseende.
Denna förklädda ofrihet har der de första skolåren sluppit undan en till skolan.
Betyg i vanlig mening utde- för tidig intellektualisering, snabbare och las ej.
Föräldrarna få i stället ett brev bragt kvinnorna i allvarliga svårigheter som av ingen förnekas.
Räddar man lättare tillägna sig de erforderliga kun- från läraren med karaktäristik över bar- skaperna iii eljest ä r fallet.
net: hur det arbetar, hur det utvecklat då den missbrukade kvinnligheten genom Jämte de vanliga läroämnena övas från sig under året o. s. v. Detta bidrager att öka tvånget, förmynderskapet, ofrihe- och med första läsåret tvenne främman- till samarbete mellan föräldrar och lä- ten?
Det ä r ju d ä r skiljelinjen går.
Och d e språk, tyska och engelska.
På grund rare.
Anmälningar ställas under sommaren den ekonomiska nöden, som även har stor av sin naturliga förmåga att efterhärma tillägna sig barnen rid denna ålder med till Svenska Waldorfskoleföreningens ord- del i problemet, blir ju icke avhjälpt på stor Iätthet språkets uttal, rytm och me- förande, fru Ida Öhman, Fryxellsgatan 3, detta sätt.
lodi.
1 tr., tel. 20 52 08, efter den 4 sept.
till För vår del våga vi ännu en gång be- En stor betydelse tillmätes allt slags skolan, Floragatan 17. känna oss till den andra vägen - per- konstnärligt övande, eurytmi, musik, mil- sonlighetsutvecklingens helt säkert Iång- ning, teckning såväl som handens arhete samma och mödosamma väg, men en v i g i allmänhet samt gymnastik.
De person- Iiga anlagen vårdas, särskilt vad musik- som ändå en gång miste föra ut ur cir- undervisningen beträffar, i vidsträckt keln.
mån.
C.
H.
Barnens arbete ä r i huvudsak förlagt Rudolf Steiner- skolan i Stockholm Få kvinnorna betala för dyrt?
—
.
- J o ... Karin smålog.
De sågo på varandra de två fyrtioåringarna.
J o, det ä r något kuriöst, något som inte stäm- mer.
Men med vad?
Med vad stämmer det inte?
J a.
.
.
Hildur funderade.
- När j a g var ung - det var Hildur flyktigt och kom hit mer av en händelse, på genomresa.
J a g tror, att det till stor som återtog ordet - hade jag också en del var rummet, som öppnade min värld vän, som var s å där en tjugo år äldre än för henne, kom henne att fästa sig vid j a g och som j a g älskade så där obeskriv- mig.
Hon, hon fann mig här, Gerda ligt - så som Gerda känner för mig un- tappade bort mig.
J a, Gerda fick fatt gefär.
J a g minns mycket väl första gån- på mig igen.
Men först efter en viss an- gen jag fick komma upp till henne.
J a g T strängning.
Hur ä r det, kan du säga mig minns också, att det, rummet, inte riktigt det?
Går rummet ihop med mig eller var vad j a g väntat.
Men besviken var inte?
Men du, du har kanske känt oss jag inte för det.
J a g var så lycklig över H för länge, både mig och min varelses ort, att vara där, så någon inverkan på min l för att kunna svara.
sinnesstämning kunde det helt enkelt in- - Jo, jag har nog det.
Men började te ha, att inte allt var som j a g tyckte - A du en enquête bland dina bekanta i den om j a g nu tyckte något vidare.
g - J a, ungefär så hade det nog ställt re här frågan, skulle du nog inte bli mycket kl klokare.
Jag tänker, att svaren du fick sig för mig med.
J a g skulle nästan tro bleve i den här stilen: » Ditt rum!
Det att det för mig skulle varit alldeles omöj- ä r bra, för all del.
Men duken på bordet ligt att fästa mig vid någon brist hos et ri ä r faslig.
T a bort den bara, så ä r det det älskade föremålet - eller e n s upp- bra,.
Ingen ginge u t från dig utan från täcka någon.
Men j a g var nog en rätt sig själv.
Så gjorde inte de här ungdo- svärmiskt anlagd person.
Än i dag ä r marna, åtminstone inte Gerda - hon j a g sådan - den j a g ä r förtjust i må SAM strävade verkligen efter att se dig i det ha det hur hon - eller han - vill.
Det hela, trodde så i alla händelser, om det ä r mig så ovidkommande, bara han finns PI än i själva verket var sig själv - eller där.
Åtminstone påverkas inte min känsla det för e r bada gemensamma - hon av sådant - när den väl en gång finns sökte i din, vännens, omgivning.
Ja, hen- där.
EL - Hänger det ihop med åldern, tror nes sätt inger aktning i alla fall, det vi- sar hur viktig du ändå var för henne.
du.
Med de olika generationerna, rättare LO Hur gick det egentligen för er, förresten?
sagt.
Är de här tjugoåringarna mera Kom inte vänskapen en smula i kläm?
kritiska än vi var - ändå mera, för inte M - Ånej.
Hon fann sig tillrätta så små- fattades det kritik hos oss.
Eller har ningom, hur vet jag inte riktigt.
Ett par man mera känsla för stil numera, per- saker fick hon ändra på härinne - mär- sonlighetens stil ä r ögat mera ömtå- ker du inte det?
Den där tavlan ä r flyt- ligt för sådant än förr?
Har personlig- tad, och mattan under skrivbordet, den het och omgivning närmat sig varandra mera?
Så att de unga har svårare att fick j a g helt enkelt lov att ta bort.
- Det gjorde du!
förstå åtskillnaden, inte tål den helt en- - J a g tyckt?
själv inte om den.
Men kelt, vägrar att acceptera den.
Eller var det hade j a g dittills satt mig över.
Nå- det vi, som var mer generösa, mera öd- gon hade gett mig den, den var varm mjuka inför tillgivenhetens faktum?
Vad under fötterna på vintern.
Vad j a g tyc- tror du?
- Hm.
Ingenting.
vet du.
Allt beror ker om mina saker ur skönhetssynpunkt det ä r inte så viktigt för mig s s y n p u n k t, bara på individen.
Gerda var Men det var kanske det, när jag var tvungen att reagera så, därför att hon var tjugo - j a g tror nästan det.
Viss!
lät Gerda.
Kanske hade hon förhållit sig så, j a g henne hållas, hon var så rar mitt upp just så, även om hon varit född tjugo år i alltihop.
Men - det ä r något kuriöst tidigare.
Fast - j a g undrar.
- J a, j a g också.
J a g undrar.
i det hela i alla fall - tycker du inte det S.
J.
H. också?
Jag undrar .. D - hon såg litet inåtvänt bekymrad och fundersam ut.
Den fyrtioåriga stod vid bordet och serverade téet.
- Hur ä r det, Gerda?
Du ser inte nöjd ut.
Tycker du inte om rummet?
Flickan svarade inte.
Nästan motvil- ligt, beslagtagen av sina funderingar, kom hon fram till bordet, tog en kopp, drack teet, utan att ägna kakor och vetebullar någon vidare uppmärksamhet.
Väninnan betraktade henne, förbryllad.
Vad var det?
Trivdes Gerda inte härinne?
Det vore ledsamt.
De voro ju verkliga vän- ner kände varandra väl - så Iångt ål- dersskillnaden det medgav.
F ö r att få se hennes hem hade Gerda just gjort en Iång resa - skulle hon nu inte finna sig väl här?
- Men Gerda!
Vad ä r det?
Hon fick inte ur henne mycket just då.
Men på kvällen, då samtalet kom bättre i gång, fick Hildur - den fyrtioåriga - veta, hur hennes skapelse tedde sig: Ingenting genomträngt, ingen enhetlig- het, ingen fulliidighet, ingen personlighet.
Det hela för litet.
Och alldeles för myc- ket småsaker.
Det var kritik.
Men inte för kritikens skull, utan för sanningens skull.
Och för vänskapens.
Hon var tydligen ledsen, den unga.
Det var svårt för henne, att de så dåligt stämde med varandra, rummet och den som bebodde det.
För att ho- ningen grumlade intrycket av en män- niska, som var kär.
- Någon tid senare, då Gerda rest, fram- lade Hildur saken för en annan vän, en jämnårig.
- Det komiska är, att för något Ar sedan hade j a g besök av en annan sådan där ungdom, som aldrig sett mitt hem förut - ja, något äldre var nu hon.
Men hon - hon gick omkring här och hara gladdes, lycklig över vad hon s å g här, förtjust över helheten - just helheten, du, den som Gerda så avgjort saknade.
Hon, som Gerda, ä r kultiverad och klar- synt.
Men hon hade knappast någon klar bild av mig förut, hon hade sett mig bara en tjugoåriga stod i dörren - - A - Tre data.
Hem från Wien.
(Forts. fr. sid.
1.)
- Hur ser det ut i Wien just nu?
och - och vad värre var nazismens Tyskland fråga v i en av Tidevarvets läsare lett av en man som e j längre var Führer vänner, fröken Märta Werleman, som i men Reichsführer, den absolute härskaren dagarna återkommit från ett två måna- utrustad med en makt varom Mussolini ders besök i Österrike.
aldrig drömt och till vilken motstycken - Alla beväpnade poliser och soldater näppeligen finnas inom europeisk historia.
som posterar överallt på gatorna, vid of- Det blev, som sagt, mycket tyst i Ita- fentliga byggnader och öppna platser ger lien.
Politiken bannlystes från tidnin- en viss stämning av oro, svarar fröken garnes spalter.
I stället fylldes dess för- Werleman.
Men det är egentligen för- sta sidor av långa redogörelser för man- färligt vad m a n vänjer sig lätt - efter övrar till havs och land.
Det ä r sant att några veckor eller månader tänker man augusti är härövningarnes tid.
Men det knappast på vad denna beväpning inne- k a n icke förnekas att framhävandet av här.
E n ganska karakteristisk detalj i denna sommars » bataljer » utanför Gaeta de nuvarande förhållandena är också att eller uppe i de emilianska Apenninerna befolkningen genom tidningarna uppma- skett med en utförlighet och ett efter- nas att i n t e ta~., för mycket politik.
En tryck vars bistra innebörd ä r mycket frappant.
Italien känner att » det blåser kallt, kallt vä ’ r » över Europa.
Och står där- för mycket vaksam för att kunna varsna även den svagaste förändring i vindens riktning och styrka.
Med Berlin känner Rom brytningen fullständig.
Detta betyder givetvis e j att Rom inte kan i framtiden » samarbeta » med Hitler, » bistå » Tyskland i fråga om dess eventuella återvändande till Genève, stödja de krav Det tredje riket till även- tyrs kommer att hävda o. s. V. Men det betyder att med förtroendet ä r det slut.
Rom kan räkna med Berlin som nödvän- dig medpart på politikens marknadstorg men ej längre som vän och kamrat.
Gentemot Osterrike känner sig Italien likaledes ensam.
Dollfuss var, som sagt, en man vars kynne Mussolini kunde for- stå och på vars mod och trofasthet han fullständigt litade.
Den mjuke elegante Schuschnigg står ll Duce oändligt myc- uppmaning, som inte har den ringaste verkan.
Man diskuterar ständigt, p i alla - Höstkurs, L ket mer fjärran.
Och det ä r tydligt att Fröken Werleman berättar " ' " om den senare rädes för att hos den nye sammanträffandet med den förutvarande kanslern framförallt finna osäkerhet, obe- kvinnliga redaktören för tidskriften Die slutsamhet, benägenhet att ständigt krys- » Starhemberg sa mellan kompromisser.
var Italiens man,, har det i icke-italien- ska tidningar ofta påståtts.
Det ä r näp- peligen sant.
Starhemberg skattas i Ita- lien som en uppriktig vän men alldeles icke som duglig statsman, Ingen var och ä r realiter Italiens kandidat.
Den 30 juni har lärt de italienska fascisterna att återgå till Mussolinis de sista åren förnekade motto: » fascismen ä r Den 25 juli har ingen exportartikels.
kommit II Duce likaväl som hans folk att med en ilning a v oro medge att en dikta- tor icke kan ersättas.
Vad bringar den 2 augusti för gåva?
Unzufriedene.
Hon har nu varit tvungen avgå från sin plats och tidningens led- ning har lagts i rättrogna händer.
Med en sådan sak följer också att alla åtgär- der tidningen vidtagit till förmån för mödrar och barn, både hjälpverksamhet och konstnärliga uppslag, barnteater och liknande ha måst nedläggas.
De sönderskjutna gemeinde-husen - I - är visserligen lagade i stor ut- sträckning bor nog samma människor kvar i dem som bodde där före februari- striderna.
Men någon nybyggnadsverk- samhet förekommer inte.
- Att en människa med mina tänke- Det återstår att se.
sätt, tillfogar fröken Werleman, ändå kan Pier Gudro trivas så b r a i Wien och medföra så Kartritningskurs.
Vårkurs 15 jan.
Caféhäuser och överallt.
Det är förhål- landet till Mussolini, Tyskland, Hitler, som står på dagordningen.
Är det nazis- ter eller socialdemokrater som talar, för- söker man visserligen vara dämpad, vil- ket emellertid inte alltid lyckas, när sin- nena blir upprörda.
- Att det talades politik också från de ledandes sida kunde man få erfara på gatorna.
Det anordnades nämligen möten och demonstrationer med delta- gande på befallning!
Någon minister ta- lade och nästa dag stod det i tidningarna om hur stor tillslutning det varit.
- De ständiga politiska striderna inom W i e n i förening med a ll a andra, för hela världen gemensamma missförhållanden ger å t Wien en prägel av stagnation, mer i ögonen fallande än i någon annan av Europas huvudstäder.
Det finns ju ock- så många exempel på hur den nya re- gimen gått fram över kulturella och so- ciala institutioner.
Tidningarna kan man knappt uthärda att läsa i längden.
Wie- ner-Pressen ä r i högsta grad likriktad.
15 sept.
Begär prospekt!
ANNA DAHLSTROM, e. o. kansliskrivare hos K. Lantmäteristyrelsen.
Adr.
Styrmansg.
4 7, 3 tr., Stockholm.
Tel. 60 62 74 kl. 8-9 f. m.
- och många stimulerande intryck därifrån be- ror säkert på, att wienarna, vilken poli- tisk riktning de än tillhöra, alltjämt har kvar sin personliga älskvärdhet och so- lighet och att det fortfarande finns många som vill arbeta för en mera framstegs- vänlig utveckling och som hoppas att detta en dag skall tillåtas dem.
- n.
1 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B., Stockholm 1934.
