# ID: svediakorp-per3681
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,956
# sentences: 289
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Elin Wägner: Harry Martinson: Varför vill Ryssland in i N. F.?
D et ser ut som om höstens möte av Nationernas förbunds församling skulle firas med Rysslands inträde I för- bundet Om så sker, är detta en konse- kvens av dess nuvarande samförstånds- vänliga europeiska politik och ett tecken till att en försoning sked mellan för- ningar stundom får helt andra konsekven- mot Tyskland.
vilka förosakat så våld- ser än bara den att vederbörande sätter samma politiska omläggningar i Europa, respekt Den kan som nu skett framkalla övermäktiga kombinationer emot den aggressiva staten och åstad- komma att gammal fiendskap mellan de gemensamt hotade staterna förvandlas i sig I rättfärdigande av Tysklands farlighet?
Att hela Hitlers idériktning, liksom fascismens över huvud ser något gott i kriget det är j u Sant och vittnat, att Tyskland rustar Iikaså Vissa av Hitlers utrikespolitiska mål, såsom erövring av Österrike och kolonisation av Ukraina, torde inte kunna vinnas med fredliga medel Men det är möjligt att han tillhör de andar som mot sin vilja åstadkomma det goda, här fre- den, genom att han med arten av sin en- väldiga politik skapat och håller samman A t t resa Resan den djupaste och vidaste for- men av rytmik Den när den är är dans bäst en överdimensionerad form av med gudarna, med allt vad det innebär glättrig balans, variabla, öppna och för- tröstansfulla sinnen Kanske är detta en sällsynt gåva De flesta resa antingen hetsigt eller slott De komma inte fram till gåvan att känna sig hemma I resans rytmik och kontur Dagdrömmeriet, hämningen (och ofta grämelsen) rycka dem bort från kännandet Dessa män- skor sitta på tåg fjärran från sig själva bundsmakterna och sovjetrepubliken Ka- vänskap och sammanhällning N a r nu Ryssland står inför sitt inträde rakteristiskt nog äro j u de två stater, med vilka Ryssland har ett spänt förhallande, I Nationernas förbund, kan hända att Tyskland och framför allt Japan, utanför både Japan och Tyskland ångra att de Ett rykte från Genéve med- icke äro där för att motverka den inträ- förbundet delar att Rysslands inträdesansökan re- dessökande De torde inse att även om dan skulle vara inlämnad, och detta rykte gesten att träda ut ur Nationernas för- tiondel av överraskningar (!).
Skulle har en inre sannolikhet som bestyrker bund tlllfredsställer for ögonblicket, så är en så väldig kombination av makter som inga överraskningar förekomma, anse de det T y den politik Ryssland nu länge ett Inträde mer än en gest, det ger möj- frukta Ty-kland och honom, att krig blir sin resa tämligen förfelad Efter resan fört med avslutande av non-aggressions- Iighet att på ort och ställe verka för sina honom omöjligt så länge den kombina- öppna de glåmiga hemmets dörr med en tionen består.
Det är dock en kuslig fred lättnadens suck gudskelov att vi är pakter med alla tillgängliga stater, måste syften hemma!
Sovlets inträde i N F kan icke U P P som består i kraft av en sådan spänningen, För en hel del kvasihemälskande kan ju fortsättas med ett samarbete inom natio- nernas mitt, genom medlemskap i det för- fattas som en försoning med det kapita- och den har intet av trygghet och fram- denna suck förefalla sympatisk, men fra- gan är anda om inte mänskan avslöjar bund som är skapat därför På detta sätt listiska systemet, men däremot Som tec- tid i sig De svenskar som önska ett bättre och sig allra bäst på resa Där ställes hon skulle också Östlocarnot som förberedes, ken på en stark önskan om fred Med komma innanför nationernas förbund sina nya förbindelser vill Ryssland impo- närmare förhallande mellan Sovjet och I februari i år meddelade Sovjets lega- nera på opålitliga grannar och I yttersta Sverige och hoppas på att frågan om kre- tionssekreterare I Paris vid fredskonferen- nödfall få stod mot angrepp.
åtminstone dit för svensk export till Ryssland skall sen i Bryssel, att Sovjets eget villkor för ryggen fri om det skulle gälla att tas tas upp igen, vända sig inte till Ryssland av den negativa grunden att de frukta att gå in i Nationernas förbund vore att med Japan Nationernas förbund som är till för och hata Tyskland De ha andra skäl för dess definition på angripare, med andra ord definition på den stat, mot vilken de fredens Skull.
får därmed, och det just nu önskan om gott samarbete med den mäk- lojala medlemmarna av forbundet skola då det blivit utdömt och dödsdömt.
stöd tiga östra grannen och de inse också nöd- uppträda solidariskt, bleve fastställd som av en väldig makt, som behöver fred och vändigheten av att Tyskland självt kom- Nationernas förbunds egen Angripare inte heller har gamla makters hämningar mer från att vara en förutsättning for de är enligt den ryska definitionen den som mot en fredspolitik efter nya linjer.
andra Staternas gemenskap och självt Ar då alla dessa anstalter för skydd kommer in i den Förr få vi inte fred förklarar krig mat ett annat land, inträn- ger utan krigsförklaring på en annan makts område, bombarderar en annan stats territorium eller angriper dess sjö- Hagar Olsson: och luftstridskrafter.
utan tillåtelse land- sätter beväpnade styrkor på en annan makts område eller på annat sätt över- skrider gränsen och slutligen som sätter I gång kustblockad mot en annan stat Romains är vid det här laget en forfattare.
vars ord man har allt skäl Det är inte utan att denna definition passar in på Japan!
Och det är väl också att lyssna till Han förfogar över en be- japanska krigspartiet aggressiva hall- tydande och seriös läsekrets, inte bara I Jules som påverkat Ryssland så att det nu intar en ny hällning gentemot Västeuropa och Nationernas förbund Och den makt som påverkat västmakterna till en ny hållning mot Ryssland är i sin tur Tysk- land Varav vi lära att en s k fast ut- rikespolitisk hållning, beledsagad .av rust- ning Begär provnummer av Tidevarvet från expeditionen, Triewaldsgränd 2 Stockholm.
Prenumerationspris: Kr.
6:- pr helår.
» 1: 75 » kvartal.
Fransk röst.
Frankrike utan också i det större men splittrade fosterland som han anda från början av sin bana ihärdigt och medve- tet bekänt sig till Europa Som fordoms- fri och klarsynt europé, som förkämpe för var världsdels enande och som auk- toritativ representant för den radikala europeiska opinion, vars uppgift det bli- vit att mitt under demagogins trumeld hålla krutet torrt i frihetens sista Iöpgra- var, har han vunnit gehör också i Ame- rika Det är med intresse och spänning man tar del av de synpunkter han med så mycken intellektuell klarhet och moralisk redbarhet utvecklar i sitt Senaste verk, Problémes européens, ett slags politiskt mellanspel för vars skull han uppskjutit utgivandet av de nya delarna I romanse- och hallucinationer från det förflutna ge- nomkorsade folkens själ, och det var för dessa skuggors och drömmars skull man stred, det var de som antände kriget Det förgångna, det absurda, det irrationella var världskrigets motar, och ingalunda någon av de rationella orsaker man for- sökt leta fram Med denna utgångspunkt given är det lätt att gissa sig till den slutsats författaren kommer till världs- Det kriget var i högsta grad » tysk ».
var tyskt.
Ingalunda i den vulgära me- ningen att Tyskland skulle ha varit den direkta syndabocken, men så till vida att Tyskland som kulturföreteelse utgjorde det absurdas och irrationellas stora re- serv I Europa Tyskland satt inne med den på en gång brutala och poetiska själskraft » cet élan formidable » som författaren finner på ett lysande sätt per- sonifierad i Holofernes gestalt hos Heb- bel Detta våldsamma och profetiska själstillstånd måste få ett utlopp, och det- - - ett formulärt ord, ett officiellt bekväm- är lighetsord, ett standardord för tidtabeller står vid sidan av ord sådana som där man det gods och kolly Men inte behöver därför känna sig som passagerare Det är att vara fastläst, tabellisk och katolik under tidtabellens standarddogm, denna mentalitet förvandlar även de bästa pull- mankupéer till fårfållor Längre bort från resans natur kan man inte kornma, men tyvärr så artificiell är nästan varje bonde på tåg Det är knappast folket men folkets hypokondri som sitter i kupé- grundligt gråpyrd tråkighet tiondelar en sin kompakta oförmåga till verkligt liv.
ansikte mot ansikte med den mänskliga som ej hiller måttet dar återvänder hem avslöjad och trött för att återgå till hem- mets prydliga slapphet Allt for Ofta är det så, utan att den olustige själv anar det På utresan betraktade sig N N som passagerare, på hemresan hade han de- graderat sig än mera, d i kände han sig som en delinkvent en framrusande trå- kighets framrusande offer Det är näm- Iigen minst tre ting som N N glömt; eller för att vara ärliga i vår dom han har aldrig kommit att tanka på dem Det första är att resan är en social di- mensionsordning i vilken hemmastaddhet borde vara en klart mänsklig plikt Det andra är att ordet passagerare är Men barnen!
Barn kunna vara odrägliga på tåg, helst om mödrarna lyckats for- störa dem, men annars herre gud, vad barnen kan konsten att resa Man får har liksom annars Intrycket att det alltid har funnits hopp om världen, men att de vuxna alltid förstört det Resande barn äro resandets hasta källor Jag har sett så många tusen och nästan alltid har de varit Storartade, dessa ungar som äro re- Res sandets dagg om du kan, som ett barn Ett barn är försynt, men aldrig till stel- het Ett barn har heller aldrig det dar draghatet som i de flesta kupéer uppstår omkring ventilationsproblemet Barnet ser, lyssnar, upplever, känner Varje dag är en ursprunglig ny dag för barnet, lik- som den naturligtvis skulle vara även för de vuxna Ifall dessa voro kloka Titta in i varje kommunikationsmedel!
Finns det barn därinne så var övertygad om, att det lever Ja, lever, andas och känner resan Det har ännu ej blivit låst i den empiriska mindervärdighetstankens neu- ros den där som gnaver i sinnet och (Forts. å sid 3).
Födelsekontroll debatt.
under Läkarkongressens resultat.
D et var slälvfallet med stort intresse man avvaktade resultatet av för- handlingarna vid de kvinnliga Iäkarnas nu avslutade kongress Inte bara därför att de båda diskussionsämnena, födelse- kontroll och fysisk fostran för kvinnor äro av allmäm och vittgående betydelse Utan även därför att de olika uppfattnin- garna i dessa frågor, och naturligtvis i särskilt hög grad beträffande den första, måste påverkas av de för närvarande på- gående, djupt ingripande politiska om- formningarna olika länder Det visade sig också att meningarna ifråga om födelsekontrollen gingo avse- värt isär Man kunde urskilja två grup- de engelsktalande per av länder, dels till d e vilka skandinaviska även anslöto och Hommes de Bonne Volonté Man ta Numera utlopp var är kriget man ju på det klara med sig representanterna för Österrike och förstår gott att det han har att säga, har Tjeckoslovakiet, och vilkas representan- bara d e n första ter på något undantag när önskade fram- rien nämligen säga just och Han behandlar att i Versailles; det var problemkomplex som var dag och var stund i oförlöst spänning ruvar över oss alla kriget, freden och diktaturen I en uppsats, författad redan under jandet av en vederhäftig upplysning, gi- fasen I en oerhörd konflikt som därmed ven av kompetenta läkare, beträffande fick ett slut Inför anblicken av den tyska födelsekontroll Från detta håll under- själens senaste paroxysmer kan man inte neka till att Jules Romains bild av Tysk den förhoppningen att kriget skulle kam- ma att utlösa den högre syntes han ansåg oundviklig ett enat Europa För ho nom framstod kriget mer eller mindre som ett inbördeskrig » un conflit armé á I in- terieur d une civilisation homogéne » Det var till hela sin natur en uppgörelse med det förgångna skuggor, mardrömmar förnyad styrka Man förstår äntligen heta räckvidden av den fara han redan år 1915 pekade på faran av att denna » Holofernes » I Europas mitt har funnit och tillägnat sig en ideologi riktig efter sin smak det irrationellas filosofi, som hävdar instinktens, livets, handlingens su- av en sådan upplysning i kampen mot de världskrigets andra år för en amerikansk eruptiva ämnen tränger sig på en med kriminella aborterna indiska anslöt Forts. å sid 4.)
Även den representanten Hon kunde därvid till denna linje åberopa sig på en utbredd opinion bland de indiska kvinnorna sig D:r Dagny Bang Oslo A andra sidan stodo de katolska län- detta område I Italien är upplysning om derna och diktaturstaterna, Italien, Tysk- födelsekontroll strängt förbjuden, särskilt land och Frankrike, som togo helt av- stränga straff stadgas för läkare apote- (Forts å sid 2) stånd från varje slag av information på
~ ~ I~II~II~I~II~~I~I~~~~IIIII~I~III~III~~I~II~~II~III~~~~~II~I~~I~II Födelsekontroll Q4 ' I; i i i i i: i::: i, ~ _ _ _ _ _ ~~~ _ _ _ ~ triitthet.
Det ä r dirför av stort värde att diskussionen nU tagits upp p &amp; detta D:r Zaida Eriksson, Hel.
sätt av intresserade läkare.
- Om man kan peka på några resul- singfors: Ett glädjande D~ n 18 A ~ 1 9 ~ 3 4..
tat?
Ja, vad som kan komma ut av de intresse för frågan om nu förda diskussionerna är inte lätt att veta.
Men som exempel pi vad den in- födelsekontroll.
ternationella organisationens arbete be- I Finland finns ingen sRrskild organi- tytt v; d föregående tillfällen viil jag a, - m i n n a om den pristävla,, om en Isttill- sation av kvinnliga likare, men icke min- .in trettiofem av dessa tillhijra dock dre gänglig upplysningsskrift i de sexuella Partiledarna ha talat!
Hr Lind- frågorna, som pil initiativ aV de svenska, den internationella iijreningen.
Bland man talar om den socialistiska faran danska och norska avdelningarna av de dessa är d:r Znida Eriksson frin Hel- och f ' irsvaret.
Samgående med na- kvinnliga likarnas internationella sam- singfors, som nu för första gingen del- tionejla ungdomsfijrbundet och dess manslutning kom till stind 1930 i Sve- taqer i den internationella sammansiut- fränder nämnde han nazistiska rige och vars resiiitat blev de tre Ut- ningens förhandlingar.
i n g e n t i n g Om ' Hr Hamrin förebrår märkta srni böckerna av doktorerna (ier- Även d:r Eriksson anser att det har Bondeförbundet att ha underhandlat tistiken ännu icke uppvisar nagra höjda da Kjellberg och Rut Grubb samt Tora stor betydelse för framtiden att just de med regeringen i stället för att en- födelsesiffror, Skredsvik.
Dessa arbeten kan sägas vara socialhygieniska frågor, som nu statt Pa dast ha gått i borgerlig samling, och Något gemensamt uttalande frin kon- en direkt följd - med olika mellanled - kongressens program tagits upp av h i n n - Hr Pehrsson i B r a m s t o r p försvarar gressens sida kunde med de vittskilda av pariskongressen 1929 där frågan om liga 18kare.
Av särskilt intresse var den I n e d f r e j d @ Illod att maii först hör uppfattningar som förel5go icke komma sexuell upp [ysning diskuterades, ~ö~ stora engelska delegationen p i omkring sig för och sedan stannar hos den tiii stand.
Men att diskussionerna trots Danmarks vidkornmande har saken haft femtio deltagare, idel framstående arbe- h i j g s t b j u d a n d e.
statsministern har detta vor0 bide klargörande och värde- en stor betydelse, ~3~ fanns,, imiigen tande och viii införsatta läkare med stor hallit ett par anföranden, där han fulla framgår av de uttalanden som nigra icke hel !er,, igot större arbete av liknan- erfarenhet och aiivariigt intresse fiir f r i - Ined kraft hävdar sin beredvil1ighet av kongressdeltagarna själva p i var an- de slag, och man,, ille inte börja med att gan om födelsekontroll.
.Däribland var till samarbete med alla demokratiska hallan gjort för Tidevarvet, översätta en,; ien bok.
så hade tillkorn- sRrskilt Dame Mcllroy, prOfessOr vid partier.
Han talar visserligen för sten av dessa s m i upplysningsskrifter gynekologiska och obstetriska kliniken i det socialistiska systemet, som en Agnete &amp; ise, ~ö~~~~ även det goda med sig att m a n på samrna London, som utbildar kvinnliga läkare.
framtidsutsikt, men betonar att stats- - Ifriga om den fysiska fostran, säger ggng fick d:r ~l~~ Sundquists, ch d:r ingripandet e j ä r ett siälvändamål hamn: De hinnliga " * Julia von Sneiderns,, härkta handledning d:r Eriksson, framtradde en viss skillnad Utan att de p e r s o n l i g a insatserna a11- k m a s organisation har * översatt till danska.
D~~ har sedan an- mellan de sydliga och de nordiska iän- tid komma att behövas.
Även socia- derna, Och man k m nog säga, att Skan- vänts i undervisningen av de kvinnliga dinavien här intar en viss rangplats.
Det lismen citvecklas och ändrar sina for- praktiska,, epgifter afi studenterna.
mer.
Statsministern framhåller, att fylla - Vad årets kongress beträffar, säger framgick av de På detta område mycket den enskilda företagsamheten behö- L utförliga 0 t h intressanta rapporterna.
ver icke nödvändigtvis ha det otyg- D: ~ Agnete ~~i~~ fran Köpenhamn, d:r Heise, måste man j u säga, att det är ordförande i de danska kvinnliga läkar- Storartat att den a h kunde bli av - Så lade vinåtbegäret som drivkraft.
I cletta måste alla instämma.
På sam- nas sammanslutning uttrycker sin stora som den Politiska sit~ationen förnndrats D:r From,Jörgensen, Kög sedan beslutet därom först fattades.
Och ma RA,,g veta v i, att detta vi,,Stbe- tillfredsställelse med arbetet.
penhamn: Sport Ilnder gär finns, och det åkallar samhällets - Även om det inte fattades nigon re- j a g Vill till sist till %Tga7 slutar doktorn, solution framgick dock den allvarliga att den utomordentliga ram, som de sven- l&amp;arkontroll är till nytta skydd.
IntresSet för valtal vartannat ar önskan att varje land för sig grundligt ska kolb !erna givit åt Stockholmskon- och olika partiers utläggningar och övertänker dessa spörsmil - som ju inte gressens förhandlingar, borde förplikta för friska kvinnor * försök att misstänkliggöra varandra äro något lekverk, säger d:r Heise.
Jag till resultat.
Det ä r icke möjligt annat.
Rapportör för dessa frågor var bl.
a. tröttflar man på i Iängden.
Men det- tror för min del, sREkilt beträffande Dan- d:r Gerda From-Jörgensen, Köpenhamn, I nödens stund.
I under debaI " t * (Forts. fr. 116 i.
),.
kare eller sjukvårdspersonal för medde- landet av sådan upplysning.
Även Frank- rike har sin preventivlag, där önskar man för övrigt icke diskutera frågan.
I Tysk- land siutiigen äro rädfrågningsbyrierna f6r sexuell uPPlYsniW mder den nuva- rande regimen stängda.
Det bör påpekas att man exempelvis i Italien tagit konsekvenserna av sin in- stiillning emot fiidelsekontrollen gerrom att pi olika sätt, deivis med tvingsåtgär- der ifråga om arbetsfördelning, beskatt- ning etc., söka uppmuntra familjebildning och barnalstring.
Emellertid tyckas tvångsåtgärderna av olika siag icke ha haft åsyftad verkan, då den italienska sta- ~ i minga fall kommit särskilt I h g t i f r i g a om de socialhygieniska spörsmalen.
Och V I se med gliidje fram emot nlista kon-; res,, som skall h. ?llas 1937 i Edinburgh, slutar d:r Bang.
D. i ' j I.
,.
ta att få en verklig uppgörelse till markf men efter Vad det av anförandena D r Dagny Bang, Oslo:, ståntl för företrädare av olika i,,treS- framgick även för Englands vidkomman- sen angaende förhållandena mellan de, att dessa frigor ha diskuterats så De skandinaviska länder * enskild företagsamhet och statlig re- länge att man nu varit benägen att UPP- na förtjäna afi fa gora glering, det ä r just vad som skulle höra därmed.
Inte för att man uppnått behövas.
Alla dmokratiska partier någon losning av fragorna, men av ren &amp; @ F! &amp; önska lagbunden frihet, där ä r kär- må vara att sättet kan vara nan olika.
o c h man får ett starkt intryck av, att tiden gått många å r framåt, sedan den nuvarande formen av par- tiprogram och därmed följande val- rörelser, uppfanns.
I nödens stund, inför en värld som förlorat all besin- ning och hotar att undertrycka alla mänskliga och samhälleliga rättig- heter, framstår kravet på samling, - samling inte på grund av fruktan utan övertygelse.
Tiden ä r för all- varlig för s. k. kohandel.
Den bor- gerliga samlingen borde o c k s å till- höra det förgångna.
Den ä r en ut- maning till klasskamp och den bott- nar i själviska intressen.
Tiden ä r så allvarlig, att den ropar på en enad vänster.
Här gäller demokrati eller icke demokrati.
I Aven d:r D a p y Banc, den norska or- ganirationens ledare, ä r mycket niijd med kongressen.
Jag anser, s5ger d:r Bang, att den återigen givit bevis p,Z att det är mening med de kvinnliga läkarnas sam- manslutning.
Framförallt glRder det mig att de skandinaviska länderna nu ha fått ett si pass stort inflytande genom att bide presidenten och en av vicepresiden- terna i den internationella organisatio- nen ä r nordiska läkare.
T y Norden har som för Tidevarvet med några ord berät- tar om kongressens resultat på det om- ridet.
- Det förelig en enig uppfattning om att sporten ingalunda ä r skadlig för kvin- norna, sAger d:r From-Jörgensen.
Det 5r s h k i l t f r h Tyskland som man har statistik att peka p i eftersom detta land är det enda som bedrivit undersökningar av vetenskapligt slag p i detta område.
Kongressen enade sig om ett uttalande där detta framhölls, samtidigt som man underströk att viss läkarkontroll ä r nöd- vändig samt önskvärdheten av att läkarna i högre grad än hittills samarbeta med dem som ha med ungdomens idrott och sport att göra.
Särskilt önskvärt vore, ~
T I D E V A R V E T Att resa.
Storstrejksdrama i U.S.A.
Det återuppbyggnadspro- och de arbetslösas partitagande och in- i U.S.A.
har bland blandning kommer på detta sätt oför- Det många andra omvälvningar ställt det medlat och tillspetsat inför den amerikan- amerikanska samhället öga mot öga med ska rättsuppfattningens avgörande, Strejken i Milwaukee bland arbetarna ett stort, nytt och farligt problem: mass- strejkernas.
De strejker, som under inne- varande sommar oroat befolkningen i olika städer likaväl som högsta ledningen i Washington, beteckna ett nytt skede på vid företag för elektriska järnvägar och belysning är mycket intressant i samman- hanget.
Omkring två eller trehundra ar- betare lämnade arbetet en regnig morgon och innan någon visste ordet av hade den amerikanska arbetsmarknaden.
S k i l d - ringarna från San Francisco, Milwaukee och Minneapolis, där obetydliga arbets- konflikter växt ut till jätteaktioner för tidsenliga rättigheter åt arbetarna, och där myndigheterna i sin iver att skydda den obetydliga strejken dragit 30,000 människor med sig och Milwaukee stod efter några dagar inför fullständig brist på elektrisk kraft.
Arbetsgivarna gingo då med på arbetarnas krav på förenings- (Forts. fr. sid.
1.)
formulerar Sig ungefär så här: andra ha byggt och jag åker Columbus har upp- täckt Amerika och j a g fattig syndare far med Amerikalinjen.
Jag bara far.
Den tanken eller tankar i den stilen gnaver tusenden a v mänskor, sjuksköterskor, licentiater, järnarbetare, sömmerskor, kockar.
De ha en sjuklig vördnad för en utveckling som man gjorde klokast i a t t betrakta som en enkel och naturlig följdräcka ända från Ramses 1 1, ända frän Kolumbus.
Både Ramses och Kolum- bus skulle tacksamt mysa i sina gravar ifall vi avskakade oss denna hämmande vördnad, som hindrar Oss att helt accep- den d a g s ' ~ i dag är, den luft, den arbetsgivarna gjort sig skyldiga till över- rätt, som tillförsäkrats dem enligt åter- grepp och våldshandlingar, som för ett uppbyggnadsprogrammet.
I San Francisco, som sedan veckor och samhälle som t. ex. vårt svenska förefalla otroliga dessa skildringar Visa hur det månader kämpat med oroligheter var det tera till kollektivavtal och ökat inflytande på arbetsförhållandena.
P å sådana platser där arbetsgivarna lojalt följt de nya parollerna ha inga svå- righeter yppat sig, Men där arbetsgivar- na undandragit sig dessa förpliktelser och myndigheterna icke heller lagt två strån i kors för a t t genomdriva laglydnad, där ha arbetarna, besvikna på den utlovade delar väntade de delaktiga, som till ytter- mera visso behandlades under ständigt där Kagawa i fem kapitel lägger fram sin hot från maskingevär.
F y r a människo- livsåskådning.
liv spilldes.
På detta sätt har alltså par- amerikanska samhället nästan yrvaket kastats in i den nya situationen, där ar- Nu är att märka, att dessa strejker ingalunda tillkommit uteslutande för att uppnå en obetydligt höjd timpenning eller förkortad arbetstid.
Det är i stället ett slags motaktion mot den nya maktkon- centration, som tack vare de nya indu- strilagarna lagts i arbetsgivarnas händer.
Och en solidaritetsförklaring med de lin- j e r som Samtidigt förefunnas i Roosevelts program, inneslutande rätt för arbetarna Den nya ekonomiska demokratin, beslutat ta titagandet från myndigheterna för arbets- saken i egna händer.
givarsidan skett.
Hela problemet med sympatistrejker Händelserna kommenteras med en viss bitterhet i The New Republic, som bl.
a, skriver: Valet för myndigheterna tycks säger d: r From-Jörgensen, att kvinnliga faktiskt snart vara tillspetsat på följande idrottsläkare tillsattes för den kvinnliga ofrinkomliga sätt: Antingen ge arbetarna sportande ungdomen.
I Norge har en så- deras rätt eller skjuta ner dem, dan post nyligen inrättats.
I Danmark har en liknande anordning på det liv- ligaste anbefallts a v e t t antal manliga idrottsläkare.
Kristendom från japansk horisont.
Efter att ha besett en del sjukhus och andra sevärdheter i Stockholm med om- nejd och efter några festliga samman- H e l t säkert är det många av dem, som på ett eller annat sätt kommit i be- komster av ovaniigt sympatisk, glad och röring med den märklige japanske social- kamratlig karaktär, åtskiljdes kongressen reformatorn, predikanten och skriftställa- på lördagen.
Några av deltagarna fort- ren Toyohiko Kagawa, som äro intresse- en protest mot kultu- rens och empirismens tyngande stoff.
Re- lativism och sofisteri följa i dess släptåg: vem turnerar bäst den krökta tiden-rum- met.
Eddington och Jeans ha utan att vilja det gjort oss mycket ont med de eviga populariseringarna av astrofysiken.
Den g å r helt enkelt e j att popularisera.
Den är sträng och kall vetenskap på ob- servationsstadiet.
F ö r vanligt folk har kontentan av populariseringarna blivit denna: nu svävar åter allt; nu upplöser sig åter allt i dimman vadan och varthän.
Katolicismen som alltid noga följer ut- vecklingen ä r inte sen a t t tacka ja till detta och repetera dogmerna.
än Var inte tacksam goda medmän- I så ska.
V a r inte så förfärligt tacksam mot kugghjulet.
Själv ä r du (och undantagen äro f å) en a v de tallösa kuggarna.
I all- mänhet gör du innerligt väl rätt för dig.
Låter du kulturen och tekniken Överväl- sjömän och hamnarbetare som först togo diga och tynga dig då blir kulturen och till handling Generalstrejk Proklamera- tekniken ett dunkelt men plågsamt kors des och några dagar i mitten på juli var som nedtynger ditt ursprungliga kännan- all samfärdsel, handel och produktion de och levande.
Både kultur och civilisa- lamslagna i San Francisco inga bussar tion kan d i bli en sinnets förbannelse.
Glöm aldrig att du ä r medborgare mer än eller spårvagnar gingo, inga varutrans- historieträl.
Porter utom mjölk- och brödvagnar, som Detta gäller inte minst p i resor, där fått särskilt tillstånd av strejkkommitten, tekniska vidunder skymta förbi och pocka inga bensinstationer voro öppna, inga på begapelse och där allsköns guider affärer eller lunchställen.
Ordningen var ropa ut allsköns underverk.
S e gärna underverken vid Nilen, vid mönstergill, ända tills några fönsterrutor Panama, vid Magnitogorsk, de äro mo- krossades ute i en förstad.
Detta blev numentala, imposanta eller nödvändiga; anledningen till att de redan väldiga po- detta ä r av rent saklig natur att veta.
Det lisstyrkorna fördubblades, luftstyrkor mo- ä r också din plikt att bygga.
Men större biliserades och förbundstrupper Stodo re-, ä r kravet på andens, sinnets suveräna trivsel, den rent mirakulösa potensen till do att på minsta vink tåga i n i staden, klar personlig glädje.
Låt e j överlasta En uppgörelse skulle träffas och myn- dig.
Låt e j belasta dig till bristning, för- digheterna vidtogo alla matt och steg för virring, tvivel.
en nuvarande kulturkrisen ä r innerst att den skulle ske under fullständig ter- må uppträda än så förvirrat ror.
Arrest, prygel och sönderslagna ägo- betarnas föreningsrätt och därigenom medbestämmanderätt över de industriella förhållandena är en av kärnpunkterna.
3 idéstriden a r därför I dag inte längre en strid mellan religion och vetenskap.
Den ä r i stället en strid mellan sinnelag, mellan enhetssträvan och dualism.
Den striden försiggår som bäst, vilset, tölpigt och brutalt och hotar att lisa kommuni- kationerna med tullstrid och intressestrid.
Självgodheten låser från alla håll ström- marna.
Här hjälper endast hjälp.
Det hjälper inte med att förklara allt, eller med det eviga avritandet av kulturstruk- turen.
Mänskan har också rätt att trivas och ha marginal för ande, psyke, själ, lek; i annat fall blir civilisationen me- nlngslös f ö r anden och ni själv blir civi- lisationskreatur snarare än medborgare.
Kravet på denna andlighet, denna nya sensibilitet och lust för oss med natur- nödvändighet över till kravet på den so- ciala omvandlingen av världen, till upp- roret mot historien.
T ä n k på det dä du sitter på tåg i bil, på ett båtdäck eller i en flygmaskin.
Pro- blemet viker inte en sekund från din sida.
Det följer dig och skuggar dig.
Tidens problem.
Det smyger in i din tanke i form av olust, du vet knappast varför.
Även denna form av olust ha vi alltså att dras med på resorna: att världen inte alls ä r som den borde vara, rent socialt sett.
Korset och törnekronan på omslaget ge innehåll.
D e t ä r det levande, strilande livets egen röst som talar ur den.
Ka- gawa skriver mycket enkelt, som om han sutte och talade alldeles obesvärat med några vänner.
Genom sin naturliga livs- och sina träffande O f t a humo- ristiska små anknytningar till den vanliga människans dagliga liv, bibehiller Ka- gawa hela tiden kontakten även med den mest genomsnittliga läsare.
Jesu religion ä r för Kagawa en Livets väg, vilken erfar Gud intuitivt genom liv och kärlek.
Av denna anledning, säger han, kan Jesu lära inte förstås endast genom teori hans Gud är själv sant erfarenhet som Kagawa påminner också om dem rande äro pessimistiska.
» De tycka en- dast om predikningar.
som komma dem att gråta. » » Men när vi äro verk- ligt fyllda a ' liv och spritta a ' ivriga önskningar, varför skulle v i gråta? » säkert har Kagawa haft ivriga- satte för vidare studier till Finland och rade av att få lära känna honom närma- re onskningar än de flesta hans feno- re genom hans egna arbeten.
På Dagens Sovjet-Unionen.
Bokförlag har nyligen utkommit en l i t e n menala insatser till de fattigas och för- c.
H. bok i svensk översättning, Jesu religion komnas bistånd i Japan tala i varje fall om en hänförelse för levande handling, som nästan påminner om ett helhjärtat lekande barns.
Den nya Kagawaboken innehiller ock- så en kort inledande redogörelse för för- fattarens yttre levnadsöden, vari ytterli- gare några belysande drag tillkomma ut- över vad man redan fått veta genom wil- liam Axlings utomordentliga, i fjol på svenska utkomna levnadsteckning (Sv.
Missionsförbundets förlag, 3: 5 0).
Om någon anmärkning skall riktas mot boken om Jesu religion gäller den över- sättningen, som på sina ställen ä r ägnad att fördunkla innehållet.
T r o t s detta ä r boken mycket Iäsvärd.
C.
H. Toyohiko Kagawa: Jesu religion.
Dagens Bokförlag Kr.
2: Alldeles så dunkelt Resan ä r en dimension där man upp- täcker nya sammanhang; och efter- som man vid upptäckten av dylika alltid avslöjar något av sitt gamla vårdade och pinade j a g, blir resan for många en av- slöjningsprocess och en kris.
Resan blir om den är hel en avklädare, en gud som dansar med oss och en predikare.
tt resa hetsigt och jäktat och » göra » Lon- don, » göra » Paris, » göra » Trosa, så reser den tomme, kanske någon g b n g också den olycklige.
Reser slött gör den stupide, den enbart jagkäre.
Av olika skäl äro vi hämmade resande.
Med ohämmade menar j a g därför inte folk som skulle resa stående på huvudet; j a g menar tvärtom folk som redan ha, eller sträva att ernå, förmågan till ett klart sinnesliv utan tryck, en öppen villkorslös livsstil.
Hur många kunna konsten att resa?
Låt oss lika väl t a saken i grund och fråga: hur många kunna konsten att leva, d.v.s. konsten a t t avlocka levandet triv- sel?
Denna problemfråga ä r av stor be- tydelse.
Den galler flertalet mänskor; ty tyvärr ä r det ju så att flertalet män- skor ha mycket långt till Tipperary.
Till sist några ord om de professionella resekonstnärerna av olika typer och gra- der; resandets individualister, resans troll- karlar och ' prima ballerinor, som skick- ligt ehuru ofta ansvarslöst första konsten att dansa med gudarna.
De blän- da oss med sin resvana, sin reskonst.
Jag vet knappast någon vackrare syn an des- sa resegenier.
Den air de sprida är säll- sam och man blir så innerligt glad att de finnas.
Ibland grumlas detta något av en småpinande avundsjuka över deras re- surser, en känsla som kan anses naturlig i denna av motsättningar krassa tid och som lika naturligt därför pekar hän mot problem som måste lösas säger lösas inte bara diskuteras i salongerna.
Annars finner man resekonstnärerna bland de mest skilda kategorier av män- skor.
(Så underligt det låter också bland handelsresandena.)
Sådana män- skor kunna magnetisera en kupé, sugge- rera den till ljus.
Men ingen reser ändå som barnet.
Det lilla eller det stora.
Harry Martinson.
Fransk röst.
Ett vetenskapligt tankande, understött erfarenhet, skulle för ha upptäckt de brister som gjorde den marxistiska teorin oförenlig med verkligheten.
Man skulle bland an- nat ha upptäckt svagheten i den sakro- sankta tesen om klasskampen - uppfat- av experimentell länge sedan (Farts.
fr. sid.
i.)
veränitet gentemot intellektet.
Och man måste ge honom rätt i att det sannerli- gen är en ödets ironi att irrationalismens djupaste teoretiker, Bergson, framgått ur den franska kultur som nu hotas av den tyske Holofernes just i namn av denna En Kvinnornas världsprotest mot ' kriget.
tad Inte såsom ett utbrott av vrede och ett explosivt skipande av rättvisa, utan såsom en permanent metod.
Denna storartad manifestation mot krig marxistiska lära är bemängd med det och fascism var, enligt d e l t a g a r s som är minst tilltalande den eviga ger- manismen: korpralism, despotism, smak utsago, den kvinnokongress, som nyligen för krig.
Och den bygger på den tysta hölls i Paris - på Initiativ av de kända En, irrationalism, denna » élan vital .. striden för frihet och frontkämparna i En man som jules Romains måste na- förutsättningen att inga andra klasser än turligtvis ställa sig frågan, hur det kan proletariatet skulle hitta på att ta konse- rätt, Gabrielle Duchène från Frankrike, komma sig att socialismen, som dock kvenserna av denna rena maktlära.
Den Charlotte Despard, Irland, fru Sun Yat länge varit en betydande såväl politisk var ett vapen i proletariatets hand så Sen, Kina, Sylvia Pankhurst, England, som rent andlig makt i Europa, inte för- länge den gamla bourgoisien hölls till- och Helene Stassova, Ryssland, m. fl.
mått lanka in de sureuropeiska folkens baka av sina liberala ideer, sin humanism.
Många av dessa namn Stodo i förgrunden utveckling i rationellare banor.
Hur är så länge de maktägande vid varje kon- också v i d den stora antikrigskongressen i det möjligt att denna makt nu ligger sla- flikt framför allt ville undvika utgjutande Amsterdam för två år sedan och av allt gen i spillror och inte förmår bjuda något av blod.
Men hur kunde de marxistiska att döma var Pariskongressen en liknan- motstånd mot irrationalismen och dess två ledarna, som dock kände den moderna de demonstration: Med Starkt proletärt följdföreteelser: anarkin och diktaturen?
statens maktresurser, inbilla sig att klass- Författaren till Problémes européens sy- nes vara böjd att ge socialismens veten- skapliga teori, marxismen, skulden.
Den- na teori har enligt honom framträtt under skenet av vetenskaplighet.
och just för den skull lyckats förinta den ideella so- cialismen (av franskt ursprung) som skulle ha kunnat ha bruk för även den borgerligs liberalismen.
Men det var en- dast formellt teorin var vetenskaplig: i verkligheten var den en trosartikel.
Om den hade varit vetenskaplig, skulle den i likhet med andra vetenskapliga teorier ha kullkastats gång på gång av erfaren- heten och gett upphov till nya teorier.
Men marxisternas ambition har inte varit den vetenskapliga: att revidera och kull- kasta tidigare teorier på grundvalen av nya erfarenheter och nytillkomna fakta.
Deras ambition har tvärtom varit att till varje pris, låt vara på bekostnad av er- kampen, öppet driven till sin spets.
skulle kunna sluta på annat sätt än med ett ne- derlag för proletariatet?
Det behövdes bara att den hårt betrangda medelklassen grep till samma vapen for att proletaria- tet skulle bli slaget, och slaget nästan utan motstånd.
De som själva endast åberopat sig på makt och materiella fak- ta ha ingen ratt att beklaga sig i det ögonblick då makten.
h i r d och naken, vants mot dem själva I den segerrika fascismen ser Romains ett fruktansvärt bakslag.
men han är inte blind för att den också inrymmer posi- tiva element.
framför allt en vilja att kor- rigera vissa av marxismens uppenbara felgrepp.
Hans hopp är an de styrande i de länder som tills vidare undgått dik- taturen skala hämta lärdom av den grym- ma åskådningsundervisning som bestås dem och söka sig fram till en syntes, en och starkt kommunistiskt inslag, en i:: kampinställda människor.
Deltagarantalet uppgick till tvåtusen kvinnor, samlade från alla världens län- Från Sverige deltog der. '
' a. fröken skildrar Anna Lindhagen.
i The N e w En Leader engelsk några deltagare person- liga intryck av kongressdeltagarna och!
stannar särskilt inför Gabrielle Duchènes.
och Helene Stassovas intensiva och impo- nerande personligheter.
Kongressens för- ' ' lopp mäktiga liknade protester, fanfar, applåder, ståtliga Internatio- tal n~~~ nalen och antagandet av en massresolu- tion Mot krig och Mot Fascism.
- Viggbyholms- veckan.
farenheten, vidmakthålla doktrinen.
På helt ny tingens ordning: en demokrati N o r d i s k Studievecka på Viggbyholm, me- som inte undergräver den sunda andliga det sättet har teorin konserverats anordnad av Sverige-ringen av Den dan verkligheten drivit fram krafter som hierarkien i samhället och som återställer Internationale HØiskole, Helsingør, och fallit helt på sidan om den och som den folkgemenskap utan att offra individens Nordiska Folkhögskolans i Genève elev- förbund avslutades den 4 augusti.
I inte tagit någon befattning med.
Av de frihet.
kursen deltogo förutom elever från ovan- vetenskapliga teorier - Inom fysik.
kemi, Vilka åsikter man än själv har i dessa nämnda förbund ett stort antal andra in- medicin eller biologi som uppkommit frågor läser man Problèmes européens tresserade, representerande skilda arbets- vid samma tid som marxismen, äger ingen med stort utbyte.
Det är en bok där syn- områden i Sverige.
Norge, Danmark och utom marxismen.
punkterna äro nyanserade och där viljan Finland.
Av de c:a 80 deltagarna voro enda giltighet i dag de kvinnliga kursdeltagarna i majoritet Den har behållit valplatsen helt enkelt att förstå och komma till insikt går fram- emedan inga nyare teorier funnits till- om viljan att uppträda som förkunnare.
gängliga.
Den spekulativa aktiviteten på Sådana böcker äro inte så alldeles van- gare under större eller mindre del av veckan.
En ypperlig organisation bidrog det sociala tänkandets område har efter liga i vår tid.
till allmän trivsel.
Marx varit nästan lika med noll.
Hagar Olsson.
Det omfattande programmet rörde sig om ämnena Europa av i dag samt Demo- - - - med ¾.
Därtill hade kursen äran räkna Före åskvädret.
krati - slår Demokratiens försvar, Föreläsningarna väckte det största in- hållare.
mider som ett brinnande, böljande hav och blåklockorna ringer sin tysta glädje ut över land och hav.
Och invid stigen, på vilken j a g g i r, star ormbunkarna des- sa nordiska Palmer, med en trots torkan sprudlande vitalitet.
Denna doft av tusen sinom tusen blom- mor!!!
Den berusar den söver de nag- sina sorger gande h a l e n, man och vill famna, famna hela denna orgie i doft och färg.
Det är i sådana ögonblick en campares (vilket föraktligt ord) naturvanhelgande kan utlösa en helig vrede.
Havet ligger där stilla, liksom avvak- tande.
Fågelsången har tystnat.
Allt Men därute på den lilla ön var det ljuv- liv tycks hålla andan i väntan på något, liga dagar.
Vilken livsglädje fylls man som skall komma.
Det ar torrt i mar- el av, när man fri från sommargäster Och kerna och det välsignade regnet dröjer.
campare lugnt får ströva omkring i en Men därborta vid horisonten varseblir j a g jungfrulig natur och iakttaga livets säll- mörka tricken, som bådar regn och svalka samma spel att få gå genom doftande och välsignelse åt en förtorkad jord.
Det skog, genom saftigt grönskande gräs un- mörknar alltmer och jag förstår att him- der fåglarnas lustiga sång!
Och runt melen kommer att välsigna jorden.
Plöts- omkring detta underbara nyckfulla hav!
Iigt skärs den mörka molnridån itu, den Man blir stämd till andakt av denna fest trasas sönder i miljoner revor och åskan i naturen, som tyvärr så snart är förbi.
dinar Över hav och ö.
Hunden, min trog- Över stugan därinne i skogen skjuter ne följeslagare, stryker sig skräckslagen vildvinet upp sina grönskande kaskader Intill mig.
Men j a g gir d i r och beundrar förgätmigejens blyga små blommor dessa väldiga naturkrafter och njuter av vakt invid förstukvisten och nickar vän- det regn, som just nu sprider sin rika ligt mot vandraren.
Över bergen står gåva över en törstande ö. himmelrikesgräset med sina skära pyra- Herbert Lindberg.
n därute aturvan- helgande campare mera får sätta sin fot (finns det verkligen inte några gentlemen och women bland campare?)
efter det de gjort sitt bästa att fördärva naturen ge- nom att slå spikar i träden.
så att de dog, genom att strö omkring sig sönderslagna buteljer.
konservburkar, papperspåsar och annat.
Man kan inte alls förvåna sig över att ägare av privatområden i skärgården ne- kar tillträde for dessa odjur.
För ej så länge sedan brann en hel Ö tack vare dessa campare ovarsamhet och oansva- righet.
- diktatur.
med ett stort antal utmärkta föredrags- glömmer tresse och voro i högsta grad berikande och stimulerande.
Om någon föreläsning särskilt skulle nämnas, framstår general- sekr. i Interparlamentariska Unionen no- belpristagaren jur. d:, Chr.
Langes båda - i ordets verkliga mening upplysande - föreläsningar såsom utomordentligt vär- defulla.
D e blevo verkliga upplevelser ej endast med avseende på innehåll lser, även på grund av d:r Langes starka per- sonlighet.
och hans lugna, välbalansera- de men på samma gång ytterst spännan- de, på av de olika ämnena.
Emellan programmets ordinarie före- läsningar fingo kursdeltagarna tillfälle att åhöra förtroendeman August Lind- bergs intressanta utredning i koncentre- rad form angående den svenska skogsin- dustrins förutsättningar.
Ett annat extra nummer p i programmet var rektor Per Sundbergs belysande redogörelse för Viggbyholmsskolans verksamhet och syfte.
De vackra, varma sommardagarna på Viggbyholm med utflykter och uppfriskan- de bad inströdda på programmet emel- lan studiet av de många problemen stäm- de kursdeltagarna från Sverige, Norge, Danmark och Finland till samhörighet.
Behovet a v tankeutbyte mellan deltagare från olika yrkesgrupper och miljöer resp. politiska sfärer gick som en röd tråd ge- nom hela studieveckan.
men samma A.
E. Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B., Stockholm 1
