# ID: svediakorp-per3680
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,656
# sentences: 438
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
FORREREDELSERNA T I L L LANDS- TINGSVALEN fortsätter ännu sa Innge titan större hets.
Hiiger och bon- deforhundare munhuggas men samsas i regel ändä.
P.?
sina häll har dock den horgerliga samlingen spruckit.
sasom i Stockholms län, dä mellanpartierna av hiigern nekades att göra en iinderkartell.
Medical Women ' s International Congress.
Jan=Erik Holm: Inför krigsfaran.
uropa befinner sig i skräckstämning.
tum Kvinnliga läkares in+ernationella kongress E Wc.4 om vi häruppe i Sverige lever pa tryggat avstand frin själva oroshär- darna, sa förnimmer vi ändå nigot a v third Quinquennial congress O f the men ' s International Association, tredje i n - den stora ingesten i själva luften vi an- Me ' ira ' ' ' omen ' S lnfernationa ' As ' o- ternationella kongrss * som i tisdags tog das.
Varenda dag bringar tidningarnas The FOLKPARTIET ä r nu det definitiva namnet pä frisinnade-liberaler, parti- ordförandeskapet ä r broderligt uppdelat meiian herrar Hamrin och Jeppson.
i ciation began on Tuesday in the Swedish sin början PA Svenska Läkarsällskapets verkställande utskott och förtroenderad Mediral Society building in Stockholm.
lokaler.
saknas nägot kvinnligt inslag f r i n Iibe- Like the previous Congresses of this Assa- Liksom de föregäende kongresserna ralt h. ?ll pä ordinarie plats.
ciaiion this Congress is concerned with inom de kvinnliga läkarnas sammanslut- N FOSTERFORDRIVNINGSAFFAR important problems o f social hypiene.
At ning, sysselsätter s i g även denna med so- av stiime matt ligger fcir nirvaran- the Paris Congress in 1929 the suhjerts cialhygieniska fragor av stor betydelse.
de under polisens utredning.
Den ä r ty- pisk f i j r de frjrhallanden var nuvarande on the program were edurafion in sex Vid kongressen i Paris ' 929 stodo pa lagstiftning framkallar.
En abortör som hygiene8 and the use Of anes ' hetirs ' i programmet fragoma Om undervisning i E namner sig läkare tär hesynnerligt nog under aratal utova sin verksamhet, han besitter tydligen skicklighet och g 6 r även öppen propaganda i vissa pressorgan.
~ l i ~ uppges ~ ~ yara ~ l mycket ~ t stort och sträcka sig genom alla samhällslager.
Fältet ä r rikt för all sorts utpressning och när nu ahortbren ä r fast blir kliente- let vettskrämt.
Ännu mer utpressning Och skandal.
child birth.
At the Council meeting in sexuell hygien samt Om bednvningsme- Vienna in 1931 proiective legislaiian for del vid förlossningar.
Ar 1931 i Wien women was discussed, This year Ihe diskuterades skyddsla~stiftning för kvin- Congress has taken up bi * h contro ', and IIor ' år har kongressen upptagit till löpsedlar alarmerande rubriker om öka- FYRA S V E N S K A F O R F A T T A R E, Sel- ma Lagerlöf, Erik Blomberg samt Harry och hloa Martinson ha av Sovjet inhjudits till forfattarkongressen i Mosk- va i augusti.
E N MÄRKLIG OMORGANISATION.
Den sedan n i g o n tid tillbaka annon- scrade omorganisationen av Covjet-Unio- nens inre forvaltning har nu ägt rum.
Centrala ~ ~ ~ k ~ ~ t i ~ har - k geno,,, ~ ~ ett dekret av den 10 juli upprättat ett Folkkommissariat för Unionens inre an- jielä~cnheter.
Den förste folkkommissa- rien-inrikesministern blir Henrik Jagoda, förut biträdande chef i den hemliga po- lisen, den ryktbara G, p, U,, som även var en dimande och exekutiv makt.
Po- lisen kommer fortfarande att Sortera un- der detta folkkommissariat mcn skillna- den i r den att det ordinarie domstolsvä- sendet i&gt;:crtager en del av G.
P.
U: s f&lt;iriitvarande makt.
Man skulle saliindn avstd fr3n de terroristiska metoderna.
Det framliAliPs dock samtidigt: man avstar icke fr5n vaksamheten Liven om den nya regimen i 9 r anses vara stahiliserad ock- s3 d landsliygdcn.
Det återst; ir ntt s e om det nya inskrhn- krr si: ' till namnet eller mnrkerar en verk- lic systeniövcryftng.
ren är denna somrnar oändligt mycket fakta och drar sina slutsatser.
Han berät- mera laddad än den var somrnaren 1914. tar bara om vad han själv har upplevat, DA överföll kriget en tämligen aningslös Sasom medlem av den brittiska fredsde- miinsklighet, som levde i fred.
Nu lever legationen i Paris 1919 t o c han aktiv del vi i krigsberedskap, med möjligheten av i förhandlingarna, och han skiidrar des- en katastrof klart för ög,,nen.
Ska just sas gang och utveckling, sadana han sag ' on in their children, provided the condi- att upplysningen härom bör göras till- fram emot det.
tions o f life are tolerable.
W e have no gänglig för hela befolkningen och Vi se i Nej, ingen önskar krig, Men i siälva faifh in the virtue o f ignorance as the detta ingen risk, da vi tro på människor- ronipcllinll faitor in the creation of new nas natiirliga,, iija atr; c, a vidare i sina verket har Europa ända sedan Ig1 ' fortu barn, om endast tillfredsställande yttre satt att leva i krigstillstBnd.
Högtidligen generations, har kriget förklarats i hann i otaliga re- It is our consiction thai the Interna- och inre f,jrutsättningar], hrfrjr finnas.
vi Men tional Association of Medical Worncn ha.$ ha i n e t förtroende för det yttre tvinR, solutioner, P.?
otaliga konferenser.
.inda sedan IgIR har nerverna inte fatt a / arge and important funrfion to per- son, okunnigheten p i detta omrade med- spännas a v; krigsmentaliteten har fortbe- form, W e wi,vh thCrefore to express our för.
Huvudsakligen beror det pa att Det iir vär iivertygelse, att de kvinn- statt.
den fred som Slöts 1919 i Versailles, inte ~ plcasurc i t t b that ~ this Concress ha.?
mef in H punkt hann herr Hitler, dä han bjöd herr Hindenburg att, som den gamle kämpe denne var, draga in i Valhall.
s ~ y t ~ h ~ v ~ o ~ t ~, " ~ ~ a ~ ~ ~ ~ ~ ~ i skor som vi alla, med liknande fel och brister, och piminner om det ansvar, som vilar på var och en av oss.
Boken ä r avfattad i t v i delar, den för- sta en Aterblickande översikt, asom det ter sig nu,, den senare bestar av dag- boksanteckningar, D S O ~ det tedde sig d i r.
1 företalet till dagboken uppmanar Nicolson läsaren att ta del av densamma - ungefar Som Om h a n ske pa en fi ' m med uppmärksamheten fäst vid totalin- trycket, icke vid detaljerna.
.Det ä r icke sammanhanget i denna uppteckning.
som 3r av n %zot värde, utan deas brist p i sammanhang.
Det ä r icke mina Asikter och mina kunskaper, som äro av intresse, gresser, som under de senaste vec- arbete verksamt kommer att bidraga till korna avl (ist varandra i Stockholm är en lösning i rätt riktning av de frägor även de kvinnliga likarnas, Medical Wo- som ställts.
under debatt.
Läkarkongressens upptakt.
DX ' Sofia Af ' eVin: R e d a n den första dagens möte med de kvinnliga läkare, vilka samlats i Stockholm till internationell kongress, skankte hckantskap med en hel del in- Amerikanska s mar if er.
!,:E:; H mip, " $ forsta vi träffa äro den österrikiska dele- gationens två främsta, nämligen ordfö- randen för de kvinnliga Iäkarnas arga- nisation i Osteirike, d:r Bauer-,okl samt o - Samaritans av Esther Pohl ' 3alkanstaterna ' ~ ~ " n m s e d k e t y: ~ ~ ~ ~, det ur samhällssynpunkt så viktiga yrket.
terländische Front.
D:r Telbky själv är g w e k o h och erfarenheter är förestår alltsedan krigsAren \ Viens enda det Men inte med som vilka dessa olika kvinnor samlatsl De elt nyligen kom i mina händer en bok av den amerikanska läkaren som skildrar de Esther Pohl Lovejoy '), amerikanska kvinnliga läkarnas insats för att mildra olyckorna bland massor av krigets offer.
Det ä r en intressant bok som vittnar om ett synnerligen osjälviskt och hängivet arbete i den lidande mänsk- m ~ i u ~ ~ lighetens tjänst.
L; LjC; rtain tensknpliga frbgor äro sliliinda fiir n i r - varande upphli \ da.
A11 slags iindervis- ning sker ur religiiis fosterlindsk syn- punkt.
hien viilfiirdsnrhctct fiir iivrigt, ~ ~ B o P ~ n r: ~ N r; ~ r N ~ n:, r ~ ~ ~ ~ m ~ ~ ~ d e ~ R mbngsprbkiga vimlet uppe, p i Likarsill- nnden att samtlicy speciellt av socialde- skapet och vid den kamratglada val- mokratin gjorda åtg:irder avskaffats och Certain Samaritans av Esther Pskl Lovejoy.
; e ":; y::; tnC,, r~; pTa5en;; ~~~g~B; eod; de fallne kämpar sitt skummande mjnd, men den Nordiska gudasagan nämner Redan 1917, da amerikanerna gingo dock kvinnor, som ej glömma herr Hitler, med i kriget biIdade de arnerikanska ty nornorna väva alltfort både hans och kvinnliga läkarna en förening, .American världens iiden.
D.
r Loivjoy.
Womens Hospital, (A.
W.
H.
), med upp- S T E R R I K E S R E G E R I N G har nu Pr gift att hjälpa de sjuka i de krigförande vit sitt samScke ti ' l att moHaga länderna genom a t t upprätta sjukhus och krets människor.
Redan under sitt första herr Y. Papen som ett vanligt sändebud i W i e n och d e n n e har uttalat att han.
?ta- g e medicinsk hjälp a t mänskor i behov ä r registrerade föreningen över 1,ooO Denna organisation lyckades kvinnlign läkare som medlemrnar och git sig uppdraxet i den förhoppningen att härav.
c [ariqenom sp:inningen i Europa skulle utföra ett Synnerligen storstilat hjälpar- m ~ n g a v dessa stäilde s i n till förenin- minskas.
hete, väl v i r t att bli känt av en ntürre gens tjänst i Frankrike, Italien, Polen och \ I&amp; &amp; historiska tilldragelser sisom något, som egentligen inte angar dem, Böcker som Nicolsons fäster v. ?r uppmärksamhet vid att,de mänskor, som gör historia, ä r män- Stockholm and W C are Sure that itS w0rk liga läkarnas internationella organisation utan min dirskap och min okunnighets wiii contrihute grcafly to a desirahle so- har en stor och viktil: uppgift att fylla.
förtjänade sitt namn.
Nicolson säger amini okunnighet o. s. v., / ution o f the problems under discussion.
vi vaga därför uttrycka var glädje över TV^ nyligen till svenska översatta böc- men den karaktäristiken liimpar sig för a:t dess kongress n u ä r samlad i Stock- ker belyser fran olika aspekter detta fak- (Forts. B sid.
2.)
B l a n d de talrika internationella kon- holm och vbr förvissning om, att dess ~~~~~~:~saf,~~~~e~,e " a; av oritt k&lt;in, Hdgtidligheternas höjd-, efterkrigstidens Europa.
M~~~~ höcker har skrivi &amp; om Ver- denna vetskap, denna relativa klarsynthet dem, innanför kulisserna.
Detta person- annu kunna avvärja katastrofen?
Eller liga framställningssätt bringar oss hän- the ' ffeCts Of physiral edurution On the behandling dels fragan Om födelsekon- ska folken liksom hypnotiserade, i passiv delserna nära, som om vi själva statt mitt development sfrucfure, and funefions of troll, dels om den fysiska träningens in- och panisk skräck stirra mot den allt- uppe i dem.
~ö~ alltför,,, änga ter sig I N D E N B U R G S JORDFASTNING i TannenherC-monumentets filtherre- torn formade sig till en krigets och man- lighetens apoteos.
Kvinnor funnas e j ~~~~~~~ freden gjordes, av Harold de rustningar, om akuta konflikter som saillesfreden, men Nicolsons bok ä r n l - när som helst kan leverera den första Rot alldeles för sig, Han är ingen ana- gnista,, till en n y världshrand, Atmosfä- lyserande historiker, som samlar givna the female body.
verkan pä utvecklingen, strukturen Och mera hotande faran, ända tills den ä r These all are questions in which Tide- funktidnerna hos den kvinnliga organis- över dem, som vore den ett ohlidkeligt varvet has always hud a vital inieresf.
men.
öde, mot vilken intet försvar ä r tänk- N u om nägonsin torde en reform vara Allt detta Sr f r k o r för vilka Tidevar- bart?
Med det nya krigsmaterial vi kän- ofrdnkomlig.
Men md man komma ihAg Our I i e w s On sr * hygiene ar wel1 known att en lagindring mer eller mindre längt to OUT readers.
TheY cOuld he stated vet under de a r det arbetat haft ett le- ner till och det vi ännu inte känner till, gaende i r hlott den ena sidan av saken.
ihus: W e betieve that wise birfh confr01 .vande intresse.
V a r uppfattning pa det maste ett nytt stort krig betyda var Den andra, ofrankomh !t sammanhängan- see no danger in Putting sexualhygieniska omradet ä r för vara lä- världsdels undergang.
Härom ä r de flesta de härmed, ä r en verklig sexualuppfost- is Information.
necessary.
on W e this Point within reach O f sare väl känd.
Den skulle kunna sam- eniga.
och lätträknade ä r väl de, som ran - vad gör herr Engberg?
- och ett oändligt mycket sttirre erkännande the who1e popu1afion herause we belifle manfattas S å: vi tro p i nodvändigheten av verkligen önskar ett krig.
Och ända före- in the natural desire o f mankind to live en vederhäftig födelsekontroll.
frän samhällets sida av rätten till moder- Vi anse faller det, som om vi steg för steg dreves skap.
- .Hur Nicolson, och &gt;Krig, såvida icke .. .S av Sisley Huddleston - den första, som framgir av titeln, behandlande fredens tillblivelse, den senare dess verkningar I (Forts.; I sid.
4.)
fudelsekontrollbyrå - tillkommen &amp; !enom en privat förenings arbete.
Officiellt ff sexualhygieniska frågor icke l a w e be- handlas, i motsats till förhdllandet under deH:y " ~ ö ~ ~ ~ ~ i, " ~ ~ ~ e dess korresponderande sekreterare, d:r av de Rrücke-Tblbky.
Fastän dessa båda tilsk- arnerikanska Iäkarna, DBr ä r d:r Lovejoy varda läkare med största intresse std till tjinst med upplysningar, har man ändi med sitt vackra.
vita har och erfarna an- ~ ~ ~ if@: gs:i: e s i:!
~ ~ i x ?v !nenI, ~ ~; lka:l ~ ~ te, " ^^^^ ~ b " i l m ~ ~:: d ~ ~ skor fran ett land under omstörmina, en tid deltagare i den samarittjänst, som s t 8 m n i n g som jr samtidigt avvaktande amerikanska kvinnliga kikare utförde i Europa under kriget.
och sammanbiten.
Det ä r fur övrigf flera av de forna sa- - Ha de kvinnliga läkarna i n ' sterrike mariterna bland de amerikanska kon- några särskilda svårigheter under den gressdeltagarna: D:r Tayler-Jones, vice- president I den internationella organisa- nya regimen?
- Icke officiellt.
Och inte i större ut- tiolien, en stätlig dam med frisk amer ' - sträckning 3 n den allmänna ekonomiska kal7sk hjärtlighet * d: r Eliaaheth Rnss ',: ' ~ ~ r e d ~ ~ " ' n, ", ' ~ t ' ~ ~ ~ ~ ~ L ~ i ~ n ~ ~ ~ ~ ~ ~ e s ~ / ~ ~ tf:; iiTen ~ ~ i ~ o mycket f ~ ~ ~ r ~ a m ~.
sträckt sig omrAdet.
hven till det socialhygieniska otrevlica rrfnrenheter av intervjiimetoder- (Forts. ?I Tid.
2.)
RddfrBgningshyrAerna for ik-1
stånd.
Hur gick det därhän?
Det har påståtts, att fredskonferensen var en duell mellan två ideer, en duell mellan \ Wilson och Clemenceau, som slutade med den senares seger.
Nicolson bestrider detta.
Där fanns inga klara motsättningar, utan Inför krigsfaran.
(Forts. fr. sid.
I.)
alla i konferensen deltagande, E n viss rörelse, som alltid råder ett valår, b ö r j a r även i å r göra sig gällande.
Men det är inte blott kom- munaI- och andsttingsvalen, som ska äga rum, utan också de sedvanliga förstakammarvalen.
Till de Iän som n u ska välja h ö r även Örebro län.
för konfe- det hela gick i förvirringens tecken.
D ä r utspelades inte någon duell.
utan ett alias rensen själv.
Hopplös förvirring — det är totalin- småkrig mot alla, varvid varje nations representanter försökte genomdriva sina trycket.
På sina håll har man velat göra gäl- egna metoder för fredens tryggande.
lande, att segrarmakterna kom tillsam- Dessa talrika varandra korsande viljor, mans med avsikt att diktera en brutal och det utmattande arbetet att söka för- fred, att talet om rättvisa endast var ca- ena de stridande synpunkterna och önsk- mouflage.
Det är inte med sanningen ningarna till något gemensamt.
kom smil- överensstämmande.
Man började med de ningom att skymma undan den ursprung- bästa föresatser.
Man önskade verkligen Iiga, årliga avsikten.
Allting rann ut i få t i l l stånd en god och rättvis fred Över sanden.
Man började med att försöka konferensens begynnelse stod som motto göra en ny värld och man slutade med presidenten Wilsons 14 punkter.
Men att stycka länder som nian skär sönder en liksom de berömda punkterna småning- tårta.
I första delen av sin bok söker Nicol- om, en efter en, plockades sönder, så gick det också med de goda föresatserna.
I son bringa reda och klarhet i de många stället för en varaktig fred, som skulle orsaker och förvecklingar.
som skapade skapa och trygga en ny och bättre världs- det slutgiltiga virrvarret - för att till sist ordning, kom e t t imperialistiskt diktat till konstatera, att det är omöjligt att få klar- i hur det egentligen gick till.
Eller med hans egna ord: » Min studie h a r där- D ä r ä r d e t särskilt s p ä n n a n d e, h u r m a n d a t e n k o m m a a t t f ö r d e l a s, inte b a r a f ö r Örebro län u t a n f ö r alla s v e n s k a kvinnor och s ä k e r t fler- Läkar kon talet män.
D e t g ä l l e r nämligen bi- behållandet av vårt hittillsvarande enda kvinnliga f ö r s t a k a m m a r m a n - (Forts. fr. sid. I,) d a t, s o m f r ö k e n Kerstin Hesselgren med så mycken h e d e r och e r k ä n s l a na i den amerikanska pressen och söka allehanda försiktighetsåtgärder i n n e h a f t a l l t s e d a n kvinnorna 1921 genom blevo valbara.
Fröken Hesselgren skydda sig mot att deras ord skola bli alltför fantasifullt utlagda.
Och det före- är v a l d på f r i s i n n a d e och socialde- faller på något vis följdriktigt ett m o k r a t i s k a röster.
På s a m m a s ä t t annat utslag av amerikansk rekordhets, skulle h e n n e s å t e r v a l även i år kun- jäkt och starkt uppskruvat livs- na t r y g g a s, och det är a t t h o p p a s a t t tempo, när de d e t k o m m e r a t t ske.
D e t är icke f ö r meddela att hälf- mycket a t t d e t f i n n s e n kvinnlig se- ten aV alla sjuk- nator det borde finnas m å n g a husplatser i Amerika upptas flera m e n d e t ä r icke b l o t t s o m av nervösa och kvinna u t a n f ö r s t o c h f r ä m s t s o m sinnessjuka.
personlighet vi så ivrigt y r k a p å hen- Stockholms- n e s återval.
Kerstin H e s s e l g r e n s kongressen s t o r a i n s a t s och betydelse, nationellt även uppvisa och internationellt ä r o a l l m ä n t kän- starka delega- d a, d e b e h ö v a ej n ä m n a s.
M å det tioner frän fåtal i Örebro l a n d s t i n g, som h a av- D:r Tayler-Jones.
Frankrike, Eng- land och Skan- g ö r a n d e t i sin h a n d b e v a r a å t riks- dinavien.
Låt oss bland de sistnämnda d a g e n en person som m e d o b r u t e n för dagen endast nämna d:r Alma Sund- kraft a l l t j ä m t med s ä l l s y n t begåv- quist, Stockholm, ordförande i Svenska ning, s a k k u n s k a p och e r f a r e n h e t k a n kvinnliga läkares klubb, kongressens pre- ge sitt a r b e t e i s a m h ä l l e t s tjänst.
nyvald president organisationen, den som i uppskattade viilkomsttal på tisdagens mottagningsfest underströk just den goda stämmning av samarbetsvilja och kamrat- lighet, som var det första och starkasie intrycket a v upptakten till de kvinnliga läkarnas kongress.
Casan.
- I het L äkarkongres- sens upptakt.
— som - - kan, sident, samt ternationella för in- sit för blivit en studie i dimma,.
I den andra delen, dagboksantecknin- garna, ges många skarpt tecknade situa- tionsbilder och porträtt av i konferensen deltagande, som stannar i minnet och - man får del av författarens egen grad- visa desillusion under förhandlingarnas gång.
Han kom till Paris, uppfylld av glödande tro på profeten Wilson; efter konferensens slut visste han, att världs- ordningen inte blivit förnyad utan var alltid.
Någon rättvis densamma nu som alltid.
Någ fred hade inte kommit till stand men videring a v dess mest piitagliga orättvi- sor företagas medan ännu tid ä r det ä r huvudtemat i Sisley Huddlestons bok » Krig såvida icke ... ».
Såsom korrespon- dent för stora engelska tidningar har Huddelston vistats i ett flertal europeiska - länder och varit i tillfälle att se djupt bakom kulisserna; han har belägg för sina ord, när han varnar för ett akut krigsfara.
Versaillesfreden var ett diktat, påtvingat en besegrad fiende, och ett SI- dant diktat respekteras endast SA länge den hesegrade är för svag att kasta av sig det det ä r vad Iluddleston vill få — världen att inse.
Han preciserar inte, och d e t ä r kanske en brist, vilka revisio- ner han anser såsom mest oundgängliga, han betonar endast, att frågan ofördröj- ligen måste tagas upp.
Revisionen kan inte längre undvikas - om den inte sker på fredlig väg, så genom ett nytt krig.
Med häftighet vänder Huddleston sig emot de förhandlingsmetoder, som använ- des 1919 och alltsedan dess fortsatt att användas vid otaliga konferenser med vackra ord har man bannlyst kriget utan att företaga effektiva åtgärder mot dess återupprepande, ända tills d e vackra or- den mist varje reellt värde.
Under deras bedrägliga slöja har krigsmentaliteten hela tiden fått leva kvar oförändrad — den sanningen kan inte längre förbises, utan måste öppet uttalas.
Det hjälper inte.
med hugstämda tal och nedrustnings- konferenser, där man köpslår om antalet — kanoner o c h tanks - så länge ingenting göres för att skaffa konfliktämnena sta- terna emellan ur världen.
Faran för ett nytt krig står hotande nära - men vi inte stirra oss blinda på den, utan äntligen och i sista stund handla så som sunda förnuftet bjuder.
Huddlestons bok det berodde inte på ond vilja hos några ä r ett varningsrop, som var och en, vil- enskilda, utan på allmän mänsklig ofull- ken känner sitt ansvar inför tiden, borde komlighet.
ta del av.
Jan-Erik Holm.
Den mänskliga ofullkomligheten ä r en konstant företeelse - och man kan kan- ske säga, att freden 1919 inte hade kun- Harold Nicolson: Anno 1919, hur freden gjordes.
Bonniers.
nat bli annat än bristfällig.
Men dess Sisley Huddleston: Krig, såvida icke ..., ofullkomlighet måste erkännas och en re- Birkagårdens Förlag.
- får
Dessa naturliga förutsättningar ha av sakkunniga Och målmedvetna händer till- varatagits på ett satt som avser att i sin mån bidraga till bekämpandet av den folksjukdom som de reumatiska åkom- morna utgöra i Sverige — en folksjuk- dom, som hittills icke visat samma ten- dens till nedgång som exempelvis tuber- kulosen.
Utom reumatiska sjukdomar be- handlas vid Tranåsbaden alla de sjuk- domar, som kunna påfordra medicinska bad, Sjukgymnastik, massage.
elektrici- tets- eller hetluftsbehandling allt efter modernaste principer.
Blotta uppräknan- det av alla de olika badformerna som " Männens offer. "
sitt stora tal inför riksdagen den 13 juli avgav Hitler den överraskande förklaringen att kvinnor och barn alltid äro männens offer.
Det är så att man hisnar!
Ända frän Adams lilla försvars- tal för syndafallet, där han fördelar s k u l - den mellan vår Herre och kvinnan i den väl turnerade frasen » kvinnan som du gi- vit mig.
gav mig av frukten och jag åt », har kvinnan fått spela rollen av synda- bock i allt verkligt elände, och det har gällt som axiom.
att mannen genom tider- na varit ett lätt och villigt offer för kvin- nans list och förförelsekonster.
Och nu I — nasten greve Axel Hamilton.
Men kanske kan den snabba utvecklingen och de goda resultaten delvis skrivas på alt det ar ett resande, som numera stiger av i brunnar och gammaldags kurorter, som helt familjekollektiv som här, var och en Den anblicken a v ett samhälle statt i modern landet och som säkerligen är målet för skap som insats, arbetar för för ett gemen- plötsligt denna par cyniska förklaring av lägna utveckling.
Den förut provisoriskt be- många de resande, vilka från olika håll kvinnans riddare prèfèrence, skaparen järnvägsstationen, till vilken man komma av med tåget till Tranas.
Dessa samt mål, nämligen förbättring och full ändning av anstaltens metoder och resul Nog kom over en obekväm viadukt, är sedan Ilen med ålderdomligt tat.
Tranåsbadens läkare, dess kvinnlig av idealhemmet för idealkvinnan.
för att det står klart för vem som helst ett par år utbytt mot en kontinental an- och en surbrunn eller en sjukgymnast, kamrer och värdinna a l ~ in fasta punkt och sitt alla medlemmar BY greve Hamiltons fa- att det första och fullständigaste offret läggning med cementerade trappor och undergångar.
Omedelbart invid stations- ttigande, bära vittne om milj. Och man förstår, även efter ett för Hitlers regim varit den tyska kvin- huset - en flott byggnad i tegel, glas sökt sig till platser, där kort besök vid stället, hur välgörande det nan, men hittills har i alla fall denna san- och roitfritt stål - är bussarnas av- de kunnat fä hot för de i värt land allt- måste verka för dem som äro sjuka, att ning med större och mindre framgång gångsplan en, ett verkligt exempel för vanliga reumatiska sjukdomarna.
A n bli mottagna av dessa personligen älsk- den hastigt tagits i bus- i dag äro dessa platser omtyckta som- värda och tillmötesgående människor dolts under välklingande trossatser om på hur l Vi finna här icke min- marnöjen och rekreationsorter.
b liksom vore man icke en sjukling vid en kvinnan som hemmets goda genius, vars d i t i n sex skyltar för sex olika trafik- Men även på detta område har den nys anstalt utan en välkommen gäst i ett stort enda och underbara uppgift bör vara att sträckor.
Tranås står sålunda i regel- tiden gjort sina Iandvinningar.
Tranås hem på landet.
förverkliga mannens ideal av maka och hunden bussförbindelse med Jönköping, Vattenkuranstalt och Pensionsstyrelsens Tranåsbaden är öppet året om.
För till- mor, och om den nya mannen av oblan- Eksjö, Gränna, Rydsnäs, Ödeshög samt vårdanstalt i Tranas äro kända institutio- fället råder där högsäsong med varje dad ras som ingenting högre önskar än Österbymo-Kisa, dit man dagligen kan ner, som sedan mänga år arbetat med plats belagd, man hor muntra röster ner- reumatiska och nervösa åkommor.
ifrån badstranden.
dar ungdomarna sola att i så stor utsträckning som möjligt be- komma i bekväma, rymliga vagnar.
dre än reda kvinnan tillfälle att, skyddad från det härda livets stormar, som hon ändå i hemmets aldrig danats att rida ut hägn under regimens välsignelser fylla sin enda härliga uppgift.
Den tyska kvinnan har snällt och be- skedligt låtit skjuta undan sig från alla platser, dar hon har möjlighet att försva- ra sin ställning som självständig och an- Svang samhällsmedborgare och dragit sig tillbaka till det av regimen skyddade och hägnade hemmet, dar en Iiten välredige- rad revolverscen när som helst utan så mycket som en förberedande generalre- petition kan slå allt det i spillror, som hon Iärts att tro på som det enda håll- bara i en svekfull värld.
Att regissören för detta mångskiftande - L å t oss I tankarna försätta oss tillbaka till slutet av j u l i det Ödesdigra året 1914 - tiden fur krigsutbrottet.
Bland dem.
som sökte samla spillrorna BY mänsklighetskänsla i detta kaos av lös- släppta drifter och lidelser, som till det sista oförskräckt förde den fria och oför- villade människoandens talan var Jean Jaurès, hövdingen ej blott f u r Frankrikes, utan för hela Europas socialister.
Ingen för mänsklighetens livsproblem vaken och tänkande människa kan undgå att berö- ras av den höghet, som utstrålar frän denne man, vilken Anatole France kallat » den moderna tidens största geni,.
Jaurès familj tillhörde den borgerliga medelklass, som på grund av att den sak- nar personlig förmögenhet, måste föra en ständig strid för uppehället och aldrig förlorar en viss kontakt med de breda lagren av folket.
Där är en orsak till den enkla, sunda klarsynthet och omutliga vilja till sanning, som kännetecknade Jaurès hela livsföring.
Det har också sagts om honom, att han var en » genial bonde ».
Tack vare en välgörares omsorg kun- de han med heder avsluta sina Studier, åt vilka han helt och hållet agnade sin ungdom.
Redan i skalan bländade han kamraterna med sin vältalighet.
Sina stu- dier slutförde han vid Ecole Normale, därefter verkade han som universitetslä- rare, men därom är ej mycket att sago, en eller annan — av de små idylliska hälso- na trakt ännu en institution med behand- massage och annan behandling tycks på- skådespel utan att darra på rösten och utan att känna sig det minsta nervös — utlandspressens uppgifter om hans ner- vösa sammanbrott efter händelserna den 30 juni dementeras ju på det bestämdaste - inför en församling som riksdagen med några få föraktfulla ord knuffar ner kvinnan frän den piedestal, dar han med så många vackra fraser placerat henne, förefaller dock häpnadsväckande, Men vi som befinna oss utanför kan inte annat än stärkas i vår föresats att själva vara med och välja våra roller i de skådespel vi inte kan undgå att spela med i Hyltebruk, Finland, 16 juli 1934.
Ruth Furstenborg.
Iing av gikt, reumatism och neuralgiska gå i raskt förmiddagstempo.
sjukdomar som s i n specialitet.
Det är Hamiltons Tranåsbaden, en högmodern, väl inredd och utrustad anläggning, belä- gen vid Sommens strand 2½ km.
utanför Tranås.
på denna plats ligga alla de goda gå- vorna hos denna sällsynt sköna trakt rik- Iigt samlade.
Stranden utmed den kri- stallklara, vackra sjön Sommen, där Tranåsbaden är beläget, utgöres av en sandvall, med stor genomsläpplighet för fuktighet och förefaller därför att vara skapad till kurort för Sjukdomar, vilkas behandling f o r d r a ert torrt klimat.
Den högväxta barrskogen står tätt intill, men själva strandområdet bestar av leende trädgårdsanläggningar med gräsmattor och blommor och längst ner en präktig badstrand.
Men priserna for allt detta?
De äro ingalunda oöverkomliga.
Men naturligtvis kunna de, innefattande bad, läkarvård och förstklassig förplägnad, långt ifrån betalas av var och en som skulle behöva en sådan behandling.
Med kännedom om den stora efterfrågan på platser vid Pensionsstyrelsens egna an- stalter.
som ofta lär förorsaka ganska lång väntan och inför åsynen av det " I- varliga och ansvarsmedvetna arbetet vid denna privata specialanstalt önskar man att en överenskommelse kunde träffas även mellan denna anstalt och Pensions- styrelsen, så att även sådana sjuka sam icke tillfullo kunde betala för sig kunde få åtnjuta Tranåsbadens vård - i den män platserna vid Pensionsstyrelsens eg- na anstalter icke räcka till.
C.
H. orsakskälla sväller ut till en hel storm- flod, som rycker alla med sig emedan i den utmynna och korsos en mängd fina strömmar och ådror, rom bottna i mänsk- lighetens mest brännande problem och sjuka punkter.
Hela Frankrike var bok- stavligen delat i två läger: dreyfusarder ty redan vid 26 års ålder valdes han till och antidreyfusader.
Många av landets riksdagsman och nu var han inne i sitt främsta män genomgick formliga mora- rätta element: politiken.
Under de första liska kriser, innan de fattade ståndpunkt.
åren var han en ofarlig medlem av re- Den socialistiska rörelsen hade t. v. ej publikanska partiet, men ganska snart tagit parti i denna grumliga affär, som i blev hans sympatier för arbetarrörelsen början tycktes angå endast de privilegie- så pass märkhara.
att han föll igenom vid rade klasserna.
Men I Jaurès hade re- nästa val.
Och från och med valet 1892, volten redan länge legat och jäst.
Alltför då han definitivt anslutit sig till den so- länge hade han hållit tillbaka sitt sam- cialistiska rörelsen, står det alltid kring vetes röst av hänsyn till Sitt parti.
Men hans namn den strid, vilken star kring när process väcktes mot Zola, Dreyfus ' allt levande och expansionskraftigt.
oegennyttiga försvarare, ingrep han.
Och med ordet strid kan hela hans livs- Partiledaren måste vika för den univer- bana karaktäriseras, ända frän dess be- sella människan, och med hela sin flam- gynnelse nu och till slutet - och ändå mande lidelse för sanning och rätt bröt var Jaurés en försynt och fredlig natur.
han fram i striden.
Han satte i gäng en Att följa hans verksamhet år för år vore presskampanj.
Hans artiklar, i vilka han nästan som att gå igenom Frankrikes hopar klara bevis för Dreyfus oskuld, ut- motsvarande historia.
kom sedermera i bokform under titeln Första gängen Jaurés l ä t tala am sig i » Bevisen ».
vidare kretsar var under den berömda Han förde kamp på två fronter: ä andra glasarbetarstrejken i Carmaux.
Jaurés sidan måste han försvara sig gentemot och arbetarna led nederlag.
Men efter sina partikamrater.
Jaurés motiverar sitt varje nederlag reste han sig med ny ingripande i ett beundransvärt tal, som spänstighet.
jag ej kan underlåta att delvis återge: Ett annat för Jaurés livskamp avgöran- Det frågas: Skall Socialister och revo- de moment som märkbart präglade hans lutionärer hysa bekymmer för laglighe- denna ten?
Jag har blott e t t svar: Det finns utveckling, var Dreyfusaffären, process som på slutet av 1800-talet satte två sidor i den kapitalistiska och borger- hela Frankrike i en svallning.
vilken den liga lagligheten.
Det finns ett helt kom- att skydda den som ej upplevat tiden, har svårt att för- plex av l genomgående gheten i våra da- stå.
» Små orsaker ha stora verkningar,, arna vill vi bryts det är intressant att också i affären Drey- gars sam Iution am så be- - — t.
t. o. m. fus iakttaga, hur en i sig själv obetydlig Men vid sidan av dessa lagar finns det andra.
som I sin sammanfattning beteck- na mänsklighetens små framsteg och ut- pors de anspråkslösa garantier mänsklig- heten småningom erövrat genom århund- radens sega ansträngningar och en lång följd av revolutioner.
ibland dessa lagar är den väsentligaste kanske den, som rastlösa strid utkämpade han på alla om- icke tillåter, att en mänska, vem han än räden: i parlamentet, I pressen, på de må vara, dömes utan att skälen för och offentliga mötena, på de nationella och mot henne framlagts.
De garantierna vilja vi försvara, Om Dreyfus blivit olag- internationella kongresserna.
ligt dömd, om han, såsom jag snart skall Redan 1905 var frågan brännande.
På visa, är oskyldig, då är han genom djupet tyska socialdemokratins anmodan skulle av sin olycka berövad varje klasskarak- han då resa till Berlin för att bekämpa tär.
Och jag tillägger, alt om de socia- lister som till bottnen undersökt de skam- militarismen i en av dess starkaste fäst- liga och brottsliga hemligheter denna ningar.
Den tyska regeringen blev emel- affär gömmer, icke sysselsätta sig med lertid rädd och förbjöd Jaurès att tala.
en arbetare, sysselsatta de sig likvisst Men därmed vann regeringen ej mycket.
med hela den arbetande klassen. » ty talet publicerades i Vorwärts och upp- Här ha vi ett prov på Jaurés synpunk- lästes på ett stort offentligt möte.
I detta ter och sätt att reagera.
Något av tal kastar Jaurès ett bländande ljus över urgrunden hos honom var att han av- vissa internationella problem.
Han slutar skydde varje överdrift som en halv lögn, med orden: vilken ofta är mer ödesdiger än en hel.
» I fredens hägn är demokratins tillväxt Ty i denna farm ikläder sig lögnen en säkerställd.
Ur ett europeiskt krig kan mask av sanning och gör därmed den revolutionen framgå.
Detta borde de le- senare till lögnens medbrottsling.
Jaurés dande besinna.
Kriget kan emellertid visste att sanningen vinner i övertygande kraft om man visar den i dess helhet och håller den fri frän halvsanningar.
Jaurés vidhöll ståndaktigt sin position i Dreyfusfrågan under årens lopp ända till Dreyfus slutliga frigivande.
Det är icke utan sinnesrörelse man rekonstruerar fal- let Dreyfus med blicken fäst vid det som sker i världen nu, och det förlorar aldrig sitt intresse att iakttaga olika personlig- heters förhållande till dylika fall.
- - - aurés socialistiska verksamhet kan UPP- delas i två perioder.
Under den första arbetar han på den socialistiska enighe- ten.
Under den andra utnyttjar han enig- J
tolfte å r g å n g.
Lördagen den 11 Aug.
1934 - N:r för att skapa mänskliga förhållanden de stackars utkastade.
Amerikanska samariter.
Föreningen samarbetade hela tiden med poliklinik, där upp till 3,000 behandlingar gavs pr månad.
Så småningom flyttade sjukhuset till Serbien, där det fick till uppgift att bekämpa en fläcktyfusepidemi och där en stor antiinsektskampanj inled- sändes kvinnliga läkare till skilda d e l a r des.
I Serbiska Macedonien arbetade d:r Etta av Europa och den närmre östern.
Sitt första sjukhus öppnade A. W. H. Gray, i Albanien d: r Sara Foulks, bägge i juli 1918 i byn Neufmoutiers vid Marne under primitiva och strapatsrika förhål- under ledning av d:r Barbara Hunt.
Sjuk- landen.
Även i Sovjetarmenien hade A. W. H. huset låg inom krigszonen och de tjänst- görande läkarna arbetade under ljudet sjukhus.
Överallt nedlade A. W. H:s lä- av exploderande granater.
Sjukhuset var kare ett intensivt arbete på att bekämpa utrustat med såväl röntgenavdelning som de härjande infektionssjukdomarna och av smittosamma förbättra de sanitära förhållandena.
Under A.
W.
H:s tjänst på Grekland och de Egeiska öarna organiserade de kvinnliga läkarna 39 sjukhus på olika platser, massor av polikliniker och en ka- rantänavdelning.
Baracker för pestsjuka, 100 bäddar, fullbelagt, 2 stationer för ut- födoämnes- och kläddepder, hälsovårds- lämnande av föda till barn och 2 polikli- och barnavårdscentraler, barnbördsavdel- niker där dagligen 400 patienter behand- n i n g a r och sköterskeskolor.
På barnbördsavdelningarna föddes 5,000 lades.
Mot slutet av 1922 kunde d:r Elliot babies.
Hundratusentals sjuka och ned- komna individer omhändertogos, många rapportera till Amerika att 5,000 männi- skor mottaga dagligen medicinsk hjälp och 1,000 sjuka mänskor sova mellan rena lakan i Grekland tack vare A. W. centraler för flyktingarna.
Man förstår hur snabbt dessa kvinnor arbetade då de på kortare tid än e~ vecka efter det de först satt sin fot på Mitylene lyckades åstadkomma ett provisoriskt sjukhus på Kurser H:s verksamhet.
Bland de armeniska flyktingarna utbröt Till Turkiet sändes 1918 8 kvinnliga sjukdomar läkare framförallt för att bistå syrier och emellertid smittosamma epidemiska sjuk- bland civilbefolkningen.
Hundratals män- armenier.
Här blev de kvinnliga läkar- domar och Grekland måste för att skydda narie läkare voro uttagna till fronten norna av muhammedansk trosbekännelse för armenierna, som redan befunno sig fanns det p i många mils omkrets inga vägrade söka manliga läkare och vid ombord på sjön under de mest ohygg-.
andra läkare !in de båda kvinnliga Iäkar- sjukdom voro hänvisade till barnmorskor- liga förhållanden.
na på det amerikanska sjukhuset, som ar- n a, som i allmänhet voro smutsiga, vid- betade både natt och dag och genom en skepliga, okunniga och fullständigt Out- energisk vaccinationskampanj och isole- bildade.
ringsåtgärder rätt snart lyckades hejda D:r Lovejoy var i Smyrna då turkarna epidemierna.
på det grymmaste sätt fördrev den krist- 1920 upphörde hjälparbetet i Frankrike, na befolkningen och brände staden.
Flyk- men då lämnade amerikanskorna efter sig tingarna som övervägande utgjordes av ett fullt utrustat sjukhus, som donerats kvinnor och barn (männen hade frånta- av hjälpkommittén för det ödelagda gits dem och deporterats) landsattes i Frankrike.
stor utsträckning på de grekiska öarna Inför det nödläge som så uppstod åtog hon e j visste var hon skulle få pengar ifrån.
Grekland ställde ön Marronini till förfogande och inom 10 dagar kunde A. W. H. taga emot 8,000 flyktingar.
D:r Olga Stastny blev chef för karan- tänverksamheten och arbetade där med där större operationer utfördes.
Som ling, umbäranden och svält höggradigt arbete utan några oroligheter.
Även i Konstantinopel omhändertog A. chefkirurg tjänstgjorde d:r Keyes.
nedkomna och sjuka.
Här behövdes A.
I samband med sjukhuset arbetade en W. H:s organisation bättre än någonsin W. H. flyktingar, som där inrymdes i tveka.
Ni ha upplevat Balkankriget.
Be- stund hota o s s och freden o c h män- L´Humanité.
rovning av herr-, Aftonkurser dam- och börja sömnad den och 17 provning september.
av i (Ägare: Fredrika Bremer-Förbundet.)
börjar ny 5½ månaders kurs den 1 oktober.
Undervisning i matlagning, hakning, slakt, konservering och tvätt m. m., träd- gård med växthusarbete, vävnad och sömnad.
Frielevplatser och statsunderstöd.
Fritt och vackert läge vid havet.
Prospekt erhålles från föreståndarinnan, Apelryd, Båstad.
Tel. 61.
— Grundad 1812.
4-ÅRIG det — Realexamensrätt 1908.
REALSKOLA.
Inträdes- och flyttningsprövningar börja den 24 aug.
kl. 12.
Skolans rek- tor, fil.
lic. Ek, träffas från den 13 aug.
på rektorsexp., Kungstensgatan 4, 3 tr., kl. 11-13.
Tel. 11 09 09, 10 16 85.
Allmänt upprop den 31 aug., klass I kl. I I och klasserna Il-IV kl. 12.
Emy Ek.
HELSJÖNS BAD behandlar speciellt REUMATISKA det värsta, må man vidtaga de nödvän- diga försiktighetsåtgärderna, men må man för Guds skull överallt bevara ett klart omdöme och sunt förnuft!
— — Det är t i l l folkets klokhet och förnuft vi i dag måste vädja, om vi vill att det skall förbli herre över sig själv, jaga bort paniken, övervinna nervositeten och övervaka män- skornas åtgöranden och händelsernas ut- veckling på ett sådant sätt, att krigets fasa skall kunna avvärjas.
- - Vad det allt gäller, är att arbe- t Grevesmühlska Samskolan.
I sin artikel för den 31 juli i L ’ Humanité skriver han:.
Må man, om man så vill, tyda allt till framför Tel. 61.
VACKSTANÄS HEMSKOLA rat. » nu BÅSTAD.
(Sthlms läns lanthushållsskola) meddelar undervisning uti allt, som hör till ett lanthems ordnande och skötsel.
10 mån.
kurs 1 febr. – 1 dec.
Un- dervisningsavgift 5 0 kr.
pr kurs.
Rum och kost 4 5 kr.
pr mån.
- Statssti- pendier till obemedlade och mindre hrmedlade.
- Prospekt genom före- ståndarinnan Ester Alde, Vackstanäs, Tvetaberg.
påminde om och » Krigstill- så fort alla som skola vi socialister möjligt från söka brottet att rädda de sty- oss tyska ordets rätta nyans.
stånd ä r e j detsamma som mobilisering,, rande ha begått.
Och dessförinnan, om det ännu återstår oss några timmar, skola sade han därpå.
» Intet ä r ännu förlo- A - lade med ministrarna, Europa!
Det är därför, när ovädrets tänkte på alla detaljer, som eventuellt molnskyar redan äro över även oss, som kunde ha betydelse.
Då budskapet kom j a g vill hoppas att brottet icke skall full- att Tyskland förklarat krigstillstånd, skyndade Jaurès till Deputeradekamma- bordas.
Medborgare, om ovädret bryter lös rens tyska lexica för att få reda på det vi fördubbla våra anstrangningar att av- värja katastrofen.
Våra tyska partikam- rater ha redan i Vorwärts med indigna- tion reagerat mot Österrikes not, och j a g tror att vår internationella socialistiska dare.
byrå ä r sammankallad.
Vad som än må hända, medborgare, Den 28 juli reste han med några parti- kamrater t i l l Bryssel, d i t Internationalen jag säger detta med en underton av för- sammankallat ombud från alla länder för tvivlan - i denna stund då vi hotas av mord och barbari återstår blott en möjlig- att göra en sista ansträngning att radda het för fredens upprätthållande och c i v i l i - freden.
Dessförinnan höll Jaurès sitt sationens räddning: det är att proletaria- sista tal på fransk jord den 25 juli nära tet, som räknar ett stort antal bröder, Lyon.
Följande är ett utdrag därifrån: samlar alla sina krafter, att alla franska, engelska, tyska, italienska och ryska pro- » Medborgare!
Jag viii säga E r i kväll, letärer förena sig för att deras hjärtans att under de 4 0 sista åren Europa aldrig samstämmiga slag må driva bort denna befunnit sig i en mer hotande och tragisk ohyggliga mara. » situation än den vi befinna oss i i denna Vi vet hur det gick.
Internationalen stund, då j a g har ansvaret att tala till Ack, medborgare, jag vill icke brast.
Åter hade en mänskas hela kon- Eder.
överdriva de mörka färgerna i tavlan, jag centrerade livsgärning splittrats mot den vill inte säga, att avhrytandet av förbin- stora massans tröghet och oförmåga till delserna mellan Osterrike och Serbien samling.
nödvändigt betyder att krig kommer att nländ till Bryssel tog Jaurès genast förklaras mellan de båda länderna och att i sådant fall konflikten kommer att län med arbetet i Internationella Då dagens arbete var undan, sträcka sig till hela Europa.
Men j a g sä- Byrån.
ger, att fruktansvärda krafter i inneva- skrev han en artikel till sin egen tidning bekämpas endast därigenom att Europas arbetarklass visar prov på den yttersta solidaritet.
- - I en så allvarlig stund, full av faror för alla, v i l l j a g icke uppehålla m i g vid att ytterligare söka efter vem som bär ansva- ret.
Vi för vår del har vår anpart därav.
Jag hoppas trots allt fortfarande, att i tillskärning, sömnad och.
Apelryds Lanthushålls- och Trädgårdsskola.
Hemkommen från Bryssel vidtog Jaurès turnödvändighet snart måste följas av en regeringarna skola beakta den ofantliga krasch.
För hans vidsynta ande avslöjar olycka som hotar oss och i sista minuten skyndsamt sina mått och steg.
Han ta- rande dessa stackars människor en något hu- manare tillvaro än de eljest skulle fatt, samt ett flertal utmärkelser från grekiska myndigheter.
Sofia Allevin.
Drottningg.
71 A, Stockholm.
Tel. 21 33 10.
(Statlig understödd och inspekterad läroanstalt.)
P a p p e r s-m ö n s t e r, försedda med ovanstående varumärke, garanteras för god passform och exp.
omgående.
Begär prislista!
1917 öppnades i Vodena i grekiska omhändertaga dem hade dock e j vidta- grekiska regeringen på det farliga i sin Macedonien det första A. W. H.-sjukhuset gits av den grekiska regeringen.
Flyk- ställning.
T r o t s varningen beslöto de att på Balkan.
Detta var det enda i trakten, tingarna voro på grund a v dålig behand- stanna och lyckades också.
fullfölja sitt skuggorna tätare kring hans väg.
Hot- fulla rykten gick man och man emellan, den reaktionära pressen blev allt mer fanatisk i sitt nedsvärtande av honom.
Men det föll honom e j in att skydda sin säkerhet utan han g i c k lugnt s i n väg vi- anspråk på någon personlig vare sig sä- kerhet eller bekvämlighet, tvärtom ut- satte de sig ständigt för stora sjukdoms- risker.
För sitt hängivna arbete belöna- des de med flyktingarnas stora tacksam- het och glädjen att kunna bidraga att ge sig d:r Mabel Elliot att organisera karan- tänverksamhet för flyktingarna ehuru en stab av armeniska läkare och sköter- Sitt största och mest storstilade arbete Mitylene, Chios och Kreta utanför Anato- skor ur flyktingarnas led.
D e amerikan- liens kust.
Några arrangemang för att ska kvinnorna uppmärksamgjordes av utförde emellertid A. W. H. på Balkan.
.in för andra, och allt tydligare skälver en djup och het underton av förtvivlan i hans ord.
Dock var han ännu full av kraft och hälsa.
Men allteftersom de ödesdigra julidagarna 1914 droppade t u n g a ned i tidens ström, hopade sig amerikanska läkarna A.-B.
Stockholms Tillskärareakademi niskor insjuknade och då traktens ordi- nas arbete särskilt betydelsefullt då kvin- sin egen befolkning stänga sina hamnar sig den fruktansvärda sanningen tidigare De verksamma D: r Mabel Elliot blev direktör för den- gande arbete.
I hungerdistrikten i Samara, Ryssland, och sköterskorna arbetade ofta både natt under hennes ledning organiserades sjuk- arbetade d: r Elfie Gaff och kunde genom och dag under synnerligen enkla och pri- husdispensärer, mjölkstationer och kläd- A.
W.
H. sörja för flera tusen personer.
mitiva förhållanden, och utan att g ö r a Röda korset och » Near Eastern Relief,.
Pengar till verksamheten insamlades hela tiden på frivillighetens väg.
Under d:r Mary Crawfords ledning epidemier för samma sjukhus där en gång Florence miljoner behandlingar gavs för trachom Nightingale startat sitt välsignelsebrin- och andra synförstörande ögonsjukdomar.
na hjälpverksamhet åren 1920-23. och (Forts. fr. sid.
I.)
provisoriskt operationsrum.
Strax efter sjukhusets öppnande utbröt 28 varmt och kallt vatten.
Hiss.
Medicinska förfrågningar bevsvaras av D:r Stig KI:son Björkman tel. Horred 4, och D:r Klas Björkman, Göteborg.
Belägen Helsjön, EN AV S V E R I G E S V A C K R A S T E P L A T S E R.
Öppet hela året.
Begär prospekt. "
gränsen Västergötland-Halland, 56 km, från Göteborg.
les inpå Jaruès genom det öppna fönstret.
en helgjuten, fri och harmonisk människa.
Han ä r själv det bästa exemplet på den las vakna.
Däruti består vår garanti för Inom några minuter var han död.
Två dagar senare voro mobiliserings- framtiden., Samma kväll befann sig Jaurès på dekreten uppspikade på husväggarna i L ’ Humanités redaktion.
Därifrån gick Paris.
av honom förkunnade sanningen, a t t alla som hålla på social rättvisa och interna- tionell fred, äro knutna till de förenade han med några vänner till en restaurant M o r d e t väckte i hela Frankrike smär- nationernas allmänmänskliga fädernes- alldeles invid för att äta middag.
Situa- ta och förtvivlan.
Också överallt land, men envar måste arbeta på dess för- tionens allvar präglade stämningen.
ute i världen väckte underrättelsen ett verkligande inom sitt land.
Jaurès talade om läget med sin djupa röst.
ofantligt uppseende.
Begravningen ägde Världskriget är över.
Vi leva i en tid- Middagen var nästan avslutad då en med- rum under storartad anslutning.
punkt mycket lik och lika brännande som borgare från ett annat bord kom med en Jaurès ’ mördare var en patriotisk ky- den vilken föregick Jaurès död.
Nuet be- Efter att knappt ha fatt litet fotografi i handen fram till Jaurès och pare.
Men att mäktiga kretsar stodo höver personligheter - inte bara på sam- sade: » Se här är.
min lilla flicka!, » F å r bakom, det finner man redan därav, att hällets representativa poster utan även i man se? » sade Jaurès småleende, tog fo- mördaren aldrig blev straffad.
Den till- det fördolda vilka som Jaurès har den tografien och frågade varjehanda om den satta juryn, i vilken ingen från arbetar- vidsyn och andens omutlighet, som öser lilla dottern.
Plötsligt hördes två skott, partiet hade säte frikände Jaurès mör- ur djupa källor och ej ryggar för tan- mat, begav han s % till kvällens stora möte.
o c h här höll han slutligen ett jättetal, det bästa han hållit, sägs det, och i vilket han riktar en brinnande väd- jan om fred till alla land.
Det var Jaurès sista offentliga tal, hans svanesång världsfreden.
— - en blixt lyste till, och en kvinna ropade dare.
kens yttersta konsekvenser.
Jaurés erbjuder det i modern tid säll- Skotten hade avlossats från gatan, allde- synta exemplet på en politiker, som var Ragna Ljungdell.
för från ett av horden: » Jaurès ä r mördad! » Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A-B., Stockholm 1934.
