# ID: svediakorp-per368
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,704
# sentences: 735
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 4 1.
S t o c k h o l m 22 Oktober 1908 Prenumerntionspris: ... kr.
4: 50 ' Iz Br ... kr.
2: 50 ... 3: 5011 / ~ ... 1: 25 1 ' 1, &amp; r 3 / 4 1.
1.
J I Ilodektion: Redrtktbr o. ansvarig - u t - g i f v k: MBstcrsamuclsgat 51, en tr. L E N R LE IAN.
Telefoner: Allm.
6363.
Riks- 12285.
Lesnummer 10 are.
Prellumeratioll sker sllv#l I: landsorten som i Stockholm B nlirmaste postallstalt eller bok- Otglfuingstid hvnrji torsdng.
handel.
I -.
Mot trtgningstid Kl. J-2.
- S ~ O C I K I I O 11m8, ~ -.
- Aftoublidetn tryckerl.
1 l: a 1 Expedition Annonspris: 15 ore per mm.
och ~ n n o n s k o n t o ~ ".
1 - Enkel spaltbredd 50 mm.
~kgtersamuelsgakn bl, en tr- Marginalannons under texten 16 mm: s hbjd per gang 10: Rtibatt: 6 ggr 5 ' lo, 10 ggr 10 Ole, ' 20 ggr 20 ' 10, 60 ggr 25 ' 10.
post- och telegramadress: Annons bbr vara inlbnnad D A (3 PI Y, Rtockholm.
.
eenast mBn.dag f. m.
- -.
, Nelly Roussel.
.
.
Arg.
.
.
.
En fransk n yfeminist.
.
gamla officiella frauska kvinnosaken fore- digt citiras, dA man vill utpeka en f a ~ punkt t i det faller nag de flesh i f ass att hn koilmiit in i Ruktuerande nhgot, som franska Lvinnosaken rned sina otaliga smtldrganisatio- den Sttervaudsgrand, soxn be- ner onekligen ar.
ter p&amp; samma gAng n~anhat Nelly Roussels oandligt och manforgudning, och vi affilrdu i dess person liitt nog stora varde for kvimosakens landvinningsmojligheter ka- hela det frauska kvinnosaks- rakteriserar ' jag kanske bast arbetet sHsom nbgot snedvri- genom att tala om f6r Dag- det, obegripligt, enar den ny- nys lasare, att jag allvarligt feminis~n, som under Dreyf us- var betankt pB att presentera tiden hade sin samliagspuakt heme soln ~Frankrikes storsta i tidningen La .Ron&amp;, efter.
Ocll det hade sktidespelerska~ dellnas upphijrande sakaat vnrit en l~ederstitel, son1 va- nlera synligt yttre aktionscen- rit fullt berattigad.
Ty Nelly trum och diirfijr tyvgrr rhkat Roussel gif ver sina Asi k ter i glbmska.
Intet kan dock full t endas t i foredragets form, vara oriittvisare.
De galnla och hon spelar - nej, hon &gt;) frondorernm filmas kvar och 2efi.e~ siua foredrag med den ha ftitt aya efterfijljerskor.
stora.
tragediennens hela med- Margu6rite Durand har kan- ryckande in tensitet.
.
ske clelvis laimiat det egeut- Har man sett Nelly Rous- liga kvhnosaksarbetet - hen sel tala en ping, har man ett var ju fijr resten redm under outpliinligt minne.
L&amp;ng, sin reda.ktristid gmska eklek- Ncll y ~ o ~ l s s e l - ~ o c l e t.
slank, i sin svartlz drakt med tisk - men hemes plats som 13yst nf hsllnes mtm IIsnri Uoclet.
slojan fallande frhn den bred- den yngre rj ktningens inest.
.
brattade, hatten kommer hou framstAeade representau t har komxnit i vhl rustade hander.
Det iir nurnera Nelly sakta, trijtt upp p i talarstolen med ett nastan lik- Roussels, alias madame Henri Godet, aarnn, som stiin- nojdt drag ofver det bleka, fina, ntigot smiirtfyllda ?e (n @,,
ai~siktet, dar blott den cl jupa, briiimande, svar ta I~lic- ken tyckes lef va.
Stilla, li ksom f rAnvaraude, bijrjar: 11013 att tala 0111 det # ime, som hiindelsevis star pb dagordaingen.
No11 exponerar, dis kuterar, slutar un-.
d i n far uudan; hon liksoin vaknar och varines af sina eg-.
na ord: den bleka hyn f8r fiirg, den sobra, knappt miirk-!
bara gesten runclar ut sig, f l vidd, och soart stBr 11011 dar i skalfvande, lifvaude entusiasm eller fny- sande, fijror&amp;ttacl harm, lika inaktigt beh&amp;rskande sitt auditorium vare sig hon skildrar framtidsidealet eller mAlar ktt ofrivilligt moderskaps ve.
: Det h&amp;r hennek r#tta fiilt,, det andra iirnnet var blott f8revandningen for att koinina hit, till talet om kvinnove och miin~klighetsl~cka.
~r det kanske dar- for att hou sjalf tir en s&amp; siillsynt lycklig kvinua och mor, som hou kan rbras och rara s&amp; oandligt djupt info; olyckligt lottade medsystrars ode, s&amp; Rr det nog framfbr allt tack yare sin plats i ett realiseradt ideal- rike 11on kan s&amp; lugnt och utan eusidighet fosmulera she feminism program.
Jag kan antagligen ej btittre gifva detta den franska nyfe~ninisinens program an geiloln att lKta heane sj&amp;lilE tala: sICvinnosa1~en -- ink vi upprepsl, det; utan Ater- v a.~tdo - proklaillerar den ~zutzll-liga liIcvtiwZig7zetelz och den socidn jti ?dikheten mellan iniianiskosliilctets bdda faktorer.
Man anfor som iuviiudning mot OSS, att de &amp; ro olilta.
Men det gr ju blott annu ett bevis for stt de behiifvw.
komplettern hvarandm oc11 for att intet full- kominet verk ar mtijligt utau deras iatiina samarbete.
Man sager oss gin vidare, att kviman iir .oduglig tili pis&amp; funktioner, och detta i kraft a£ sjglfva sin natur.
Diirinned det forl~illla sig bur so111 helst.
Vi hysa inte den fljrmateuheten att vilja tvinga u1.h kvjmor ktt gora dct eller det.
Vi foiclra blott for deras rakning friheten.
att valju, ty vi formena, att iugei btittre .vet hvad som &amp; r 1~mplig: ~st for en individ, I ' nn dema individ sj#lf.
Vi k8; nne icke till 7t&amp;man, en di minig abstraktion.
Vi se 0111 kring oss kuinnor, kdnkveta varelser, med m bngskif tande f ornlogenheter, tycken, tendenser och temperament.
Och utan att vilja underkanna olikheterna me1la.n konen, vilja vi, att man skall tag?
med i riikningen de.icke mindre betydande olikheterna illellan indiyiderna.
Ferninismen Br detl inividuella $c7~07cruf~ets och det dlrntilz ?lt~zs7cliga ilztre,isets liira.
Den vill for hvarje ificlivid riitten och mojligheterna till att lefva silt fzdu ' la Z i j; till att utveckla hela siu personlighet, till att skapa sig en plats i solskenet, och den vill At sarnklillet en aktiv och appet framtradande samverkk.
sf a2la manskliga krafter, a£ alla initiativ, af a2Za mojlig- heter.
Den Feinin jsilien ar vidare, en ~~tittftirclig7tsts2a~-uGC syftar till jiimizvikt mellau plikter och rattigheter, lliel- la11 beloningar och straff.
L) ea viigrar att g&amp; in p&amp; att en varelse skulle kunna vara p&amp; en ghng omyn- dig oc11 myudig -- ornyndig i ansee~lde till riittighe- ter, nlyndig i anseende till fbrbrytelser; - o c l ~ att kvinnan, hvilken som arbeterska, husinor och moder - stundom allt pB en gBng - representerar ett Atmin- stone lilra stmt socialt varde som mannen, skulle vara honoin underd5nig och af lagarna alltid, af sedvanjan oftast, be ' iiand1a.s som blott ett attribut.
Fenlinkmen &amp; r slutligen en hamzo~ziens lam.
Den drijmner om ett rn5inniskopar, s a m l ~ ~ a ~ M et i l af l sja1 och hjarta och ej allenast af sinueu eller, annu mer, materiella intressen; ett m %nniskopar, ssluman.satt af tvh likmatigt rnedvetna eoch fria enheter, som bmse- sidigt respektera, rltda, oc11 understodja hvarandra och son1 sida vid sida, hand i hand, utan oherhoghet, utan afund, alltjiimt 0~1.1 u t m afbrott skrida fram u o t stijrre kiirlek, storre ljus, storre skonhet.
.
.r:,, SIGNE GABLING-PAL MI^.
Eft federationsmote i Geneve.
(Forts. och slut fr. fijreg.
n: r.)
fter jur. clr de Graaf fr&amp;n Holland, so1n i ett pb ledig frauska hLllet, v&amp;l gsnomtiinkt fthdrag, Iton- staternde, att, sedan i hms laud dllu de auktoriserade lluseu - med uudantag for tvk stiider - upphiiftp, polisens stallning till prostitutioilen lielt ocll hA1let for- tindrats, ity att deu ej, s3so1n forut varit fallet, wet de olyckliga offre11 gjort gemensan1 salc 9 ~ x de 2 usliagar, som esploaterade dem, upptriidde den unga markisin- nab Lucifero, som i trots af pitt for svenska oron n&amp;got egendomligt klingande namn, visncle sig tiga bade vilja och fiil.mSlgit att med alla till buds stBendo krrf- ter g&amp; i h&amp;nad mot mijrkrets makter.
Italienarnas forrnhga att- extemporera ar ju vida klind, men att este~aljorera i sh sviidande tempo, son1 h.ar sltedde, grhsade till det uaderharu, helst nar inan betiinker, att det sprlk, pii bvilket talariunau yttrude sig, ej vtw h.enilos eget; f Greclraget 11611s nakdigen, i likhet ined alla foregkende nuforanden, pb franska.
Hiir kunde ma11 ej t a l i om ordstrtimmar allenast; villtalighete~i flodade i verkliga kaskader och beledsagadm aE den kiiuda italienska milnikeu och plastiken,.
n&amp;got son1 Blmu mer forhojde talets rerkan.
Talnrinnau, sjalf maka och mor, viinde sig uteslu- tande till kvinnoraa, ' siirskildt till nliidimma, dein lion i valtaliga ordahg besvor att Vera.
med om alt soka hygga upp samhallet pA renhetens grundval.
~ D e ar t pi5,.
oss inijdrar ausvaret lwilar att fiir v %rt land fostra ren11jii.r- v %r uppgift och plikt ntt ktimpn, fhr ej nnse digon a.E utskuln,).
shsoin ett 11lii.i.nskligl.1.ete1-1~ tacle meclborgnre och.
~necll~orgarinnor.
Det Rr i I~emmet sina ~necllemrna~: arbetet pA samhallets sedliga nydanil~g skall borjn, det Den lag, under I~vilken detta saial~alle skall lyda, $ir diir, de ullga fihn sin spiidnste bamdom skola ge- m&amp;ste utstracka sitt skydcl till a h utan undantng, till noin fiiriildrarna pA ett rent siitt gilras fijstrogna iued kvionor l.ilm viil som till n l m; dell m ~ s t e, niir det clet fysiologiska lifvets heliga nzysterier, sh att cle ej gdlei.
.strafe, lika v#l som nar det ilr frdga 0111 skydcl, ur grumliga kiillor hiln~ta sin kunskap och ditrigenorn gora rlittvisa At alla men med siirsldd ombet antaga fA sjden beflacknd kanske fiir lifvet.
Vi mhste fostra sig cle smga och viiruliisa.
For inig existerar ej den ~ 8 r a barn shy att framtiden genoln dein nAr fram till klass, som inan brulzar beteckaa si ?~som den ur sain- ett iiimu renare, iidlare ideal 811 vhr egen tid for- hiillet utst6tta.
Den inest fornedrade, den djupast sjankna.
man eller kvima ilr lnin broder och syster, lllbtt llb.3 Seclan de tacksam~na ~il~ilrarskaronm geno~n hand- hvars miijlighet till inoralisk uppriittelse ingen har rlitt - klappningar ocll bravorop gifvit till kiinnn sin tack- att betvifla.
3 Bifallet efter inr Cootes foredrag hade knappt lagt sainhet fiir det s; ~ till form sorn inaehhll utm#rkta foreclmget, koin turen till mr Coote, den intematio- sig, forriiil salen geuljijd RE en LIY b k a af appldder, nella byrbas i London genia.liske sekreterare, uppllof- dh m: me Avril de S: te Croix, clea fransk: ~ federations- vet till och sjiilen i hela den stora internationella kamp- nfdelaingens sekreterare, f ' ramtriidde pi % estradeu.
och skyddsor-gaisatioiei far bekainpande a£ den hvita Man n~arkte tyclligt, ntt publiken har s %g frainfor sig en kvinnlig talare, som den utkorat till sin si-lrski ' lda sl wf handeln.
En stAtlig anblick foreter Ban diiruppe pB tribunen gunstling.
Och det iir ej lleller att undra ph.
Hen- just nu, dA llan for ett ogoablick sths alldeles stilln nes e~ninenta oratoriska fiirindga g6r det till en verk- ocll med en vaken, forskande blick ser ned pli ~nang- lig njutning att lyssna till de elegant .formade ine- den.
Det vackra hufvudet ar i hog grad karakteris- ningarna, uttalade som de iiro ined den renaste, behag- tiskt ined sit.t yfviga, snilhvita h&amp;, och ogonen strhla ligaste parisaccent.
Men smut glbrnmer man den intelligens ocll hjiirtegodhet.
Mr Coote iir den eude vackre.
f ormen f iir det viirdefulla inuebhllek, for den af alla dessa tnlare, soin uttrycker sig ph sitt ~uioders- ~8locluence du cceur)), soin iner an ordens valtdigh.et inA1, men lians eagelska iir sA ren och tydlig, att inan, har fijrln&amp;ga att triinga in i hj&amp;rtats mest clolcla giim- afven nled en ratt ytlig kiimedom om spriiket, utan mor.
Den beglkfvade kvinaa, ined hvilken fraaska.
nalnuviird svkigbet kan fislja ined.
Meningen hncle regeringslnedlelnmar of ta ocln.
giirnn konferera, n&amp;r det frail bOrjan varit att pb franska tolka fiiredraget punkt galler adlninistrativa htgarder i nbgon frhga pH inora- fiir punkt, inen Af.
Abauzit, professor frBn forbonne, lens ornrh.de, for hvilkeas beprfifvade oindome sjiilfva so173 fktt sig detta uppdrag anfortrott, afstod hiirifr811 senator BBrenger, reglernenteringella frenetiske an- redan efter cle f6rsta uttalade ineniaganla och Btuiijde hangare, mot sin vilja n8gon g h g m %ste boja sig, sig i stiillet ined att efter foredra.gets slut i kortliet foreaar i sallspord grad forstindets och hjartats iid- laste egeaskaper.
Niir hon talar om de uugs, son1 ref erera detsamna .. Mr Coote Hr en entu~iast~isk talare, som i hog grad utan eget forvilllande lockats in i det djupaste eliinde, fiirstilr att rycka ilhorarna ined sig.
Hail stir stillan fgr stamman en vek klang, och iigonen, so111 kailske stilln utan ghr heln tiden frail1 och Rter ph estraclea, ayss skjutit blixtar af ovilja o f ~ e r de sociala oratt- skakande med n Agot af lejonkraft ofver sig sitt yfviga visoraa, strhla af innerlig medktii~sla.
Man f drstilr, hKr.
att kiirleken varit den drifl-traft, soin filr~nhtt henne Han otntalade, huru han for m h g a %r sedan s i - att i likllet med Josephine.
Butler Ataga sig dessa soin uag typograf kommit i beroring lned Josepb.ine olyckligas sak och offra tid och krafter f6r deras upp- Butler ocll geaom henne blifvit omvtlnd till abolitio- riittelse.
M: me Avril ville of vanph alla de foregkeade ta- nisinen.
Alltsedan federationens stiftande hade ha11 varit dess hangifne anh8agare och hade ph allt stltt sokt larna, hvilka fminhhllit ltrafven p&amp; social riittvisa, nu utbreda dess principer.
For nio hr sedan hade han, fora de elandas talan.
I Paris finnes ett af den fmn- drif veil af en hogre inakt, allde1.e~ ensam, utan stiid ska natiolmlkommitth fijr bekam~ande af den hvita vare sig af nhgon fiirening eller af myndigheterna, sljlafhaodeln gruhdadt raddningshem, i ' hvilket under foretagit sitt bekauta pilgrii~~stAg till olika delar af loppet af nagra ilr iner iln 600 flicltor funnit.
en fri- Europa i akt ocll meaing att varfva trupper till det stad.
40 procent a£ dessa unga hade genom lnanliga kopplme blifvit indragna i prostitu- storn korstb.get mot den llvita slafhaudela.
Frukten eller kvin~~liga af denaa.
resa var den storartade internationella orga- tionen, utau att ana hvad clet gallde, ocB hade ge- nisatioa, som nu i alla ~ ~ r l d e n delar s bedrifver sitt nom af myndigheteraa auktpriserade osedlighetsniisten rastliisa arbete att soka forinta denna handel, vhrt h- briagats p5 fall.
SAdana skamliga kop af mansklig vara fiirekoinine dagligen i v %ra civiliserade sam- lmadrades storsta skainflack.
Talaren slutade rned att anfora Josephine Butlers I-~Bllen, och den stora all~manheten, l h g t i f s h att upp- roras hiiriifver, ansiige det helt naturligt att dessa ord: ~ D e t nya samhiille, for hvars tillkolnst det fir allas lastens boningar oupphiirligt mhste fornya sin personal.))
, '
De flesta trodde nog afven - om cle gjort sig besvar att alls reflektera ofver sake11 - att iagen kvinna mot sitt samtycke k u ~ ~ d foras e till dylika stallen.
~ A c k hvad man ofta, oftw anser sig ber&amp;ttigad.att dama som den blinde 01x1 fkrgerna!, Talarinnan kande en tolf &amp; rs flicka,.
som, genom f ijriildrarnas vinniugslystnad utstott i synden, blifvit uprovisoriskt~, soln termen lydde, inskrifvea i sedlighetspolisen och shluuda fAtt det officiella ipseglet p&amp; sin fornedring.
Kan mall hhr tala ' om Degen v i l j a ~ eller ~samtyckes?
Oc11 alla de s~raltliiner, son1 hindra unga kvinnor f r h att p&amp; arbart satt fors8rja sig!
E n olycklig varelse, son1 af noden slungats i elandets d ' jup och i diiende tillstKud blifvit ford till sjnkhuset, sade med tKrade blickar, i det hon tackade sin vhdarinna, som gaf h e m e en tallrik starkaade soppa: ~ G u d vare lo£, nu har jag allt hvad ja.g behijfver; i hela mitt lif har jag hittills ingen.
euda dag riktigt kiiut hvad det vill saga att vara matt.^ E n mnan ung flicka, 16 k gammal, hade udder forespegling af en .inbringande plats formkt ts att lamna Paris och i en afliigsen lands- ortsstad fijr 80 francs blifvit shld till Dune mr~isoi~ de tol6rance~.
I tre t n h a d e r kampade hon har en hopp- 16s kamp far sin renhet, shldes sK for 250 francs till ett aunat otuktshus, hvarifrhn hon slutligen genom barlnhiirtiga m&amp;nniskoss fiirsorg befriacles och f ijrdes till raddningshemnlet i Paris.
Sjuk och tard; hem- fallen kt tuberkulos men alltjamt lika renhjiirtad och med bibehhllea skiinhet motsatte lion sig hhdnackadt alla de bemiidanden, som pK hemmet gjordes for att i henaes stackars harjade lif infiira nkgot af kar- lekens solsken.
Den behaadling hon rant hade kom- mit h e m e att tvifla pk allt, bade pA Guds och 11 % manniskors barmhartighet.
, Ve det samhalle~, slutade talarinnan, D soin rned ett likgiltighetens ~ s k a l l jag tagn vara p&amp; miu syster?, skoningsliist ofverlamnar den olyckliga At elandet och darigenom Bdrager sig den inoraliska rattvisaus hk- daste d o m!
~ Med n %gra ord af de ' n viiltalige.
unge ' pastor Hoffet fr %n Schweiz, som ansKg vdr civilisations stora upp- gift vma den att Bterst !tBlla karleken frAn den vrhng- bild, llvartill Inan forvandlat deu, till dess ursprung- liga gestalt, till den sanna, hangifna och rena ktirlek, som skall gora sig gallande i alla det sociala lifvets forl~&amp;llanden, sfslots det alltigenom imponerande m a e t, och folkmassorna, hvilka nyss p i ett s&amp; storrnande sgtt gif vit sin hiinf6rlrelse till k&amp;n&amp;, utrymde under andaktsfull tystuad den vtlldiga lokaleu.
, ---- Ntlr vi i den sena timmen ph de nastan folktomma gatorna skyndade hemht, yttrade min fijljeslagare, pastor R., som vari,t en af inbjudarna till 1n8tet, helt.
plotsligt: ~ D e t ar markvardigt hvad nkgra &amp; r kunna bidra.ga att forvandla den allm&amp;nua meningen.
Nar for tolf %r sedan det i Genbve var frKga om afskaffandet af, lea maisons de toldrances och jag och mina menings- ' frtlnder i fijredrag uttalade aboli t.ionismens principer, sAdana de i afton blifvit framst~llda, var det blott i stadens utkanter vi med stor ~niida lyckades fh hyra lokaler af det.
mest primitiva slag.
Och nar fbredra- gen voro slut, mhste vi med rerklig lifsfarn 11s bak- gator smyga oss hem, fiirfaljda med stenkastning af en skriinande piibel.
Nzc uttalas alldeles liknande hsikter offentligt i en af vBra stbrsta lokaler infiir en till ett par tuse~ltal uppghende folkmasse, som, i stallet for att utbryta i liyssjningar med hfigljudda.
bifallsrop ger sitt sa~ntycke till kanna.
r Och halft for sig sjalf tillade .han:) &gt;R~lttfiirdighetsprincipell gAr segraude fram gellorn vlirlden.
w Jag svarade ej.
Mina tankar voro i d e m a stund - l h g t borta.
De hade ilat till hemlandet, och den jamf orelse jag just nu anstallde inellan f orh~llandena har och dar hemma var i sjalfva verket af smirrtsaln och forijdmjukaude beskaff enhet.
Om i Stockholm ett mote nf liknande art blifvit utlyst, hvilka lmde val dzS, horsatnmat kallelsea?
Och taukarua giugo vidare i samma riktning: - I Schweiz ar det lika litet sorn i andra lander pR kontiaenten eu skain att tillhora f ederationeu.
Miin ocll kvinuor, afven af de hijgsta samhallsklasser, an- sluta sig till a.bolitionis~nen ocll bekiiaua sig tippet till dess ' l&amp;ra utan att det ringaste fritga efter det mot- stand eller h&amp;n, hvilket, om afven i vKra dagar i be- tydligt aftagande, med nbdvlindighet mister en sadan rijrelse ...
Hvad ar dB orsaken till att i Sverige federa- tionell i allm&amp;nhet riiner misstro eller likgiltighet; att lifven de, som innerst hylla dess principer, sB stlllan v %ga att Bppet bekanna dem?
r~edesationen iir for sterilu, sager man, .den ut- rattar ju ingenting.
r Ett shdant omdome beror i detta son1 i s&amp; m h g a fall p % okunnighet.
Man kiiuner ej till det arbete, som a£ federationen i det tysta utf8rts och utfores, man vet ej, att den sedlighetsverksamhet, som de se-.
nare Bren p&amp;gAtt i v %rt land, till stor del utghtt f r h denna kiilla; ntt vAra raddningsanstalter med fR ua- dautag, ha.ft till upphof och ledas af persoaer, som omfattat dess pr&amp;iper; att arbetet .mot den hvita slafl: ~aiidela, son1 110s oss tagit rask fart, grundats a f en af federationens f6rniimsta f6rkiimpa.r och efter haus bortghng i h a m anda fortsattes a£ vguner och meniugsfriinder, och.
man vet ej heller, att Kvinno- kommitth af 5 febr., som genoln m6ten och str8- skrifter i afsevard grad arbetat fisr hojaudet af den allmanna moralen, leder sitt upphof fr&amp;u federationen.
Man kanner ej till niigot a.f allt detta, men man aa- ser sig befogad att diima utan att bry sig om att taga reda p&amp; vsre.
sig hvad det tir federationen .egentligen vill eller hvad den utrattar.
n e t ar sant, federationeus led i vhrt land borja g1esn.a.
Dess ' anhangare aro till stiirsta delen vetera- ner, som varit med auda fran rirrelsens borjan ph sjuttiotttlet.
E n del af dem ha stupat p % sin post; de ha afgHtt med d6den - pH annat satt a.fgAr ej - ' ' '
g # m a en federationsmedlem -- ooh de, soin &amp; ro kvar, ha grknat i den inBngen g h g till utseendet hopp- lass strid de under alla h e n haft att utkampa mot samhallets Eordomar eller iskalla likgiltighet.
Hvar finnas de unga, friska krafterna., hvar &amp; ro cle unga kamparna, som skola ryoka in i leden, niir do gamla stupat?
Finnas inga s a d a m i v&amp;rt laud, eller - om de verkligen finuas - ar det blott sf feghet de 11Alla sig ' hvad i foreggende numnler af Dagny meddelades.
Utskottet foreslhr, som bekant, en anhallan hos monarken om att At en kommittb mAtte gifvas i uppdrag att undersoka hvad genom forsakringslagstiftningen kunde goras.
for lindrandet af de tryckande ekonomiska forhAllanden, son1 genom fodandet af barn Asamkas de mindre bemedlade, samt att landtdagen i sinom tid mBtte foreliiggas proposition angAende vidtagandet a£ de btgarder, hvilka genom un- dersokningen befunnits nodiga och mtijliga.
Betankandet Atfoljes af en reservation, afgifven af utskottets socialistiska medlemmar, hvari foreslzls: att regeringen med gorligaste forsta skulle till landt- dagen ofverliimna proposition om bildande at en moder- skapsfond, ur hvilken At en hvar barnadoderska, hvars egna jiimte mannens snmmanlagda inkomster $ billiga.re orter understiga 1,500 mark och B dyrare orter 2,000 mark, skulle under en tid af 6 veckor fore .och 8 veckor ef ter forlossningen utgif vsa en kmplig dagspenning sam t lamnas kostnadsfri barnmorske- och IiikarvArd, sAlunda dock, att dA sAdant enligt lakares utlgtande ar for mo- derns eller barnets hHlsa oundvikligen nodvandigt, tjden for understodets Atnjutande mB efter behof forlangas.
Lczndtdagens eociala utskott finner frtigan for det kom- mande slaktets arbetsformbga, forkofran och lifskraft ha den betydelsen, att forberedande Atgarder frAn landtdagens sida aro tillrAdliga.
Samhiillet bor satta barnafoderskorna i stand att utnn hinder a£ omsorgen for eitt lifs.
uppehalle och andra tryckande bekymmer erh+lla aodig hvila och tillfiille att vhrda ~ i n a barn.
Narmast finner utskottet understod At medellosa barnafoderskor och sjukforsakringens f ram jande vara att beakta.
Det ar med denna motivering-utskottet till sist tillstyrker, att frAgan mhtte genorn en sarskild.
kommittb grundligen utredas.
.
D N m$ste ~ agiterar, sager man oss, wni m&amp;ste med .all makt, ined alla slags yttre medel soka f&amp; in de unga i eder organisation, och komma de ej frivilligt, mdste ni tvinga den1 in., Men man forstdr ej, att ' .det svhrligen g&amp;r att a n v m d a tviing, d&amp; det giiller en, samvetsfr&amp;ga, att man ej p % vauligt yttre siitt kan - agitera for att drifra fram hvad ja.g har skulle vilja kalla en sinnesandring, e.tt sjalens inuersta afgorande Tor eller emot.
Det ar ph ofvertygelsens viig, ej ge- rnom agitationstvAng, som de etiska principerlla skola - ban&amp; sig en cag fram till seger i inanniskohjartau.
For ofrigt - den hogst nadvaadiga agitation, som ' best&amp;r i upplysningsarbe te, hedrif ves dagligen hos oss .i denna fr&amp;ga; medleinn~ar af federationen, af f6r- eellingen Vaksamhet, af Hvita bandet in.
fl.
soka stiin- d i g t att bade i tal och skrift sprida kannedorn om federationens principer.
Men mhnne de ej hittills aftast haft orsak att med profeten klaga: whvem tror - vAr predikan, oeh for hvem vsrder Herrens arm uppenbar?
w Valreformen i Ungern.
Hvad ar orsaken till att vi, nar vi jiimfora oss - Allt politiskt intresse i Ungern uppgAr for narvarande lmed andra lander, i detta stycke iiro efterblifna?
i den vantade valreformen.
Det antages att regeringen M h n e det ej till en del beror d&amp;rp&amp;, a.tt vi kvin- kommer att framlagga foralag om majoritetsval samt all- n o r annu ej som vi borde vaknat upp for det faktum, man rostratt, dock icke darmed omfattande kvinnorna.
.En .att v&amp;ra berattigade strdvanden att i det ena eller liflig agitation b.edrifves af denna anledning frhn kvinno- .andra afseendet forbiittra v %r yttre stallning mhste h %ll, moten hallas och broschyrer spridas.
bli mer eller mindre fruktlosa, s&amp; +ids ej v l ~ ~ s t a l l - Antagligen kommer icke regeringens proposition un- der debatt forran i februari, och den mellanliggande ti- - ring i moraliskt afseende forbiittras och b ' ojes, s&amp; i i d a den kommer att anvanda~ till att formii kvinnorostratts- e j aktningen for hela v&amp;rt kon blir en annan, blir sakens vanner att framkomma: .med en motion om kvinn- hogre an hvad sorn verkligen hos oss for narvarande i g rostratt.
Efter allt att doma kommer detta att lyckas, en annan frAga ar, huru en dylik motion mottages.
, .ar f allet.
Socialderr~okratiska partiet agiterar if rigt for reformen ~r det sedliga medvetandet i v&amp;rt land slappare utan ntt upptaga frAgan om den kvinnliga rostratten.
.an annorstiides?
Jag vet det ej, men hvad jag vet Preesen har icke ett ord fijr saken och artiklar frgn kvinno- ar detta: Niir Sverjges kvinnor i likhet med hvad som h5ll refuseras.
Tidigare debatterades frggans for och skett i England och pii m&amp;uga andm hUl resa sig - emot, nu, nlir tiden for afgorandet nalkas, svepes djup jag boll pb att saga som en man - mot det system, tystnad om krin&amp; densamma.
Efter det officiella f ramlaggandet a£ valreformforsla- hvilket framflir allt annat ar agnadt att inge mannen get komma Ungerns kvinnor att hhlla ett nationellt pro- forakt fijr det kvinnliga slaktet i dess lielhet - dL, testmote.
men forst d i kommer rattfardighetstanken att g&amp; seg- Rostrattskongressen i London 1909. rande frain ocksL hos oss.
I senaste numret af 2 Jus Suffragii~ publiceras ett bref frAn internationella rostrattsalliansens vice-president, mrs Millicent Garrett B ' awcett, hvari hon uppmanar alla rostriittsvanner i de tjugusex lander, d k Jus Suffragii lases, att redan borja arbeta for en stor tillslutning till FrQgan om moderskapsforsakringen infor Anska den kongress, som.
kommer att hallas i London i a i ~ t a landtdagen.
veckan af april nasta Ar.
Nationalforbundet for de engelska kvinnliga rostratts- Finska ' landtdagens socialutskott har i dagarna inkom- mit - med Xtt betankande ofver petitionsforslagen om mo- foreningarna vidtager redan Btgarder for ett storartadt derskapsforsakring genom statens mellankomst.
Vi aro nu i mottagande vid kongressen.
Lokaler aro forhyrda och tillfiille: att liimlid en nLgot utforligare uppgift darom an programmet delvis uppgjordt.
Utlandet. '
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
- I -.
Skisser fran mina rostrattsresor.
I.
Den Onamnda.
ln Onamnda~ - det liter ju helt mystiskt.
Hem- ligheten med denna ovanliga ofverskrift ar dock endast, att personen i fr5.ga forbehhllit sig att slippa fA sitt namn publiceradt.
Ilon har namligen, liksom s % m h g a andra svenska kvinnor, ytterst srnB tankar om sig sjalf och finlier sin verksamhet ej vard offent- ligt omnamnande.
Dartill ar hon - ocksB likt s&amp; mBnga kvinnor -- rent aE skygg for att se sitt namn ~i tryck~.
AlltsA - naninet fhr jag ej saga, men lifsgarnin- gen hoppas jag kunna meddela, sii att den talar for sig sjalf.
*.
Jag kom en g h g till en liten kuststad i akt och mening att dar kunna bilda en rostriittsforening.
Jag kande ej en enda manniska i den lilla staden och hade ingen aning om, h a r t jag skulle vanda mig for att f&amp; tag i liimpljg person, som.kunde bistB mig i mina planer.
S1utlige.n beslilt jag att satta klon i en froken, som jag sett skota en ansvarsfull plats.
Jag har namligen markt, att kvinuor med ansvarsfulla, off en tliga befatt- ningar i regel &amp; ro vanner af vBr sak.
Nhval - hon uppsoktes i sitt he,m midt i en ljuflig tradgbrd och mycket riktigt befanns hon vara hhgad for att en foreniog bildades.
Jag had att fA hhlla ett fisrberedande samri~antrade i hennes hem rned en del kvinnor, som hon kunde hjhlpa mig att trumma ihop.
Ron gick efter sin mor, som vanligt och tillmotes- gBende gaf sitt ja hartill.
~ f v e n hon var intresserad for saken.
Hon var ocksB en dugande allmannyttig kvinna, en siidan soin man aldrig glommer, n&amp;r man en g&amp;ng haft nojet att traffa henne.
, Men fiirst och framst mBste Ni tala vid froken N.
N.
Till heme vanda sig alla.
Hon formAr s&amp; inycket w, sade lion.
d %., hvar bor h o n?
~ DG&amp; bara ned till harnnen och frhga hvilken sjo- man sotn helst, sA visar klan Er vagen.
Och dartill skiner hela ham ansikte upp, bara han hor hennes namn, for hon ar soin en n o r for alla sjornannen h a r.
~ NB, det lat ju lofvande.
Jag vandrade af och fann viigen till hennes hus.
Miin visade mig in i en liten ljus salong.
Pii borclet framfor mig lHg ~Nautisk Tid- skriftw.
Hon hade sA.1edes en far eller bror i hemmet, som studerade den, t#nkte jag.
I n tradde en l h g, blid, blond och behaglig me- delilders dam, s o n ~ s5g forskande p&amp; mig med ett van- ligt leende.
Jag anforde mitt arencle, och det drojde en liten stund innan hon svarade - jag tyckte forstb, att deb var en evighet och borjade redan leta i mitt mimes arsenal efter de bast bitande vapnen, lampade for.
just denficb kvinnss inviindningar.
BJO, det vore nog bra OCB l~ehofligt att fh en rost- riittsfdrening harw, kom svaret lugnt, lingsamt och lik- som med hvart ord noga iifvervagdt.
Jag drog en suck af lattnad.
Jag slapp dA hela det modosamma arbetet rned iifvertygande bevis for.
.
nodvandigheten af I ?.
I (.
P.
R. p % alla hkll i landet.
Hon lofvade kolnma till sanlmantriidet och namnde.
dem hon ans6g bora kallas.
Jag skulle just g&amp;, d&amp; jag handelsevis berorde ett amne, son1 kom henne att saga:, Jo, det vet jag - for jag ar sjoma.nshusom-.- budsman~ - tillade hon nastan blygt.
B&amp; froken - sjomanshusombudsman ?~ frhgade jag med uppsparrade ogon.
WJa, det har jag varit i 17 lir., Det blef alltfor spannande.
Jag satte mig ned och frhgade i min djupa okunnighet hvad en ssdan ha.r a,tt gora.
Hon skrattade godt: ~ d s blefve t allt for lhngt och invecklallt att saga sh hiir i hast., Men jag kunde viil and&amp; fA hbra hvartdt det bar.
Jag var fast besluten .att Atminstone fa konturerna uppdragna af en sA marklig kvinnlig post.
Hon borjade:)) for hvarje fart pB utrikes ort skall.
sjomanshusombudsmanneu.
uppratta en sji) mansrulla - vet Ni Bvad en rulla a r?
~ Jo, jag visste det.
, I den upptages namn pB befal och besattning, hvar de &amp; ro kyrkoskrifna, hur gamla de Bro, ph hur l&amp;ng tid de tagit hyra, livilket sjiimanshus de tillhora m. m.
Allt detta skall inregistreras.
Nar en sjomau tar hyra skall kontrakt med redaren upprattas, och.
sji) manshusoinbudsmaanen d$ vaka 8f ver att sjoman- nens intressen tillgodoses.
z ~ D e t blir ju mycket arhete detw, ~nenade jag.
~ H u r m h g a sjoman hax Ni i detta sjomanshus ?~ wS.es hundra.
Det mesta arbetet ar att upp- ratta inskrifningslistor ofver alla, som Bro i varnplikts- Bren.
De fK inte flytta frAn ett fartyg till ett annat utan att inlamna uppgift d&amp;ronl.
Dessa uppgifter skola sandas till ' ~rullf oringsomrAdesbef alhafvaren~ och giiller det shdana, son1 tilhora flottan, till ~sjiirull- f6ringsomrBdesbefalhaf varenw.
LikasB om en sjoman - flyttar till annan fijrsnmling skall det meddelas och rapporteras.
For vederborande prast skall sjomans- husombudsmanne~~ anmala, hvilka som inskrifvas eller affijras ur sjomanshuset.
De varnpliktige skola till- handagBs med allehanda.
.upplysningar.
Alla.
mellan Mobeltyger, Gardiner, Portierer, Linoleum - - Stort urval af nyheter inkomna Engelska Magasinet +s Drottninggatan 31
21-40 Br skola Brligen ingifva sin adress, och om de forsumma detta, .uppfbras i b8tesforteckningen.
I be- varingsrullan infores, niir en sjoman monstrnr eller afmiinstrar, - libas&amp; alla forsndringar med kyrko- skrif ningsort.
Dari inf ores, hvilka som narvarit och hvilka som uteblifvit vid rn6nstringen.w B A ~ dB froken med vid bevaringsmonstringen ?~ ~ N e j inskrifningsforrsttningen, skbter en man i mitt stalle.
Jag vill ej narvara, dS.
de skola afklgdas.
Det ar f. a. vanligt bland de manliga sjomanshusonibuds- mannen, att de skicka en bokh&amp;llare i sitt stalle till denna forrhttning, s % jag kan lugnt uteblifva.
Vid allman mobilisering skall jag inkalla.
D Paus.
, S&amp; skall jag ingh med ansokan om pension for alla sjornansl~usets sjoman, som kominit i pensions- &amp; Idern.
Det skdl jag passa pB och sedan utbetala pensionen till dessa.
Jag skall mottaga ansokningar om understod for fattiga sjoman och ankor.
Afgorandet ligger dock i sj6manshusdirektionens hander.
Till lnina Bliggande hor ocksK att fora sjomans-.
husets protokoll och dess rakenskaper samt inlamna &amp; rlig redogorelse till kommerskollegium.
D ~Protokoll)) .- det ryser i inig - det ar det varsta jag yet .. sSd skall jag satta upp skrifvelser till kommers- kollegium.
Det kan t. ex. galla infordradt yttrande anghende en ny lag r8rande pensionering.
Det ar ju egent-ligen direktionens sak, men de ofverliimna ofta ht mig att satta upp forslag., %Men kara froken; hvilket skrifvande och plitande och hvilken phpasslighet fordras ej till allt detta!
u wJa, det ar g ~ n s k a inycket, men jag a.r s % van - jag liar ju haft denna tjanst i 17 hr nu., ~ H u r kom clet sig, at-t Ni nagonsin fick denna plats ?~, fragade jag.
.
ahtin far hade den - sedan mill bror, men han blef sjuk och oformijgen att skota sin tjanst.
Jag uppeholl den dB for honom.
Nar han dog, blef jag tillfrhgad, om jag ville ha den sjalf.~ BDB drogo de v&amp;l af p % ionen, efter fraken inte var man?
B ~ N e visst j inte.
Jag har tvartom f %tt loneforhojning.
w Nu trader en vaninna till, Den Onamndaw in: wFijrlht att jag blandar mig i, men nog m&amp;ste jag fH meddela litet mer om froken N. '
N: s verksamhet har i staden.
Hon var stadskassor i elfva %r.s &gt;Ja, men det har jag ju afsagt mig, nar jag fick okade gorom&amp;l p % grund af den uya varnpliktslagen - det iir ingenting att tala om,, afbryter froken N.
N. wN %, men att du fortfarande iir och i 17 %r varit kyrkans och -- skolans rKkenskapsforare, det kan val inte fornekas, w Hon skrattar: ~ N e j, det kan inte fornekas,.
wNB, a t t du varit vikarierande kronouppbordsmsn ?~ D Ja.,.
det hade jag manlig hjalp till, och platsen blef mart tillsatt.
- Det iir ju ingenting.))
Sangar DJa - och sh har froken N.
N. ett som~narhotell med 60 rum och 7 k0k.w ~ D e t ar ingenting att tala om, jag har tv&amp; snalla jungfrur, son1 till storsta delen skota d e t.
~ Jag satt alldeles hilpen ofver en slidan arbetsfor- m %ga, en sadan reda och klarhet, soln alla dessa goro- m %l m&amp;ste krafva.
Nar jag dsrtill fick hilra, att hon alltid haft klen halsa, Poll jag verkligen i beun- dran ijfver hennes nndliga ghfvor och styrka.
8Ja.g har aldrig ghtt i skolan, sade hon, ~ e n d a s t last privat.
D DB tiinkte jag pP1 Ellen Key, som heller inte g&amp;tt.
i skola och brukar rekonunendera det.
Sedan horde jag af slaktingar till denna med riitta afh Allna och uppbuma, mhngsidiga kvinna, att hennes mor ocksk varit ganska marklig.
Hon hade bildat eh farening till motarbetande af tuberkulosen lhngt innan den frbgan var vackt.
Detta gick sB till, att hon bor- jade med att anordna en konsert, som inbringade 200 kr.
Nu har denna fond vaxt till 9,000 kr., och rantan anvandes till att skicka ut tuberkulosa barn pA landet.
Hon hade afven varit med om att borja utackor- dern sjuka och fattiga barn om sonimaren.
Hartill hade hops~mlats endast a£ kvinnor ett kapital p&amp; 12,000 kr.
Jag fr&amp;gade froken om I~on anvande sin kommu- nala rostratt.
* Ja naturligtvis, det gora de flesta af oss har, som hafva rostratt: 2 Detta fijrvh.nade mig mycket, ty i regeln borja kvinnorna deltaga i de kommunala vale11 forst sedan de fktt en rostrattsforening.
.
.
* Att en I ?.
K.
P.
R. bildades i den lilla staden., nled glad jand e stor anslutniag, beh.iif ver jag ej tillagga.
En liten episod frAn sammantradet mhste jag omtala.
En hustru, fiskarehustru tror jag, kliidd i rutig bomullshalsduk pB hufvudet, kom litet sent.
Man viinde sig efter en stund till 1.1enne och frhgade hvad hon tyckte.
s Jag har hbrt s&amp; litet af foredragetw, sade hon,)) men, s % mycket horde jag, son1 att det gallde rbstratten, och se den s7ca oi ha., Denna fiskarehustrus ord k o m n o osijktn och ur hjartats djup, och jag onskar, att mhnga af dem, so111 kanna som hon, ocksh kunde uttala det lika kraftigt och enkelt.
Hennes ord mottogos med stortnande bifnll och gjorde liksom slag i saken.
Af sarskilda, fullt acceptabla skZil kunde &gt;) Den Onlimnda, ej A.taga sig ordforandeskapet i foreningen, sAsoln man onska.de.
Men 11011 ar lilsafullt en prydnad for den r6str&amp;ttsfiireni11g, hbn tillbar, liksom for det aamhalle,.
i hvilket.
hoa - 1efver.
och verkar.
.
Jag onskar lifligt att jag fhtt ' tdliitelse att visa hennes bild.
Men nej!
- %Den Oaiimndas ar fast som de klippor hon vandrar pd.
ANN M ~ G R E HOLMGREN, T Sangklader O C ~ Tacken, Filtar, Sangofverkast rn.
rn.
- Garanti for valgjordt qrbete - Engelska Magasinet, Drottninggatan 31 f. Tersmeden.
Litteratur.
17~~icZcc L m ~ i b o ~ Utanfor t: hvirfveln.
Stock- ' holm.
Ljus.
1908.
Hur bar det kants - har nog nihgeu pndrat -- att sitta s o l ~ elev af Selma Lagerlof pQ den tiden, dB hon Bnnu utan varldsrykte i Landskrona pluggade in vett i s~n&amp;flickoraa?
Lange var afvea Fridn Landsorts lif iapassadt inom skolrummets trknga ram i den andra syster- staden vid Sundet, hvilken uuder den alltid slzarpa konkurrensen dem e~nellan haft brhdtom att p i senare tiden framvisa utom en sk8despelsfiSrfattare tifveu en skaldinna a-f rang.
Den som h e r frbken Landsorts srn&amp; friska bitar har en saker kansla af att he~znes elever i hennes nya verksamhetskrets icke helier ha trkkigt uuder tinimarna.
~r 11on ' an under skol- tvQnget nodd att rnhngen gang stanga oitl i 1Bs f6r all den rikedom a£ poesi, som bor inoni henne, s % lyser dock hennes medfodda humor for tacksamma flickhjartan under veckodagarnas for dem grha skol- prosa.
ktninstone alskar man att tro det.
Och hon sjiilf?
Hon, som sakert icke blef - rskapad att liaudla och domas, icke att ssamla och spara och iiga och trB efter mer * - utan nfijddes till lif for att undra och ' drb; mma~, som hon sjalf sjunger nhgonstiides.
Har hon efter det tragna dagsarbetet om aftnarua riiddat sin sjal ined, att lyssna till 1~elgmAlsringningen i sitt inre?
Det synes sli, eftersoln lion haft den kraft, som ' besittes af f &amp; att draga sjg utanfor lifvets jiik- tande, sjudande hvirfvel for att i stilla samliug sitta vid stranden och ge akt pA vattnets fargspel, pA speg- lande nioln, vindflaktar, blomdoft, med ett ord alla dessa naturens tusen sm&amp;ting, som vi kalla obetydlig- heter, men son1 i sig bBa all poesi.
Oclz hennes lyras strangar klinga klart som porlande vatten; hvad hon ger lir renaste lyrik utan bismak af svammel och sentimentalitet.
Hennes sm&amp; naturbitar aro mestadels fullkomligt sBngbarn, och ett par af dem ha ocksh varit synliga i Idun, satta i musik.
Sammastades ha afven tid efter nunan Atskilliga a£ de i detta hafte samlacle sett dagen, och forut Bar utkommit)) Rytmer och rim)), hvilka i pressen fiugo ett rnycket sympatiskt omnamnaade.
.Hvad som ar hennes speciella och lyckliga shngar- drag, ar den for v8r svenska shngmo sB oskattbara humorn.
Det ar det.ta drag, som for henne s % nara.
Insand litteratur.
Albert.
Bonniers farlag, Stockholm: Bluffare, af Anders Eje.
- Miister Olof, af August 8tkindber.q.
- En miinniska.
Dikter a£ Bo Bergnmn.
- Farbror Frans, a£ J. Blicher- Clausen.
- Gyurkovicsarne, a£ Hwczeg Ferenc.
-- Vid nyiirstid i Noddebo Prastgard, a£ Henrik Scharling.
~ a h l s t r 6 r n &amp; Widstrand, Stockholm: Den eviga religionen, nf J.
BriWley.
- Vild mark, af h s t a u a &amp;) an8trbm.
- Sherlock Holmes i ny belysning, af Stwre Stig.
- Pan, af L a u d s Brwun.
~ h r oforgatliga Anna Maria Lenugren och sorn sar- skildt g6r sig gallande i den cykel a£ svidande kvicka samhallssatirer, hrilka under ruhriken s Wasslor 1) in- flutit i Iduu.
Till trots fijr en och aunan hastigt kvafd snyftning - t. ex. i ~Brunnenv - som skvall- rar om de mbrka djup, i hvilka humorns sallsynta.
blorpka oftast har sin rot, visar gfven denna dikt- cykel, att ironi &amp; r Frida Landsorts starka sida sB v&amp;1 som den lekaude rytmen och det latta, fgndiga rim- met.
Man lase exempelvis den etsande dikten % T i kristnas.
Har sipprar ironien hela tiden igenom, i andra dikter %ter lyser den fram i slutversen i, en samlad glimt.
I sEu fralsningssoldat)), en a£ de laugre dikterna, mklar hon bredt och mustigt sorn en Ossian Nilsson ined erkannansvard drastisk formiga.
Eljest torde v&amp;l dock lyriken vara hennes riltta omr8de.
Hur val forstAr hon icke att i belt f % ord ge en stark stjtmning som t. ex. i foljande enkla strofer: ' DI mitt innersta sjunger en gamma1 sang de eviga orden: det var en g h g.
Och mitt hjarta st %r still en sekund och lyss och skalfver och jublar vid minnets kyss.
Och min dag blir natt, och min natt blir llng.
Jag ka.n inte gl6lnma.
.
.
Det var en g b n g.
~ eller en naturmAluing s&amp; .p&amp;tagIig, att en hvar m&amp;ste kanna igen sig, som den vackra, Septembers eller som)) En dag i oktober,: ~Hirnlen lyser 6fver parken h6g och blB och strhlande.
L6fven dansa 6fver marken.
brokiga och priilande grannt med ockra och cinnober.
ICanske undra de som jag: hvilken glad och vacker dag!
~r det verkligen oktober?, Till m&amp;nga af dessa ' smhbitar guolar lasaren utan musik sin egen melodi, detta irr just deras stora for- tjanst.
F6r den som vill och kan draga sig undan w utanfor hvirfvelnw, blir det i kommande kulna vim terkvallar verkligt forfriskande att en stund taga upp Frida Landsorts nyaste lilla diktsatnling, sH fri frhn all anspriiksfullhet och s % full a£ akta poesi.
S-D PL-N.
crt &amp; hers forlag, Stockholm: Min historias historia, af Anders Fryxell.
Med inledning och afslutning - P.
A. Norstedt af Eva Pryxell.
Hugo Gebers farlag, Stockholm: Vid.
sviiltgransen och andra bergttelser af Maria Sandel.
S~anbgck 6: Komp.
f (lrla !&amp; Stockholm (i distribution): Anden O C kiittet, ~ af Haquin.
- Handelsbitradet C.
A. An- derssons samlade dikter, af Haqvin.
-
Fr %n allmanheten.
iiypet bref till D: r Cydin Wnhlstriiln.
I sista Dagny-nnmret har Mi fiinnit Eder fijrnnlalen att niecl nnleclning af mill nrtikel # n e t lyser frAn SmKlnndr ftilln niycket, skarpa omdi~~nen.
Jag skall clilrfijr berljn nth fB g6ra ett pnr anm %rkningnr.
Ni hnr belisgat plstfi, att de nngdotnnr, soni beredvilligt stiillt sin tid till ftirfogande for att spricln kvinnortistrlitts \ liinlign cirkuliir, hafva gjort sig skyldigs till bristnude taktfullhet.
Hvntl beriitt.igar Eder till utslungande nf sBdan beskyllning inot clessa f6r Eder obeknnt,a och af hihfijrelse f6r vhr sak agiterancle prig- clomnr?
Hi har vidare karakteriserat min artikel soni ovederhiiftig, ntan att framliigga minsta bevis darfijr.
Jag nnhlller ntt,, om Ni ager sidana, Ni liilltte framkomma d#rmed.
: Skulle Hi anse eitatet f r h Smllnndsposten vwa etk s&amp;dnnt, sB vill jag siiga, att beskyllningen fijr ovederhlftighet icke drabbar mig utan ni %nincla ticlning, frHn hvars n: r nf den 29 nug.
dettn citat l r hiimtaclt.
YR tvH stLllen erkiinner Ni, att Ni grnndat Edra skarpa om- clrjnien pi!
hvacl jag i min artikel icke sa.gt.
Detts synes mig \ lam enda mijjligheten ntt fijrklara dessa oniclijmens hiitskhet, om hvilkas befogenhet jag nu icke vidnre vill yttra mig, faallin jag anser, att cle fijga hnr~noniers nied Ecler beunclrnn ftir ~hjfir- tats finhetn.
A.
137.
S. '
' Svar till A. W. S.
De bAcla frhgorna synas niig knnppmt svAra att hesvars.
Tnktlrjs knllar jag politisk ngitation efter en nattvarclsgbng, och ovederhtiftig kallar jag en artikel, soin i ftiraktfull ton behandlnr en allnioge, den ftirf.
synbarligen ej kiinner nsrinare till.
Nntur- ligtvis ftirutsatter jag, att cle agiterande .ungclo~nbr~ias entusiasm clrifvit cleni till tankl6shet i det ifrdgav~rancle fallet,.
G#rnn skulle jag ha trott, att ockeB hela artikeln berott pfi tnnklijshet, men finner tyvtlrr.
af f6rf: s skrifvelse, att s l icke varit h3ndelsen.
Lydia Wahlstriim.
No tiser.
oilas stiftelse i Viilielrsb ed skolhenl for blindti dofstumma har nu utgifvit sin berattelse of-, ver anstaltens verksamhet under Aren l907-I908.
Anstalten, som forestas af f ru Elisabeth Anrep-Nordin, bestir af tre afdelningar, s kolan, arbetshemmet och asylen for obildbara.
Vid skolan har under lHsdret larjungarnas nntal uppgitt till 42, daraf 1 3 blinda dofstumma och 29 blinda einnessloa.
Hogstti antalet sanltidigt bar va- rit 35. '
Sexuell llygien soin undervisningsiimno.
Svenska I~karesiillskayets sektion for hygien har till seminarie- komrnitth inlamnat en skrifvelse, i hvilken hemstalles att undervianing i sexuell hygien mitte upptas pi % semi- nariernas arbetsplan for att sedan kunna ofverflyttas till folkskolorna.
Sektionen anser, att skolornas ordinarie Iarare bora meddela dennn undervisning.
Man innan detta k m ske, mllste de genom seminarierna ha bibringats kompetens pi % omridet.
Det ar sektionens Asikt, Datt den brist pll undervisning i dessa frAgor, sorn hittills i regel gjort sig gallande i bllde skola och hem, Pir fiir- darfbringande for ett stort och i vAr tid alltjamt vlixande antal enskilda individer och genom dem for slaktet D.
Detts uttalande Btfoljes af en ganska utforlig motivering.
Politiskt rniite i Kurlstcld llncle den IS okt.
nnordnat.~ pH icbjudnn nf Viirmlands liinsforbuncl for kvinnans poli- tiska rostratt.
Motet oppnades nf fru Gerda IIellberg, hvarefter fru Ellen Hagen talade om kvinnorilns fratn- ryckning.
Darefter talade landssekreterare A. Schotte om utsikterna for den kvinnliga routriittsref ' ormen.
Han an- sHg att forsta kammarens motstAnd mot reformen ic$e kunde brytas forriin efter det nu hvilande rostrattsfor- slngets genomforande.
Fru Hellberg upplaste diirefter till motet an komna skrifvelser frAn ledamoterna af ri ks- clagely forsta knnlmare G.
O l s h, A. Bergstrom och T. Siive samt ledamoten af andra kammaren C. Jansson i Edebiicken, hvilka alla uttalade sin synlpati for den kvinnliga rostratten.
Daref ter foljde anfornnde af ri ks- dagsmsn G. Jansson i Krakerud, hvilken likaledes u t- talade sig for kvinnans rostratt.
Till sist antogs en re- solution, hvari det nnses, att ett fortsatt motsthnd mot kvinnans rostrattskraf 5r lonlost, dB tvti a€ landets poli- tiska partier gifvit reformen sin.
anslutning, och borde dentm rostriitt u tan uppskof ' inskrifvas- i Sveriges grundlag.
,, 0 Kviimligt y.rkesregiste~es 5: te krging utkommer inom kort.
Porutoin en ri khaltig forteckning ijf ver kvinnliga yrkesutofvnre ph olika oinrhden i Stockhol~n och fler- talet svenska stHder shval som pA landsbygden kornmcr publikationen bland annat att innehdlla en redogorelse of ver kvinnosakens senaste landvinningar.
Den kvinnligt yrkesregister Arligen Atfoljande liiktirebroschyren handlar i hr om)) VHr fodaa.
Den iix forfattad ' af doktor Ada Nilsson och utgor en popular frainstiillning af konsten ntt lefva pa en ging godt, bill.igt och hygieniskt.
Till hjiilp och viigledning for en hvar kvinna, som stdr infiir valet af lefnadskall, kommer Kvinnligt yrkesregister att frdn och med denna h r g h g innehilla: a~ppgifte; om ut- bildning, kompetensvillkor, arbetsforbillanden och inkomst- mojligheter for oli ka yrken.
a Materialet hartill har liim- nnta frhn institutioner och sakkunnige p5 olika omrbden.
Deltaganrrt i fiiregHende Irs kurs i snmlliillsliira, i Stockl~olm hade sondagen den 1s okt.
anor$nnt ett enkelt samkvam, dar bl.
a. diskuterades planerna for inneyarande Ars samhallskurs.
Man beslot att vid sidan af dennn., som endast komme at$ omfatta foreliisningar, forla-gga diskussioner till Kvinnornas diskussionsklubb, i llvilken salnh~llskursdeltagarna upprnanades att rnangrant ingi.
Foreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremer-B1iirb: s-kretsen RlalmS -- 1mld ined oinnejd har hllllit sitt forsta hostsammantrade i Malmo A F ' rimurarelogen.
E n utvidgning uf styrelsen hrtde beslutats, och val af 4 styrelseledamoter iigde rum, hvarvid invaldes 1: sta och,.
.
2: dra supplenntcn, slot tspnst or Aug.
SYirOn och llirorcrks- adjunkt G. Blidberg sawt son1 representanter fiir lands- bygden fru Afnliri Holmst rom-Ingers, Hvilnn, sch fr.u Tilly Hallgren, Iimhamn.
.
Till aupplennter vnlcles selrre- ternre G. LeufvOn och professorsknn E. Thunberg.
Darefter holl friherre Gastnf Raab, den kiinde mAk- mnnnea i Sverige foj folkpensioneringsid&amp;-+ ett foreclrag om w FnttigvKrdens aflouande niedels £01 kpensionering B, IIVRI-i hen reclogjorde for hvad som under d n g a Krs tid blif- vit btgjordt i frHgnn inom Sverige samt for Atskilliga de- taljer i lrominittens for folkpensionering forslng.
Den barande principen i forslaget ar, att det mH varg hvarje miinniskas slryldighet att clra fijrsorg om sig sjiilf, och om formf~gan diirtill skulle brista, det dS iir staten och ej kommunen eller enskjld arbetsgifvnre, som bor ingripn.
Foredragsh&amp;llaren framholl sorn samma kommittes niirmaste onslrembl, att en kongress rnhtte komma till stknd, hvilken skulle uttnln sig om huruvida fnttigvArden verkligen b6r bibehhllas eller om den bor aflosas medels folkp&amp;sionering.
Baron Raab anshg att clet sknlle i mhngn afseenclen vara lyckligt om inikiativet till denna kongress komme ntt utgii,j !r !in SkHne.
Motet, besokt af omkring 300 personer, he1ona.de mecl lifliga bifallsgttringar det intressanta foredraget.
NK.gon diskussion forekon~ iclte, endnst lliigrn inter- pellationer framstiilldes.
.
ett liort tnl .nf ordf. friiken Norrman, hvarefter en del musilrnutnmer foredrogos.
Diirefter holl fru Frigga Carl- berg ErHn Goteborg foredrng om w Svenskn barns socialn och riittsliga stallningw, hvnri hon pRvisncle, hurusom sanz- hiillet Bnnu hade rninga reformer ntt foretagn i den lag-.
stif tning, son1 berorn dessa frhgor.
Pru C. franiholl till sist, att Irvinnan b o d e ha politisk rostratt och val.barhet just for att kunna in- verka pK lngstif tnhgen till barnens formAn.
Foredraget I~llsncles mecl krnftign applkder.
Motet afslots mecl wDn gamla, du £ria)), sorn sjonga unisont af den talrika Aho- rareskarnn.
.
Reprcselltalltcr fiir fiiroaingcn fiir kvinllnns i,oliliska riistriitt i Vanersborg, BorAs, Oxnerecl, Lilla Edet och Trollh5ttnn hafvn ph sammalltrade i nldndags i ~ ~ ~ 1 1 - hiittan beslutit fore15kga resbektive foreningar, forslag dm bildande ett lansforbund, Svonska 11em &amp; rslniite.
Medlemmarna af lrvinnornns andelsforening Svenska hem hade tisdagen den 1 3 okt .. Hrsn~ote i Brummerslra skolans lokal i Stockholm.
Af de nu till ofver 1,300 uppgiiende medlemmarna lmde s&amp; m h g a infunnit sig att salen knappt lyckades rymma clem alln.
Foreningens ordforande, fru E. Broome, lam- nade en kor t of versi k t nf foreningens glad jande fram- gAngar under det gHngna %reb, for lzvilka tidigare redo-.
E ' iirc~~ingcn.
fiir kvinnnm politiska riistriitt i Stock- gjorts i Dagnys spalter.
Sedan revisionsberiittelsen uyp- lasts och ansvarsfrihet for styrelsen beviljats, vidtog val holni holl forra fredagen ett talrikt besokt mote.
Upplysniagar 18mnacles om de under viatern anord- nf styrelsemedlemmar och revisorer.
Af de tre afgkende nade forel %.sningsserierna, hvilkas program nleddelats i styrel~emedlemmarna omvaldes fruarna E. Boheman och forra veckans nummer nf Dagny.
Vidare o~nntimndes ett S. Rissler och i staliet for fru H. Leyonmarck, sorn nf- samkvam med rnusikunderhhllninq, sorn lrotnmer att aga sagt sig, nyvaldes fru A. Bergstedt.
Till styrelsesuppleant rum omkring den 1 5 november for insatnlande af meclel valdes fru 13.
Leyonmarck, till revisorer fraknarna Helena Petre och Maria Kinberg samt till revisorssuppleanter fru till lokdhyra.
Mecl anledning nf att en af styrelsemedlemmarna af- EI.
Hesselman och froken Anna Boos.
sagt sig uppdraget iagick i styrelsen forsta suppleanten, Vid motet forelAg ett af froknarna Lithner och Eng- I ' ru Lizinka Dyrssen.
strom vickt Mrslag, att den paragraf, som.bestarnmer att Froken Signe Bergman redogjorde for den del kvin- 5 procent af ' nettovinsten skall afsattas till en fond for norna tczgit i. brets valrorelse, huru kvinnorna f %tt tala p&amp; ett ~kvinnornas h u s ~ i Stockholm, skulle andras i rikt- cle stora v$nsterrnotena ' och darvid ' framliiggn sin sak for ning mot att dessa procent skulle anvandas till forenin- tusenden af valman, huru bade muntliga och skriftlign gen mera niirliggande iindamhl, s %som upplyeningsarbete interpellationer framstallts, huru for ofrigt lrvjnnornas val- i den kooperativa idkens tjanst, utbildningsresor for for- arbete betydligt underllttats, sarskildt genom eanlarbete eningens personal o. d. Forslaget gaf upphof till en med den liberala valledningen.
Tnlarinnan ingick dar- synnerligen liflig debatt.
Det parti sorn anshg att ' for- efter p % en redogorelse for den allmanna politiska situa- eningen ej borde slappa detta mers allmantideella syfte tionen.
och de utsikter kvinnorna med anledning af de ur sikte foretraddes med stor kraft och valtalighet a£ vunaa valresultaten kunna pHrakna for sin frigas losning.
froken Anna Whitlock, ' under det att fru Gurli Linder Harvid phpekades sarskildt den betydande mnjoritet som jamte forslagsst#llarinnan.
upptradde sorn .den friimsta nurnera forefinnes inom andra lrammaren, men ocksh att tnlesmannen for dem som betraktade kvinnornas hus hufvudparten a£ arbetet numera viisentligen mHste falla solv en foreningen ovidkommande sak, bvilken det vore ph ' hogerflygeln inom rostr5ttsrorelsenJ dH det giiller att opraktiskt och principiellt oriktigt att sammanblandn nied inverka afven ph forsta kammaren.
Till sist framholls fijreningen Svenska hem.
Vid omrostningen segrltde den den nytta partierna, kuilna drn a£ kvinnornas medverkan senare meningen, hvarigenom foreningen principiellt ut- inom dessa.
talat sig for att stadgandet om kvinnornss hus skulle Aftonen afslutades med ett foredrag sf froken Anna bortfalla.
En definitiv stadgeandring kan forst vid Iileman on1 den internationella rostriittsallinnsens kongress ett fol jande sammantrade antas.
i Amsterdam, hvarvid de mest framsthende deltaga-rna Efter diskussionen holl fru Stina Smartling frill Espe- skildrades och redogorelee lamnades for forhandlingarna niis ett synnsrligen gemytligt och roande foredrag om och de viktigaste besluten.
tradghrdsalsters nnvandning i koket och deras konserve- Striitnstails kvinnliga riistriittsfiii-cliilig af holl den ring, ledsagadt af praktiska demonstrationer af Atskilliga 1.5 oktober ett mote A stadshotellet.
Motet inleddes med mer ovanliga gronsaker och konserver. '
FRAGOR o c SVAR.
~ I " HEMTREFNAD " I II PRAKTISK TlDNlNG FOR Nvar kan man prenumerera pB Dagny?
KVINNAN.
I landets alla postanstalter och boklAdor kan man beel; illn.
huru mAnga ex. som helat.
Skall man alltid prenumerera B dessa sfiillen?
Ja, ifall man Onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ox.
skall man alltid g6ra det.
' Utkou~mer hvsrje vecka - under somn: 1arm511a-, c !erni livarannan vecka - riled 40 nummcr orn Aret.
Tidningen vill fortfaranile till billigt pris lorse cle svenska hemmen n ~ e d en nyttig octi roande I#s- ning och kommer att innehfilla korta religiosa upp- satser, BerLttelser; lefnadsteckningrtr, verser, prak- tiska r l d och uppsatser samt f8ljetoagsafdelning.
All prenumeration sker A posten.
Pris per Lr 1: 85, inberlilcnadt postarvode.
Stod " HEMTREFNADU genom prenumeration!
Nvad kostar Dagny i posfanstalfer och boklsidor?
Dagnys postprenumerations- och boklndspris Br ' kr.
4: 50 for I !,, 2: 50 f6r ' 1, ocb 1: 25 f6r ' 1, kr HviIka villkor erhHlla prenumerant samlare li Dagny?
Den, som samlar minet 5 prenumeranter, erhlller en provision nf kr.
1: - for hvarje llellrs-, 50 Ore f6r hvitrje hnlflrs- och 20 6ro ftir hvarje kvartalsprennmcrant.
Huru slrall man fiSrfara for denna provisions er- h8llaitde?
I I Sedan man ~ a m l a minrrt t 5 prenameranter, gAr man iillvsga pB ett a£ ffiljande siibt: 1.)
Antingen: Geno~n ineaarlandet af prenu~nerat; ioneafgiftsn med afdrag af provisionen bestidler man det beh8flign antalet ex. (hur m h g a som helst, men alli %l minst Ti) ilirekt f r h Dngnys exp., Stockholm, som ilnder esmla.
ens d r e s s i ett och sammn paket sander alla bestiillda ex. Samlaren har dB s t t ombestirja utdelningen till do samlade pre- n~uneranterna.
2) Ellev: Man prenumererar B narmaste postkontor (ej an- norstrtdee) f6r de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, beg#r postens kvitto B smntlign er- lagda afgifter, tillstliller oss detta kvitto, dll vi omghende pr postanvisi~ing s h d e r samlaren den ' atadgade provi&amp;nen.
sokas p&amp; alla platser i landet och erhilla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C.
I Nvar, och fill hvilket pris kan man nummervis I6sa Dagny - -?
= AnnonsfSrmedIare, =.
pilitliga och valrekommenderade, I 81; Bdernas tidningskontor .och cigarraffjirer samt lios Cng- nys kom~nissioniirer i Inndsorten.
Pxis 10 6re pr nrlrnmor.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNE7S SXFEDITION, onskas for Dagny siival i landsor- STOCKHOLM.
.
ten som hufvudstaden.
Anmalan D A G N Y S EXPEDITION, ~ e j b y s t r a n d s S j u k h e m Drottninggatan 54, Stockholm C. vid Skelderviken (BnrkAkra station, Viistkusl banan) for ben- och kiirteltuberkulos, raehitis oeh allm.
svaghet, mot- 4 J~VlSSlNGSVA N, nlusil, tager barn och Yusnn, dagafgift f11ch.t soker ~ ~ l n i t fnnlilj.
s God 4-6,50 kr.
oppet Arct om; central ~ a v: t f till n ppgif t att, f&amp;-ekonrma vunz; &amp; .d a f bnvn; 9&amp;Za oclt stodjn n3cl- uppv %rmning, hiirligt l %ge i barr- ref. Svar till rj3arnl; iirr, ~&lt;oll:) iicl;.
talldcc I I ~ O C ~ N L Y; beijsa vnnv&amp;d a f b u m gellorn Bt.giirder mot forsumliga skog vid hnfvet.
LBkare: Dr Ernet oriildrar och ii-~Rls~niin; utse blancl sina medlemmar v&amp;dcwc for f o ~ Li~ldahl vid K r o ~ p r Vi (: t.orias ~?
~ r n ~) m bcc9.n; Ze w r k a for c~lln~anna dtgii~der, agnaclc at; t 1rWm j r ~ bamcc- K.instsanntorium, Barkakra.
61.d ocli w~od (: vslcydd; ~61;: ~: " lstadlrommna ett verksaint suwwbete ~~zcllulr, fintliga oclr elrskilda bctr,navirdsfoil.ct (~g.
F riim j s bilclnncle c / $ ' n: p bamcc- ~K~.cZsc~fdekzingc~~-!
Stiid nf ' i1clliirrg; ~n~ns vorks; unlrot gorlorn porsoriligt $wte ollor ~ P I I O I I I giiivor!
A?
z ~ c c ~ ~ celev?
w som nredlcm!
dntrral van- ingens byrf~, St or: t Ny- cwdnclc elle9.
tiggun~le bcmz!
St0cklio11i1~~fcleln ntan 41, oppen all % hvarclttgnr utolil onsdagar och ~ 6 r i l ~ g kl. a r 10-12 Hudiksvall.
.
ni.
A111n.
T.
27 15. lidxi.
T.
15 46.
U " ?l!,?
SY enska ~ a t t i ardsforbnndets g~ Barnav ardsafdelningar Slijd- o ~ h Hwshillssholnn, (vinnliga juridiska bydin Vallingatan 12.
- A.
T o 188 86.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- kurs.
Slojdlararinnekurs.
Kemisk TvStt.
outredningar, lnkasscringar, F6rlikningar, RlttcgBngar, Egendo111sC6rsiiQningnt, fflrs6fverl8tclscr, Lcgala lla~~dlingars uppslttaade, Juridislra uppdrag af alla slag.
Kontorstid kl. 1 / 210-4.
- Stockholm.
- U KG, 13b ' l " fl~E F I.ICJ&lt;h k oop ig i: 1.11: 1 iuon~lius f6rcko1ii111: 111de sysslor, s ~ m i l a d och hnntlarbete, anskar pla ' s i fan~ilj soin ll !~s~no- del-lis I~jnlp ocl~ sU11skap.
Ar iif- yen villig lfisa nled mindre barn.
Svar till ~YAlitlig 19 Bra Gumzlii Annonsbyrii, ?r !T: il1n6.
DAGNY 536 O r i e n f a l i ~ k a h t t o r och otriga Atpassade mattor, sbsorn S m y r n a, Argam.an, Kos- mos, R a d i u m, A x m i n s t e r, K i d d e r m i n s t e r, R o c k m i n s t e r, V ~; e I t, B r u s s e ~ rn.
fl, i alla kvalitber och storlekar:::::: Engelska Magasinet Drottninggatan 3 1 L RATTADE PLATSEW ftir U R G FLICICA, s o n aflagt real, NPIV skoleessmen, tinsliar-.
gcnasl plats i falnilj att undervisi 1 8 5 mindre birn.
(Nlgot kunnig i musi k.)
- Goda referenser ' och be tyg.
Sv-r - till; I; .#, Postbox 42 Kat.rinehollii.
examinerad sjuksk6terskn in- om Vestra Eds konininn, Worra Tjust ' hiirad, Kalmar 1811, Ur till aas8kan ledig.
LlinefiSrmBner: 400 kronor kontant per Kr ja~nte fritt husruni vid Eds brak och ved- brand, samt estra crsattning, en- TJUGUARIC T J3111DAD FLIC~CA ligt tifverenskomnielse, for e8rskil- s6ker plats pA lnndet for ntt da fijrr2i \ tningar.
- AnaBkningshand- cleltaga i htlsliga gbrom81, eller so111 lingar, jiilnte priist- och examens- skrifbitride, tinskar betrnktas son1 betyg, insllndas till Komniunal- meclleln af familjen.
Sniii pretep stZLwliians Ordftirande, ndresa Ede tioaer.
- - Ingen 1611 ntan endast fr: itt Bruk, - ftir.e nasta 1: sta nove~nber.
vivro.
Svar till BT. 20 Brn ' Svensla Dagb1: s annonskontor, Stockliolni.
OR T ~ S S B O HARADS extra prouinsidll8karedjstrikt nled I&amp; KARAKT~RSFAST, diiglig ocb orclningsBlskande biittre Hicke karen etatioliorail i Anibl skall frAn nied orubbligt godt lynne, Ii+ilken och.
nied 1 janonri 1909 tilleiittar tifvergi fvit kont orsxrbetet ocli ge.
en ' sjukskotereka.
nomgitt \: iilk&amp;nd li~ismoderskola, Lon 700 kr.
jiimte 25 kr.
Brligen tinskar engagement i finare f~rnilj till utreclning.
Konipetens snnima som sallskap och hjiilp.
.
Vicl Ion sorn beriittigar till intrade i Svenska flist,es intet afseencle.
Refl.
beha- sjnksktiterskorn~s allmanna p e n gade insiinda svar till DN.
F., in- sionsinrBttning.
Sjii1rsktilersk: ul vare skyldig stll.
tressen, under aclr.
H. Gunizelii la sig till efterrlittelse aInsl rulrtion Annonsbyrh, Etockliolm f. b. fbr af landstinget afltjnade sjuk.
18 firs flicka a,f god .familj, ~koterskor inon~ Elfsborgs Ian; an.
Ehrrisk och stark och med goda tagen den 19 sept.!
1900 och 22 ftirkunskaper och vitsord i hiis- sept.
1303, hvaref ex. mot porto hbllsgoron~til, onslim mot nhgon kan rekyireras hoe ftirste provin.
1611 och familjiir behanclling bitriida sialliikaren, Venersborg.
Anetikan, Ktfdljd af rekommen.
husrnocler 115 landet eller i staden.
Svar utbedes till Brila Nilsson, dxtioner och t " rejclbet.yg, ilisiindes Hand tverkaregatan 48, Norrktiping.
fore kl. 12 pB clagen den 15 noveniber till Tiissbo hiirads sk8- PLATS PA KONTOR 6nskns af tersken#mncl, adress Ingenitir Th. biidacl flicka, kunnig i tyska och Kijhlin,, \ .mM.
ruaslri~~skrj fning.
H m tidigare un.
der flera Lr innehaft plats sotn OTOGRAFEB!
Kvin nligt bi- kassorska 5 storre Icontor.
Gocla trildc, ekickligt i positiv och betyg finnas.
Svar t.ill DL-t-n D, ncgativ retnscb earn t \ wit vid plBt- tinder aflr.
8.
Gumwlii Aanons.
ta.ihing, erhKller god plats b fihnre byrR, 8tockholm, f. v. b. atelier.
Svar e~notses till DL.
L.D, under adresa S. Gunitelii An- nonsLyr8, Stocklwlrn, £.
vt b.
Nyhet -.
I alla bo&amp;$dor: Af D: r Otto Funcke En bok fir Bkta mnkar -.
.
.
.
inups o ~ h 6161 % Cifveriiittning af N .. P..
Pris 3: 50..
.
.
:.
.
.
.
- i l l .Kina ~eseski !drin~ar af P. walae; ls+&amp;.
barnan.
~ d m ~ l e i t 12 t hifte? ...
~.
~ 8 kr. '
3 Ilktiebolaget.
~ ~ r r n k n s PorIag.
:.
F \ I.
F LEDIGA PLATSER.
H u pli ~ 1 - 11 4 A 13~ " ' i EI ' ~ii~1: s ledig San11 \ 4wns sanxlorium.
Har nl in&amp; annu sett r till stor del beroende p % konstruktionen a € de maskiner, p&amp; hvilke et fir rostadt., ju blttre niaskiner man anviinder vid r ' oetaingen.
esto lnera fallkomligt utvecklas aromen, under det allrt ohiilsosamm~ mneii afliigsnns.
- Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg.
est&amp; af flera adla kaffesorter sammanblandade samt rost.as pB nu.
denu forniimsta roatnings~naskin i eget ftirstklassigt rosteri.
OBS.!
' Renaste smak, htigsta arom samt mest omtgckta kaffe ninrknaclen.
Till landsorten mot efterkraf.
c. W. Karlberg Masf er-Samuelsgatan 10, (hornet af Norrlandsg.)
Kaffeaffar En gros &amp; en Detail.
S j u k v A r d i hemmet.
Hus~nijdrar och unga flickor i hemmen, som ' tinska genomgb kort tclcu&amp;.dskt~ ?.cl.s - - torde anm#la sig ffre slutet af oktober.
Regiir prospekt!
Tonuelgntua 25, Stockl~olai.
Alltu .. Tel. 82 11.
Riks.
68 98.
S a l l ~ Pete?
* so ?r, sjuksk6t.erska.
fredrika- ~ r e r n e r ~iirbundst -: Drottninggatan 54.
Allm.
tel. 48 16.
Rik~tel.
27 62.
~ ~ i b u n d e bgrA t a 6ppen 11-4.
~ r d r i k a e ' mmer- - ~iirb&amp;dets Sjukskii f e r s k b r Tunnelgatan 25.
Allm. '
tel. 82 11..
~ i k s t e l.
68.98.
.....
.
....
.
.
.
.
- -.
- - - Sokands skiall vnra stndgad ocli ~llvarlig, kunuig i niatla.gniiig,slakt, bnkning, 1net.1 koksas bitrlde 1a.ga ~ n a t c A ~ t 25 pers.; ofvervaka tviit-: cn och sysslornn.
Mlltjdernn in- sA be@r genast en illustreracl:: igna nied patienterna och sko- priskiirant frnn ~erskorltn i mntsnlen.
KtiIis (?fdel- Pep F~oms Mek.
Ve~) stads 8.
'.
iing,.cn och tli~karne fria friin all: mil tof: tr: ~.
Sjsslo~nan limes.
l&amp;i M#ster-Sainuelsg.
34, Stockholm; 350 kr.
: I3iist: 1 rck.
fordraq.
Svar OBS.
!
.
SBngen siiljes iifven go-, ill frk.
Cioranssol~, Kandvikon.
noln alla ftirstklassigs s#ng- oe11 sR~igl; liidesa,ffiirer.
6 \ (LLEKLADNINGAI (i: ~fprrsmle bi- tnr 7 111.
\ Ti~~l&lt;er ~vnrt., LlA, Lrrin ell.
grR.
cstr: ~, god ' l /, - ylle cl ': l.~i~cFle- \ jot, 70 crn.
' brccl, c1~1iRllcs.till cn- ilnst 4,G.
OBS.!
.
1,000-tals kliid-, inga gar siiljns a t tletta tyg Arli$m.
Bluslifstyg 2 ' /, nl.
Vacker, raylig cller rutig veloorli: ~nell, i O cln.
bred, till 1,40..
T: ~gae 7 bitar, I#m- nns den 8: de graliu.
Otto Oskar- son, G: a I~u~igsl~ol~nsbrogatnn 23 A, Stockholm.
Prenumeration &amp; Dagny sker ti narmaste postahstalt i id- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
