# ID: svediakorp-per3678
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,523
# sentences: 301
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I vad Ett försvarsberett har hänt?
FUL ', S K E T KLARHET T i Tyskland O V E R under VAD de SOM sist- korna har världen ingalunda lixen har den n u av uteslu- idevarvet offentliggjordc i sitt num- mer av den 2 6 maj ett uttalande i militärfrRgan av styrelsen i Radikala för- eningen i Stockholm under riihriken: In- a t t a,, herr H i t l e r mottaga en redowörel- se ij \ .er h.indrlsefiirloppct.
H~~~ Hitler för svensk upprusfrring, därvid syftades talade vid riksdagssammanträdet den 13 närmast pA motionerna inför arets lag- iiiii f r h kl. halv till tio e.
m. och ge- tima riksdag om skapande a v stommen nom tiisende Och nter tusendc höpta ' nre till en svensk bombanfallsflotta och ekade lians ord över Tyskland i främsta framhölls ' att demokratien icke kan för- riimmet, nhörarne fingo höra att en sammansvärjning uppt.ickts s &amp; Omfatta,,- svaras med vapen, allra minst med till- T " I dc och farlig, att om ej Hitler i kraft av skapandet av ett nytt anfallsvapen.
sitt ansvar upphavt sig till domare i sam- dessa dagar kommer nu en ny framstöt ma natt skiillc en fruktansvärd olycka fran försvaret: generalstabschefen har ta- brutit in över landet.
Vad Ahurarne icke git, det allvarliga utrikespolitiska läget&gt; f i n g o veta det v a r bevisen fiir samman- sviirjningen, iqan fick vcta att 7 7 per.
till anledning att hemställa om betydande soner rlittvicligen dödats men ej deros extra anslagsäskanden på lantförsvarets namn samt att nagla v.4ldsdld skulle be- budget till nästa riksdag.
Man observe- handla ' av domstolarne Och att fijrresten rar särskilt aft Gotland b ö r göras siälv- var och en som reste sin hand mot den försvarande genom a t t befälskadrarna nazistiska staten skulle döden dö, vid Gotlands infanteri- och artillerikårer Viirldspressen iiar ej imponerats av denna redogiirelse.
Man saknar bevisen!
Man finner en viss likhet mellan riksdags- branden Och den da utbasunerade kom- munistkomplotten och den nu omtalade s a m m a n s v ä r j n i n ~ ~ n.
Man insinuerar till och med et tyska regeringen tydligen ej vill riskera ytterligare processer.
Vad tyskarna själva tycka undandrar sig viirldens omdöme.
England uppges ha gillat densamma.
Sov- sig @ j e t skulle naturligtvis inps i N. F. Men Polen och Tvskland äro betiinksamma.
Den hemliga diplomatin florerar.
V ALDSAMMA O R O L I G H E T E R ha förekommit i det annars sB lugna Holland.
Amsterdams arbetslösa grepos av desperation vid arbetslöshetsunderstö- dens fBrminskande.
Det uppgcs att poli- ser och soldater i stor utstrickning väg- rat skjuta p; l sina medliriider men den ifr8gncntta generalstrejken kom e j till st.4iid, vnrfiir utgsngen var given.
i Ryssland och Tyskland, tvingas En a p H A M N A R B E T A R N A I SAN FRAN- CISCO har strejkat i tv.4 mlnadcr.
De lokala myndigheterna fiirsiiker genom regelritt krigfiiring btcrföra dem till ar- betet.
Truppstyrka pB 5 tusen man har attackerat de strejkande med en sorts nkrbkgasn, vars verkningar varar i t v i dygn.
Strejken har nu utvidgat sig till storstrejk och spritt sig till hela Stilla: havskusten och iiven inåt landet.
Kul- sprutor och pansarbilar st5 redo i Frisco.
Befolkningen flyr, livsmedlen tryter.
Sam- färdseln Iiggcr nere och man ropar p i Roosevelt, som Rr i Honolulu på semester.
.JliirCnri * t Srirrjicr.
Margaret Sanper, den i vida världen BEGRANSNING AV JORDBRUKS- PR&lt;) DUKTION,,, aste u, s, A, nu kända amerikanska förkämpen för födel- g R i n för.
Med innevarande Ars slut sekontroll har pa väg till Ryssland av- komrner icke m i n d r e iin 1 7 hektar sker- lagt ett kortare besök i Stockholm, Minga äro de som i olika Iänder un- jord, eller ungefär fyra ganger så myt- ket O ' m he ' a Danmarks yta tas ur kul- tur.
För detta andamål måste denna mark av regeringen uppköpas.
Men vad skall den befolkning som var sysselsatt med odlingen ta sig till?
Det rör sig i alla fall om en iHondel av Förenta Sta- ternas odlade jord.
N ON-AGGRESSIONSPAKT mellan socialdemokrater och kommunister inför den hotande fascistfaran begiires a v österrikes socialister i en skrivelse till andra internationalw~.
NIGHET ÄR REDAN NADD i Frank- rike meiian kommunister och socia- l,ster, Beslutet anses f5 vittgaende par- lamentariska konsekvenser.
E UP Tide- * arret dkommer l6rdn- gen den 4 aug.
En markesman i antislaveri- rörelsen C.
Bo Wadström.
0. tariserat ä r folket, då fiirsvarets uppbyg- International Council gande planeras samtidigt med samhälls- Of WOrnen (I. w.) uppbyggandet i övrigt, och då soldaterna har just i dagarna h A l l i t kongress i Paris.
Bland själva äro lydiga och hängivna verktyg i huvudpunkterna pi pro- c. det härskande systemets tjänst.
E t t för- grammet svarsberett folk däremot .ägnar s i g i lugn fit sin samhälleliga gärning i trygg förtröstan till krigsmakten och det a v myndigheterna ledda organisationsarbe- teta.
Vi anse för v a r del icke att v a r sven- ska demokrati b ö r försvaras med vapen, men skall man tala om dem i samband med försvar torde det väl vara mer de- finner man slavfragan, som inledes av sekreteraren i anti- slavförbundet * sir John ~a~~~~ A ~ ~ ~ ~ g ~ e ~ ~ ~ debatteras - och m e r, därom nar oss Ofta vittnesbörd.
En ar- i Tidevarvet fiir tike1 än det ~~~~~~ - s$&amp;nR ":: ket, män och kvinnor, entusiastiskt gar.
i London firade IWårs- in för att försvara sin stat än i ett land minnet av Slaveriets av- där krigsmakt och myndigheter råda fol- ket a t t inte lägga sig i saken, ty det vet väl även den okunnigaste att ett modernt försvar och ett modernt krig ställer krav p i alla, män, kvinnor och b a n.
Om got- skaffande i de brittiska ~ ~ ~ om att fem,,, iljoner sla- var ännu vänta på sin frihet.
1 ovaflnämnda antisla- länningarna, även efter förstärkta befäls- ~ ~ ~ ~; veriförbund en var a pa kadrer och artilleriparker, i lugn ägnade - 90-talet v 1780 för- s i g i t sitt samhälleliga arbete i trygg för- grundsgestaltema en Carl Rernhard Wadslröm tröstan p i krigsmakten, sa skulle de nog svensk, överdirektören med Peter Panah, son till hcivdingen av Mezurado, som han frikiipt frdn ett slavskepp.
om det gällde öns förs \ ar mot sjö- och Carl Bernhard Wad- ström, Han var en av (Efter en milning av C.
1 .. von k e d a, Lrndon 1792.)
(Furts ' i sid ' 3) ' initiativtagarna till den allra första kongress som hölls för denna Nordamerika.
England ensamt hade mer fraga, även den i Paris, Ar 1700. än t v I hundri dylika fartyg och hc * tfördp Irligen omkring femtiotusen rövade in- födingar.
C.
B. Wadström: ar född i Stockholm .Det ä r ett elände som överskrider in- o &amp; d m 1746.
En av hans levnadstecknare pB- billningskraftens gränser,.
skriver Wad- pekar att liksom Svedenborgs, vars hän- ström hem till Sverige, nstridshuller, ter.
F r i n England nådde denna rörelse givne Iiirjunge Wadström var, delar sig brand, jRmmer och fasa överallt.
Ingen Vårt land redan i slutet av RO-talet, fram- dennes bana på tvenne linjer, Som Sven dag eller natt förgQr utan a t t man hör Rinmans medhjälpare ägnade han sig helt jämmerropen frln nilgra som släpas hort.
för allt genom Knut Wicksell.
M~~ rörelsen stötte överallt pb starkt 5t järnför5dling och gjorde p b Rcrqskol- Och - fortsätter han - dessa infüdingar legii uppdrar vidsträckta och riskfyllda hade Icvat i sämja och mottagit de fiirsta motstand.
Siirskilt har den vederhnftiga resor I vetenskapligt syfte.
JSrnkontoret europ6erna med välvilja och hjälpsamhet.
kunskapen haft svart att na fram till dem tilldelade honom sin stora medalj i guld Ej underligt att de siika göra sitt land som p5 grund av Sitt ekonomiska nöd- och kungl.
m a j 3 överdirektörsfullmakten S s Otillgängligt som müjiigt fur de svek- isge aro mest i behov av en barnbegräns- med virdighet av medlem i rikets kolle- fiiiia inkräktarna och att, da tiiifSiie Bi- ves, utkriiva en vild hämnd pi enskilda gier.
ning.
Ar 1787 blev vändpunkten i Wadströms resande vetenskapsmän och p B de mis- Den starka industriella utvecklingen liv.
ivagra ar tidigare hade ett filantro- sionärer, som dcssa samma vita män, under förra århundradeis sista decennier piskt samfund i Norrköping sysselsatt sig som kalla sig kristna, stinda dem.&gt; Vid sidan av dessa skådespel av mänsk- syntes tala mot Malthus teori om över- med frågan om slaveriet, om kolonisation befolkningens faror, varför meningarna som medel häremot och om ett » nytt lig grymhet och vinningslystnad erfor Wadström dock även den uppmuntran att bland nationalekonomer och andra intres- system en kunde fri stats etablerando.
Dessa för idfer endast främjas ge- den id6 för slaveriets utrotande som fram- serade VOTO högst delade om nödvandig- nom kolonier grundade aV kunniga och kommit, verkligen kunde realiseras.
Un- heten a v en folkminskning, De största redbara emigranter.
Gustaf 1 1 1 upptog dersökningar hade ådagalagt att bomull, hindren kommo dock fran kyrkan och med intresse tanken pA en svensk koloni, sockerrör, tobak och andra eftertraktade Framför allt den katolska men gav Wadström medel att göra en förbe- handelsvaror vor0 odlingsbara i Afrika redande resa till det föga knnda Afrika likaväl som i Västindien och Amerika.
staten ' " en de protestantiska kyrkorna stämp- samt brev till Ludvig X V I och franska Den dag, som den frie afrikanen kunde lade användandet a v Preventiva medel el- hovet.
Et!
fartyg utrustades i Marseille odla p.4 egen jord vad han som slav nu ler Atgörande som n i g o t anstötligt och och efter en besvärlig överresa ankrade måste framarbeta i andra trakter av var !- omoraliskt.
Bakom denna Asikt lag kyr- expeditionen hösten 1787 p3 Afrikas väst- den, kunde kampen mot slaveriet med der de senaste artiondena tagif upp kam- pen för en målmedveten rationalisering kans uppfattning av att äktenskapets mal breven kust9 nära från Kap färden ' erde ' trycktes De sedermera intresSanta i hopp odlingsföretag Om seger med tagas fria upp ' arbetare Men dylika kunde av barnafödandet.
En sidan kan ock - endast var barnalstring och ett äktenskap- &gt;Archiv för Nyare reson.
endast ske genom tillhjälp av kunniga och tack vare de kunskaper och medel som ligt samliv utan alstrande syfte, j a med- O m det varit möjligt för en nordbo, om sitt ansvar medvetna kolonister.
.Inga den vetenskapliga forskningen försett oss vetet undvikande sådana följder, ansågs f r i n ett litet avlägset land som aldrig tjuvar och inga moraliskt fördärvde sko- haft beröring med slavhandel, att göra la taga den nya jorden i besittnings.
ut- med - ske pa ett helt annat sätt nu än otillitet Staten Och söMe Syndigt i sin ängsIan för de fal- sig nsgra föreställningar om slavtrafiken, ropar Wadström i en av sina skrifter.
s i blevo dessa i ohygglig grad överträf- Hade Afrika koloniserats efter denna klc- förr.
Problemet togs först upp till be- handling som en ren befolkningsfr, ?ga lande födelsesiffrorna genom lagstiftning fade av verkligheten.
Wadström blev ka och rättradiga princip hade utvecklin- och Ny-Malthiisianska I i g a n bildades för kriminalisera spridandet av kunskap.
Vi djupt uppskakad av vad den innebar.
gen blivit en annan, en lyckligare.
detta ändamal först i England, och se- fick var preventivlag 1910 och det har Män av den vita rasens nästan samtliga Den svenska expeditionens hemresa visat s i g oändligt svart, at!
ra den i mera nationer bildade stora handelsbola &amp; helt ställdes över London.
Där befanns den dan i andra länder.
Bland pionjärerna engagerade i atf locka till sig eller över- allmänna opinionen och den politiska märkes doktor ~ l Vickery i ~ och ~ hennes överensstämmande med vart nuvarande falla landets innevanare - eller narra atmosfiren i parlamentet upphetsad av stammens hövding att mot brännvin eller de nya idferna om den f W a d e mannen man doktor Charles Drysdale samt deras rättsrnedvetande ' son doktor c, Drysdale, ligans nuva- under och efter vårldskriget tas fragan värdelöst skrap sälja sina undersatar - som mcdmfinniska, inte endast egendom handelsvara.
samfund och Cambridge uni- rande president, Den,,,, Iigen avlidna mrs, om födelsekontroll upp från en annan ut- fängsla dem, mnrka med gliidande järn Och Kväkariies och driva dem hopkedjade genom öknar Anni Besant spelade jämte arbetarleda- gangspunkt och med ny entusiasm.
Man och urSkogar ned till slavfaktorierna,, id versitet delar med Sverige Sran att ha gi- ren Charles Bradlaugh pa sin tid en stor lämnar nationalekonomernas tvist om var kusten.
~ä~ packades de olyckliga off- vit dcn första appellen för dessa ideer.
roll i agitationen.
Samtidigt lade den ett lands befolkningsoptimum ligger At ren ihop i särskilt byggda slavtransport- Cambridre Utsatte ämnet Som PriSfr5ga kände forskaren pa könslivets omride sitt värde, man utgar från det enskilda fartyg si manga som bokstavligen varv- och bel&lt;~ningen vanns av Clarkson, ett v, \ I&amp; &amp; I man att klara ut vari den avgörande siiiii- naden ligger meiian e f f miiifariseraf folk som ä r farligt för sina grannar och ett forsvarsbereff folk som man vill att det svenska skall bli.
Stockholms-Tidningen t. ex. förklarar skillnaden SA här: mili- Ellen Hagen: ökas till samma storlek som de mindre mokratiskt ställt i ett land där hela fol- hur antislaveriförhundet landsortsregementena och Gotland förses med mera artilleri.
Man maste vara oviss hur det nya partiet som enhet kommer att stäiia sig om en sådan hemställan skulle resultera i en ökning a v sjätte huvudti- teln.
Men l h g t in i det demokratiska lägret, överallt där man tror att demokra- tien kan och skall försvaras med vapen, T Y S K L A N D S STALLNING till den fijreslagna Ost-Locarnopakten berör- kan generalstabschefen räkna p l ett gott des diirernot icke i riksdagstalct.
Soviet- mottagande.
Eftersom man i dessa läger unionen, Polen, Tjeckoslovakien, de Bal- tiska staterna och Tyskland skulle, före- samtidigt tar avstånd från en militarise- s13r Barthou, inga en sakerhetspakt och ring av samhället sådan man s e r den för- R ' Gnfm nummer folk.
l Havelock Ellis grunden till sexologin, ve- fallet och ser vilket elände som okunnig- tals full resa k h d e förde pressas dem, in.
som En ohyggligt överlevde kval- den, känt samma namn universitet i rörelsens till historia.
parlamentet 1788 en ingav pe- tenskapen om könslivets alla olika aspek- (Forts. i sid.
2.)
till slavmarknaderna i Västindien och (Forts. i sid.
4.)
Ännu än replik.
Man konstaterar med tillfredsstäl- lelse, att hr Erik Dahlquist läser var- je nummer av Tidevarvet.
Sedan sammanfogar han alla dess artiklar till ett.
Hans slutsatser kunna vi dock icke alltid följa.
Han p å s t å r, att Tidevarvet hävdar Rysslands mi- litarism, men förkastar all annan.
Och han säger vidare att då Tide- varvet sagt, att Sverige genom affä- rerna Kreuger och Ekman gjort mo- ralisk och ekonomisk bankrutt, är Uppropet till det s. k.
» Nya folk- partiet » har nu utkommit.
Vi känna den gamla historien.
De frisinnade och liberala partierna ha gått till- baka i antal och anseende, så att de funnit för gott åter slå sig tillsam- man.
Det må vara deras fulla rätt, även om man tänkt sig att likhet i åskådning helst bort vara ett natur- ligt underlag för ett nytt parti.
Där- emot förvånar man sig över namnet » nya » folkpartiet.
Någon vidare ' ungdom kan man knappast skönja, vare sig i programmet eller bland undertecknarna.
Vidare upptäcker man, att någon enighet synes ej ha kunnat ernås.
Den Englundska fa- langen saknas.
Likaså namnet Elof Ljunggren, vare sig detta beror på förbudet eller C.
G. Ekman.
Kvin- norna, som ju alltid ska räknas för sig och inte som människor, äro onekligen svagt representerade.
Ett namn, som man genast frågar efter ä r fru Ellen Hagens.
Men kanske håller hon för mycket på mäns och kvinnors likställighet.
Eller måhän- d a hade kvinnornas antal blivit för många, om de ökats med ytterligare ett namn.
Men varför i så-fall släppa det starkaste?
Det ä r omkring åtta kvinnor som undertecknat och en- dast c:a 253 män.
En av de åtta ä r Selma Lagerlöf.
Stackars d:r Selma Lagerlöf, hon har vunnit världsrykte genom sitt författarskap, men att börja som politiker efter fyllda 75 år blir inte så lätt.
Vi veta nog, att de frisinnade tycka om sagor, men det blir mödosamt för den, som vid så pass hög ålder skall börja ge sig in i politikens vanskligheter.
Och programmet!
Demokratin skall värnas.
Mycket bra!
Om det bara stått.
att den först skulle ge- nomföras och förverkligas.
Den s. k. kvinnan har - säkert efter många protester - blivit tillerkänd rättig- heter, hon ä r uppräknad bland andra saker.
Att hon självklart skulle er- kännas som medborgare och män- niska, har e j fallit det » Nya Folk- partiet, in.
- Försvarsfrågan ä r litet svävande.
Vårt försvarsväsen skall upprätthållas » efter måttet av våra ekonomiska resurser ».
Att vi inte ha råd att göra det i mån av de krav, som ett eventuellt krig skulle på- fordra, anser man således självfallet.
Utan helt enkelt bara så mycket vår ekonomi tillåter, med andra ord vad riksdagens majoritet anser, att vi h a råd till.
- Angående jordbruket går man in för självständiga jordbruk, men tar för övrigt plötsligt avstånd från de flesta åtgärder, som förut vidtagits.
Det står nämligen att jord- bruket bör av statsmakterna på » ett verksamt och praktiskt sätt stödjas,.
- Till sist står det några ord om » folkets andliga och fysiska hälsa,.
Den punkten är mycket svår att tol- ka.
Den kan leda till vilka bestäm- melser som helst.
Och när det talas om vårt folks allvarliga livssyn, lä- ser man återigen igenom namnen på undertecknarna av uppropet.
Och man frågar sig, om två gamla partier, som kompromissa ihop sig verkligen kunna skapa något nytt!
Men hopslagningen är givetvis en praktisk och taktisk åtgärd, som sä- kert kommer att stärka den borger- Detta är ett mycket egendomligt ut- talande.
Vi vilja ej tala om den snö, som föll i fjol, men vi undra med vad namn hr Dahlquist vill benämna dessa tilldragelser.
Möjligen kan man om hr Kreuger säga, att han själv ej var närvarande vid offentlig- görandet av sin bankrutt.
Men att tro, att dylika händelser uppträda som enstaka företeelser enbart för- knippade vid ett eller annat namn; ä r otänkbart.
Det ä r en gammal och oeftergivlig lag att där måste finnas någon jordmån för att frön ska kun- na gro.
Vilket inte förnekar sannin- gen av Geijers Ord, att: » det f i n n s en möjlighet för folk att göra sig urar- va och begynna ett i alla avseenden nytt liv ».
S EX NATIONALITETER äro repre- senterade vid den pågående sommar- kursen på Fogelstad.
Nordens fem na- tioner samt det mångspråkiga Schweiz blanda sin röst i de livfulla samtal och diskussioner som äga rum bland de 41 kursdeltagarne, skolans lärare och till- fälliga gäster och föreläsare ej medräk- nade.
Nya skolan för gossar och flickor i Göteborg.
börjar sitt första läsår med en 1:a förbe- redande klass lördagen den 8 sept.
1934.
Förutom de vanliga skolämnena kom- ma tyska och engelska in I undervisnings- planen för första skolklassen för att man skall kunna tillvarataga de små barnens stora förmåga att lära sig utantill och efterhärma, så att de därigenom tillägna (Forts. fr. sa I.)
sig ordforråd och gott uttal.
Vidare infö- het och slöhet skapar då barnskaran res rörelsekonsten eurytmi och flöjtspel- växer fortast i de hem som äro minst ning.
Skrivningen utgår från målningen, skickade att uppfostra dugliga samhälls- och barnen få själva förfärdiga sina abc- medlemmar.
Man ser de förödande verk- ningarna på det hela taget av den sexuel- lämpas.
la okunnigheten.
Den sociala omvårdna- Nya skolan bygger p i de principer som den fordrar barnbegränsning.
Sådan får tillämpas i » Die Freie Waldorfschule » i endast ske genom abstinens även inom Stuttgart, vars pedagogiske Iedare var ett äktenskap svarar lagen och kyrkan, sedan 1931 i i och läkaren och socialarbetaren foga sig Steinerskolan.
En grundtanke i denna lydigt.
Men ej alla.
pedagogik är att ge barnet och de halv- Sjuksköterskan Margaret Sanger oppo- vuxna vad de för sin uveckling behöva, nerade sig med hela sin varelse mot den- och vädja till den förmåga som verkligen na bakvända ordning.
Hon arbetade i motsvarar deras olika åldersstadier.
Nya skolans lokal är belägen vid Vasa- storstädernas fattigkvarter.
Hon såg de parken, Götabergsgatan 30.
Förestån- utslitna mödrarnas tragedi.
Hon såg darinna är fröken Karin Drakenberg, ö- fosterfördrivningens elände.
Hon hörde tabergsgatan 30, Göteborg.
läkare vägra lämna upplysningar, ty Ame- rikas preventivlag, Comstocklagen, var Hon arbetar oförtrutet på lagändring och obeveklig, men mrs.
Sanger blev bergta- inom räckhåll ligger nu antagandet av gen av födelsekontroll.
Detta uttryck för en sidan ändring av Comstocklagen, att en rationaliserad barnalstring, som nu upplysning oberoende av sjukdomstill- överallt användes, är först skapat av hen- stånd skall kunna meddelas av läkare ne.
Hon beslöt skaffa sig kunskap för samt vid sjukhus och sociala inrättningar.
att sedan kunna direkt förmedla den till Mrs.
Sanger drevs av sin medkänsla behövande medsystrar.
Hon råkade strax med det enskilda olycksödet ut till kamp i konflikt med lagen.
Första domen und- för kvinnans självbestämmingsrätt på det- går hon genom flykt till Europa, vars ta område.
Men hennes synpunkter vid- förhållande hon studerar och inhämtar gas mer och mer.
Hon ser i födelsekon- den kunskap där stod att få samt får trollens spridning framför allt till Asiens kontakt med Ny-Malthusianska rörelsen miljoner kvinnor enda vägen till fredens Hemkommen öppnar hon en rådfrågnings- möjliggörande och befästande, Hennes byrå i Brooklyn.
Den första rådfråg- väg går nu över Ryssland till Orienten ningsbyrå överhuvudtaget hade öppnats närmast Indien där en allindisk kvinno- i Amsterdam av d:r Alette Jacobs redan kongress bakom vilken står I i miljoner år 1882. kvinnor, inbjudit henne att hålla föredrag Men lagen vakar och mrs.
Sanger och och organisera det praktiska arbetet för hennes medhjälpare bokstavligen släpas födelsekontrollens tillämpande.
SA har in- i fängelse.
Hon fortsätter striden med trycken från fattigkvarterets olycksöden okuvlig energi.
Framgången mätes med fört fram till en världsfamnande rörelse angivandet av siffran 137.
S i många med klart mäl och målmedvetet utstakade rådfrågningsbyråer finnes det nu i U.S.A.
vägar.
Ada Nilsson.
En apostel.
schemat För att kommer periodläsning att till till- verkar liga samlingen.
, Stockholm, Rudolf
T I D E V A R V E T I jättkvinnornas spår.
Om Anna Wicksell t 0 m som Sokrates lärarinna i välta- Iighet Aven hos andra författare.
sam- så t e x hos tida ochnågotsenare- Xenofon - omtalas hon som en auktori- tet i vad Som rör kvinnornas intressen är med tacksamhet som Anna Wicksells medarbetare inom röst- Följande lilla historia berättas av Xeno- fon Sokrats samtalade med en ung ny- rattsrorelsen och hennes genom denna er- gift man och ålade honom att själv bi- hållna vänner taga emot den nyutkomna levnadsteckningen En vidare lasekrets b r i n g a sin hustru fostran och införsätta har aven behov av a t t en redogörelse fin- henne i husets vård och ekonomi, då hon nes tillgänglig om Anna Wicksell och hen- ingått sitt aktenskap vid så unga å r att nes insatser i ett märkligt tidsavsnitts ut- hon forut inte haft möjlighet a t t vinna veckling Därtill skymtar redan framti- några erfarenheter.
Men så slutar So- dens krav.
Den som skriver detta erhöll t ex. nyligen från en av negerfrågan I n - krates s i n a råd med följande ord: Egent- tresserad person i Förenta Staterna, vii- ligen borde Inte jag tala Om dessa sa- ken person satte synnerligen högt vär- Fil Doktor Ing borg Hermelin ker, utan jag skall föreställa dig för de på Anna Wicksell, följande uppma- Fogelstadförbundets traditioner årsmöte har sina Aspasia, ty hon a r mera hemmastadd I ning » T a g till uppgift att hålla Anna traditioner Vad har hänt de olika dessa frågor och mera kompetent att Wicksells m i n n e levande, hennes m i n n e är av stor betydelse., Har a r då en början medlemmarne sedan de for ett eller flera yttra sig därom gjord - Enligt m i n g a s åsikt år det också å r sedan träffades Har livet gått sin Boken är trevligt skriven Skildringen Man re- Aspasia, som ytterst stått modell till två av fru Wicksell är sympatisk och värde- gång eller en milsten passerats?
dogör for sina Iivsöden av huvudfigurerna i Aristophanes kome- sättningen god Mycket av innehållet är Bland dem som i å r kunde peka på att dier, Lysistrate i komedien med samma av författaren återgivet med det själv- upplevdas friska omedelbarhet Forst namn samt Praxagora i Kvinnoriksdagen lämnas en kort redogorelse for Anna Bug- något hänt var Ingeborg Hermelin, som i slutet av april disputerade och sedan la- I båda fallen en framträdande kvinna, ges uppväxt- och studieår till och med gerkrontes till Fil doktor med grekiska som söker samla sina medsystrar till en 1888, då hon blev Iärarinna först I Oslo Kvinnosak och till huvudämne Hon torde sålunda vara gemensam aktion for det allmänna basta.
och senare I Tönsberg fredssak stå tidigt på hennes program Hur litet förståelse Aspasia vann vår första kvinnliga doktor 1 detta ämne D e följande femton sidorna äro agnade Hennes avhandling rörde sig Om en gre- för sina strävanden bland de samtida hennes iiv i Sverige och sedan största de- kisk biskop, Synesios, som levde under atenarna bevisas av att hon blev ankla- len av boken åt hennes arbete for kvin- fjärde århundradet e Kr Då denne gad for gudloshet och sedesloshet och nans rösträtt, för fred och Nationernas förbund Dessa femton sidor Om Anna biskop varit lärjunge till den berömda ve- endast med knapp nod blev frikänd och Knut Wicksell skulle man önska vo- tenskapkvinnan Hypatia, låg det nära genom att Perikles själv försvarade hen- r e flera.
D e t är utmärkt a t t en veder- till hands att d r Hermelin fick reda ut ne inför rätta häftig redogorelse finnes i tryck för an- Om en ev. kvinnorörelses vidare öden ledningen till att professor och fru Wick- fur oss litet om kvinnosaken under anti- Legender därom f i n - ken och de första ärhundradena e K r I Aten vet vi ingenting Men under de sista sell inte voro vigda nes många Framför allt uppstod en le- Kvinnoproblemet i antiken växlar århundradena före Kristus, då det efter gend i Skåne att » nu hade de låtit viga naturligtvis både med olika tider och på Alexanders erövringar bildats ett världs- sig » Den hade tydligen uppstått däri- olika orter, säger d r Hermelin.
Det V I valde med en enhetlig kultur, s e r VI kvin- genom att folk, när de märkte hur myc- k inner mest t i l l är kvinnornas ställning i norna inta en helt annan stallning: flick- ket d e egentligen tyckte om och respek- Aten, dar de levde rentut s a g t harems- skolor var nu en vanlig företeelse och terade Anna Wicksell, hittade på denna lilla lögn som en nätt och passande ut- mässigt Men man vet ju att deras ställ- kvinnor med litterära och andra högre v a g för a t t for sin del kompromissa med ning såväl i Sparta som i Jonien var be- intressen var ingen ovanlighet sitt ogillande Denna avdelning kunde Går vi så långt fram som till 300- ha varit utförligare I varje fall har un- tydligt friare Det förefaller dock, som om det talet efter Kristus finner vi där en ge- hade uppstått en oppositionsrorelse mot stalt.
som är ett värdigt exempel på hur den atenska kvinnans instängdhet Na- långt en kvinna kunde nå som forskare melin till sist D i hon en dag var på väg turligtvis kan det inte bestämt påstås, och vetenskaplig lärare D e t a r Hypatia till den forelasning hon dagligen höll i men vissa stallen i den attiska litteraturen Hon omtalas som medelpunkten for den » Museion » blev hon av en kristen pöbel- ger oss ända anledning förmoda det, ärda och over huvud taget kulturella hop ryckt ur sin vagn, slipad in I en ävensom att denna opposition leddes just världen i Alexandria under slutet a v fjär- kristen kyrka och massakrerad till döds av en kvinna, nämligen Perikles gemål de och början av femte århundradet efter Detta och åtskilligt mer fingo V I hora Aspasia Det skulle alltså vara under Kristus framstående på matematikens om kvinnororelsens stor pionjärer och vi senare delen av femte århundradet före och astronomiens område och väl infor- fingo klart för oss, a t t kvinnorörelsen Kristus, medan Atens högsta blomstrings- satt i dåtidens alla filosofiska system tydligen aven i dessa fjärran tider varit D e kvinnor som bröto sig tid ännu varade Vilken beundran hon väckte hos sina ett problem a v Gulli Petrini.
3 Vill Ni ha en tidning som är oberoende och oförskräckt?
Det - Aspasia själv var inte infödd aten- s k a, utan inflyttad från Miletos i Jonien, varifrån hon medförde sitt hemlands fri- are åskådning Hon blev i Aten medel- punkt for en krets bildade man och kvin- nor, som delade hennes fria ideer Så- lunda skall t O m tidens visaste man, Sokrates.
och hans lärjungar ha besökt Aspasia och åhört hennes utläggningar J a, i en av Platons dialoger namnes hon Iärljungar.
både som larare och som per- sonlighet.
framgår a v de ännu bevarade brev, som en av de mera kända bland Iärjungarna, biskop Synesios av Kyrene, riktar till henne och dar han bland annat kallar henne » moder och syster och lä- rare, du som alltid varit min välgörare och innefattar allt som är vart att aras,.
B r a otacksamt Iönades även Hypa- tias storartade garning, säger d r Her- ut ur hemmets skyddade värld hade tyd- Iigen ett stort motstånd att övervinna Visserligen finns aven nu motstånd, men vi få val hoppas, att nar doktor Hermelin börjar sin larargarning I det klassiska språk hon meriterat sig i, mildare vindar stormade de b i d a föregångskvinnorna jätteformat A N Resan avgår från Stockholm den 20 augusti med åter- komst den 14 sept Förutom ett par dagar i Leningrad tillbringas tiden i Moskva I sept Stora Teatern » Furst Igor » 2 sept Vachtangov » Intervention » 3 sept Stora Teatern » Flamman från Paris » 4 sept Barnteatern » Den lille negerpojken och apans Statliga judiska Teatern » 200,000 » 5 sept Moskvas 2 a Konstnärsteater. » Trettondagsaf- ton eller vad Ni vill » 6 sept Stanislavskis Operateater ' » Barberaren » i Se- villa » en » ev » .Le- etc. for hela resan Stockholm-Stockholm kronor 690:- respektive 480 beroende på, om man v äljer I I eller 111 klass (priserna inkliidera båt- och tågresor sov- vagnar, hotell mältider, drickspengar, rundfärder, e n t r é biljetter, teaterbilj.
etc BEGÄR SPECIALPROSPEKT.
Alla upplysningar hos ett Pris N Y M A N &amp; SC H U L T Z R E S E B U R E A U A.- B.
S T O C K H O L M ARSENALSGATAN 9 håller konferens i Leksand den 18-21 augusti i samband med Förbundets 1 6 de årsmöte, Det mångsidiga programmet upptager föredrag och diskussioner bl a over föl- jande ämnen Kristendomens egenart och nutida re- Iigiösa strömningar, av teol d r J Lind- skog Orsakerna till Nationalsocialis- mens framgångar, a v fil d r Alf Åhlberg.
Det tredje riket, av kyrkoherde Harald Hallén Kyrkosamfunden och den evan- gelisk-sociala rörelsen samt Demokratisk samling kring vad?
av kyrkoherde Sam Thysell Aktuella problem i fredsfrågan av kyrkoherde Harald Hallén och d r Nat Beskow Vad har Oxford-grupprörelsen att lära oss?
av fröken Ebba Pauli och teol kand Bengt Sundkler Konferensavgiften a r kr 3 avgift for rum pr natt kr 1: 50, for mältider pr dag kr 2 75 Anmälan om deltagande insändes före den 5 augusti till Förbun- dets för Kristet Samhällsliv byrå, Karl- bergsvägen 86 B, Stockholm Därifrån erhållas aven alla närmare upplysningar samt fullständigt program Den 10-20 augusti hålles under ledar- skap av Mr Edwin C Bolt den fjärde teo- sofiska sommarskolan I Sigtuna dit del- tagare väntas utom från hela Sverige även från Norge, Finland, Danmark och Sommarskolan är öppen både England T E L E F O N 23 41 00 I på Tidevarvet!
Ett försvars- berett folk.
(Forts f r sid 1 luftflottor från öster och söder på ett hemskt sätt vakna ur sina barnsliga iIlu- sioner Nej, ett forsvarsherett folk i den me- ning Stockholms-Tidningen ser det, måste också bli ett militariserat folk, och det finns då ingen anlednlng, varför inte kvinnorna också skola gå I n som och er- kannas som kombatanter Det är ju ock- så vad de nazistiska kvinnorna i Tysk- land så hett begära I det nyssämnda radikala uppropet heter det att det enda skyddet för civil befolkningen ligger I internationella över- enskommelser, förankrade i folkens ratt- medvetande, » Ur den synpunkten ha v I större anledning att ägna intresse åt den till diskussion om östersjöprohlemet vilket det gotländska problemet l u hör som nyss ägt rum i Helsingfors vid de nordiska interparlamentarikernas kon- gress Just nu pågå överallt underhand- Iingar Om regionala säkerhetsavtal och för medlemmar av samfundet, och för ett s k. östlocarno, d v s ett föredrag mellan de osteuropeiska staterna, däri in- utomstående intresserade Programmet upptager föredrag bl a begripna Tyskland, Polen och Ryssland, over följande ämnen Den mänskliga tan- kens omskapande, Livets mysterium: En d ' aktuellt efter franske utrikesministerns enkel form av Yoga, En nyckel till ockult rundresa I ' ö u r o p a Tanken på ett av- träning m m Föredragen hållas på tal mellan östersjömaktema som skulle gå engelska, men tolkas Riklig tid a r av- ut på en pacificering av Östersjön, lig- sedd for vila, utflvkter, sport, promena- ger därför så att saga I luften Vi ut- der Alla upplysningar Iämnas av TEO- tala oss inte om möjligheten att föra over sofiska Centralbyrån, Östermalmsgatan det finska forslaget till den praktiska po- 12, Stockholm litikens plan men förvisso ligger Sveriges och Gotlands trygghet snarare på den dertecknad ett något rikare, varmare in- linjen än på generalstabschefens tryck av Anna Wicksell än kanske boken förmedlar.Sedan följer, en fyllig redogörelse för Anna Wicksells deltagande I det kvinn- liga rostrattsarbetet Största utrymmet upptages i följande kapitel av skildringen av hennes verksamhet för fred och Natio- I D u N ger E r varje vecka värde- fulla tankar, forstroelse god litteratur, angenäm och praktiska r i d Läs I D U N Efterfrågad är Hennes inställning till fredsfrågan, med avståndstagande från s k extrem paci- fism och isolerad avrustning är ganska William Axling Inom Frisinnade utförligt behandlad fru Anna med fru Brommé Wick- Kvinnor sel sida arbetade vid sida t.ex. må susa henne till mötes än de som kring- den uppfattningen att avrustningen måste TEATER RYSSLAND Tjernaja i » Carmen » Förbundet för Kristet Samhällsliv Prenumerera ske på internationell vag.
Hon skrev ock- så år 1924 I Tidevarvet en artikel Den långa vägen ock den korta, d i r hon klar- gjorde denna ståndpunkt Bokens redo- görelse på denna punkt ä r I varje fall utomordentligt intressant samtal Enligt med den Anna uppfattning Wicksell, jag tycktes flck under hon Ka g awa Övers.
från engelskan av A ' Keijer tryckes nu j 4:de upplagan dock den sista tiden av sitt liv ha reflek- 7:de tusendet terat över om ej männskligheten kanske måste bli nödsakad att gå » den långa vä- " Japanen som l e - gen » for att uppnå fred och kanske ver enligt bergs- säg hon på denna uppfattning med mera predikan. "
sympati an forut Anna I det Wicksells sista lilla övriga kapitlet politiska redogöres och SO- för ciala verksamhet.
Slutligen upptagas n nes ågra gjo frånfälle rts erkännsamma och världspressen anledning av som hen- bokens slutomdöme ger i i " - arbetarledaren och profeten. "
" Ett helgon i våra dagar. "
en märklig man och kristen socialist. ” " - uttryck åt den starka och Iivsdugliga OP- timism, som fanns hos Anna Wicksell Den som skriver detta har verkliqen for sig själv flera gånger förut formulerat Några av den frågan Om Anna Wicksell levat, ha- de hennes optimism, klokhet och arbets- Häft 3 50, duglighet kunnat avvärja en del av de be- låter kymmer, som som en overskattning hopat sig över Men N F.?
vid Iäs- Det klotb 5:- ningen av boken kom denna fråga till- Anna T Nilsson baka Gulli internationell Petrni Anna märkeskvinna Bugge Wicksell, Bonniers en 2 50 pressens epitet.
I bokhandeln eller från Svenska Missionsförbundets STOCKHOLM C. förlag
På resa till " Europa ".
är S / S Bruarfoss efter en ruskig ' färd från Reykjavik via Färöarna började närma sig Skottland och jag från N En märkesman i antislaveri- rörelsen ...
(Forts. fr. sid. 1.)
tition om slavhandelns avskaffande, vil- ken William Pitt, då representant för Cambridge, livligt understödde.
Samti- digt uppträdde Fox och Wilberforce.
Wadström, som kom direkt från slaveriets jaktmarker, blev dem en utomordentlig medhjälpare.
Han uppkallades i British Privy Council, han fick tala inför parla- mentets kommitté.
I ett av dess proto- koll upptar hans meddelanden inte mindre än 27 trycksidor.
Pitt, som blivit pre- miärminister och fört upp frågan i po- litikens brännpunkt, rådgjorde sig ofta med Wadström.
Dennes teckningar från scener under de grymma slavjakterna och planritningar över ett slavskepp voro uppsatta i parlamentet.
Sierra Leone- sällskapet bildades och Freetown grund- lades på Afrikas kust, en tillflyktsort och ett samhälle, som snart motsvarade högt ställda förhoppningar på den färgade ra- sens fostran till siälvstyrelse.
Motståndet mot » frihetsfantasterna » v a r överväldigande.
Allt för många » he- derliga medborgare, hade sina besparin- g a r insatta i slavhandelsbolag, som gav lysande utdelning.
Om det kom 700 pe- titioner på regeringens bord för slavhan- delns upphävande, kom det omedelbart dubbelt så många för dess bibehållande.
Människor, vilkas samveten vaknat och oroligt frågade vad som kunde göras, blevo nedtystade med ' försäkran om att slaveriet var lika ofrånkomligt som det var urgammalt.
Så gripen som Wadström blivit av idéen fanns för honom ingen återgång möjlig.
D i de år, under vilka Gustaf III beviljat ledighet från överdirekförsämbetet, gått begärde han avsked.
Därmed hade han också lämnat ställning, inkomster, veten- skaplig forskning, fosterland, för att bli en främling i främmande land.
Men en så helgjuten entusiast tvekade inte om valet.
Hans hustru reste ut för att dela hans arbete och deras hem i London blev en utgångspunkt för filantropiska och kul- turella strävanden.
Deras enda barn, en dotter, fick Wilberforce till gudfader.
Så kom England i krig och därmed trängdes alla andra frågor tillbaka.
Och mycket av vad som vunnits skövlades, bl.
a. Freetown.
Wadström begav sig 1795 till Paris för att hos den nya republiken, som förkun- nat människans rättigheter i alla land, vinna uppmärksamhet för även detta fri- hetskrav.
Han ingav en framställning till lagstiftande församlingen, blev en av stiftarna a v samfundet » Les Amis des Noirs et des Colonies » och kallades till dess president.
De verk han författat i England » Om slaveriet, (Observations on the Slave Trade), » Om kolonisation » (Essay on Colonization), blevo översatta till franska.
General Bonaparte trädde i förbindelse med den outtröttliga försva- raren av de färgade raserna för a t t få del av hans tankar angående Afrika.
Han önskade läsa hans skrifter och författa- rens eget exemplar av » Essay on Coloni- zation » blev Napoleons reselektyr p i fär- den till Egypten.
Hans tacksamhetsskri- velse finnes ännu i behåll.
att det a r sant.
det som vi så ofta Säga: Det ä r de stora träden man saknar mest av allt på Island.
Vid Iandgången i Leith stod en man, som på en blandning av alla Europas tungomål utropade på » svenska », .dan- skan och » isländska »: Jegh kaupe alla sot a f panga.
J a kojpe alt schlag peng o. s. v. Vi störtade dit och öppnade våra mer eller mindre väl- späckade plånböcker, ty alla ville ha en tur till Edinburgh-Castle åtminstone.
Men s e — isländska pengar ville han inte ha!
Akk næj, nej, jek kåpa ikke dem, bank ville nicht taka - och han såg så sorgset på oss som om han ville brista i gråt.
Men så kom någon stickande med en dansk tia, och genast blev hans uppsyn gladare, medan vi avundsjukt betrakta- de den lycklige ägaren.
Den behjärtade sjökaptenen lånade mig emellertid en shilling att festa p å; vi kun- d e alltså taga spårvagnen till Princess- Street-Garden.
Där satt jag i det ba- kande solskenet och förnam, hur det känns att vara varm p i alla sidor av kroppen på en gång, något man sällan upplever på Island.
Med uppspärrade ögon betraktade jag en aldrig sinande s t r ö m av fotgängare - alla utan undan- tag i världens mest välputsade skor, även de som gingo på bara skaften.
Stram- benta gentlemän i cylinder, gamla nåder med mops, käraste-par, som gingo på annat folk, blinda för parkens prakt, pappa-mamma-och- barn, litet smågna- tande men lyckligt kisande i solskenet, ensamma gamla män och kvinnor, fran- ska bonner med illa dresserade engelska barn, en och annan fattig moder med bleka undernärda barn från bakgatorna - alla korrekta, tysta och liksom dröjan- de för att fasthålla våren, skönheten, lyckan ...
Där kom en tärd kvinna med en för- krympt liten pys vid handen och såg sig skyggt om efter en plats i solen; j a g ma- kad?
mig litet och bjöd henne sitta.
Hon heliiivde knappast någon plats - jag kan inte beskriva henne - Käthe Kollwitz hade kunnat det.
Men när mina tre knub- biga pojkar i detsamma kommo störtan- de från en dristig expedition till glace- ståndet, d ä r d e tillhandlat sig en stor glace-våffla för var sin two-pence - så kände jag, att på något sätt har man skuld i andras elände, även deras, som man aldrig rakat förr.
» Dear Madam, would you mind to give this little fellow a two-pence too? » — Hur skulle jag, en välklädd utlänning med tre glace-ätande pojkar kunna få henne att tro, att allt vad j a g ägde, var 3 pence, min enda möjlighet att komma tillbaka till båten i rättan tid.
Inte skulle hon tro, även om j a g sade det, att j a g några dagar förut stått nästan med grå- ten i halsen i Landshanken i Reykjavik och tiggt om att i nåder få växla till mig en dansk femma och fem shilling och fått ett bleklagt nej till svar!
Och om j a g nu gåve henne en sedel, som hon ingen- stans finge växlad, vore det inte också grymt?
Men strax därpå mistake ...
goodby ..
Då j a g på en lång stund inte svarade kom hon igen och viskade: » You will och inte gjorde tecken att öppna väskan, never forget me, Madam ... » reste hon sig, tog pysen på armen och Varför reser man murar mellan folken?
sade Iågt: » Sorry, Madam, it was a Estrid Falberg-Brekkan.
.
I det sista brev Wadström skrev till vänner i Sverige talas intet om motgån- garna eller om egna lidanden.
Hoppfullt nämner han varje tecken till framgång hos regeringarna och i folkopinionen.
Den stora kongress i slavfrågan han tagit ini- tiativet till skall verkligen bliva av I Paris i februari 1799 och han uttalar sin glädje över att icke endast republikens främste och lärdaste män skola framtriida, utan även representanter för dem det gäller, Afrikas färgade stammar.
Wadström höll själv ett föredrag vid kongressen över det ämne som var den bärande idén i hela hans kamp mot sla- veriet, » Fria koloniers etablerande, så- som mest överensstämmande med ett verkligt politiskt samhälles intressen.
Det- t a blev den sista sten han murade in i det stora verket för rätt,, frihet och män- niskokärlek, det sista slag han slog mot grymhet och förtryck.
Den tyska tidnin- gen » Allgemeine Zeitung » h a r för mars 1799 en skildring av kongressen och sä- ger: » Wadström, den ärevördiga ädle stiftaren av fristaten vid Sierra Leone, den entusiastiske försvararen av de färga- de rasernas människorätt, syntes så svag och nära döden, som om han var kommen till kongressens högtidsdag för att d ä r gi- v a upp andan ».
Få dagar därefter sluta- de han också sitt så skiftesrika liv, en- dast femtiotre å r gammal.
Han fick alltså inte uppleva segerns dag.
Wilberforce lyckades att 1807 få parlamentet a t t antaga den s. k. aboli- tionsakten, som förbjöd engelsmän att id- k a människohandel.
Vid Wienkongres- sen 1814 enades Europas regeringar om slavhandelns avskaffande.
Men detta för- blev länge en lag endast på papperet.
P i Svenska Akademiens högtidsdag 1861 framförde E. von Beskow en av varm beundran buren minnesteckning över Wadström.
Akademien hade präglat sin stora guldmedalj över denne.
P å dess ena sida ser man hans bild och på den andra en neger med lösta bojor, läsande u r en bok vid den uppgående solens strå- lar.
Under det gångna seklet h a r Wad- ströms livsgång varit nästan helt förgä- tet i hans eget land.
I april 1899 inne- höllo engelska och franska tidningar er- inringar om att det d å var 100 å r sedan den nationalekonomiske vetenskapsman- nen och filantropen Carl Bernhard Wad- ström slutade sin verksamma levnad.
Det enda som syntes i svensk press var en korrespondensartikel från London vari ' skildrades hur hans minne där ihågkoms.
Under de senaste Aren, då kolonial- spörsmålet, liksom ock de färgade raser- n a s ställning blivit mer aktuellt än nå- gonsin, ha en del forskare och författare, bl.
a. d:r H.
Key, uppmärksammat Wad- ström och påpekat hur långt före sin sam- tid han var både i dessa och andra frå- gor.
Han var också fri från den dåtida uppfattningen om kvinnans plats i sam- hället och hans skrifter har tankar på vidgade möjligheter till uppfostran och utveckling, liksom en stark tro på vad kvinnorna d i skulle kunna komma att he- tyda och tacksamhet för det stöd och den sympati de givit » liberal and humane en- terprizes ».
Ett kapitel i » Essay » slutar med de orden: » To what sublime degrees of humane feeling a n d heroic virtue, might not mankind arrive, it, in union with the sex, they would always set before them the amiable pattern of female good- ness ».
inför d e stora orden, kännes det som en tröst a t t kvinnorna på det yttersta i dessa tider, främst genom Nationernas förbund, kunnat göra en insats i arbetet f ö r en mänskligare tillvaro för stora delar av mänskligheten.
E.
H.
