# ID: svediakorp-per3674
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,689
# sentences: 492
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Orättfärdighetens framgång.
gift Utredningsbeslut kvinna i, alimän angäende tjänst.
Medeltida fanatism.
Nationalsocialistisk antise- mitpropaganda i Sverige av Ester R6hl.
Fenomenala hypnotir sörer.
.
av O.
d e T o r r e n t.
Joass - S v den e n StAl: dansaflde teatern.
Om stride,na kring kvinnornal, 6r- s6rlningsratt f6r hundra Ar seda,, liksom nu,, cd m &amp; n g a e x e m p e l pA m a n n e n s i n k o n s e k v e n s i frllgan - skriveramanuensen 0- E n e ' und u n d e r r u b r i k e n - w. N ä r kvinnorna fingo samrna rätt att försöda sig som männen.
V a d har hänt?
M .. _- Elin W q n e r: Hagar Olsson: Fönummade möibgheter.
Franska gestalter.
0 m m a n siar UPP Sydamerika i Carl- ma, Periis hiiviidctad med 175,000 inne %,.
?- sons geografi, sextonde upplagan, finner man en summarisk beskrivning P i en väldig.
halvvild, outnyttjad värld.
Ibland upplivas de torra notiserna av me- ra färgrika skildringar av narurliv och folkliv, det senare beskrives pR följande lätta och lekande Mtt: myssloldsa kreoler stå gruppvis i gathörnen, bleka i ansiktet, med granna halsdukar och tala politiks.
Om man inte .ir ett skolbarn som skall plugga in en läxa, kanske man fragar sig Och ni, stackars ömkliga trälar, har in- genting märkt!
En sådan metod är självfallet mycket sensationell, men i längden också farlig.
Man får ett intryck av att man inte vet var man har denna kritiker, och vad värre är, att han inte vet det själv.
~å mycket mera fängslande ä r Stolpe i stället som essayist.
Det som vid dags- kritik blir en svaghet - i.nlevelsen, en- tusiasmen, sinnets rörlighet och mottag- W e t - blir tvärtom en styrka och en lycklig tillgang, da det inte gäller att fälla föntahandsomdömen, utan närmast att bearbeta ett redan förefintligt kritisk!
ma- teria], a t t förmedla och sovra och teckna en personligt uppfattad bild av litterära g-talter Som ä g a fasta konturer.
I den samling franska essayer Stolpe i dagar- na Utgivit Visar han vad han förmar pA detta omrade.
Han ä r en verklig kän- nare av den nyaste franska litteraturen och kulturhistorien och synes, i sitt nu- varande utvecklingsskede sta särskilt nä- ra de troende katolska elementen.
Det ä r o c k s i deras insats i litteraturen och kulturpolitiken närmast före och efter världskriget han skildrar i den briljanta S a m h g e n Den kristna falangen.
Har man över huvud intellektuella intressen torde man inte kunna läsa denna bok utan att vilka utförligt behandla wa mindre eller endast delvis kända gestalter, nämligen Jacques Rivihre och Jacques d ' Arnoux.
Den förra ä r ju känd som utgivare av L a Nouvelle Revue F r a n p i s e, men har man inte haft tillgång till hans korrespon- dens, har man knappast kunnat göra sig en förestäiining om vilken betydande och i sin andliga kamp djupt fängslande per- sonlighet han var.
Det är nästan otroligt med vilken intensitet dessa män ga upp i den kamp som ä r den centrala för dem alla: kampen för omvändelsen, den per- sonliga frälsningen, som för dem hägrar sasom tecknet p i a t t deras intellektuella och estetiska liv imte har befunnits för lätt.
Typisk ä r i detta avseende den ut- veckling Jacques Rivihre genorngar: allt medan han vässar sin intellektualitets värjspets finare och skarpare, söndersli- ter han sig själv i sin vacklan mellan tvi- vel och tro, mellan läromästarna Gide och Claudel.
Spänningen och kampen upp- hör inte iörrän i diidsögonblicket, da han äntligen i sina sista ord vittnar:, Mainte- nant, j e suis miraculeusement sauve!, Detta synes vara alla dessa ödens hem- lighetsfulla triumf.
Här har man att söka källan till Psicharis offermod liksom till den stysta sammanbitna furia, med vilken (Forts. i sid.
4.)
genom förre direktören för dess hy @ ?- niska byrå, d:r Raichmany J a g nämner här hans namn därför att det ä r han som är ryktbar, eller borde vara detv sasom den som genom deii rådiga Offensiven 1 mot de österifran kommande epidemierna räddade Europa från kolera och fläckty- flis som hotade vid krigets slut.
Pi Nan- &gt; kingreRerihgens begäran skickade Natio- nernas Förbund Raichmann till K i n a för D e t var lektor Oscar Olssons Asikt att studera i vad man N. F. kunde hjälpa om den föreslagna utredningen om Kina i dess inre rekonstruktionsarbete.
gift kvinna i statstjönst, vilken han i Hans rapport ä r just nu färdig och in- första-kammar-dehatten i Onsdags beteck- medföra, samt att det av samhället sank- tionerade äktenskap4 på detta sätt skulle undergrävas - dess avskaffande borde i varje fal1 enli @ hr Ströms mening icke * Det är en skam.
för: ett civiliserat sam hälle!
icke stRr att fB, låt oss niskorna leva hårt och fattigt och kort.
1 carlsons geografi som nyss citerades från nedrustning och en på annat sött!
Non- star som en etnografisk lustighet, att man Pi ~i~~~ gator far se vattendragaren sit- aggressionspakter De sex ex-neutrala och dylikt.
staterna - Dan- tande wytterst på asnan, med s i n a vatten- .Iämnad till N, F, Det ä, ganska roligt nade som ett allvarligt steg tillbaka mot den gamla standsindelningen.
Förr var mark, Holland, Norge, Schweiz, Spanien och sverige - med excellensen Sandler säckar framför.
Detta betyder att ä r att ta del av den och konstatera?
att det det adelsmännen förbehållet a t t åtnjuta samhällets privilegier - å t de s. k. wvan- som talesman - konstaterade o c k d a t t 1925 da denna geografi trycktes, hade Li- (F ~ a ~ sid, ~ 2).
, bördingarna, blev ingenting över.
Nu det icke v a r möjligt att nå enighet ifraga OLKlJ, !IRtiSTNINGEN I SAAR 1935 styrkts av statsutskottet, har efter grund- f å kvinnorna ' intaga platsen bakom det om någon nedrustning och föreslogo där- är n u närmare planerad av N.
F:s liga debatter bifallits av båda kamrarna.
gamla begreppet vanbördingar, även om för i enighetens namn att i stället g å med p å en viss upprustning under kontroll.
rad och garantier h a lämnats för a t t om- Beslutet innebär bl.
a. att de av hrr Woh- man inte uttalar det Öppet, sade hr 01s- En okontrollerad upprustning skulle an- röstningen skall kunna ske utan politiska lin Holmström m. fl.
motionsvis begärda son.
Om utredningsförslaget tillkommit nars komma till stand.
Men i förra fal- repressalier.
En kommission ä r utsedd ex &amp; anslagen till bombflygplan icke be- för a t t bringa opinionsstomen Ute i lan- slet skulle man kanske framförallt kunna bestaende av en schweizare, en hollända- viljats.
Men utskottet har uttalat som det till förnuft, ville han piminna Om, att re och en svensk, s andshövding Rodhe.
sin &amp; sikf att,,, id bestämmandet av sta &amp; en oresonlig skräckstämning aldrig talas na, a t t Tyskland ateinträdde.
Frankrike, U. s. s.
R. och s.
A.
Men oroligheterna fortsätta i Saar.
Ka- beställnikgar av krigsmateriel synes i till rätta med förnuft.
Det I r bättre att ha emellertid inte visat sig hAgade för tolikerna taga avstand fran Tysklands främsta rummet behovet a v att stärka m6ta den med absolut nej.
Och därför det Sandlerska förslaget.
Konferensens bruna hedendom och verka, liksom kom- / uftstridskrafterna böra beaktas,.
Atgär- borde Första kammaren hävda sin gamla nitiske ordförande, Henderson, hotar till munisterna, för Saaromr; lde &amp; autonomi derna bära därför inriktas pa anskaffan- ställning PA denna punkt Och rösta för de av försvarsvapen mot luftangrepp pA avsk ?.
slut med att avgä inför Frankrikes brist under N. F. Det gjorde emellertid Första kammaren vart land.
på tillmötesgaende.
Och konferensens har lagt icke.
Den biföll i stället sift utskotts ARLDEN HAR LANGE L I D I T av ' TEATERUTREDNINGEN öde tycktes vara beseglat.
veteöverflöd.
Stora massor ha helt fram andra delen av sitt betänkande hemställan om en förutsättningclös utred- Franske utrikesministern Barthou fram- kom då med ett förslag, som synes möj- enkelt kastats bort eller brBnts, vetekon- omfattande stor omorganisation av de; ning beträffande &amp; väl bisysslor som s. k. liggöra konferensens fortsättande åtmin- ferenser ha sökt reglera produktionen svenska teaterväsendet - f r h lagstift- dubbeltjänster.
Under debatten framträdde huvudsak- till teaterbyggnader, elevskolor stone ännu några veckor.
Däri föreslås och marknaden och statliga stödåtgärder,, ingen ligen tre åsikter.
Den första, som i den ett samarbetande av de olika synpunkter- ha kommit jordbrukarna till del.
N u ho- och publikationer.
tar en gruvlig torka årets veteskörd i NOTHIN in- föreslagna utredningen s i g ett otillatligt VERSTATHALLARE na med hänsyn tagen även till ryska för- bjuder till bildandet ?-, en frivillig avsteg f r h demokratins och rättvisans slaget och andra säkerhetsatgärder, samt U. s.
A., vilket vetekonferensen fann gan- s a ~ skördar ~on där- principer, försvarades även - med kraft begränsning av flygkrig och handel med s k a gott.
Men lantbrukarna passa På att r e s e r v p o ~ ~ s o r ~ a n ~ och och ett för en riksdagsdebatt högst ovan- vapen.
Barhou ser för sin del gärna begära statshjälp p3 griind av missväxt.
för stort beröm.
, ligt patos - av hr Fredrik Ström.
Han FORSLAG om an- Tyskland komma tillbaka.
Men det fRr REGERINGENS framhöll även det illusoriska i den hjöip p3 tio miljoner kronor till Stats- slag de andra makterna skiita om.
Konferen- för de arbetslösa, som utredningen skulle sen bör ändA visa sig vara b e s i u h i s s i g.
hc.
; tällningar för försvaret, Vilket till- F tjusas av den.
M~~ tjusas av stilens på en gang latta och strarna flykt, man fängslas av den inträngande oci, skick- ligt gjorda ana] ysen, o c h man gripes in i hjärterötterna av denna intellektuella ungdoms höga och rena kamp mot egen inre svaghet, av dess allvar och dess tap- p r h e t inför livsproblemen.
~~~~~t psicharis redan legendariska hjältegestalt inleder samfingen, A~ stör- sta intresse ä r o de följande essayema, vad det ä r de bleka kreolerna med de Den taktik som vi nu följa att vräka granna halsdukarna tala om.
Den frligan lit vapen och ammunition At folken Över ä r lätt att svara på.
De tala om krig.
Om hela jordklotet är j U inte ens rimlig ur de inte diskutera Bolivias väntade Iiiftan- ren, rb vinstsynpunkt.
AV detta kan ända fall p i Asuncion, Paraguays huvudstad, inte bli mer än en tillfällig konjunktiir Pa sa diskutera de krigsförberedelserna i vilken ett fruktansvärt bakslag måste föl- Peru och Columbia.
Kanske har också ja.
Om Europa ocil Förenta Staterna någon amerikansk eller europeisk över- planmässigt och med användahde av an- ste, en a v de snygga vapenfabrikernas ständiga affärsmetoder sökte tillmöteJ @ snygga handelsresande i mord och för- Sydamerikas verkliga behov, skulle de.
ödelse sällat sig till de bleka kreolerna som initierade personer j w t nu i sam- och försöker övertyga herrarna i gathör- band med vapenskandalen papekat, fa en net om att m m mördar mera, bättre och väldig och säker marknad för alla slags billigare med vapen friln hans firma än maskiner.
Sydamerika behöver som sagt fr8n konkurrenternas.
Eller ger han stra- vattenledningar, men ocksa vägar, järn- tegiska rad p i köpet ...
det finns sa.
vägar, kraftstationer, textilfabriker, kon- m h g a former för den verksamhet som de sewfabriker, Sågar, pappersbruk, skofa- mera framskridna folken ut (lva i de ef- briker.
inte bara maskinindustrien skulle D e kristna folken profitera, en välmaende befolkning skulle terblivna Iänderna.
uppehalla, vad man än annars ma säga med begärlighet köpa andra varor som om dem, pa ett glänsande sätt sina tra- industriländerna leverera.
Nationernas Förbund är &amp;!
till inte ba- ditioner från 1 %) 600-talens blodiga och grymrna kolönialhistoria.
~ ~ ~ i &lt; ' iä ' f % ' atf&gt;kiija ~ ~.
~ t t toi ?A ?sorif %ks, utan göra bättring för att und &amp; historiens ocksli för a t t genom den sakkunskap det förfogar över, stå de länder till tjänst dom är främmqde för dem.
~ Tidevarvet ~ - har nyligen behandlat den Som inte utan främmande hjälp kunna internationella vapenhandeln i samhand ordna sin hushallning.
I allt larm om- med nedrustningskonferensen och avslö- kring vapenskandalerna torde det undgått jandet av skandalen i Sydamerika, där ett de flesta tidningsläsare att ett sadant krig av särskilt grymt o~ blodigt slag hjälparbete just i dagarna för Kinas rik- uppehålles genom amerikanska och euro- ning planlagts av Nationernas Förbund USSOLINO YTTRADE för en tid sedan: .Kriget ör för mannen vad moderskap &amp; dr för kvinnan, Endast en blodig ansfröngning kan avsl6ju folkens och den enskilda människosjälens stora egeIISkUpe ».
Denna värdesättning av kriget, i vilken Italiens folk uppfostras liksom Tysklands och japans ungdom, får e j förbi- vid bedömandet av de %Brigheter.
som ned- rustningskonferensen icke kunnat bemist- ra.
u. s. s.
R. önskar icke k r i g * men vet att Japan traktar efter öst-Sibirien och misstänker England för a t t vilja g e J~~~~ fria händer i detta avseende, R ~ land vet även att engelska röster höjas för att tiiimütesgå Tysklands expansions- planer mot ryskt område.
Och därifenom skulle Frankrike kunna undgå ett tyskt anfall och England inte behdva ingå ett försvarsförbund mot Frankrike, som detta peiska firmors leveranser till båda parter, för sin sakerhet hegär.
Det ä r fijga underligt, om nedrustnings- och utan någo,, annan egentlig mening än förslag i dessa fürvirrade förhållanden att höja utdelningen å t de &amp; firmors ak- icke kunna enhälligt aczepteras, i all syn- tieinnehavare, må gud förlåta dem.
Det nerhet som de tänkta a,,gripama, T ~ ~ ~ - land och Japan, snknos i konferensen och kan kanske vara lämpligt att till detta, salunda kunna rusta hur mycket som som tidigare skrivits, lägga nagra antyd- helst, vilket de ocksa göra.
Den starka,, ingar om E~~~~~~ 0 t h Nordamerikas tyska uppriistningen ä r ju numera ett of- möjligheter att i stzllet hjolpa Sydamerika f i c i e l l t erkönt faktum, Litvinovs r e c ~ p t och andra oiitvecklade kinder, där mön- var d.irfiir, eftersom nedrustning fordrar M an kan inte påstå att Sven Stoipe skulle verka tillförlitlig som dags- kritiker.
Därtill har han alltför &amp; kym- mersiöst svängt kappan efter vinden och alltför rundhänt slösat med superlativer.
Han synes numera ha gatt in för att - kosta vad det vill - lancera ett nytt och okänt geni varannan vecka.
Vid sådana tillfällen skälver varje vändning i hans artiklar av ett dunkelt hot mot andra kri- tiker: Se.
vilket geni j a g har upptäckt!
nare icke någon ordentlig vattenledning.
Och detta måste i Pir.
tur betyda att fol- ket ä r utsatt för alla de sjukdomar som följa med orent dricksvatten.
Det ligger bra nära till hands, nar man kommit så Iångt, att inse att ' Om Europa och Förenta Staterna nödvändigt vilja och behöva säl- j a till de icke industrialiserade länderna, borde de sälja vattenledni,ngsrör och pumpverk i stället för bombplan och tanks.
I ' u. v ' 0 - d \ ske PA detta sätt - och s h f a d e med att rösta för avslag pA denna Balla tiders största orättvisa,.
D ä r be vi emellertid, med allt erkän- nande för övrigt av synpunkterna, att f a reservera on.
T y orättvisor a v samma och större matt för kvinnornas del ha alltid funnits och existera ännu ostörda i vårt namn-demokratiska samhälle.
Den andra Asikten, som bl.
a. löreträd- des a v hrr Wagnsson, gick ut på att ut- redningen vore relativt ofarlig och skulle tjäna till att lugna vänningen i landet.
Hr Wagnsson anförde dock ett intressant aktstycke fran Tyskland, där näringsrni- nister Seldte tog avstand från de en gång pabjudna förföljelserna mot de s. k. Bdub- belförtjänarna,.
Vilket ju kan vara e n lärorik erfarenhet.
Slutligen förekommo natiirligtvis de kända argumenten fran motionerna om mlssbruketw av kvinnornas rätt till ar- bete samt historien om den gifta Iärarin- nan, vars hembiträde var f. d. arbetslös lärarinna - alltså utslag av den omtala- de OpiniOnSStOrmen.
Och hmlutet blev det väntade: Första kammaren ansåg tydligen inte att dess öra - för att tala med hr Ström - kräv- de avslag.
Casan.
.
- '! !~l! !~!!! !~ !~~ !~~~~ !~~!! !~!! !~~!! !~~ !~! !~~ !~ !~~!! !~~~~~~~!! !~!
Från riksdagen Försummade i.
/ G i - ' .O " Tanterna " i Tidevarvet reta 1 No Do ks gossar.
s,itt utlåtande över k. m:ts proposi- tion angående inrättandet av en ar- rendeegnahemsfond hade jordbruksut- skottet tillstyrkt propositionens förslag i vad som rör själva fonden och Princi- perna för dess användande, Men ifråga om mottagandet av och disponerandet av den giva på 100 tunnland Sörmlands- jord, - som erbjudits k. m:t och kronan av Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Sverges bund, hade Socialdemokratiska utskottet rättat till Kvinnoför- jordhruks- möjlig heter.
(Fons.
fr ' ' Id ' I ' ' finns nbgot och inte så litet som Nationernas Förbund kan göra för Kina, D e n 9 J u n i 1934. fast det inte kunde hälla Japans trupper ya Dagligt Allehanda har höge- borta, Kinas regering vill börja med att ligen ondgjort sig över det göra nigra provinser f i n t i O r d n i n g * så krav på vänstersamverkan till demo- att dessa sedan kunna tjäna som mönster kratins försvar, som framförts i ~ i för andra.
Detta betyder, säger Raich- devarvet, Bdetta organ för frisinnad, mann, att, alldeles som i Sydamerika, ord- feminin, borgerlig åskådning,.
Och na bevattningsfrågan, bygga,, ägar och tidningen låter med sedvanlig man- ministerns uppfattning och i stället till- Iarnviigar, .. _ modernisera Akerhruketv bom- lig arrongans .tanterna, veta vad de styrkt de av fröken Ker.qtin Hesselgren ulls- och sidenindustrierna.
Till detta och fru Agda östlund vnckta motionerna.
ä r o värda.
Dessa gingo, som vi förut omnämnt.
skulle Kina behöva ytterligare nbgra ex- Ungdomarna i N.
D, A, rna sä- ga vad d e vilja, N.
D, A, är känd helt enkelt ut på att de vid gbtran fästade perter förutom dem som redan ställt sig villkoren skulle uppfyllas, nämligen att till förfogande, Ä~~~ ps unden&gt;isningens för - Iåt Oss kalla det - en livlig jordområdet ifråga skulle upplåtas mot fantasi, som inte älskar fakta.
T i - dborätf som icke kan ldsas.
De i propo- Område önskar ' kinesiska regeringen sam- devarvet skäms inte för att vara en sitionen föreslagna arrendeegnahemmen.
arbete Och är ivrig På att ordna och UPP- F ö r några dagar sedan biföll riks- Varför skulle det däremot, vor0 avsedda att efter viss tid hålla förbindelserna mellan Kina och In- dagen, med avstyrkande av fröken kvinnotidning ' Och man kan gärna få förvärvas med äganderätt.
Och i detta stitutet för intellektuellt samarbete.
sammanhang hade jordhruksministern på- Hesselgrens motion, Kungl.
Maj:ts vara sämre?
Raichmanns rapport är sB,, yligen i n - att tala om &gt;tanterna, i Tidevarvet.
Ti- pekat, att om det vid tillämpningen av de stadfäster proposition, fyra kvinnliga som Iärare vid Gymnas- devarvets redaktör ä r kanske inte vid de båda organisationernas erhjudande kornmen * att man i ' te vet mer Om dess följder än att den redan hunnit förarga tiska Centralinstitutet med samma, stort äldre än N.
D, A: ~, Å I ä r ~ fästade ~ villkorcn ~ ~ skulle uppsta sviirighe- inte heller något varkcn att skryta ter, vilka icke pb annat sätt kunde Iiisas, och oroa Japan.
Men man vet att mili- utbildning och för samma arbete ska ' ära experter redan äro i verksamhet ' ha mindre Iön än de manliga Iärar- med eller skämmas fiir.
Det ä r så- nödiga Nankingregeringen som den enda erkän- na.
, F i n n s det något sunt förnuft lunda likgiltigt.
Men Tidevarvet Vid- Utskottets utlåtande med förslag till da kinesiska regeringens har haft förrn ' -, eller rättvisa i detta?
Vad menas håller att tiden kräver även kvinnor- avslag p l regeringens och bifall till mo- rias insats, Och det ha stafsmakter- tionärernas hemstillan följdes ocksa, som ncn av o k r ä n s a d import av w e n och imed en så upprörande fiirord- rimligt var, av kamrarna, där frilgan he- har s5rskilt slagit sig pb flygvapnet.
Här ning?
Det ä r oklokt av socialdemo- na bevisat ' handlades 11 % onsdagen.
Likas3 den av ha Europa och Amerika gjort sig ännu, utskottet tillstyrkta hemställan i motio- större vinster iin i Sydamerika och ha Ut- kraterna att visa ett sådant kvinno- T r o r man verkligen, att ar- nerna Om att de hada k " innoför " unden förakt.
Och det ä r i högsta grad arbeta.
sikt till mera, ty Kina har satt upp en orättfärdigt.
Det kan inte försvaras betslösheten ä r så enkelt avhjälpt.
trebrsplan O$ ska skaffa sig 3,000 strids- ur någon annan synpunkt a n den Nej, man hittar på alla möjliga små tas för frlgans praktiska fullföljande.
plan inom denna tid.
, Nankingregeringen I starkares lust att visa sin makt.
Men utvägar för att avleda uppmärksam- har också fritt fåt!
importera militiira in- den kan vara tillfällig.
Lördagens langa och intensiva sam- striiktörer och kunnat hyra stridsflygare, heten från d e egentliga orsakerna, - Och vad följer sedan!
Riksdagen som bestå av det nuvarande sam- manträden ägnades bl.
a. bt frågan om som mot god betalning bombardera nan- c fortsätter.
Fiirsta kammarens första hällsmaskineriet, där I n h I e n S begär bytt pensionsreglemente för statstjiinste- kingregeringens inre fiender, särskilt korn- tillfälliga utskott har tillstyrkt Andra efter pengar och lust att slåss och hiän.
miinisterna.
kammarens beslut om utredning an- träta hänsynslijst offrar folk och län- I denna sak va ' det framföralk Om de europeiska länderna Och Nord- förslaget till sänkt pensionsiilder.
som gående möjlighet av gifta kvinnors der och enskilda.
föranledde debatter.
Emellertid hifölls amerika Ville ta itu med uppgiften att avskedande i statlig och kommunal Det Värsta ar, att denna nu nämn- den av utskottet tillstyrkta propositionen.
planmässigt och på lång sikt hjälpa de t tjänst på frivillighetens väg.
Och d a skandal ktrnnot .undvikas, om Detta innebär bl.
a. att kvinnorna, i de länder som &amp; höva hjälp till att lyfta sig Första kammaren har bifallit utskot- kvinnorna själva sett upp från bör- verk där de ännu icke fått sin pensions- upp till människoträrdi @ livsvillkor, $kul- tets förslag.
Visserligen under nå- jan.
Ma-n w ö ' j w a t t strida och tän- ålder höjd, vilket skett i kommunikations- le de ' mena de initierade * f.S gnd använd- got.mer insockrade former än Andra ker att en utredning vore väl inte så verken, nu blivit jamställda med männen, med e,, pensionsålder pä 60 ar.
salunda ning för sin alltför stora produktionsap- 5 kammaren.
Utredningen ä r egentji- farlig!
Otroliga Optimism.
Skall den ett litet steg i riktning mot rättvisare för- parat.
Om det verkligen är sa, att de.
gen obehövlig, anser Första kam- aldrig t a slut.
T y när vissa med- ' håilanden.
försumma dessa möjligheter genom allt- - A marens utskott, och den skall vara givanden väl givits från kvinnohåll för stor snikenhet och genom att plan- .förutsättningslös,, men f ö r att till- till Andra kammaren, var det inte Professar ~ l f Adler löst ösa ut varor, mest mordvapen som ~ ~ d fredsställa .spänningen, i landet värt att sedan komma till Första friin \ \, ien komnier att i [listn vecka löna sig bäst, då måste man ju sxga att bör den likväl ä g a rum.
Vad ä r det kammaren nied några invändningar.
för spänning?
Är det de många tu- D å var det fiir sent.
Det m å dock sentals arbetslösa, som ska bli hug- framhållas som ett under att ett par 1. nade genom att några f å gifta kvin- män gått emot.
.Men det ä r en skam nor f å en.
slant för att låta bli att för både män och kvinnor att det gått så här.
Nu finns det bara en möjlighet, och det är, att det blir en .spanning&gt; ...
bland kvinnorna ute i genom mina bepriwade avmngrinpbad, landet sd stark, att varken Första = vilka äro fullt effektiva.
Ytterst vnlgö- eller Andra kammaren vdga komma rande mot dålig ämnesomsättning.
med några angrepp mot kvinnorna Priiva mina Royo-bad, stärkande, att efter d, s, k. utredningen, o c h att tagacaven i förening med kvartsljus.
staten erkänner, att lika lön skall ges 8.
Rationell, ofvdrd, fotbad, fot,,,asSage, för lika arbete.
Men fiir att så skall Korta kurser: pedicure.
C?
i, ett utmärkt effekt.
medel mot ske fordras mångdubbelt mera kraft 1 ömma fötter.
från kvinnohåll än som denna g å n g Kvartsljusbeh., med el.
utan värme.
varit nödvändiga för att avvärja de M l n d r r kurmer o c h s p e e l i l t o r s e r INSTITUT MODERN, inträffade dumheterna och orättfär- S: f Eriksplan 19, II.
med bbrjon n&amp;r som helat under terminen.
digheterna.
n Tel. 33 82 68.
Vi f å hoppas, att en sådan kraft institutet emottager såväl damer som herrar.
finns och kommer att frammanas, Mottagningstid 9 f. m.
4 e. m. även om den nu lyst med sin från- n. varo.
Och denna kraft måste kom- 8.
- .ma.
; N Oräfffärdigg hefens fram.
ånnu gång.
~ndr,c,~~rnihn~~~:drai:l; ~~orutverka: ~~~n3bmn, ' ~ " " n " ~,m~e~t~~~~~~,.
i -. '
t Blivslanko.smärt g.
- - 1 - ', ' baket sam E.
T. Rudolf Steiner 5 Skolan Stiiri.nrirbi.,i 1 I
Medeltida fanatism år 1934.
JOOSS - den dansande teatern.
F r e d a g e n den 18 m a j meddelas i Sven- framhålles, att en rabbin avslöjat a t t ju- ska Dagbladet, a t t ärkebiskopen av darna alltid vid sina ritualfester måste Canterbury i Times offentliggjort en be- använda kristet blod, om de tillhöra den M å n a d e n maj h a r under flera år sett joosska kompositionerna ä r nämligen så ut att vara den sceniska förhopp- tydelsefull ytterst kraftig protest mot ett ortodoxa riktningen.
90 % a v judarna tydlig och klar - att ögat uppfångar den » Ritualmordnummer » av den i Nürnberg räknas vara ortodoxa, således måste en- ningens månad för oss stockholmare.
Med lika snabbt som örat - det inre örat.
utgivna antisemitiska veckotidningen D e r Iigt framställningen i n:r 11 av Vår Kamp varje riksteaterandedrag blir nämligen Starkast berörde mig » Storstaden », Stürmer, en tidning som är belagd med vid varje judisk påsk flyta strömmar a v ' landsorten oss allt fjärmare och i den den hade några sublima moment — exportförbud, men som kommit ärkebisko- kristet blod.
P å tal om ritualmordspro- splendida isolering, som förefaller vara trots att den ursprungligt tyskt tänk- pen tillhanda.
Numret i fråga utkom 1 cesserna säges, a t t hela den judiska värl- vår framtid, blir man tacksam för allt, ta kompositionen genom de engelskt ut- maj.
dens alla medel tillgripits för att få som här hud ifrån livet.
Hur kan det va- formade och kostymerade båda mödrar- ra att allt svenskt håller sig slätstruket Ärkebiskopen skriver bl.
a.: » Ett fyrtio- » mördarna » frikända.
na - fick en bisarr brytning.
Jooss har tal representanter för engelsk och kristen Detta och liknande h a r den svenska - opersonligt - medan även det mindre svart att byta skinn och bli engelsk.
Kä- offentlig opinion, vilka i ett annat ärende ungdomen redan ett år, innan det tyska goda från våra gränsland dock har en the Kollwitz inspirerar honom, och de varit församlade hos mig, ha givit mig ritualmordnumret utkom, fått insupa utan egen kontur - en egen aura?
S ä g det engelska sagotecknarna, som specialise- fullmakt att å deras vägnar förklara a t t protest från icke-nazistiskt håll.
Man den som kan.
rat sig pli lugna barnkammarfärger, ha Joossbaletten - vars ursprung och här- d e med största eftertryck ansluta sig till frågar sig verkligen, vad ärkesbiskopen satt allt för tydliga spår i hans bleka, denna protest.
J a g är övertygad om att, av Canterbury skulle s ä g a och tänka om ledning tydligt pekar på tysk mylla - nästan blekta kostymer.
I sagan » De sju därest denna publikation vore allmänt ritualmordlistan i Vår Kamp och vad han har satt myror i huvudet på balettsak- hjältarnan » har bröderna Grimm en mera känd i England, den skulle enhälligt och skulle tänka om d e svenska kulturrepre- kunniga.
Den joosska metoden är för- jordbunden kulör - men den rytmik och med samma indignation fördömas., sentanterna inom och utom kyrkan, vilka bryllande, den innesluter i sitt expressiva burleska plastik som Jooss komponerat I Sv.
Dagbl.
framhålles, a t t verkan av i motsats till sina tyska kolleger ännu dansalfabet massor av steg och kombina- - bröt sig ur dessa vattniga kostymer protesten varit så snabb, att redan dagen ha yttrandefrihet men ej opponerat sig tioner, som äro hemma inom den klas- och krävde must och mylla, efter densamma 1 majnumret a v Der mot » utspridandet av något dylikt, som siska dansen, och ett helt spektrum av Dräkterna voro i alla baletter genom- Sturmer konfiskerats på order av Hitler erinrar om de värsta utslagen av medel- rörelser som förklarar, utvecklar och for- gående svaga - men i gengäld utförda själv.
Dock ville han icke erkänna be- tida fanatism » - för att tala med ärke- härligar kroppens skulpturala möjlighe- av billiga och ändamålsenliga material.
tydelsen av den engelska opinionen utan biskopen av Canterbury.
Förklaringen ter.
Jooss bygger inte sin undervisning Jooss visade med skärpa att dekoratio- sade sig konfiskera numret på grund av till att ingen opponerade sig måste vara, på ett stereotypt återgivande - hans ner och kostymer ingalunda skapa en ba- e t t angrepp i detsamma på den kristna att man i Sverige har bättre reda pli vad dans- eller halettsteg få sin fullkomning lettkår.
nattvarden.
som skrivs i tysk nationalsocialistisk press genom ansiktets liv.
De mycket enkla, men suggestiva deko- Alla d e joosska dansmedlemmarna före- Hur många av Svenska Dagbladets och ä n i svensk.
rationerna, ä r o värda ett kapitel för sig.
andra tidningars läsare, som upprörts över I detta sammanhang kan det vara av falla att tänka!
Och ibland denna stora Speciellt i » Den förlorade Sonen ».
Dess grupp av människor finns det inte ett att man i det gamla kulturlandet Tysk- intresse att påpeka, a t t första gången kostym- och dekortecknare Hein Heck- land den 1 maj 1934 ägnat ett nummer man i historien hört talas om att barn ansikte som har vykortsvärde i ordets roth, visade sig kunna utvinna oändlig- av der Stürmer å t ritualmordlögnen, ve- dödades för att deras blod skulle använ- säljbara potens!
, Männen ha grova, sen- heter med några få applikationsartade t a månne a t t en svensk nationalsocialis- das vid påskfirandet, var i det första år- suella a n s i k t s y t o r — när de dansmima antydningar mot hakgrundens svarta sam- tisk tidning, Vår Kamp, redan 1933 haft hundradet, då romarna anklagade de spelar hela känslolivets färger över deras met.
Tank om vår balett finge arbeta e t t ritualmordnummer?
kristna för en sådan omänsklighet.
(Ar d r a g - och man glömmer att man ser efter liknande metoder, hur snart skulle N:r 10 och n:r I I a v nämnda tidning 1900 beskyllde boxarna i Kina d e kristna dans - man lyssnar.
Kvinnorna teckna inte den nå upp i en världsklass!
Vi ä g n a s å t » Judarnas blodsreligion ».
Det för att ha dödat kinesiska barn för ri- med kroppen ett linjespel, som blinkvis dölja brister i danstekniken och fullstän- sistnämnda numret särskilt å t ritualmor- tuella syften.)
Det finns även en annan poängteras av ögats pupill.
dig okunnighet i att självständigt kom- Truppen förefaller att vara en kropp ponera en balett, genom att kläda av och den.
Utom dessa båda nummer äro n:r ritualmordsmyt, som så sent som för 20 1 och 7 inne på samma vägar.
I n:r I a 30 lir tillbaka florerat i avlägsna, efter- en själ - och ingen gör krav på att va- på våra balettflickor, slösa med dekora- h a r en artikel rubriken: » Talmud påbju- blivna bygder i vårt land, nämligen my- ra nummer ett.
Utom möjligen Jooss tioner och distraherande bråte.
Jooss har der människoslakt!
Hur länge skola ju- ten om att frimurarna vid sina hemliga själv, som i » Det gröna bordet » gestaltar gjort dansen människovärdig pli nytt - darnas skändligheter tolereras?, - l n:r ceremonier » äta barn,.
Nu finns det na- Döden och i d e övriga programmen figu- och däri ligger hans allra största merit.
7 läses under rubriken » Ehrenpreis av- turligtvis hos oss ingenting kvar av den- rerar med så snart en man behövs.
Som » Den förlorade Sonen » hade plastiska slöjad som lögnare, följande: » Vi för vår na naiva okunnighet, denna fantastiska dansör är han väl kraftig och tung - moment, som i skönhet övergår det mesta del tro inte ett ögonblick på E:s förkla- vidskepelse, denna fruktan för det hem- han har inte samma kroppskultur som si- j a g sett av levande danskonst på de sista na sujetter - och som till exempel Dö- ring och försäkring om Talmuds eller ju- lighetsfulla okända, som så lätt genom tio åren.
Det skulle vara en stor njut- darnas oskuld i ritualmordfrågan ».
isolering m. m. utlöses hos naturbarnet.
den hade han alltför dansbetonadc rörel- ning att få s e de Joosska kompositioner- I n:r 1 1 läses bl.
a.: » Innan vi g å till Ä r det någon som tror, a t t de svenska ser att göra, med sin tunga, hårda kropp.
na per ultra rapid-film.
P å något sätt ritualmordlistan, omnämna vi några böc- nationalsocialistiska ledarna äro så histo- Tempot blev inte så makabert som det måste dessa genialt kända och utarbetade ker, vari existensen a v dessa .ritualmord riskt obildade, så naiva och outvecklade, var avsett att vara, och som om någon av de fabulöst skickliga yngre dansörer- blivit fastställda och bevisen lämnade för att de verkligen tro på ritualmordlögnen?
na, till exempel Werner Stammer skulle deras fruktansvärda verkligheta.
Vidare Ester Röhl.
kunnat uppnå.
» Det gröna bordets, satir var stark och bildverkan genomträngande.
Dock kunde j a g inte frigöra mig ifrån e t t af- fischligt intryck.
Grupp för grupp kunde med fördel fotograferas och användas i propagandasyfte.
Meningen med de.
G. de Torrent: Fabulösa hypnotisörer.
När man a r man iakttar vissa personers fram- i masshypnos, tvingas man oemotståndligt att utropa: » Det ä r rent otroligts.
Men man kommer inte ifrån accepterandet av verklighetens faktiska förlopp, hur lika trollerier de än äro.
Dessa ord kunna få användning vid Iä- sandet av Mary Baker Eddys livsroman, sådan den framstår i Stefan Zweigs bio- grafi.
Samtliga m r s Eddys biografer äro för övrigt eniga i att konstatera hennes vidunderliga suggestionskraft.
Mary var ursprungligen en anspråks- lös farmaredotter med föga bildning, ty hennes sjuklighet redan i barnaåren hade gjort det svart f ö r henne att uthärda en regelbunden skolgångs ansträngningar.
Ända till fyrtioårsåldern framsläpade hon sitt liv i ständig ohälsa.
Vid nämnda tidpunkt intriiffade den stora förändringen i hennes liv.
Hon mötte en kringvandran- d e underdoktor som sade till henne att d e t inte fanns några sjukdomar.
Hon trodde honom och kände sig från den stunden helbrägda.
Fullt så summarisk torde väl helbräg- dagörelsen icke varit.
Förmodligen bott- nade den i tillstånd, erfarenheter och för- vandlingar till både kropp och själ, enär den hittills passiva Mary utvecklades till en så aktiv kvinna a t t hon försatte sam- tiden i förvåning och bestörtning.
Efter kontemplation och inre samling började hon författa det ryktbara manuskript som skulle ge världen en ny troslära, den största a v alla, att sjukdom och död äro imaginära ting.
Under nio å r förbättrade och utökade hon oavbrutet sitt manus, allt under det hon reste omkring och predikade om dess innehåll.
Hon hade e j missräknat sig på bokens succès, den blev miljoner män- niskors evangelium.
Mary liknade e j van- liga små sektbildare sådana det g % tret- ton på dussinet, nej hon åstadkom ett sorts religiöst imperium.
I detta nu ä r hennes » Christian Science » den enda mot- ståndare som katolska kyrkan fruktar i U.
S.
A.
Mellan dessa båda makter på- g å r e n intensiv kamp, mest i det tysta och underjordiska.
Mary hade ämnat sitt evangelium som ett kärlekens budskap för att göra män- niskor lyckliga.
Det kan ej förnekas att hon i häpnadsväckande grad lyckats just med denna uppgift.
Utan tvivel ha alla massans behärskare sin egen uppfattning om » sanningen ».
Kanske s ä g a de sig att den av mängden åtrådda illusionen ä r det för mängden » sannaste » av allt och handla därefter.
Som hjältinna i en diktad roman skulle Mary Baker Eddy vara omöjlig.
Av dikt fordras åtminstone sannolikhet.
Det är blott verkligheten som får vara hur osan- nolik som helst.
- D o k t o r Poul Bjerre ger i Hygiea en analys av Hitler som psykoterapeut.
Den klarlägger själva metoderna för hit .. lerismens framskapande så väl som för dess vidmakthållande.
Den gör rättvisa åt ledarens egendomliga masspsykologi- ska genialitet.
Citaten ur » Mein Kampf » visa domptören!?
förakt för den skock fä- nad och kuvade vilddjur han behärskar med sin piska.
Hitlers uttalanden om massan äro allt annat än smickrande.
Lä- saren instämmer med doktor Bjerre då han inför någon särskilt kraftig förolämp- ning anmärker: » Där spänner han dock bågen för högt.
Men han tycks h a en säker känsla för vad som är möjligt här- vidlag. » Hitler tror att massan aldrig kommer till medvetande om den oförskämdhet varmed den terroriseras.
Den märker e j en upp- rörande misshandel av sin mänskliga fri- het, om ledaren blott kunnat s k a f f a sig tillräcklig auktoritet.
Sin egen v ä g till makten avslöjar han i förklaringen att första fundamentet för auktoritet är popu- laritet, andra fundamentet ä r brutalitet, och när sedan popularitet, kraft och tra- dition förenat sig blir auktoriteten orygg- lig.
Vidare säger han att alla stora folk- ledares konst bestar i att samla mängdens uppmärksamhet i en enda punkt.
Folkets olika fiender skola sammanföras i en enda kategori för att inte svaga karaktärer in- för skilda angrepp frestas att tvivla på den egna rätten.
Analysen påvisar hur Hitler med säker kännedom om den tyska psyken just valt antisemistismen för att vinna popularitet.
Judehat är tradition i Tyskland, därom finnas hårresande historiska vittnesbörd.
Bättre agn pli sin krok kunde han inte få.
Med detta rashat som enande punkt och grundprincip bringar han sedan på alla tänkbara och otänkbara sätt genom hela » Mein Kampf » fram en argumentering, vilken g å r ut på att bevisa hurusom det överhuvud taget ej finns något ont som inte judarna äro skuld till.
Här förelig- ger en medveten och avsiktlig metod a t t fä massan i extas genom att frigöra en av dess mest brukbara, instängda lidelser.
Doktor Bjerre betecknar den säregna ur- kunden som en handbok i demagogisk teknik.
Sedan läsaren följt analysen till slut gör han kanske på egen hand några re- flexioner.
Om hitlerismen ä r uppbyggd på e t t hatets evangelium, hur kan då den- na folkrorelse utlösa så mycken rent and- lig glädje?
Man förstår att hat förmår driva en hatande person till många av ho- nom åtrådda och befriande handlingar, men man uppfattar svårligen samhörighe- ten mellan hatet och den själsliga glädjen.
Och i Tyskland har hitlerglädjen till och med fått avgjorda, religiösa aspekter.
Ett försök till förklaring ligger ganska nära till hands.
Om ett folk i tusen år varit kristet har det otvivelaktigt präglats av vissa kristna lärosatser och åskådnin- gar.
Generation efter generation ha tyska barn blivit undervisade om Jesu ord att älska sina fiender.
Denna undervisning synes visserligen ha varit tämligen makt- Iös gentemot det seglivade rashatet, men den har dock framkallat en betydelsefull konflikt i tyska kristnas samvete.
.Jesu kärlekslära och judehatet ha ej trivts samman i deras bröst.
Resultatet - och vinsten - av en dylik konflikt yttrar sig i samvetskval.
En t a g g i samvetet gör sig påmint så länge hatandet varar.
San- na kristna måste betrakta hatandet som en synd.
Om e j förr så på dödsbädden vilja de avsvärja hatet för att kunna gå hädan i en saliggörande tro pi9 allas bro- derskap i Kristus.
Hitlerianerna känna ingen konflikt mel- lan kristen kärlek och judehat.
De ha bli- vit befriade från taggen i samvetet, undra sedan pil att de ä r o glada.
Deras glädje ä r religiös, ty liksom Muhammed gjorde sin politik till religion har Hitler lyckats nå en hit på väg mot samma mål.
Han har låtit hantlangare i teologi exproprie- r a Gud, Jesus, tro och frälsning till tjänst åt en germansk chimär, som ä r till för sti- mulans mot något, man vet ej rad.
In- gen frågar därom, ty resonemang ä r för- bjudet och tänkandet utvisat.
Dessa ord skulle låta som de grövsta absurditeter om det e j vore ett faktum a t t Jesusgestal- ten officiellt förvandlats från en kärle- kens budbärare till en propagandist för germanblod och antisemitism.
Det gick plastiska scenerier bevaras för en efter- värld.
Minnet av Pawlovas ensemble bleknar till ingenting.
Jooss balett ä r allkonst - inte stjärnkonst.
Sven Stål.
nämligen e j att få ut Jesus över gränsen som en annan journalist, därför måste han ändras för att passa i propagandan, och så tillkom ett fantastiskt religiöst ho- kuspokus.
Endast en folkhypnotisör av gigantisk djärvhet vågar sig på något dylikt.
Det ord som här rinner i minnet är: Cäsarenwahnsinn.
F ö r f a t t a r i n n a n Margit Vészi i New York berättade nyligen i ungerska tidningen Pester Lloyd några drag ur Fa- der Coughlins liv och leverne.
Denne katolske präst har i Detroit en liten kyrka som heter » Den lilla blommans låda ».
Från denna anspråkslösa utgångspunkt har han gjort en märklig karriär på de tre å r han varit känd a v en större all- mänhet.
Naturligtvis hör han också till storhypnotisörernas släkte.
Hans an- hängare förklara honom vara den popu- läraste bland människor under det att hans fiender kalla honom för den farli- gaste demagogen i Förenta Staterna.
Fader Coughlin blev ryktbar genom ett häftigt angrepp på Hoover-regimens korruption, vilket inbringade honom en mängd brev med bön om fortsättning.
Han fortsatte.
Att Roosevelt lyckades bli president tillskrevs Coughlins talargåva.
Inom få veckor var han en radiostjärna Nu predikar han genom sändstationen WOR mellan klockan 16 och 17 varje sön- dag, för vilken timme han betalar statio- nen åtta tusen dollar gången.
Trots det höga priset ä r hans egen behållning ly- sande.
Varje månad mottar han omkring sex hundra tusen brev och penningför: sändelser.
Han sysselsätter hundratjugo- fem sekreterare för att öppna kuvert och kvittera blanketter.
Runt om över lan- det stannar småfolket hemma pil söndags- eftermiddagen för att av Coughlin få hö- r a vad de skola tycka och tro i politik och andra världsliga ting.
T y denne pre- dikant talar ej ett ord om Gud eller re- ligionen.
Han har således intet tillfälle
T i d e v a r v e t började 1934 sin Lördagen den 9 Juni 1934 t o l f t e årgång.
Franska gestalter.
(Forts. fr. sid. 1).
den massakrerade fältflygaren d,Arnoux ganska visst trätt ut ur » den europeiska bildningens fria republik,.
Man har i stäl- let vänt ansiktet tillbaka, mot den tid då de nationella enheterna skapade?, mot den andliga atmosfär som en gång omgav och omstrålade den trosvissa och stramt mili- täriska bondflickan från Domrémy.
Det finns faktiskt bland dessa katolska kämpar för sitt liv under sextio månader intellektuella av världskrigsgenerationen på sjukhus Självfallet är också den mi- mer än en gestalt som osökt leder tanken mystik som till Jeanne d ' Arc.
Dessa unga, förand- litaristiska och nationalistiska kännetecknar alla dessa katolska orien- ligade, av entusiasm och intellektuell terade intillektuella att hänföra till sam- stringens nästan vitglödande ansikten ma källa.
Där den personliga frälsnin- uppenbara för oss något av samma själ - N:r Be hovs principen ett blindskär.
E I som gav det främsta krafttillskottet vid förstår inte Frankrike, man uppskattar in- na och en efterföljande artikel.
också har han med avsikt blundat Näringsfrihetsfrågan i hela sin vidd blev ju upptagen strax efter statsvälvnin- gen 1809, då en samlad och målmedveten opposition mot det hävdvunna närings- tvångssystemet framträdde inom den svenska riksdagen.
Hur hårdnackat än borgarståndets ma- joritet försvarade de privilegierade nä- ett fall nödsakad att ge e f t e r sig dock i männa opinionens önskemål, och det var i fråga om kvinnokönets rättighet att för- och jordiskt, men man kan inte neka så- sörja sig med handel och hantverk.
Den- för det - hur oförenlig en Iiberala kul- dana andens omutliga stridsmän sin be- na hade genom den gustavianska tidens turuppfattning han i samband med du Bos undran, Och man kan inte låta bli att lagstiftning något, ehuru obetydligt, vid- gats.
Så stadgade kungl.
breven av den alltjämt vill göra sig till tolk för ä r med säga sig, att en sådan samling av heroiska 28 febr.
1774 och 22 jan.
1790, att to- den nationalistiska mystik katolicismen och glödande litterära gestalter icke bakshandeln i Stockholm egentligen bor- odlar och för fram.
Där man ser Frank- skulle kunna uppbringas inom nägot an- de förbehållas fattiga änkor, värnlösa rike uppenbarat framför allt i » den ka- nat kulturområde än det franska.
kvinnor, avsigkomna borgare och såda- na som under krig urståndsatts att på Hagar Olsson.
tolska tron och krigaräran », där har man annat sätt förtjäna sitt uppehälle.
Ifråga om kvinnors tilltrade till skrå- att bestrida dogmer, varför hans andliga Sommarkurser för föräldrar.
överordnade sakna anledning att ogilla honom, trots att han visat en annan men- talitet och andra Vatikanen fasoner än prästeli- Iär de vara nöjd lärare uppfostrare och socialarbetare gen vanliga, hållas i likhet med föregående år - den- med hans makt.
Coughl in Växande tvekar ej att bekantgöra sina na sommar för sjätte gången - vid Sil- nationalekonomiska och internationaleko- nomiska meningar Han var den förste som sade ifrån att Förenta Staterna skulle lämna guldmyntfoten, Likaså dekreterade hantverk gällde fortfarande skråordnin- gens föreskrifter.
Den rätt till självstän- dig yrkesutövning, som här omnämndes, ansågs innebära, att de » med egna han- der och utan andras biträde » kunde få försörja sig med ett hantverk, som de på ena eller andra sättet inhämtat känne- var dom om.
Till följd av skrånas motstånd vid Siljans strand i det vackra Tällberg det dock ganska få kvinnor, som be- Den sedvanliga kursen i psykisk hälso- garde tillstånd härtill.
Som exempel på vård och fostran, anordnad i samråd med skråhantverkarna oresonlighet kan an- janskolans Pedagogiska sommarinstitut 6:- Då kvin norna fingo samma är rätt att försörja sig I krig går framom allting annat, där får gonlika själ som plötsligt flammar upp ringsfrihet som mannen.
Frågan om kvinnornas näringsfrihet hade då varit på också nationens krigiska ära en speciell och slår all världen med häpnad, när tapeten under många decennier.
För den- celest glans.
Att det blev dessa kretsar dess motståndskraft hårdast prövas.
Man sammas utveckling skall redogöras i den- eller kr.
W. O. Englund: tt betydelsefullt beslut fattades av k. m:t för jämnt 75 år sedan.
År gen är den högsta triumfen, där har off- som bodde i den oförskräckta flickan - ret ett högre värde än livet.
Där Guds denna starka, oanfrätta och nästan hel- 1859 erhöll nämligen kvinnan samma nä- den nationella samlingen i Frankrike före te den charm, den glans och det allvar som finns i allt franskt, om man inte lärt världskriget ä r inte att undra p å I upp- l det avseendet ha de satsen om Henri Massis finner man dessa känna denna själ.
gestalter Stolpe presenterat i Den kristna sammanhang berörda.
Den intressanta samlingen avslutas med falangen mycket att lära en.
Man kan studier över två nog så skarpt kontraste- rygga tillbaka inför det omänskliga och rande andar, den blida humanisten och nästan vanvettiga draget i deras exalta- kritikern Charles du Bos och den dystert tion, man kan ställa sig till motvärn och pessimistiska romanförfattaren Francois medvetet bekämpa denna mystik som på Mauriac.
Det synes ha undgått Stolpe - ett farligt sätt sammanblandar himmelskt Pris 22 frågan om de gifta kvinnornas anställ- ning i statlig och kommunal tjänst har fröken Eva Fröberg å egna och den » övervägande majoritetens av våra le- dande och arbetande högerkvinnor » väg- nar gjort ett intervjuuttalande för Sv.
Den 12 okt, 1809 väcktes hos borgar- Dagbladet, ur vilket vi tillåta oss att - ståndet en motion i ämnet av göteborgs- som exempel på en stark opinion - an- representanterna Santesson och Malm.
föra några synpunkter.
Ju mer man sätter sig in i detaljer och Om kvinnorna lämnades tillstånd att i konsekvenser, säger fröken Fröberg, ju min ringa mening ökad utsträckning ägna sig åt stadsman- mer måste man enligt nagärningar, skulle, framhöllo de, mycken gå in för att gift kvinnas arbets- och för- manlig arbetskraft inbesparas åt jord- bruket.
Darigenom skulle man också tjänstmöjligheter ej få av lagen beskäras.
öppna utkomstmöjligheter för de i kriget Den moderna tiden har ett hårt ansikte stupades änkor och döttrar, så att de och fordrar alltmer bestämt att individen, man eller kvinna, ansvarar för sin egen sluppe att falla samhället till last.
Kvinno- försörjning - eller faller det allmänna könet borde förunnas rätt » att utan hin- till last!
En gift kvinna ä r dessutom se- der av handelsreglementen och skråför- dan 1921, genom vår nya äktenskapslag r, på varjehanda lovligt sätt sig pliktig att ansvara för hus och hem, det såsom med handel, uti öppna mannen som är försörj- r, av kramvaror och viktualier är således ej bara Men, om nu mannen blir ningspliktig.
med tillverkning av alla slags mans- och sjuk eller dör eller det blir skilsmässa, med skomakare-, vem skall då rida för rusthållet, om ma- fruntimmerskläder, lin- och strumpvävare-, handskmakare-, kan och modern saknar förmögenhet eller knapp- och snörmakare- samt brud- och sockerbagarhantverken, samt med flera arbetsförtjänst?
Det skall genast sägas ifrån att be- andra detta kön passande näringar, han- hovsprincipen som anställningsgrund är teringar och slöjder allt emot Iämpliga ett blindskär, som komme att medföra utskylder till kronan och den stad, uti farliga och godtyckliga följder för de vilken de sådan näring idka ».
kvinnliga tjänstemännen.
Hur skall åter- Kort efter det att denna motion väckts, anställningsmöjligheterna för änkor eller riktades allmänhetens uppmärksamhet på på annat sätt underhållspliktiga kvinnor frågan genom ännu en anonym broschyr.
kunna garanteras och efter vilka grun- Författaren framhöll, att många hante- der skall behovsprövningen fastställas?
ringar funnos, som med lätthet kunde Här lurar en mångfald komplikationer, bestridas av kvinnokönet, och andra, vil- som bl, a, komme att medföra mot hit- ka naturligen borde tillhöra detta kön.
tills vedertagna anställningsnormer, för- Man kunde t. ex. svårligen föreställa sig tjänst och skicklighet, mycket avvikande något olämpligare än att arbetsföra kar- principer varjämte partipolitiken utan tvi- lar, vilkas biträde så väl behövdes i mö- vel alltför ofta skulle spela in, Att som dosamma näringar, i ett folkfattigt land det så underbart heter » stimulera » gifta sysselsattes med att sy kläder inte bara kvinnor till frivillig avgång u r tjänsten för män utan även för fruntimmer under skulle förvisso innebära betydande risker.
skydd av skråförfattningar.
Oaktat för- Det är j u ingen överdrift att påpeka att fattaren anser oinskränkt näringsfrihet livet på vår planet är karaktäriserat av som det eftersträvansvärda idealet, nöjer oro och katastrofer, det enda av bestå- han sig med att yrka på rättighet för be- ende värde som kan skänkas alla föräld- hövande kvinnor att utan hinder av skrå- rars barn som förberedelse för livskam- med pundet vore en förbrytelse.
Han Svenska föreningen för psykiska hälsovård, ännu att skräddarämbetet i Göteborg gande av f r u n t i m m e r s - o c h åt förfärdi- pen, är och rikedom är en tillfällighet, störtar banker och geschäft så lätt som dualpsykologins anses Utan det världsberömde fader försörja sig med förfärdigande av frun- hembrygd och hembakning till avsalu som kan hastigt och grymt förändras.
samt åt skräddare- linnevävare-, snörma- Under sådana omständigheter bör gift kare- och sockerbagarehanteringarna.
kvinna ej taga större risker än andra Även i adelsstindet väcktes motion om medborgare, som trots förmögenhetsställ- utredning av spörsmålet om större nä- ning bibehålla avlönat arbete.
ringsfrihet för kvinnor.
med.
d:r Alfred Adler, numera professor timmerskläder.
ge Coughlins moraliska stöd kvinnokönets näringsfrihet be- York.
Han föreläser över vård fost- hade 1809 upptagits till behandling i en taga någon politiskt eller finansiellt ran i hem och skola, uppfostringsrådgiv- liten anonym skrift, » Om penningbrist och tydande handling i U.
S.
A. folkbrist » som utkom vid riksdagens bör- Nyligen talade han inför en överfull ning och förebyggande behandling teatersalong i New York.
Utanför stodo problembarn, » kärlek och äktenskap », j a n, Författaren påpekade det orimliga tio tusen människor, Varför?
För att » masspsykologi » och » livets mening ».
i att man klagade över folkbrist, samti- de inte kunde gå sin väg, N u bygger han Kursen pågår under tiden 15-30 juni, - digt som man lät den kvinnliga arbets- Härtill fanns så en större kyrka åt sin församling » Den Den 1-14 juli leder kand. mag. fru Ag- kraften gå till spillo.
lilla blommana, som i sanning blivit ett nete Bertram Köpenhamn, som bekant en mycket mindre anledning, som kvinnorna storvuxet blomster.
Aven om ryktet för- av banbrytarna i Norden för en ren kvin- ägde långt större anlag ä n männen för storar dess proportioner, är det otvivel- nogymnastik, en kurs i rytmisk-plastisk sådana slöjder och konster, som fordrade aktigt att Coughlins suggestiva kraft gymnastik för barn och kvinnor - Med.
mer smak än vana, mer noggrannhet än måste räknas bland de mycket anmärk- d:r Ernst Abramson vid Karolinska In- styrka.
Männens naturliga näringsfång ningsvärda.
stitutet i Stockholm ger den 16-22 juli voro de tyngre yrkena.
särskilt jordbru- Folkhypnos innebär risker.
Legenden en kurs i modern näringsfysiologi och nä- ket.
Hantverk och slöjder borde öppnas om råttfångaren kan bli verklighet.
När ringshypien, och i omedelbar anslutning också f ö r kvinnorna på samma villkor han på flöjten blåste sina locktoner gingo till denna hålles en kurs i praktisk till- som för männen och den ogifta kvinnan människorna viljelösa rakt ned i förintel- lämpning av modern näringslära den 22- borde förklaras myndig vid samma ålder sen.
Givetvis beror hypnotisörernas makt 28 juli av en av Danmarks främsta ex- som mannen.
till stor del på att det normala motstån- perter på området, skolkökslärarinnan och det fattas hos dem som överrumplas av sjuksköterskan, fru Therese Stamer.
- Bergemann-Könifzer, docent vid Pedago- en stark viljas pantersprång.
I framtiden Den 29 j u l i - 1 2 aug.
följa tvenne intres- giska Institutet i Jena.
Till slut leder den kommer kanske träning av själarna till santa parallellkurser i teckning och mo- store nydanaren på skol- och folksångens självförsvar att ingå i skolsporten.
N o g dellering i personlighetsutvecklingens område i Tyskland professorn vid Statl.
vore det gott om redan nu varje individ tjänst, anordnad i samråd med Tecknings- Akademin för kyrko- och skolmusik, Fritz stannade och tänkte efter huruvida han lärarnas Riksförbund och Svenska Fröbel- Jöde en musikpedagogisk kurs i skol- och någorlunda självständigt går en egen väg förbundet.
De ledas av respektive konst- körsång den 14-21 aug.
Utförligt pro- och förmår hålla fast en egen övertygelse.
nären och teckningspedagogen Albert gram erhålles från Siljanskolan i TäII- G. de Torrent.
Sallak, Wien, och skulptrisen, fru Marta berg.
Restaurang Port Arthur BRA Blekingegatan 40.
(Invid Götgatan.)
Dörrarna stängas kl. 8 e. m. m a t s t ä e!
De båda motionerna behandlades i ett tillstyrka några ändringar i skråförfatt- sammanhang i utskottets första bered- ningar och privilegier och inskränkte sig ning.
Beredningen ville emellertid inte till att förorda samma slags hantverks- frihet för kvinnorna, som soldaterna bli- vit tillerkända; dessa sistnämnda fingo ar- beta på mästares verkstad eller fur mäs- Till 65-årsdagen!
Alla måste läsa om Tsar Proletär i i Martin Andersen Nexös nya bok TVÅ VÄRLDAR Tankar och intryck från en resa i Sovjetunionen.
» Om det är något man får ett och otvetydigt intryck av självständigt om hos sina f a n n s arbete mästare.
Då detta projekt föredrogs i utskottets plenum, förklarade sig ledamoten Land- gren anse lämpligare att tillåta envar oförsörjd av kvinnokönet att i städerna idka de uppgivna näringarna mot villkor, att de anmälde sig hos magistraterna och relade de stadsutskylder, som taxerings- stämde.
Men samtidigt hävdade han, att förändringen inte kunde genomföras utan borgarståndets bifall.
dess biföll hemställde helhet alltså hos riksdagen, att borgarståndets beslut i frå- gan mätte avvaktas, innan de övriga stån- den yttrade sig.
Hur det gick med saken i fortsättnin- gen skola vi se i en kommande artikel.
djupt jet, är det just detta besök starka etiska krafter inom i Sov- alla folkgrupper.
Den frihet man möter ä r en moralisk frihet.
Det är den som har gripit Nexö och som han återger med hela sin naiva och spontana vältalighet. » Erik Blomberg i Soc.-Dem.
Pris kr.
2: 7 5.
C l a r t é s För lag, Stockholm 1.
T Triewaldsgränd I D E V 2, A 3 tr., R VE Stockholm.
T Telefon REDAKTION: 20 48 42.
Mottagningstid EXPEDITION: Kontorstid kl. 10-12 f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: -, halvår kr.
3: 25, kvartal kr.
1: 75.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: per millimeter.
Stockholm 1934 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B
