# ID: svediakorp-per3672
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,902
# sentences: 444
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Agnes Gusfafson: - - V a d har hänt?
E F T F R T \ ' A ARS, lZRIIETE star ned- rii~tning4koiifcrenseii i n ~ i i r sitt kan- Id &amp;!
Svensk F6r ett upprustning.
et gemensamt mål.
ryska uppfostringssystemet.
ske tysk sista annat iippruntning synhart mrite resultat den och 211 dhrav .in maj en - fiiljande hegyniiandc och utan till- om motrustningar i känna:ivanden Frankrike och England.
Tydligen p i @ .iven underhandlingar oni vissa allianser.
Sovjet, som mest fruktar krig från Japan, v i l l n ä k m s i n eiiropeiska front Och Frank- rike och Sovjet underhandla nu härom genom s i n a respektive utrikesrninistrar, Ryktet om Soviets intrAde i Nationernas frirhund hiller i sig.
Tyskland uppges slika kontakt med Ja- G i n g PA gång miste en främling i ta ' nkesattet för att kunna fostra Iärjun- Soviet-Ryssland inför det gigantiska g a m a till samfundsmänniskor med känsla R A D i K A 1 - A FcjRENINGEN i Storkholm, nnsluten / il1 Si ' enika Kvinnors Vän- arbete han ser inför sina ögon fraga sig: för kamratskap ' och rimsesidig hjälp,,. \ trrf6rhund, hor i für,si~ar.sfragons okluella läge v r i d Köra r t l utlalonde, grundat Hur gr drtta möjligl?
Och svaret kan pd drn iippfdltninp och dr synpunktrr, som itid upprepnde tillfollen hävdats a v hara bli ett: H ä r har de ett gemensamt Det ä r n i g o t fantastiskt att tänka pa Frisinnodr Kvinnors Rikfürhiind och Radikala Gruppen ai ' Svenskn Kimnors mdl, Ett mal ger en förunderlig kraft, bildningsarhetet i Sovjet-Ryssland med Vhnstrrförhilnd.
det spränger gränser, framlockar oanade dess 170 milj. invinare och 150 olika, Förrninpen uppdro:: ål sin styrrlsr att i snmrdd med frii Elin Wdgnrr utar- reslirser, ger fiirmåga att uthärda fdrsa- folkslag, av viika RO inte ens haft ett hrtn iittolnndrt.
Srdnn f&lt;irilnp.t mrd i,issa rrdnklionrlln ändrinpor hlrifit nv fiw- kelser och umbäranden och kan ästad- skriftsprik.
Okunnighetens mörker var rningrn rnhollipt antoprt.
fick .slprrlirn i uppdrog ntt infiir den füreslårndr riks- komma det till synes omöjliga.
nattsvart, men det har inte avskräckt en ~ ~, ~ k s c ~ ~ ~ i ~ e t ~ i a n ~ n g ~?
s ~ q kanske a t t k l a r n a vid nedriistninpsl~on- do:shrhond / inpen ni ' itr okadr kroarn på försvarsmateriel, offentliggörfl drtsamma.
så småningom UpPStiger o c k s i ett an- hel har av bildiiingsarbetare att ge sig i S t W.
s r n iitpiircs f l v Ad0 A ' ilsson.
Andrcn AndrPcn-Sspdhw, Cflrin Hermelin, nat svar i ens medvetande: Hiir rdder kast med det, ferrn+rn.
I-,ir iwrigt iinderliandl; i inri- derna inhiirdes lika intensivt som f.tre Ruth Hamrin Thorrll, Noimn Snhlhom.
Eim Anden.
Asln Hägg orh Lilinn Kdpr.
samhürirhrl.
Isoleringen ä r hruten.
Och Lärare måste utbildas i hundratusen- 1914 är % krig.
Och krigsfaran nu a r kan- ett levande samhand ä r ocksä en kraft- tal.
Inte finns seminarier frir alla.
Det sk ' iindå mcra hotandc " den v a r dA.
1.
Vi fastsla att vi.
som nu leva i skillnaden mellan anfalls- och försvars- källa.
fär bli snabbkurser att börja med, afton- () LIVIA OCH PARAGUAY äro som den svenska folkgemenskapen ha krig tekniskt sett icke kan upprätthål- Mdlrt är dPt storo uppbyggnodsarbelel.
k l i r ~ e r, korrespondens- och radiokurser, hckant9 med iippet trotsande a ' N. fllrpiikteise att skydda, fönvara och las.
t.
varav h8da länderna äro medlemmar, Till det behövs det människor, skicklig- konferenser o. dyl.
Men lärarna är skyl- öka det kulturarv v i mottagit och Orimligheten av att ett svenskt flyg- srdaii,,, n ar i k r i g med varandra, gjorda till arbete och villiga att ägna sina diga att fortbilda sig.
och allt flera peda- dikmed glira vir insats I mgnaklig.
anfallsvven skulle kiinna hota eller.
som krafter at det gemensamma verket, ~ä ingendera staten har egen rustnings- Sa- gogiska teknika inrättas för utbildning industri har kriget kunnat hallas gäende hetens utveckling.
det heter ' hi ' da nagon av de O ' ra n u dana människor skall sovjetskolan fostra.
av lärare frjr de 4 första iren samt pe- endast genom import av vapen och am- ligger ernej- Intet under då, att Lenin räknar läraren dagogiska institut för lärarna i klass 5.- 2.
Vi fastsla vidare, att ett folks existerand ' homhfl " ttorna m u n i t i o n.
uetta l i a r ocksfi t i I I f l i l l o Rda- vilja till iiv ingalunda uttryckes med lertid i öppen dag ' Vad v i vunne med att som Centralfiguren i ungdomens fostran 10. i k n 4-3riga skolan ä r ohligatorisk yalagts, genom en kommission, tillsatt av ", i,: im: B.
N.
I .., som nyligen framlagt sin rapport eller mates efter graden av landets och som efter det ofriikthara sänsornrä- mllitllra utrustning, de dar det grymma och ohyggliga kriget fiirs.
kallas Chacokommissionen.
3.
I dessa dagar har den militära Denna kommi ' sion fruktar att kriQet sakkunskapen genom att åheropa sven- skall sprida sig till andra sydamerikan- ska folkets livsvilja fiirmitt dess repre- ska stater, Bäde i Holivias och Paraguays sentanter ~ att överväga beviljandet av ~ ~ ~ saa m a n ~ representanter ~ fi,r ~ d ~ medel till skapandet av en bombflotta, de europeiska rustningsfirmorna, vilka I i t o] &gt;askina att de viintade sig goda affä- avsedd till försvar genom angrepp även r e r med Brasi ' ien * som!
hå ' ler med Bo- pä grannstaternas områden.
Darmed ITvia nLIi Argentina som stAr pFi Parn- har man erkänt.
att frirsvarskriget måste glinys sida, Kommissionen frnmhåller föras titanfor landets gränser och att att oin rustningsindiistrin, rore forstatli- gad, skulle r t t land knappast anstmdigt- vis kunna sälja mordvapen till häda si- dorna och har genom N.
F:s räd litit g (ira en fcirfragan till de vapenproduce- rande ländernas regeringar, Svrrise i n - hepripet.
huruvida de vore villiga att for- hjuda vapenexport till de stridande par- terna.
Svenska regeringen uppges ha hi- fallit förslaget.
acceptera metode ' Om anfallet som ett och tillmäter honom världshistorisk bety- på landet, den 7 d r i g a i städer dch indu- led i försvaret vore ntt provocera ' fram delse.
Skolstyrelser, organisationer, pro- strisamhällen.
Den I&amp;ariga skolan ar mot ' tg2rder frfn grannar ' v i erinra Om gram hetyder intet gentemot läraren.
då slutmalet.
att i de nonaggressionspakter som nu det i,, är pa hono,,, som Iärjungarnas Jordhrukets kollektivisering samt in- slutas av ett flertal stater, betecknas ideellt-politiska inriktning i sista hand dustriens hastiga iippIving gör, att lan- som angripare den stat, vars militara &gt; komrner a n, det ropar efter ledare och skickliga ar- etridskrafter.
flyget ~ d inhegripet, ~ $ !ä in ~ T y, mark väl, skolan far icke vara hetare inom alla omraden.
Vartenda barn river ett annat lands gränser.
opolitisk, rftersom, så säger man, sen vet, att landet väntar p i det, men att det Risken av ett anfall frin luften skulle skOla, som stär uranför livet och po- ocksi har möilinhet att följa sina anlag sålunda för civilbefotningen i vårt land Iitik,, " är I,jvn och hedräqerin.
- 211t44 " rh v.ilja ett yrkP Rom p a s s ~ r det icke minskas darmed att vi agde ett an- g ä l l e r det för Iäraren att i n te stänga s i g Teoretiskt och praktiskt arbete ä r hela (Forts ' a * id.
4 ' inne inom lärarverksamhetens tranga skoltiden förenat, och det framhalles som ram.
Han miste ssammansmälta med skadligt att enbart lära, inhämta, utan att hela den kämpande arbetarmassan och producera eller att producera utan att ha förbinda lärarverksamheten med det so- nödig kunskap bakom.
Likasa rader djup ciala uppbyggnadsarbetet.
Hos sig själv samhörighet mellan skolan 1 ena sidan, maste han iivervinna det gamla egoistiska (Forts. 3 sid.
4.)
Avgörandet står för dörren Om Arbetslöshetsförsäkringen.
P R E manat SIDEN senaten T R O att O S E ratificera V E L T har Geneve- iipp- konventionen om kontroll över privattill- Pier G u d r o: Paralleller - storhetsdrömmar i Tokio och Rom.
D en italienska fascismens regering ä r nien, har ständigt haft en benägenhet att icke nöjd med Japan.
Den riktar f.4 spela rollen av detta lands protektor anklagelser mot Japan for en imperialism och till det syftet ofta iinskat minska som den icke finner rättfärdigad av anor Frankrikes och Storhritanniens inllytan- från det romerska imperiet.
splittrats pa 24 partier.
Pingstafton h l c v sedan vittne till den nyasfr omvalvningen, n; imligen i Rulga- r i m, dlir en militirdiktatur inforts med k o n i i n g Borls i s,,etsen, iivrn d:ir hade partierna siinderfallit i friiktansvard grad.
E N G R U P P FRAMSTAENDE engelska m n n och k v i n n o r l,a i n S i v i t en skri- vcIse t i l I forhundskansler,) ollfiiss, I) e framh; llla att de såqom trogna,, .inner t i l l (isterrike I;: inna det näsoin en plikt med- dela, att Endands folk S \ ' ärligen kan tro, att \ Vien4 fnrre horgmästari.
Seitz och hans kolleger i fiir \ zaltnin:.cn.
: lort sig skyl&lt;llga till nRgot hrott.
Enligt senaste meddelande ha de hliktadr nu friqivits.
I Milssolini de.
Men just då man i Italien h:Wade själv har i många sm.4 och en stor ar- tikel anmält sitt missnöje.
I den senare sä pass eftertryckligt att Japans Rom- ambassadör förklarat den .foga vänliga, tro six lyckas, iippstar rn lika pliitslig som varm vänskap mellan Japan och Abessinien!
Japan iipptäcker att Etiopien är en fiirträfflig marknad för dess indu- samt därefter i en kommunikk delgivit de utländska korrespondenterna sin och sin regerings protest.
Den italienska pressen fortsätter emel- lertid likafullt att bedyra nödvändigheten ~ ~ ~ ~ r ~ ~; f ~ ~ att agna lapans förehaVanden Och e - ' simring av arhetarnas levnadsstandard.
na av den horgerliga frmtcns spiittring!
tuella planer den allra stijrsta uppmsrk- VE1 ' I (iES ' ATIoNELLA LIN - ' [) () MSF (&gt;RBUNI) har Linder docen- F U R I R LINDHoLM OCH VETERI- samhet.
Och en av Rom-tidningarna an- N A R FUR " GARD prornenerade med ten Elmo Lindholms ordfrjrandeskap haft Hr Fil- klag ' ' Japan Dför att ha tänt krigets ' åm sina skaror under pingsthelgen.
.Irsmö,e I Kar,.
; ta&lt;l, d.ir det i n o m lr,rbun- rugård samlade i Stockholm 350 Ahörare i ShanKliai och i Mandschuriet, att Pf tu- ' det i,tarhetndr fiirslaget till forfattnings- och intet störde deras frid.
Hr Lind- sen sätt provocera Ridsryssland till krig, reyislol, framladcF, Detta syftar tydligen mot d r n korporativa staten och nationell hiJlms nassar i Göteborg rakade i ' lags- att oavlRtligt oroa Kina, att h i n a Natio- samlinS mor kommunicmen, vars sam- m.41 med sillhkommunisterna, varvid sjtii- nernas fiIrhundr.
Det finns uta,, tvivel sanning däri.
M~~ i alla fall, det ä r an- m a n 4 ~ u t n l n c n r, .,r,ra iipl,l,,sas, M~~ pro- va polismastarn fick ' itta eme ' lan ' EN GANGNA PINGSTHELGEN klamerar sis d.irfor icke endast säsom en har som vanligt besudlats av ett klagelser Inan marare skulle ' änta s i g i unCdumsorCaiilsation, iitan aven som ett otal motorolyckor, framförallt synes mo- Moskva eller Washington än i Kom.
Den d, som ~ i l driva l sin egen nati torcyklisternas ohehärskade fart skapa senare huvudstaden tyckes nämligen N, F, striprodukter.
Men inte " og därmed.
Abessinierna öppna med forhiuffande be- redvillighet sin famn ocksä f i x japanska teknici och japanska emigranter, sk5nka dem jord och utdela till3telser för stora industrie " a anläggningar ' I " stor Ut- sträckning att man redan kan tala om att ahessinsk ekonomi stRr under ledning av ~~r ":: fid~~~r~~~, " l " n ", g s ',:; I d~~h ", ~am~~rh~~p ' de ", I; anipPna::::] ad~: D japaner ' Italien Oroar sk samtidiKt 6ver att abessinierna energiskt eka och moderni- sera sin arme.
Italien misstänker, och kanske inte utan skal, att Negus ämnar befria sig från de hand som forena hans land med eiiropeisk civilisation ' für att i stället grunda dess v %sthd och själv- standighet P i en vänskap han tror mindre a t i l r e n s. u, N. cr ser den alskade hor- otrygghet pä allm:in landsväg.
Nar skall knappast ha några skäl frir att siika gräl böjd fiir missbruk: mellan Stilla Ocea- nens och Röda Havets stränder ä r ju n äventyras, ty 1).
N, viil iippmaningen Visa idgivtt n 5 in i deras med Tokio, r med ett nazistanstiicket medvetande?
om inte,,, (ijligen,,; l grund av striden n8mligen avstindet ganska stort.
t Ja- om Ahessinien.
Italien, som ju tack vare sin koloni Eritrea ä r granne t i l l Ahessi- (Forts. i sid.
4.)
r, !iini i i in !ii i i nnii ni~i i i~~iinn !ii!! !in !m!
!tn !ti:; c r: ~;; i !i l tni l i~:; m !ni;;: ni ln e ' Även ' i vdrt Från riksdagsläktaren.
Statsbanornas elektrifiering.
1al1~1 VIII iiiaii siika a t t efter f a t t i g fiirindgn f i i l j a nicd i denna iidesdipra utveckling.
Inom k o r t skall riksdn- Statsråden och utskotten.
Gymnastiska Centralinstitutets omorganisation.
gen y t t r a sip iiver d e motioner o m pdbcgyiiiiaiiile av en svensk offensiv ar kamrarna i onsdags hade sitt for- den kunde tånka sig att f i giira muntlicn bonibflotta solll i n g i v i t s t i l l årets " sta sammanträde etter pingst de- tiiiagq och f r ~ k l a r i n g a r i utskotten.
Att riksclap, D~~ har (lärfijr sylits ~ ~ [l hatterads- i - hl.
a. fragor roraiide statens statsradens hlotta n:irvaro i utskotten N r.
I:;:;, e:, " t:i;;;: 1 niassiiiortl.; kapacitet.
D e n 26 M a j 1 9 3.,. i f (;.
t, vcckla kripsnppnratcn till a l l t stiirrc kala fiireningen Aktiv i Stockholln a t t t / d- jnrnvdpars elektrifiering, om~ättnings- skiille pbverka riksdagsmannen ville hr skatleii ii6 sprit och l.ommunala valhar- lljiirkmaii dhremot inte g l med pl.
.Räd- piiiiktcn vore inne a t t f i x e r a Och o f - hetsvillkor.
I:, traffandc elektrifieriiiqcn da riksdagsmdn ar vi inte - men v i ar fentliggiira den ståndpunkt den inta- vorn n o r de flcsta ense om att de sven- radda o m dc konstitutir~nella forhlllan- ger i i i i i l i t i r f r å g a n j u s t nu.
ska statshaiii~riia hiira elrktrifirras, nican de11 som vi levat under och som vi iinska viija icke här återigen relatera hiiruvida tidpunkten just n u var den skola fortsätta., jnmpliga, d.irom vor0 meningarna delade.
Sedan kom hr Hnmmorskjofd: Statsrb- ilen, eftersom den, äses På annat ickor- dens närvaro här i kammaren hr en av ställe i tidningen.
Vi v i l j a b l o t t i rtaije deras rdttigheter - men vad skulle man samt saga om d c inte toge det som en av sina korthet konstatera a t t Radikala f«r- trifie- skyldiglieter?
Trodde att det skulle iika eliingen pd ({et iiiternationella områ- det flyser samrna uppfattning som ras.
Kostnaderna äro heräknade till 25,5 arhetshrirdan om de nu också skulle fä vår- regering följer i sin inre politik, miljoner kronor.
T i l l den forut heslutade .r.ittighetz att närvara vid utskottssam- elektrifieriiigen av strackorna Stockholm mantradena.
Samarhetet mellan regering tiå den ni1 avväpnar svenska folket - Krylhi-Ange och &lt;jrchro-Krylho he- och riksdag hor ske med klara papper för att förekomma även möjligheten viljades utan debatt 13,4 miljoner kro- och i offentlighetens ljus.
A v hr Ham- marskjillds anfiirande fick man ocksi den t i l l ett inhördeskrig, den uppfattnin- nor.
vi fredss politik.
Då nu Radikala föreningen i Stock- holm skickaf lit sitt uttalande i mili- gen nämligen att avväpning fräinjar tärfrågan, erinras man om att det är fred ' j ä m n t t i o år sedan Frisinnade K v i n - Med s i t t uttalande Vill Radikala nOrS riksfiirbunds centralstyrelse i föreningen så långt den når, prote- Regeringens förslag om fortsatt till- lämpning av förordningen om omsätt- ningsskatten pb spritdrycker framkallade visserligen ett meningsuthyte melian lir Litliander i üötehorg och hr Ljunggren i den s. k. Katrineholmsrcsolutionen stera mot att v i svenskar viljelöst Orchro - men spritskatten ar och fiir- tog samma principstdndpiinkt t i l l foga oss i och fiilja en vanvettig po- hlir densamma S&lt;Jm den v a r fi,rut - samma fråga.
litisk ocI, inilitär utvcckling Sol " Ie- trots att dcn varken tycktes passa nykter- hetsviinnerna eller de andra.
Alla fredsarhetare h a under dessa der m o t fiirdärv.
O c h Vill a n t y d a a t t Iietta var dock alltsammans bara pre- tio Ar väntat på att det förbereda,,- den t r o r på a t t ett folk, som h a r m o d ludier till den verkligt stora dehatten pb uppfattningen att man frbn utskotten kan hefara att få olika versioner a v vad statsråden yttrat.
i f r Brrjynnn framhijll att det visst inte hara var I i w e r n som reserverat sifi utan h e n frisinnade.
Hr H n m r i n ansbg flir- siaget foga hehövligt och i detaljerna ej genomtankt.
Nar sedan Rr Rrutershidld hepiirde ordet SA thnkte m a n: Nu kom- mcr det verkliga dråpslaget - han som r?
i s i hemma i det konstitutionella.
Men och vilja, k a n gA en annan själv- onsdagen som utgjordes av regrrinpcfur- ständig väg, som ehuru riskfyl~d slaprf om r u f f for sfofsrddrn nlf n&lt;iriwrn riksdagens utskoflssammanfr~den.
är inrikbd mot livet F f l i g t svensk konstittitionell riitt m å: t att en form för internationell ned- aven ' len, ' lock: .ch framtide '.
statsrådsledamot nämligen e j drffapo I Ir r u s t n i n g och k o n t r o l l av nedrustning ..: ufskoif eller val till utskott.
är funnen t i l l slut, men den blev fun- det var a n n u många overraskningar kvar.
H r Reuterskidd som talat emot h3de 1828 och 1830 var nu nird.
Fijrresten ansag han att det inte riktigt var samma f r l x a hnd.
?, den som hr h !&lt;iller var pappa till på sin tid och den hRr.
a nen f ö r sent.
Genom det långa upp- skovet och de omvälvningar s o m ä g t j ~ u ~ s ~ ~ ~ ~ n n ~ k i h ~ ' b ~ ~ ~ s i r i ~ ~ E ~ h i j ~: T n m Z e ~ ~ ~ $ sig, s3 skulle hr I.indliagen vara med.
Men nu var haii mol: Jag V I I I ha en stark regering och en stark riksdag och inte som n u en svag regering och en svag riksdag.
för d.?
kan vi undvara bägge.
Dehatterna hbra vara offentliga.
For- resten ansåg han frågan inte alls SA vik- tig.
som övriga talare tycktes göra.
H r Nilsson anmärkte att när proposi- tionerna skrivas p.?
hilsteqi och avlämnas i januari f ir att komma upp till dehatt ndgon gånq i april och m a j skulle man viii kunna tänka sil: att statsråden kunde ha åtskilligt att tillägga - s l cnahht som konjunkturerna nu växla.
Det vore därfiir fiirnuftigt om statsrlden finre till- fiille att infor hela utskottet tala om det som n u dryftas utanfiir.
i l r T r y g r e r vände sig mot de talare som försvarat reformen med motivering att man skulle spara tid i kamrarna.
T s ä r f o m, sade hr Trygger med efter- tryck, dä var de ju riktigt inne i frbgan och så att s3ga riktigt inpratade och d b skiille här komma sjAlva uppvisningen!
Sista repliken hade hr Rrutrrskidfd som däremot framhhll att om en fr5ga är ut- debatterad i utskottet sa går det mycket fortare i kammaren.
Vad skulle sen ett stackars fruntimmer p i läktaren tro, när hr Trygger som är universitetskansler och varit med om 41 arhetet för gemen- de internationella k bet sam har avrustning det också skulle gjort bära så tillvida, frukt.
- k,.
rum i d e olika länderna har den poli- tiska sitiiationcn l,livit s~ elakartad, a t t icke ens en iiverenskommelse oni a t t avstå f r å n upprustning och l ä g g a krigsapparaterna under internationell, t k o n t r o l l f ö r närvarande k a n antas, Innan det k a n k o m m a så l å n g t måste - och t politiska omvandlingar avspän- I. k l a r över den oerhörda risken a v a t t en explosion a v de hopade förstörel- semedlen kan komma att aga flim, ningar ske.
5 V a r j e vaken människa måste v a r a ~ - innan den j Europa politiska hunnit klarna situationen och eller åtminstone anar a t t slutet f ö r v d r civilisation.
1. i vet också detta vore Krigsteknikerna ha nämlil ?en ar- än " Tidningsartik1arna I I J ~: ~ ~; ' ~ ~ ~ ~ ~ i ~ ~ ~ ' ~ i k ~ ~ e d Rivni motionerna avstyrktes av konsti- tiitionstitskr~ttct och majoriteten i kam- rarna fiiljde utskottet hbda glngerna.
Sedan dess ha sakkiinniga utrett f r i - gan.
Dessa avgbvo i januari ID34 en promemoria jämte fiirslag till iindrad ly- delse av WW 37 och 46 riksdagsordningen.
iorslagct innefattade hcstämmelser att, db propositioner och i anledning dhrav väckta förslag hehandlas i utskottet, le- damot av statsrEidet skulle, efter anm3lan hos utskottets ordfiirande, äga ratt n i r - vara vid utskottets Uverläggningar och deltaga däri.
Tillika föreslogs en be- stänimelse o m att statsrldsledamot skiille äga fatt att genom ämhets- eller tjänste- man meddela utskottet upplysningar i dy- likt ärende.
Och si, n u var konstitutionsutskottet villigt och hade redan gjort upp fiirslag ' nfomationsbyrdn förfrdsfrbgor till; indrad ordalydelse i grundlagen, som I ~ l l a NYRatan 4 ' Stockholm.
skiille ge statsråden den: !skade r:itten.
Många talare vor0 uppe.
juslifieminis-.
Tel. 11 38c9.
Postgiro 5 W " 3 " ' trrn kind?
sig angenfimt riverraskad av utskottet, d3 det i Iiuvudsak tillstyrkt fiirsiaget.
Det hela var icke en fråga d i r man velat fiirstdrka eller fiirsvaga fege- HORNSGATAN 37, Tel. Söd.
7000 ringsmakten utan endast ordna samarhe- FOLKUNGAGATAN 65,,,, 7337 tet p &amp; hästa och mest praktiska satt.
Men sedan fick man veta vilka olyckor G O ~ sz G ~ ~ ~ * ' ~ ' ' 33390 som en sidan grundlagsändring skulle medfilra.
Hr Rjorkman trodde inte att mot freden äro skrivn.i med en penna skuren av Samma st61 som kanonerna och.
B agarstugan i Blivslank~ * sm~fi hetat snabbare avrustningsexper- genom mina heprovade avmagringshad, vilka 3ro fullt effektiva.
Ytterst valpii- 1 - = rande mot dålig ämnesomsättning.
Pröva mina Royo-had, stärkande, att 9,.
tagas Kofianeff aven i fofvdrd, förening fotbad, med kvartsljus.
fotmassage, = pediciirc.
h I c &lt; '.
CIpIoI;, ett utmärkt effekt.
medel mot, _ omma fotter.
Kvartsljusheh., med el.
utan värme.
I N S T I T U T MODERN.
b ' reklam # " ' " Bra och billigt bor ~i p &amp; Frälsningsarmens ~ ~ t i Stockholm .. --.
, ... n.,.+ * -: ZL &amp; .. i 1 x 7 7 7 ~ 2;, r,t,&gt;:,?
; hfi, e '; z; r; e å;;;;;; g;;;; sbdan fdrordning var att man kunde be- fara att propositionerna, som nu i all- ~ mänhet l iiro 1 källskrifter, inte skulle bli s &amp; utfiirliga som n u varit fallet, d i statsrl- A 4 I f l -.
; r;;:;:;; rs;;;;;; förvaltningsritt och folkrätt säger raka motsatsen.
Det Rr kanske hast tro hr Lind- hagen, som sade att allt sker pA en slump otill och med om man hlir statsråd,.
n I I -
Sven Stål: " Duft och Sedekomedi. "
(Forts. fr. sid.
1.)
D a n s k borgerlig komedi kunde myc- ramaten har monterat upp en ny vår- förbundare, med bl.
a. den motiveringen, ket väl vara sprungen direkt ur den karusell med salig Sheridans hjälp a t t försäkringen icke bör genomföras un- engelska sedekomedien.
Congreve, Gold- - valet har fallit på » Rivalerna », en Smith, Sheridan och tecknaren Hogarth komedi från Bath, och även om man till en d e r nuvarande svåra arbetslöshet.
När fjolårets proposition avslogs var förmedlar de rent mänskliga traditionerna början reagerar ganska skarpt inför den fram till Dickens och hans tid och än i sceniska uppbyggningens stilisering även ett av huvudskälen att ett infö- d e n n a dag har d e verkliga roman- och det ä r inte roligt att som svensk teater- rande av arbetslöshetsförsäkringen icke dramatikförfattarna ingalunda släppt det framtid tänka sig de senaste tjugo tyska Iämpligen borde ske under så svåra de- traditionella taget om sina ämnens figu- teateråren genomgångna etapp for etapp som då rådde alltså rer.
Kedjan ä r p i sina ställen gles, men så ger man sig dock på nåd och onåd pressionstider den är obruten.
inför sluttablåns koncentrat av » Midsom- samma linje.
som utskottsreservanterna I Danmark har den goda romanen, sa- marnattsdrömmen » och » Muntra fruarna följt aven i år.
g a n och teaterskriveriet sin säkra förank- i Windsor ».
D å arbetslöshetsförsäkringen nu för Sheridans komedi har säkra konturer ring i borgerligheten och samma typbe- varing och sceniska karaktärsdaningar och säkra karaktärer, lätta att spela i andra gången i form av en proposition gan måste bringas till lösning, varvid att det alltså inte finns någon giltig ur- k o m m i t upp i riksdagen och för andra som förefinnas hos Holberg går igen i fråga om gestaltning, men svåra nar det gången blivit tillstyrkt av utskottet, före- dock bl.
a. de ännu oavslutade utrednin- säkt för den arhetare, som vägrar att an- nästan allt vad som skrivits av hestbende gäller att hålla stilen.
Dramatens sujet- varde.
Där länkarna i tidskedjan äro väl ter ä r o numera ingen samling kultiverade, faller det som om de med frågans lös- garna i allmänhet anförts som skäl för ta ett sådant arbete.
Man skulle annars, tunna, kallas smidet » Duftvaudeville ».
kungliga artister, visserligen ha d e allra ning sammanhängande svårigheterna avslag.
framhåller utskottet, kunna komma fram Den urgamla musten f å r vila och i dess flesta av aktörerna och aktriserna en ma- skulle ha hunnit a t t så väl genomdiskute- Det föreliggande förslaget ä r i huvud- till den ohållbara situationen att t. ex. en ställe målar man med tunna, skira akva- nerlig form, men personlighet saknar ras, att det inte vore mycket att tillägga.
sak överensstämmande med 1933 å r s pro- jordbruksarbetare kunde få understöd rellfärger och ger i replikernas spetsfun- dock det stora flertalet.
Herr Adolphson position, som behandlades och tillstyrktes från sin arbetslöshetskassa, fastän han dighet och i sångernas turneringar hand- kan ingenting a v skådespelararbetets ele- T y det är en omständlig historia denna med vissa ändringar — av det då till- nekat att ta anställning vid ett vägar- lingen en doft av dansk högsommar och mentära grunder, han agerar på sin figur, fråga upplevat.
Sedan hr Wavrinskys outsagda - men icke desto mindre myc- sin manliga kärvhet och ett självbelåtet motion tre år å rad blivit avslagen, upp- satta särskilda utskottet, det s. k. kris- hete, där reservarhetslönen vore större ket verkliga - begär och lidelser.
Eng- smil, men stilkänsla, manlig grace eller drogs 1915 åt socialförsäkringskommittèn eller välfärdsutskottet och som vidare i än den han kunde få inom sitt eget yrke.
land och Danmark ha mycket litterärt den respekt som emanerar ur litterärt Om lördag kommer frågan upp i kam- stort sett oförändrat tillstyrktes av Andra kunnande, den saknar han totalt.
I » Ri- att utreda frågan om arbetslöshetsförsäk- upplevt och undfånget gemensamt.
ring och sedan dess har den praktiskt ta- Kammaren f ö r att slutligen fällas i Första rama.
Det är att hoppas att ett avgöran- K o m e d i t e a t e r n har i egenskap a v skol- valerna » tolkade han den klassiska rollen Kammaren med 71 röster mot 67.
För- de denna gång träffas i positiv riktning.
teater givit Hostrups » Äventyr på Kapten Absolute ungefär som om han get oavbrutet legat under utredning från fotvandringen ».
När vårvadret egentligen ombetts att göra en imitation a v alla Ek- o l i k a s y n p u n k t e r och med o l i k a direktiv slaget bygger på principen om frivillig T y med den avgränsning som arbetslös- försäkring, varvid kostnaderna tankas hetsförsäkringen fått i det föreliggande bort stänga teatern, spelade direktionen m a n s farskluckningar och schosiga later.
— sist av 1926 års arbetslöshetssakkun- ut denna skolteatertrumf, dymedelst vi- Hans sätt att spela verkade som en kri- fördelade på följande satt: Staten 16,4 förslaget, förefaller det som om även en sande huru teatern uppfattat sin uppfost- tik över programvalet och en högst niga samt » arbetslöshetsutredningen » a " miljoner kr., landsting och vissa städer försiktig uppfattning skulle kunna vara oklädsam missnöjdhet med att han skulle 1927, som fortsätter sitt arbete till och rande gärning.
0,9 miljoner, arbetsgivarna 2,7 miljoner tillfreds.
Det kan så gott som genast sägas ifrån behöva nedlåta sig till att spela i en slik med november i år.
En motion i frågan a t t tilltaget var misslyckat ifrån sin första komedi.
Det minsta man kan fordra av väcktes 1924.
Och alltsedan 1928 har och de försäkrade arbetarna själva 21,3 miljoner.
Summa 41.3 miljoner kronor.
planering till det slutliga resultatet.
Re- en aktör anställd vid Dramatiska teatern social- Organisationen ä r uppbyggd efter sam- gissrören, kandidat Arne Lydèn, hade är att han ger publik och kritik ett in- också varje år motionerats De kastat sig över videvillen som över en tryck av att han känner sin förmenta, demokrater eller kommunister om att frå- ma mönster som vår sjukförsäkring.
vanlig svensk friluftskomedi.
Aderton- skolnings ansvar.
erkända sjukkassorna motsvaras här av hundratalets första halvdels sirlighet och Regissören, Alf Sjöberg, är fortfarande v v samma umgängeskrets som den poesi hade han förbytt i ett fult nittiotal hunden vid utländska förebilder som jag till ytterlighet obildade och karikerade erkända arbetslöshetskassor, öppna De fasansfulla dumhet- med särskilt angivna undantag - för ar- vad damernas kostymeringar angick och redan antytt, men han har en stilkänsla Mrs.
Malaprop.
kall kapprustningarna, underblåsta av d e båda vandrande studenterna voro ut- och en rytm, som han aldrig helt förfelar.
ter som detta Iågkomiska fruntimmer » hä- hetsfrira Iiintagare från I 6 år, oavsett om den gamla militarismen och en ener- spökade som tvenne tyska vandrarfåglar Dekoren av Skawonius ansluter sig tro- ver » ur sig, sänker hjältinnans nivå och de tillhöra någon organisation eller sam- gisk rustningsindustri leda världen till av bajersk eller schvahisk extraktion.
Re- get till regissörens idèer och levandegöra blottar en brist antingen översättning manslutning.
Understrid skall utgå un- krig?
plikerna präntades och serverades i ett ett naivt uppfattat Bath, förmedlat av eller regissering.
F i n n s intet land, intet parti, som vågar Carl Barcklinds S i r A n t h o n y täckte der högst etthundratjugu dagar under ett sätta upp ett verkligt motstånd och bryta tempo och en frasering, som om det spe- gamla färglagda stick.
Men som alltid lats på originalspråket och det gallt för nar regissör och dekoratör enats om att bäst författarens intentioner, han hade å r och med belopp, som för familjeför- den panik, som nu, Iiksom före världskri- en klass ungar att uppfatta det främman- framtrolla en viss tidsperiod, har det den rätta pondusen och den rätta replik- sörjare motsvara fyra femtedelar av lö- get, alltmer tycks gripa omkring sig?
d e språket så mycket som möjligt.
De mänskliga materialet fått sitta emellan.
föringen.
Herr Henrikson ä r äkta i sin nen, för icke familjeförsörjare tre femte- T h e New Leader har för sin del av- traditionella figurerna renskrapades ifrån Den naivitet som ligger till grund för känsla och tänker riktigt.
En sträng in- delar.
givit en deklaration över den sannolika all patina och hävdvunnen scenisk stabi- dekor och scenerier motsvaras e] av våra struktion och nogsamt givakt för hans inställningen bland Englands politiska Ett viktigt kapitel är frågan om försäk- partier.
litet.
Det blev bara tvenne aktörer, som svenska skådespelares sätt att spela och talangs periferikonster kan föra honom Tyskland komrner att förneka Sheridans förebilder till Iångt.
på den väg de slagit i n lyckades i att f å låtsas tänka.
ag för m i n del anser att hans ringens förhållande till arbetslöshet som Locarnopaktens bestämmelser om ned- en atmosfär av liv och trolighet över sina sina figurer voro måhända en aning sen- Faulkland var mycket bra tecknad och att förorsakats av arbetskonflikter, PÅ den- rustning, framhåller tidningen.
Vilket sä- o r d: detta beröm gäller herrarna Win- timentala och ursprungligt naiva, men han » levde » sina ord.
Det blev endast i n a punkt har utskottet stannat i n f ö r en kerligen hos Frankrike framkallar hyste- gård och Ehrenmark.
\ Vingård har en hans egna gestalter äro vid Gud inga en av tablåerna, då han står på en träd- riska rop på krig.
England är tack vare akta naivitet som kan både bibehålla och löje-och-tåreblomster.
Han är sin ' tids gårdsbänk och ropar upp mot sin ä l s k a tolkning, som företräddes även av särskil- Locarnopakten bundet att stå på Frank- förtäta en scenisk stämning.
Han är ett sceniska kåsör och sin tids sceniska snille.
des balkong, som den s. k. komiska atti- da utskottet i fjol, nämligen att arbets- rikes sida.
utomordentligt material i en god regissörs tian är obarmhärtig i sin ironi och, lik- tyden blev starkt märkbar och Störande.
Iöshetsförsäkring icke utbetalas till ar- Hur ser man d å i England på denna händer.
Komediteatern efterlyser fortfa- som sin store föregångare Shakespeare, Henrikson kunde mycket väl förstora sina betare, som äro direkt berörda av kon- situation?
rande denna verkligt nödvändiga kraft.
en scenisk pamflettör av bitande kaliber.
betoningar inåt utan att rollen skulle för- Den officiella Högerns ståndpunkt är Arne Lydèn kan ännu alltför litet för att Det förefaller en vanlig människa otro- lora i v ä r d e I alla händelser är hans in- flikt strejk eller lockout, men att man a n skall uppfylla kasta Locarnopaktens s i g i n i kapprustnin- krav med krävande pjäser och ligt a t t en person som Sir Anthony Ah- sats i komedien en a " dess varaktiga me- n ä r det gäller sekundärt berörda arbe- g a t a t r m och konfronteras solute, fadern till styckets älskare, kan riter.
tare, måste försöka uppdraga en grans f ö r att stödja Frankrike.
publik.
Det officiella Arbetarpartiet och Libe- Damerna Björling och Tidblad agerade mellan sådana som ha ett mera direkt in- Frågan föll på två röster i Första Kam- » En sådan försörjningsplikt », sade fröken preciöser med stilkänsla och feminin hu- tresse av konfliktens utgång och andra.
ralerna, ta avstånd från upprustning, men maren.
I Andra var majoriteten med på Hesselgren, » kan föreligga lika väl for mor, fru Winnerstrand kämpade tappert Emellertid framhåller utskottet att det vilja ändå fullfölja Locarnopaktens för- a t t statsråden skulle få tillträde till ut- kvinnor som for män.
Och skola vi räk- d u m h e t e r n a m e d högtalarbrio och en möter vissa svårigheter att i själva lag- Pliktelser.
Den extrema högern vill klippa av d e skotten.
Nästa gång g å r reformen nog na på det sättet få vi väl också taga han- sorts Charleys-tanthumor.
Kunde det texten tydligt angiva dessa gränser och engelska förpliktelserna mot Frankrike, syn till om d e manliga gymnastiklärarna igenom.
Så slipper vi korridorpolitiken, var det äro gifta eller ogifta och i det förra fal- inte tänkas att gumman gjorts en kän- att man därför får tänka Sig en skälig- men önskar ändå våldsam upprustning.
Oberoende Arbetarpartiet, I.
L.
P., krä- hetsprövning i varje fall efter vissa givna let ge dem barnbidrag eller dylikt, om ning mindre tarvlig och mera trolig?
någon som sade.
ver avrustning till varje pris, tar avstånd Ett fulltaligt ungdomligt auditorium direktiv.
sådant behöves Jag skall inte gå in på en principdebatt, Jag bara stryker under hade vansinnigt roligt At den gamla pjä- Det är även på en annan punkt, som från ett kommande av vare sig Locarnoavtal krig, eller Oberoende andra rege- och nnan riksdagens kamrar åtskildes för det faktum, att det av ordf. anförda skä- sen.
Den verkade skolföreställning k u n n a uppstå.
Hur ringsöverenskommelser.
pingstlov blev det sent nattplenum, let inte kan vara något som berättigar hör till hösten kunna med behållning vissa svårigheter Genom att stödja Locarnopakten har varvid bland andra frågor även diskute- statsutskottets lösning av den föreliggan- överföras till denna kategori av uppfost- skall försäkringen ställas gentemot re- rande nöjen.
servarhetena?
Kan en arbetare som väg- Arhetarpartiet förskrivit sig till ökade rades frågan om Gymnastiska Centralin- d e frågan., En dramatisering av Hjalmar Berg- rat anta erbjuden plats vid reservarbete, rustningar och ett kommande krig.
Ar- stitutets omorganisation.
Bland de olika Men vad förmår en kvinna mot så man- betarpartiet befinner sig nu i precis sam- punkter som ärendet innehiiller torde det ga m a n?
Vid Gymnastiska Centralinsti- mans » Kapten von Hanckens skulle med vara frågan om de kvinnliga ' och man- tutet kommer det allt fortfarande att till- sin Hoffman-inspirerade, och dock svenskt anses som arbetslös och komma i åtnju- ma läge som liberalerna före kriget.
De klingande diktion bestämt vara ett lämp- tande av försäkringen?
Utskottet har i mo- försökte då motsätta sig upprustningen, liga Iärarnas löner samt frågan om inträ- lämpas olika lön för samma arbete.
desfordringarna som mest intresserar Beträffande inträdesfordringarna blev ligt val för Alf Sjöbergs litet bundna re- tiveringen följt d e t förslag, som motions- men deras överenskommelser med Frank- Bergmans novell ä r myc- vis framlagts av hr Sam Larsson, nämli- rike drog dem in i rustningskapplöpnin- Tidevarvets läsare.
det i Första Kammaren en längre debatt gissörstalang.
med de reg- g e n från 1909 och ledde dem sIutligen i n Fröken Hesselgren hade i särskild mo- mellan hrr Pauli och Björck, Wilhelm, ket i släkt med Sheridans Bathkomedi gen att en reservarbetslön, tion hemställt att riksdagen måtte be- vilka båda utvecklade all den charmfulla men har en makaber svensk-svenskt klin- ler, som nu gälla för dess fastställande, I världskriget.
Det gäller att välja mellan dessa båda sluta s i d a n lönegradsplacering av be- vältalighet de äro mäktiga och det är gande ordrymd.
Avis till sterbhuset.
alltid måste anses som en skälig lön och linjer avrustning eller krig.
Sven Stål.
fattningshavarna vid G.
C.
I. att princi- som bekant inte lite det - för att över- pen om lika lön i lika befattningar för tyga varann.
Hr Pauli stred för student- man och kvinna därvid helt genomföres.
examen, men hr Björck ansåg det kunde I sitt försvar för motionen framhöll frö- räcka med realskoleexamen med kom- ken Hesselgren att när Statsrådet ville pletteringar.
H r Björck fick också hjälp förklara sitt avvikande från en i sig själv av ecklesiastikministern, som påminde om rättfärdig princip med att detta gällde ett vad han förut flera gånger framhållit, att provisorium, så säger erfarenheten det, studentexamen ä r övervärderad och visst att » provisorier » som draga ut i åratal inte garanterar att de språkkunskaper hr ha en farlig henägenhet att sedan använ- Pauli efterlyste förefinnas.
Dessutom d a s som prejudikat.
» Jag fruktar », sade måste man taga hänsyn till den ungdom i fröken Hesselgren, » att om man slutligen landsorten som icke h a r tillfälle taga om några tiotal å r kommer att taga upp studentexamen, men ändå kunde ha för- frågan om 1928 Ars löneförslag till av- utsattningar för institutet.
De flesta sö- görande, så kommer det att heta: ' Nu kande komma troligen att bli studenter ha de i 10 å r haft olika Iöner, alltså kun- men vi måste också lämna vägen öppen na de ha det i fortsättningen också '. » för de andra.
Utskottets ordförande hade som skäl Och därvid blev det.
Elsa Svartengren.
bl.
a. anfört männens försörjningsplikt.
D — — — — ' ' — Krig i höst?
S, en I — —
Inför svensk upprustning.
För ett gemensamt mål.
(Forts. fr.
sid.1.)
fallsflyg, utan tvärtom okas.
Uppgiften att utrusta hela vårt lands befolkning med skydd mot anfall från Iuften ä r olöslig.
Varje annat påstående ä r falskt.
Det enda skyddet För civilbefolk- ningen ligger i Internationella över- enskommelser.
förankrade i folkens allmänna rättsmedvetande.
Frågan om förbud mot Iuftanfallsvap- nen stod dessutom främst på nedrust- ningskonferensens program, såsom det första och viktigaste steget.
Vi mot- verka denna strävan genom att anskaffa ett sådant vapen.
4.
Även om vi inordnade värt mili- tärväsen i en större kombination och därför hade utsikt till militär seger, vore därmed intet vunnet, eftersom ett euro- peiskt krig på krigsteknikens nuvarande ståndpunkt skulle kasta både segrare och hesegrade I namnlöst elände och fullhorda Europas nedgång, som börja- de med 1914 års krig.
5.
Den kritiska period, som det de- mokratiska styrelsesättet för närvaran- de genomgår, utnyttjas av militarismens anhängare och de ekonomiska rust- ningsintressena, vilka i stor utsträck- ning lyckas bibringa demokratins före- språkare den föreställningen att demo- kratin måste försvaras med vapen.
Gentemot denna uppfattning fastslå vi, att krigsmakten, hur demokratise- rad den än må bliva, och även om den avses endast till försvar, alltid kommer att vara ett hot mot freden och skapa möjligheter för inhördeskrig och dikta- tur.
Demokratins Försvar med vapen är och förblir därför ett förräderi mot demokratins idé Den inre och yttre tryggheten hör grundas på rätt i stället för makt.
Detta innebär att penningväldet, som un- dergräver demokratins grundvalar, måste övervinnas.
Par a I le I I er.
(Forts. fr. sid. 1).
Men det ä r något mycket mer intres- sant med den ovilja varmed Italien be- traktar Japans försök att vidga sina gränser.
Tänker man efter finner man nämligen att det sedan cirka ett halvsekel råder egendomliga analogier mellan Ja- pan och Italien.
Länder som historien visar oss så grundolika och geografien så pass vitt skilda som det gärna är möj- ligt.
Italien och Japan ha som stormakter gjort en sen men nära nog samtidig entré på världens scen.
Bägge äro de barn- rika nationer som säga sig » kvävas » inom nuvarande gränser.
Den Apennin- ska halvön såväl som den ögrupp som dominerar Stilla Oceanen låter j u näm- ligen genom sina ledare världen då och F o r t s.
fr.
sid.1.)
iidiistrien, jordbruket och folket självt muséer besöktes av skaror med sina vag- ledare.
Biografen togs också i bildnin- ningar anse vi att hela folkets vilja den andra.
Skolorna i städerna och industrisam- gens tjänst.
Vi såg en utmärkt film, till liv måste riktas in på att förhindra hällena är alltid förbundna med en fabrik, byggd på ett verk av Ostrovskij.
Men på kostnaden.
när det gäller ungdomen utbrott av krig.
skolorna på landet med ett kollektivjord- märkligare .in filmen var för mig ryssar- och vi borde inte heller tänka på att En internationell överenskommelse om bruk.
I skolan eller fabriken finns verk- nas geniala sätt a l t utnyttja väntetiden spara oss själva!
nedskrivning av rustningarna och kon- stadsrum för barnen.
De större fabriker- mellan föreställningarna.
Den väldiga Påskdagsförmiddagen i den gamla kyr- na har särskilda yrkesskolor.
Barnen förhallen var ordnad som en föreläsnings- troll över dem ä r en förutsättning för kan på höjderna i Moskvas utkant blev hihringas känsla för materialet.
vana vid sal.
P å en estrad hade en utomordent- fredens bevarande.
I det internationella for mig till en hel predikan.
Inte minst fredsarbetets nuvarande trångmål anse verktyg, förtrogenhet med organisation.
lig orkester sin plats.
Efter ett par mu- blev föreståndaren det.
Där stod han Sambandet mellan handens och hjärnans siknummer uppträdde en professor och vi att den internationella avrustningen mitt bland barnen, mild, god, strålande.
bäst skulle främjas genom att enskilda arhete tjänar också till att utplåna klyf- höll ett livfullt föredrag på en kvart över med en humoristisk glimt .i sina bruna stater eller grupper av stater avrusta tan mellan intellektuellt arhete och författaren.
Så sjöng en sångerska någ- ögon.
En liten parvel med utstående kroppsarhete.
och därmed rikta en stöt mot militär- ra dikter a v Ostrovskij.
ett par skådespe- öron och de mest komiska små utstående Verktygsvana » och känsla för arbetet lerskor utförde en dialog, orkestern spe- politiken.
byxholkar kom tultande fram och slog fick småttingarna på sätt och vis redan i lade igen - och så var det tid för oss att V i vilja därför söka framskapa en sina små armar om hans knän.
Förestån- kindergarten, där leksakerna delvis u t - ta plats.
Porträtt av författaren var upp- stark folkvilja för allmän avrustning, daren lade sin hand på hans huvud och gjordes av d e mest fulländade små mud- satt i hallen, förteckning på hans verk som söker nå malet både genom in- såg på honom med den mest innerliga derverk, tippvagnar o. dyl., och d a r stora likaså.
Ett utmärkt sätt att lära ett folk ternationellt samarbete och genom på samma gång som Iian inte kärlek planscher på väggarna förkunnade trak- känna sin litteratur, väl värt att ta efter!
självständig nationell avrustnings- kunde undgå att se det komiska hos den torernas och kugghjulens ära!
politik.
lille grabben!
När man vet vad sagor o c h fabler och Och hur hädiskt det än kan låta mån- 7.
Befriade från rustningsappara- D e n konstnärliga uppfostran har ut- allt vad som ger näring åt fantasien be- gas öron, så tänkte j a g i mitt stilla sinne: tens falska trygghet och förlamande in- tyder lor ett barn samt hur religiösa be- rymme inte bara i skolan utan kanske verkan på vårt initiativ och vår ekono- rättelser berikar ett barns känsloliv, så ännu mera utom den.
I Sovjet-Ryssland Jag undrar om inte denna kyrka med mi, skulle vi drivas att sätta in all vår undrar man hur det i Iängden skall verka lägges stor vikt vid uppfostran utom sko- sina bilar och hammarslag.
sina domror och lekande barn, sina matsalar med hor- energi på en aktiv fredspolititik.
på de ryska barnen att leva i avsaknad lan.
Överlärarna ä r ålagda att vaka Over den dukade för hungriga barnaskaror, Detta innebär: av allt detta.
Om allt vad som från bör- den, en särskild lärare i varje skola ä r som med rött utsedd att organisera den.
Pionjärer, sina små » sanitetssystrar », a) ökad uppskattning av andra Folk, jan möter ögat är alltför exakt och pre- kors på armen beskäftigt sprang omkring komsomoler och arbetare ä r behjälpliga ökat kulturutbyte.
mera aktiva och cist, skall det då inte till sist verka ut- och hjälpte sina små kamrater tillrätta, med den.
I skolor och fabriker står Io- generösa uttryck För soildaritet mel- torkande på den skapande fantasien?
om inte den var Gudi lika behaglig som Men det ryska folkets inneboende kaler till förfogande, ibland finns särskil- lan folken.
den kyrka vi nyss farit förbi, d ä r skaror- konstnärlighet är kanske dess räddning.
da hem f ö r konstnärlig fostran.
b) tillsättandet av en försvarsbered- na tringdes ända ute på trappan och d ä r Vi besökte ett sådant hem.
Det var Och än så länge ä r maskinen för dem ning som hetraktar vårt trygghetspro- 680 barn togs ljuden av prästernas mässor trängde ut inrymt i en f. d. kyrka.
blem ur vidare förutsättningar än de sagan.
Det syntes bäst pil de skaror, genom de öppna dörrarna.
regelbundet om hand i olika kurser, men farkmilitara.
Den bör få till uppgift som i Moskva trängdes på 5-års-plans- Vi förfasar oss härhemma över det inte mindre än 12,000 barn från distrik- att förhereda militärmaktens ersättande utställningen.
De stodo inte som vi nästan gudlösa Ryssland.
Men vi betänker inte.
lite smått otåliga över att höra långa ut- tet passerade därigenom varje månad med en polismakt.
att vad de d ä r rivit ner har till stor del läggningar över traktorer, självhindare som åskådare till teater-, filmföreställ- c) arbete på att i skandinaviskt sam- varit konstrika utanverk.
När marken ningar eller dylikt.
De stodo grip- förstånd göra Nationernas förbund till och mjölkningsmaskiner.
blir jämnad och i raset en mängd av den Längst fram i kyrkan var en biograf- ett effektivt organ genom att utbygga na, häpna, med stora ögon.
Och när lokal.
Sidoskeppen var avbalkade till ar- ortodoxa kyrkans vidskepelse störtat dess rättsordning, dess möjligheter att jättemaskinerna under Oronhedovande samman, d å kan en byggnad resa sig huller sattes i gång, var de förtjusta som betsrum.
Och d ä r rådde fliten.
I ett rum avvärja och avdöma tvister, att inskrida pågick träslöjd.
I ett annat höll smil igen, inte i det yttre så praktfull men av mot angripare och utan krig rätta be- barn.
Allt detta var nu deras, tillverkat ädlare halt.
Förresten har den redan ingenjörsämnen på att sätta ihop bilar av stående missförhållanden mellan vid deras egna fabriker och d e skulle gamla Iådor och plåtbitar.
Just då vi börjat resa sig!
lära sig behärska det!
folken.
Vi som inom oss här pil så mycken Bildningsivern var något enastående, kom, var ögonblicket inne, då en bil namnkristendom.
skulle inte förhäva oss.
och inte mindre beundransvärt var hur skulle avprovas.
Den lille fabrikören satt då höra att dess befolkning har » ett be- tillfällena att meddela kunskap togos i stolt som en kung.
trampade på av alla Vi skulle rannsaka oss själva och betänka hov av expansion » som måste tillfreds- akt.
Inte nog med att utställningar och krafter, vred på ratten och se - hak- ordet: inte kommer var och en in i him- ställas - ifall icke går den under.
hjulen lydde och ekipaget gjorde de allra melriket som ropar Herre.
Herre, utan var och en som gör min himmelske Fa- Därvidlag stil Japan och Italien på pa- finaste svängar på kyrkgolvet!
Om ning allt efter de olika folkens behov.
I ett annat rum satt en skara flickor ders vilja.
rallella plan.
Men medan Japan inte an- detta argument gäller i fråga om hävdan- Alltså ä r det inte orden det k o m m e r a n ser det behövligt att rättfärdiga sin mål- och övade väl- och körläsning.
Aldrig medvetna politik för » en plats i solen,, det av italienska rättigheter i Tunisien skall j a g glömma de mjuka rosterna, det på utan livet!
fogar Italien gärna ord till handling.
Och eller av nödvändigheten att medgiva till- vårdade uttalet och de vackra gesterna, Agnes Gustavson.
märker därvidlag kanske inte att de före- Iägg till Italiens Nordafrikanska kolonier, som beledsagade en av Gogols dikter.
bråelser som riktas mot Japan passa inte varför skulle det då icke gäIla för japan- Genom en dörr trängde d e vackraste mindre förträffligt på de skäl, varmed ska krav på Filippinerna eller Mandschu- toner.
Därinnanför satt en hel skara det själv försvarar sin » dynamiska filo- riet?
barn i olika åldrar, spelande en melodi Italien anser att ett ungt och starkt av Schubert p å domra (liknande balalaj- sofin.
Italien.
t. ex .. önskar uppriktigt vissa folks expansion är en nationell rättighet, ka).
Läraren, som förresten varit här i förändringar i de fredstraktater som av- som det fur sin del har f u l l frihet att åbe- Sverige och givit konserter, var eld och slötos åren 1919-1920.
Varför d $ klan- ropa.
Men ä r o japanerna icke minst lika lågor fur musiken.
Alla barnen fick låna dra att Japan å sin sida önskar revidera kvalificerade att formulera nya rättighe- hem instrumenten för att kunna göra de pakter, som enligt dess mening icke ter och tvinga andra att godtaga de- framsteg.
Sådant har det utarmade Ryss- låta nationen till fullo utnyttja segern vid samma?
land råd till!
Men d ä r förstår de, att det Japan och Italien!
Ju mer man tänker sannerligen kostar mera att Iåta ungdo- Mukden?
därpå, j u flera jämförelselinjer ä r man Italien Överflyttar från internationellt marna stå svärjande och spottande i gat- Och j u vanskligare hörnen, och att ingenting ä r för dyrbart, till nationellt demografiskt och socialt frestad uppdraga.
plan prohlemet om territoriernas fördel- förefaller det att avgöra vilkendera man som ger dem ädla nöjen och sysselsätt- hör stämpla som mest imperialistisk.
Lik- ningar.
D ä r har vi mycket att lära.
Vi som vilkendera man hör tippa som främ- som inte ens längre har råd att låta de ste segrare i fråga om sina stora dröm- barn som ä r utan tillsyn i hemmen kom- mar.
ma till skolan ett par timmar på efter- Roma i maj.
middagen för att under någons ledning fä Pier Gudro.
utföra sitt hemarhete!
Vi borde inte se 6.
Utgående från dessa förutsatt- -.
