# ID: svediakorp-per367
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,555
# sentences: 686
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- - N: r 40.
- I~rcnumor~tioosyris: &amp; r ... kr.
2: 50 a 3: 50 / ' /, 8 1: 25 Liisnummer 10 ere.
.
Preuumeration skcr sAv@ i landsorten som i Stockholm h niirmrtste postanstalt eller bok- handel.
I /, X ... kr.
4: 60 hr 8 ... -- ... I I ILodnktion: Redaktor o. ansva&amp; ntgifvarc: Miistcrsamuelsgutm 61, en tr. I ELLEN KLEMAN.
Tclef oner: Allm.
6353.
Kiks- 12485..
.
.
.
- Utgifniugstid hvarje torsdag.
.
Mottctgnhigstid K1.
J-2.
- Stockholm 1908,.
.
.
- 1: a &amp; rg, Exycdltion - - och Annonskontor:, Milstcrsnmuclsgatan 51, en tr. -. '
Altoublnrlcts trjckcrl.
I Post- och telegramadress:. '
D A ' 8 Y, ' Stockl~olin.
Fru Marie Stritt.
.
Taet.
.
S t o c k h.
o.
l m 1 5 Oktober.
1 9.
0 8.
.
.
.
1.
Annoi~spris: 15 ore per mm.
.Enkel spaltbredd 50 mm.
hlarginalannons under texten 15 mm: s hojd per ghng 10: -; Rabatt; 6 vgr 6 Ole, 10 ggr 10 Ole, 20 ggr $ %, 50 g.gr, ?5 Ole.
.
Alinons bbr vara ullamnad senrtst milndag f.
m.
1.
fir mecl verklig of verraskniog man konstaterar drag ocksB iigde formiga att organisera.
1894 upprattade 11ur ph allra.
sista ticlen cle tyska kri~~.iiori~as lron i Dresden - hon har i i n h g a hr bott i Dresden iatressesffir vidgats.
Intresset for den hogre Ricksl~olan, ocli bor dar Blluu - clen forsta RdcI~bsschutz.c~e.rein ' for kvinaor.
Detta forsta forsok slog for kviilnnus rattsliga st#llning, Piir hennes politiska rostratt, for sB v&amp;l ut, att mecl foreningen i barnclolnstolar 111. m. vittuar diir- Dresden soln monster har bildats oni.
Att Tysklancls kvinnor b6r- en maagcl dylika.
Hennes stora jat fc5, iigonen oppna for Bvad organisatoriska talang, energi och soip brister deni, h.a de att tacka arbetsfiir~nZiga firrde heune snart att det f unaits tiiakaacle oc11 1110- till cn mera leclande stiillaing, dB dign kvinnor, son1 vPlgat saga lzon blef styrelsemedlem i cle tyska ut att kvirinai~s stiillaing mbst e kvi llnof orenii~garn as f brbund, hvilket omfattar alla d e borgerliga ln6jas, och att det fuimits kviu- tyska kvinnof8reniagarn nF olika nor, som vAgat strida for den farg.
.
Seclan ordfijranden i det sak de trodde pb och lida allt tyska l~viimoforbuadet, Augusta det obehag, hvilket fijljer med Schiniclt., afgBtt, valdes fru Stritt att stBlla sig i opposition mot en 1iMrskande upl~f attning.
E n I8X) till dess ordf oraude, hvil- ken post hon annu bekliider.
SA- af desea inodiga kvinnor iir fru son1 f Grbundets ordf oranile har Marie Stritt, hvars bild med den fiiia, skargt skurua profile11 och hou pZi ett utinarkt satt u p p t ~ a d t de intelligenta dragen pryder setsom representant vid utlandska kongresser ocli konf erenser.
Sar- Dagnys forsta sida.
Fru Stritt, hvars.
flickaamn ar skild t vid den intermtionella Marie Bacon, Br f odd i Schassburg kvinnokongresseu i Berlin 1904 i Siebenbiirgen 1866 och gifte sig vackte fru Stritt allmiin - upp- rn~rl&lt;salnhet.
och beundrai~ f or 1879 med hofoperasAngnren Stritt.
1891 borjade fru Stritt silt arbetefor kvinnosakdu med att sin stora ledande f6rmAga.
11Alla foredrag.
Men det ' visade sik si~art, att f r ~ Stritt i Pru Stritt har w r i t outtrottlig i att gora propa- utom sill talang att hhlla intressanta och viickande fore- ganda for de fi %gor, hon intresserar sig for.
Det ar @
sarskildt kvinpans rattsliga stiillning och de senare stallarskap.
Det 5ir ett led i h e n n a arbete for att.
Area ocksPL henues politiska rijstriitt, s o n hon med sprida hennes idder.
~Centralblatt des Bundes de~itscber ellergi och talang 1tBnspat fiir.
Muntligen och skrif t- Frauenvereine)), som 11013 utgif vit sedan 1889, &amp; r hen- ligen liar 11011 verkat.
Muutligen geuom sina fijreclrag aes organ.
IIon har ocks&amp; hunnit nled att ofversiitta och inlagg i diskussioner.
Fru Stritt fir en god talar- till tyska den beknntn amerikai~ska talarinnan inrs inua.
Hon talar ledigt, klart och medrychande s a u t Perkins-Stetsous beromda bok 2 Women and Economics s.
D&amp; frn Stritt ser iillbaka pA de forhhllandea, under hhller sjg till det hufvudsakliga.
Hvad hon sliger, vittnar on1 verldig iusilit i &amp; milet.
Det g8r eti drag hvilka 11011 borjade sin agitatoriska verkscztnhet for att af energi genom allt hvad hon sager.
Och det verkkr fiSrbBttra kvinnaus rattsliga stiillning, mhste hon kiinaa dess stmkare genom kontrasten med ansiktsuttrycket, en viss tillPredsstiillelse.
Arbetarna for kvianosaken; om silrskildt, d&amp; fru Strilt icke tiilar, o h fhr en ha blifvit flera.
Motsthdet ar ej langre fullt sh starkt.
droinillande pr#gel.
l4m miirlcer ocksH, att f ru Stritt De sista &amp; ren har ii~tresset for kvinnosakcn akhti i ar en entusiast for sin sak.
Det ghr en varm striim f GrvBuande grad, och kvinnorna diskutera g#raa dit- genom lleanes anforaude.
Icke s9, inycket i sjalfva horande frPLgor, db de triiffa n&amp;gon soln kanner till orden.
V#rrmen ligger i tonfallet, Hvad jag alskar, dem.
Om sndock icke resultat vuanits i proportion mhste ni hBlla af; hvad jag vill, mAste ni ocksh vilja, .till det nedlagda arbetet, beror det ej ph de ?rbetande.
sager den viirma.
energis1.a sttimmau.
Fru Stri tt tar Stisom alltid, dR vag skall rojas, gAr mycken krnft for- nog 111h.11ga ined sin rost.
Men fru Stritt verkar icke lorad ph bortskaffaudet zlf hindren.
Fru Stritt har endast genom sina ord.
Rela hennes ytt-re personlig- fsitt anvancla sin energi och intelligens att skiilgra het talar ocksh.
Vill hon viinda sig till sina Ahijrare okuuuighet och forclomar.
Mau .kau iate neka till, att nled en viidjau, viicljar llela henries person till clem.
det fi.unes n.8got stridbart 110s det tyska kvinnofor- Ogillar hon nAgot, talar k~en~les utseeizcle om missnoje.
bundets orclforaiicle.
Det Br ju naturligt;, hoa har ju Men det Br allticl nhgot mhttfullt O C.
~ beh %rskadt ofver nlhst a n g r i p och utdelt~ slag och trots all persoldig iilskviirdhet, har hon ej kulmat Bindra, att man ta.git heane.
Som ledarianit af en diskussioa har hoa.
en sail- aimtot aE de idker, 11011 forfiiktat.
, Ouppliorligt har synt fijrln8ga att visa sig iutresseracl af hvslrje talaxe hon tvjngats stt phpeka missf6rh&amp;llaad och att fiir- och sympntiskt upptaga allt, son1 viickes och fiireslbs.
svara de saker, 110n k h l ~ a d e for, och CIA, ar det icke Men pi samma ghng # r det nhgot mycket punktligt underligt, om det blir nHgot agressivt, som icke det och besttimdt i fru Stritts ledareskap.
D&amp; man ser mest vinnaude satt knn utplha.
Det %r en lotk, som heane so111 ordforande, kau man inte 1Bta bli att tycka, fiu Skritt delar med a h, ktirnpande naturer.
Det Br enclast gelloin energi och duktighet fru att den tyska disciplinen i sin basta form iir en god sak.
Vi le oftu ht Tysklallcls clisciplin, och det iir sant, Stritt nktt den stiillniog, hon nu idnehar, och man att den har sina svaga siclor, iuen.
den uppfostrar kan icke anuat iin uttala den onskaa, att 11011 liinge tyskariia till reds och orduing.
I&lt;larhete.n och be- mQtte fh verka for dc tyska kviunorna och att hon st amclhe tea l~iwacl med den v.inaancle persouligkwten ln %tte f % se genomgripande resultnt ixf clet arbete, gora fru Stritt till en ut~xiirkt ordf6rmcle.
hvar %t hon tignat sA, mycken tid, krnfter och iatelljgeus. '
' Fru Stritt hap ocks8 fljrmdgii och tid att idka skrift- A ~ ~ s a w u S~COGLUND.
m ' ' Ett federationsmote i Geneve.
(?-e anstrangande arbetsdagarna voro forbi.
@ kongress, som 7-11 sept.
i Genbve hAl1its, La F6d6ration Abolitioniste Internatioinale) ljfvcr ani- mer det utfiSrda arbetet att bli till nytta s&amp;v#l for ar- betet mot den hvita slafhaucleln s o n ~ mot.
reglemen- teringssysteme t i allmiinlset.
net ~ D e a 11vita slafhancleln i cless sau~innnl-~wng mecl Nu vur koi~gressci~s arbete, son1 sagdt, 6: fver.
At- sedlighetspolisen~, var nu afslutacl.
Ett gediget ocll slz.edscEreinoniernn, cle ofliga btilsniogs- och tacksagelse- vardefullt nrbete hacle blifvit utfijrclt under dessa da- talen, voro uuclnnst6k~~cle, och man beredde sig att it,- gar; den s v: h och invecklacle frA.gan om prosti tutio- skiljas for att Ilvar i sitt land i det prtktiska lifvet m a s reglementering hade hiir satts i sainband ~ n e d en ornsiitta cle tnukar ocll impulser!
inau under ile svunna annan frhga., som under de sellare h e n med vii.xa~lcle clagarna erh Allit.
intresse i olika l&amp;nder disltuterats och - om uttryc- Men kongressens priikliga orrlftjrande, monsieur ket fElr tilll~ttns -- vuimit en viss popularitet: frhgan Alfred cle Meuron, en af staclen Gcubves clugancle och om den hvita sla.fbande1.n.
Gruadligt lnade man f r h inflytelserikn ~n tin, meclleiz~ qf be C ' olzscib j ' it76m21, sade olika synpunkter sokt belysa dessa bkda fr !igor i deras till oss just i den stuncl vi stodo i begrepp att skaka nara salnband med hvaranclra, och utau tvifvel kom- hand med honom till afsked: w h n u fAr ej skilsm&amp;s- Dan
D A Q N Y --- -- 515 sans stuud vara ime.
Ni mBste niidv&amp;ndigt vma mecl om federationens stora rniite i afton, vicl hvilket flera af de fr&amp;mmande l&amp;nclernas delegeracle sAsoln talare ko~nma att medverka.
Kom mecb, tillade] ma, ~ o c h intag s&amp;- so.119 v8.r gMst Er plats pb estraclen.~.
Detta var ju nbgoto, som ej fick forsummas.
Skynd- samt giillcle det att friin koi~gresslokalen hterviiada till den vtinliga familj, soin sA gtistfritt under dessa da- gar for framlingen upplitit sitt hem, ntt ditr i hast gijra sin koffert i orclning till fwljm~de dags ticliga af- fard och.
att bege sig af till miitet i ~ S a l l e de la RB- f ornlat.ioa.
D Den anblick, sorn vid uttradet pi estraden inbtte oss, var onekligen imponerande.
En sal af ungefar samrna storlek som Blasiehollnskyrlran 110s oss, nastan alldeles fullsatt, icke, sbsoin f~rh&amp;llandet vid clylika t~illf#llea brukar vara heinma i Sverige, af s8 .godt som uteslutande kviimor utan af mun och kvianor i lika stort aata.1 och a£ alla sa~~d~~llsklasser, den fattige arbetarea vid sidan sl den eleganta dainen ur den hogre societen.
Underligt var gfven att under afto- neus lopp h6ra brsvoropen och apl~lhdenla ljuda 0111 iniijligt annu starkare f r h m&amp;imens &amp; n frRn kvinnor- nas sicla, sA snart cle oliks foreclragen berbrcle vikten af reglem enteringens afskaffande och Bstaclkommandet.
a.f en rhttfsrdig saml~5ills~~1ora.l, fiSrst&amp;else af krafvet p % samlna moral fiir man soin for lwinna.
Miitet 6ppnades af dess ordforande, monsieur Au- guste de Morsier, cleputerad och utgifrare af den fri- siunncle tidningen)) le Signal cle GenBves, hvillren som motto p A titelbladet bi %r orden social, aational, ind6- pendant.
s Monsieur de Morsier ar en inau af uugdomligt ut- seencle i trots af de griinailcle hflren och silfverstriln- lnorna i det lknga, yfviga sk5igget.
IIan tillhijr en synnerligen aktad sliikt, som alltsedan federat.ioaens stiftaade f6r densamma i Schweiz utgjort ett af dess starlraste stod.
Den kraftfulla stiimman ljbd fyllig och v&amp;lljudande och t r h g d e till den stora lokaleus mest aflagsua v r k, dh hau bbrjade sitt anforande med att erinrn om, hur (let just 9a.r i dennn sal, dar inmi nu var f orsamlad, s o ~ n Josephine Butler for rnknga Qr Men sbdma fu~~clament.alpri~~ciper lcum~a forst ge- nom ISiuga och smllrsan~rna stricler lz8mpa sig fram till seger.
De 1l.a sina direkta motsthndare: fbrst och.
framst i uslingarm, sorn ha sin ubkornst ph att 110s oskyldiga varelser systematiskt utr0t.a det storsta, det adlaste: ren heten; cl&amp;rn&amp;st i vaaaus ~ntinniskor, soln framfarallt ijnska: fB vara ostijrda i sin lugna siSmn, och slutligen i cle hederliga., prtiktigs men felaktigt upl~lysta mii,~~aiskor, son1 i sin okunnighet och sitt inissriktacle] .lit i clem som kiimpa for sulnhallets sedliga nydaning se den stiirsts faran fiir just sam- htillet sjlllft.
Talaren n~eddelade nu, att federationen, i afsikt att utjainua afsthnden och om miijligt giira slut pi % fore- Bommancle missforst8nd under den nu af slutade kon- gressen sokt att grundligt studera det sociala missfijr- bhllande, som visserligei~ ej ar detsainlnn soin deu reg- lementeracle prostitutionen.
men stir i ett det nKr- maste samlsand lned denna, niinlligen den hvita s1a.f- haudeln.
Trogen sitt progmrn hade federationen ve- lat skiirsktlde clenna fr&amp;ga i dess sammanhang med den au ' ktoriserade lasten.
xDen tolererade prostitutio- nenw, fortsatte] ?.err de Morsier,)) Br den a: Egrund, i hvilken otaliga kvinuor forlorat heder och lif, p&amp; samrna s&amp;tt som oriikneliga 117ii11 d8-r forlorat, sanmete och mo- ralisk finkiiuslighet; den ar en snara, utlagd for ar- bars eller blott till halften dilseledda unga varelser i akt och mening att stijrta dem i den djupaste forned- ring.
OcB hvacl 5ir d&amp; clen hvita slafhmdela?
Den ilr uslingen, soin snarjer och fijrfijr unga oerfaraa eller obeskyclclade varelser, son1 borrslr slceppet i sank och seclan slungar clet mot stranclen, d k vrakpluudra.ren- kopplaren bemtiktigar sig sitt rof for att p i basta satt draga fordel drraf.
Att fBrfBlja och straffa den elm af dessa slags yrkesidkare, medm man gyunar och beskyddar den andra, visar den bedrisfligaste brist ph logik, utgor ett sjii.lfbedrageri, mot hvilket rattfiir- clighetsk5inslan och det suuda lbrauftet mAste resa sig.
For att ined framgii~~g bekampa den I~vita slafhandeln ~ntiste man 115, sarnmc g&amp;ng bekhi !npa.
reglementeriags- syste~net i dess lielhet.
* Efter det ined storlnande bifall inottagua ialed- tillbnka genolm a tt u ttala abolitionismens gruadsatser ningsf iisedrage t presenteracle ordformden f 6r de f6r- tande den eld, sorn sedan utbredde sig i alla lander, n&amp;u ?ligeu)) den brittiska, kontinentala och allmii.nna fe- derationen~.
Genoin clenim sin giirniing hade Jose- phine Butler fijrtjanat ett annu storre liamn &amp; u det af blott ocll bart en stor samtida: hon kunde kallas den framsta f ijrkhnpeu for en n.y saml~~.llsrnoral, grund- laggarinnan a.f fra~nticleils samhSille.
Talaren utvecklade harefter i Borta drag federa- tionens funclamentalpri~~cip.
w Prosti tutionen Zirs, sacle han,, ett socialt ondt, men att ockra p i andras prosti- tution, draga vinning daraf, kr ett brott.
Niir ett.
lands regering tolererar eller gynnar ett dylikt esploa- .terande af lasten, begk den ett direkt vAld mot den a l l m ~ n a a friheten och den alln18naa lnorale~~ och ett indirekt shdant mot den allmiiana 1 q g ' ienen.
samlade den forste af de frii.rninande lanclennas talare, professor 120dolph.o Bettazxi frdn Turin, representant for den italienska centralkolnlnitt6n far friklnjande af den alllniinna inoralen.
Denae, en medelLP~1ders inan ~necl ramsvnrt 11hr och li.Higa., uttrycksfulla ogon, be- steg tdarestolen, b&amp;lsacl af appll~der.
Med vrirme och gliid, soin visserligen ~ B g o t diimpades genoln nod- tvhuget att infar ett franskt auditorium uttrycka sig pB franska och i fiiljd d8ra.I ' vara nbdsakad att pB pappere t nedskri fva sinx tmkar, utvecklade ban si tt &amp; mne och konstaterade till en borjan, att i Italien ett verksamt nrbete utfijrts pB det abolitionistiska tiinke- sattets omrbde.
Visserligen Iiade ma.11 hinnu ej lyckats afskaffa den reglementerade prostitutionen, men den skara, som arbetar p B att f A bort denim miknsklighe- - O r i e n f a l i ~ k a Mattor ')) och ofriga Afpassade mattor, s h o r n S rn y r n a, A r g a m a n, KOS- m o, Radium, Kxminster, K i d d e r m i n s t e r, R o c k m i n s t e r, v e l &lt; e t, B r u s s e ~ rn, fl, i qlla kvaliteer och storleksr::::: 1 E n g e l s k a Magasinet dr-ottninggatan 3 1 a.
.
Det forsta svenska skolkoket inriittades i Stockholm 1889 i Nikolai folkskola.
For narvarande finnas omkring 130 s8dana i Sverige, hvaraf ett 1 0 - t d sttir i forbindelse rned folkhogskolor, ett 30-tal rned flicklaroverk och de RterstHende, fasta eller flyttande, rned folkskolor.
2 1 af 24 landsting ha upprattat 1-4 tlyttande skolkok.
Stnten understoder, rned 24,000 kronor, fen1 utbildningsanstalter for skolkokslararinnor, dar kurserna vara inemot ett Ar.
Hvarje flicklaroverlr, som pii sitt program ha,r ' undervis- ning i huslig ekonomi, Atnjuter Arligt understod af 500 kronor, under forut ' sattning att vederborande kommun ger lika stort anslag; 2s flickskolor ha for narvarande s8dan.a ~ns1a.g.
Statsbidraget till folkskolorna for skolkoksunder-.
visning utgor 100 kr; for hvarje kurs, 0,mfattande minet 3.0 undervisningsdagar.
:: Det visade sig, att de olika landernas kongressdel- ta.gare allrniint uppfattade Sverige som foregkngslandet i .fr&amp;ga om huslig ekonomi.
Man intresserade sig .i hog grad for de rnedforda utstallningarna .och agnade dem en amickrande uppmarkeamhet.
.
Sista dagens kongressbeslut var bildandet af ett per- manent internstionellt skolkoksforbund.
.
Tills vidare ar.
. '
en internationell kommitte tillsatt, hvilken kommer att 6fvergH i ett internationellt institut rned sate i Schweiz. '
Periodiska kongresser komma att hillas.
Troligen blir den forsta forlagd till Belgien i sambmd ' med den stora utstallningen 19 ' 10.
Utlandet.
De ' danska kvinnorna och valen.
.
Vid Landsforbzmdets for Evinders Valgret Hrsmote den 1 9 sept.
i Kopenhamn upptogos huf vudforhandlingarna af £&amp;an om kvirinornas stallning till de kommande kommunala och politipka valen.
Det beslots enhalligt, att afrAda de kvinn1ig; t ~.iistr %ttsforeningarna att uppstalla rena kvinnolistor sdval 8om s. k. opolitiska listor vid de kom- inunala valen.
Diirerriot bee lot.^, att ett energiskt ar- bete borde berlrifv: ~.~ fiir: ~ t f t B de olika politiska partierna att satta kvinnor si ' i hiigt ul) p y % sioa listor, att mojlig.
Undervisningsfrlgan och kvinnorna.
Vid behandling af en undervisningsreIorm i den schweiziska kantonen S: t Gallen har ' frAgan om kvinnor- nas riitt till deltagande i afgorandet af uppfostringsfr %gor framkommit.
Man kom emellertid till den slutsatsen, att kvinnor icke kunde tilldelas rostratt och valbarhet vid skolangeliigenheters behandling, u tan att detta m edforde f orfattningsforandring.
Endas t. val barhet till skolinspektion och tilltrade till skolkommissionens ' .moten - kunde vid reformens geaomf6rande tilldelas kviniiorna, liksom mera talrikt forekommande anstallning vid skolorna.
.
..., ',.
...
, I ' 1 En manlig forenfng for kvinnlig rostratt i Holland.
.
- -.,: -.
* ...
Efter exempel af den.
engelska manligra foreningty fsr kvinnor~strLWt har i Holland bildats .en dylik for ' ening den 26 sistlidne septmi-ber.
33 % stort antal f&amp;mstiienae per- soner ingingdomedelbart i foreningen, hviLken ansliit sig.
,.
till den engelska nligan~.
I.
.
.
.
En anndn, mindre .gynnsam nyhet meddelas frdn Holland.
.
I motsats mot den lutherska kyrkan, hvilken i juni '.
detta Ar gaf kvinnorna riitt att rosta i kjrkliga angelagenhet ' er, har den holliindska reformerta kyrkans synod den 26 augusti rned 9 roster mot 8 afslagit den kyrkliga kvinnliga rostratten samt rned 1 0 roster mot 7 forvagrat kvinnliga teologer ratt till: ~fliiggandet a; £ prast-.
- exiamen.
, 9.
1 .. - a; .&amp;, ' d, '; Denkonservativa kvinnorostrattsrorelsen i England.
E n konservativ kvinnlig rostrattsfiirening i England har bildats under lady Knightleys presidium och rned an.- slutning af mAnga inflytelserika konservativa kvinnor.
En liberal forening bar forut bildats a£ lady Grove.
~ e t ' engelaka .nationella rostrattsforbundet, som stir utanfor de politiska partierna, fullt neutralt, vantar emellertid ett lifligt understod i arbetet fiir den: gemensamma siken .af dessn bAda foreningar, och stAr i de basta relationer till desamma.
.
Kvinnliga yrkesinspektber i Finland.
I finska tidskriften Nutid .lases ett meddelande om att industristyrelsen, har foreslagit, att - sent$en skulle vid;, taga ~tgilrder.
for okandet d antalet yrkesinspektoner till.
fern man ' liga och tub kvinnliga. '
Som bekant finnes redan i - Finland en kvinnl ' ig yrk ' &amp; -; inspektor, .friiken Vera Hjelt.
- Det satt, hvirpb frokeh.
Hjelt skott sina tjansteAligganden, anses .s.t: h: iif~er all t. het funnes till ~ t dt!
t 1&gt;Iefve r: ~ldn.
Man enades om att berom.
Som hennes, arbetsfilt omfattar hela landet, denna agitation I~itnpligitsl kuntle bedrifvas inom de po- inses emellertid hvilken tid som Htglr endast till sjalfva - jitiska valm: ~t~sfiir~li~ag~~rn: l, hvnrfor kvinnorna borde resorna och att en del arbetsplatser endast sallan kunlia anmii ' lrt, sig till intriide i desmn@a och ddr soka utofva besokas.
En omorganisation a£ yrkesinspe ktionen i landet inflytande pB da olika partierna vid uppsattandet a£ skall nu fijretagas och det kan:, anses for.
ganslra sakert,.
.
att Atmiustone en ny.kvinnlig yrkesinspektor darvid komz- deras listor.
.
Hvad betraffiir stiillningen till .de politiska valen be- mer att tillslttas .. Industristyrelsen har i sin skrifvelse.
slots ett lifligt deltagande i valkampanjen genom att tala till senaten foreslagit ingenjoren froken .Jenny Mqkelin,,, p&amp; valmoten ocb interpellera kandidaterna om deras hvilken rned tilldeladt stipendium studerat y~kesi~spektio- Qsikter ifrAga om den kvinnliga rostratten.
PA forsta nen i Danmark, Tyskland och Schweiz.
Styrelsen har valdagen skulle alla kandidater ofver hela landet upp- tankt sig, att froken Markelin exempelvis skcille f6rord- fordrav att svara ja eller nej p % en interpellation s % nas under nHgot: %r eller tills vidare anstallas sAs.om lydande: ~huruvida de, vid den fo ' rsta riksdag de deltaga assistent At froken Hjelt.
Hennes arvode, torde db icke uti, viija arbeta fir en gruncllagslr; ndring, som gifver kvin.~o.rna bestammas lagre an, till 250 mark i m8naden .. plus rese- kostnadsersattning efter samma beraknirig som de man- ' politislc rostrdtt.
B - Dessa beslut ' tyda pk att de danska kvinnornas del- liga yrkesinspektorernas.
tagande vid valen nappeligen kommer att st8 efter den lifliga agitation, som utvecklats under valkampanjen hemma, i.
I .. hou oks.
a 1. '
Sangar OCII Sangklad-er Tacken, Filtar, Sangofverkast m. m..
- Garanti for valgjordt arbete - Engelska Magasinet, Drottninggatan 31.
Nagot om vara konstnarinnor.
VI.
.
-.
Elsa Beskow.
__ _.
...
_ *.
.
- -.
.
7-et fordras alldeles &amp; rskildal egenskaper hos en ph fyra Ar sitta for sig sjalf och bladdra i en ilh -- sagoberattare eller tecknare for att finna vagen strerad tidskrift och stanna infor reproduktionen a£ ett: tili barnens h j artan.
beromdt renassansmonument framstallande bilden a f Publiken inom barnkammaren gr lika o b e r h e l i g en dod riddare.
' En 1Ang stund satt han ororlig och.
som, den stora publiken, utanfor dess troskel, och sbg ph den, klappade darph det uttrgcksfullt vackra .. det ar icke en hvar gifvet att tillfredsstiilla dess smak ansiktet och upprepade for sig sjalf: rHan ar min van for att han ar stolt och t r i s t!
~ och &amp; nskningar.
, Konstverkets manskliga ut -- Barnen kunna: ibland finna en tryck af storhet och sorg haile rort.
saga eller en tafla wviildigt vac- vid en strang inom honom, och kerw, i hvilken de vuxna icke han sokte sedan oupphorligt upp lyckas se nhgot sgrskildt tillta- boken for att Bterse sin doda lande, och de kunna med en viss vanw.
Ett annat barn, som en likgiltighet betrakta en bild af stort konstnkligt varde, som man ghng stod och slg i en illustre- rad bok, brast i den mest bngest- forestiillt sig, att de skulle finna fulla grht vicl Asynen a£ n&amp;gr&amp; gladje i. DB deras wkonstnarliga teckningar forestallande opieroi synr naturligtvis ar hvarken ut- kande kineser i underliga stall- vecklad eller uppodlad, g % de en- ningar och med forvridna drag;.
dast efter sirra.
egna barnsliga be- och han lugnade sig icke, forran domningslagar, och jag tror mig man rifvit bort bladet med de ha inarkt, att det &amp; r klar ' heten, dell oforfalskade kaaslan och fr %n- hemska bilderna och brannt - u p p.
det infor honom.
Detta blott som varon af sentimentalitet, soin dik- exempel p i, huru starkt ett barn ' tar deras instinktiva sympati och kan kiinna infor en,, d6dr bild.
antipati infor de konstnarliga Man m h t e darfor lyckonska framstiillningar, som mots dem den, som f&amp;tt gAfvan att slh an inom deras annu begransade upp- ' just de rhtta strangarna .i barnens fattningsvarld.
Dartill.
komma.
latt .mottagliga, impulsiva och naturligtvis rent inviduella anlag oandligt Bmthligt kannande sja- och kynnen.
Somliga dragas At det spannande och afventyrliga, andra ht det veka lar.
Inom ett ogonskenligen litet ' falt ar det en stor, eller heinlighetsfulla, &amp; ter andra &amp; t det friska, enlila, och jag skulle vilja saga ansvarsfull, uppgift, den; hvardagliga.
.
r Konstr ar dem forofrigt, och helt natur- att leda deras uyvaknade faritasi, tank&amp; och syn i n ligt, ett frammande ord.
.
Det ar det manskliga uttrye- p&amp; for dem obekanta vagar.
.
Det ar a t t taga dem ket, htbordens lif och, i de allra yngsta ken, kolo- vid haaden och vaudra med .dem forsiktigt, omt och riten p&amp; ' de ~farglagda gubbarnaw, s o m frtscinerar deras g.ladt ut i naturens och sagans riken - at.t icke bfverl lasta deras sm % hjarnor medfor tungt eller brokigt; smh; ogon.
och sinnen. '
.
.
Att somliga barps kauslor och begrepp i frhga material, icke baualisera deras begrecp eller allt far om .konst lange fortfara .att st&amp; p&amp; en outvecklad mycket underblhsa deras nastan alltid medfodda sinne stkndpunkt och ge sig till karma i mycket naiva ut- for det ghtfulla; det ar att ge dem en sund, enkel, trick, medan andrg ': redhn.
tidigt se darph med dju- lagom lifvande, andlig foda, lamplig for deras sproda pare beck,.
faller " &amp; sig sj&amp;1Et, beroende p&amp; tempera- konstitution att njuta.
och smillta, och htfoljd af.
en.
ment, intresse och omgifning.
Dh pAminner jag mig naturlig hunger efter mera af samma slag.
IEba Beskow ar den af vhra sagoberatterskor och en liten gosse, hvars morbror ar en af v k a mest fram- stAende mhlare och hvars mor en dag talade till barnbokstecknerskor, som .kanske i allra viisentligaste honom om hans beromda morbror och yttrade: wHan grad besitter de.ssa egenskaper, genom hvillia hon gjort sig till barnens farkiarade gunstling.
" Man skulle pu- ar en utmarkt rnblare, m&amp; du tro!
r w Jashw, svaiade gossen beundrande, w mhlm mor- mera svhrligen kunna tanka sig en svensk barnkam- ' mare utan Elsa Beskows walskader barnbocker, hvilkas bror aldrig utanfor kanterna ?.
glada bilder och trefl.iga, muntra rim lyst up$ enkla, Det var hittills han lilla ambition.
sb mhnga rniirka vinteraftnar och veikat lugnande och: Men det har hanndt mig; att se en annan liten pys @ ', ', HENR-I-K-GAH-NS G,, ~,,.
.
Pirnpsten~~Tval LEN.
ocHsMJUK.
- -.
-.
Genom behamciting - 3 .. i darmed farsvinna.
pormaskar o. - d..
... I.
1 ' -.
.
.
i: 4 '
trostande vid s&amp; m h g a kritiska moment i smhbarnens lif.
~ n n u mera konstnarligt fullkornliga barnbocker existera otvifvelaktigt - svlirligen n %gra mera af-.
.
h&amp;Una.
Reda.n som helt liten tecknade och berattade Elsa Beskow sagor for sins syskon.
Till och med innan hon kunde tala rent, pladdrade hon sm&amp; historier pb uppmaning af sina aldre brlider, och hen~ltis barnsliga fantasi oih penna var i standig verksamhet.
Hela hennes langtan stod till att slara sig ritar, nar hon blef stor.
Vid femton &amp; r borja&amp;eShon.p&amp; Tek- niska skolan i Stockholm, och dh hon tidigt fattade sitt beslut att agna sig lit illustrationer, gingo hufvud- sakligen hennes teckningar i skolan ut p&amp; att rita vig- netter och parmar.
Men darjamte kande 1lon en stan- dig otillfredsstalld hunger efter att fk rita model1 och mila.
Visserligen erbjlids inom skolan undervisning i en del figurteckning, men det tillfredsst~llde henne icke, och hon narde den forhoppningen att fb intrada i Akademien for de fria konsterna.
.
D&amp; hon emellertid redan vid nitton hr forlofvade sig, slog hon alla konstn5trsdri) mmar ur hligen.
I stallet blirjade hon undervisa i teckning i Stockholms nya samskola, och pb uppmaning af froken Anna Whit- lock, hvars karleksfullt f8rstAende och vakna oga for barnens ratta utveckling alltid gar sig gallande, bor- jade Elsa Beskow omgestalta teckningsundervisningen dar och med ett mycket godt resultat.
Det ar nu heme - jirmte friken Whitlocks initiativ - vhra barn ha att tacka for att te~knin~sundervisnin~en allt i f r h borjan g8r ut p i enkel frihandsteckning efter naturen, blommor och andra foremill, a t t de tidigt f % 6fva sin fantasi och sin hand med enkla smA deko- rativa kompositioner, kort sagdt, att de gamla led- samma granserna brutits ned och att barnen nu, p&amp; .ett langt mera mangsidigt och roande satt, kunna agna sig At sina om tyckta tecknings- och f arglaggningsstu- dier - en reform, som &amp; r af icke obetydligt varde.
J u mera Elsa Beskow sysslade rned denna uppgift, dess mera fick hon klart filr sig, att man bor teckna ~enkelt och utan allt for mycket stilisering~, nar man vill teckna for barn.
Frbn denna, tid, och for att skaffa lekskolan litet mera roande bilder, dntera sig de forsta haftena af: ~ V i l l du mhla ?~, de smh latta, vackert tecknade och tilltalande ' bilderna, som nu ut- gbra ba.rnens f iirsta, omtyckta sf arglaggningsbocker D, och hvilka lyckligtvis alldeles uttrangt de hidiisa tyska bbckerna i samma syfte, som fijrr vorg de enda man hade att tillgh .i den vagen.
En del mindre illustrationer till barnbocker och jultidningar utforde hon iifvenledes under dessa &amp; r, men boken om d e n lilla, lilla gummans var hennes f6rsta framgAng pb barnboksomrlidet.
DB Elsa Beskow efter nAgra br gifte sig, var hon shledes redan inne p % barnboksteckningar, och oaktadt egna barn och husliga plikter icke liimnat henne oin- skrankt tid att agna sig uteslutande At sin genre och som hon sjalf sager: mtbilda den till verklig konst)), har 11011, just genom sina barn, f&amp;tt standigt nya motiv till bocker o; ch idder till sagor.
sS&amp; upprann idden till ~ P u t t e i blAb&amp;rsskogen~ ur en skogspromenad med min aldsta, d&amp; tvh-etriga pys; sagan om, Gna11-Metnss uppkom vid ett tillfalle, dB ett af barnen var i riktigt pallhumor (och den visade sig ha god effekt) och ~Farbror Rimfrost, och)) Gum- man To, kommo oss till motes p&amp; en vandring en harlig r i m f r ~ s t d a g ~ berattar, hon sjalf.
Hvsd Elsa Beskow innerst onskar att genom sin produktion frammana seller htmimtone komma i kon- takt meds hos barnen, Br den varma., soliga och lyck- liga kansla hon sjalf kEinnt och- kanner infor naturens p % en ghng oppna och hemlighetsfulla lif.
Hon vill hjalpa dem att iakttaga, att gladjas och minnas, att tumla lyckliga ute i den friska vintersniin eller i den ljusa sornmarluften; alska naturen p % ett vaket, gladt, lef vande siitt.
Elsa Beskows produktion ar for val kand for att man behof ver.
pAminna darom i detalj.
Af hennes bocker ar utan tvifvel sPutte i blbbarsskogen~ den mest kanda och afhhllna.
Den lilla vackra, roliga och enkla sagan ar berattad pli ett s&amp; alskviirdt och natur- ligt satt, .- btide bild och text - att man val for- s t k dess ofantliga framghng hos barnpubliken, fast5in Elsa Beskow sjalf anser sA val den som sina andra barnbiicker ofortj an ta af den utomordentliga anklank de ront.
Att icke blott svenska barn funnit smak for den ' tilltalande och vackra boken bevisas af att den utkom-.
.
mit - forutsn i tre svenska upplagor - p&amp; tyska, ryska, engelska, bohmiska ocl.
hollandska.
s Olles skid: fardr kommer i &amp; ut i en tysk och en hollandsk upp- laga, och sBlonimornas bok.
med sina bbde intagande och lu&amp;iga.
bilder till froken Otterdahls trefliga text komrnei ut pb tyska.
Till julen skliuker Elsa Beskom barnen en ny skntt i r Turnrnelisas, illustrerad till H. C.
~ n d e r b e n k i k d a saga - ett utmarkt val, dh denha bel ' iittelse saker- ligen ar en af dem som barnen mest alska och aldrig trottna p&amp; att hora omtagas.
Den tryckes samtidigt i en d.nsk upplaga.
J d n bAde ssvenska och finska barn f&amp;r Elsa ~ e s: kow ibland bref och tack.
~Ibland beriitta de om sig sjiilfva och rita gubbar i brefven, iblaod f~rhsl&amp; d6 motiv till nya mb1blicker.w En g ~ n g hade t. o. m. ett par sm % engelska flickor sandt heme ett alskviirdt bref.
* Man kan val kknappast tanka sig att arbeta fiir en mera sympatisk publik och att ha ett mera tacksamt falt for sin konstniirliga verksamhet Bn just det som Elsa Beskow valt till sitt.
Den beundran ocli sym- pati, som moter henne, ar ocksA s&amp; uppriktig och spon- tan, som man blott kan vanta den hos ' bamin, medan deras kiinslor annu aro i~npulsiva och klarogda och deras tankeghng icke hunnit bli alltfor medveten eller koln- plicerad.
Och rikligt beliinad borde Elsa ~ e s k o i r kilnna sig - fullt moliterade me6 Euddar ' och ofverkast i moderna monster.
XF.
101: - 9 120: - 9 145: -, 181: -:.,:: Drottninggatan 31.
.
. '
I
i medvetandet om alla de vaaliga tankar ocll det.
glada tack, som sandes henne frBn barnen och afven f r h l deras modrar, - for den gladje 11011 bereder.
- H5il.omdagen blef jag vittne till en barnkamniar-, men, som shkert icke ar ensam i sitt slag.
En urig mamma satt med sina t-re snx3,barn kring sitt knii - den yngsta annu icke tv&amp; &amp; r - och laste hogt ur ~ P u t t.
e ~ Alla tre bamen lyssnade med vidijppna 6gon och det var sA tyst i rummet, att man k u n ~ a hora t en knappnhl falla till golfvet.
.. BDe ha left som vildar och gjort mig alldeles ut- .trottad,), utbrast den unga nlamman.
D Men 11th de aro alldeles omojliga att handskas med, Br den enda raddningen att ta fram ~ P u t t e och ~ lasa for dem.
Det verkar soln ett trollslag!
n.
Blott en sadan liten hvardaglig 6gonbljcksbild be- lyser tillrackljgt Elsa Beskows framghng som barn- bokstecknerska.
ELLEN LUNDBERG, ' f. N ~ m o n r.
Eft drag af kvinnlig solidaritet.
dE - .. i .. orra.
Bret intraff ade vid Kopenha~nns folkskolor en handelse, som ar ratt intressant och som darfor b r antecknas, Vid skolorna skulle tvA nya platser inrattas, den .ena for en handarbetsinspektris, den andra for en in- spektris vid skolk6kskurserna.
Inspektorsbef attningar hade forut endast funnits p % lararsidan: en.
gymnastik- .och en teckningsinspektor, bhda med fast ansttillning.
De kvinnliga posterna daremot skulle endast tillsattas s b o m forsoksambeten ph fem hr.
Afloniugen bestam- des till 300 kr.
mera an den lon den sokande inne- hade shsom lararinna.
och skulle shledes, om denna sijkande annu var ahgorlunda ung och f iiljaktligen .annu befann sig j en l %g lonegrad, betydligt under- stiga de manliga inspektorslonerna.
For att lonen skulle kunna uppgh till nhgot jamforligt med dessa, borde den sokande redan vara uppe i den hogsta lonegraden, och det var ingalunda antagligt, .att nhgon efter sft m h g a tjiinsteftr skulle anse sig aga krafter nog att satta sig in i och att utofva en sA krafvande befattning.
Vidare skulle de trehundra kronorna icke tas i betraktande vid pensionsberakningen.
Detta sistnamnda villkor jamte den omsthndigheten, att platserna endast skulle upprattas f6rs6ksvis p&amp; fem Br, kommo lararinnorna att anse dessa poster s % foga- f ormhnliga i jiimforelse med det anstrangande och .ansvarsfulla arbete de rnedforde, att ingen borde soka .dem.
Men hur s ' kulle man v %l kunna tanka sig, att det, bland en sB talrik k h vore mojligt att uppnh enighet i denna Asikt?
Det 1Bg ju alltfiir nara till hands, att det ju .alltid kunde vara nAgon, SOUL!
a penningbehof, familjeforsiirjningsplikt eller blott och bar ekonolnisk Slin~kummurmobler, ufforas i alla traslag och stilarter O C rnodernt ~ - - - - - - solidt m t a n k e far frarntjden skulle anse, att den lilia okade &amp; rssumlnan dock vore god att ha.
Hur skulle- g a l l sra1 kunna Avagabringa en endraktig opposition3 Nftval, man forsokte.
Frau lararinneftjreningen ut- gick ett ~irkular till alla i kken lned framstallning af saken jiinlte el1 uppmaning att, om vederbijrande ans&amp;ge villkoren forkastliga,.
forbinda sig till.
att icke ~ a i n a l a sig soin sokande.
Redan foljapde dag var detta cirkular undertecknadt a£ a.1la Kopenhamns lara- rinqor ph ett unda.ntag aar.
Denna enda, som.
ocksi anmalde sig som sokande ti11 handarbetsinspektrisbef attningen, var emellertid en person u t a i ringaste kompetens i facket och utan for- utsattningar att kunna skota en framskjuten post.
S h, tydlig var denna fullkornliga oforrnhga, att af stads- fullmaktige, n&amp;r ans6kniugsresultat&amp; visade sig, kunde yttra: BVi kunaa.
har .tillampa ph.
oss det bekanta y ttrandet om Tordensk jold: ' Ban hade .endast en man och han g r a t '.
~ Den frhgan hade naturligtvis uppsthtt, huruvida afven de lararinnor, som icke i minsta mhn hade i ta.nke att soka nhgon af platserna och soln t. o. m. stodo utom amnena for dessa, .horde skrifva under.
Man hade dock bestamt sig for att sh borde ske.
En svhrighet skulle alltid uppsthtt vid bestammandet .af den krets, inom hvilken de s6kande kunde tankas, och det fanns ju alltid en mojlighet, att lifven nlgon utom denna kunde upptrada som sokande.
Man stan- nade darfor vid att alla skulle skrifva Gder.
Denna opposition hade till foljd,.
att de bAda in- spektrisplatseraa blef vo obesatta och ha forblif vit sB intill narvarande stund.
De bestammande inom kom- munfiirvaltningeu st&amp; aatagligen rhdvilla om hvilken utvag de skola ta.
En shdan enighet, som den Kopenhamns folkskol- liirarinnor har visade, ar hogst sallsynt och, som vi se, afven hogst effektiv.
Vi hade tillfiille att se i Stockholm i vkas, huru efter en minnesvard dis- kussion i stadsfullmiiktige anghende en inspektrisbe- fattning vid folkskolorna eu lon bestamdes, som var betydligt lagre an de vid skolorna anstallda inspek- torernas.
Motiveringen var hufvudsakligen den, att Bman kan fA en kompetent person fijr denna l t j n ~ - ett skal, som ju skulle kunna anvandas mart sagdt vid: alla bef ?ttningars tillsattiinlle, saeskildt alla kvinn- liga, dP ju lilnerna i allmanhet vid dessa aro liiga .och en mangd kvinnor mhste soka arbete for hvad 1611 som helst.
Man kan ju helt lugnt, om man ' vill, pressa ned alla kvinnoloner an mera.
SB visst som kvinnor behofva nilgot for att lefva, komma alltid.
nAgra att antaga dem.
Med djupt missmod fornams denna afton resultatet af dem, som Bborde diskussionen, ett missmod, som sakert hos de flesta sitter liinge kvar, s o p minskar arbetsglad je och - darmed arbets- kraft, som alstrar hopploshet och tungsinthet i lifvets kamp.
Det fasta upptradande, som ICopenhamns Iararin- nor visade vid of vannamnda tillfalle, utgtir icke endast ', Engelsku IU~US-inef Drottnin~gatun.
31 ' i.
-
frBgans losniag st8 klar och osvikligt krafvaude just for de kvinnor, som genoln iiktenskapet blifva ett nytt slaktes v5rdarinnor och uppfostrarinuor.
Och forstiir herr WigEorss verldigen sh litet af den rorelse, son1 kallns den kvinnliga riistriitten, ~ t hail t tror att den bringas.
ur viirlden genom bortforlofvandet och, som jag formodar, det d a y &amp; foljaude bortgiftandet af, alla gamla rnamsellerr?
En st % pass naiv sthndpunkt trodde man dock vara passerad af alla - afven af pa f en lustspelsforfattare.
Denna parodi p % eu politisk fars slutar med en i.
htijdpu~lkt af klumpighet, for att icke saga ren dum- het, af fbrfaltaren.
Jag tror namligeu icke att nhgon dramatiken g6r landvinningar.
Herr finner herr John Wig Eorss kvick, nar han 1Ater clownen forss bar rikta.t Siidra teatern i Stock- Sten Stensson Stden sluta som -- generalkoi~sul i holm med annu ett lustspel.
Och f orfattaren soin Helsingf ors.
Ja, med den klumpigheten slutar den forsta men- tyckes ftltt klart fi) r sig att den kvinuliga rlistriitts- frbgan i-ir nhgot att gdra nf - som geschiift, ty ska pjas, till hvilkeu den kvinnliga rostrattsfrigau har om icke m a a t har den aktunlitetens fortjiinst och fAtt sliippa till material.
Den utgiir, son1 sagts, bor dra folk - har byggt sin nya farspR clebta Bnnu kulmen a.f Gfriga plattheter ocb osmaklighet.er, obrukade motiv.
Det iir ju icke utau att det ocks&amp; Inilka dock, just geuonl denna sin prononcerade karak- verkligea skulle kunuat vara nbgot att gora af.
For- tar, blifva alldeles betydelseliisa.
Herr Wigforss ' lust- fattaren borjar ocksh i bred stil.
Ett rum i nya riks- spel llar, en markvardig likhet med pappersdrakeu i koatedie, soin rsliir i vejr og vind, men dagshuset, excellenser och statsrAd och riksdagsman.
Kce~lighede~~s En smula satir sveper Ofver politikerna ocll parti- ingen rammeru.
Till och med sk&amp;mt i en fars mBste grupperingarna.
Den kvinuliga rostriitten presenteras till en viss grad vara traffande for att verka kvickt i form af heln verlrstalla.nde utskottet rned ordforande och roligt.
.
EEA.
och sekreterare och # m u a Q r a kvinnliga)) suffragetterr, dock fAr man till att bijrja med ett intryck af en na- d stan oviintad mildbet 110s firrf., soln icke g8r varre At elt s&amp;llsgut exempel pii solidasitet, utan mhste ocksh verka imponerande, hiilsosarnt~och larorikt vid framticla fors (lk att till det lggsta m6jliga vardesilbta kvinolig arbetskraft.
Ett drag af sam~nanh&amp;llning vardt att mimas!
HILDA S a c ~ s.
Farsdiktning S0d-a eatern stockholm .. ' nattskjortor och nattrockar lit herr StBen.
Hvilkeu traffande satir iifver verkaamheten inom F. I .. P.
R.!
Och sB klar sig naturligtvis statsriidet Stden i nattskjor- tan - utanph statsrAdsuniformen visserligen - med tilll~jalp af gifvarinnan, rbstraitsfijreninge~ls sekreternre, och sA g6ms r6str&amp;ttsfiireningens sekreterare i ett skip och en annail asuffragetta upptrader och phklader statsrsdet sin gAf va, nattrocken, och sB konmler det justitier8d och riksdagsvaktmilstare och farsuppthget ' lamnar intet iifrigt att onska.
Till sist.
koimner svar- mor friin Grij~lkoping OCL i hennes niun kigger forf.
sin enkla losning af den kvinuliga rostrattsfrdgan: ge alla gamla nlamseller en fastman, s&amp; blir det ett slut pA brhket.
Receptet verkar sa~~uerligen grow kopingskt, trots att det t g d l i g e ~ nog Br f6rf: s eget.
Om man nu skall tala allvar i sammaahang - med herr Wigforss sista dramatiska produkt - hvilket just icke berattigas af sammanhanget - kan man gora en liten phpekning af ett f 6 r h f d h d e, 6 f ver hvilket kan ske aldrig fad.
reflekterat, det nildigen, att mera an nd- gonsin mAste betydelsen af den kviunliga riistratts- Vintorns snml~iillskurser i Stockholm.
Forellingen for kvinnans politiska rostriitt i Stockholm kommer att shorn fortsjittning p % de af landsforeaingen for F. K. I- '.
R. fiirliden vinter h %llna samhKllskurserna mordna tveilne fijrelaeningsserier, en pB hosten och en pB varen.
Serien for hosten tzlger sin borjan fredagen den 23 okto- ber och kommer att SortgB hvarje fredag i Reallaroverkets musiksal med c: a 7 forelaaningar, behandlande Sveriges inre politiska historia efter 1809.
Forelasare blifvcz fil.
dolctorerna Verner Soderberg och Lydia IVahIstrom.
D: r Soderberg forelaser ofver: Karl .Toltccns-tiden och Aftow BZnclsliberalis~nens forsta genombrott.
; Representatio) lsreformen.s f3-beredelse och genomfdrawle; Det nya rikscZagssIcickets forsta tic2 (1867- 84); Fullstride12 och dess efterdyninyar och den Bostr (imska r riksyolitiken r snmt De senaste d,rens rikstlckudngs-, tritZer,.
~ a l r i i l l s ~ r.
~ g o a c, ~ z h parlijifvets alp,.dg2i72g; Ate,.blick, D:, Wahlstrijm hiller tvenne fGrelgsningar ofver Srlenska - statsskickets utveckling under 1800-talet.
" Sanitair " med elastisk stiilviifsbotten, hopfallbara gaflar och rygg, levereras i alla storlekar och farger.
-, EngeIska M a g a s i n e t Pris f6r 26x190 om.
Slngen I?
: Soffan a0: - 3 1 Drottninggatan 3 1 u
: Foreliisningarna blifva tillgiingliga fijr allmiinheten, sllviil miin som kvinnor.
Seriepris kr.
2: --, enskilcla foreliisningar 35 tire.
.
Uncler ~Hrterminen.
fortsattns kursernn niecl forelBs- ningnr i social-politiska Bmnen.
Forslnget till vitrtermi- nens program upptnger b1.
n.: Arbetnrskgdd och follc f6r- iiikring, siirskildt naoder.ska~~sfiirsir; lcri~~.g; Eruigrntionsfidgan; T / ktie~zkrnfte~zs socialisering; ATorrlnnclsf / * ligc~j2.
Vi dterkomma riled niiirmnre upplysningnr, sedan vhrens progrnnz blit ' vit fastslaget.
.
lKrarepersonalen, namligen bitraclnnde liirarinnor i huslig eltonomi, foreslRs ho,juing at ' arfroclet frin 1, I 00 till 1,200 Icironor.
fitodcrskitpsfii~ * siikri ~ t g i E ' inli~ntl.
Lnndtclngens ao- cinla utskott, har vicl behandling sf petitionsforslagen an- gHende moderskn.gsf6rsiiltri ng beslntit foresld ntt lnndtclngen mitte hemstiilln om tillsiittande aE kommitte for uncler- sokning af de liittnader soni pA forsiiltringslagstiEtningens viig eventuellt kilrlcle beredns i de tryckande ekonomiska forhbllanclen hvari ninclre bemedlncle p i i g r u i ~ d nf barn- C.
S.
A: s ko~n~nrrnalpolitiskn vintorkurs.
Centrnl- fodsel rSkn mint ntt till lancltdngen i god tid initte ofver- forbundet for socinlt arbete i Stockholm nnordnnr uncler liimnas proposition angiende vid undersiikningen sisom vintern en kommunnlpolitislr] curs?
hvars foreliisningar miijliga och nocliga befuuns Ktgiirder!
koinma ntt Bga rum hvarje onsdag kl. 8-9 e. m. i I bifognd reservation EoreslA ntslrottets socialdemo- ReallBroverlrets hogticlssal.
Ledare for kursen iir leda- kratiska 1edamote.r bl.
a. att till lnndtclngen ~ n i t t e ofver- moten aE riksclagens andrn kammnre samt af stsclsf~ll- liimnas proposition angiende grundandet af en moder- xnaktige kaptenen frih.
Erik Pslnistierna och tjiinsteman- sknpskassn, hvczrur en hvar n~inclre beinecllad barnafoderska nen i Stockholn~s stnds g: lsverk Enzil Larsson.
Uncler hostterminen forckomma fiiljnnde f6rel5sningnr: erholle.
understod uncler ticlen fr. o. in.
G veckor fore 14 okt.
Stadsbildningen i Sverige (befolkningsrorelsen), till S veckor efter foclelsen.
frih.
E. Palnlstierna; 21 okt.
Statslcommunernns organisn- ioriska utveckling, fil.
kand. Yngve Jhrsson; 28 okt.
Siillsknpct I.
C.
(Internationillis Concorcli,z) i Stockholm Stadslcoml~luaernas ekonomiska utveckling, stadsrevisor 11011 form onsdngen pK Hotel1 Continental sit.t forsta snln- Asel Ranirn, Goteborg; den 4, 1 l ' och IS nov.
Stockholn~s n~aatriicle for siisongen.
Af irsberiittelsen synes, att an- komrnundforvaltning, staclsfullm.
I&lt;.
Tengdahl; 25 nor.
tnlet ledanzoter iir 260, utvismdc en okning af 40.
En F ' orvaltningsreformer, stadsfnllrn.
prof. I&lt;.
Warburg.
.
aEdelning nf siillskapet, Grona koraet, har verlrst genom Vidare forevisas sonda.gen den 25 olttober kl. 10 f. m. utdelancle af 1 inne till Eattign, orclentliga hem och till en gas- och elektricitetsverket vid VBrtan sanlt siincln.gen den skollofekoloni.
1 5 no~ember renhHllningsverket rid IJofsta.
VArtern~inens program iir l~etydligt vidlyf tignre och Skolomi~s prydnnde.
Den kiincln Ahlinska skolan i upptager bland praktiska ofningar fingerade valn16ten (propor tionella val) och fi ngerncle stads full n~8ktigesa.nlman- Stocltholin har i dessa dngar ir1Hytta.t i en ny och ticls- enlig lokal och dilrmed intr#dt i ett nytt sltecle af sin traden.
Pdpekas bor ntt endnst innehafvare, zf seriekort 5ger verkeamhet.
FrAn en oansenlig borjan har den vuxit ut tilltr5.de till de praktiska ofningarne, hvilkn s~rslcilclt iiro till en nf de storstn i sitt slag i hufvudstaden.
Nedan- stKende darner, nf hvilka flern varit med om ekolms talrika pa vhrterminens program.
forsta lKroHr, ha tiinkt sig, att innevarande tidpunkt vore Repetitionskurscr fiir iildrc burnmorskor.
D5 repe- larnplig att ge uttryck At f o r m och nuvnrancle larjungars titionskurser for iildre barnmorskor fortfaronde visa sig tacksamhet, och ha diirfor utfKrdat inbjudan till insamling eftersokta nf barnmorskorna och dd., Eom beknnt, flera for att mojliggora de nya och vnckra liirosalarnns pryclande landsting genom resebidrag uppmuntrn till dcltngande i mecl taflor eller andra konstverk.
Bidrngen, son1 born, desamma, hemetiiller meclicinalstyrelsen om proposition vara inlKmnade fore clen 15 novembcr, kunna insanclas till 1909 Hrs lagtias rikedilg darom att riksdngen, mlltte till hvillten som helst af unclertecknnde:.
pA extra stat for 5r 1910 nnvisa ett anslag af 3,000 Itr.
till repetitionskurser for aldre barnmorskor.
Julia Trlildebrnnrl, Oclengatan 69, Hilcln Petersson, Nsrvaviigen 31, Anna Dahlgren, Djursholm, Sigrid Sveclmnrk, Kungsgatnn 14, Anna Hjortsberg, Regeringsgntan 36, Annn Lovgren, Riskops- gbrden, VBsterAs, Elin Heimbiirger, Dttlagatan 56 ' B, Anua SGcler- Iihefiirl~iijning; f5r sliijd-.
och skolkiikslii~~nl * inaor, blom, Stnby pri %stgfird, Uppsals, Asta Riben, Ilonlsgntnn 79, Som forut omniimnts ha slojdliirarinnorna vid S t ~ ~ l i h ~ l Stina m ~ Berg, Auraviigen, Djursholm, Ingricl SchiSnmeyr, Oclengatnn 67, Greta Mneller, Skeppnregaban 37, Dagnlar Berg, Drottning- folkskolor inghtt till folkskoleof verstyrelsen n ~ e d en peti- gatnn 56 och Gretn Daug, Surbrunnsgntnn 53. tion om loneforhojning p !.
grund af dc dyra lefnads- kostnaderna i Stockholm.
Ofverstyrelsen har nu beslutit Engolska inngitsimt nnnonsernr sitt rikhdtiga och att i forslag till stat fijr nlista 5.r hos stnclsfullmiiktige begarn forhiijning at dessa Iiirarinn ' ors ltiner.
For e.
0. sorterncle lager i vHr tidning.
Firmnn Kr i sitt slag lararinna i kvinnlig slojcl foreslKs hojning frKn 1.,000 till kind och erkiind fi5r utlniirkta varor, moderata priser, 1,200 kronor samt for fast nnstiillcl f r h 1,200 till 1,350 punktlighet och storsta tilln~otesg !iencle i friiga om ' att kronor i. begynnelselon och frfin 1,500 till 1,SOO kronor tillfredstalla sina kunder.
V i kunnn tryggt rekommencle ' ra i slutliin.
a v e n for en nnnnn del nf den kvinnlign nii~nndn firma At vRrn liiaare.
Till Bagnys la8ekrets i landsorten. '
FRAGOR OOH SVAR.
I " HEMTREFNAD " I Hvar kan man prenumerera psi Dagny?
PRAKTISK TlDNlNG FOR KVINNAN.
I landets alla postanstaltor och boklRdor kan man beatslla huru m h g a ex. som holst.
Skall man alltid Drenumerera B dessa stallen?
.
Ja, ifall man Onsknr end&amp; 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man Utkoumer tlvarjo vecliw - under sommarmha- derna hvaran~laa vecka - lned 40 numaler om iret.
Tidningen vill fortfarsnde till billigt pris ftirse de svenska hemmen med cn nyttig och roaiicle 13s- nir~g och kommer att innolihlln korta religiosa upp- s: ' rtser, beriittelser, ledlnclst~ckning: ar, verser, prak- tivka r.5.d och uppsntsar snmt ftiljetol~gsafclelning.
A11 preniirneration skor A posten.
Pris per Ar 1: 35, inberikknndt postarvode.
Stod " H EMTREFNAD " genom prenumeration!
dtid gbra dct.
Nvad kostar Dagny i postanstalfer och-.
bokI&amp;dor?
Dngnys post; prenumeratioils- och boklLdspris k kr.
4: 50 f6r I !,, 2: 60 far I /, och 1: 25 ftir I /, Ar Hvilka villkor erhillla prenumeran tsamlare B Dagny?
Don, soln samlar minst 5 prenumeranter, erhkller en provision nf lcr.
1: - for hvarje helgre:, 50 8ro ftir hvarje hnlfhrs- odl 20 tire Ebr hvarje kvartaleprellumerant.
Huru skall man f8rfara far denna ~ r o v i s i o n s er- hlllande 3 Sedan man eamlst wtilut 5 prommeranter, g t man tillvaga PA ett rtf EtSljancle siitt: 1) B ?a ' tiwgcn: Genow.
insiindandet aE psenumerat,ionsafgiften med afdrag af provisionen bestiiller man dot beh6fliga antalet ex. (hiir l.nBnga.
gom helst, men alltul wainst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stoclcholm, sotn uncler earnla-ens adress i ett och samlnn paket siinder dln bestiillda ex. Sanllaren har dA att ombes6rja utdelningen till do samlacle pre- nnmeranterna.
2) Ella.
: Man prenulnererar A niirmasto povtkontor (ej an- norstiideu) for de samlade prennmeranterna, detta under hvars och ens nilreus, begsr postens kvitto A samtligrz er- lxgcls xlgifter, tillstiiller ose cietta kvitto, dA vi orngAende pr postarivisning siinder sa~nlaren den stadgado provieionen.
I I Prenumeranltsnmlare 8 DAGHY sokas pii alla platser i landet och erhiilla fordelaktiga vill kor.
Til lskrif Dagnys Expedition, Stockholm C.
Hvar, och fill hvilket pris kan man nummervis losa Dagny - -?
I I I stiidernas tidningsko~ltor och cigsrraffiirer ' samt lies Cag- nys kornmissioniirer i landsorten.
Pris 10 6ro pr numuier.
palitliga och valrekommenderade, All.
skrilvelser rijrande cxpedi$ncn m adresseras: DAa NYB EXFEDITION, onskas f6r Dagny sihiii i landsor- STOCKHOLM.
- ten som hufvudstaden.
Anmalan ii D A G N Y S EXPEDITION; Vejbystrands 8 j u k h e m Drothirzggataiz 54, Stockholm C8 vid Skelderviken AamBa HYU Bid HIInd, - Stockholm.
- BarkAkrs station, ViistkustLnnan) %r ben- och korteltuberkulos, SY enska Fattigv ardsfiirbunde ts Barnay ardsafdelningar ?achitis och allm.
svaghet, mot-; nger ba.r 11 .ocli vasnn, dngxfgi ft L- (i,W kr.
Oppet Aret om, contrd 1pgv8rnining, hHrIigt Isgo i h r r - kog vicl hafvet.
LBlcnre: 1) r Ernst; intiah1 vid Kronpr.
Victorias Sustsanatorinm, B a r k h k r a.
Kvinnliga arbetsomr8den.
Utbildningskurser m. rn Muntliga och skriftligi upplysningar gen&amp;n K v i n n l i g a juridiska byrikn Vallingntan 12.
- A.
T.
183 36.
Boutrcdningar, I~~ltasscringar, FCrlilcningar, Rlttcg5ngnr, Egct~do~~isfiirsliljaingar, Afflrsiif \ ~erl5tclscr, Lcgala handlingars uppsrittanclc, Juridislta appdrag af alla slag.
Kontorstid kl. ' /, lo-4.
Fredrika- Bremer-Forl bundets byri, 54 Drottninggatan.
LEDlGA PLATSER.
/ Plalssoknnde jci sina nnnonser injorda i FOR - GUVERNANT, enkel ocll nneprK.lrsliis, finnes i htist p1at.s pA landet att undervisa tvtinne ' UVERNBST, van, skiclilig att flickor i skoliinmen och sprllk.
Svar unc1ervisa ' ii.fven i musik, soker rned reko~nmendationer och lone- plats.
Utm+rkta betyg.
IAn 300 a n ~ p r h k till DA.
R.D, Jonlioping, p. r. kr.
Svnr till DX.
O ~ S Idons, esp.
Dagny for haljva priset eller 7 ' 1, ore pr n m.)
G ~ARD,ARINN A Pbr kapitalister sarskildt fruntimmer, har det lange varit etl onskningsmil att kunna ofverlamna vHrden af sina vardepapper och skotseln af sina affarer i t nigon person eller institution, som med absolut sakerhet forenade punktlighet och nog- grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom.
pris- billighet.
En sildan institution ar Stockholms .Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nyga fan 2 7, expeditionstid 10-4)) sow under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig vird och Forvaltning af enskiida personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger och tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt larn- nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet. '
Exempel 2.
Om inteckningar deporieras hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren ' darom att rantorna i in- tvckningarna skola till afdelninge-n inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdeluingen, att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
O m en hos af- delningen deponerad inteckning genonl underliten fGrnyelse skulle Forfalla, erdtter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkommen skada.
Fbrvaringsafgift: 50 ore for i r per 1,000 kronor af depositio-.
.
nens varde, dock ej under tvi kronor.
j At sjuklig ltldre FLICKA kompetent och.villig at.t dmn eller herre, onsknr bild., undervisa 6-12 A.rs barn i mu- allvarlig flicks rned godt siitt.
Ex&amp; sik samt bit rBda vid IBxlBsningen mill.
i sjukvA.rd och hnslig.
SmA o. llusliga g6romki, erhiiller plats i pret.
S w r till ~Stillskap ocb v h r d ~, ktiping, 011-1 betygssfskrifter o. lone- Ralmnr, p. r. anupriik siindas liilder adress DA.
H.D, Avesta p. r. NG FLICICA frRn bildaclt hem pA landet, lnyaket duglig, knn- Y AMIN ERAD, kvinnlig sjuk- nig i somnad, hnndarbeten och alla inomhiis f6rekommaGde g6ro1nA.l E g y m n a s t, van vid sjnkvlird, nll- onskar plats i god familj, frun sh- got kunnig i stjnlnad, fAr plats soln sorn siillskap och hjalp.
Vill rak- sBllskap och 1ljBlp i hemmet 110s iildro dam i Stockholms nlrhet.
nas s o n n~edlem af familjen.
fvar mecl ref., loneansprik och NG BAT !~RI~ FLICKA onsksr foto, s#adas till fru A. Edelst-am, plnts i aktningsviird falnilj s o n Elfsjo.
hj#lp och siillskap.
Van vid alla i ett hem forekommancle gorombl.
6nskar anscis som fxmiljemedlern.
VII) ALINGS t S EPIDEMISJUK- HUS Br frhn den 1 nov.
d.
A. N3igon Ion onskvBrc1.
Svar till ~ V i l - Icontor: Vasagatan 38. lig och arbetsama p. r. Oskarshamn.
plats ledig for en examinerad sjuk- clenna sparbank f6r in- skoteralia.
0111 lonefijrminer m. m.
~ n e d hygienisk CrEme ~ h N X i r e l l ~ e ~ Beyagna.
NG ln~lcltl~ri~kareclotter onskar erllbllt~s uppgil ' t genom H %lsovArcls- Encia inedlet att f&amp; hvit, fraiche eiittning b sparbanlisriikning: Kan snarast ~nojlig att fA konma na.mndens sekreterare, reclalitijr och elastisli hud.
Borttager pA anviindas tifven for hushhllsr %lining.
till trefligt hem ph landet for att Alb.
Michelsen, Alingsfis.
kort tid n~srocli~acl, finnar, friiknar, Intill 500 lzr.
knnna i regel utile mot aA.gon lon deltaga i alla inom reformar, pormaskar, solbriinnn, utan nppsagning.
Oppen half 10 f. 111.-7 ' e.
111. hemmet Iorekomlnande g8romfil.
rynkor, den rodaste l ~ u d Llir hvit, Bikstel 73.
GenolngBtt en ekolkokskurs ocll Br S.J ' UI&lt;SIC~TERSU EPLATSEN vi?
och innehKller densamma inga for Allm.
tel. 917.
Borgh01n1s epicle~~lisjukl~ns Br huden sk~clliga bestAnclsclelar.
Inlhningsranta f. n.
5 ' 1, proc.
van \ lid alla husliga goromdl.
Tt11a.r afren efter en ticls vistancle i ut- leclig den 1 nastk.
nov.
Ansokan Tilllland~hblles for 3 o. 5 kr.
pr landet tyslra sprlket flytande.
8var med ineritpxpper och liikarebetyg burk hos sjnkggmnast Anna Will- Rodensfamska till I~iilsovkrdsn~mnclen fore den 15 siindes till DD.
118 h r ~ lvinninga, p. r. mark, Brnbegatan 3, Allm.
Tel. okt.
Lon 500 kr., fri bostad i epi- 213 23.
Riks.
123 10.
Till lands- ILL LBNDTEGEWDOM eller clemisjukhuset, \ ledbrand, lyse ssmt orten mot poetforskott.
Hudiksvall.
h e ~ n 1x3 lnndet soker 26-Rrig fritt vivre, (1 % sjukstugnn ar behgcl.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- bilclsd flicka .. plats soin husforc- Bitriide finnes, dK sjuka finnas.
kurs.
Slojdlararinnekurs.
stfinclarilma.
Ar van vicl sttirre Borgholm den 22 sept.
1908.
InnclthushA11 smnt kunnig i d l a ~~~~I,SOYBR~SN~~~SDEN.
slags l-~nshfillsgoromf~l, viifllnd, lrliid- ooh linnesomnad.
8 v ~ till r ~Smii- kntkdra~ Malni8 p. r.
OR !1 !6SSBO I ' I; ~ A D S extra provinsiallBkaredjstri1it med 1 % BO KF6RElWCh kunnig linren etationerad i AmAl skwll frhn Fredrika-Bremer- Forbundet: Drottninggatan 54..
afven i kassas sktitande, bok- och med 1 ja.nuari 1909 tilleattas Rikstel.
27 62.
FOrbundets byrA 6ppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. slut samt for ofrigt de flesta kon- elf sjukskoterska.
toregoromhl och s o n ii.ger c: a 10 Fredrika- Bremer- FiiFbundets Sjukskoterske by&amp;: Tunnelgata?
2 5.
Lbn 700 kr.
jiimte 25 kr.
Arligen iirs praktik pA ticlnings- samt fa- iill utredning.
Kompetens samma Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98. brikskontor, onskar gora platsom- som berfittigar till intri %.de i Svenska.
.
.
byte nu eller till nybret.
Svar tor- sjuksk6terskornas allluiini~a pen- de adrcsseras till ~ K o n t o 30, r Gu- sionsinriil tning.
mt~lii Annonsbyrh, Malmti, f. v. b. Sjukslroterskan vare skyldig still- t U N G, MUSIKALISK BILDdD IR sig till efterriittelse ~ I n s rukti ' on I ?I; TCKA, onskar plat!
som for aP landstinget afllinade sjiik- hj %lp i h a s h ~ l l not fritt wvre B ~Iifitereko ' r i n o m Elfsborgs lBnr an- storre landtegenclom, biilst i nib- tagen den 19 sept. '
1300 och 22 heten fif stad.
Villig iifven under- sept.
1903, hvaraf ex. .mot porto visa i I T I U S ~ Svar ~.
till ~Gottland- Iran rekvireras 110s I ' tirste provin-.
Dagens nummer innehiller: si: dl&amp;lraren, Venersborg.
&amp; a,, Visby p. r. Ansoknn, Atfbljd af rekommen-; ~ / e c a r ~ 7 i ~ a ~ i o g ~ u n d.
u l i r i e Stri tt.
ANSPR&amp;KSL&amp; FI,IGISA, ined htioner och frejclbot.yg, insandes ~ r ~ gods betyg frRn hush5~llsskole- fore kl. 12 pB clagen den 3.5 kurs, kompetent att skota mindre no \ - ember till T6ssho hiirads sk6- Ett fcderatioasii~dte ' i Gcllive.
Af Clara W7ahlstronz.
hushk11, dBr hjiilp till grtifre syss- terslienal~mcl, adress Ingenior Th. ~kolkiiksltoiigrcssc~~ i Frei burg.
.
.
Al.
lor liirnnas, soker plats i Stockholm Kohlin, eller cless omedelbnra ntirhet, Svxr U t l t d e t.
till ~Anspr&amp;kslos~, Eksjd 11. r. ILDAD, D U G L I G FLICICB, Nlgot om vHra konstnii.ri~znor.
TI.
Elsa Beskow.
A!
Ellen inecl godt lynne, som vill Btag?
P L A T S Pb KONTOR [inskas af ~nrthbery, f. Kyblom.
biiclacl flicka, kunnig i tyska och sig ~ t rned t husmoclerns l$ilp verk- maski~~skrifning.
Har ticligare un- stillla sarntliga @ romU, utom sknr- Ett drag aE kvillnlig - solidari tet.
A£ Hilda Saclts.
der flora Rr innehaft plats son1 ning och tviitt, erhAller 1 nov.
plats lrassBrska A storre kontor.
Goda i ctt af 2 gorsoner bestfiende hus- Ft ' tlrsdiktl~ing pk 86dra teatern i Stockholr~ Af Eea.
betyg finnas.
S w r till DL-t-n~, 11PI11 R mindre 1lerrg: " lrcI.
Svar med under a h.
S. Guamlii Annons- uppgift A Itineansprhk till ~Familje- ~Gtiscr.
byrR., Stockholm, f. v. 13. medlcm D, Stigtomtn.
U u Egnahemssparbanken u -- ' Slojd- och Hushillssholan, T VBN F I I Inneh9lls.forteokning.
Af - 1.
B Prenumeration sker &amp; narmaste postanstalt (Tid- ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
- rn
