# ID: svediakorp-per3666
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,797
# sentences: 418
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad " har hänt?
I I VAR NAM 0.
Resa över Systerbäck.
ENLIGT D4GENS N Y H E T E R tyck.
inan ha kommit Ifiiigt i planerna pa horgerlip hamverkan.
Som regeringschef i cn horperiip samiinzvegenng tippas prolesinr \!
' i,stmari cIIer hr Hamrin, vari ekoiionii %ka program, som motprograni t i l l fiiiaiiministcr \ Vigforis ' prisas hijpt.
\ ' i ha fiirgäves hos sakkunniga efterfnr- Skat vari dct Hnmrin5ka Ipriiprammets po- sitiva sidor.besta. '
y F D E T MEhlORAYDUM som titrikesmi- nicter Sandi; r hehadat infiir ned- rii~tninpskonferensen har a svenska, dan- qka, niJrska.
schweiziska och spanska de- Iepatiiinernas v t i p a r samt med inctXm- ' * g.
na jhmsidrs med v i i mattlig upprustning i Ctiillct fiir hlott och hart hecrRiisnin~~ tiii statii&lt;; quo, attiiijd a r en m u n m a s e i i iippriistninl:.
I A V S L A G PA FRAGAN om inköpan- de av homhflypplan l ä r även i stats- radqhcredningen ha yrkat5 av utrikesmi- nistern.
Köpet av de tva.
av flygstyri,l- seil frircslagna jiinkerSplanen, t i l l vll !.a hnrnn.
V (Utgiven av 1. hrnamo har åter skädat en tragedi.
re amvRrdnad av miidrar och harn och anslaqit.
; 450,000 kr.
har d.irmed upp- men utan det skimmer av idyll och seil sett hur sv.
?rt fiir ntt ej s:iga hopp- &lt;klLitit %:.
Utrikeministern motiverar &lt;itt romantik.
som Snoilsky fiirlhnar Pers och löst det tett sig att fn i synnerhet den ' Ingripandc med att flvgPlaneii ' ir Irir Iierstis tragiska iide pA Värnamo mark- Iifaktiska mödra- och harnavarden ord- tiiiisa - de overskrida ilen v i d nedriiqt- nad, SA blir nian riktigt led4en.?
sitt lands ninpzknnferrnsen fiireslaqna maximivik- nad ' Per och Kersti av i d a g är ett l i n a t fiir- vsgnar, dä m a n finncr h i i f ett l a n d soin ten.
(~ R S L A G E T () hl FORBLID mot väp- sldrapar på II) och 20 Ar.
Deras lilla Sovjet-Ryssland kiinnat.
trotS s i n a svfira nade karer har passerat IagKidct, nyfödda harn log säkerligen lika glatt ekonomiska forhallandm, pä ett gl5nsande som - litom nagra .indrInRs!
' rkanden - emot dem som barnet pb ovanstaende hild.
sätt liisa denna frnga.
I Moskwa med si- F (t,:n; 7 A ' soni ieanm " etrl;; y:Ut;;:; l;: f ä r ett litet sovjetbarn, vilkct- fastän fijr:ildralöst - ändä f b r s i n förstklas- privatkärhildning efter militiirt mtinster.
Högerii tar starkt avst:ind och anser att siC.1 omvärdnad och försörjnin! ?.
!n&lt;-en.
: nrm hor r:ktns cmot wmh.illet= Per och Krrsti 4 g sig ingen levande firnder och icke mot de !+ virnare.
T?
räd med sitt lilla harn.
I sin rädsla, sin na tre miijoner innevbn:ire tillhmpadeq ett syste,,, av övervakninp, som i hOg Erad överensstämde med det Pg s i n tid a \ ' mo- der-kapzwkkiinnignp ir -- !agda SR Idnge vi ej Ihrt 04s att utan ett surt samhhllet, det hr det nu hestfiende.
och okunnighL,t och frliktansvärda baril.
; lighet det maste till varje pris hihehillas!
gjorde de det sxmsta och dummaste de Y K K O S T R I D E N I T Y S K L A N D fnrt- siitter med stigande hätskhet, I.e- kunde göra.
De dödade det lilla glada Samhället fbr nu d ~ r e n för de ortodoxa Protestantiska barnet med saltsyra.
pr:isternas nödförhund, Niemijller, har av- döma Över deras handlingssätt, vars kon- satts, men hans fiirsamling har vägrat att sekvenser de får ta.
Men bara det att ta emot den nye.
av rikshiskopen ut- detta kunnat hända i värt land, är en an- fördömande mr,, med helhjärtad gladje och omsorg ta emot dr harn som bli oss K fiidda, vare sig inom eller utom äktenska- pet, S A länge vi e j hänsynslöst drivit fram d sr dct &lt; * geiitligeii som väntar en Ttormans-besök, hol1 Rkrarna utefter fria fr:in Bprästnac- kars och annat ogräs!
Nej.
h:ir litlire- der sig en Iandshypd.
med v i g a r, qom man knappast I Sverige '; kulle, .,ija ned- låta sig att fara pa, PR skaka hussarna p l dem.
H5r har nämligen inte funnits någon vägkultur förrän p 3 allra senaste Vaii5 andra sidan Systerhäck, pa an- landsv5gcn s:irskilt dra sidan gränien mellan Finland och Rys.
; land, d:ir taget g å r over deii smala hron, som sgmhiili-kt ä r malad till hhlf- ten vit och till Iihlften röd!
Hur läng- tansfull en reienhr i n mä vara att snart få svar pä sma nyfikna frägor, undgår man inte det IRngsamma gränsförfarande, som just vid denna gräns tycks vittna om, att det inte har varit nägon överdriven iver att underlatta fiirhindelserna.
Van- tan i Rajajoki h r ganska tilamodsprö- vande.
Skall man genast fr3n början av resan komma med önskemAl SA \ w e det, att de finsk-ryska tiiristfiirhindelserna, av vilka jii I varje f a l l hela den skandina- vizka resandcstriimmen ä r beroende, finge en aning mera knntiiientalt välsmord ka- raktsr.
Men iir man väl över p.4 andra sidan.
saluterad av vsnligt småleende rödarmis- ter iich med mil och Rter mil framför sig av det ryska landet, tar man snart ska- dan igen och den ena efter den andra av de fragor man gjort sig om hur det hem- lighetsfiilla landet ser ut, börjar f A sina tid, då hl.
a. ett sällskap hildats för fri- villiga bidrag till vägarnas förbättrande och iinderhall.
Och utefter deisa gropi- ga och smutsiga vägar ligga fortfarande pa sina hall hvar, hophvppda husiiinpor av gammal tyll.
utan tr:$cIC:irdar, och ge I en l:limt eii hild av dct Kamla landet, sadant det visat sig fiir o ?$ alla i ilen vilkända ryeka skimlitteratiiren.
Men städerna?
Ocks.4 h; ir ser man, att ryqsarna un- der mhnga Ar varit upptagna av större uppgifter: in att Inga Catorna sa fort en sten kommit pn sned, eller att nytapetsera vid frirsta hästa spricka.
Leningrad piir: innu ett ganska gratt och gropigt intryck.
I Moskva präglas stadchilden av de väl- diga arbeten som paga för den nya iindergrundhanan.
Rypgnadsställningar, svar ' upprivna eller a v s p h a c l e omrbden.
sto- Den resa tiii Sovjet i vilken signaturen ra röda plakat och statyer, Vom fljrhar- tillsammanh mecl fem andra ssen .. kor del- l i g a arbetet.
lit \ .isn iinderSrilndhanans tog.
infdl omkring påsktiden, och hela tillblivelse.
landskapet var ett typiskt mars- eller Att drtta är en sak, &lt;om pA det var- aprillandskap, med smaltande snö, hot- maste intresserar hela hefolknlnxen fick tenlösa \ ' ägar och h w n a n d e.
sköna vär- man en konkret paminnelse om.
Utöver färger med slätter, kullar och unga hjiir- de ordinarie arbetarna har hela Moskvas kar i skiftande hlått och violett.
Den befolkning i 1111 och or (lning st !illt fem som tilldventyrs varit rädd fiir de s. k. arbetstimmar gratis +,II fcIretagets fijr- kulisserna kunde snart kdnna sig lugn.
logande.
Var och en ger vad den kan, Att fijrse ett sådant jätteland som Sovjet- de sprakkunniga tjänstgöra t. ex. som Ryssland med trovärdiga kulisser vore tolkar At arhetarna och de iitlsndnka spe- ett sa stort företag, att det i och för sig cialisterna.
Vid värt besök i det vack- skulle kunna betecknas som en bragd.
1 ra Tretjakowgalleriet ringde plötsligt vnrje fall en betydligt mcra omfattande vaktrrRearen I E.n klnc:.?
r?
hel t h - Uppgift i n när man fiirr, hemma pX den me för tidigt och den talrika tavelhesk5- svenska landsbygden inför nägot väntat (Forts. å sid.
4.)
Nizs .SimonsSon ' en verklig mödra- och harnavlrd.
kom- mer tragedin i Värnamo att stå som en dom över värt samhällssystem.
o c h den Vilka bära för närvarande arbetslös hets kostnaderna?
&amp; P y I Förslaget till arbetslöshetsförsäkring siktar nämnda prsqten.
De protestantiska pr ' s- klagelse kastad mot samhället av idag kommer ständigt att följas av nya olyckor.
ternas kamp .ir emellertid mera isolerad.
En anklagelse !not def Mäktigare I sitt motstand är den katolska här hos Oss ' kyrkan, där,, aven tagit tillorda i sitt \, brdslösa sätt varmed vi handskas med paskbudskap och uppmanat till kamp mödrar och barn.
emot varje annan tro än kyrkans.
När man som undertecknad varit med TRUS ' srY vilken som bekant skiljdes om att söka arbeta ut ett förslag till bätt- den nuvarande regimen i Ryssland pA grund av sina äsikter om att uppgiften fdr Sovjet-Unionen framförallt vore genomförandet av världsrevolutionen.
Devinez: har i vinter vistats i Frankrike och för- siikt skapa aden fjärde internationairnn.
hien d5 han upptäckts och tydligen även hrutit mot föreskrifterna att avhllla sig " 0 f r i n politisk verksamhet, får han nu packa sina kappsäckar och lämna Frank- en femtonde januari i Ar hemsöktes fen i Indiens historia.
inför denna kata- rike, h,en det torde bli svart att f i n n a Indien av en svhr jordbävning som strof enade sig indierna med den angio- n n g o t land, som viil ta cmot honom och hans verkwnhet.
varade flera dagar.
Den följdes av över- indiska regeringen spontant i arbetet att svämningar, förorsakade stora förluster bringa de nödställda hjälp, Gandhi er- TATSUTSKOTTET H A R AV- " God kä n d av Gud s S T Y R K T Kerstin Hesselgrens mo- tion om fullt genomförande av likalöns- principen vid Gymnastiska Centralinsti- tiitets ornorganiserande.
Det ä r fara,, ärt, att riksdagen sälunda vid en nyreR,ernd laroanstalt kommer att fastställa olika Iö- ner fiir manliga och kvinnliga Iiirare i samma tjänsteställning.
Ett observandum fiir alla kvinnor!
et i) sthergska förs,aget till frilufts- had fiir Stockholms stad, n ä m l i g e n D ett nytt Strömhnd pfi det gamlas plats, har antagits a v Idrottsityrelsen med en riists iivervikt.
Jo, Vad bland innehsr a n n dn a t att detta?
utrymmet för resll, manliSa och kvinnliga avdelninpar upp- dela+.
; n, att herrha (lrt f.4r 75,, k, m,, poJk- ha (let 2.50 kvm,, damhadet - allt Fom.
; ka Kvinnor.
: Ccntralfr,rhiinil fiir I; Ihiiltiir (S.
Ii.
C.
I '.
I i) tivl:, l,r:~ kl. 7.15 I ', ni.
&lt;,tt offcntl D bl.
I nom a. till större rättvisa i fördelningen.
kort skall riksdagen för andra med de mRnga förhöjningarna och nyin- gängen taga ställning till regerings- fiirslaget om införande av arbetslöshets- försäkring i värt land.
Fjolfirsförslaget.
som blev antaget i andra kammaren, rföll framåt, genom ett par riisters övervikt för avsiag i första kammaren.
Sedan dess gressionsprincipen och genom att ifita de har ett par jämkningar i enlighet med de nya skatterna börja verka först vid en i riksdagen framförda Önskemålen blivit av manniskoliv och lade hundratals byar, for nyheten, d l han var ute pA en av sina inarbetade i förslaget, Vad vi här inför stider och odlingar i ruiner.
M~~~,, äntar resor för att predika mot kastväsendet.
den förestäende diskussionen särskilt vii- att värfloden när den möter den genom Han hade veckorna förut h; lllit 4M) möten j a uppehälla OSS vid, ä r den högre grad jordbävningen f8rorsakade fördämningen kommer att förorsaka ytterligare svara skador trots allt som kan göras fnr att ratta ut flodfirorna.
C. F. Andrews, den och rest 3,000 engelska mil.
Av hans ut- talanden frarngsr att han inte bara djupt k l n t olyckan utan ocksä gladdes ilt att den slagit en bro mellan engelsmän och av rättvisa eller, kanske rättare, hörjan till rattvisa, som genom fÖrSlag:ets anta- gande skulle komma att inträda i fördel- ningen av arhetslöshetskostnaderna mel- lan s. k. vidkommande och ovidkomman- engelska miwionären och kännaren av indier.
Indien, kallar detta den största katastro- Infar denna stora nöd och hotet om de Parter.
Som det nu är, blir det i sj3lva verket nya olyckor har üaiidhi förklarat en par- tie11 vapenvila i frihetskampen.
Han har de minst vidkommande parterna som få miite i Norra Latins Aula, där förhiindets., dragas med de!
allra mesta av kostna- ordf, d:r Annren Andrren-S,,edherR och aven förklarat sig villig att samarheta deriia.
Om vi nämligen se saken ur skat- de.
; s sekf, gymnastikdtrektör RnRn,,i med regeringen i tr.4 uppgifter: rädd- ningsarhetet och efter katastrofen kast- tehetalaresynpiinkt - och sstatenw och Torss ' ow-Lundpren aro talare ' .kommiincrnax.
aro ju sasom hjalpare i Alla som ha intresse för a t t Stockholms väsendets horttagande.
med hadfräga liises p2 ett qstt, Som h m r e ~ ~ ~ avhlåste ~ som ~ bekant ~ arbetslöshetshekymmer ~ ~ ~ identiska ~ ~ darmed motsvarar kwnnornas antal och att hiir- h v g i e n i s k a krav,, ~14a hiiet redan i somras " hijrsamhetskampanjen skattrhetalarna - s \ ra, inom ja med.
att kroppsa fiir att ffi tid att reorcaniiera partiet.
Ei- en,) m he.
; iJka miitet, ter e,, lang strid.
; period som hiirjade 10.10 vilkas ledrr den etii " ch papatt cndast med avhrott f i x Riiii- i reziln aterfinnen, icke riik (F ~ a ~ sid, ~ 4,) ~, gon ndmnvärd skattrfiirdyrinl: i eamhand \ lsr-&amp;&amp;- o förningarna av skatter, som arhetslöshe- ten medfört.
Detta förklaras närmast av att man - riktigt nog - velat skydda lägre inkomsttagare i allmänhet genom konsekvent anlitande av den s. k. pro- viss inkomsthöjd.
Men det ä r onekligen pä sätt och vis anmärkningsvärt, fastän samtidigt vid nuvarande skattesystem nästan ofränkomligt, att den grupp av medborgare.
vilkas för oturen utsatta k d - leger det gällt att histä, icke behövt läm- na nägot skattebidrag tiii denna hjälp- verksamhet.
Nagot högre upp pA inkomstskalan.
där arhetslöchetskostnaderna däremot in- verka på skatteheloppen.
finna vi tjänste- män och fria yrkesutövare av olika kate- gorier och dylika, mrd ett ord folk som i regeln inte in lov att hli narhetsliisaa utan genast mRste börja sörja för sig själva, da de egentligen skulle bli det.
Just t inom vissa a \ ' ~ dessa medelklasskate- i t gorier kan ofta i i 5 m hiindra kronor- ar- lig skattefiirhiijnin~ k m a s t w r e an vi-.
Likalöns pr in= cipen överges vid G.
C.
I.
D e n 21 A p r i l 1 9 3 4.
på det d j u p a s t e som s k e r.
Ty ungl.
Maj:ts förslag att vid omorga- nisation av Gymnastiska centralin- stitutet placera manliga och kvinnliga Iä- rare i olika lönegrad har föranlett de Kvinnliga Kårsammanslutningarnas Cen- tralråd att ingå till Statsutskottet med en skrivelse, där man hemställer om kon- sekvent genomförande av Iikalönsprin- cipen.
Centralrädet beklagar djupt, att I928 års lönekommittés betänkande, vars för- slag och motivering rörande kvinnliga lä- rares ställning i lönehänseende mötts av en så stark och enhällig opposition från kvinnornas sida, nu, liksom vid statsut- skottets behandling av samma fråga Ar 1932, åberopas som ett hinder för Iösan- det av lärarnas vid Gymnastiska central- institutet lönefråga på ett sätt, som s t å r i överensstämmelse med behörighetsla- gens princip om likställighet mellan män och kvinnor i statstjänst och med 1925 Ars riksdagsbeslut om kvinnliga statstjä- nares löner.
Under nu rådande statsfinansiella för- hållanden torde man tyvärr, framhåller Centralridet, ännu länge nödgas vänta på det riksdagens ställningstagande till och den priiviiing av betänkandet i fråga, vil- ka 1932 års statsutskott ställt i utsikt borde ske under omständigheter, som möjliggjorde » en mera överskådlig och allsidig behandling, a v detta spörsmål.
Det torde därför kunna befaras, att nämn- da betänkande under en följd av år allt- jämt komme att utgöra ett hinder för varje försök att Avägabringa rättvisa i fråga om Iöneförhållandena för de kvinn- liga statstjänare, för vilka Iönereglering ännu e j genomförts.
Med hänsyn till Gymnastiska centralin- stitutets särställning bland statens Iäro- anstalter borde dock lösningen av frågan om de därstädes anställda lärarnas löner kunna ske oberoende av 1928 års iöne- kommittés uttalanden och förslag, endast i överensstämmelse med stadgandena för övriga statsanställda.
Centralridet ansluter sig till fröken Kerstin Heselgrens motion i första kam- maren och hemställer, att statsutskottet mätte föreslå riksdagen är nu i n n e då k l a s s k a m p sam- l i n g ö p p n a portarna f ö r n a z i s m e n även i vårt l a n d.
att besluta sådan lönegradsplace- ring av samtliga befattningshavare vid Gymnastiska centralinstitufet, att principen om lika lön i lika befatt- ning för man ork kvinna därvid kon- sekvent genomföres.
K Klasspoli- tikens upp- blomstring.
Det g å r till o c h m e d ä n d å f o r t a r e än m a n trodde.
Visserligen k u n d e m a n a n a, a t t s a m l i n g s t a n k e n mellan f r i s i n n a d e o c h liberala skulle u t v i d g a sin makt under den borgerliga sam- lingens h ä g n.
Men k n a p p a s t h a d e det r e d a n k o m m i t d ä r - h ä n, att till o c h m e d en samlingsre- m a n t ä n k t att gering v a r klar och uppgjord.
Da- gens N y h e t e r s ö k e r f ö r b e r e d a d e n a l l m ä n n a o p i n i o n e n på vad s o m ä r i antågande.
Den s ä g e r även: » Att f å h ö g e r n m e d i en k l a r t de- mokratisk samlingsrörelse kring gemensamt ett regeringsprogram vore i n g e n r i n g a fördel ..
Det är s å l e d e s o b e h ö v l i g t att Iäng- om liberaler o c h f r i s i n n a d e o c h d e r a s s a m m a n s l a g n i n g.
De ta- ga steget ut o c h slå s i g t i l l s a m m a n s med h ö g e r n på en gång.
O c h då ä r det v ä l så, att d e h ö r a tillhopa.
Man måste v r e d g a s ö v e r ett så r e tala d u m d r i s t i g t tilltag!
Och man måste beklaga den orätt stunden o c h klasspolitik o c h b o r g e r l i g Trots alla starka argument för motio- nen har nu utskottet avstyrkt densamma.
Preventivlagen fortfarande orubbad.
R iksdagen har avslagit justitieminis- terns förslag till ändring av pre- ventivlagen och i stället följt utskottet och beslutat en utredning, med syfte att fördröja frågans lösning i positiv rikt- ning, och medförande nya, meningslösa diskussioner.
Samtidigt har riksdagen bifallit hrr Sandströms och Pehrssons m. fl.
motio- ner om åtgärder till hindrande av reli- giöst och sedligt nedbrytande propagan- da bland barn och ungdom.
H r Hamrin talade för religionens utbredning, men tilltrodde den tydligen icke mera inre kraft än att den måste skyddas med lag- stiftningsåtgärder.
Kvinnorna inför Arbetslöshets- kostnaderna.
världskrisen.
(torts.
fr. sid. I.)
klassen har ofta bundit sig för en del ut- gifter, som det tar tid och ä r svårt att komma i f r å n, då han råkar ut för Iöne- sänkning eller inkomsminskning på annat sätt genom depressionen; och just d å kommer arbetslösheten inom grovarbeta- rekelassen och ökar en av utgiftsposter- na, skatten till stat och kommun.
Bland de högre inkomsttagarna, vilka betala Iejonparten av arbetslöshetskost- naderna, finner man vid närmare gransk- ning en grupp, som icke med samma sä- kerhet som de övriga kan s ä g a s bära nå- gon nettoökning av sina utgifter i sam- hand därmed, utan ofta rent av visa sig så småningom ha fått en utgiftsminsk- ning i detta sammanhang.
Denna grupp ä r dock samtidigt en i hög grad » vidkom- mande parts.
Det ä r de företag, huvud- sakligen industribolag, vilka vid tillfälligt nedsatt ordertillgång avskedat så stor del av sin arhetarestam - och sedan genom ökad maskinisering och andra slag av ra- tionalisering kunnat undgå ett lika stort reengagerande då orderstocken blivit nor- mal - att d?
efteråt visat sig ha sparat avsevärt mera på Iönekontot An vad de nya skattesatserna kostat dem.
Sådana fall ä r o ingalunda sällsynta, vilket man kan få bekräftat, då man kommer till tals med någon uppriktig företagsledare eller någon f. d. bolagsdirektör, som e j längre har nytta eller skada av sin inställning till saken.
Givetvis ä r förhållandet svårt att ordna på ett exemplariskt sätt; ledaren har ju sin gamla instruktion att i alla vä- d e r först och främst söka göra delägar- nas insatser så fruktbärande som möjligt; företagen behöva rörelsefrihet och an- passningsmöjligheter då en allmän kris plötsligt kommer över dem och minskar orderstocken kanske rätt kraftigt.
Men det ä r och förblir dock i och för sig osympatiskt att en så verkligt vidkom- mande part som ett industriföretag - vil- ket kanske genom omständigheternas makt varit primus motor vid uppkomsten av arbetslösheten ä e n viss ort - i rea- liteten skall gå fritt från deltagande i de olyckliga avskedades försörjande, och kanske t. o '.
m. inom kort finna sig ha fått sin ekonomi förbättrad genom avske- dandet.
Liknande möjligheter ha sanner- ligen icke d e arbetslösheten ovidkomman- d e andra skattebetalarna, som plötsligt fä sina ärliga skatteutgifter avsevärt för- höjda genom arbetslösheten.
Det ä r i dessa förhällanden, som det nu föreliggande förslaget till arbetslös- hetsförsäkring bl.
a. vill införa den rela- oss.
tivt större rättvisa, vi ovan talade om.
Efter föredragen uppläste docent Greta Hedin den s. k. Konserthusresolutionen, Enligt detta förslag skulle den beräkna- de totalkostnaden av 37.5 milj. kr.
förde- som enhälligt antogs.
las på följande sätt: de försäkrade skulle Göteborg den 14 / 4 1934.
J.
G. genom avgifter eller s. k. premier själva stå för 47,2 % därav (17,7 milj.
kr.
), stat och kommun - d.
Y. s. i realiteten skatte- ' betalarna - skulle tillsläppa 45,6 % (17,1 milj.
kr.)
och arbetsgivarna i denna sin egenskap 7,2 % (2,7 milj.
kr.).
Att detta skulle vara e t t steg i rätt riktning torde icke kunna bestridas.
Och bland d e skäl - bortsett från de rent partipolitiska vilka ju alltid spela en viss roll - som i fjol framfördes mot förslaget torde som nämnt en del numera ha försvunnit ge- nom modifikationer i bestämmelserna.
Det ä r därför att hoppas, att förslaget nu röner ett blidare öde än det som under fjolåret kom detsamma till del.
Göteborgs K. F. U.
M. var fullsatt vid kvinnornas opinionsmöte den 12 d:s.
In- te mindre ä n 14 kvinnosammanslutningar stodo bakom inbjudan, ett bevis för att det nu håller på att skapas en bred och enig front mot försöken att beröva kvin- norna rätten till arbete.
Föredragen höl- Ios av advokat Ruth Stjernstedt och fru Signe Vessman.
Advokat Stjernstedt ta- lade om de åtta riksdagsmotioner som mer eller mindre ' direkt rikta sig mot kvinnorna.
Om man utgår ifrån att en gift kvinna i egenskap av försörjd bör ställa sin plats och sin arbetsförtjänst till förfogande, sade advokat Stjernstedt, varför kräves då inte samma offer av alla andra, som ha försörjning utan egen arbetsförtjänst?
För den arbetslösa ungdomen borde det väl vara lika bittert att se rika ungkarlar eller män med förmögna hustrur eller sö- ner och döttrar till rika föräldrar upp- taga de åtrådda arbetstillfällena.
Skall en begränsning göras bör den inte ske godtyckligt utan rättvist.
Det verkar f. ii.
minst sagt egendomligt att samma sam- hälle, som kräver att alla individer ar- beta för sin försörjning och som ålägger kvinnan i äktenskapet analoga bördor med mannen, söker driva, locka och tub- ha den gifta kvinnan bort från arbets- marknaden.
Skall den av motionärerna begärda ut- redningen i ärendet komma till stånd måste den bli allsidig och opartisk.
Man får sina tvivel om huru det ä r tänkt med den saken, när motionärerna redan från början g e anvisning om vad resultatet skall bli.
Undersökningen bör för det första omfatta alla, som e j för sin för- sörjning äro beroende av arbetsförtjänst, vidare måste man söka utröna huru de påtänkta restriktionerna skulle påverka den totala arbetslösheten och huruvida de ä r o förenliga med en klok sparsamhets- politik.
Och slutligen ä r det ett oefter- givligt krav, framhöll advokat Stjern- stjedt, a t t även kvinnliga sakkunniga an- litas för utredningsarbetet.
Fru Signe Vessman gav bl.
a. en klar framställning av Soc.-Dem.
partiets ställ- ning till frågan om begränsning av kvin- nornas rätt till arbete.
Trots starka på- frestningar har partiet i denna fråga hit- tills hållit klara linjer, framhöll fru Vess- man.
1927, då frågan om restriktiva å t - gärder i anledning a v behörighetslagen första gången var uppe i riksdagen, var det inte minst nuvarande statsministerns tal i 2:dra kammaren, som räddade riks- dagen från att den gängen fatta annat beslut än den gjorde.
Fru Vessman underströk, med exempel från Tyskland, hur nödvändigt det ä r att kvinnorna ej låta dupera sig av demago- giska talesätt.
De tyska kvinnorna hålla visserligen nu på att samla sig till en opinion, men den kommer för sent.
Det hade varit bättre med krafttag före kata- strofen.
Arets riksdagsmotioner visa att kvinnornas ställning ä r hotad även hos N.
S.
Skolungdomens En roman om fadersmakten.
mentalitet i Finland Hagar Olsson: Franz Werfel, vår expressionistiska dityrambiker, har vid det h ä r laget överskridit fyrtioårsåldern och framstår nu som en av samtidens in- Franz Werfel tressantaste förmågor på den objektiva berättarkonstens område.
Han sjunger inte längre hymner till världsvänskapen och godheten, han förbannar inte, som han gjorde vid tiden kring världskriget, i och söndertrasade litanior upprörda mänsklighetens avfall från dess höga be- stämmelse.
Den underbara strålglansen kring hans lyriska huvud har slocknat i samma mörker som uppslukat de dröm- m a r den var gjord av: människokärleken, broderskapet, det mänskliga leendets skönhet.
Den lätta och berusande rytmen i hans strofer, som invaggade så många heta unga hjärtan i tron på det nära före- stående gudsriket, har fått ge vika inför verklighetens hårda krav på objektive- ring.
Med ett visst vemod plockar man nu fram dessa dikthäften med de karak- till hängivenhet?, Här har man den oför- vanskliga kärnan i Werfels författarskap.
Nedanstående översättning av kämpar man om oss unga.
D e gamla anno 1933 från en 15 sluga partibossarna se vår styrka och Den heliga inspirationen i allt hans verk: kallelsens eld i hans gärning kan sam- års flicka till hennes moster.
Brevskri- De veta alltför väl att framtiden manfattas i dessa ord: hängivenhet för li- verskan är bosatt i en småstad i öster- vet.
botten, Finland, och brevet har sitt in- de sig en björntjänst Ju mera vi förföljas Det ä r mot denna bakgrund man skall tresse som ett tidsdokument, typiskt för desto större bli våra skaror se den i sin maktfullkomlighet på en gång ungdomens politiska inställning i Finland » Man politiserar i skolorna. » Det är skrämmande och imponerande gestalt han av i dag, som förklaring må nämnas att sant, I klossen diskutera vi ivrigt foster- har tecknat i Syskonen från Neapel: änk- brevskriverskans far stupade i frihetskri- landets frågor de bärande idéerna i I lingen Domenico Pascare !la, de sex sysko- get förrän hon föddes, I K, L, är be- Nedanstående darra Och därför försöka de kväva folkrörelsen i dess linda.
kraftigt » Kytösavu » eller någon annan av nens fader.
Han ä r en gammaldags pat- riarkalisk fader, för vilken barnen äro hans undersåtar och hemmet hans en- väldigt styrda rike, en stat i staten.
Och han ä r mer än det, han ä r själva faders- makten personifierad och som sådan sam- manfattningen av a l l den makt som g r u n - dar sig på auktoriteten, Denna faders- teckningen för fosterländska folkrörelsen de svartblås sånger / vår klass ha vi 23 det nya nazistiska partiet som ä r en svartblå och 9 av annan färg.
Dem bom- avläggare a " Lapporörelsen Brevet lyder: bardera vi oavbrutet; de » prepareras » D å /.
K.
L. sedan arrangerar något förp.
Kära du!
dragstillfälle gå dessa » preparerade » dit God Jul!
Allt gott och allt som hör till julen före jul ha alla så bråttom men nu börjar friden, den efterlängtande fri- den.
Man hinner fördjupa sig i någon makt, på vars auktoritet hela vårt sam- bok, vara ute och vara ensam, An- hällsliv och även religionen bygger, är nars har man ständigt alla omkring sig för Werfel det ondas rot.
Det är den och f å r inte en minut tänka i fred.
Men som hindrar oss från att vara barn fria nu kan man gå långt ut i den snötunga Och kunna ej längre motstå Känner du den sak som du motarbetar?
En livsbefräm- jande försvars= rörelse.
Ett beaktansvärt ord om nödvändig- heten av medvetet organiserad möd- ra- och spädbarnsvård som ett led i be- folkningspolitiken har sagts av professor Ivar Trägårdh i en artikel i N.
D.
A. om » Den vita rasens framtid,.
Efter att ha framhållit en del olika forskares teorier om befolkningsrörelsernas tendenser på- pekar prof. Trägårdh att i stället för över- befolkningens spöke, som så länge har skrämt oss, ser det ut, som om dess mot- sats, först stagnation och sedermera folk- minskning skulle betyda en vida allvar- ligare fara att räkna med i framtiden Den framtidsbild som här tecknats på grundval av den modernaste forskningen bör, framhåller han, när den en gång blir allmänt bekant, skänka de västeuro- peiska ländernas statsmän och politiker Har du starka argument?
Och är foster- landets fördel liv och själ för dig?
Du tänker väl att kycklingen nu lär hö- nan Men jag vet inte vad det beror på att jag alltid haft en känsla av att du inte ä r e n ärevördig urgammal moster åtskilligt annat att tänka på än vad som nu ligger i första planet Samfällda åt- utan en kamrat som man kan tala ärligt med Är det så eller vill du att jag skall gärder för att mera än nu skapa de förut- sättningar som stimulera medborgarna ändra min ton?
N u hor j a g emellertid helt givit mig åt till att bilda familj och alstra barn, un- denna sak och kan inte tanka på annat derstöd och vård åt mödrarna Under den Jag skulle giva vad som helst för att kun- besvärligaste tiden samt effektiva Iättna- na hjälpa till aldrig s å litet.
V i unga, vi äro inte ensamma!
En stor der för barnens rationella uppfostran, del av folket hör till leden och otaliga detta ter sig som ett par av de närmast till hands liggande medlen, som stats- hålla på att ansluta sig till dem.
teristiska titlarna: Der Weltfreund, Wir varelser, det ä r den som hämmar vår hän- skogen mitt I stillheten och vilan » En- samheten är de tusen tankarnas moder. » sind, Einander och låter blicken dröja givenhet och skapar en atmosfär av livs- Vet du, jag var verkligen en barnunge fientlighet och livsförnekelse runt omkring då jag träffade dig i somras Sedan dess oss.
Redan i ett av sina tidigast?
prosa- hor det skett en stor förändring.
Då ha- verk, den år 1920 utgivna novellen » Nicht dade jag religionen, jag visste inte vad der Mörder, der Ermordete ist schuldig », den var.
Jag kunde inte heller svara nå- gonting då du talade om I K.
L. och dess Man läser dem med samma på en gång tecknade han fadersherraväldet som den mål och sade mig att alla de svartblå hänförda och generade leende, med vilket ursprungliga livsfientliga makten i allt måtte h a något fel i huvudet.
man kunde tänkas betrakta sin egen ung- samhällsliv som krigets, mordets och Men det är ingen tillfällig galenskap.
Säg vad du vill, oss tillhör segern i alla dom om man oförhappandes mötte den ogärningarnas upphov.
Han har inte ej heller något slags » ungdomsdille » att fall Fastän du skulle försöka mofarbeta släppt detta motiv, som för övrigt bott- jag nu är svartblå av hela mitt hjärta.
I.
K.
L. kommer du att få se dina egna på gatan.
N u presenteras Werfel för svensk läse- nar i en smärtsam personlig upplevelse.
Stolt bär jag min svarta skjorta, den barn i svarta skjortor, Ingen kan längre ofta förföljda.
Ser du, den är ett arv av hejda denna idé, den sprider sig över hela krets med romanen Syskonen från Neapel, Han har fördjupat det, mejslat ut det, för- min far även han gav sitt liv för det landet, Alla samhällsklasser komma en som ingår i Bonniers Gula serie.
inle- tätat det psykologiskt.
Med sitt mogna f r i a, v i t a, Finland.
Jag kan inte svi- gång att vara med.
Vi segra en gång dare ä r Anders Österling Och det ä r konstnärskaps djupt fascinerande kraft k a hans gärning.
det litar jag fullt och fast på Våra mot- ganska lustigt a t t det var samma Anders har han till slut tecknat Domenico Pasca- Österling som till först fäste vår upp- rellas gestalt alla fäders urfader, över- stå att jag nu skulle känna dess grund- lögn.
vid någon a V de oförglömliga stroferna: Schöpfe du, trage du, halte Tausend Gewässer des Lächelns in deiner Hand!
makterna kunna tiltgripa.
Kanske kommer det då till slut att gå upp för sfatsmän och politiker, fortsätter prof. Trägårdh, att i längden är det ej slagskeppens storlek och bestyckning, e j heller bombplanens antal eller andra ytt- re försvarsmedel, som ä r o de verkligt av- görande momenten i en nations liv.
Det väsentligaste ä r vad j a g skulle vilja kalla väsen och att jag vore god och from.
Detta är ingen herrskapsrörelse.
Det den inre försvarskraften, nationens vilja N e j, tvärtom.
l a g har bara lärt känna är Folkets, Om du sätter dig in i I.
K.
L:s och förmåga att tillväxa e j blott kvanti- min egen intighet Och min enfald vid sidan program, måste du medge att det har en tativt inom de gränser, som landets re- a ' ' dem som äro klokare än jag O c h stark rödaktig färg på sina ställen surser utstakat, utan även kvalitativt ge- nom en social politik, som höjer dess and- Denna ide´ till religionen.
Jag vill inte på- ståndare komma aldrig någon vart så märksamhet vid namnet Werfel och vid väldigande i sin vitalitet, fasansfull i sin kretsen av unga Stürmer und Dränger maktlystnads förintande slagkraft.
kring honom.
I grunden är skillnaden Man far lov att s ä g a att de som yrka mellan den extatiska lyriker han då pre- pa större inflytande för en sublimerad jag, jag lilla enfaldiga hädade Gud!
Ha samlingspartiet + de andra höger- senterade och den mogna och djupt fängs- moderlighet i samhällslivet.
och därvid lande berättare vars roman han nu i n - hoppas på ett ack så nödvändigt!
fosterland!
Jag måste visa mig värdig min svar- N e j, det ha de moskovitiska agenterna liga Och kroppsliga hälsa leder, inte så stor som man ytligt sett tillskott av livsbejakelse och omedelbar ej skulle kunna tro.
Ehuru berättaren Wer- livsglädje, fått ett glänsande vapen i sin emedan partisinnet rådande fel använder andra medel än lyrikern Och hand med denna roman om ett familjeliv hetligt och enigt Stor-Finland är värt all da Detta blev nu bara var politik Men den teknikens allra senaste finesser i förstö- relsesyfte, slutar förf., utan en rörelse framför allt tyr till sin människokunskap, i total avsaknad av kvinnligt inflytande, strävan Detta är ett högt mål vilket j a g med ett Positivt och uppbyggande mål sin på en gång medvetna Och visionära helt och hållet hemfallet a t den självhär- inte ensam når.
men tusen sinom tusen har tagit hela min själ och jag vill öppet en rörelse som söker att stärka de liv- psykologiska blick, ä r hans diktning n u liga fadersmaktens tyranni, Det är inte unga med mig.
Du har väl följt med riks- diskutera denna sak med dig givande och livsbefrämjande egenskaper- liksom tidigare en enda skälvande ankla- utan att man i den atmosfär som härskar dogens diskussioner de sista liderna?
Din vän.
na i varje nation.
gelse mot livsfientligheten och livsförne- i Pascarellas » hem », i barnens uppjagade ta skjorta!
Alltid uppåt och framåt mot I.K.L:s riksdagsmotioner, som icke blevo godkän- Se där en försvarsrörelse, men en som Där kelsen.
Det heter på ett ställe i den nya romanen: » All verksamhet är av skapel- sen uttänkt som narkos, varmed den vill bedöva de skapade varelsernas medfödda lidanden.
Gärning och arbete betyda flykt och icke ande.
Därför äro de icke det högsta, Högre än dessa ting är hän- givenhet för Iivet, Men vem äger denna den sällsyntaste av alla krafter, kraften och blinda tillgivenhet för ledaren-fadern och orkestralare är inte nu hans Utform- ning av motivet!
Man förnimmer på varje sida det pressade och jagade livets flämt- ning och man skådar in i en bländande en skräckblandad tillgivenhet under vilken hat och förtvivlan lura med be- klämning igenkänner atmosfären i de mo- derna despotiska staterna, Det blir också till slut staten den högsta fadersmaktens representant som knäcker Pascarella.
Denna långsamma men obevekliga exekution har författaren gestaltat med skakande tragisk kraft ett motstycke till det mord in effigie med vilket sonen i Nicht der Mörder befriade sig från den förkvävande fadersauktori- teten.
Men hur oändligt mycket rikare lek av olikfärgat ljus, återkastat av per- sonligheternas gåtfulla prisma.
Man har framför sig ett verk, koncipierat av en stor livsälskare och utformat av en ar- tist som äger kännedom om ordens in- nersta musik.
Det beyder därvid min- dre att man stundom kan längta efter en större återhållsamhet i den målande fra- sens färgackord, efter en enklare och re- nare palett.
I [
T i d e v a r v e t började 1934 s i n t o l f t e årgång.
Lördagen den 21 April 1934 “ Per Ekman ' '.
Systerbäck.
(korts.
fr. sid.
1.)
dande publiken började strömma Vad galleriet hade denna dag arbetstjänst vid K ut.
Dramat vid de eviga stormarnas sund.
an man stämma en teater för ocker- trio med sufflören som den ty texten misshandlades er- J ules-Verne och Stanleyromantiken är inte utdöd, ännu inträffar saker, som barmligt.
Ingen glans - ingen ungdom kan komma hjärtat att klappa fortare på - ingen inlevelsens fräschhet - bara en de unga och gamla, som ha kärleken till hes kråka med de vanliga Ekmanska pa- Äventyret kvar.
Det hjältemod, som män- tentgesterna, blomman I hand - koket- ni-kan visar.
när hon söker betvinga an- teri - en naken överkropp utan muskula- dra människor med revolvrar och baton- pris eller får man ta risken när man parten bygget Med energi tillhöllos de lång- samma individerna bland publiken att raska på för att vaktmästarna skulle få komma i väg Men då jag tror detta var det enda till- vi kunde konstatera att tekniken fälle köper en biljett till Operans Per Gynt för 17 kronor?
Jag är böjd för ett litet skadestånd och hade Ibsenska dödsboet en förvaltare med konstnärliga kvalifika- tioner borde han göra sammaledes Ope- ut sig på konstens bekostnad.
rans uppförande av Per Gynt är en våld- tur Moskva har alltid utmålats som en hög- talarnas och den skränande propagan- högtalare, dans stad.
men Det få.
fanns V i d visserligen stationen spela- några des det visserligen, men det var inte pro- paganda utan en, eftersträvansvärd ut- Pris kr.
6:- N:r 15 Sven Stål: Resa Över bredde - föring på det norskaste norska av alla pjäser - en oförskämd travestering a v ett ämne, vars varje rad a r dyrbar för ibsenkännare och norrmän, Jag sade för- ra gången att teatern hadereducerat styc- sändning av Figaros bröllop.
Annars hör- de man sällan radio.
I stället förekom den mest underbara levande musik, i va- ruhuset, på hotellen, på biograferna.
un- der en förunderhållning i vestibulen, i skolorna och klubbarna alltefter råd och ket till en Jorden runt på 80 dar-pjäs - och jag tar inte tillbaka ett ord - tvärt- om.
Var det skandal 1927 så är det min Det finns in- själ duhbelskandal 1934. gen rimlig orsak varför pjäsen tagits upp på Forsells militäriska genralplan - låt lägenhet.
För min del skulle jag vilja samman- den avmönstra och bida sin tid.
ställa denna företeelse med en annan, som Operan skötes numera som en reklam- måste göra starkt intryck på en svensk turist nämligen frånvaron av mod - d, ateljé - publiken får finna sig i att S. F. Låt vara att detta är inmonterar stora filmkameror i avantsce- v. s, av klädmod.
en av härda omständigheter framtvingad ner och på raderna - och när Martin nödvändighet.
M a n har fastnat vid kor- Ohman-filmen köres någon gång i höst, ta kjolar, vadderade, klumpiga koftor, få vi som betala 17 kronor per man, del- schalar om huvudet, billiga ljusa strum- por eller höga filtstövlar med galoscher.
taga gratis som statister i S.
F: s film.
är hutlöst att behandla en teater- Men anledningen till denna flärdfrihet Det må vara vilken som helst, varubrist, tra- publik som statister - och det ä r ovär- dition eller upptagenhet av arbete.
Den digt vår operas kungliga namn.
Ekman är spelgalen vill par tout som var det som verkade kanske allra göra allt - spänna sina krafter till så- - och Han drack vatten och individua- ger, är vida mindre sant och äkta än det, som visas av människan när hon ger sig Iiserade sin roll genom att slå resten a~ i kast med naturens krafter.
När elemen- skopans innehåll över sin överkropp.
I terna rasa som värst, krymper människan, Marockotablån visade han en ny sida av det ar sant, men hon blir ändå impone- Per - han slog ihop skvättarna ur de rande när hon, för att vinna ett visst syf- andras glas och drack med välbehag ur te, vågar trotsa dem.
Det sanna hjälte- modet är inte Sven Duvas, inte det re- det i sitt glas.
Förmodligen en djup flexionslösa rusandet in i elden.
Det san- tanke!
För övrigt imiterade han Karl na hjältemodet konititueras av 50 pro- Hagman - både I uthållighet och tonfall.
cent personligt mod och 50 procent kall Det verkade som om han kom ihåg sin och nykter överläggning.
Ridån har nu gått ner efter sista akten roll i småsatser på fyra ord åt gången av dramat vid Berings sund, där den - och denna hackelseteknik blev omed- ryska isbrytaren Tsjeljuskin innehaft hu- vetet komisk - men inte I Ibsenskt syfte.
vudrollen.
Händelseförloppet har varit Det är en skam att vår Kungliga Tea- rikt på spännande moment och de ageran- ter inkallar en aktör som är så litet för- de personerna ha lagt i dagen mod och uthållighet.
Syftemålet med expeditionen beredd och litet skickad Pers -.
att axla 100-arkiga roll.
Scenkonst bör inte for- med offer för de oberäkneliga strömmar- na i dessa trakter.
Utan att de ombord- varande kunde göra något för att diri- gera kursen, skruvades Tsjeljuskin obe- vekligt hit och dit i packisen.
Ett tag trodde att man skulle hamna ända borta vid Nordamerikas kust, men små- man ningom skruvades isbrytaren förbi Wran- gelsön och ner mot Berings sund.
Ty- värr hann man inte så långt som ner ge- nom sundet, ty på ett relativt kort av- stånd från Berings sund mötte Tsjel- juskin sitt öde, skruvades sönder av isen och gick till hotten; den ende ombord- varande, som då förolyckades, var maski- nisten, som följde med i djupet De skeppsbrutnas ställning var då förtvivlad deras läger på isen fördes hit och dit inom ett ganska begränsat område och utsikterna för att de skulle nås av någon undsättningsexpedition voro då ganska osäkra Nu ha vi nyligen läst i dagspressen hur ryssarnas ivriga arbete med undsätt- ning åt den fångna isbrytaren omsider krönts med framgång, och hur de av stra- ligheterna och förutsättningarna för en na av expeditionen räddats i etapper, och växlas med de privatchoser herr Ekman permanent transsibirisk sjöfart.
Bakom hyllats som hjältar vid återkomsten till företaget står närmast ett av Sovjet in- Sovjet (t. o. m. de i expeditionen med- roar sin publik på Vasagatan med.
Jag vill på det bestämdaste protestera rättat institut för arktisk forskning, be- följande hundarna lära ha räddats i flyg- Norra Sjöledens Centraldirektion; maskin).
Innan resultatet av de forsk- mot denna löjliga divatrafik.
Jag v i l l be- expeditionens befälhavare har varit insti- ningar, som företagits av de ryska veten- trakta Ekman som konstnär - inte som tutets föreståndare, den berömde profes- skaparna ombord på Tsjeljuskin förelig- en narr.
sor Otto Julius Schmidt.
Tsjeljuskin var ger samlat, är det för tidigt att yttra sig Per Gynt är inte skriven för en mo- en stadig isbrytare med oerhört kraftiga om det slutliga resultatet av expeditio- dern neurasteniker - det är drama och maskiner och ett skrov, som mätte ej nen.
Dock torde man redan nu kunna mindre än 100 meter i längd.
Expeditio- anse sig ha utrönt, vilka hart när oöver- mest uppbyggligt på en nykomling, En väl Hamlet som Per på en säsong.
Detta poesi om vartannat - men inte lavsiga sådant frigörelse av krafter och intressen ä r ogörligt - och nu klart bevisat.
Ek- ord för en man utan poetisk uppfattnings- ne för väsentligheter och verkliga värden, nämnt - sig, startades, som läsaren kanske erinrar vinneliga svårigheter, som hindra orga- - förmåga.
från Murmansk vid Vita havet med en Det går inte i längden att ockra på manstark besättning och en mängd ryska ord utan känsla, innebörd eller lyrik.
Sce- nerna med modern i första akten voro en publik och kritik, Nu kan det vara nog.
vetenskapsmän omhord.
I färdens början bröt Krassin, den berömda ryska isbry- taren från Italia-tragedien, vag genom isen åt Tsjeljuskin.
Till en början gick också allt väl och fram i oktober hade Tsjeljuskin hunnit ända fram till Berings sund och det återstod alltså blott en min- dre del av färden.
Expeditionen blev då norr om Berings sund hejdad av drivisen, (Forts. fr. sid. 1).
som tornade upp sig alltmera j u längre dabordskonferensen, var partiet utmattat Det synes som om något liknande hösten framskred, I månader har sedan - så till vida hade terrorn gjort sitt skett nu som 1922, då Gandhi för- isbrytaren varit drivisens fånge och där- och behövde omorganiseras.
Nu svann i ett engelskt fängelse.
Hans ef- verk meddelar lätt skadeglada telegram från terträdare i den politiska ledningen in- görelse frän nationella fördomar.
Men Kalkutta att » Gandhi ritt ge med sig » i riktade då sina ansträngningar på att det är inte gott att hålla ett folk fråga om sin politiska hållning och sank- vinna majoritet för partiet i parlamentet tionera att medlemmar av kongressen och lyckades även.
Men de märkte ju så uppe på Gandhis himalajiska höjd, sar- skilt då belöningen för lidanden och kandidera vid parlamentsvalen i höst.
Det- småningom, hur lite glädje det var med offer icke genast kommer.
Men låt oss ta betyder tydligen en omläggning av denna majoritet, eftersom vicekonungen taktiken men inte av frihetsrörelsens all- med sitt veto regelbundet upphävde alla fastslå att då ligger orsaken i män- från småsaker, måste åtminstone för en mans torra röst knastrade med ord na vana vid lyx och modeintresse, verka ligheter storartad.
Kanske sättas kan som denna lösenord känsla för för det väsent- mesta av både levnadsvanor och institutioner, som man möter darborta.
För att undvika missförstånd vill jag dock tillfoga, att jag frän livets väsent- ligheter inte undantar maten.
T y om- vårdnaden ifråga om både mat och an- nat vad till livets nödtorft hörer, var förstklassig.
Casan.
Blomstervännernas egen utställning.
" Godkänd av Gud ".
- n stor blomsterutställning » Det vän- liga fönstret » anordnas den 4, 5 och männa hållning och avsikter.
E BIå Hallen, Stadshuset, av HSB, i samarbete med staden, trädgårdsodlare, blomsterförmedlingen, fabrikanter på om- rådet och olika kvinnoorganisationer, En särdeles intressant huvudavdelning på utställningen blir husmödrarnas egen 6 maj i stervänner och h u s m ö d r a r i alla blom- och dess omgivning inbjudes att exponera sina krukväxter.
Avsikten är inte att f å fram en utställningskollektion av prakt- växter, utan fastmera att få en samlad bild av hur pass väl allmänheten att sköta och värda sina växter.
alltså ur den synpunkten växterna på den- förstår parlamentet för att bekämpa regeringens förslag till konstitution, Deras uppfatt- ning om detsamma har inte ändrats från den tid då de gingo i fängelse för att be- kämpa regeringen och dess förslag.
Denna tydning av händelserna gavs oss av mr Andrews själv under en 5-minu- ters intervju.
Vi vilie inte ens fråga ho- nom vad han hade att säga till telegram- mens utläggningar av Gandhis försök att rädda något av sin prestige, det hade göra med några Gandhis manipulationer fingo de över huvud inte votera alls!
År för att få behålla sin prestige.
De som 1930 voro de färdiga att oreserverat åter- tala om Gandhis rädsla för prestigeför- ge Gandhi ledningen.
vilket betydde en ny skärpt olydnadskampanj, den som bör- lust ha, om de äro i god tro, inte fattat första stavelsen av hans väsen eller hans jade med att bryta det engelska saltmo- Annars skulle de veta, att han nopolet, och förde 50,000 av den indiska historia.
gång efter annan slängt sin prestige för eliten i fängelse.
ofta till sina anhängares Om den vidare utvecklingen kan m a n samvetes skull, Han är ju bortom liv eller inte profetera, Indien har presterat na- förtvivlan.
död, för honom betyder hans död i mor- got stort och enastående med sin Iånga vapenlösa kamp, sin heroiska strävan gon inte mer än ett blads fall från trä- det, och prestige vet han inte vad det är.
att vinna den frihet som beror i fri- Tänk att det för dem som ständigt un- derstryka hans karaktär av inföding och österlänning ska vara så svårt att fatta Bör Stockholms stad motarbeta simning för kvinnor?
- Berings sund kallas inte för inte de eviga stormarnas sund, professor Schmidt är inte den ende, som har trä- kiga erfarenheter av dessa oberäkneliga farvatten.
Knud Rasmussen säger sig sällan ha bevittnat ett sådant elementer- nas raseri som här.
A.
E. Nordenskjöld har utförligt skrivit om dessa trakters besvärligheter för en upptäcktsresande och för 2 år sedan råkade ryska isbry- taren Sibriakov ut för redlös drift på ungefär samma plats där Tsjeljuskin för- olyckades, K. F-m.
Gandhi som pysslar med sin prestige ty- der på en psykologisk kunskap i nivå med kannibalernas.
Men det tas in på rena rama allvaret!
Ändå är det ju så att även den väster- ländska anden i vissa inkarnationer en Frihetspar- deras misshagliga beslut.
Över Indiens niskonaturens tragiska otillräcklighet.
gång förstod en man av Gandhis resning.
tiets medlemmar komma att söka sig till militärväsen, utrikespolitik och finanser dess brist på uthållighet och har intet att Låt oss som ett bevis citera Milton: na avdelning kommer att prisbedömas av nästan varit en förolämpning.
en särskild nämnd, hesthende av lands- hövdingskan Marja Edén, hovblomster- handlare H. Flatow, trädgårdsdirektör J.
A. Thulin, fru Eleonor Lilliehök, träd- gårdsdirektör John Green och fru Anna- stina Alkman.
För prisbedömningen uppdelas växler- na i tre olika grupper: kakteer, blomman- de växter samt blad- och slingerväxter I varje grupp utdelas 4 kontantpris å resp. kr.
50: -, 25: -, 15: - och 10: Dess- utom utdelas ett 50-tal värdefulla heders- anordnas a v pris.
Anmälan om deltagande skall vara ut- Svenska Kvinnors Centralförbund för Fysisk Kultur ställnlngskommissariatet (adr.
Hyresgäs- i N o r r a Latinläroverkets Aula, Tisdagen den 24 april k l, 7,15 e, m. terna, Brunkebergstorg 14) tillhanda se- nast den 25 april och anmälda växter sko- Talare: Gymnastikdirektör Ragnvi Torsslow-Lundgren, la sedan avlämnas i Stadshuset lördagen Alla upplys- den 3 maj kl. 3-7 e. m.
M e d.
D:r Andrea Andreen-Svedberg.
ningar: Brunkebergstorg 14, tel. 14 62 42.
Inträdesavgift 25 öre.
Biljetter vid ingången.
-.
om Sibirien.
Offentligt opinionsmöte VäI gjort du Guds tjänare!
Väl har du kämpat den ädlaste striden.
du som ensam försvarat sanningen mot mängdens anlopp.
Ditt ord är mäktigare än deras arméer För sanningens vittnesbörd har du burit allmän smälek, som värre är att bära än våld.
Det enda d u begärde var att bli godkänd av Gud, även om världen ansåg dig förryckt.
Devinez.
att han står moraliskt mycket högre än Mussolini, Stalin eller MacDonald, i det att makt eller anseende bekommer honom lika litet som förödmjukelse.
förakt och f ö r t a l.
att några på sin festmåltid be- dragna kannibaler skulle sända ett privat telegram till svenska pressen så lydande: » den svenske missionären nekade oss att förtära vårt krigsbyte och behöll det på missionsstationen, sannolikt emedan han ville äta upp karlen själv ».
Ett sådant telegram skulle inte komma in utan mun- tra kommentarer.
Telegrammet om en Stockholm 1 9 3 4 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
