# ID: svediakorp-per3664
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,671
# sentences: 476
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Elin Wägner: Konjunkturen och den politiska oron.
Både de offentliga förhandlingarna om detta för staternas prestige ytterligt nes- avrustning inom ramen av Nationernas liga resultat av så mycket arbete och så förbund och de enskilda mellan stor- många förhandlingar, kommer att gå in makterna ha visat på oförenliga stånd- i medvetandet, och så kommer det att ma ur de förberedande överläggningar- nas stadium till handling och beslut.
Den punkter som måste undergå förvand- ling, innan prohlemen med någon ut- sikt till framgång kan tas upp på nytt.
Det talas om varierande nya uppslag: en europeisk säkerhetspakt med Ryssland in- begripet, där var och en skulle förbinda sig att inte angripa - med angripare me- nas då den som befinnes på eller övar an- Det moderna kriget erbjuder dessutom ett så vidrigt perspektiv för alla utom för fanatikerna - och det ä r intressant att i Neander-Nilssons nya bok Möte med tredje riket läsa om den fruktan för krig som tynger tyskarna - att detta tryck klarna att detta resultat beror inte på att statsmännen äro dumma i vanlig mening eller personliga ovänner men på att de räkna med krig.
Och det ä r väl inte un- derligt då att konjunkturkurvan, som är ett symt det inom samhälls- livet.
hö skräck.
Vi veta j u att krig rm av högkonjunk- tur ehuru en som har med sig ett fruk- tansvärt bakslag.
Fred skapar också nan makt?
territorium.
Det talas också om att de fredsälskande makterna i euro- pa, närmast Frankrike och England skulle högkonjunktur, men inför nödvändigheten bilda en fredsfront, för att så hålla de att planera för både fred och krig sam- krigslystna makterna i schack, och att tidigt måste konjunkturen bli fullständigt England vore på glid mot den franska vettskrämd, till dess den beslutit sig för ståndpunkten: ömsesidiga garantier om ettdera.
Man kan tänka sig att vägbygg- gemensamma sanktioner mot angripare nads- och giftermålsindustrierna kunna som förutsättning för avrustning.
Dessa aningslöst fortgå att öka produktionen kannstöperier tilldra sig mera intresse än berusade av kreditinjektioner.
Men de ge det förestående mötet med avrustnings- heller inte något ärligt besked om kon- konferensen byrå som givit exc.
Sandler junkturen.
anledning till så dystra reflexioner.
Högkonjunktur förutsätter livligare för- Samtidigt med detta börjar den linje bindelse mellan länderna, ökat varuutbyte.
som visat uppgång i konjunkturläget att Krig förutsätter att alla länder eller alla bli darrig som skriven av en åldrande genom militära allianser förbundna län- hand, ja börskurvan slokar och går neråt der, ordna sig för inhemsk försörjning av livsmedel och indiistrivaror ifall import igen ett tag.
Det ä r alldeles givet att här finns ett och export skulle snöras av.
Varje fråga, sammanhang.
A l l a slags offer äro re- såsom till exempel försäljningen av Spets- att bringa konjunktur- bergsgruvorna, måste därför läggas un- viktigaste; nämligen der en militärpolitisk synvinkel som är en politisk stabilisering som gör det möj- motsatt till den handelspolitiska.
Man Iigt att ta itu med en reorganisation på måste laborera med två oförenliga ekono- lång sikt av samhällslivet, fördelning av miska program.
Den internationella po- arbete och samordnande av produktion Iitiken har n u i många år gått på freds- och konsumtion på ett förnuftigt sätt.
linjen och krigslinjen: Nationernas för- Det är sant att människorna inte äro hund, avrustningskonferenser och solida- vidare följdriktiga och att samtidigt en ritet samtidigt med rustningar, spioneri mängd stridiga tendenser äro i gång för och militära allianser.
Att det inte går att påverka dem.
Men konsekvensen av längre, det visade sig, då man måste kom- Följ de två bundsförvanterna i kvinnornas strid för ett rättfärdigare samhälle.
Tid eva rvet varje vecka.
Helår kr.
6: Morgonbris varje manad.
Helår k.
3: -.
Prenumerera kommuniké till T.
T. meddelades d. som får i uppdrag att utarbeta och full- I 29 / 3, att Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund och Svenska Kvinnors Vänsterförbund genom fru Signe Vess- man och fröken Kerstin Hesselgren till jordbruksministern överlämnat ett till Kungl.
Maj:t och Kronan ställt erbjudan- gör folk ohågade att sätta i gång med de om c:a 100 tld jord i Södermanland nya företag, lägga sådana planer som på villkor, att denna jord utlämnades un- förutsätta fred och rörelsefrihet för att der åborätt, d, v. s, ärvtlig och förytter- lyckas.
lig besittningsrätt på obegränsad tid mot Då man i dessa dagar tar del av det årlig avgäkd till arbetslösa eller eljest resultat som framlagts av kommittén för medellösa personer.
Området är avsett heredande av arbete at ungdomen.
slår att styckas till fem småbruk.
Om erbju- det en att förslaget endast upptar möj- dandet antages anhålla förbunden att bli ligheter att nyttigt sysselsätta ungdomen representerade i den n ä m n d eller styrelse, medan den väntar på alf få komma in i förvärvsarbetet.
Red: n detta ä r en stor Men vad den unga generationen i Pier Gudro: Europa dessiitom har rätt att fordra av de äldre som ha makten, ä r att de göra de nödvändiga uppoffringarna för att ska- pa en politisk atmosfär, en trygghet i vil- k e n folken få tid att orientera sig i det Roma mars.
nya världsläget, lägga om arbetslivet ef- taliens stora ambition, i utrikespolitiskt avseende, är att dominera Central- ter de villkor, som skapats a \, dess nya ekipering med kraft och maskiner, och så europa, det har redan påpekats i en ar- tikel skriven före det möte mellan Mus- att det kan vidga sig ritt ta emot ung- solini, Dollfuss och Goemboes som nu- domen.
mera avslutats.
Det kan endast upprepas Det är en stor upp gift t att skapa en in- på nytt efter att sammankomsten Ar förbi ternationell stabilisering.
Vi voro ett och dess slutprotokoll högtidligt under- stycke på väg, men vi stannade, vände skrivna.
Frågan ä r emellertid den om ej Musso- och tyckte det var för svårt.
Den gene- lini fur att kunna inregistrera en ögon- ration som inte orkar bryta nya banor, blicklig prestigevinst och omedelbart men går tillbaks till de politiska metoder svinga upp till vad italiensk press kallar som frambringande världskriget, ä r förtjänt » Donaustaternas store broder » offrat Ii- av ungdomens förbannelse och skall en tet väl mycket.
Icke ekonomiskt.
Det sägs f. n. i ita- gång få den.
lienska som i icke-italienska tidningar att Italien endast givit utan att kräva något i ersättning.
För det första har Italien tills dato inte givit eller lovat just någon- ting.
T y de ekonomiska sakkunniga ha- va ännu icke slutföljt sina förhandlingar, varav några komma att avslutas den 15 maj och andra ännu senare.
F ö r det an- dra, har Italien lovat köpa en del ungerskt vete, så har det i gengäld krävt Ungerns förpliktelse att importera diverse italien- ska varor och den ögonblickliga prisfal- let på iingerska textilier risar att man i Budapest inte har någon anledning ropa halleliija.
Och blir verklipen transitohan- deln över Triest och F i u m e avsevärt ökad, tiden synes ha målmedvetet strävat att så ä r det dock främst Italien som drager lancera den s, k. arbetslinjen framför un- fördel därav.
derstödslinjen och iiverhuvudtaget alltid Offret rör annat: nämligen egen rörel- representerat det sunda förnuftet och den sefrihet samt förlust av tillit från åtskil- gyllene medelvägen i en rekordartat svår liga makter.
Förhandlingarna i Rom hava icke varit o c h ömtålig fråga.
på 99:de sidan äro i lätta.
Österrikes och Ungerns intressen detta hänseende värda att återgivas: » En gå på många punkter i sär.
Ungerns och dast en sådan arbetslöshetspolitik förtjä- Italiens göra det icke mindre.
Och den- nar omdömet sund och r i k t i g, som efter- na gång har, efter vad man nu vet, ge- neral Goemboes infunnit sig i Rom fast samhällseko- att framför något annat hävda nomiska synpunkter och vars handlingar sitt lands ofrångåeliga krav på en ny- visa sig leda till det för hela samhället skrivning av Trianontraktaten, den däe mest önskvärda av allt: arbetslöshetens tillförsäkrar Ungern vissa av sina förlo- avskaffande eller i vart fall dess nedbrin- gande till sådana proportioner, att arbets- rade förallt territorier, urgera vad med Mussolini andra f. n. ord, helst fram- ve- löshetsfrågan endast blir ett bland tidens lat Iämna åt sidan.
många samhällsproblem. » Då förf.
något Icke så att Mussolini glömt sin mång- tidigare i detta slutkapitel yttrat, att det icke synes honom finnas någon anledning att s e alltför mörkt på framtiden ifråga om arbetslöshetens avskaffande, ehuruväl han givetvis tror att detta icke skall kun- skäl att den v ä l k o m m e n.
B o k e n s Svensk Arbetslöshetspolitik 1914-1933, den tillhör serien K.
F: s Samhällsekono- miska Bibliotek, är på c:a 100 sidor och kostar Arbetslösheten 1: 25. är ju onekligen en av våra största samhällsfrågor f. n. och den ä r därtill så invecklad, att det verkligen behövs en Iättfattlig förklaring över det allmännas åtgärder och en liten handbok över de gällande bestämmelserna röran- Förutom de de olika slagen av bistånd längre kapitel om huvudpunkterna: ar- betslinjerna och kontantunderstöden, fin- ner man kortare sådana om exempelvis ungdomsarbetslösheten, kurser och frivil- l i g arbetstjänst, hyreshjälpsverksamheten, de s. k. konfliktdirektiven.
förilapet till organisationerna meddelat, vad som på frågans nuvarande stadium är att veta.
För donationens mottagande erfordras nämligen en proposition t i l l riksdagen, och innan saken där kommit till behand- ling kan inga uttalanden göras.
Det må endast framhållas, att kvinnoorganisatio- nernas gåvobrev avser uppslag i såväl arbetslöshetsfrågan som jordfrågan.
- Efter mötet.
I - arbetslösheten.
måste s ä g a s vara en högaktuell bok, och då den därtill är den första i ämnet och populärt skriven a v en i eminent grad sakkunnig person, sekreteraren i A.
K. Arbetslöshetskommisionen) G.
H i l d i n g följa planen om upprättandet och utläm- nandet av småbruken.
T i l l sina represen- tanter ha förbunden utsett fru Signe Vess- man och fröken Kerstin Hesselgren.
Genom denna kommuniké ha de båda sak.
En bok om den moderna hälsa -.
ekonomiska politiken måste komma i sam- ma klämma.
Kvinnoorganisationer ta initiativ i arbetslöshets- frågan och jordfrågan.
ning mellan humanitära och besluten åriga revisionssträvan.
Långt ifrån!
Men han har under det sista året alltmer för- stått nödvändigheten att tillsvidare låta revisionen vila, och han lyckades i som- ras genom en överrumpling få Goemboes att i huvudsak gå med på sin ståndpunkt.
Vad hände under detta Goemboes an- dra Rombesök?
Mossolini ville ej i mö- let hindra Ungern glida helt mot Tysk- land a r att gynna ungersk revision.
Mus- solini ville dessiitom, kosta vad det kosta ville, få Roms Donaumöte till en enhällig- hetens succés.
Och så ordnades det så, att Goemboes skulle nöja sig med proto- kollets förklaring att nödvändig basis för samarbete är erkännande av » varje stats självständighet och rättigheter (läs: rät- tigheter till revision) mot att Mussolini i det till dagen efter signerandet bestämda stora talet till samtliga Italiens hierarker skulle fastslå Italiens vilja att fortfaran- de bistå Ungern i dess » kamp för rätt- visa ».
Det var därför Mussolini söndagen den 18 mars ropade: » Isolerat och berövat heltigenom iingerska territorier, begär Ungern » rättvisa och uppfyllandet av de löften som högtidligt avgåvos vid tiden för traktaternas undertecknande ».
Och tillade: » I fråga om detta krav har lta- lien alltid stått på Ungerns sida och gör det allt fortfarande. » - Goemboes hade allt skäl att le övermodigt, då han från kupéfönstret viftade ett sista avsked mot Rom, medan Dollfuss i fönstret bredvid tycktes ännu mindre och sorgsnare än någonsin.
Tack vare Mussolinis önskan att bekämpa Tyskland har Ungern på tre- maktskonferensen kunnat göra sin vilja gällande på ett sätt man näppeligen dess- f ö r i n n a n skulle förespått.
Och Italien?
Efter de stora djupa missräkningarna: den lilla ententens stär- k a d e och Balkanpaktens realiserande yvas som har, över en sagt, vinst Italien i prestige.
äntligen Och kunnat dess press än en gång kunnat försäkra: det (Forts. å sid.
4.)
Ulricehamns Sommarsanatorium
T I D E V A R V E T 2 T I D EVA R VET Qt ' T Radlkal.
politisk veckotidning.
- ni, Sivnskn Krin- Smd / and.c drhundrf Lis IEn noget forsinket nyt a ars 0 vers i gt sam middag intoxs, var hcciikt RV 34 om- hud frAl, Jonk«ping, Nhssjii, Tranas, 1933 stod for Danmarks vedkommende Västervik, Hultsfred, Eksjo m. fl.
plat- i areguleringernesa tegn.
Paa snart sagt ser.
Fru SjöStrand hä1sade de närvaran- alle omraader har regeringen vzeret der ", r ~ ~ k ~ ~ ~ o a; ~ r ~ l ~ ~ y d et eller and,et forslag til oplijzlp- omvaldes fru Ingchorg Rosen, Niinii ", och ning af industri, af valuta, af landhrug årsmötesförhandlin- Utkommer varje helgfri I6rdw Triewaldsgränd 2.
3 tr., Stock- holm.
Tel. 204842.
Bedrövkf * av Sveriges Advokatsamfund propositionen om Bjordbrukshjäl- pen, har nu framlagts, Ar efter Ar ViS.11 SiE dc vidtajina å t ~ ä r d c r n a torinnaii Sigrid I.iindgren, V5stcrv !k, samt olyckliga, men i stället fik att av- fruarna Lydia Stille, Tranas.
och k i t t a veckla systemet fijrsöker man att Reinhard, VXstervik.
Suppl,eanter blevo med nya förordningar i samrna rikt- fröknarna Westling, Flis,,Y, s, Jonsson, n i n g rätta till de begångna missta- Nässjö, M. Akesson, Jönköping, fruarna gen, Så blir de också allt värre och S. Johansson, Tranii?, Thunberg och Norrlandsgatan 18.
Tel. 7.575, 7576 Torsleff: n &amp;: ~ ~ d c ~?
~ ~ ~ ~?
~ ~ ~ D e n 7 A p r i I 1 9 3 4.
REDAKTOR: Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: Ado Nilsson.
L.,jimOter MOTESPLATS EN nes haand, var at opfatte som en h j z l p - foranstaltning paa lidt Izngere sigt, idet loven skulde F l d e for ect aar.
Saa snart vi imidlertid kom til forslaget om 40 timers ugen tifskud tif heskmfiipelsrn, og fnrhud mod ovrrarhrjdr uden samti- OgGhe;? %ked.nemnt, at udtale nogen dig at hyde paa kronesznkning eller l i p dom, over de forskellige lovkomplcxcr, ncndc afsisfcs forslaprne haade fra kon- drr i aarets lf ' li, saa dagms lys, men Inan kan i hvcrt fal1 sh fast.
a t de i k k e har vzret tillstraekkelig radikale til at hringe den ophlomstring i hela samfund+ livet, v!
stadig \, eiiter.
vcd a t g,nnem- I=se scn ' at ' vc ng vci ' strr, Og naaedc sna~cdcs j k k e frcm t ' l gCnnemf@rek Ikke enpang ved dcf s i d v f e storforlig med de store indrfirnmclser til venstrc, lykkedrs dct re- geringen at fan anc,ct end de &amp; ?fraordi- den rskke af lovforslan, d u er n=re arbeidslPshedsydclser forl=nsct til fremkommct i det forgangne aaT er m m tilbfijelk tll at faa det IIidtryk, at der Kronbäck, Västervik, samt fru Berg, Ry- kunde vzre sparet noget paa dem, hvis värre.
Dct tycks v a r a likgiltigt vii- denäs.
Centralstyrelseledamöterna, fruar- m a n straks havde set sitationen klart i ket parti, son1 sitter vid styret.
Sam- na R o s h och Sjöstrand samt friiken An- djnen,c, o g h 7 n d i r t der ?fter.
ma iidesdigra tvångsreglering tillim- nette Andcrssnn, VMcrvik, omvaldes, li- k m a l t m paa resultatet af a1ic " Ore pris och ful,följas, Det är fijr bedrijv- kasfi revisorer och suppleanter, Central- styrclsc~iipplantcr,,a hlc \ 8il: frilarna Stille anstrengeiser, vi1 man findc, at prport- ligt.
och Lundgren, frriknarna W h c r g, Gun- prisernn saavcl paa flzsk, som smiir har ~n sior apparat sattes i g å n g fijr tafsson, nkesson oCh johansson, vzret i nogcn hedring, sxrliq det sidstr " Agra Ar sedan fiir att stödja vete- Programmet iiPPtog v i d a m tvenne " s- halvaar.
og sirlig fr4r flzsk, men de ligger oc {lingen och h ö j a priset på vete.
D e t kussioner, den fiirsta över Smnet: aVAr skeddc så överdrivet, att jordbru- stillning t i l l den planeradc mcllanparti- dog stadig en .20-30 % under imponf- karna funna med sin fördel förenligt bildningen » med inledning av friiken JU- i ' flrcPr; serne.
ArW.sdld.sheden er faldet dith Gustafsson, den andra över) Nöd- noget i forhold til 32, men er dog paa att lägga om produktionen och e j vändigheten av särskilda politiska kvin- omtrent samme gennemsnit omkring de längre följa den sedvanliga cirkula- noorganisationers, inledd av fru Rosen, Sa * tidig Nästa årsmöte kommer troligen att hål- 25 % (for de Organiserede) ' tionen med &amp; iftesbruk mellan olika er vores engrosprirtal, som en naturlig Ailn vardognr, 1p12 I,,r havn,,d&amp;apct sädesslag.
D e t v a r g a n s k a naturligt, las Efter i Jönköping.
mötets avslutning hölls offentligt fgige af vore mange valutamanipulationer Och dess s] ukdomar Och 14-14 ' 30 für att di shten garanterade en ö ' erbe- föredrag å Templarsalen av rektor Hono- steget ganske hetydeligt (ogsaa efter kvinnosjukdomar.
talning a v vetet, odlade man vete på rine Hermelin, Fogelstad, över Alngdoms- hoppet i januar), saaledes, att V i ved För medel1oSa kostnadsfritt, för andra flera skiften.
Följden blev o c k s å en arens möjligheterz.
Föredraget, som var aarets slutning 1aa paa 125 mod sidste mot erläggande av 2 kronor.
överproduktion av vete och en för- besökt av 200 personmer, framfördes med lust fiir staten av flera tiotal miljo- en ledig elegans och personlig intensitet, sars I l 7 O g mod Sveriges I l 0 (basis LÄKARE ~li,,,, ~ ~ ~ ~ b polik,inik o ~ d ~ h ~ ~ ~ t ~ Mag- 0th Grossessgordlar ner, som skulle t a g a s alare.
NU h a r u t av alla skat- man insett det store kriseforlig, der foruden nye dirckte skatter greb tii den kraffip.ste indirektr beskafning, vi endnu har vrerct udsat for, idet baade korn, kgd, smfir og margarine, varer der alle indgaar som n,lerfundamen- s, är gåfiikt!
$ ~ ~ f i ~ ~ &amp; ~ Bl.
a. föreslås vidare införselav- p, i t: i ~ ~ ~ n t l a ~ ~~~~p d ~ ~ ä ~ ~ ~ ~ ~ a d ~ ~ ~ ~ r r nzringslivet, ~ ~ s ~ Tel. 778 24. relse med undantag av två styrelseleda- in1 ' emskt foder ti ' 1 gagn för foder- möter, vilka begärt sitt utträde ur sty- produktionen.
Men vilka ar det, som reken.
Deras skäl, bristande tid, god- ska köpa de utländska fodervaror- togs och tva nya medlemmar invaldes, Det är desamma, som kallas för Efter förhandlingarna " idtog program- med andra ord mets festligare del.
En liten kör sjöng 9 foderproducenterna,.
- ~ nigra sånger och fröken Elna Fernström Sedan skall det ~å föredrog ett par solosånger.
Härefter framkallade brödsädes- dracks kaffe, Den intressantaste delen av till foder.
- kvällens program aterstod dock till sist o c h mycket mer skall regleras, nämligen ett föredrag av fru Ingrid ~~l~ Det var onekligen enklare förr i betitlat: &gt;Är arbetslösheten endast av on- do ?&gt; med Tidevarvets artiklar som Ut- lordbrukarna.
1 konstlad ~ ~ väg rekommenderas Elwiit ~~~- Td.
23 33 35.
~~ Pör.1kIisiI~.
fra de to oppositionspartier.
Dciinc ud- vikiing forckonimer mig s k mcgct fnrli- gere, som man ligcsom ikkc kan sc inogen vej frcm med Iionsyn til Inndhrwkrisen.
Kun v d de mangfoldijic kunstwh, er det lykkedes at komma op pna en forrrnt; n; ng,sprocent paa 3 ' 4 i det sids$c sar, en forrentnig ' der natur ' igviS stadig er utiolstrzkkelig, da konverteringen, der skuide nedsatte rentenivcauet, for det fdrste ikke er gennemfgrt, - for det an- det som s,t endeiige maal, kun har en 4 % rentefod for gje, Der er nzppe nogen mulixhed for Over indenlandske foranstalninger at naa til et hvo; ~ meget ~ der skyldes ~ ~ vo- er saa vidt ies kan se saare tvivlsomt.
Men naar udviklingen saa samtidig gaar i retning af, IandbrugsstOPte paa bekosf- ning af sarniliga andre erhverv, udcn no- gen garanti for, at denne ensidige stilling vi1 vrere af blot forhiganende karakter, maa man ve1 have lov at hetragte situa- tionen med mere skepsis, end den der al- minderliyis praeger pressen.
En u,,dtagelse.
fra det almindelig; de- pressionsprzeg har dcr hidtil vzrct Over ~ r h ~ ~ ~ ~ man, komrner även att fördyra na omvaldes ordförande och övrig sty- res rentePolitik~ med tvansgmzssig ned- hyggcfagene ' nu at skulle vende men og ' sig.
aa Tiiskiiddcne her synes det til ~ ~ ~ + ~ damfrisering ~ l b ~ överskottet d ~ användas + ~ ~~~~ Iisera Russells och Hohlenhcrgs ideer, Föreningens medlemrnar ha under det g %na Sret dels refererat föredrag, dels denne betegnelse Ki$t \; i; TdOkLt 2:;: temmelig misvisende.
var det samfundsskadelig med strejke sidste aar, er en saadan lammclse af er- hvervslivet ikke mindre farlig i sar.
S=r- lig udsat staar hYg!
?efajiene, m c n vi h m -] Jer end ' U paa ikke at blive vzltet ud ' For at hlive til .P&gt; maa man bl.
a. in- tap forlange, a t der tages langtidshensyn og a t dette overvejer Zjeblikkets.
Den- ne manglende langtidsindstilling, ggr sig szerlig gzldende overfor beskzftigelsen.
Som bekendt gennemfgrks den sidste ja- 12s em. bred, pyirna, " aKot solkig, 80 öre m. sialv, utan att p å l ä g g a den skatter DD~ " ~~~~ei M, W-n, unar i 33 loven om forbud mod arbejds- Oskanons Lager.
Kungsg.
70, H O ~ S 8.
~.
till organisation och tjänstemän?
siandsninger, (atter i allersidste gjeblik).
Dette opnaaedes imidlertid paa bekost- ~ ~ ~ ~ ~ a l l ~ 10-12 ~ och ~ 1-4.
~ a Moderata l l arvoden p i beställning t i l l billigt pris.
.$.
o. M. ning af nok en kronesznkning.
denne Markning och h i k i m shval hand som maskin.
ävcn för Philip.
Luntmaknregitan 90.
Tel. 362348 gang till 22,513 (al&amp;aa fra arbeidersyn- j ~ ~ ~ ~ s ~ ~ ~, n Y u t litteratur k o m m av e n ak- Den 27 okt, besöktes föreningen av fröken Ebba Holgersson, som inför ett talrikt och intresserat auditorium höll e t t inspirerat och tankeväckande föredrag om ~~,Sa~~~, ' eh.
Goda, välgjorda Smörgåsar Bag arstugan ~~~$~~~~~ ~ ~ ~ $ ~ e ~ ~ I saer- l i g har haft sin opmzerksomhed rettet mod fandbrugef, er den politiske udvik- ring Wsaa fore ' Zaaet med st (trst voldsom- hed der.
v i har ganske vist faaet dan- " TorsW " hor sp punkt en noget betznkelig h, ", C ~ ordning).
i i, ~ " c l ~ f, " e s:, 8 Men vi fick dog gennemf$rt et lovfor-!
: säkert m slag, der i hvert fald fra forslagsstiller- hunds etikett garanterar alda vara.
ett Kungl.
Hovblornoterhaadel H, F L A T O W medel säg det med blommor!
Vasterlanggatan 14.
STOCKHOLM - ~ l ~ -.
t.
~ f i i r a d i l m Ii11 ~ i i i &lt;wh uil.nd.1 - Telegrsadr.
: Flafow.
Telefoner: II 0506.
20 21 17.
P o s f + o k o n f o 549 Efter order pr fel.
besök i hemmet.
Bra och billigt bor Ni pd FrälsningsarmCns Hotell i Stockholm Brottninggatan 66. tel. 23 27 Is Stilla och lugnt.
God betjining.
och HAMNGATAN 8 kg.
blyförpack, ningar Kr.
4: ¼ -.
SToCKHoLM ~ skrivning af indlaansrenten, og den gan- byggerict Raar ncd, og nybyggeriet er ske vist frivillige konvertering ned til 4 allerede n u i betydelig tilbagcgang, til trods for at efterspOrgselen efter den mo- %, er det ve1 ikke let at sige.
Arbejds- derne lejlighed stadig er hetydelifi * for Ighedsprocenten kunde tyde paa, at det sarlig var det sidste, der virkede.
slet virkelige ikke demokratiske, at tale om at billige behovet og for sunde dcn Betragter man vore kriseforlig lidt behyggelse, endnu kun er set paa papiret.
Til alt dette kommer nu yderligerc, at mere indgaaende vi!
det, der generer mest vi i dis %?
dag?
staar Overfor en forkout- vzre, at de alla hzrer for " .Wkt pr % ifuafion8 af hetydeligt Omfan '.
Saa af, kun at vzre skabt for at afmrge en Iznge ' dcr end ' U forhandles ' h a r m m na- 6jehlikkelig og overhzngende fare, mens de ikke indehold,er tilstrzkkelig langtids- a ", v~c~ ", ~~d!
synspunkt.
Naar statsministeren saale- greb, der sikkert ogsaa vilde have paa- Wrt reEerin@n stzrk misforn~jelse Og des omgaas ord, som wplan#konomir, i Paa den fra anden h e g ~ side e o r ~ kan a n i a mani a t i o ve1 n e r side.
sige, s - at sin omtale af sine lovindgreb, finder j e c vrede ~, " ~ ~ ~~~~$~~~~~~ ~~~~si,n ',: z: !fY.
, ' ~ ikke naar man samtidig erindrer detsidste udenlandsk marked, som det forefundne, fafeste n$duendighedsvorer, blev forhdjet med klzkkelige belgb.
Det eneste lyspunkt er vore kurser paa aktier og obligationer, men hvor meget Svenska Kvinnors Vänsterförbunds ES- d,er her skyldes virkelig ophlomstring i upp " N " ~~~~~~~~~~~,GA Hur Eder dam- frisör Tidmumeto t ~ ~, l:, f n L a o ~ Som ~ ~ ~ vil ~ ~ ~ ~ ~,, ~ ~ ~ Professor Johan Almkvist Tryggt och ogen .. vilrek.
bejdsMie af Wd o:: m w a r i n e til et sam- let belfib af 9 miil.
kr.
~ ~ ~ i ~ har l adskillige ~ i gange, ~ i ~ sidst nu i disw dage vzret fremme med h c s k z f t i ~ e ~ s c s f o r iidcn s ~ a ~ at ~ det dog er lykkedes nt sikrc dcni tilstrrekkeiig stptte man se, er der a ~ f i alt ikke mindre krav a d 4 % forrentning i land- punkter gavs fr8n dcn modcrna själsforsk-1 nogpf a t bpgejstres over, i szrdeleshed brugct, og om dette kan naas.
med et pliga i detta ' Men vad gör man?
ningens Omrade!
särskilt den, som gäller upphäver inte den förordning, ungdomen och dcis utveckling.
Tal.
in- framkallat överproduktionen, delade Iivet i,, issa Aldrar med sina ofrån- komliga kriser och,, avisade, hur bety- I I t a n man föres1år instiftandet av en delsefulla ungdomsåren äro för hela livs- h skatt PA vete, 2 öre pr 100 kg.
~ ö r s t utvecklingen.
Smålandsförbundct skattar sig lyckligt Nybrosatan 7.
Jtockhoim I ' d.
67 50 i 5 uppmuntrar man till veteodling, se- MOttnp, " e 1,,9-9.
4-5. d.n&gt;.r .T-x ?+.
siindqgar io-+ii.
dan bestraffar man alla, som låtit som fatt framträda inför offentligheten med en sildan talarinna som rektor Her- sig uppmuntras och som över huvud H, D e t me ' in, taget tillåta sig att odla vete.
OCH SEXUELLA FRAGOR.
- Mornger Inickord, LINNGGATAN ävcn för 19 lengrc tid, säger m a j 34, samt at o * naa iiddeling t i l ar- N O R R KQ P I N G S S T U V L A G E Fa KLXDESWaNDEL 1ng:n butik.
Alla Barnhurgalan 4, Stockholm.
honla; it Detta o i ~ i i i, c n 1111 d r a bill.
priser.
H elt plötsligt blev d e t allom bekant a t t När Pilatus från trappan av sin borg ta- E ör ett Par månader sedan d o g en av gt lycka behålla svenska vardags- " Tysklands största författare.
Åtskil märkelse, som för.
nationalsocialisterna be- skyller judarna bygdsvårdarens, liga tyckte på sin tid, att nobelpriset sna- Detsamma gäller om huvudpersonen i F Vasateatern aktade a t t spela Mase- lar till Judarna, hade Lindberg tänkt sig live na begivenhet nämndes många delaktiga spiration kommit – Anders Österling som språklig över- armbågsrum, ä n mindre – flyttare, Per Lindberg som regissör, Isaac Grünewald som kostymtecknare, Mag- nusson som scenbildskonstruktör och till sist Felix Saul som » musik ».
Om arran- gör eller kompositör upplystes ej.
Så många kockar till e n så pass svag drama- tisk soppa!
Slika litterära flirtar passa bättre under strecket i en daglig tidning – p i en scen med allvarligt uppsåt blir flirtens betoning som en dödsstöt, och trots goda skådespelarkrafter närmar si: d e t hela amatörspektaklet.
Sådan blev effekten på Vasan - och punkten över d e t dilettantiska » i´et » satte Gösta Ekman dit när han gjorde Herodesentrè med nak- n a unga slavar, facklor - sammetsmant- l a r a t t träda på - och en utstyrsel som salongsflygeln blivit be- lapptäcke.
Iångfredagsnöje är sä- men ifrån uppsåt till ut- järtesteg, som Ekmanska truppen inte förmått a t t ta ut.
Scenbil- den var » trapptoniskt » förkrympt, belys- ningarnas knappande variationer störan- de, och talet alltför modernt.
Det heliga ämnets rytmer v a r för s n a b b och ryckig, Masefields överhrodering ur bibelns enk- la, rena sanning för tillgjord.
Allt svor e m o t apostlarnas herättelse - d e t blev o ä k t a helt igenom - replikerna outgrund- liga även medan artisterna, som kunde sina roller, talade, och fullständigt ofatt- ligt när Ekman e t sufleur intog scenbil- den.
Vad menas med en sådan gest?
Är det något mer än blott och b a r t fel- riktad plastik?
Uno Henning försvarade en Uriaspost; h a n tolkade Pilatus med god diktion och g o d vilja till a t t lyfta dramat ett stycke högre än det ä r funtat, men en i högsta g r a d rörig regi - kompassceneri - gjor- d e stora delar av hans spel utan verkan net forskellige slags nazipartier, men end- n u er de da ikka færdige med indbyrdes kævl og opgør med » der führer », saa jeg mener, vi maa vente Iidt med a t tillægge dem storpolitisk betydning, selv om det k a n være farligt for Iænge a t underkende deres politiske chanser, nærlig naar sam- fundet er ude for en s a a d a n økonomisk udvikling, som den beskrevne.
Det blir imidlertid den politiske bevæ- gelse blandt bønderne, der fortjener størst interesse.
Jeg h a r ber allerede fortalt » Tidevarvets » Iæsare Iidt om L.
S. og J.
A.
K.
— efter de undersøgelser d e r e r foretaget m. h. t.
J.
A.
K. og den deraf følgende indgaaende kontrol med deres forhold, e r der nu tale om, a t de vil or- ganisere sig, som politisk parti med en vis tilknytning till L.
S. Udviklingen kan altsaa, hvad vore landbruger angaar ikke siges, a t være g a a e t i en f o r demokratiet gunstig retning, og det samme er sikkert tilfældet f o r byernes vedkommende.
Dette spørsmaal om demokrati kontra diktatur, d e r tidligere h a r syntes, over- hovedet ikke a t indeholde noget problem, d a demokratiet e r en s a a genial Iøsning, p a a en rimelig repræsentation a f de for- skelige intresser i samfundet, e r i den allersidste tid blevet gjort til genstand for meget h i d s i g og stærk drøftelse, ud- sendt paa radio og lignende.
I s i g selv finder jeg problemstillingen kedsomme- lig, d a jeg ikke mener det vil være let a t fastholde kravet om diktatur i e t nogen- lunde fremskredet samfund.
P a a den an- d e n side finder jeg, a t diskussionen om d e t foreliggende demokratis mangler er af betydelig intresse, d a netop dets forskel- lige ulemper vil kunne danne baggrund f o r adskillig letkøbt reaktionær agitation.
D e t vil endelig være umuligt a t slutte en aarsoversigt over danske forhold uden och han hade inte L. veckor Saxon.
När redaktör Saxon för några sedan firade sin sjuttiofemårsdag, talrymd.
Folk- scenerna, de synliga och osynliga, voro illa repeterade och talet ovårdat.
Hög- svenskan h a r ingen högborg vid Vasatea- tern, dialekterna härja fritt och otvunget, och av ren » naturlighet » artikuleras det numera inom tänderna och runt tungspe- nen.
Kan inte ett vårdat scenspråk klinga trovärdigt trots sin ans?
Kvällens tvenne bärande scener voro Pilati dialog med En jude - Herr Peters - och det korta ögonblick då Josef från Ramah - Olof Widgren - bönföll om a t t få begrava Jesu lik.
Denna sista episod v a r den mest ä k t a i sin återgivning - \ Vidgren fick fram, en resignerad men hoppfull tros tysta sorg i klangen av sin inåtvända s t i m m a.
Det momentet grep.
Peters talade väl - gestikulerade f ö r minst femton konspirerande judar - men försvarade sin plats på trappavsatsen tack vare något som leder sitt urspriing I gam- mal god teater.
Karin Carlson föreställde Prociila, Pi- Iati hustru.
En episodisk roll, berövad sin dramatik innan den kommer till orda, Skådespelerskan v a r enkel - vilket väger tungt - och bar u p p sin lump med drott- ningvärdighet.
Oskönare kläder och fri- syr h a r jag sällan sett.
G u n n a r Olsson utförde Dåren ' s dårak- tiga roll, en figur, tänkt som e t t konfir- mationspoem, e n enröstad k ö r och den slutliga bårlärkan, som sjunger likets lov a v övertygelse och närmare bekantskap.
Stackars Jesus av Nasaret vad det syn- dats i ditt namn - och vad det kommer a t t syndas.
Masefields ord i Dårens tig- garmun, » en given slant ä r en förlåten synda, vädjar n o g mest till de trettio sil- verpenningarna - och kunde och borde hellre låta » en ogiven virrig biblisk pjäs är e v i g syndaförlåtelsex.
kom det intresse som svenska folket visar denne säregne landsman rikligt till ut- tryck.
Men även under vanliga omstän- digheter förgå sällan många veckor, utan a t t han p i e t t eller annat s ä t t låter tala om sig.
I själva verket ä r det också en gan-ka märkvärdig företeelse, denne man som p å sina ideella intressen kommit fram och byggt sig en samhällsställning, som gott kan räknas till de främstas.
Vid Sveavägen 98 ligger ett s t o r t mo- dernt sex-våningshus, som på sin enkla men flotta f a s a d h ä r inskriptionen Saxon och Lindströms Förlags A.-B.
Hela huset med sina ståtliga trappor och moderna glasdörrar genljuder av sättmaskinernas rasslande och skälver av rotationspressar- n a s oavrbrutna gång i de nedre regioner- na.
Det ä r ganska underligt a t t den man, s o m nu sitter som ägare till och chef över all denna egendom och makt - vilken bl.
a. tar sig uttryck i varje vecka återkommande upplagor på flera hundra tusen exemplar av åtminstone t r e f ö r a t t inte säga f y r a populära tidningar - a t t denne man växt upp i ett hem, d ä r ny- hetstidningar av religiösa skäl voro för- bjudna och a t t han m i s t e i smyg t i l l f r e d s ställa sin stora hunger efter tidningsläs- ning.
Redaktör Saxon var, som h a n själv ut- trycker det, » läsarunge », s o n till en fat- t i g småbonde i Närke.
Som läsarbarn fick han inte gå i vanlig folkskola, d ä r lärarna av de utvalda a n s å g s randiigen döda ».
Han fick i stället sin första upp- fostran av ?,, diakonissa, en » förtjusan- d e människa:, som Iäsarna anställt f ö r si- na barn och som utom skolkunskaper ock- så gav sina lärjungar en hel del finare levnadsvett.
Vid sidan om arbetet för livsuppehället, som för den spenslige och sjuklige Närkespojken utgjordes av an- ställningar som affärsbiträde i olika han- a t nævne Sønderjylland.
Jeg har tidli- delsbodar, h a d e han ett s t o r t intresse: gere i » Tidevarvet » omtalt L. S,´s og a t t läsa och skriva.
Och tidningsman andre bevægelsers arhejde i Sønderjyl- som redaktör Saxon land.
Siden d a e r » Det unge grænsværn » odlat framför a n d r a fredsvänlighet djur- dannet til modgvægt mod den egen agi- skyddsvänlighet, näringsfrågor, nykterhet tation f r a tysk side.
Ogsaa statsministe- och kamp mot tobaken, en viss g r a d av ren har været inde paa det sønderjydske spørsmaal i en tale i folketinget, hvori kvinnosaksintresse, henbygdsvård och folkbildning, måste man säga att det ställts och ännu måste krav Det ställas dröjde stora inte Iänge være hele nordens sag.
Den svenske uden- på hans insatser.
rigsminister.
Sandler udtalte i den for- förrän han kom in p å tidningsmannaha- bindelse sin sympati med Sønderjylland ä n det dröjde inte heller mänga år förr.
än h a n blev självständig företagare på og genforeningen med Danmark i det området och ytterligare av få sina år bör- hele taget h a r d e r adskillige g a n g e været jade han skörda efter framgångar mö- allt efter sin egen inställning och som var värre än tystnad.
Om Jakob Wassermann fått leva, skulle ännu inte kunnat bestämma sig för att in- gå äktenskap och grunda familj, utan le- ver omväxlande med tre olika älskarin- nor.
Han skrattar åt » Mein Kampf », och det kan man j u gå med på, men han skrat- tar också å t hela nationalsocialismen och tycks anse, a t t allting var gott och väl i Tyskland ända till januari 33.
Ända tills revolutionen hotar h a n s egen existens och driver honom i landsflykt, Nöden, som stegrats till olidlig grad i landet runt om- kring honom, märker han inte, därför a t t den inte trängt in i hans Grunewaldvilla.
Nationalsocialisterna ä r allesammans f ö r honom ingenting annat än en hop råa, sadistiska landsknektar; det materiella elände, den själsliga vånda och den vil- segångna idealism, som drivit fram Hit- lerrörelsen - därom vet han ingenting.
(Och, som d e t förefaller, inte heller Lion Feuchtwanger,) Den gängse nazistiska uppfattningen om judarna ä r annorlunda beskaffad, men mera insiktsfulla national- socialister framställer dem ibland i Gus- tav Oppermanns genre och säger: den typen gilla vi inte, Man nödgas instäm- ma och även erkänna, att typen förekom- mer.
Som representant f ö r den lidande judendomen ä r han illa vald.
Gustav Oppermanns senare uppvaknande till an- svarskänsla, hans atervändande till Tysk- land och hans martyrium och död, h a r Iä- saren tyvärr s v å r t a t t t r o på.
Här ä r skildringen inte övertygande.
han kanske skrivit historien om de tyska judarnas martyrium under Hitler.
Ingen kunde varit mera kallad härtill ä n han.
Med sin klokhet, sin mänskliga värme och sin brinnande kärlek till rättvisan skulle han skapat ett stort och övertygande verk av det stoffet.
Nu h a r en annan tagit upp ämnet till behandling.
D e t blev ingen martyriumets Men d ä r finns annat, som verkar mera övertygande.
Gymnasisten Berthold Oppermann, som trakasseras av sin nazistiska lärare och småningom även av sina förut välvilligt sinnade kamrater - tills han slutligen inte s e r någon annan utväg ä n a t t själv- mant gå i döden.
Intelligensen, som tram- p a s till döds a v dumheten och råheten.
historia, det blev en roman om en judisk familj Oppermann, delvis utmärkt, delvis bristfällig.
Lion Feuchtwanger är kanske den in- ternationellt populäraste a v efterkrigets tyska författare.
En a v Tysklands stör- höva någon presentation: Såningsman.
s t a författare är h a n däremot inte.
nen, Svensk Damtidning, Lektyr och träd- Stilistiskt virtuos, med klatschiga.
be- gårdstidningen Viola.
i vilka särskilt ett stickande färger lägger han u p p sina tav- De väldiga upplagor Och hans f a r Martin Oppermann, inne- havare av den fäderneärvda firman, vil- ken ödelägges a v den nationalsocialistiska konkurrenten — med e t t stillsamt och ordlöst hjältemod.
härdar han ut p å sin post in i det sista, bredvid honom hans tyska hustru i trofast kamratskap.
Den småborgerliga juden, expediten Wolfsohn, Med de intressen dens grænse, og overgreb mod den vil — tale om nordisk samarbejde, f. eks.
er Hartvig Frisch stærkt inde paa det i sin nye bog: » Pest over Europa ».
Ogsaa professor Ohlin h a r talt for det, og maa- ske kan resultatet af de ellers saa haab- løse tilstande virkelig blive en nøjere for- bindelse mellem de nordiske lande.
Blandt studenter er d e r i hvert fald ogsaa en vis tendens i den retning.
men om d e t blir til meget mere end gammeldags hostrupaand, er endnu ikke let a t sige.
Som e n sammenfatning a f aaret, d e r gik, kan man vel nok sige, a t edt ikke lover bare g o d t for tiden, d e r kommer.
Der e r f r a regeringens side virkelig gjort en indsats, baade overfor landbrug og valuta, men e r det langsigtspolitik?
Bærer det ikke i alt for høj g r a d indtryk af af være lappeværk p a a en gammel maskine, d e r e r kommet u d a f takt, og hvor e n hovedreparation v a r p a a sin plads?
- Og skal vi endelig holde os til lapperierne, v a r d e r s a a ikke grund til a t tage lidt f a t p a a beskæftigelsen ogsaa?
V a r d e r ikke grund til ikke a t nøjes med sociallovens gennemførelse, der sikrer mennesker e t existensminimum?
Skulde vi ikke kunne strække os til en virkelig levestandard, opnaaet gennem udførelsen af samfundsnyttigt arbejde?
— Vi e r kommet til forelæggelse a f lovforslag, skulde vi ikke kunne f a a vore to opposi- tionspartier til at indse det samfunds- gavnlige i, a t forøge socialproduktet med resultatet af 140,000 menenskers arbejde i stedet f o r som nu blot a t give e n util- strækkelig understøttelse.
Giv b a r n e n äkta honung på gröt och i välling i stället för socker!
Honungen innehåller järn för de röda blodkroppar- na samt fosfor och kalcium för benbygg- naden, vilket konsthonung och socker ej alls gör.
Honungsvatten är bättre än kaffe.
rare bort tillkomma honom än T h o m a s boken, Gustav Oppermann.
otvivelaktigt Mann.
Det är inte meningen a t t t a UPP e n kultiverad, angenäm man, men en man frågan På nytt, den torde också vara utan ansvarskänsla.
Han sitter i sin ele- s v i r a t t avgöra - otvivelaktigt är i varje ganta villa, sysselsatt med att skriva en fall, a t t jämte Thomas Mann och Gerhard, Lessingbiografi, har vid fyllda femtio år Hauptmann var Jakob Wassermann den förnämsta litterära representanten för tysk kultur och tysk a n d a i världen.
Den sanna tyska kultur och anda, som vuxit fram genom århundraden, synbar i syd- tyska städers arkitektur, förnimbar hos tyska n~~~~~~~ (vilka nu visserligen an- tingen lever i landsflykt, eller tvungits till tystnad).
I Jakob Wassermanns brett anlagda historiska och moderna romaner lever det tyska landskapet och dess män- niskor i all sin r i k a mångfald, ett konst- närIigt dokument av bestående värde, värvande och vinnande sympati och för- ståelse f ö r det verkliga Tyskland, som finns kvar alla hakkorsflaggor till trots.
Jakob Wassermann förnekade aldrig sin judiska börd, och han fick ofta nog, inte blott under det sista året, lida smälek f ö r dess skull, men sitt livsverk ägnade han det land, i vilket h a n blivit född, och det folk, bland vilket han levde.
Vem som ä r mest tysk och vem som värvat mest sympatier f ö r sitt land ute i världen, Et- zel Andergast eller legendgossen Horst Wessel därom torde inte finnas något – tvivel.
Men Tredje Rikets press teg, na- turligt nog, vid Jakob Wassermanns bår.
Endast de f. d. liberala tidningarna skrev för s k a m s skull små rädda och tvetydiga nekrologer, som läsaren kunde lägga,, officin äro allt för välkända för att be- par a " dessa tidningar spridas, innebär ett stort ansvar för deras upphovsman.
Redaktör Saxon har, som han själv säger, aldrig glömt att han kommit från folk- djupet.
Han har hållit en i verklig me- n i n g folklig och Iättillgänglig ton i sina tidningar.
Vissa normer ha aldrig över- trätts: där får icke förekomma svordo- mar, missbrukande av Guds namn, inga mordhistorier eller omoraliska skildrin- gar, intet förhärligande av tobak och sprit.
Men är detta tillräckligt som ga- ranti för en tillfredsställande standard i dessa tidningar, som Iäsas av så stor del av svenska folket?
Redaktör Saxon själv anser det orätt- Honung kan förfalskas.
lor ur det förgångna och nutiden (bäst kanske u r det förgångna).
Man läser h a n s böcker fascinerad, spänd - och glömmer dem igen.
Där fattas någon- ting.
Kanske den till sammanhangens djup trängande blicken.
T r o t s sitt rika vetande ser han b a r a vad som r ö r s i g på ytan.
Om det s a n n a Tyskland, som Was- sermann skildrat, vet han inte så mycket.
som utan skymt till skuld får sin an- språkslösa tillvaro söndertrasad.
Det ar typer, som man tror på, minns och inte glömmer.
Men valet a v just Gustav Oppermann till egentligt språkrör och framför allt den totala frånvaron a v varje blick f ö r det sociala momentet i den nationalsocia- listiska rörelsen - detta gör, a t t » Opper- manns » kanske hos en viss kategori iä- Antagligen inte heller om det sanna Juda.
s a r e kan framkalla ett motsatt intryck ä n Han hör egentligen inte hemma någon- vad som varit avsett — ett stärkande av stans.
Han h a r verkligen någonting a v en h o s dem redan förefintlig skepticism den ytliga internationalitet i negativ be- gentemot judisk mentalitet.
D e tyska judarnas lidandehistoria un- vist att hans Lektyr räknats till den vec- d e r Hitlerregimen är ännu inta skriven.
kopress, mot vilken ungdomsorganisatio- v i väntar på den.
Ty den måste bli skri- Flera nerna vänt s i g med sin proteströrelse.
Men han lovar ä n d å bättring, om något skulle kunna anmärkas på tidningen.
Vi förutsätta a t t alla människor med smak för vid köp av honung att Ni får sådan och intresse f ö r b r a förströelseläsning med riksförbundets etikett och kontroll- vilja ta fasta på detta löfte och begära band.
som utlämna.
under kontroll och en nivåhöjning i den framgängsrika tid- föreningsgaranti endast till medlemmar av ningen.
Visserligen måste den breda riksförbundet.
Etiketten, som är tryck i fyra färger, har i förminskat format ne- framgången säkert i mycket bygga på en bred folksmak.
Men det kan inte vara danstående useende.
något mål f ö r en så gammal tidnings- älskare som redaktör J.
L. Saxon att blanda idealitet med kommersiella intres- sen i sådana proportioner, a t t de kom- mersiella intressena få bli avgörande.
De böra icke få bestämma en nivå, som icke är värdig de stora frågor, vilka redaktör Saxon ägnat sin ungdoms, mannaålders och ålderdoms arbete och intresse.
handelsfimor och fabriker hava på ett eller annat sätt efterapat Sveriges Biodlares Riksförbunds etikett, angivande olika bigårdar eller landskap.
där Casan.
ven.
Från riksdagsläktaren.
Statsanslaget till de blinda.
Efter möt et.
(Forts. fr. nid.
1.)
ä r Italien som ä r medlaren, försonaren.
Men - genom att på detta sätt taga Ungerns parti stöter Italien Frankrike och Lilla Ententen, enkannerligen Tjeckoslo- vakiet och väcker allmän misstro på Bal- kan.
Det a r nämligen alltför uppenhart a t t söndagstalet icke ä r a t t betrakta som en tribut å t den inhemska publikens he- hov av att se Italiens makt en smula över- drivet glorifierad.
utan som det direkta komplementet till det dagen dessförinnan signerade avtalet.
Den atmosfär som f.
n.
T i d e r bådar alltså inte pott för det närmande till kelig.
Mellan Det tredje riket och Italien på ett märkligt sätt h a r tremaktsmötet rensat bort illusioners dimmor.
Rom och Berlin veta numera på ett helt annat s ä t t var d e ha varandra.
Och om det också kan vara en fördel, något vänskapsstöd kommer sannerligen icke därav.
Frankrike a r mycket hesviket.
Ty det räknade med absolut säkerhet på att intet definitivt skulle framgå av mötet mellan Mussolini, Dollfuss och Goemboes.
Och det hör med rädsla Mussolini på en gång kräva traktatförändringar och rätt för En ny roman- pristävlan.
Vi Annonsörernas spalt.
leva i romanpristävlingarnas tid.
Lindblads inbjuder i dagarna till en innebära, a t t kanske den som har endast tre à fyra sextiondedelar kvar av synför- litterär pristävlan om en svensk roman om doktorn s ä g e r a t t m a n inte får ä t a mågan och som möjligen kan famla sig med religiöst innehåll.
För ämnesvalet uppställas inga andra » vad som helst » utan måste hålla diet?
fram efter en v ä g eller en gata, han skulle bli avskiiren från rätten att erhålla nå- gränser än a t t innehållet skall vara reli- Då är det inte roligt för den som är hän- giöst orienterat och alltså behandla reli- visad a t t inta sina måltider på hushålls- gon blindhetsersättning.
Vi motionärer fruktar a t t om begräns- giösa problem eller intressekonflikter.
ningen fastställes på det sättet som här Inom denna ram Iämnas d e tävlande föreslagits, så kommer många av dem som största möjliga frihet.
Prisnämnden ut- på grund a v starkt nedsatt synförmåga väljer och belönar d e manuskript, som - ändå äro.
Vad gör man då?
Jo, då t a r man sitt lilla recept i han- sakna möjlighet att försörja sig, a t t bli med fasthållande a v den givna ramen ä g a d e största litterära och psykologiska för- den och g a r till Fröknarna Philip, Lunt- avskurna från ratten till ersättning.
makaregatan 90, (1 minuts promenad f r å n tjänsterna.
Den andra punkten i vilken vi fram- så sköter Prisnämnden, som arbetar oberoende hållplatsen vid Stadsbiblioteket) ställt förslag till ändring, rör ersättnings- av förlaget, består a v professor Torsten d e om resten.
» Egentligen är det b a r a heloppens storlek.
Jeanna synd a t t våra gäster så snart bli friska Regeringsförslaget innebär att blind- Bohlin, Uppsala.
författarinnan hetsersättningen skall faststfillas till 500 Oterdahl, Göteborg, och docent Algot igen hos oss » - säger en a v systrarna, men s e r samtidigt så glad ut att man för- Werin, Lund.
kronor per år.
Som pris utfäster förlaget ett samman- s t å r a t t hon är belåten med resultatet a v Vi har i motionen yrkat att ersättningen lagt belopp a v 4,000 kr.
Förlaget för- den dietmat som serveras i d e r a s trevna måtte faststfillas till 700 kronor för år.
Utskottet s ä g e r nu, att » med hänsyn till behåller sig r i t t att få inköpa d e manu- matsal, » för när folk blir friska så kan de skript, som prisnämnden i övrigt rekom- inte låta bli, utan g å r in och äter var som det nuvarande statsfinansiella Iäget a helst igen, bara det ä r i närheten a v ar- menderar till utgivning.
s i g utskottet tillstyrka rik Manuskripten skola insändas till.
J.
A. hete och bostad.
Så se V I dem inte mer. » gen att bestämma blindhetsersättnin Hos fröknarna Philip mottages både belopp högre: in som skett i propos sockersjuka och magpatienter till mål- nen eller t i l l 500 kronor om året ».
tidsinackorderinq.
Man betalar p r vecka Det blir alltid jämmer över den stats- finansiella situationen för varje gäng det skripten lämnas maskinskrivna, helst i eller månad.
vilket som passar patienten blir fråga om några åtgärder till förmån mer ä n ett exemplar till underlattande a v bäst, ja, det finns till och med d e som D e skola åtföljas vilja betala pr d a g och det går också f o r för d e fattiga och betryckta i samhallet.
prisnämndens arbete.
Men nar det blir fråga om ökningar på av förseglad namnsedel, vars konvolut sin.
Mat-tiderna får patienten också he- tiotal miljoner kronor I utgifterna exem- förses med samma märke eller signatur stämma själv, eftersom det oftast blir sa Det beräknas, a t t a t t det ändå måste lagas efter ordination pelvis för militära ändamål, då höres som manuskriptet.
lan.
ingen jämmer över statsfinansiella svårig- prisnämnden skall vara färdig med sitt för var och en särskilt - fant naturligt- För motionen talade hr Karlsson i heter.
Då rullas har glatt och lättsamt arbete senast den 1 augusti.
De prisbe- vis mottages även gäster utan läkarere- Grängesberg: lönade arbetena utgivas under hösten cept, som känner sig i behov a v skonan- med miljonerna.
de kost.
Det är nu fyra ä r sedan riksdagen ge- Den tredje punkten i vilken vi påyrkat 1935. di Fä Färdiga smörgåsar och beställningar nom skrivelse till Kungl.
Maj:t framförde ändring, rör den åldersgräns s o m är före- på inläggningar och konservering mot- ö inskemilet a t t blindvården borde ordnas slagen i lagförslagets paragraf 2, punkt d. tages även a v d e båda näringsintressera- på ett tillfredsställande sätt och a t t fra- Den i regeringens proposition föreslag- d e systrarna.
Och den som på Kvinnor- gan om blindhetsersättning så s n a r t s k e na bestämmelsen i denna punkt innebär, Enligt meddelande till en dagstidning nas årliga julmässa försett s i g med n å g r a kunde, måtte komma till avgörande.
a t t den som blivit blind efter fyllda 60 i flaskor a v Philips apelsinsaft eller mar- Redan a r 1922 avgav d e s. k. blind- å r skall undantagas från ratt till blind- förbereder studenternas teaterförening Uppsala premiär på en nazisthetonad melad kan vittna om a t t den säkert be- vårdssakkunniga hetänkaiide och förslag hetsersättning.
pjäs, som av politiska försiktighetsskäl angående värden av landets blinda.
I retts med både omsorg och sakkunskap.
I övergångsbestämmelserna ä r också detta blindvårdssakkunnigas förslag in- föreslaget, a t t den som ä r blind den d a g inte ansetts kunna framföras vare s i g av Det ä r denna sakkunskap som också g ö r pick även ett förslag till lag om blind- förordningen träder I kraft, äger rätt till Det Kongelige i Köpenhamn eller av Dra- a t t läkare med förtroende skicka s i n a pa- maten i Stockholm, som haft pjäsen till tienter till Luntmakaregatan Iietsersattning.
90 med r ?- ersättning endast o m det k a n utrönas att påseende.
Det a r den unga danska för- cepten på » förbjudet » och » tillåtet ».
Detta förslag fick emellertid ligga gömt han före fyllda 60 å r varit blind.
fattaren Einar Howalt som nyligen full- i många år i ecklesiastikdepartementets Mix.
J a g anser a t t denna åldersgräns ä r skåp, utan a t t några åtgärder vidtogs för alltför låg och att det vore riktigare a t t bordat » Nu d a g a s det, bröder », som pjä- att föra frågan vidare framåt till någon denna åldersgräns sättes högre än rege- sen kallas, och vilken alltså ä r avsedd a t t lösning.
ringen föreslagit och vi har I vår motion f å sin urpremiär i Uppsala den 20 april.
Stycket är uppbyggt på politiska mo- Ar 1926 gjordes a v De Blindas riksför- påyrkat a t t den skall bestämmas till 67 år.
tiv och g å r bland annat ytterst illa åt den hund en framställning till ecklesiastikde- Myndigheter och institutioner som ytt- nuvarande socialdemokratin, och enligt partementet med hemställan att åtgärder rat s i g över det föreliggande förslaget, vad teaterföreningens ordförande, kand. måtte vidtagas för denna frågas Iösning, Ett anmärkningsvärt meddelande från har också anfört a t t den föreslagna åI- Lars-Levi Læstadius, meddelar Dagens och år 1928 ingavs också i samma syfte Nationernas förbund är, att dess sekre- dersgränsen måste anses vara för låg.
Nyheters korrespondent, utmynnar pjäsen tariat inregistrerat e t t förslag till inter- en petition, undertecknad av närmare två- Riksförsäkringsanstalten har sålunda i i en klart nazistisk tendens.
» Tills vi- tusen blinda i landet.
sitt yrkande framhållit, a t t den föreslag- dare kan man noja s i g med a t t fastslå nationell överenskommelse angående an- Den skrivelse som 1930 å r s riksdag se- na inskränkningen e j fanns i pensionsför- att d e unga och i vissa stycken utmärkt vändandet av rundradion i fredens tjänst.
dermera avlät till Kungl.
Maj:t har nu Storhritanniens radiotjänst h a r t a g i t säkrings- eller olycksfallsförsäkringsla- skickliga uppsaliensiska teaterungdomar- äntligen lett till det resultat som i d a g initiativ i denna rikt- gen och att dessa lagar sålunda i nämnda na allt emellanåt ha en sällsynt förmåga ett efterföljansvärt föreligger till avgörande på riksdagens hiinseende intog en mera tänjbar stånd- a t t förvåna med sina pjäsval », anmärker ning.
Den kommer a t t under vårsäson- bord.
gen radiera föredrag från olika huvud- punkt än det föreliggande förslaget.
tidningens korrespondent.
Den åtgärd som riksdagen nu sent om- städer, varvid talarna ä r o stora tidnin- Svenska stadsförbundet och Svenska Instammer.
sider g å r att besluta, ä r därför en syn- g a r s korrespondenter därstädes.
Landskommunernas frirhund.
s a m t av E. s. nerligen befogad handräckning som den- Med denna månad påbörjas en före- blindorganisationerna De Blindas för- na hårt hetryckta medborgargrupp allt dragsserie om » fredsslutet i Versailles ening.
De Blindas förening Hoppet i Gö- för Iänge fått vänta på.
Härvid komma att be- teborg och Dalarnas blindförening Frihet förstå det djärva i a t t i en redan förut och därefter ».
I den motion som j a g och mina parti- har ansett den föreslagna åldersgränsen ansträngd statsbudget pressa in ett halv- handlas själva scenen för fredsslutet och kamrater väckt.
har vi framfört yrkande fredstrakta- vara för Iåg och i sina yttranden föror- miljonkronorsanslag till ett alldeles nytt ile ledande personligheterna, om ändringar i lagförslaget på tre olika terna och d e r a s roll i ljuset av det ak- dat, att densamma, därest den icke helt ändamål.
punkter.
tuella politiska läget.
Föredragshållar- kunde slopas, sattes till 65 — 67 år.
Pehrsson i Göteborg framförde ett H r Det första ändringsyrkandet gäller den Alla skäl talar enligt mitt formenande varmt tack till socialministern f ö r hans na representera såväl olika länder som i första paragrafen fastställda bestäm- olika politiska partier.
Likaledes inle- för, a t t om riksdagen vill följa rättvisa initiativ.
(Instämmanden).
melsen rörande definitionen a v begreppet d e s en serie f ö r e d r a g under den gemen- principer, då h ö r även det yrkande som H r Andersson i Stockholm: För e t t p a r blindhet.
vi på denna punkt ställt i motionen bifal- v ' eckor sedan beviljade vi 540,000 kronor samma rubriken Världshistorien, bl.
a.
Regeringens förslag innebär a t t grän- » Europa i det nittonde århundradet », las.
till e t t a n n a t nytt ändamål, nämligen till sen vid bestämmande a v begreppet blind- » Vetenskap och framåtskridande » o. s. v. H r Magnusson i Skövde t o g fasta på repetitionskurser för underbefäl.
Hr het skall fastställas sålunda, a t t » den En a n d r a historisk-politisk serie h a r re- vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel ett yttrande av h r Karlsson i Gränges- Karlssons i Grängesberg åsikt var icke dan påbörjats, nämligen » Historien ut- berg, att när det gäller d e fattiga och be- så ogrundad.
rättats, är så nedsatt a t t han s a k n a r led- stakad haklängess.
Andra kammaren biföll utskottets hem- syn, skall anses som blind och sålunda tryckta, fattas alltid pengar.
N ä r riks- 1.
F. dagen nu g å r a t t f a t t a beslut, hade det ställan.
vara berättigad till blindhetsersåttning.
Man får hoppas a t t d e blindas sak t a s Ett strikt tillämpande av denna bestäm- varit värdigare att få slippa höra en sa- melse i enlighet med ordalydelsen, skulle d a n sak.
J a g vet, a t t d e blinda glädja upp igen n ä r vi en gång kommit u r d e s i g At vad som h ä r kommer a t t g e s dem.
statsfinansiella svårigheterna.
Socialministern: Jag tycker man borde Elsa Svartengren.
U n d e r riksdagens sista plenum före påsk fattades ett beslut i den rikt- ning som de blinda och d e r a s vänner Sä- kert Iängtat efter i många år.
Kamrarna biföllo nämligen då rege- ringens förslag till förordning om blind- hetsersättningen, innehärande att med vissa undantag den som saknar synförmåga eller vars synförmåga a r så nedsatt a t t han saknar ledsyn skall av staten erhålla en blindhetsersättning på 500 kr.
om året; ' bland undantagen hade föreslagits att ersättning icke skulle utgå till den som blivit blind efter fyllda sextio år.
Den k.-kommunistiska riksdagsgruppen hade i motion yrkat a t t ersättningen skul- le utgå med 700 kronor pr år och att ål- dersgränsen skulle höjas från 60 till 67 år samt a t t frågan om nedsatt s y n på visst sätt skulle modifieras.
Andra lag- utskottet hade tillstyrkt regeringsförsla- get med en mindre ändring och avstyrkt motionen.
Debatten i Andra kammaren inleddes a v socialministern, som framhöll a t t Iian Vad gör man " Nu dagas det, bröder " liga, ekonomiska och politiska expansion i Afrika och Asien ».
Lilla Ententen före- faller redan överväga en orientering mot Tyskland i fråga om vilken Jugoslavien går i spetsen.
Grekland och Turkiet ha- va glidit ganska långt från tidigare iv- rigt manifesterad vänskap med Italien.
- Den italienska politiken ä r mycket sub- til.
Den följer gärna regeln Divide e t impera, » så tvedräkt för a t t därigenom kunna härska ».
Den ä r också angelägen om a t t ha sina järn i så många eldar som möjligt för a t t sedan vid behov kunna smida d ä r fördel står att vinna.
Det tyc- kes kanske i ögonblicket som om dessa, även före Machiavelli brukade handlings- regler, trots yttre seger lett till trångmål.
T y vad vinning kan Italien hava av hunds- förvanter som Österrike och Ungern av vilka dessutom den ene så betänkligt bin- der Italiens händer vid underhandlingar med andra makter?
Och kan det nu vara en sådan säker dom mot Anschluss att dessa tre i splendid isolation då och d å utbyta sina tankar?
Pier Gudro.
Kommer radion att användas i fredens tjänst?
