# ID: svediakorp-per3662
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,104
# sentences: 382
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ledande artikel: I kratins enlighet grundsatser.
med demo- Av A n d r e a A n d r e e n - S v e d b e r g Kan kulturarbetet undvara kvinnorna?
Nini Theilade.
Arbetsstriderna och “ Tredj e mans rätt ".
* Längs horisonten.
Ni diable, ni dieu Ni fleur, ni feu.
- Ni Nini souffle ni cri D e n 15 och 19 mars D e n utredning angående tredje mans Maj t tillkallat en kommitté av tretton dansar Nini Thei- ratt till neutralitet i arbetskonflik- sakkunniga under ordforandeskap av Ar- lade på Konserthuset ter som på kungligt uppdrag verkställts av professor Ragnar Bergendal, innebär, kan man saga.
ett forsta steg fram emot kartläggningen a v ett helt nytt område av skriver om det samhalleliga livet Att det måste er- Blancheteaterns senaste bjuda stora svårigheter att lagga detta program.
hittills i stort sett fria område in under en lagstiftning a r tydligt Den sakkun- Oranienburg nige själv a r den förste att medge detta, av Jan-Erik Holm.
d i han upprepade gånger i hetankandet framhåller det vanskliga i att dra upp fixerade gränser for begrepp sådana som » part », » tredje man », » neutralitet » etc Nar professor Bergendal trots svårighe- N UNGDOMSPETITION mot den terna sammanfattat sin ståndpunkt i ett s. k moralupplösande propagandan utkast till lagtext, » med vissa bestäm- undertecknad med 126,000 namunderskrif- melser mot ekonomiska stridsåtgärder », ter, har överlämnats till kronprinsen och har detta skett framförallt för att ge den regeringen I petitionen framhålles att Makterna och Militären av Elin W ä g n e r.
* Sven Stål V a d har hänt?
E upplösandet av alla moraliska begrepp yt- fortsatta diskussionen en utgångspunkt.
terligare försvårar ungdomens sedliga Utkastet har dock, enligt vad han själv kamp, men att man samtidigt inser var- framhåller, endast preliminär natur det av vederhäftig upplysning I hithöran- Sedan ett stort antal myndigheter, olika betsdomstolens ordförande, Dans?
justitierådet Dans?
frågar man sig - Hur många förstår sig egent- Arthur Lindhagen, med uppdrag att over- arbeta professor Bergendals förslag, för verklighet!
vilket vi i denna tidning redogjorde i n r ligen på den - knappast flera än som förstår sig 47 1933 Vad man framforallt velat hindra med på kinesiskt porslin!
Vad den önskade lagstiftningen, tycks i all- mänhet ha varit sådana stridsåtgärder, som vilja tvinga en person, som står utanför en konflikt och vill stå utanför denna, att antingen träda in i eller ut ur en av striden berörd organisation av ar- hetare eller arhetsgivare eller att på an- nat sätt deltaga i striden Detta önske- mål har vuxit fram under trycket av de allt mera ingripande stridigheter, som de har dans att säga oss?
Gå ork se Nini Thei- lade!
Denna purunga dansk- javanesiska danserska har mera att säga oss än vad som rymmes i be- greppet » dans », vilket for de flesta endast betyder en mycket speciell, till- gjord, yttre konstform Hon är inte något un- makt tillvaxande.
kanske man också derbarn, som gör virtuo- s a trollkonster med tom kan säga stelnade, organisationerna av teknik och som allt sedan två-årsåldern i har trott att den dansen var livet Hon a r en levande människa B a r a en liten flicka, som förenat det svala nordiska blodet med det blida, varma javanska, ett kvin- nobarn, så stralande full av harmoni, av organisationer a v arbetsgivare och arbe- följdföreteelser, som en illa skött arbets- upplevelse, av känsla for livets varde och detta psykologiska med undervisning i skolorna om könsli- t a r e - bland dessa främst Svenska Ar- konflikt kan utlösa Den frihet som par- intensitet, att hon måste leka med ljuset betsgivareföreningen och Landsorganisa- terna haft att själva handha sina tvister och rummet och rytmen Och som kan vets hälsolära?
F Ö R B U D M O T VÄPNADE kårer före- tionen - samt andra institutioner med har ju många gånger urartat till ett skyt- göra det så att det blir Iivet bloc- slås I det av tillkallade sakkunniga i olika relationer till den svenska arbets- tegravskrig med arbetsavstängning Ingen konstnär borde arbeta med en form, måleri, skulptur, dikt .., som icke marknaden, nu haft tillfälle att yttra sig kad och bojkott i allt vidare ringar ligger honom så nära, att om den icke (Forts. å sid 4) redan funnits till, skulle han ha upp- sådana kårer genom g å v o r upplätande över det avgivna förslaget, har KungI funnit den - For Nini Theilade a r dan- a v hus eller område samt upplaggande sen det naturliga uttrycket Den a r icke a v vapenförråd de eller de historiska.
ärvda skolorna E MÅNGA OCH LANGA FORSLA- eller formerna Vi kan låta bli att alls GEN till n y Irisdrivarlag resultera- Pier kalla den dans, om ordet begränsar!
T y de vid 1932 års riksdag I en skrivelse den är den mest ursprungliga.
den mest från riksdagen att ungdom under 21 å r direkta av alla konstformer Ett uttryck, icke måtte behandlas som losdrivare utan icke i lera eller färger eller ord eller to- efter utvidgad ungdomsvårdslagstiftning.
ner, men i rummet och rorelsen, formad Man hade just undrat over att det aldrig bara genom människan själv, hennes egen hördes av något förslag, men nu har So- kropp och ande Den a r vårt eget dag- cialminister framlagt en proposition i F ö r kort tid sedan tycktes österrike t o m Österrike med det allra största liga liv, våra egna rörelser - men bara detta syfte dömt att oversvammas a v nazis Tu- förakt I deputeradekammaren, i senaten, fria, bara for lekens och uttryckets egen HANDELSKREDIT PÅ HUNDRA tillfälle att sätta i gång arbetsmarknadens två parter inneburit Man behöver endast nämna ett namn som Beckerkonflikten för att påminnas om den ekonomiska irritation, de vidsträckta dagarna framlagda förslaget.
I förbundet D Gudro: V å, g o r n a s s p e l MILJONER kommer regeringen att föreslå riksdagen att bevilja Sovjetunio- nens regering Svenska konsumtionsva- ror överlämnas till Sovjet och betalas av svenska regeringen som i utbyte erhål- ler ryska statsobligationer - vilka N D D visserligen förklarar äro värdelösa.
N S T I T U T E T FOR KONJUNKTUR- FORSKNING i Berlin h a r konstate- rat att Tysklands verkliga arbetslöshet fortfarande är sju miljoner och att löner- na fortfara att sjunka Nöden i Tysk- land skulle sålunda vara större än förr Institutets uppgifter ha emellertid av tys- ka regeringen förklarats för oriktiga och ett » likriktat » riksinstitut för handel skall I nu D O få L L statistiken FUSS HAR om hand FORTFARANDE sentals beväpnade man stodo.
påstods Il Duce om » den kände arvfienden » på ett satt, som skulle förmått ett mindre svagt och modlöst rike att ögonblickligen inlägga den mest allvarliga protest Sedan kom en annan period Italien mest uppmarksammade land Italiens Och ryktessmidet har fått an mer fart se- dan det officiellt fastslagits att såväl Dollfuss som Gömbös skola den 14, 1 5 och 16 mars befinna sig i Rom för over- läggningar med Mussolini ordnat och enat inåt, började långsamt sträcka sina tentakler ut över andra län- der, och valde naturligt nog de vari mot- ståndet kunde väntas ringa Vidare Triests hamn, som italien fått genom kri- get.
blev trots alla de miljoner som östes Italiens intresse dför Donaulanderna började med Ungern Trianontraktaten har, som bekant, berövat Ungern två tredjedelar av dess forna territorium Na- tionen känner sig kvävd inom sina trånga gränser Och har följaktligen oavlåtligt sökt efter hjälpare, de dar inte bara kun- de första sanningen i ropet Rättvisa åt däröver ett allt storre bekymmer Trafi- ken sinade, gräset växte högt på kajerna.
i S Frankrike fortsätta med sina avslö- D en ganska reaktionär politik, vilken Utan ett Hinterland lever ingen om an så modernt organiserad hamn Och Triests Hinterland, det a r Osterrike först och främst Numera äro vi åskådare till ett tredje skede Från det helt nazifierade Tysk- Fascismen har ju till en av sina huvud- orsaker Italiens missnöje over fredsupp- Vad var naturligare än att görelserna fascismens chef skulle så snart han blivit landstyskar och inmana dem i det väldi- g a germanska imperium varom han dröm- mer Och framforallt vill han som be- kant underlägga sig sitt forna fädernes- land Mussolini, av rederiagare och in- dustrimän skrämd till ännu storre oro for Triest än tidigare, ser med stegrad ångest att närmandet - eller hopsmältandet - ört Italiens herre stalla sig i spetsen för av Osterrike och Tyskland skulle stalla uppväckt en våldsam proteststorm bland samtliga de nationer som onskade gran- Italien inför ännu värre svårigheter än D e t är svåra oroligheter ser omlagda och kolonier tillbakagivna?
dem som hindrade italiensk maktutveck- arbetarklassen f PU I fråga om Osterrike dröjde det d i r - ling före världskriget och som segern YI, MANCHUKUOS NYKRÖNTE emot tämligen länge innan Mussolini vi- 1918 tycktes ha for all framtid bortelimi- kejsare, har avr ättats in effigie i Pe- sade sympati eller ens intresse Under nerat Drang nach Osten Tysklands k i n g för förr ideri mot sitt land och folk sina forsta regeringsår behandlade han (Forts å sid 4) i Spanien.
" * ' allting blir mödan Gå och s e Nini Theilade ' P.
H.
Ra dika l a F ö r e ni ng e n S t o c k h o l m m e d o m n e j d s a m m a n t r a d e r tisdagen d e n 20 M a r s 1934 k l 8 e. m. å Publicistklubbens l o k a l, Salviigrand 3, 1 tr. i Diskussion om uttalande a v Radikala Föreningen: Det väpnade försvaret och demokratin.
K o r t i n l e d n i n g om forslagets g r u n d l a g g a n d e principer av Dr. Andrea Andreen-Svedberg.
Övriga medlemmar av Svenska K v i n n o r s Vänsterförbunds R a d i k a l a G r u p p ä r o valkomna.
fråga om land söker Hitler nå alla så kallade ut- den nyn majoriteten under sin ledare realiserandet av i varje fall de viktigaste Morrison ta itu med bostadsfrågan, skol- revisionsönskningarna undervisning och fattigvård Som ivrig främjare av ungersk revision framtradde nästan omedelbart Mussolini janden Flera självmord och självmords- försök ha förekommit både bland advo- kater och vittnen EN SPANSKA REGERINGEN, som med våldsam kamp ända inpå oss och mycket litet utrymme för vidare syn och större linjer.
Men behöver vi inte just då s e och uppleva den omedelbara gläd- jen I tillvaron själv - den som gör att de mest officiella anforanden yttrade sig skull det, på andra sidan den tyska gränsen färdiga att rycka in Nu har det blivit plötsligt tyst om krigiska forheredelser I stället talas dessmer om ett annat infly- tande over detta Europas for narvarande dålig press och det påpekats i engel- s k a tidningar hur dåligt han håller sitt löfte att visa mildhet RRFTAREPARTIET HAR ERÖV- R A T London Högermajoriteten med 47 platser har förbytts i en arbetar- m a j o r i t e t på 14 Med » liv och kraft » skall Ungern, men också vilja bistå A i Nini T he ilade Nini Theilade » upptäcktes » av Anna Pavlova, som lär ha sagt, nar hon såg henne » Detta barn a r framtiden - nu talar man om mig, snart kommer man att tala om Nini Theilade! » Som femton- åring blev hon engagerad som solodan- sös hos Max Reinhardt, hos vilken hon uppträtt i Grosses Schauspielhaus i Ber- lin, i Wien, Saltzburg, Florens och flera andra stora stader Nu har hon just kommit tillbaka från en turné i Förenta Staterna med ett par helaftonsprogram, som hon utför ensam Hon har lagt Amerika for sina fötter - men själv bara märkt att himlen var blå över Mississippi och hur livet och dansen ständigt blir en rikare och vidare upplevelse Vi lever i en tid av hårda realiteter Sveriges lkskollärarinneförbund rataga de kvinnliga folkskollärarnas pedagogiska, h rättsliga intressen V i k t i g a frågor, som röra folk- och dess lärarkår, stå f n.
Inför sin lösning.
En- dast genom solidaritet o c h ett e n i g t uppträdande kunna de re- aktionära strävandena i tiden motarbetas kollärarinna bör därför stå utanför sin egen m m e d l e m s k a p kan ske till närmaste krets eller ndets e x p, V a s a g a t a n 10, S t o c k h o l m
mittén föreslår därför, att inom undervis- ningsväsendet - - - befattningar pla- ceras i en lägre lönegrad, när de inne- havas av kvinnor - -. » Hur kan någon kvinna läsa detta utan att bli fe- minist?
» Den allmänna skillnaden i vär- desättning av manligt och kvinnligt ar- - D e n 17 M a r s 1934..
Det gäller R betes - och detta om de kvinnliga lärare egeringens förslag att vid omorgani- med hög specialutbildning, som en gång sation av Gymnastiska Centralinsti- ansågos så oumbärliga för statstjänsten, tutet placera manliga och kvinnliga lä- I enlighet med demo- en mycket be- tagen.
Vad vore vart undervisningsväsen utan den kvinnliga arbetskraften från folkskollärarinnor till lektorer och rekto- sanning Om en riksdag gör det rer?
han stundom bekände sig till makten och kommitteförslaget till lag, då finns det statsnyttan såsom avgörande norm och ingen rätt och billighet mer i det här var fullt beredd att bortse från indivi- landet.
dens behov av att få sitt arbete rättvist En antydan till avsikter i den riktnin- bedömt även i Iönehänseende.
Han intog gen spårar man i a &amp; riksdagsproposi- den ståndpunkten att i fråga om tjänster tion angående omorganisation av gym- öppna för både män och kvinnor borde nastiska centralinstitutet.
Där föreslås att lönen vara densamma, emedan ett sådant placera de fyra manliga ordinarie lärarna lönesystem skulle gynna ett » hänsynta- i lönegraden B 24 och de fyra kvinnliga gande till vad man kan kalla den indivi- ordinarie lärarna i lönegraden B 21.
Den duella dugligheten gentemot uteslutande enda motiveringen för detta häpnadsväc- pappersmeriter ».
fråga om för kvinnor kande förslag är, att man ej vill genom reserverade tjänster han nämnde sär- att föreslå lika lön » föregripa statsmak- skilt folkskollärarinnetjänster - sade ternas ställningstagande i en viktig prin- han däremot: » Enligt Kungl.
Maj:ts för- ciplell fråga, vilken varit föremål för slag kan man öppet svara: vi ha helt en- 1928 års lönekommittés prövning och kelt avstått från att göra någon jämfö- framdeles måste komma under riksdagens relse mellan er och de manliga lärarna.
bedömande under omständigheter som Vi ha tagit det som ett faktum, att man möjliggöra en mera allsidig och, över- kan få en kvinnlig folkskollärare för den lön, som nu betalas.
Vi kunna få effek- skådlig behandling av detta spörsmål. » Man hade haft lättare att första, om stats- tivt arbete för den ersättningen och ha rådet Engberg varit angelägen att redan därför inte den ringaste anledning att visa att han har en riktigare uppskatt- höja lönen. » Resonemanget är på något ning av de kvinnliga lärarnas prestatio- sätt irriterande.
Man känner sig i ar- ner än finansdepartementets lönekommit- betsgivarens våld och börjar längta efter en fackförening.
Förresten vid det här té.
Det är förvånande, att man kan ha den ståndpunkt ifråga om medborgerlig fri- laget kanske man kan få en manlig folk- het och samhällelig renhårighet, som hr skollärare för den Iönen också!
Och an- Engberg vid upprepade tillfällen deklare- vända skillnaden till någon sorts » barne- rat och ändå ej inse betydelsen av att trygd » för dem som ha barn att försörja.
staten är en rättvis arbetsgivare *).
När 1928 års lönekommitté sedan kom Det är skada att de intelligenta män- med sitt förslag till Iönereglering för be- i vår regering ej inse det strategiska fattningshavare vid undervisningsväsen- värdet i nuvarande stund ev ett samar- det år 1930 fanns inte ens skymten av en de två grupper - kvinnor rättssynpunkt kvar.
» 1925 års riksdags- bete mellan beslut har icke givit något erkännande och arbetare - som ha mest att förlora demokratiens undergång.
Det behövs åt ett likalönssystem i den mening man ju ej för den sakens skull att byta stånd- från kvinnohåll velat giva åt detta punkt.
Det räcker om man gör allvar av grepp, - För den egentliga stats- den fulla likställighet mellan kvinnor och förvaltningen - - användes en form, som teoretiskt innebär, att man och kvin- män medborgerligt hänseende, som hör till idéprogrammet och för vilken social- na i en och befattning erhålla lika kra tins grundsatser.
d I det väsentligen manstyrda samhället ha kvinnor Iägre Iön än män för sam- ma arbete, De få undantagen bekräfta regeln.
lagstiftarna tvingats att mo- tivera den Iägre kvinnolönen, ha de gjort det på olika sätt.
Allt efter råd och Iä- genhet.
Omkring 1920 levde vi ännu i rationalismens och romantikens tidsålder, från vilken enligt Spengler det förakt- liga talet om människorätt härstammar.
På den tiden gjorde männen sig stor mö- da med att btstämma den kvinnliga ar- betskraftens genomsnittsvärde jämfört med den manliga för att sedan uträkna vilken procent av en mans lön, som bor- de rätteligen ges åt en kvinna i samma tjänsteställning.
Det befanns emellertid omöjligt att trots bästa vilja övertygande bevisa den lägre genomsnittseffektiviteten hos kvinnor.
Det framhölls dessutom med skärpa från kvinnohåll, att en grupp indelning i fråga om duglighet är non- sens, Denna synpunkt accepterades av statsrådet Wigforss år 1925, då han ta- lade om - » denna egendomliga tendens att ögonblickligen slå ihop en grupp, där- för att man kan skilja ut dem från andra.
Detta är verkligen att behandla kvin- norna som likformiga exemplar av något visst släkte i stället för att behandla dem m. som levande individer., m.
När 1925 års riksdag i princip genom- förde lika Iön för kvinnor och män i statstjänst, så var därmed i praktiken fö- ga vunnet, tack vare den godtyckliga in- placeringen av de förut kvinnliga tjän- r sterna i den gemensamma Iöneplanen, Många av oss trodde dock att en duglig grund var lagd.
Efter några generatio- ner borde män och kvinnor vara tämligen likformigt spridda över statstjänsterna och då skulle det bli ett gemensamt in- tresse att bortarbeta de oegentligheter i löneavseende, som blivit en följd av den 5 underliga inplaceringen.
Vi kände oss som medborgare i ett rättssamhälle och vi väntade oss att detta samhälle skulle mer och mer inse att en rättvis behand- ling av den enskilde medborgaren främ- jar det gemensamma bästa.
t.
D e som uppmärksamt följde 1925 års riksdagsdebatt i lönefrågan visste förstås 1. redan då bättre.
Statsrådet Wigforss dolde nämligen inte på minsta sätt att När - - - - t - r g - s Ingeborg Wærn-Bugge Kjerstin Göransson- Fullständig a r k i t e k t Ljungman rörelse.
Nybrogatan 46, 6 tr. T e l e f o n 60 08 63. en princip.
riksdagen måtte besluta en sådan löne- - nu nen på - - be- - samma Motionären påpekar även att Kungl.
Maj:ts förslag innebär att två olika löne- system skola tillämpas vid en och samma institution.
Där föreslås nämligen att likalönsprincipen skall gälla såväl ifråga om medicinskt utbildade lärare, som ifrå- ga om kansliskrivare- och registrators- tjänst samt alla arvodestjänster.
Endast ifråga om övriga lärartjänster föreslår regeringen olika lönegrad för män och kvinnor.
Och dessa tjänster äro endast åtta, nämligen fyra manliga och fyra kvinnliga.
Ännu en sak.
Kungl.
Maj:t har som hu- vudskäl för sitt förslag angivit hänsyn till 1928 års lönekommittés år 1930 av- lämnade förslag till Iönereglering, där kommittén föreslår olika Iönegradsplace- ring för män och kvinnor.
Men icke ens i detta förslag förekommer en så stor skillnad i fråga om lönegrad mellan man- liga och kvinnliga innehavare av likvär- diga befattningar som i regeringens nu framlagda förslag.
Och, som motionä- ren vidare framhåller, detta lönekommit- téns förslag.
till vilket Kungl.
Maj:t n u hänvisar, har dessutom mötts av en så stark opposition och tungt vägande kri- tik, att det knappast torde kunna fram- läggas till behandling i sitt nuvarande skick.
Motionären påvisar slutligen att hela ökningen i den sammanlagda Iönesum- man, om de fyra ifrågavarande kvinnliga tjänsterna jämställas med de manliga, rör sig om 5,232 kr.!
Det är alltså icke de statsfinansiella Teoretiskt kunna män inne- demokratiska kvinnor nu i vinter uttalat hava även de Iägre befattningarna och sig på sammanlagt 100 möten landet runt.
skälen som här kunna vara avgörande.
kvinnor de högre, men i praktiken räk- N u kunna vi endast hoppas a t t de so- Men det gäller en princip, långt viktigare lön.
- - - nar man med såsom regel, att de förra skola innehavas av kvinnor, de senare av män.
En dylik fördelning av arbetskraf- ten förutsätter man skola åvägabringas cialdemokratiska riksdagsmännen skola än den göras.
obetydliga besparing, som här kunnat visa mera blick för situationen än Kungl.
Maj:t och alltså rösta för fröken Hessel- grens motion.
Genom a t t ge dessa fyra genom rekryterings- och befordringsvä- sendet.
Inom undervisningsvä- sendet - - låter det sig näppeligen göra att genom rekrytering och befordran uppdela manlig och kvinnlig arbetskraft kvinnliga lärare samma lön som de fyra manliga ruinerar man ej staten.
Ej hel- ler inför man någon nyhet, eftersom de kvinnliga högskolelärare, som redan fin- nas, ha samma lön som män i samma - - den olika avlöningslägen - att handla i enlighet med rättsmedvetan- av manligt och kvinnligt arbete.
Kom- dets krav och demokratins grundsatser.
Andrea Andreen-Svedberg.
Goda,välgjorda smörgåsar *) Rättvisa innebär att manlig och på beställning: till billigt pris.
S. o M kvinnlig befattningshavare i samma tjän- Philip.
Luntmakaregatan 90.
Tel. 362348. steställning resp. med samma arbete pla- STOCKHOLM 10-12 och 1-4, Moderata arvoden ceras i samma lönegrad.
Det blir sedan mottager beställningar av all slags sömnad en löneteknisk och statsfinansiell fråga är den Dövas Väl`s Syatelje placering av dessa befattningshavare att principen om lika lön i lika befattning för man och kvinna helt genomföres.
Fröken Hesselgren framhåller för det första att konsekvenserna av att likalöns- principen genomföres icke torde vara far- ligare, när det gäller Gymnastiska Cen- tralinstitutet än nar det gäller andra ny- reglerade fackhögskolor, såsom t. ex. Tandläkarinstitutet och Tekniska Hög- skolan, där den av statsmakterna god- kända principen angående lika lön i lika befattning för man och kvinna helt till- lämpas.
Någon lönereglering för det all- männa undervisningsväsendet är nämli- gen knappast att vänta under nuvarande statsfinansiella förhållanden, Rättshjälp lönegrad som T D E V A R VET S REKLAMKASSA postgironummer 551 60.
Ti ill Tidevarvets reklamkassa ha inkom- mit gåvor på kronor 50: från yt- terligare fyra givare: Ruth Stjernstedt, Stockholm, H.
L., Stockholm, M. W., Vä- nersborg, Sigrid Holm, Målerås.
Vår förra redovisning slutade på kro- nor 2,760: 85.
Den sammanlagda till re- klamkassan inkomna summan utgör allt- het nu så redovisas.
kr.
2.810:85, vilket med tacksam- - -
T D D E V A R V E T 3 Längs h o r i s o n t e n.
Kan kulturarbetet undvara kvinnorna?
en tendens till samhällslivets för- manligande som i växelverkan med diktaturernas segrar framträder över snart sagt hela världen, har ny- ligen kommit till drastiska uttryck i Österrike.
Enligt en förordning från regeringen ha alla gifta kvinnor i all- män tjänst uppsagts från sina befatt- ningar, under förutsättning att deras män likaledes äro statligt eller kommu- nalt anställda och uppbära en lön, som tillsammans med hustruns pension upp- går till 340 schillings i månaden.
Förordningen går längre än så.
Om någon kvinnlig tjänsteman utan lagligt äktenskap sammanbor med en man, an- ses detta som överträdelse av tjänste- reglerna och hon blir även i detta fall avskedad.
Detta är nu ett exempel på den anti- kvinnliga rörelse som g i r som en stormvåg över världen.
Exemplen kun- na mångfaldigas.
I Tyskland har offent- liggjorts en lag till » det tyska näringsli- vets organiska uppbyggnad,, vilket in- nebär en centralisering och likriktning av näringslivets olika instanser.
I sam- band med detta genomföres ledarprinci- pen.
Vad betyder detta?
Att » ansvars- medvetna, dugliga män, som vilja arbeta för Adolf Hitlers rike överta ledningen och fatta sådana beslut, som gagna det hela ».
Det vill med andra ord säga, att kvinnorna, som ju icke komma in under » ledarprincipen » uteslutas även här - alltså ytterligare en åtgärd i det allmänna förmanligandets tecken.
Så t. ex. finns i gruppen » Anställda », som omfattar 8 manliga förbund, ett 9:de som utan hänsyn till yrket inneslu- ter alla kvinnliga anställda, vare sig stenografer, maskinskriverskor, musik- lärarinnor eller kvinnliga läkare, natur- ligtvis under manlig Führer.
Med alla medel söker man tränga kvinnan tillbaka till » handarbetet ».
Teo- retiskt försäkras det visserligen att alla yrken som kunna förverkliga den » sys- I terliga kärleken, lämnas oantastade; men i praktiken har det redan visat sig en stark tendens till » strypandet av kvinnornas medicinska studier, och de manliga Iäkarne ha upphävt fältropet: » Bort med kvinnorna! » Detta har i sin tur utlöst en modig protest från kvinno- håll, där man försvarar både det sam- hälleliga behovet av kvinnliga läkare, deras rätt till utbildning och deras rätt till giftermål.
Det har i detta sammanhang sitt in- tresse att konstatera ett uttalande av d:r Gunnar Beskow i hans föredrag i Yrkeskvinnors klubb i tisdags över ämnet: Skall Västerlandet gå under?
Doktor Beskow framhöll att Västerlan- det nu star inför en kulturperiod, när den av mannen skapade maskintekniken inte längre kan vara ensamrådande.
Den måste avlösas av en ny teknik, en teknik som i hög grad måste bygga också på den kvinnliga sidan av livet med dess starkare emotionella element.
Kvinnorna.
ha med sina större möjlig- heter att främja den psykologiska tek- niken, en viktig uppgift för gestaltan- det av de positiva livsformer som just nu behövas.
T a männen inte kvinnor- na med i kulturlivet på alla dess olika områden blir det, framhöll d:r Beskow, knappast möjligt att leda in detta i sun- da banor.
Den rörelse, som nöden och arbets- lösheten framkallat och som går ut på att kvinnorna framförallt böra vika, vinner nu anhängare, även det skall icke förnekas - bland kvinnorna Men låt oss lära oss att se den, inte bara ur d e t enskilda fallets synpunkt, där kan- ske många gånger ganska bestickande skäl tyckas föreligga för att den eller den bör lämna sin anställning.
Låt oss i stället tänka efter vad följderna bli i stort, om kvinnorna systematiskt ute- stängas från att sätta sin prägel på samhällsförhållandena.
Kan kulturar- betet verkligen undvara kvinnorna?
- ven om det vore möjligt att Eng- föres i Europa?
ingen törs lita på sin lättare för tyskarna att hindra att ut- Italien och Tyskland skulle klokhet, sin kraft, sin goda sak, sin för- ländsk litteratur kommer in i landet än kunna enas om någon nedrustningskon- måga att få andra att inse det riktiga i att deras egna verk översättas och an- vention, som egentligen betydde tysk UPP- sina argument, alla springa och gömma vändas mot dem.
rustning och status quo för de andra plus sig bakom sina militärer.
Vad Tyskland själv vill och ämnar kontroll och nedrustningens sättande på Det är militärerna som ha ordet.
Från skaffa sig har luftminister Göring gjort framtiden, så tyckes det alldeles omöjligt Amerika, England, Frankrike komma klart: en krigsluftmakt, i storlek 40 % av för närvarande att finna någon form för meddelanden om väldiga anslagskrav för de andra makternas tillsammantagna, en kompromiss mellan de franska och nya rustningar.
D e komma som svaret Att denna utveckling är det kompletta tyska ståndpunkterna.
Ja.
mellan de på tyskarnas krav på likställighet och vansinnet och att man därmed sätter kraf- franska och engelska också vad det an- visa dem att likställighet i morgon kom- ter i rörelse som sedan komma att själva går, ty Frankrike begär löften om säker- mer att betyda något svindlande mycket ta ledningen, att man river ner obeskriv- liga olyckor över folkens huvuden, det het och hjälp från England i kompensa- mer än likställighet i går.
tion för avrustning, vilka England icke Frankrikes nye luftminister tar priset, vet eller anar de flesta människor.
Utan- vill ge.
Vi måste erinra oss att vi nu ha denne general begär ensam ett tusen mil- för de rena fasciststaterna finnes det j u så kallade nationella regeringar i båda joner kronor under tre år för omorgani- heller inga folk i vars Weltanschauung dessa länder med starkt högerinflytande sation av det franska luftvapnet, under kriget ingår som något önskvärt.
Själva och att franska regeringen fått ett starkt hänvisning till att tyskarnas luftmaterial Japan tycks ' tveka nu, det har frigivit de inslag av militär.
är så mycket bättre än det franska.
sex sovjettjänstemännen från den kine- Som vi minnas försökte Frankrike och I U.
S.
A. har det nya kombinerade siska järnvägen om vilken striden står.
Tyskland först med direkta förhandlingar flott- och flygförsöket passerat senaten.
Men en direkt målmedveten opposition i rustningsfrågan som endast klarlade Det rör sig med en summa av 154 miljo- som skulle kunna lägga om politiken fin- oförenligheten i ståndpunkter vilket ju ner dollars och skall ta ut hela den styr- nes inte.
Den opposition som finns, den egentligen är logiskt.
Så länge två län- ka som U.
S.
A. har rätt till enligt för- får sig Mein Kampf eller professor Ban- der befrakta varandra som blivande fien- draget med England.
ses bok i halsen, och därmed anser man der böra de ju ha lite svårt att göra en sig ha tystat den.
gemensam överenskommelse om just det Fri tävlan i rustningar.
Naturligtvis finns det olust, men den som för dem ä r förutsättningen för en Okningen av Englands krigsbudget för visar sig indirekt i sjunkande internatio- seger i en kommande drabbning, där i år är inte så stor jämförd med fjolårets, nell handel och födelsesiffror, i allmän överraskningen, olikheten, det hemliga men i landet drives en stark presskam- oföretagsamhet och fatalism.
övertaget spelar den avgörande rollen.
panj för ökade luftstridskrafter under Ganska betecknande är att Belgiens Sedan har England försökt att medla men hänvisning till Frankrikes exempel.
Tys- premiärminister ansett sig böra ställa sig utan framgång.
Så Vitt man kan se nu, karna få stå till tjänst med propaganda- upp och hålla ett stort tal för att bränn- torde inte en allmän offentlig avrust- material, och det ha de ju fullt av.
Det märka preventivkriget som något brotts- ningskonferens lyckas bättre än de hem- är bara att översätta och trycka någon ligt, vilket endast kriminaldårar kunde liga förhandlingarna.
Det ser för när- av deras mest blodtörstiga och krigsgal- fundera p i, och som skulle ställa till en varande mörkt ut med möjligheterna att na professorers böcker.
Och världen har större olycka än den man ville förhindra få en internationell överenskommelse till nu fatt vara med om, berättas i engelska (det vill säga Tysklands nya militära stånd.
tidningar, att propagandaminister Goeb- maktställning).
Att det får gå därhän, är en skam bels sökt få veta den engelska firmans utan like först och främst för folkens an- pris för att inhibera tryckningen av pro- Skola folken reagera?
Nu återstår att se om det blir någon svariga ledare, vilkas inkompetensförkla- fessor Banses krigsbok.
I Frankrike har Ä land, - ring detta är, och sen för folken själva man utan Hitlers tillstånd utgivit Mein reaktion inom parlament och folk, om det som icke haft kraft nog att säga ifrån.
Kampf, och Hitlers förläggare processar blir klart för alla att nedrustningskonfe- Vad ä r det egentligen för politik som nu mot det franska förlaget.
Men det är rensen upplöser sig utan resultat.
Något finns ju ändå kvar, nämligen förslaget tre kubikmeter luftrum At var och en.
Utan tillnärmelsevis tillräcklig förpläg- nad tvingades fångarna hela dagen till dels inom lägret, dels hårt arbete utomhus, vägbygge, skogsröjning etc. Någon fritid existerade inte.
Visserligen anslogs härtill officiellt ett par timmar före läggdags - men i praktiken hämta- des fångarna under dessa timmar oav- brutet till olika slags extraarbeten, eller till straffexercis - ett av de många disci- plinärstraff, som fullkomligt på måfå och i rikligt mått utmättes.
I den nationalso- alla rykten, som sipprat ut, konsekvent cialistiska propagandan heter det, att avfärdats som judisk Greuelhetze.
koncentrationslägrens fångar skola upp- Hitintills har det endast varit rykten, fostras till medlemmar av den nya staten.
anonyma beskrivningar.
Nu föreligger Man skulle således vänta sig na @ slags ett dokument, som propagandaministeriet upplysande undervisning.
En dylik före- väl far svirare att klara av.
kom emellertid icke.
Inte ens regerings- Den socialdemokratiske riksdagsman- organet Völkischer Beobachter tillhanda- nen Gerhart Seger, som lyckats rymma till konvention, och därmed har idén nå- got att leva kvar i.
Det är inte otänk- bart att regeringarna komma att tvingas att ta upp arbetet på nytt igen.
Det blir väl vad pacifisterna få arbeta för.
tagna på ort och ställe, endast visat en gränsen, har skrivit en bok » Oranien- de över fångarna.
Och även deras hust- del av sanningen, därom har väl åtmin- burg », om de sex månader han tillbringat rur, som kommo för att besöka dem, möt- stone utlandet varit övertygat.
Men hur i detta koncentrationsläger.
Några av tes av hån och förolämpningar.
kontakt med fångarna och gjordes till Dessa mäns hand- magasinsförvaltare.
lingssätt var den ena ljuspunkten i de sex månadernas lidande, den andra var en upplevelse ute i staden Oranienburg.
De av fångarna, som varit riksdags- eller lantdagsmän, tolv stycken, kommendera- des ut med borstar och vattenhinkar för att avlägsna de rester av icke-nazistiska plakat frän tidigare valstrider, som ännu sutto kvar på väggar och plank i staden.
Händelsen kungjordes i ortstidningen, och man väntade sig, att befolkningen skulle sluta upp mangrant för att bevitt- na skådespelet.
Emellertid uteblev effek- ten.
Inga nyfikna samlade sig.
Oranien- burgs befolkning inlade en stum protest.
Men det var de enda ljuspunkterna.
- Efter vad som försports har Oranien- burg nu fatt en ny Iägerkommendant.
Det är ju möjligt att förhållandena där nu ha ändrats.
Men det hindrar inte, att man måste komma till klarhet om, vad som verkligen har skett i Oranienburg.
Segers anklagelse ä r inte anonym.
Han har satt sitt namn därunder och med sin d e t verkligen s e t t u t i endast, efter vetat om.
Av propagandaministeriet ha lär det gå humanare till i dessa.
om det gått eller går så till i Oranien- burg, som Seger säger, så är det tillräck- ligt.
I varje politisk kamp förekommer lögn- propaganda, från alla sidor.
Antagligen ha också angående Tredje Riket verkliga Greuelrykten varit i omlopp.
För den utomstående är det omöjligt att exakt avgöra vad som är sanning och vad som är lögn.
Vad Seger beträffar, så kan man endast konstatera.
att hans skildring - sakligt.
knapp, beundransvärt fri från hämndlystet hat, erkännande även fien- luft endast kunde tränga in genom centi- meterstora häl i järndörren.
Tre till fyra man skulle möjligtvis kunnat få plats där- inne men det hände, att fjorton perso- ner fingo dela utrymmet, och enstaka fan- gar hade utan avbrott mast tillbringa ända till fyra och en halv vecka i mörk- ret.
I oktober byggdes nya arrestceller, med en golvyta av 60-80 centimeter.
Den som blev instängd där kunde nätt och jämnt sta upprätt.
Vid ett tillfälle lät man en fånge stå kvar i 192 timmar.
Till rum n:r 16, eller » förhörsrummet », blevo alla häktade efter sin ankomst in- besvurit att h a n sagt sanningen och Han har sänt sin skrift till de tyska rättsmyndighetema, åberopade sig på Hitlers försäkran, att alla övergrepp skola beivras.
Man får väl utgå från förutsättningen, att majoriteten tyska nationalsocialister inte önska, att deras politiska motstån- dare utsättas för en dylik behandling.
Kanske får man även anta, att något så- dant inte skett med Adolf Hitlers goda minne - att således hans ord om att le- daren vet allting, som sker i hans rike, var ett förfluget ord.
Vågar man därför hoppas på, att Gerhart Segers anklagelse inte avfärdas som lögnpropaganda utan överflöd.
Det försökte med att reducera säd- och bomullsproduktionen till att la- där sådana f i n n a s tryck.
Koncentrationslägret Oranienburg är inrymt i ett d. bryggeri.
Som sovsalar tjäna kylkällarna, langa, smala korrido- rer med ett enda fönster, även på vin- tern icke uppvärmda.
I början lago fan- garna på det fuktiga golvet, en säck med halm under sig, en tomsäck över sig.
Se- nare inbyggdes träställningar genom hela korridoren, tre ligsplatser ovanpå var- andra, utan mellanrum åt sidorna, i en sådan korridor Iågo 132 personer, det blir del.
Men Seger namngiver som blevo ihjälpryglade med gummiba- tonger i det rummet.
Lägerkommendanten deltog sällan per- man han sonligen i någon misshandel gjorde heller ingenting för att hindra.
För övrigt deltog hela S. A.-beläggnin- gen, befäl som manskap, i den omänsk- liga behandlingen av, fångarna.
Med ett par få undantag.
Två S. A.-ledare och några S. A.-min visade humanitet och medkänsla.
Den ene av S. A.-ledarna skildes för den skull frän varje direkt - Oranienburg.
fta förekomma i den O pressen bildserier i avsikt att enorma nationalsocia- listiska åskådliggöra den skillnaden mellan andra revolutioner och den tyska.
Guilliotiner i Frankrike, gator fulla med lik i Ryssland, däremot i Tredje Riket: hemtrevliga koncentrationsläger, där fån- garna spela schack, Iäsa tidningar, gym- fångarna.
tortyren skildras som Att dessa foton, ehuru säkerligen upp- och koncentrationslägret tjeckoslovakiska hölls fruktansvärd.
De råaste skällsord hagla- koncentrationsläg- nämner att i en ting äro de lika: på kaffearom äro de rika - ders förtjänster, - - - f. bruna och gröna cirkeln 3:- kg 3:40 kg inte om, han kom.
Där funnos straffceller, dit ljus och ed - - för misshan- tas upp till behandling i Tredje Riket?
- * För närvarande befinner Seger sig på en föredragsresa och berättar om sin fångenskap i Oranienburg.
På tisdagen var han i Stockholm och talade å Audito- rium.
Hans personliga framställning var endast ägnad att ytterligare stärka det intryck av absolut trovärdighet, som re- dan hans bok förmedlat.
- - - Segers skrift har utkommit i svensk översättning på Tidens Förlag, till ett pris av 1 krona.
J.
E, H.
Ljuspunkter i Amerika.
Det är rimligt att inte bara tala om tecknen på vansinne i världen, Ett tec- ken på att tillfrisknande från förvirrade föreställningar är möjligt och att molnen över hjärnorna kan driva bort, är det be- gynnande omslaget i Förenta staternas tullpolitik.
Vi erinra oss hur Hoover på sin tid började stänga ute främmande va- ror medelst skyddstullar, att världens nationalekonomer slet s i n a hår och att den stackars Ivar Kreuger sökte lägga hela sitt inflytande emot denna åtgärd.
Men allt var förgäves, ty då gick ström- men oemotståndligt i den riktningen ' Sen dess har U.
S.
A. varit djupt nere i de- pression, arbetslöshet, svält och varu- behov svara gom men mot detta den misslyckades.
inhemska marknadens Och nu begär Roosevelt rätt att göra handels- överenskommelser med andra länder och att sänka skyddstullarna i den min det blir nödvändigt för sådana överenskom- melser.
Det har gått upp nu även för Hoovers förra finansminister att självhus- hållning är omöjlig, och även han under- stöder nu en handelspolitik, byggd på det ömsesidiga utbyte han var med om att strypa.
Glädjande är också den underrättelsen från Amerika att man där gar vidare på vägen: nedskärning av arbetstiden utan nedskärning av lönerna.
Allt detta är tecken på vilja till anpassning efter det nya läget i världen.
Endast på det mili- tära området dröja folken att ta den nöd- vändiga konsekvensen av de nya Uppfin- ningarna: avveckling av de vapen som det är för farligt för mänskligheten att längre leka med.
Elin Wagner.
på TIDEVARVET f ö r 1934.
T i d e v a r v e t b ö r j a d e 1934 sin t o l f t e årgång.
Lördagen den 11 M a r s 1934 - P r i s kr.
6: - N:r 17 Sven Stål: Vågornas Ingen rädder B l a n c h e t e a t e r n s senaste muntrations- program kan recenseras på tvenne olika sätt; t. ex. á la den akademiske kri- tikdoktorn, som rest mycket och ingåen- de behärskar det engelsk-amerikanska skriftspråket och ländernas s. k. seder och bruk till tiden före kriget och några kaotiska år därefter.
Han sätter sig på sin pegaiska skrivstol och bedömer ett amerikanskt lustspel som en litterär etno- grafisk produkt.
Hans torra akademiska värdighet tillåter honom inte att ryckas med av de nonsensiala scenerna - han vill ha ordning, påpekar den amerikanska moralens höga standard etc. och ser i spel och handling intet annat än ett högst vrångbildlikt spektakel, Han förklarar sig kunna njuta av huvudrollen, om den låge t. ex. i händerna på Ekman eller Winnerstrand.
Därmed dömer den aka- demiska doktorn sig själv och visar att han inte hör hemma i vår tid - det ä r absolut fel a t t inbilla sig att det finns roller som endast en eller t v i inom tea- tern äro mäktiga att levandegöra.
Lika grundfel som det ä r att rynka p i näsan åt sådant nonsens, som avser att rycka oss undan the bad big wolf.
Jag ä r gud- skelov ingen doktor och behöver inte ta några som helst akademiska hänsyn eller ursäkter för att j a g skrattar och skrattar gott.
Blancheteaterns senaste pjäsval har absolut ett berättigande så länge teatern förfogar över en personal, som kan naivt kasta sig på huvudet in i rollernas vansk- ligheter - och i stort sett kan j a g inte annat än betyga ensemblens duktighet.
Om man jämför regin och iscensättnin- gen till detta program med det föregåen- de » Strumpebandet », en likaledes ameri- kansk lättviksprodukt, miste man i rätt- visans namn tydligt och klart påvisa den oerhörda skillnad som den nuvarande re- gissiiren lyckats uppnå.
Han har fått liv, riktigt levande liv över artisterna och aven om scenariot många gånger direkt kräver en amerikansk yrkesskicklighet av skådespelarna, kvarstår det dock mas- sor av svenska meriter för denna en- semble, som inte ä r utan värde.
Vilken stockholmsscen kan just nu visa fram en ung skådespelerska som i naturlighet, ren STOCKHOLMS charme och frimodighet, kan jämställas med fröken Marianne Löfgren?
Möjligen Lilla folkteaterns fru Wåglund, en all- deles ypperlig liten aktris med god d i k - tion och ett stänk av humor.
Marianne Löfgren var absolut en upplevelse, hon spelade fin människokomedi i detta lusti- ga virrvarr och gav handlingen en un- derton av allvar, som man inte behöver vara beväpnad med stetoscop för att av- lyssna.
Typer som fröken Löfgren äro en välgärning, där de finnas, och j a g hoppas att detta tillfälliga gästspel blir varaktigt.
Den naturlighet och kultur som utströmmar ifrån hennes person ä r ett tillskott för scenkonsten och det ä r bara att hoppas att den unga damen inte tap- par huvudet, utan förblir ödmjuk i hjär- tat.
Nils Ohlin har alltid liknat Gösta Ek- man och en gång i tiden dubblerat ho- nom - och efter ungefär samma linjer måste hans naturliga scenutveckling gå.
Som författaren Kenneth Bixby i » Ingen rädder - » tvingades han att bygga roll- utformningen på sin egen person - roll- arken äro kanhända någon flera än Ohlins individuella nyanser, men därför far man inte underkänna hans frejdiga gåpåarhu- mör.
Han hade obetalbara moment, un- derstödd av en klok regi, och när han hunnit smälta rollmaterialet, kommer han att bli alldeles ypperlig efter sin art.
Det bästa i Ekmans farsteknik går igen hos Ohlin.
Och alldenstund Ohlin steg för steg byggt upp en ställning å t sig, måste man anta att hans teknik ligger så pass orubblig att han inte följer sin berömde improvisationer förebilds benägenhet och andra olater.
Ohlin till de skådespelare man gärna ser och gärna gläds åt.
Holger Löwenadler hade en rent demo- nisk entré, ansiktets idiotiska leende ut- " Tredje mans rätt ".
spel.
(Forts. fr, blod b i l d a n d e.
aptitgivande sid, 1,) skulle återuppleva med starkare kraft än någonsin.
Och Österrike skulle tjäna till has därför Vittoria Veneto skulle vara fruktlös.
Icke Italien men Tyskland skul- le plötsligt stå som segraren.
Det är icke underligt a t t ltalien för- (F orts.
fr. sid.
1.)
För arbetsgivarsidan tycks saken te sig De förutsätter Iagstiftning t i l l eller lockoutens effektivitet och har dess- enklare.
skydd för arbetets frihet, alltså skydd för utom, framhåller d e n sakkunnige, fått en strejkbrytare.
eller i deras terminologi så fast sanktion av en redan hävdvunnen som en rättvis och effek- uppfattning inom de berörda kretsarna, » arbetsvilliga », tiv åtgärd.
Den sakkunnige själv har att det måste anses som oneutralt kunnat avfärda problemet så lätt.
stärker sina gränser med trupper medan inte H a n framhåller först och främst att lov- det samtidigt mobiliserar all sin diploma- av e n primär arbetsinställelse p i ligheten tiska skicklighet till försvar för Österri- kes självständighet.
Nu gäller det för arhetsmarknaden ä r helt enkelt nödvän- d i g om avtalsfriheten p.?
arbetsmarkna- Italien att vinna eller strypas.
Och ingen den skall kunna bibehållas.
D. v. s. om vet bättre än Mussolini hur vansklig den man icke vill gå in för sådana metoder är, denna kampanj han nu gett sig in på.
För det första!
Hur mycken hjälp och som obligatorisk skiljedom vid faststäl- sympati kan Italien påräkna från Frank- lande av löner och andra arhetsvillkor.
att bryta emot denna hävd.
Den sakkunnige försöker också att med vidlyftiga defini- tioner ringa i n vad som kan betecknas som neutralitet och kommer t i l l det re- sultatet, vad strejkbryteriet beträffar, att om en person forsätter en redan påbörjad anställning v i d en arbetsplats, skall detta trots utbtuten konflikt, icke räknas som oneutralt förfarande Om han däremot Men i och med detta erkännande måste under pågående konflikt antar en ny an- med man också erkänna blockadens berätti- ställning vid berörd arhetsplats, är detta Tillsammans rike och England?
dessa tvenne makter har I t a l i e n nyligen avlåtit en försäkran om nödvändigheten att upprätthålla Österrikes självständig- het det ä r sant, Men man bör ej för- att tankarne där bakom voro glömma gande.
Ty att en arhetsplats under srejkbryteri eller » icke neutral » handling öppen konflikt kan avstängas frin till- och kan alltså icke komma i n under skyd- gång till arhetare, eller arhetare avstän- det för tredje man.
Som stridsåtgärder mot tredje man be- gas från tillträde till andra arbetsplatser, förefaller att vara så viktigt för strejkens tecknas dels sådana åtgärder med " led- ning av pågående arbetstvist eller annan Frankrike vidhåller ganska skiftande.
fortfarande sina planer på en Donaukon- federation, d. v. s. på närmandet mellan der Suvichs nyss avslutade ungerska be- ekonomisk tvist mot någon som inte är Österrike.
Ungern och Lilla Ententens sta- sök tyda åtskilliga tecken på att Ungerns part i tvisten, som är av annan art än tidigare gränslösa beundran för Italien i kollektivavtalsuppsägning, arbetsinställel- underskrev med motvilja ter.
först efter de starkaste franska på- allmänhet och I I Duce i synnerhet på s e eller arhetshlockad.
Dels sådana åt- och sista tiden svalnat.
I somras, utan att på gärder efter arbetstvistens upphörande, tryckningar, dels därför att Anschluss- något sätt underrätta Rom begav sig v i l k a ha karaktär av vedergällning.
Dels prohlemet i London alls icke oroar så Gömbös plötsligt på visit till Berlin.
som i Rom och dels därför att de brit- Och just precis innan Suvich anlände till tvång av olika slag för att förmå någon tiska socialisterna så öppet tagit parti Budapest avslöts mellan Ungern och att gå in i eller ut ur resp. organisation.
Tyskland en ekonomisk överenskommelse Den som försöker förmå någon till strids- mot Dollfuss.
som givit ny fart At påståendet att Ungern åtgärder mot tredje man kan straffas med För det andra!
Hur ställer sig Ungern till tyska marknadens förmån omlagt sitt dagsböter eller fängelse i högst sex må- mot detta ekonomiska och politiska när- åkerbruk: i stället för säd, som Tyskland mande till Österrike som Mussolini för numera självt odlar tillrackligt for eget nader.
Om den sakkunnige försöker att finna sade ingenting, h ö l l han att stärka Österrikes motståndskraft för- bruk och som alltså svårligen kan dit ex- bad big Wolf.
porteras, har Ungern börjat odla andra en medelväg mellan två olika rättsupp- figurteckning och pointerade med skärpa söker åstadkomma?
Utom i fråga om produkter, framforallt linfrö, som Tysk- fattningar på det föreliggande, ömtåliga att han hädanefter vill bli räknad som ar- vissa ekonomiska spörsmål förefalla de land behöver och - efter vad det säges området, framträda dessa tydligt och tist, något som ingen kan förtänka ho- bägge nationerna inte ha mycket gemen- - lovat betala med goda priser.
För det tredje!
Är Osterrike i sin hel- klart i de två stora parternas, arbetsgi- nom.
samt.
Deras tidigare gemensamma liv I svårinslängda roller presterade tea- het lika benägen för italienskt förmyn- varnas och arbetarnas, yttranden.
terns tvenne ordinarie ungdomar, M i m i var en kedja av tvister.
Och numera har derskap som Dollfuss och Starhemberg?
Arbetsgivareföreningen å sin sida för- Pollak och B i r g i t Sergelius, var och en i Ungern ytterligare en anledning till miss- Finns det icke en fara för att inom Öster- ordar en betydligt längre gående lag- sin stad ett intensivt spel.
Olav Riégo tro och missnöje: detta Burgenland som rike uppstår en reaktion mot denna icke klippte en Life silhuett av sin lindrigt be- Ungern e j kan förlåta Osterrike att hava så enbart altruistiska omsorg om öster- stiftning på näringslivets område, Lands- rikisk rätt till f u l l och fri självständig- organisationen ställer sig avhojande till gåvande advokat och Nils Wahlbom varie- tillägnat sig.
rade sig själv lyckligt och med en dråp- Vidare: har Ungern verkligen för till- het?
Fur att n u för tillfället lämna åt en hel del viktiga punkter i förslaget.
sidan att givetvis Hitler inte avstått från Visserligen inte till en lagstiftning såsom l inte ig mask.
behöver Wahlbom vara med är alltid i mer bra än när en akt, han fället skrinlagt s i n a revisionskrav?
Förut sina österrikiska avsikter även om han sådan.
Med hänsyn till fackföreningsrö- Orsaken: brist på individuell teknik.
F å r h a r Ungerns regeringschef som ofrån- for tillfället satt munkorg på herr Ha- bicht.
Och att den nya aktion han av relsens konsekventa krav på en samhälle- Wahlbom skrattarna på sin sida, vilket komligt villkor för överenskommelser med han oftast får, slutar han aldrig att upp- grannländerna uppställt ett preliminärt allt att döma snarligen kommer att be- lig organisation av det ekonorniska livet, gynna.
ä r långt bättre ägnad att tala till kan fackföreningsrörelsen icke av princi- repa den sentensen som slår mest an.
ackord rörande revision av Trianontrak- ständigt så ett sina annat egna fel sortier, - han förtar fordärvar slutin- taten.
Den talades i somras, efter Göm- blodsfrändskap, gemensamt germanarv piella skäl, heter det, motsätta sig en dy- Och o. s. v. än den hitintills använda.
lik reglering inom dess eget område, trycket genom att oberäkneligt och utan bös Rombesök, om att Mussolini för- Det torde bli anledning återkomma till även om man helst skulle vilja ha en så- mening plötsligt sticka in huvudet i opp- mått Ungern avstå från detta villkor mot denna spännande kamp om Donauländer- ningen på närmaste dörr och s ä g a till pu- vissa garantier från Italiens sida.
Att na.
Under det romerska imperiet sträck- dan reglering genomförd i samband med bliken, vad han enligt rollen inte har att Gömbös nu infinner sig i Rom tillsam- te Rom sina gränser upp till Donau.
Un- en allmän organisation av näringslivet.
säga.
tryck pränta Kunde in inte i huvudet en regissör på herr med Wahl- efter- mans med Dollfuss tyder på att detta der medeltiden och seklerna direfter ned- Men - och detta framhålles med skärpa stego de tyska kejsarne och Habsburgar- - det framlagda förslaget kommer före- bom vad det är som skapar en Konst- rykte är sant, men full bekräftelse har ne till Italien.
Nu vill Rom låta vågen slå trädesvis att rikta sig mot arbetarsidan när?
Om man har i minnet hans över- man ännu icke.
tillbaka igen.
Nu ä r det Italien som sät- d å d i g rollutformning i advokat Bolbec Dessutom: Hur står egentligen Ungern ter sig i rörelse.
Det blir, som sagt, och kommer sålunda att kunna bli ut- tryck for politiskt ställningstagande för på Oscarsteatern, så förstår man att han till å ena sidan Italien, å den andra Tysk- kerligen skäl att snart tala härom igen.
kan bli en artist av rang.
land?
T r o t s de många hyllningarna un- Pier Gudro.
eller emot fackföreningsrörelsen.
Regin, Knut Martin, var ypperlig, var- Utan tvivel innebär friheten från stats- ken mer eller mindre.
Det var hans för- ingripanden på arbetsmarknaden värden, tjänst att scenen inte för en sekund sak- som icke kunna offras utan tvingande nade liv och att det osannolika samman- England för Konsekvent the sä- hands med det troliga till en njutbar för- ströelse - högre har väl ingen siktat?
Fötter, ben och skor - Damer, som ha det besvärligt med sina värkande fötter och ben samt ha svårt att få passande skor, tag närmare reda på vad det lätta Freika-Wizard fotstödet av läder förmår uträtta och likaså hur den gummifria, tvätt- och stoppbara åderbråcksstrumpan med samma namn vekar.
- Se och prova också våra be- kväma och på samma gång eleganta ortopediska skor med extra läderpacknin- gar i hålfoten och förlängd bakkappa.
Kungsgatan 4, andra huset fr. Sturepl.
Sömlandsmöten För demokrati - mot diktatur.
örmlands socialdemokratiska kvinnodi- S ö r m l a n och Södermanlands länsför- hund av Svenska kvinnors vänsterför- hund ha under den första marsveckan an- ordnat en serie möten inom sitt län kring problemen demokrati - diktatur.
Egent- Iigen kom inledningen redan i höstas, då dessa föreningars avdelningar i Eskilstu- na tillsammans med Svenska kvinnors medborgarförbund inbjöd till ett liknan- de möte i denna stad.
F ö r socialdemo- kratiska kvinnors räkning talade fru Signe Vessman på alla platserna, för Vinsterförbundet fröken Elisabeth Tamm i Eskilstuna, rektor Honorine Hermelin i Katrineholm, Malmköping.
Sparreholm och Flen och doktor Andreen-Svedberg i Nyköping.
i de olika föredtagen har framhållits bl.
a. hurusom diktaturen har visat sig vara en lättare form för samlevnaden medan demokratin ä r svårare att forma ' och få att fungera oklanderligt.
Den se- nare måste dock vara den riktigare, där- för att en statsform av naturliga skäl bör ha människan till utgångspunkt.
Och de- mokratins innersta innebörd ä r det per- sonliga värdet.
Alla, inte minst kvinnor- na, måste skola s i g för att erhålla den rätta medborgarandan, som bildar demo- kratins väsen.
Kring demokratin miste vi alla slå vakt, medan vi samtidigt ar- heta på a t t rena den f r i n allt, som måste bort.
Överallt vid de av både män och kvin- nor talrikt besökta mötena i Sörmland, har konserthusresolutionen antagits.
I.
Ö. skäl.
Frågan ä r nu: äro parterna bered- da och ha de möjligheter a t t frivilligt ge- nomföra en sådan förnyelse av de omse- sidiga relationerna, att en lagstiftning blir överflödiggjord?
T I D E VA R VE T Triewaldsgränd 2, 3 tr,, Stockholm.
REDAKTION: Telefon 204842.
Mottagningstid 10-12.
EXPEDITION: Telefon 204842, Kontorstid kl. 10-12 f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS: För helar kr 6: - halvår k r 3:25. kvartal kr.
1: 75.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
Stockholm 1934 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
