# ID: svediakorp-per366
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,176
# sentences: 858
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


IZ UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET A F FORENINGEN DAGNY .N: r 4. h ... kr.
... 4: 50i1 / - &gt; fir ... kr.
2: 50 2: 50: ' /; *.
1: 25 Lbsnummer 10 bre.
D D ... Prcnunicri~tion sker silviil i I: ~nclsortc~~ s o n i Stockhol~n il llarninstc postsnstnlt cllcr bok- hniidcl.
Stockholm 6 F e b r u a r i 1908.
. \ l ' iistcrs: imnclsguti~i~ 51, ell !J !elefoner: Allm.
6353.
Bilis- 15255.
- L ' tgifuingsticl hvnrjc tr. i E L L E N K L E M AN.
i Alotttignin~stid.
I torsclng.
! '
K1.
3-2..
- 1.
Stoakbolnl 1008, Afloul) ln~lcts trgckerl.
i I I.
1: a ' &amp; rg. '
15 orc pcr min.
och A n ~ ~ o n s k o n t o r: I J&lt;nkcl spciltbredti 50 mm.
hIii.stcrsnmnclsgntnn 51., ell- tr.: &amp; Inrginalnnuons under tcsten 15 mm: s liojcl pcr ' ghng 10: -.
IZnbatt: 5 ggr 5 Ole, 10 g q 11 post- och telegrnmndrcss:: 20 ggr 20 .. n / 0, 50 ggr.
: lo O / @ A n n o ~ ~ hor s vara ~ n l l ~ m n n i l 1) A C: A T, S t o c k l ~ o l ~ ~ ~;.
aennst mhndng f.
m..
Kooperationen.
.
E t t socialf arbetsomr&amp;de for kvinnan.
TI.
vinuonlns uppvaki~ande till f (irstbencle af derns ' Men pro&amp;unmet var vidire 811 sk: Man ville fA uppgift i den .kooperativa rorelsea Imr, som i clen kvinnorna vakna for deras pli kter mot sarnl~iillet, bRde fijrrt, artikelu pApekndes, stbtt i samband mecl att derss som miinn iskor och som.
kvi naor, och: FA clerns verk- intresse rackts for socials frtigor i nllmanhet.
S k samhetsf$ilt vidgade.
Den moclerna kvinnor6relsens liinge d et ansAgs oonturligt, att kvinnorns.
sysslade lned program allts&amp;.
nnnat Bn de direkta hemgiSr.omhlen, voro de ocksB i Den nya organisationen blirjado helt ansprBksl6st nllrn$iuhet f6ga skicknde ntt g6ra nBgra vlirdefulla in- gellorn ett t i l l l &lt; B a ~ ~ a i f a d om e dess ' existens i cn satser i den kooperativ: ~ rorelsen liksom pb andra ticlaing.
Vicl Arets slut hade man lyclints fh tre kretsm satnBallelip ornr&amp;den.
1 England, den kooperativn af w ~~uinnorn&amp; koqwath-a gille.
.
bildncle.
S ~ L sm &amp; - rlirelsens klassiskn] .and, hade en li Eskrsftig koopera-.
niugoln organiseracles a1l.t.
Aer och fler kretsnr, hvni: tioa utvecklaclt sig nuder ett 40-tal Ar, utau att kvin- och en i farbindelse mecl en konsnmtion.sforening.
norna hade tagit niigon vidnrc aktiv d.el i nrbetet med Gillesrorelse~~ mottogs i allrniinhct med stor sgm- ' undnntag af ett minclre antal utveckladc och allm~il- pati a£ de lnanlign kooperat&amp;ernn.
f i n beh~fcle jn intresscracle kvinnoi.
M g r a af dessa bsrjncle fir 1883 lrvini~oriias medverkan fdr.
utvecklingea af cle koope- elt organisationsarbete i syfte att fii liviunorna lned rativn a: fflirernn liksom aE r6relsen i nllmiinhct.
M h g p i clen kooperntiva rorelsen.
Dti kons~xl~ltionsforenin- viclsynta miin forstoclo ~ ven,; f hvilken.
betyclclse kv.in.- gar: Connos iifverall t i I d a Englancl, var nfsikten inga- norms insatser i samhallslifvet kuncle fd.
Gillet un- % lunda ntt f B till stBncl nAgra nya - en sAclan tauke derstbddes aE den kooperativa unionen, konsumtions.
sk~: dle ocksh s8licrt fiirefnl.lit clem oinBjlig: \ tt realisera foreningamas fbi.bunc1, fick sh smhningom fastare for- - de villc i stiil.let: FA kvinnornn intresserncle for den mer och bo1jnc7c nfh&amp;ll.,z e g m kongresser.
6 v %m kooperatiou, s o n r e h n fanns, g6ra clem varma for clngnr &amp; r clet en sammmslutning i ~ f omkring 24,000 riirelsens stora fra1ntidsllit5.1 och.
: fh dem ntt se trolieten m s d l e m ~ a r, fi) rclel.ade i 400 B 500 ' kretsar iifver h.eln mot den enskilh fbreningen so111 I.ecl i en stor social En gl an cl.
rijrelse.
.
Bland cle m h g a godn ledsrna inom gillet 1115, stir-. '
' '.
50 -- D A G N Y skildt namnas miss Llewelyli Davies, hvilken sedan mycket billiga, men dock godcl saror i smS kvantiteter; 1889 varit gillets generalsekreterare.
Miss Davies lik- lagad mat och kaffe serveras.
PA allt satt uppmunt- som ett mindre antal rnedlenirnar, tillhijr de ofre sain- rar man sparsamhet och unclerlattar mijjligheten att hallslagren; den stora inassan .a£ inedlemlnar koinmer gijra de kontanta kopen .i affarerna.
Settlementen ge saintidigt 11jalp i annan form, sprida ljus och gladje, - frAn arbetare- och smbborgareklassernw.
I sin kooperativa politik satter gillet som fijrsta upplysning - och uppfostran till de faftiga hemmen.
puukt p&amp; programmet lojalitet mot den enskilda kon- Det har visat sig, att affarsverksamheten i.
e ' n sadan sum t ionsforeningei~.
Kvinnorna skola upplysas om, konsumtionsf ijrening ingalunda behof ver vara filan- att de bidraga till att det blir rattvisa i varlden ge- tropisk; uthn godt kan bara sig ekonomiskt.
Det ar klart, att allteftersom kvinnornas insa-tser i.
nom att de koya i den kooperativa affaren.
Gillet den kooperativa rijrelsen vuxit i betydelse och deras arbetar # hen pB, att reut kooperativa principer till- lampas i foreniugarna, om detta behofves, t. ex. att allmiinintresse hojts, de ocksli ijnskat och arbetat for det kontanta betalningssystemet strangt geiomf6res.
att i denna rorelse intaga en med mannen fullt jam- De motarbeta vidare anvtindning a£ s. k. svettade bordig stalliiing.
Ehuru jiimlikheten ingalunda nAtts, varor.
Kooperativa fabrikat 8ter uppmuntras, liksom har Btskilligt vunnits under hens lopp.
De flesta.
andra varor, som tillverkats under fijr arbetarna gynn- konsumtionsf ijrening&amp; st &amp; 6ppna ' iifven fijr kvinnor, samrna fijrh8llanden.
F6r butiksbi tradenas st.allning och i styrelser och framfor allt i upplysningskommit- visG gillet stort intresse, ifrar t. ex. for tidig stang- t6er anvandas de ej s8 sallan, dock icke i den utstrack- ning af affarerna om kvallarna.
En gang anstall- ning man kunde vanta.
Det borde alltid vara rninst de iifver 100 kretsar en enqu6te for att utrbna, om den en kvinna i hvar fijreningsstyrelse, menar gillet.
Dess tidigare stangningen skulle fijrorsaka n8gon ~la~genhet, strlifvan att samtidigt gora kvinnorna dugliga att in- tsga sddana fortroendeposter gor krafvet an mer be- hvilket allmant fomekades.
Det ar klart., att sAdana strafvanden aro den ko- rattigadt.
operativa rorelsen till storsta nytta.
Det ar ofta just Som.
totalomdome torde kunna sagas, att gilles- pb kvinnornas motst8nd eller bristaude intresse som rorelsen haft stijrsta betydelse for de engelska Bvin- reformer angheude kontantsystem och tidigare sttiug- nornas uppfostran till goda kooperatijrer liksoin till intresserade saiiih~llsmedlem~nar.
ningstid ej kunna genomfijras.
~ f v e n i Skottland fiqnes sedan 1892 ett kvinn- Det upplysninggarbete, kvinnorna utf art, har ej begransats till cleras egna led.
I de allmanna kommit- ligt kooperativt gille med omkring 10,000 medlemmar.
t6erna for education^, soln finnas vid de flesta ko- Dess arbete koncentrernr sig mer pb rent praktiska operativa f0reuinga; i England, verkande s&amp;viil i all- saker au det engelska.
Irlk.nd har ocksA nyligen fhtt.
.
maut folkbilclningssyfte, som f6r spridalzde af de ko- aitt ' egetgille.
operativa idderna, deltaga ofta gillets medleinmar.
De F r i h Storbrittanien har den kooperativa gilles- anse sig ocksh haft del i tillsattandet af unionens upp- rijrelsen spridt sig till andra land, s8som Holland, lysningskommitt6, som a r centrum f or liela Englands Frankrike och Norge.
Till och med ph Jamaica lrir kooperativa upplysningsverksamhet.
- finnas ett gille.
I Holland har utvecklingen gBtt ratt Gillets verksamhet fijr u tveckling a.f kvinnornas trogt.
Man har ej lgckats komma i verklig kontakt allmgnanda har tagit d g uttryck t. es.
i ljehandling ined konsumtionsf6reningarna pb de platser gillet verkar, af frbgor, rBrande social lagstiftning, fattigvbrd in.
m. hkilket naturligtvis ilr en stor svaghet.
Ett kooperativt och naturligtvis kvinnans rijstrhtt.
Den kvinnliga rost- kvinnogille utan samband med en konsumtionsfijr- rattsrorelsen, som tidigare i Eugland varit hufvudsak- ening saknar en reel1 grund att st8 p % och har snlb ligen en ijfverklassrorelse, har till stor del genom gillet utvecklii~gsmijjligl~eter, om det ej heller har kraf t att blifvit Bfven en de breda lngrens kvinnofrhga.
Gillets skapa ett eget praktiskt f6retag.
Det franska gillet valsprhk bar blifvit rgenom kooperation till medbor- dog efter en kort tillvaro.
Kanske var orsaken har- ' till att siSka i den allmtinna rijrelsens relativa stilla- garskap D..
Under allt detta arbete har krinnorna besjalats af staende i det nutida Frankrike.
Flera lander finnas, diir rirrelsen 8ter ar inycket en gemensamhetsk&amp;usla inbijrdes liksom med den sak do arbeta far.
Ihoperationens valspr8k: Den far alla liflig och diir man andB ej funnit skal att starta en och alla for en, har blifvit en lefvande verklighet for kvinnlig gillesrorelse.
I Finland t. ex. finnes inga dem.
Fijr gemensamt basta ha de t. ex. upprattat en gillen.
En a£ Finlands mest betydande kvinnliga konvalescentfond.
S&amp; ha de gripits af onskan, att koo- kooperatbrer, medlemmen af landtdagen fru Hedvig perationens valsignelser skulle kuana nB alla, Sifven Gebhard, Bar uttalat, att hon anser en gillesr6relse de fattigaste, som genorn skyldigheten att betala in- dar vara onbdig.
Kvinnorna.
ha ju i detta h n d samma tradesafgifter och andelar hindras fr8n att komma med politiska rhttigheter som mannen.
De kunna darfor i konsumtionsfirreningarna.
PA flera hAll ha pb gillets ocks8, jarnst&amp;llda med mannen, arbeta p8 kooperativ initiativ i fattigkvarter upprattats kooperativa affarer upplysning liksom pb kooperationens pmktiska genom- i fijrening med settlements, hvilka aro af stijrsta be- f ijrande.
.
tydelse fijr den trakt, dar de verka.
I bodarna saljas I skarp motsats hartill st8 de romanska kindernas ' ' '; '
D A G N Y kooperation, t. ex. Italiens, dar krini~orna st&amp; sA godt som.
alldeles utanfor rorelsea bide te~ret~iskt och prak- tiskt, en naturlig foljcl af deras brist pA allmanbild- ning oc11 alln~aniutresse.
Hvacl vbrt eget land betriilfar, borjndes hosten 1906 et-t arbete for att bilda kvinnliga kooperativa s~minauslutningar ef ter engelskt miinster.
Sedan dess har icke mindre ii.11 ett ' 60-tal gillen (som hiix de en- skilda kretsarna kallas) organiserats.
De ha snmman- slutit sig till ett ftjrbuncl, som bildndes i hostas pb en fdrsta kooperativ kvinnokongress.
Marken lmr i Sverige pa sMt och vis varit mer lattarbetad an i Englaud.
VArt lauds kvimor 11.a i allm.riabet mer allinilnbildning an cle engelska i mot- svarande saml~~llslager.
M&amp;nga a £ dem och ej nlinst arbetarehustrurna i d.e inclustricentra, dhr de flesta af vAra koasu.i~~tionsforeniags~r existera, ha dessutom ge- nom f oreningsarbe te af olika slag, i kvinnori) relsen, for nykt erheteu, i f ackf dreningarna 111. m. redau fiirut vackts till socialt intresse.
Under det .i ' England det kooperativa gillet kom soin cn uppenbarelse for mbnga kvinnor oc11 blef for den1 det viktigaste och ofta det enda intresset utom cleras egentlign verksmhetskrets, fhr hos de svenska kvinnorna koopemtionen ej stillan cleltl plats mecl mgcket annat.
Gillet har clilrfijr sv$ rare att: f6 den roll a: f skola for alliniinintresse, som det har i England.
Dessutoln &amp; r den all~panna kooperativa rorelsen i viart land iinnu sh ung och 0u.t- vecklad, att kvilmorna ph sina hhll red.an anse sig kuima g8ra lika stor nytta som iniinaen ph det prak- - 51 tiika omrSclet.
Tendense.?
i denim riktniug ha re- d m flerst-ades yppat sig inom de kvinnliga gillena, hvilka, om de ej rona tilllnotesgiiencle f r h de manliga.
kooperatorernas sida, k u m a komma i en beklaglig spanning till clessa.
El-mru sAluncla i vRrt land sak- nas flera af den engelska r6relsea.s viktigaste forut- siittningar, k u m a de svenslra gillella, uar de nu en gAng fi.nnas, siilcerligen gora aytta.
Koogerativ upp- lysning behofver spridas, bade bland man och kvinnor, och kvinnorna beredas att taga verksam del i konsum- tionsforeningarl.~ ledning.
Men om det ar meningen, att kviauorna i vbra gillen, som for 6frigt startats f r t n manligt hiill, endast teoretiskt skola arbeta p % spridandet af de kooperativa idderna, under det miln- nen ensamma leda det praktiska arbetet, vore detta till fdga g a p - for rarelsea.
Vbra svenska kvinnor are nog lika skickade so111 de finska att gora prak- tiska insatser p&amp; ett omrkde, som stAr deras husrnoder- liga garaiag s % n&amp;ra.
Huru cle kvinnliga gillena koinma att utveckla sig i detta hanseende ar annu for ticligt att yttra sig om.
Soin b e k a ~ ~ har t annu en form for kvinuligt.
kooperativt arbete utcecklut sig i .v&amp;rt land af rildre datum a11 gillesrtjrelsen.
Stockbolrns husm6drar hafva i stort autal sammauslutit sig till en konsumt~ionsf8r- ening, ~Sveaska Hem.,.
D % den ar enasthende i llela varlden i sin egenska.11 af enhart kvinnlig konsumtions- Pijrening och clessutom redan efter 2 k 3 %rs tillvaro 11ar ut.c.eckl&amp; sig till en hogst betydande organisation, torde den.
: EiSrtjaaa sitt eget kapitel .. ' Def ar ej nog med att en veckotidning siidan som Dagn y nu existerar och kan fora kvinnornas talan - makt bakom ordet, se diir, hvad som behiifs, och denna makt vinnes endast, om Dagny blir ett sprd kror for tiotusen och ii ter tiotusen prenumeranter bland Sveriges k vinnor.
- " kktenskapsfrekvensen ".
gif ves under &amp; a tide]: orcl, soin t.ill.v&amp;lla sig en skadliga for aktenskaysfrekrensen.
(Besynnerligt nog il %rska~: eplsts,: - ~tt cle regera iifver tanlaw ocll tager man da1: em.ot fiiga hausyn till cle stom sociala y.ncligl.l.et, son1 niistan veikar sgnpuokterua, CIA nlau m1.still1.e~: fruntiinmer i sin t.j&amp;st; clespotisk.
I vdxa c l a p kan nxm, om inan observemr fiii: hvarje g h g detta sker, fiSrlorar ju clock en man- clen vfirclnacl, 11varmed ordet &amp; tenskapsfrekvens u t- I.ig iudivicl en chance).
Och.
sallan f orfelar clenna e]: - tnlsls och bh.iSi: es, ofta rent a: f ~nisstiinka, att i o: t: det inran att gbra iuverlian] ?&amp; den, soin iclre tankt sig in ligger 11 Agon my stislr makt, sow.
lmralyserar tniilte och.
.i snken.
Vissei: ligen l-ail inan betvifla cleu teoria, att kritik.
Huru mbngn g h g e r ha icke mycket beriitti- de arbetande kviiil~orila genom att hoja sina a~~sprlik - r f orbilttra sill&amp; 1~nefijrh.Bl.lai1~ skulle fijrli7iirra sina ~nanliga kamraters ekonomi oc11 gade forsok nf k v i ~ ~ n o att clen in6tts af ett afslag och argulnent., soin 1nynnat gifterrn8lsutsikter.
Det torde tviirtom Trnra genom.
ar- ut i en erinran om fiktenska.psfrekreilsens betydelse.
bete for underbetalning, soin kvinnorna gora ' sig skyl- Hogre loner At kvinnor anses nlimligen i allmiinhet diga till illojal konkurrens med mlinnen.
Men h8r-,
D A G N Y 52.
# I I ~ () GI I IUC (I I I L \ fiiIsiL ~ ~ I L L L ~ L I.
S (.
~ I I I I ~ t!
l ~ ~ t, i S i ~ O I.
~ I I I I I: I * I I ~ -- ofta wed stor effek t .- i ii.ktensltapsf1 * ekre11se1is mmn,: ~,tt kvinnorn: ~ skoln g 1.
h I I ~ s8clili-1: ~.
1 urnpil: ~ fiircstii 11.- ~lingnr som ii~~slcau ntt c1ci: ns pcrsonlign clebct ocl~ h e - dit inHtte gB, ihop utan fbr stor svhrigllet.
Ett ofta forekomiiande betraktelses#tt iir, att, om Icvi~~iiorns fiage for trefligt i sin verksamliet, sliullc clc icke v.ilj: ~ gifts sig, och man fijrordal: ~ n nf t det i1idi1: elit.a tvbng till # liten.slap, som ligger i ot i I.l.l ' re (~lst.i~l1 tmcl e a1: he tsf6r- slc~.~ll .. Darn 1~1Sllailden - fiir ~ktepskc ?j) s: frckli~ensens on1 clet orclets maltt ijfvcr tn~dxm, 11ii.1: det I: CII.~ af komme~: folk utt glo~nma: ~ f hela clcii.
viis te~: l.iiudskn uppfat.tningen cz: f kvinuau s o ~ n oit f1.i .varclsc ocl~.
ilk- tenskapet som Itvilmcle pi,: fri \ dI.ighctens gruricl f0.r Baygle parterna.
.
Oc1-1.
sL ' lclai1.
: 1 sakct t&amp;nk: ~s wxkligen af personel:, som - niir utgh~gspun.lctcn ickc iir iiliteq- sliapsfrekvenscn - 11.elt och l.I8llet tuga nfsthd f.
r h a1l.n tiders br~~clkopsicl8cr.
rester af Utan att alls g6ra sig skylclig till den hiiclelsen att betvifln beclrbfligheten.
nf clen l Aga Akte~lsknpsfre- kveasen i Sverige, kan laan emcl lorti.cl, mccl fog upp- stdla den fAgrg.uu: x r dh iiktensk; lpsfreliveusc~~ det endn viktiga i frkga, om iikteuskapeus betydelse for sta- ten3)) I&lt;oni in i Srffi.8lsni.ngsarill61l, sii b1.i ni gifta ocll I.yckliga)), yttracle en g&amp;ng p&amp; ett mote en friilsnings- officer samtidigt med tillkii~magifvancle aE ett bi: iSll.op inom arm6n.
' Ungefrir lika enkelt ta en clel personer saken.
Sd m h g a iiktenskap som mijjligt, so cliir ljc- kml fiir sa~nhdlet oc1-1.
inclividcrna!
Men sb cnkel oC1.1.
okom~licerad fir icke iiktenskapsfr.Agsla inom 1iul.tnrf ol- ken.
Naturlifsstslcliet bespnrt~r cltireinot m#nniskoi: na stom bryderier.
Dh cim.ell.ertic1 ~i icke giil.nc~ k n ~ m a.
i * iikna oss (' lit., sfi l~iirn vi ci; inr: L oss, ntt clot .finn.es ' Foregangerskan i yttersta ostern::.
Em pa.&lt; o ~ d om.
.
blrma.nskan a.T J a n e Gernan.d.t-Claine.
.
trakta friirnlingania frbn V&amp;stern ined sin oberordt frimodiga blick.
----- -. ---. ------- ---. --. ---- -- -- .-.
- ........
-.
3-uar och en, DK man laser om Orientens dottrar, afbrytes dell 1Aaga listan af ' fbrodnijukelser bl.ott sallan med ett.
- - -.
- -.
.
.
.
.
.
- -.
- - -.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
som inser vikten s f s t t vi kvinnor just nu erhhllzl att kraftigt sprRk- rijr fijr ltlsningen a£ den just nu brannande friigan, vilr pofitiska rasfrJff, b6r sjalf prenumerera pa Dngny och s6kn f6rmfi minst en h1311d sill % bekmat~.
9t.k Efi?
' ~ ~~~t~r~l~1111fl.
D A G N Y ord ~ J I I ut~l.J.~c.folliCt 135 Snmtrtm, lrvars forsti~mor ai.~gcliigcnhcter, och nar clr l~irluausk herre har nhgot s t y x lmilct ocl~ f81.n t~: oppen~.a i strid, - el: ~.uru cle LC-.
otalt mecl styrelsea., Hr dct nlltid bans fru, soin kom- mcr och gor up11 sakee " i lmns stiillc; jag vet clet ge- n o ~ u de ' I~i~mlnborna ' Itoga iiimbetsm5in, som nu styra E.i.ru-~ a.
I ijhes 5Ctio Sr ha clottrarm i det vackra Ianclct iistel: om Iudien 1: la: ft tilltriicle till uni versitetet, och det roadc mig alltid ntt up~~solm nunnornas 11am11.
i listan pb clc larch aocllige, sorn.
tngit &amp; amen i sanskrit och pdi.
Of ' ts hclc dessa unga kviunor aflagt gliiinsmde 1~un.skn pspi-o E, o c l ~ sedan Brl: ~undraclen tillbaka m.rf iir soln Iyst mecl sin s t o ~ ~ a mall II: I.ITI.I.I.
p.1 bir~~~: ~n.skor,, i~~tcllol&lt;tuc.lla l) eg; iFl~.i~~g.
Sjii1.E talacle; jag ol ' ta 1neC1.
fin: ro~st8e~ I dc katolsk: .~ 1) rIiste !r dlir1.m ta, som 1ilml) l); isti l ~ i d o oril iiog starki~.
[GI: ott ntt.~ylia, lrogl~cten i (lo i ~ ~ i l v s o Ilcix r i1.f i3i1nths sk: ~ld.iu~~or oil6clliggjortlt i - S ~ I I oc11 s111 I ~, j: ~g kiihilc en myckct rik rubin: l~ii~~siil,jer- ski^., I.I. \ ws: \ ~l ' fii~~s \ ~crl~st~~a~.l~.et j k c.
I~inilrade h.cnne att Lcsi l l i ~ ilju 1.~1i.c k ~ ~ i ~ ~ e 011.1 c l o s ~ ~ ~ ~ ~ l ~ ~ ocll s l i r pdi.
i t; in jag.
hsittcbr om rn.i.lt mode.rsmhl ..: l: Io.n l~rllkude dltid 1; igigb.i~ I.
L l t, att 13oclcll.1.u alclrjg gjorde skillnad ~ ~ e l l i ma11 ~ l, ocll, kvinna, ocl~ fijr att gora sig viirclig.
: ~ t t upl.
) gc " ~ .i 1.16gre t ill \ l: .~relscfoi~~~~cr ellor - I ~. \ rar.fo.~: icke.?
- i Xirvbnn, liit hon l~yggil pagocler oc1.1 iippnn samskolo: ~.
fiir gossm och flicli~l~, cl&amp;r till oc1.1.
mecl clc stackms sm % l&lt;j~iesiskornt. \ kuncle f$ en sniula under- byggnacl.
for cn dcl h.r till ' baka, 1-11.Aste liiskua- Soln clc t n ' iga mi-jdmr sjiilfva 1ii1.a s i m clottrar: itt stafva ocll.
den bokliga js~sjkten hlef cliirclte~, ty vau1,igen in- tresscrade de sig mer fiir clelxh och kredit 5.11 for 1itte1: atu.r~ ocll.
jag ~ u ~ d s a d ofta, e Ilvmfor buddhist- nunnorna icke lkollo skola f 6.r s111iiflickor i sin h kloster.
Det roade 11-1 ig mycket att g&amp; och l.&amp;a p&amp; clessa ' n~ilcli~, ocl: ~ Ieenclc iull1#11gr.rinilol: ali viirldens clystraste Idra, I-~vilki~ satto odl.
taladu 0112. all tillvaros jntighet utan: itt yam ilet rhgaste ledsna .for det, Inen.
birinan.skans fiirrndsgn- att bibel18lla sitt gocla, lynne under alla omst~al~cliglreter och i nlla lif yets skiften ar nhgot uaderhar t. Hail ser l~olt enkelt sllticl glad L I ~ och u m g h pti ct t f iirtj&amp;ancle kamimatli k t ocl: ~.
vackert siitt meil ski %- pelso1.1~ Ilerrar: som.
I.i.on - i inotsats till audri~ dster- liinclslior iliirute - h t e fiircfaller vara det minsta r#clcl.
far, tvnrtom.
Uppklif na i I lirgi~ lofkladcla skdndor, I~vilka iiro lorvillanc~c lil&lt;iis vdra ~ m c l cleii Iilla skill- mden, att: dc dragas nf I~u.f£la~, ser man birmanska unga I~erral: oc1.1 ilnmer sitta sida vid sicla och sprhlia lnecl ilvartunilrn, ool~ om froken Pagring has lust att gilta sig mcd lrei * r ii.delsteil till esempel, ocl: ~: l.mmes nnamma l~av aigot at t iar; # aih mot Biirbiri clelsea, ry m- nlcr l ~ o n biwa till .. djurlgelu 111ec1 sin tillbedjare, tills 11unnes fru mor h ~ g v a t sig och kormner pb biittre tankar och stiiller lil.1 briillop f8r sin dotter och den unger- wen, denna utkorat till.
sitt lifs foljeslagare.
Det hela lir i n tc mer iui7eckladt a11 sA - cn briillopsmi~lticl fijr skikt och.
viiiine~: - O C 0 ~ 111 den olrg: .r frun en gh11g ha ilen ocksk De jatl.esse~-a sig -.
-- --.
- -.
-.
.
-.
- - -- - - - -- - .-.
- -.
- - -.
- ' n, '.
Ju st orre spridning Dagny erhhllcr, mecl.clesto nler bemynctigmcle knn den fors den svenska Iwinnoriirclsc~ls td: m oc11 1 ' 61.
clcnsamlnn IiriiEvn gelliir.
Prenumcrelx,.
cllirfor sjii1.l: pA Dagny vclr verkn fgr q~rirlningcn n.E c l s ~ i Edcr omgihir~g.
barn, gKr hon oc11 liigger i n 0111 skilsn-18ssa 110s sta- dens aldste, hvjlka forsol&lt;a gora u p p sulren i godo och ofvertyga f r u F&amp;gring, s t t herr Ac~elsten dock, n a r allt kommer oinkring, a r e n bra hygglig gosse, som det vore s p d.
a t t g6ra sig af mcd sR d5ir i briidkastet.
Skamt hsiclo, Bro aktenskapen i regell1 mycket lyckliga i det vackra landet i-ister om Inclien, ocli m a n har ju s v h t att forests-lla sig att sB iilskviirda man- niskor som birmanska h.ersar och dames iute sknlle clra j iimt.
Socinlt taget &amp; stadkommer vigseln for ofrigt ingen oil~hv&amp;lfning i birlnanslzsns lif.
Fore $om efter .&amp; %A, den gelliemamma titeln for br6llopet kallas fruar och flickor, och om hennes m a n heter herr &amp; el- sten eller herr Solsken, Br det hails eiisak.
Hust-run behhller sitt eget n a m n och sin &amp; rfda ellei forviirfvade ' formogenhet ocll efter ingangen skilsmassa iir det hon som f %r forsorja barnen, men soin h o a gjorde det farut ocldi, iir ju.
skilliladen iute sK stor.
H a s hon dottras, sBtta dessst for Gfrigt m a r t upp ett s t h d o h bijrja fortj %na for egeu rakning, shvida de inte bli ledsna p&amp; alltihop och.
gii i ltloster, dar de stanna, tills de kauske .tima varldea treflig och beboelig igen och uppta.cka h u r ofverflijdnnde rikt solen skiner of ver kvinnorm i det ljufva Birma.
Eottem Dcchlgven: Ur Ransljlfers familje- skorrande~, annars rader hela tidcn den ljusaste harmoni.
arkiv.
S tockholin, Wahlstro~n &amp; Widstrand.
Hela Sverige lmr, tack vare Lotten Dahlgren, gjort bekaiitskap med den krets, aom p % 1830-talet lefde sitt glada och intellektuellt forfinade ungdomslif i Ransiiter- bygden.
Och alla ~RansBtera~ lBsare aro helt visst forfatta- rinaan tacksamma for det tillfiille, hon i %r beredt oss att fiirnya och utvidga beknntskepen, eiirskildt-hvad den unga varmlandskan AIalin Lalin och ~ F r e d r e k pA Rannsatt D betraffar.
Hvem kunde n1otstA for trollningen af hlalin Lalins vasen, sildant det uppenba.rade sig i w Ransiiter B, fortroll- ningen af hennes drommande ogon och skalmslca mun, hennes sprittancle liflighet och melnnkoli?
Det fladclrande och luftiga i uppenbarelsen kom knnske bilttre till sin ratt i interiorerna fr %n Berget, men intrycket af sjiilfull- hot endast fordjupas af hennes nu nieddelade antecknin- gar och bref.
Malin ' Lalin beharskar den forsta halften a£ boken.
V i folja henne till en borjan genoni den journal hon for, d % hon vid sjutton Ar i clen viildiga hvita t.ackva.gnen fiirdas Viittern rundt med sina forfildrnr.
R-edan hiir framskymtnr for den unga danien karakt.kistiaka drag,,&amp; t, ex. i hennes afsky f6r det stela och andefaltiga societetslif, hvaraf hon ser iiiigra skymtar i Porla och Medevi, och i hennes hiinforcla beunclran for allt skont i natur och konst - 19t vara att clen senare regresenteras a£ Carlo Dolce.
~ l i n u battre kLnner man igen Malin Lalin i hennes daghok ofver det storn sliiktmotet i SmAland.
De tolf dagarnas sanunanvczro pA den vackra gbrclen, hiiskrinds- fiirder, tabliier, d a m och s %ng och m %nskenspromenader i kalstanjealleli - allt sammansmiil ter for h e m e till 11 %- got sagolikt, fjarrnn friin hvardagliglieten, fortjusande som en drom.
Blott en enda da.g hor till d e t alldagliga, Det iir stiiinningen frlin den Frodingska slaktvisan: ~Sonlmarii iir sfi unger, hela.
sliilitn sjunger sarnina melodi~ - som hiir gkr igea, och i deiina typiskt varndandska stam- ning lefver den nitton %riga RIalin fullt och helt.
Niir aftnarna p % sliiktgArden interfolieras n~ecl en va.nlig bal hos nhgra grannar, blir hon trott och somnig och langtar d6rifrAn.
wDet sved i hennes hjiirta for hvczrje timme som forgick och som stals bort frill den ensamnia sarn- maiwaroil med slakten}).
Qch clii.
det annu en gang stiil- les till en dylik bal, foredrager lion att stanna hemma.
A.fven det nluntra och skalniska i Malin Lalins viisen kommer till sin riht i resejouriialerna och i de nya R a n siiterbref, gom liingre frani medclelas.
Men skildringen glider snart iifver i en allvarligare tonart och de sistw anteckningsbladen, ~krifnn, under den vinter, d % Rfalin T d i n i ensamhet (hennea man m&amp;ste resn ut till Ame- rika fiir affiirer knappast mer iin en mAoad efte: brol- lopet) bereder sig p % att hennes barn skall lromma till v8rldei1, 5ro omgjutna a£ ett clarrande skimmer.
Ofrer dein hvilar Aterglnasen af clen gloria, hvarmed en f0rt.i- dig dod for de efterlefvande omgifvit den unga sjalfullzt gest: ~lten.
Till det intresse af kulturbild f r h en ghgei-1 tidy son1 B Bredrelr pA Ransktt.~ 9 i f ortsattningen af boken niedde- lade skildring af en sompiarutflykt frHn hemmet har ge- mensamt med hnns ungdornsvaninnas Mslin L a l ' ms rese- jou~iialer, konlmer hvnd den form betriiffar iifven det det rent biografiska intresset af ett blad ur en ofverliig- sen personlighets ungdomshistoris.
Den unge magisterns bref till siiia b9da viininnor om sin kondition p i Dnl - ett viirdigt motstycke till cle i ~ R a n s a t e r ~Gddelade ~ t af brefven - kowplettera p&amp; ett fortraffligt ~ a t bilden den unge ISirde och visdiktnren.
, F ' redrik Dahlgren hade visserligen somrnaren 1840 med sorg och saknad skilts frAn sin.
iilskade Ransiiter- did, men de forhAllsnden, till hvilka han forflyttadee, hade allt for miinga beroringspunkter med hembygdeas for att langre forefalla honom friimmande.
1 sin vanliga raska och mdande stil slcildrar .ban dem for sina vanin- nor och tecknar ett helt galleri af nya bekantsltaper, sar- skildt kvinnliga.
Det ilr forst och framst husmodarn p&amp; Kristineclal, fru Salhin, sorn portratteras och det nied rfor- tjusningw (hennes son, Uppsala universitets blifvande rek- ' tor magnificus ar den unge mag,isterns biista elev.)
Men iifven traktens unga damer p i i h t e r a r han i en rad karktkristiker, sorn icke snkna sin udd och gifva intryck af att mngistern lart sig att stalla hoga fordringar - och hvar han lart sig det, veta hans kor~espondenterbiist ..
Den ens a£ tkcorna i grannskapet wsaknar Zartgefiiblw, den andras vackra ansikte iir rsjUlost, sbsolut sjB116st~, den tredje kan man inte hhlla)) en triidrat konversation medr.
Men de fliista valsa viil, och valsar g8r man sorn- maren 1840 ph 1.ristinedal och ghdarna rundt omkring, sh att det till slut blir for mycket till och med for en danslysten tjugufyrairing.
Sista nfdelningen i Lotten Dahlgrens n y a Ransiitbbok %r iignad Gei jer - Geijer i hemmet med de sina, teck- nad i f hans systerdotter, sorn skulle blifva Fredrik Dahl- greris maka, och Geijer i sitt forhhllande till den senare och hans familj.
Ur den unga viirmliindskans dagbok meddelades redan i 1) Ransiiters intressanta och for dAtida Uppsalaforh~llanden belysande utdrag, hvilka kompletteras a£ den nu utgifna foljden, siirskildt ggnad det da.gliga lifvet inom Geijers hem, hvmi hon en he1 vinter far t-aga del.
Geijer frarntrlider pB dessa nya dagboksblad om- g i f v e n ' d hustru och barn, a£ hvilka sarshildt hans dot- ter Agnes, den unga varmland~kans beundrade kusin, stAr lefvande fram for lasaren i vaxlande situationers olika belysning.
Af stort intresse aro de utdrag, som forfattarinnan meddelar ur bref till Fredrik Dahlgren sdsom utgifvare a£ Geijers samhde arbeten, sHva.1 fr %n Geijers iinka sorn frHn Atterbom.
De senare 5ro belysande for Atterborns i grund och botten, trots Geijers hhrdhiindta kritik, orub- bade tillgifvenhet for ungdornsviinnen och pietet fijr hans minne.
Med rljuf r6rds&amp; ?gen~rngHr han sina iildsta bref frhn Geijer, och hans strafvanj~.dA han gor utdrag ur dem fijr att skicka Dahlgren, gHr u t pA att meddela allt, som kati rbidraga till deliua liks &amp; cke-a och dwhnza Bom stora sj&amp; karaktiiristikw.
\.
.
.
De nya viirmlandska slaktminnen; born Ld&amp;teri Dahlgren med lika klnr blick for tidsfiirgen; om, pietet for de per- sonliga dragen. '
e6minanfort, anslutit-, sig pAi (eh siirdeles lyckligt sktt till de foreggende, (ii£vk,n ' .hvad .aei omsorgs- full t utarbetade personregistret betraffar).
De jrolla fram for oss lifslefvandp - .40hlets - herig;, s&amp;dt genom.
.
.
18 %).
sjalfulla unga Sgon och .. med fin f6rstAelse - lse {&amp; ll, !dt i ljuset I af vdr tid.
Man kan ej undertiyika exi o n s k h, att mhnga intressanta gamla brefsamlinga; rnAtte.
', ?~lrs i Lotten Dahlgrens hgnder 6ch att hoii .m&amp;ite f (ir oss formedla annu mhnga lika fangslande-bekactska$ermed en glingen, ':.
tids miin och kvinnor.
.
.
:.
.
.
. /.
.. - - .. ... A / -.
.
.
.
.
SIGRID.
LEIJONHUFVUD.
.
,; /:, Utlandska kvinnokongresser.
re kvinnokongresser sorn komma att hilllas under loppet a£ detta Ar: I de forsta dagarnn af april sammantriider De ita- lienskn kvinnornns natioualforening for forsta ghngen i Rom.
En del amnen a ~ o uppstallda till behandling, in- delade i foljande ses grupper: 1) Uppfostran och undervisning, 2) Hjiilpande och forebyggande samfundsarbete, 3) Kvinnornas moraliska och rattsliga st&amp;llning, 4) Hygiea, 5) Kvinnorna i konst och litterntur, 6) Emigrationen.
Kongressen 5r nationell, alla frligor berora endmt itali- enska forhilllanden, dock har inbjudnirlg till deltngande i kongressen, for sA.v&amp;l kvinnor som miin, utgAtt till alla Iiinder.
Man onskar, att s % mart sorn mojligt fr&amp;n de olika liinderna fH listor med namn och adresser p i de personer, son1 Bmna deltaga, och kommer ' dA omedelbart cirkuliir att tillsandas desamlna.
De italienska jarnvagarna bevilja en betydlig prisnedsattning for niotesdeltagarna.
En kom- mitt6 iir tilleatt for att lamna uppgifter p&amp; hotel1 och pensionat.
: Den aasta i ordningen Br.
Den internationella kvinnliga rostrattsbongressen i Amsterdam den 15-20 juni 1908.
Upplyiningar om clensamnia aro rednn liimnad ' e i Dngnys forsta nurnmer.
Slutligen hHller International Council of Women pA inbjudan af De schweiiziska kvinnornas naiionalforbund ett mote i Genhve i forsta veckan af september.
Detta blir ett sardeles vilrtigt mote.
De forslag till iindringar i lagbest5n1tnelier~ som f ramlromtno p&amp; Yarisltongressen,.
komlna att dryftns och bringas till slutbehandling.
Den stora kongressen .i Canada &amp; all forberedas och flera, andra spijrsmdl af stort intresse komma att framfiirus.
.
Mathilda Stael von Holstein.
scerzsk k g i ett fiiregh.de nulnmer a£ Daguy i el.1 s3rsltilcl artikel onlni-iinnts ...
Boken kan ~ B ~ son1 Q S.
ett s&amp;rdeles goclt debutarbete, vitta.ande on-1 en ovan.- lig f e r ~ n S g a att ondhtta och.
of verslilida ett iiiniw, l~vilket clelvis ~n !-ste varit belt fr8mmancle for fijr- fattarinnan siisoin kriifvancle inghende juridiska stu- I!
' rh~ .i I I S ~ ~ ~ ~ C I J I I.
De clansl;: ~ 1.iistl.ii.ttsk \ .in110r11: ls organ, liiire kvinnans 1 iketiilligllct ~ n e d manlien i politiskt hiin- ~1&lt; \ 4aclev: ilgret s, meclclel: .ir ett utc1rn.g nr en ko~wepo~~clei~s- seeade, nnsigo att Irvinno~ma icke eknlle li~11111n fS nigoa nrtikel till en utl5nclsk tidning i i f fr6ken F d: i Golclstein, en tic1 iifver for politiken och ntt politilten ekulle slstzclligt t l f cle mest frumsttiende ledarm a l den i ~ ~ ~ ~ t r i ~ kvinno- l i ~ l i a, inverka pR kvinnans karaktiir.
Nu viljix de diiremot 113 rorelsen.
Fro1; ea GolclstcinJ soii7 uppstiilts eon1 I; ~ncliclat intet eiitt utbyta cle timmnr de iignn, At cle politisIra in- vid clet sista valct till Ii ' iirbu11clspurli1111ei1tet i Austrnlien, tressenlz mot nAgot slag t ~ f ~iillslit~plig samvaro, och i erlliill 61,000 roster, inen blef clock iclie vald.
stBllet f6.r nit 115, n: " l.got sBtt skndligt inverlia pA knrnk- l7roken G. s l &lt; r i f ' \ ~: tiiren gifver politi ken kvinnornn en viclare syn pti lif vet De fijreta resu1t: ~ten Iliir at ' r l w Icvii~nligi~ rijstriitten och knyter ett fastnre band inelltin miin oc11 I r v i?
~ ~ ge- or vis: ~ till fyllest dess nppfostrancle inflytnncle.
F1.511 ' den nom gemensamma intxessen.
Yolitiken synes niirmare stund kvinnorn: b tillerkiincles politislc: ~ riiitigheter och dzr- berora helnmets och bnrneas vi.ilf.
' ii,rd, an llvacl kvinnorn: t inecl foljnncle ansvnr hafvn cle oclisc ' l bemiidi~t sig pb d l t afigonsin tiinlit sig: siitt om att vim sig uppgiften vusen.
Innnn Ic~inilans Den Isress, som.
intill clet ~ i s t n ifrigt bck5mpacle rijstl-Ktt blifvjt lag, Tar det enc1: ~st mycket fit kvinnor, som kvii~norostriitten, bemodur ' gig nu redligen om at t 110s yttmde sin rn.ening i offentlign, zngeliigenlleter, i clet storn ~ &amp; t r u l i c n s kvinnor inpriinta ntt a inedborgnrpli kt iir en heln enclast clen lilla grupp nf cntusinster, sorn leJclc helig suks och iitt sde dy14mraste illtressen i state11 och kvinnoriSi.elsen.
Nu bilclns of \ rer (zllt politislc: ~ Iivinnoftir- fnmiljens rdka i fnrn, 115r lcvinnorn: ~ icke gorn bruk: lf eniagnr.
Och de kvimaoir, som o f r: ~ nest tic1 ocll yengiir sin vnlriitt, shvnrje lrredborgnres heligaste riitt,.
pA det politisla orgai~isntionsnrbetot, tiro just cle, soul - -- - -.
--- HENRIK GAHNS- Bor-Lanolin-Tval MED TILLSATS A F DET FOR H U D E N SA ~ A L G O R A N D E LANOLINFETTET.
f l TE ~ DORA X.
YPPERLIG I - I U S I - / ~ ~ L L S T V, - ~ - L -.
Om de fyra f " bsta andra-kammarmotio-.
~akni11ga.r och cliirmecl EiSljanclc in ?s \ *; .~r vid rcfovnler clcls - varn i $$h-ni~lgpn, ilels elterstrllvadc 1,L 1iimj~l.ig Alder kon-Imer att 1iirnn; ls clet i11,) p- lliera 11i.11.
0~1.1: g1iid; jancle liog iii.0-cl3 perso~ler ool; ~Msancle slmkt~~t, I I S I I I ~ SOIN.
~,.
bide &amp; I: O Cif ' verfygndc w i ~ clcn sesuella att Riksc1.age.n ville i slirifvclse till: ICungl.
hygienens i~igt ' oclr ' som velrkd fiif u t t .yiii: n de unga.
i t aull&amp;l.ln, clct thcktes Ruirgl .. hhj: t 1i1.h d e h k tiga a: f ?.
c1ei; l.: F ' o~: ceras.
salcen - .blott ickc, k u n n: ~ 11 trcda, 11.uruviiln icke ol:) l.igatorisl; t intyg 01-11 belt siiltcrt ~fter.hsrid d i i r d d ' en ' clel 1~eho: fiigil ul) plys-.
liort tit1 fiire giftel: mLl.et uuclergfagea ltikare- tling:.: u.
o m d e +elioriskn sjukcloi~lhrlia~ielt ' osCikt oclzsb.
.
nudci~sokaing borcle staclgns siisolrn villkor fij.r kominri utt 18.n-1.nas.
iiktenskap, och i smnband diirmed priifva on1 H v a d n n g h motione~l.
11: o 2,: s&amp; fins dct: fb snkbr iili te~~slin~sfirrbltd uuder.
vissn sjukclo~nn~: el l.er sB upprijr: ~i~.cle, som.
.n5r en.
mlinniskQ af den, vid Ir.vil- stitdier af sjukdomur 1.11 % m r a a: /: ' ridden, samt ken h o n bundi t sitt: h n t i a n dcl6 och: till l n d k c n 11011. f iireliigga 13 ksdageu cle f iirslag, s o h ~f shdnii I q w r ohgr5i1lsa.d till i t, Ixstjlilo$ .p [i sin halsa och.
p % utrcdniug Icmnr~a foranledas, tztt: Ilili.sclag~ \: il.le i. s1; ri: fvelso t i l l Kungl.
A 1 u j: t fijreltrggt~ ililisdagen l f i i r s l, 1 i.vtii: i- ge11o.m.
det stii~nplas soiu brott att n~ecl vett oc1.1.
vilja utstitta n ~ m u n gersoi: l: fiir vc ' ncrisl; sjukclo~n eller sn~.itta, llono~n, s m t i s: iml~ni.lcl tlarmed f oreslh niidiga st i: afll~estii.r~~~~~elsw.
Eu.
stalk riit~~~rdiglr.etslc5h1sla, l~egii-r att viin.1; ~ clc svaig: ~ s: imt omsoilg o m clet framtidn sl5iktet, clessa iiro clc utli: l.iixli.nnde drwgeu i clessa nn.ii.rkl iga, not iu1.1e.r.
Ocl I. nlotior18ren gijr sig uti clcsumma, 11.el.t visst; till tollc: fii~: ' ' styrka.
si %lail.rt lxtyg, ~: l.hgot som icke iir vicl~re sannolikt.
1 \ lel1.
fg sina annonser inforda i Dagny for halfva vanliga priset e l l e r 7l / 2 Bre pr mm.
enkel spalt- Platss~kande bredd.
D A U N Y 58.
sig.
Men n$got slags Btgarder, som kunde verka i den riktningen, iiro knappast annu mogna ens-for iriskus- sion, loetraktade namligen stisom Btgarden i nu namdt.
sy Ete; de vore slikerligen dessutoin ofta sv&amp;rast att till- lampa just dar de behofdes son1 bast .. Blir tvhngs- internering nf alkoholister lag, koinmer emellertid dar- ined ett steg att varda taget i riktning nf forebyggande a£ degenererad afkommas alstring.
Motionen n: o 3 haudlar om straffphfiiljd for den, son1 medvetet pBf6r annan venerislr sjukdop.
I sin motivering yttrar nlotionaren bl.
a. men huru kunna bevisa, att den smittoforaude personen varit inedveten om faran och med vilja begBtt brottet?
R a n kan ha litat p&amp; att faran var Mversthden.
Skall lakarens tysthetspligt oinslcrankt upprtltt-thllas, s&amp; miSta harfijr stora sv&amp;righeter.
Men afven om de fall, d&amp; nagon kan domas for brottet, ej blif va sB mBnga, krafver rattskanslan att handlingen i lngen stamplas shsonl brott.~ iir det verkligen till fordel, att aga en lag enligt hvilken m&amp;hlinda ganska m&amp;nga borde bli Btalade, men.
endast mycket fK k u m a hli fiillda?
Af stor be- tydelse for frKgans bediiinande vore att fB del a£ er- farenheten frhn de lander, ' dar en dylik lag redan fin- aes, sAsoin foshhllandet Br i vAra grannlander, Dan- n~ark, Norge och Pinland.
Den eventuella kommittd af sakkunnige (jurister och venereologer, manliga och kvinnliga), son1 f k i uppdrag att utreda frkgan, kom- lner gifvetvis bland a.imat att skaffa sig kannedoin 11&amp;ron1.
.Det &amp; r r&amp;tt ledsnmt att st8 skeptisk gentemot filr- slag i hvilkas sy fte man a£ fullaste hjarta instammer.
Trots det, akt jag icke Buskar framgBng At clessa for- slag, &amp; r jag dock lifligt ofvertygad on1 gagnet af att l m r Wawrinskys inotioner blifvit viickta.
Ty de kom- ma antagligen att ge anledn.jng till icke .blott atrecl- ning af frkgan - SB 1Cingt utredning for n~rvaraude kan ske - utau iifveu till diskussion.
om den i vida.
kretsar.
De koinma s %meclelst atk befordra det upplys- nings- ocll uppfostringsnrbete samt den vackelse af ansvarsltSinslaiz, som fiir inig st&amp; sbsoin de basta, vap- ilen i striden mot de venerislta sjukdomama. '
Herr TVanrrinsky har frainfort annu en beaktans- vard motioii, 17: o 4, dari han heinstaller att Riksdagen behagade besluta i skrif velse till Kungl.
Maj: t anhAlla, det Kungl.
Maj: t tacktes lBta utreda, huru moderskapsfiSrsakring 111h genom statens fhsorg k ~ i n n a beredas barna- foderskor och i shinband darnzed forbud stad- gas for deras arbete vid fabrik under skhlig tid afven fiiw barnsbiirden, snmt att Kuugl.
Maj: t ville fijr Riksdagen frainlagga de forslag, hvartill sBdau utredniag kan foranleda.
Genom 8 9 mom. ' I i Lagen om rninderbriga och kvinnors anviindande i industriellt yrlre af den 17 okt.
1900 (hvilket moment lyder: Med arbete i indu- striellt yrke m&amp; kvinna, som fodt barn, icke syssel- satttas under de fyra f 6rsta veclrorna efter barnsbor- den, darest icke med liikarebetyg styrkes, att hon tidi- gars utan inen kan borja arbetet) har staten gjort sig till f brmy ndare of ver en del mijdrar.
Konsekvensen fordrar att denna fijrmyndare, som under viss tid hindrar den1 att arbetn, ocksti ser till att de under denna.
tic1 ej svalta.
Oafsedt detta har frhgau om i~oderskapsfors~kring en stor rackvidd och betydelse.
Ernellertid torde det vara fr8ga om, huruvida l&amp;mp- ligt yore att staten sjalf anorduade moderskapsfirrsak- ring.
Men blefve dylik hstadkommen gerioln enskildt initiativ - eventuellt i anslutning till den redan be- fintliga sjukkasse$stitutioneh - hade staten sakerligen starka skiil att p&amp; ett effektivt satt.
' frarnja dylika foretag.
Hela frbgan 01.11 moderskapsfors~kring k helt ny, och den krafver utredning nr flera synpunkter, Bvar- for 1-11an blott p&amp; det lifligaste kan instamma rned motionaren i hans yrkmde att kgl.
fors&amp;kringskommit- ten n18tte fB tillfdle att agna.
iiffven denna fraga en nllsidig profuiug.
Till denna nllsidiga profning h6r dB 131. a. att kvianor d olika kategorier, sarskildt siidana, som lnczfva direkt intresse af att anordningarna verkligen bli tillfsedssttlllancle, m8tte f &amp; tillfiille att taga eventuella forslag under behandling och afge yttranden 6fver dem.
Ellen Key och kvinnokongressen i Milano.
Niirrnare upplysningar om detta ' miirkviirdiga faktum fick jag under en stunds eamvaro q e d Ellen .Key i det vnckra hem - hennes f~rliiggares - hon gastar under cn i pi.
hvilken Ellen Key blifvit kallad sfisom hederspresident.
Det de fjorton dagnrnas besok i Stockholm.
Det Br det storn forbundet ~Unione femniinile)) i Milano, l5t ju intressant nog och skulk sdkert gladjn mhnga att hiira nAgot niercz on1 den ovnnlig: ~~, om ej rent af ennstiiende soin i maj 1908 anordnar en in ternationell kvinnokon - utmiirkelse, sorn i ett frarnmande land .kommit en svensk gress.
En miiogd frigor, som berora kvinnornas intressen, kvinna till clel.
komnicz pB programmet.
Ellen Key blir, son1 sagt, kon- 7-et hade sports, att anledningen till att Ellen Key @ kongress jiirnfdrelsevis snart Lter lim~mr Sverige, skulie vnra Itnlien fmni vhren.
En kvinnokongrees, till ' '
gressens president,.
Sjelfva niotesforhand1inga.rna komuza att ledns af ~Unione femminiles~ ordfornade, forfattarin- nan Ada Negri.
~Unione .femminiles har under en foljd af 9r utofvat en omfattande praktisk verlcsamhet i Milano.
En arbets- for1nedlinsbr ' har sold hjiilpa upp cle itdiensktl kvin- nornas arbetsforhAllai~clen.
Aftonkurser i skilda iimnen har nnordnats.
Kampen mot hvitn ela.fliandeln och for kvinnornas medborgarfrtiga inghr iifven i Eorbundets upp- gifter.
Dotterforeningar ha bildats i aadra stlider och inom den i Turin befintligzl hnr Ellen Key under det g8agna iret hiillit foredrag.
Italiens kvinllororelse tyclres vara lifligare a11 hvad vi hiir pA l %ngt hAl1 kunnat ann.
I Rom h&amp;lles afven en kongress i april, men den ar ej internationell.
Vid den i Milano i 1m.j k u i ~ n a diiremot intresserade frin alla, 15inder blif va del t agare.
Ellen Key har i Italien, liksom i Tyskland, ej blott berattigacl uppni#rksamhet, utnn fAtt m h g a vanner ocli mycken forstAelse. '
Fenitio Ar tidigare gktades Itdien af en annan svensk kvinna, som d&amp;r fann sympsti och diir hvilade ut efter de strider och smiiidelser, som hennes forfattarska.p, hennes kamp for skvinnans arfsriitt till lif- vets goclns framknllat.
Hernkornnien frHn den stora pil- grinlsfiird, hon af nordens bold och nlorker och en triurnfe- rande konservatisni jsgata ut pb, fann Predrika Brewer, att vA.rbriickniagen ltommit och rned den varme och jord- n1A11 for henries spirande clronmar.
Tiderna viixla alltjiirnt.
Det varmn rnotta.gande Ellen Key ronte vid sitt forsta framtradande efter %rs borto- varo frAn sitt land tyder kanslre pA, att nu Wven for henne komniit vArdsgj8mningan rned stiganhe so1 och.
.
mildare vindnr.
.
viickt.
E-N H-PU '.
isod fran Fredrika remers un.
efter owtgifna bref skildrad af SIGRID LEIJONHUFVUD, (Forts. fr. ftireg.
nu~amer.)
Aticlt iblancl iaterioreraa fr8u sjukrurume t Izommn dock i viuterns bref glndare teckniugar u r hvardags- i dessa # r Bldsta sy- sjukbadd, - de endti mig veterligen r h denna lid - lifvet .. Dep ella l~ufvudi~ersonen gifva en intressant belysniag At henues forh811ande stern Charlotte, nyss firrlofvacl rned assessor Qviding.
till sin far i dess sista skede.
Brukspatron Bremer 7) et visar sig tydligt, att det tir hon som stktt model1 D Charlotte shsom f &amp; stmo n hade under cle ffiregiiemde 5rens sjukl.igh.et allticl velat till Emilia i ~ F a ~ n i l j e H)).
hltfva antingen C1,uwlotte eller Heclda kring sig, m e n ~ i r ett unclerligt djur (jag her h e m e rnycket om for- denua sista vinter ' borjar Fredrika mer och.
mer: cle1tng.n i 1titel.se) oc11 11011 har gauska svhrt att forlika sig rned 1; ~ans vBrcl.
Den 1.l: te fehruari 1830 skrifver ho11: sK oheskrifligt hggglig - s&amp; tror jag a t t hon aldrig ~ M i n far hnr \ w i t illn sjulc af en gikt attaque i hade mod cliirtill!
D hufvudet, har lidit som vanligt djupt och tdligt, men 5r Den aaclrq 1.1.ufv~iclpersonen iir koraetten.
I b6r- nu god slre 1Bf niist.au fulllroinligt KterstBllcl.
I3an till- bringar nu nftnarne mecl ntt hvila p i sin soffa uncler clet jan nI viutern Rr han pR Flyinge och rider, och Fred- jag liiser fiir hoiiom en resa gjorcl i sodra P~nnkrilie och rilra 131: emen slirifver emellankt till honom bref, som son1 Aterlifvnr hos honom nlla de ljufvn Iral~slor, som lldu kallar .Helnviilling:) ocll s o n ge honom hemejuka l~lott Soderns blomsterverld haft Eorm9ga att 110s horioiu - belt risst lifliga geurebilder i cle forsta teckuingar- viickm.
zias stil.
En sAdan.
liten bild tecknar h.on ocksti i clet E n vecka senare h l a r Freclrika iifven 0111 aft 11011 nyss m f o r d a aprilbref vet.
12.iser h8gt for sin far,)) hvilket~, sager hoa, B jag fin- ~HSroni afton dA vi systrnr suto till bords med ner mycket noje uti, utoin clh jag laser trhkiga rese- niammn, kon1 betjenten in n ~ e d en rigtig n~a,jfgsiononii beskrifningar, ty clh s o l m a r jag med orden i 111~11- och utropade: ' Cornettea iir kommen! '
(en clag forr an nenD.
Men ltingse fram y 5 v8reu bar sjukdon~en ta- vi vantncle honom).
E t t alln~ant A11!!!
uppstod och git en allvarsamrnore vtiuduing och d 3 iir cldcl ej liingre jag vet ej huru clet lcom till men vi slzyldrnde n~angrnnt nlecl Iinifvar och ga.fllar.
In l c o l ~ mart d~11 goda gossen, i egenskap af lektris son1 Fredrikn Rremer tjtinstgor.
och vi bleEvo sB glndn, att vi .pii en gdng alln ' blefvo I ett oclateradt bref, troligen frRn tqwil, Ileter clet: iniittcz.
Me11 ack, nlista dag for ha11 till Drottningholm)) En cljupt sorglig men oss alln dyrbnr plikt uppta- -- och der lrnepfi de hononz fast)).
Nu a~lfijrda bref iiro ej laugre stiillda till friherrin- ger nu min och niina systrrtrs hela tid: den att nntt och dag vaka ofver vAr armn lidancle far, soG tyclies r a m 1323~1 u t m.
till baron Leuhusen.
Freclrika Brenlers domd att under obeelrrifliga och likval blott lhgsatnt D Lilskansv&amp;rclaste Louise)) fanns e; j langre till, dB de tarancle plBgor skrida frnni till alla lidandes mAl.
Hall har nu sallan sin sansning; Inen hail Br god, tilig som skrefvos.
.
Redan Medevibrefvet vittnar om Fredrika Breiners en engel och ger oss ett efterdorne som vi knappats viga hoppas kunna upphinna)).
oro Fils sin nya ~ t i a i n n a s brackliga hii.lsn och langre F n r e d r i k a Bremers bref frhn.
den foljande vintern, dA llernlifvet koncentreracles k i n g hennes fars i ' ' 1.
.
,.
, '
fram onsknr ll.0~1 sig cn gkng tvh t~: ccljeclel, ?r xf boui- aes 11osta.
sDet skulle go] - c?, oss b %cln g o d t ~, skrifwr hoii.
dig i kroppen, mig d r f o r e i sjiilens.
Fri- I~crrilm: / n Leul~usens t i l l s t h d s y i ~ e s clock cj ens ph l ~iistcu IS29 11a il: lgi: h.i t 115grn all vwlign farl.15gor rltili-1] L O U lirade ost.i ', rcl jiil n .. ~ccl clc sinn yii 1Jjiin10 o c l ~ clcltog i fiirclcr till granunr1.m ullcler nyhrsl.dgcn 1.
S30.
Diiclcn k o i ~ 1 ICI t oviintad, cl h 11n1.l c: l: te~: 11Lgrn IICII- ilugars l~iil ' tig sjtl1id0111 c1ul1 33: ilc j t ~ ~ ~ u n iinclidc i-i iics lif.
81 " 1 s l ~ a r t v~: cdrika 13~: emer.
fhtt 1161.a: \, kt l ~ e.
n ~ ~ c s I ~ I ~ I I ICII.
.
~ t.
l ~ S k C ~ i I ~ L I I T I ' AI, till ~ I ~ J I I S V ~ I I.
I I: I ~ I * ~ L I * ~I !ICI#, Gcno~n cli tt; l) rc *: F, ~ n i n b5st: ~ Imliuscn, Il: w j: ig fht t cn ~ ~ l~jertligt i g viilkoln~i~cn nnledning r ~ t t iitcr skrifw clig till.
J ': lg ijnslrndc dct, jag 11i1igti~dcclcrcftcr.
Jag ill t: iln i ~ c d dig pd 11; u ' got vis.
Dc ore1 (jng IiAnncr (let) soln gA i F r h mitt 1i; jertnw cljup, skoln, nog finnn en viig till clitt.
Ditt bref liggcr Eriunfor inig - j: ~g gritcr ofver dat och f6rst; " lr s; i vK1 heln djuyet nE den smiirtn son1 clcr- uti, clock sK ~ i l d och t n~anligt, rojer sig.
Jag iir i i n n u ung - men jng hnr rcclnn lidit riitt mycket, writ riitt djiipt olycklig, clet vill eiiga,; j: ~g !iar kiinclt: ilt clet tom mi^, he1~1slin,, bittran s o ~ n lifvet knn iign,, j: ~g hnr 611- It " rec1rikn Bremer ins8.g c~nellerticl sl-mrt viil lugnttrc skat, oiindligt 011~1i: l.t, ntt fif (lo, mern iinnu, ntt ji~g al- clrig blifvit focld.
Jag hxr w i t for mig ~; jt ' lf CII p1Kg: ~.
- -- Deilnn tic1 Br forbi G~l~l~IielR~t ' - inen t: lcn hnr lc~nnnt q w r 110s mig en d,jup kiinsla ' for liclaadet, och viickt ett nlclrig slocknnncle I~ehof: if ' att kunna linclra clet for imclra., om 5fve1-I blott &amp; om en vattendroppa imilclrar clen torstnncles p1,4g: ~ J ' ng l.loppnc !es ej ntt d u slrul.1~ iterlto-:: mi, fijr: ~t.t 0 niin gocla Leuhusen, hvacl ville jag ej gifm for: ~ t t lrunnn biclmg: ~ nAgot till.
din trijst!
XIvnrEore sli: ~ll tag: % nfskecl, och jag vet ej 1: iitt om jig 6nsk: icle clct, jag si, allcleles inlet kunna gijl-a: ' Jug lwn ej fii~-clr: ~g: ~, - iifven fijr mig 5.1. clet EA obeskrilligl; sv: " lt n t t t n g: ~: ~; f- 11n.d~ jag FA germ1 vclrxt tnln mecl clig, s,Pl: ~ f: ~.t: t tHnkn mig dig SA ensan3 och s,jiikli,u ocll beclrijfvncl slrccl, - och ii~~cl !i och utan utsigt till n, ' lgot gl: zdnrc.
Ilct pl3gnr inig incr l~jertnns gruncl.
li \ - ncl jag Imle iinsktit piiign clig d3, vill j " .g s i i p nu, clet blir vlil iorrt s i l ~ i i r liggancle 115 papperet, n ' len; jag Ixu e,j annail t~tviig.
J ': L~ v8gaclc t j tala mecl clig on1 clct projelct jilg mecl sh mycken ifver uypgjort, clols der- fi-jre tilt dn ej fidlkomligt gill: ~t (let clcls clerfore cztt o u j: ~g till t dero~ii jag varit tvungen att bekiinni~.,: .~tt jag \ - id clcss uppgi; rnncle ldtit mitt hjcrta spring&amp; lJ0I-t mecl mitt hiif \ ~ucl och e; / i iriin b51islas viirmo betiinkt, huru lilet clet som j a g S ?L ~nycke ' t ii11~li: de liu~lcle 18tn gijrn sip; och clet fdrniimljgast f6r dettn dsmiigtign hjernspokes skulcl ~clet p: iss: lr sig iclce))!
J; ig hnclt: velat sngt:)) J ' c ' ~g ii,r ctt barn, men jtig ma11ar clet viil hiller sh 11,jert- ligt af Leiihusen!
for1A.t wig oc11 tiink inl.ct onclt 0111 inig)).
(L~ortu.)
Namwet Dagw - ey 111 bo1i~er: zr den srenska lwinncrorelsens mA.1: Dag-ny eller Ny c1a.g fiir dcn svenskn lii4nna.n: I!
I I I I ~ met1 borgcrlign rii.tl igtwtcr OCII fullt mcdborgcrligt nnsvar.
.
Le " Ferninisme " af Madame Avril de Sainte-Croix.
~ ingel.
.
bka - ticlningen TVomen ' s Franchise Iiimnnr i s ~ t t forstn hKEtc for Aret en reclogiirelse for n1ac1nm.e Avril cle Snintc-Croix ' intressnnts lilln bok, nLe PCmi- nisinc;).
Rolren ger i I.qrtE: itt: ~lle drag en resun16 iifver 1; vinno ' - rijrclsen incd en tillbnlrnblic ' l; iifver lzvinimns stiillning i clct fiirf-lutn: ~ snmt clen.
ostcrlii,l1dslr: 1 uypfnttningen: if l i n n:.
Rrcn det iir vid nynm ticler och.
vid rorelscn i henncs, cget Inncl, Prnnkrike, soin forf: ittarii~nnn cgentligen clrfijcr, och, son1 hon pilminner oss, (let Sr forst frRn sliitct nf ndcr6onllul1clr: ~t: Ilet, so111 1-rm1-1 knn titl: ~ om be- gSnilclscn af c11 verlilig lrvinnorijrel~c.
Vicl clennn dc stor: % on111~iilfningnri1ns tic1 fiir l ?~: ankrike biirjncle iit ' vcn 1; vinnornn ri3rn 115 sig, och clen miiktign linmpen for fri- lwt oc11 jKmlik11ct clrog; if \ - en den1 ined in i. sinn lecl.
Fijgn blef dock Ii \ linl~n~ls stiillning forbiittracl i clet nyn sninhlille, son1 ~ F s t c upp ur revolutionens bloclign gruncl.
Hapolcons ringaktning fijr livinnnn vnr viil hiirvicllng den mest i u g r i p ~ i ~ d orsn1; en.
e)) I h a m iigo1-1 vnr familjen enclast ett lii.ger, cliir nxlnnen.
cneam hncle riitt ntt $ef; tlln, ntt hijjn sin r6st och utt rycltii sinn iinskningnr.
El ?ligt llnns t " tsi1; tcr vnr l-~iistrnn cnclnst en tjiinnr.innn eller ett ineclel fiir 11ni-1~ nojc, hennes uppft~ttning vnr af ingen betyclelse och 11011 llncle ingn Inglign r8ttigheter.s Man forstbr, huru clcnnn Nnpolcons ' uppfnttning for 18ngn tider framAt slrulle sKttn sitt miirkc.
p: i den frnnslrn 1ivinna.as stiillning.
Izfter Restnurntioncn bijrj: iclc det n6got 1,jusnn for kvin- nornn.
li ' oreningnr bilclndes, och n ~ n n bol: jnclc gifca u t.
ticlningnr, cle flestn clock 3 f cn myclict kort tillvnro.
IS48 - Ars revolution Iiol-11 inecl nya frihetsstrKfvni~den, clock s n a h fljljtl nf clct mclrn kejsnrclo~net., t ' r h hvnrs hof cn at mosfiir nf frivolitet oc11 lfittsinne sveptc ut ofver kvinnorl~~,, fogn cgnacl.
ntt hojn derns stiillning.
S,Pl k o ~ n neclerlagct vicl Scclnn, och diiret ' ter Ktcz en ny tic1 for Frnnkrike.
Nu borjncle kvinnornn E: " l vissn riittigheter sig tiller- IrMncln.
Stnten bo j a d e 1SSl sysselsiittn sig mecl flickors unclervisning, lyceer grondndes, och ' so111 en nnturlig foljd clKrnf oppnacles universiteten for 1ivini10r.11n.
Ue biirjnde betmktns silsoni meclborgere.
Men redm fijrut hnclc en- ~kilcla kvinnor frnm ti %~l t sbsom.
ban bryterskor.
hrac1,zme ilc Saintc-Crois n h ~ n c r nn.mnet binria IDcrnisrncs, nf ' - \ &lt; '.
I " kvinnornns bristnnclc insikt i hemmens skiitsel i hiig grntl I klrnr till clryclre~~slrnp och osecllighet.
Skit11 ni " tgon 5n- clring till clet biittre intriicln, miste reformer genomforne 135 uppfostrans omrhde och clen kvinnlign ungdomen mecl- c1el: xs t~nclervisniag i lleminens v5rd oc11 ekonomi.
Motio- nMrernn instKnima i det utlAtnncle, som nfgifvits nf yrltes- sl; olekonmittcrncle och hen~stiilln att stnclsf ' ullm8lit.ige snnrsst n~ojligt nzbtte beuluta om inriittnncle,?
; f den forsta lwinnlig,z yrlresskolan i Stockholm.
- -.
- - - - -.
- -.
.
- - -.
- -.
-.
-.
.
.- rndngn nnsedd so111 clen fmnslrn.
lrvinnororelscns grnncl- liiggnrinnn.
Ar 1585 hildncle innclnn~e Hubertine Auclerc)) Socihtk cln ' SufErage des Fernmess och i " lr8gnbrngte en petition till fiirmdn fi3r lrrinnlig rostriitt.
Uncler Paris- utstiillningen 1.SS9 htjllos ' tvA kvinnokongresser, en i sbcidt och fili~ntropi~lit syfte, en for k v i n ~ ~ a n pol.itiska s rKttig- heter.
I clen seixue deltogo flern bemiirkt,?
: engelsn1.Bi-1, shorn Bright, Stnnsf ?.elcl och piofessor Stuart ..
Nu borjncle lrvii~nor ur nlln sninhiillsltlneser slutn sig till r8.relsei1, forilt hncle clet enclnst w r i t ett fKtal af de n ~ e r n viilsit~lerncle.
Mnclnme Marin hI: ~rtin grunclncle nLe Journal cles l ?en~n~es&gt;), son1 11011 Bnnu redigernr nlecl stor skicklighet och entiisinsm.
Maclnme Sclln~ahl borjncle ut,gi~venclet XE &gt;&gt;L ' Avant Courrikres.
A.r 1896 holls 5nnu en kongress, och frdn clennn ticlpunkt hnr rorelsen g i t t snnbbt frnmitt.
Frnnskn lrvin- nor hafvn stucierat medicin, laglrunsknp och.olika grenar nf vetensknper, och dorm lrunsknpsrikhet och intelligens hnfvn lrommit den forestiillningen ntt verkligen ~ l igenom, &amp; at.t kvinnnn Kr en tiinknnde och verksnn~ vmelse, hvars nndlign resumer sainhiillet bor taga varn p: " L och gora sig till goclo.
Ar 18.98 bilclnde hlaclame Oddo Deflou s Groupe Frailpaise cl ' ktudes FBministes r, son1 arbetor pfi for- batt.randct nf k v i n ~ ~ a n laglign s ariittigheter.
Samtidigt har en ny rilrtning uppstHtt, en religios kvinnororelse, soni borjnr v i n m mhiingnre inon1 ett lager, diir hittills cle inoderna likstiillighetsid&amp;erna vnrit okanda, Ar 190 1 bild nclcs De finns1i.n kl; injlornns nntionnl f ~ r l ~ z m l, hvil ltet anslot sig till .ZlztematiolzedIn Iruimof~rBzlIzdet.
DBri- genom inclrogos cle frans ' ka lrvinnorna i den intcrnationelln rorelse, son1 gjort.
83 n~ycket for solic1arjtetskZnslnns hoj- nnde mellnn olikn liinclers kvinnor.
', I kvinnororelsen)), siiger h [czdnmc cle Sainte-Crois, shnr internrttionnlismen fii.nnit Siit bKstn ocll itcllnste uttryckr.
Vicl sidnn af forhbllanclena i Franl&lt;rikc beror for- fnttnrinnnn lifven nnclm liinclers kvinnororclse .. &amp; red sin omfnttnnde ofverblick liilmnr boken ett stnrkt intryclr nf, a.tt cle sltildn Iiinclernas lrvinnor IrKnnn sitt m5nnislcov51 !de, lugnt qch fast tillvnrntngn sina riittigheter, nrbet: ~ 115 clesn.mmns, ntBvic-lgnndc och p i hiija.nclet nf sill stii.11 ni !~g. '
.
Foreningsmeddelanden.
Stookl~ol~~zs fol kskolliirnri~~aol~s ilisk~~ssio~~skli~bb hacle fiirrn torsclagen; " lrsrnijte i folksliolnn vicl Vall~allnvii.gc~~.
Sedan Ars- och revisionsberilttelseil foreclrsgits, slrrecl lmnn till styrelse \ lnl, kvil ket utfoll.
s i, att froken Annn Rylan- cler blef orclf., fru Alma Wilr, sekr., frokeh Rosalie Linci- gren, v. orclf., Frolren Maria JBnsson, kassa.forvaltnre och.
- - - - -.
-- - - .- -.
- Prenumeration d Dagny - -- - -.
-.
.-.
.
.
kan ske i nirmaste bokhandel eller postanstalt (se tidningstaxan N: r 5).
-.
---- --- -
62 --- --- .-.
DAGNY. ---. --- .-.
froken Anna Ljungberg v. sekr. Dlrefter ofvergick man till)) Tidaingsfrli.gaaw, aMonens diskussioas~mne, hvil1; et inlecldes a£ f ru Alma Wik, som utforligt skildrade det arbete, sorn foregHtt startandet aE Dngny, samt de fun- deringnr Iiirarinnornn haft a.ngAende en egen fncktidning.
Tdarianan slutade sitt aaforande med en vldjan till de niirvarnnde att pA allt satt understodja)) Dtignyw, shorn varancle alla kvinnors sprSltror i den nuticla svellslta pressen och tills vidxre uppskjuta, tnnken pB en egen tidning.
Motet uttryckte under den foljande disliussioaen sin syn~pati for detta forslag.
Riksdagen.
En remissdebatt i andra kammaren.
DR liberala sam- lingspartiets motion om politisk valratt och vnlhnrhct for kvin- nor remitterades i andra l; amn-~aren, uppstod en stunds de- batt.
n e t vnr hr Nyrlahl, som, efte ' r att h n t ^ \ ~ uttryckt ~ sin Ssikt alt clet vore att marschern for raskt, kom lned clen mycket iitnyttjade betiinkligheten ijfver ntt tagn ett sB stort och betydelsefullt steg, innnn man h ~ 118gon r erfwenhet af, hiiru kvinnornas rtistrii.tt i de lander, d&amp;r don iir inforcl, verkat p: " l kvinnornn sjiilfva, p % hemmen 111. m. Afven undracle ha11 allt- j %mt., om kvinnorne sjalfva onskade den rtistr#tt, mnn ville v81- signa dem med.
Talaren ville helnst.iills till konstitntionsutskottet att - om det inte anser sig kunnn alldeles afstyrka den Stanff- -- .- .. --- -----.
skit.
motione~l - det ville fijrealh politisk riistriitt i t liommunalt rostberiittigade kvinnor; skulle clet sfi vilja ta ett steg till och fijreslk att, clK rostberattigad lnnn iix forhil1dracl att afge sin rest, hans l~ustru skdl 11 % rtitt ntt gora det i bans stalle, s i l~acle talaren ingenting cliiremot.
T ' ore nu inte tletta .tillmotes- gcSende nog, ja, vore clet inte liberalt nog?
Hr S t a a f f ville endsst med nfigra ord beniota opponenten.
Han troclcle att erfarenheten frAn de llincler, dar kvinnans rost- riitt inforts, visat s t t den jcke varit till skada.
011-1 den varit till vBsentlig nytta, hyste viil olika partier olika tankar om, men clet borde 17ma tillrackligt att fastslh, att den inte mrit till skada.
Xnfor 11r Npdahls suppositioner oin lnotviljan mot r6strBt.t hos flertalet kvinnor Irlgacle talaren, om man kunde £fists sig vid dem, nar ma.n erinrade sig kvinnortirelsens hastiga utveckling tinder senare Br; .borcle man inte snarare f8sta sia vicl att krin- nornas rtistrgttskraf forts fram rued styrka och n k t e erkannas vara ett riittflirdighetskraf?
Elnot forslnget om att stanna \ lid ett streck i krinnori1as r6striiltsfrA.ga ville talaren sfit ta clen stora fordelen af att icke, sedan miinnens r6strfittsfr8ga omsider synes fB sin losning, sknpa en mcS.ng8rig kvi~~noriistrattsfr~ga, sorn skulle lligga beslag pi$ det offentligas krafter och uppmlirksam- het.
~ R a s k t mnrscheradtr - J ' s, det kunde kanske tyckas si % i jlimftirelse rned takten under gcingna Kr, men hittills hn vi ocksfL ~narscherat alldeles for salita!
Nar man star stilla i pH stiillet mnrsch under tiotals Kr, under hvilka man bort ta det ena steget efter clet andra franilt, clK miste man till slut ts ett 1Angt steg for ntt unclvika ytterligare ftirsumpning.
13r El1 a n d e r afslutade clebatten med.
att uttala sitt instax- mande i motionen och ge uttryck At sin tifwrtygelse att lromne krinnan in i rdenna friclens boningr (citat af h r Nyclahl), s&amp; skulle hon verlrligen komma so111 en - Margareta Priclkulla.
XU u tkom met: Social Tidskrifts Januarihafte, InnehlP11: Carl Gindhagen.
Sociala frtgors be Ett vackelserop till den sofvande kristenheten nf Herman Kuf f er, Kyrkohercl redning.
I l a r c u s.
Kvinnornaoch nsttarbetet Erland Roivlenskliild.
V h a museer ocl folkbildningsarbet et ..
Den inclustriellr f reclsid6ns framsteg.
Gu~v.
de Vglder.
Egn:: ~ hem i Tornc clnlen.
Axel heman.
R. F. Berg t.
&amp; lttSrilt~~.
Svensk socia.1 li tteratu 1882-1907.
Stiidernn s0n-1 211 betsgifvnre.
.
Arbetsnftd ocl 1~ollektiv; tftal.
De mlPste.
Revy.
- ~iskussionsat ' delning.
i Ziirich.
Pris 3 Irronor.
Ett arbete, som i Tysklancl \ rack stort uppseende.
HBr behanclla dagens nest alrtuelln frkgn B S O C ~ ~ ~ Frltz Henyikison.
A.ftle2nhgen fiiv jovdlrlefo~ * sw !wen Brisman.
Motiveringen af krnl vet ph den ol8rt; jiinta viirclesteg ringens inclragande till sau-rhiillet Gustaf Johansson.
Den norrliinclskr nrrendefrBgnn.
!ohan Hansson.
Jorcl \ lfir (lereforn~er Kanacla.
Notiser.
- Litteratur.
5 kr.
50 ~ r c A.rsl~renumerat~ion: Losnnrnmer 60 tire.
Profva - Damernas Musikblad for 1908 som innellMiller ett 70-tal nf de basta mest roande och lattspelta Musi kalier och iir en intressant Musiktidning.
Pris yr ' 1,: ' lr kr.
6: 50, ' 1, 81: kr.
4: 30, ' 1, fLr kr.
2: 25.
Prenumerntion R hvarjc postaustalt demokratien och den kristna kyrhan~.
I " HEMTREFNAD " I I I I I PRAKTISK TIDNING FOR KVINNAN, Utgifven af Fredrika-Bremer-Forbundet.
Utkommer hvarje vecka - under sornrnarmAnn- derna hvarannan vecka - med 40 nurnmer om Aret.
Tidningen vill fortfarand0 till billigt pris f6rse de svenska hemn~en lned en nyttig och ronnde lss- ning ocl1 kommer att inneh8lla korta religiosn upp- sntser, berattelser, lefnadsteckningar, verse+, prak- tiskn rPd och uppsatser samt f81jetongsnfdeln1ng.
All prenumeration sker B posten.
Pris per b 1: 36, inborsknndt postnrvode.
Stod " HEMTREFNADu genom prenumeration!
anenna Loks framtriidnnde 31: e ' tillclragelse a € stor vikt.
Blnn kx oo16jligen ignorern densn~nma.
.
.
Kirchenblatt f. d. reform.
Schweiz.
aDet ligger nkgot storslaget iletta fiiltttS,n mot BIamrnons herrl vllde.
] let 8.r en m W i g botprt ilikan fijr kyrkan.
D Be~linep Zeitul!
~3f: ' l vi lysnna till clefruktansriirci IGrrln anklngelsernn af en kyrkan officiell: ~ representant!
D Die Hilf~ rMb denna stors1: ~gna bok cleras innersta uppskaka alla ma, La, tillfredsstiillda, kdla och frusn kristnn.
.
.
D Schweizwisches Protestaotenblatt.
rMnn kan try@ pKsth, r~t.t e bol: soln dennn ddrig ftirr blifv skrifven inom en kristlig bek&amp; nelses &amp; el:.
.
.r Neues Montagsbla!
~ E t uncler t har intraflat, en Bc ~onsg&amp;rden.
Allt hvnd son1 behofs for hon ghden, Littt~atur, Kycklingfode Honsfoder, Aggk1.-maskiner oc anclra Redskap forsiiljes af Rosehill Fabrik, Norrkoping Sveriges HBnstidning 1,50 pr fi porto 25 ore.
och boklianclel samt Fr&amp;n Red.
Kungs- gatan 13, Stockholm.
- Stockholm.
-
DAGNY 63 Litteratur i rtistrattsfr&amp;gan.
Till darnerna!
Hiir 11i till den1 son1 nldrig hu tid?
B !lannen, nsom int e hade t i d ~ att lasa annonserna i Dagens Nyhet er Cijrra veckan, hade emellertid senare podt om tid att ' dryfta den tur, en af hans vlnner hqft genom att kopa en tomt, som salubjods i en annons, och dagen efter salja silt fynd med en yinst a t 600 kr, ~ hade t i d ~ Mannen, D S O inte att lass annonsernn i Dagcns Nyheter form vecknn, h611 i g &amp; PA ~ en timlnas tid med att beratta for sina vBnner om en grannes bondtur.
Denne hnde n %ndigen i en annons f l t t reda p i en utmarkt vlining i en treflig stadsdel och med lag hyrn - en vlining soy1 stod annonserad en dag dA, berat.
taren sjalf ainte hade t i d ~ att liisa annonserna.
De m %nni.
skor, worn aldrig hn t i r l ~, gl miste om mera denna vecka an forra veck~n.
De forsumma flera mojligheter att bops och selja i dag an i g h.
Och cle anvanda mera tid 115 att fun- dera? %, h \ wrfor de inte sjalivs akon~mn Bfverr nhionting bra, Bn det skulle taga dem att lasa och svara p l de annonser: de kunna ha nyttn at '.
Minuter anviinda till att lasn annonserna i Dagens Nyhetex sknpa timn~ar af nyttn och till fredsstlillelse.
, Annonsera i Dagens Nyheter!
Skriftw zctgifna af Centralstyrelsen i Lanclsforeningen fiil.
kvinnans politislca rostratt: N: o 5, Anna Whitlock: Hur b6r den svenska N: o I, Till Regeringen frBn svenska kvinnor kvinnan bereda sig fdr den politiska ingifna skrifvelser i RdstrattsfrAgan rdstrtltten?
................................ -: 0 1905-06 .. ......................... (-: 50) -: 25 B II; Gustaf A. Alden: Hvilka svenska D 6, Lydia Wahlstrtim: Lardomar af den.
kvinnor tlga kommunal rdstriltt?
kvinnliga rtistrattsrdrolsen .. ................ -: 1 (pr 1,000 ex.) .............................. 6: - a 7, NAgra manliga inlagg i den kvinnliga.
.
Ann Margret Holmgren: Strodda intryck frAn r8str&amp;ttsfr&amp;gan ........................... -: 1 den internationdla kvinnortistratts kongressen i Ktipenham ................ 10 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rattsliga stallning ............... (-: 75) -: 6 Foreningens for kvinnans politiska rest- Gustat A. Ald6n: Svenska kvinllans kom- munrtla rtlttigheter och skyldigheter -: 1 riitt i Stockholm flygblad: Lydia Wahlstrtim: Den svenska kvinnortirel- N: o 1, Natanael Beskom: Till fr %gan om kvin- sen ................................ (-: 45) -: 4 nans politiska rdstratt ..
.:.
............ -: 05 Frida St6,enhoff.
Hvarftir skola kvinnorna, D 2, Anna Whitlock: Bdr den svenska vanta?
....................................... -: 1 kvinnan erhhlla politisk rostrkitt?
... -: 10 P. DahlbSlck: Allman rdstratt fijr man och D 3, Hilma Borelius: Hvarfdr Br motstAn- kvinnor enligt hr Lindhagens ftirslag -: 1 dst .mot kvinnans politiska rdstrlitt oberattigadt?
.............................. -: 10 Sigfrid Wieselgren: Om kvinnans politiska rdstratt .......................;.
.............. -: - N: o 4, Lydia Wahlstr6m: Principerna fdr kvinnans rdstratt ........................ -: 10 Ragnhild Modin: Brdllopet p % Ensillre (-: 26) -: 1 -. '
OfvanstAende ekrifter kunna rekvireras frBn B ' oreningens fiir kvinnans politiska rostratt expedition Liistmakaregatan 6, Stockholm, som hilles dppen kl. 3-6 e.m. hvarje dag, 9 e. m. samt dessutom onsdagar kl. 7- ' /, Stipendium.
skolan for kvinnor 3 borjar 9: e solnmarkursen d.
1 april Kurser i rnntlagning och konserve ring aro forenade med tradgards kursen.
St aten har anslagit mede ' till en friolevplnts.
Prospek t ocl- vidare upplysningczr meddelas nl f raken I. SCHMIDT, Karlshamn, Stipendium.
Stor utforsaljning Frln F1~ecZ, * i7c~-Bs * enzes * - Fiirr.- bumlets ullm~iozoza sfiipeozclie- foncZ utdelas for hr 1908 ett sti- penclium B sex hundra (600) kronor a .E till kvinnn, son1 idkar studier vid universitet.
A~zs67cozingao~ insiindas till Fre- drika-Bremer-Forbulldets stipen- dienlmncl, Stockholm, imzccoz 16 A feboBrccw.i 1908, Atfoljcls af vicli- M.
111. merade aliskrifter nf kunsk,zpsbe- tyg, priist- och llkarebetyg.
Kappmagasinet I U A Stockholm i januari 1908.
12 Kungstrldgirdsgatan 12 S tipendieniimnden.
Silkesplysch- Kappor, Promenad-~ostyrner, Supe ' - och ftonhappor D N FrBn I ?~~eck.i7ca Bo * enzeo * - Per- bzuozclets ullnzZinmb stipeozrlie- fowl utdelas for Ar 1908 ett sti PA grund af sin uppfriskancle pendium A fyra hundra (400) krono~ smak och sin antiseptislra egenskap till kvinnn, son1 dnskur ntbilcla sig att oskadliggora icke endast bakte- fdr bil~lioteksserksan~het, s %rskildl rier, utan lifven cleras giftiga pro- B..
W i m a n s nlecl nfseende 115 folkbibliotek.
dukter, vinner Salubrin nllt storre T % ?17cooa for sokancle iir, att vnr: forbrukning son1 munvatten.
Juridiska Byrii, salnt under minst tvA fir hafvr Till lindrande oeh hafvande varit mantczlsskrif veil i,zon&amp; rS ' toc7~ af tandvgpk har Salnbrin ofta Fastighets-, Uthymings- oc ForsWngsbyra holtns stad.
anvandts.
Ftir att gora nytta s5- (Inneh.
Bertha- Wiman) -.
Ansiilcsvingao~ insandas till Fre viil i ena som i andrs hsnseendet driks.-Bremer-Fdrbundets stipen btir Salubrin anvanclas pS lampligt Stockholm, Regeringsgatan 4 (dienanlnd i,nnaoz Id ~ c Z I ~ V.
L U T ~ satt och nf liimplig utspadning.
Se Kontorstid 1 0 7 4.
.
1908, Rtfoljdn nF viclimeracle af biirom i den bruksanvisning, som Allm.
Tel. 217 63. skrifter af kunskaps-, p a s t - ocl nledftiljar hvarje originslflaska med liikarebetpg.
Salubrin!
Sd~zbrin tillhanda.h8lles Stockholm i januari 1908. i Parfym-, Speceri- och Fargaffarer.
Partilager hos Geijer cP: C: o, Sthlm.
Foreningen Dagnys medlemmar ' kallas till extra sammantrade Tis- dagen den I I Februari kt.
7 e. m. i Landtbruksakademiens horsal Master- samuelsgatan 47, med anledning a f f r i g a n om foreningens registrering och omformuleringen a f § I i stadgarne samt i foljd d a r a f mojligen oehoflig omredigering af de paragrafer, som f b u t s a t t a registrering.
Prenumernntsamlnre.
li DAGNY sokas p i alla platser i landet och erhalla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif ' Dagxiys Expedition, Sfockholm C.
STYRELSEN.
Lediga platser C. inom alla omrAden af for kvinnor lampligt arbetenannonseras fordelaktigast - i Dagny, hvilken, sorn tidning for svenska kvinnoriirelsen, torde erh %lla den mest vidstrackta spridning lnndet rundt.
-.
Barnmorsketjansten i SkellefteA stad u S G DAM af god fnmilj, van at1 resa, erbjutlsr nhgon fildre ellei yngre dam, aom nu irambt 14rer Rnmar resa utomlands for att stannr en ticl, att mot Eritt.f \ - ivre och fri: resor medfiiljn som ett, gotlt ocl.
orclnsndo ressiillsknp.
Kvar till l ?r8 ken S.
P. wider adr.
Dagnys esp Ii~~igiSrcs hitrmerl lerlig.
1,iin st ' (lir.
0111 Aret.
Anmiilninpar till tjiin sten skola jiilnte t.jiinstel~et yg ocl tifriga handlingar, s6knntlena riljr Aberopn, insfindas och s18llas ti1 Jfngistrnten h8rstiitles forc den 3: uti dennn mRnad.
SliellefteA clen S jan.
1908.
BILDAD f l i c k lhlsliar pints SOIT I~usn~odershj~lp O C ~ stillsliap giirna d8r slirifgiSrolnfi1 forekom~n: ~ t. ex. &amp; bruli, 110s I~iirndslibt ' din: e. d.
Ar ocksk villig hnfva Ilanc om eller unclerviaa barn.
Svnr til ', Elin r, S ~ e n s k n Telegrarnbyrlgnc Annonsbyrh, Goteborg.
Nyf f i bokhandeln .P Dagens mest brannande frllga: och Kvinnans stallning in.
om aktenskapet.
FRAGOR o c SVAR.
~ Hvar kan man prenumerera p l Dagny?
I Inndets alla yostnnstalter och bokl5dor liall nl: m 1ws: iilln hnru mHnga ex. xom helxt.
Skall man alltid grenumerera - r % dessa st&amp;llen?
--- Ja, ifall man iinskw cnclnst 1, 2, 3 eller ' 4 e x.
s k d l allticl gora (let.
111: ii1 Hvad kosfar Bagny i postansfalte~.
oeh boklddsr?
-- .- 1) aguys postprenu~ncrntim- och I) oklhlq&gt;ri .. r iir kr.
4: 3) ftir I !,, 2: 50 far I: ', ocli 1: 25 fiir ' 1, fir.
Hvilka villkor erh8lla prenumerantsamlare d4 Dagny -?
nen, som sa~nlar lninst 5 prenulneranter, erli6llrr i * i ~ provision af Irr.
1: - fiir hvarje llcl8rs-, 50 iirc!
fiir livnr,ic 11nlfh-s- ocli 20 iire for hrarjc kvartalspre~iuil~ernilt.
V&amp;XDIS SA.
Tnpre hoalig dnni, Nwru skall man fiSPfara f i i p denna pmvisims era- musik., ordningsiilsk.
o. plncllynt: Utgifven af soker p1at.s i aktadt hem.
Srar till hMande --?
, adr.
S. Gumnlii Cent.~dsty~.cEscln i Lundsforeninge7i ~ 8 r b e t 2 e 4 ~ under Sedan man sam1: it ntiast 5 prennritcranter, g,.3 m: ui tillvii:::; Bnnoi~sbyr %~ Stockholm .. for J-uuinszns~s Politislra RiSst.riitt.
pfi ett at fijljnnile siitt: - Pris 50 tirc.
FLICKA, ~ n e d gotla betyy frill~ hnshfills~kola, Bnskar plats i ~I-Jvar och en, S O I ~ vill iliirskn, - 1ylik eller familj p&amp; Inndet, l~elsi \ .ill helst utofvn sin ' makt 6fve1.
i soclra.
Sverige.
Srar tacli~a1111 ~lenl, som riro hononl niirmast, t.ill r J.r, LAngedrag.
mecl hvilka han tillbringar sitk lit, mecl hvilka hall har mest att gora JUKGYMSAST och sjnlisktiter ncli 110s h ~ i l l i a Iivarje motsthilt1 skn G I I S ~ R Y anstiillning genast mot bans ~nyncligllet oftast n~Kste i fnmilj,, S, sjukhem eller ntt.
mcd.
koin~na i strid rned h: ms enslrilrl: ~ E61j.z utondnnds.
Tnlar engelsk: ~ tyken.
D J. Stuart JTill.
~ 1 - niigot r franslia.
Svar till D C !loytlr, ~ S a ~ i i ~ livi~in: ~ l l i ~; if Iivilken man motses tncksnmt nnder ndr.
S. fortlrnr,: ~ t t hon soin ~notler och G u w ~ l i i Annons \ q~ii, Stockholm: mitkn skfill genoln barnens fostritn F. .v.
b. skapa utmilrkt: ~ nliin och kvillnor S fliclia nf god familj, soln ge.
It ni~tionen, hon hindras af sin nomghtt en liars i sj11k~Artl~ for~nyndare, mannen, att neclliigga tinskar plats 110s liikare eller i sin rijst i urnan vitl vi~l ilf I: ig.
privat, till 1 febr.
Svnr till r1C.r: stiftare.
Slia~n iifver den m: tn, clen riks- Vi1itorifigata.n~ post kontor, GiSte.
Alla skriivelscr riirande expeditionen adresseras: gag, clen rcgering, sol11 nlotsiitter jig ett s i riittfllrcligt kraf, som DAGNYS EXPEDITION, ARDISXA.
plats soln ~ii.rc \ inna ~pphiiFvande sf mannens form~-n- for ung iinkeman eller tlnp 3areskap Slver ha st run.^ lerre, sokes a£ bildnd, huslig, or- En srensk man.
lentlig, sparsam flicka, kunnig i dlt son1 fordras iiir ett hems skii- ner oansrnrig fi.irrraltnings- ocli ancle.
Betyg och ref. friln ftire- Iispositionsriitt ofver nnnans cgen- F~edrika-Bremer- Porbunde f: # rottninggabm 5 ' 4.
fiencle plats.
Svar till ~ 2 7 fir,, lorn.
: duns esy., Stockholm, f. v. b. Rikstel.
27 62.
Forbutdets byrB iippen 11-4 Allm.
tzl.
.. 2R!
! ':.
Den svensks iiktenskupslagstift- lingen uppmnntmr tlirekt in ": innen Fredrika-Bremer- Forbundefs Sjukskoterskebyrcr ": Tunnelgatat1 25.: ill inglei~tle a € iiktell~linp f6r eko- Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82: 1.
L EDlGA TSER.
~omiak vinnings skull.
IIar en a-inna formGgenhet iir ett giiter- Yid Sofielunds Sinnessloanstalt nKl med Ileilne det enklaste sattet Itromsholm, blifva 1: a aug.
i Ar itY g6rn sig fri frln ungkarlsskul- ~lntsor leclign fBr tvHnne liirnrinnor ler och f: t Bkaclt rorelsekapital Dagens nunamer innehiller: nod tlnclervisningssliyliiigl~et flir itun riinte- eller fitcrl~ct: ~lnings- ~nstnltens bilclbnrs patientel .. An-; liyldigliet8.
I k r i I ~ a r fijr fattarin- $ooperationen.
11.
AE ~ n n a Brifa Bergstrand.
iiikningar, AtI ' ijljd3 af kunskaps- inn fullt riitt.
1311 fort riifflig skril ' t, ch 18karbetpg torcle ftire 15 febr.
; oln b6r liisas af alla sdv81 viinner ikternskapsfrekvensen.
Af A.
K. nsii.ndas till ordf. f6r anstaltens; oul motstAnclnre till kvinnans po- =Sreghgerskan i yttersta Sstern.
A£ J m e Gt&gt;illnatt (lf- (.
* iiri~itl R.
B.
- otten Dahlgren: Blr Ranslters familjearkiv.
f S&amp;fd 1 !l; jotl ityrelse under aclress i \ ltilntorp &amp; itiska rbstriilt.
Aktiebolaget Ekmans Fiirlaqsexp.
&lt;olbiick.
Izuf vzzd.
lriathilda She1 von Holstein, (Mcd porfriiffJ -- - S E v - PL A A \ Annonsfi~medla~e --- pilitliga och valrekommenderade, onskas fbr Dagny s h a l i landsor- ten som hufvndstaden.
Anmalan 5 DAG N YS EXPEDITION, Masfersamuelsg.
5 1, Stockholm C, Jtliindska kvinnokongresser,) m de fyra f8rsta andsa-kammarrnotio~~euna U8O8,, i f K&amp;oiirrt Widerstrotn.
3len Key och kvinnokongressen i Nitanno.
A f 1:) I 11 I /.
3n episod frin Fredri ka Bremers ungdonm.
A f Sigrid i.
(8ij~ / !l / r5; i~i~~~ Le), Fiminismev af Madame Avril ale Saiate-Groix.
qotiser.
tiksdagen.
Prenumeration &amp; Dagny sker ei narmaste postanstalt (Tid - ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
I - - - -- -- - - - -
