# ID: svediakorp-per3657
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,195
# sentences: 415
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARG.
N:r 7 11 Vad INOM -- TIDEVARVET har hänt?
I - sina önskemål.
Då den danska jordpolitiken länge stått som ett föredöme, måste det nu i kri- sens dagar ha ett stort intresse att få veta, hur de en gång genomförda refor- merna verkat och i vilken riktning den socialdemokratisk-radikala regeringen tänkt sig att fullfölja jordfrågorna.
Tide- varvet uppsöker därför vid ett besök i Köpenhamn inrikesministern, hr Dal- gaard, som med stor älskvärdhet tar emot på sitt ämbetsrum och ger en översikt över det nuvarande läget.
Den jordutstyckning, som sattes i gång i samband med 1919 Ars reform, då de stora fideikommissegendomarna till stor del indrogos till staten, har under de sista två åren så gott som helt avstannat, sä- ger hr Dalgaard.
Jorden utlämnades till småbruk mot en årlig avgäld till staten, som i sin tur tillhandahöll billiga lån för STOCKHOLM HAR POLITIK, Kreu- byggnader etc.
Men det har visat sig att jordvärdeavgifterna, som utgår med gers rättegång och andra sensationer alldeles ställts i skuggan av isprinsessor- 4 % på jordvärdet icke varit tillräckligt nas fjärilslätta konståkningslek.
Och smidiga.
Taxeringsvärdena äro nämligen med lidelse diskutera lekmän och exper- alldeles för höga, egendomspriserna ha ter skridskostjärnornas åkning och pla- inte sjunkit i förhållande till den starkt ceringar.
Att Sonja Henie vann över- minskade avkastningen.
Regeringen föreslår därför att avgifter- Iägset överens ä r om, åtminstone men allmänheten, sakkunskapen som fullt en- I dast såg fria åkningen ville ha både Holofsky, Megan Taylor och Landeck &gt;skuffelse,, före.
För alla hon var har nog åkt för Sonja mycket Henie upp- en visningar, hon verkade uttjatad, den tän- dande program gnistan var svårt saknades, och schwung men hennes har hon.
fria Hos Vivi-Ann Hulthén skulle man önska litet glöd och temperament och fart, men det kanske var hennes val av v e m o d i g musik, som gjorde, att man blev sorgsen.
Ambitiösa H i l d e Holofsky tog alla med genom ett utomordentligt utfört med sydländskt humör, och att det inte var gången, som stockholmar- na bejublade Megan Taylor är nog l i k a säkert som att hon kommer igen är välkommen.
På E T T HOLLÄNDSKT KRIGSFAR- T Y G i Ostindiska farvatten, De Zeven Provincien, har besättningen gjort myteri för uppnående av högre löner och till- fångatagit befälet.
Det allvarliga i si- tuationen är, att detta icke är en enstaka företeelse.
Missnöjet pyr överallt inom den nederländsk-indiska marinen och slår på många andra håll upp i full låga.
Yt- terst som en resning, icke endast för lö- neförhöjning men mot den Vite mannens överhöghet i kolonierna.
R I C H A R D WAGNERS DÖDSDAG den 13 februari I882 har ihågkommits genom upptagande av Wagner-stycken på alla världens operor.
Man kan dock icke undgå att konstatera hur mycket m i n d r e den Wagnerska musiken binder och den n u t i d a människan ä n den gjorde för bara 25 sedan.
Kanske sö- ker vi oss nu i stället tillbaka till den Mozartska fullländningen.
1933 Danskt jordprogram.
Mellan två tåg Intervju med inrikesminister Dalgaard.
S T O R T ALARM U P P S T O D inom svenska pressen genom ett statstele- gram från riksminister Göring till Göte- borgs Sjöfarts- och Handelstidning, vars huvudredaktör, professor Segerstedt en- ligt riksministerns uppfattning uttalat sig olämpligt om tyske rikskanslern.
De tyska nationalsocialisterna ha aldrig nekat sig någonting i fråga om kraftuttryck t. ex. mot rikspresidenten, men nu är man käns- lig som prinsessan på ärten.
Det är bäst, man hütet sich!
18 FEBR.
Devinez: SVENSKA FLOTTAN är inga- lunda allt välbeställt.
Dels har &gt;för- skingringarna inom marinen, sedan en lång tid varit en ständigt återkommande rubrik, dels tycks pennalism, vilket inne- den stora politiska överenskommelse, här äldre årgångars misshandel av de som träffats i Danmark den märk- yngre årsklasserna, ha förekommit i för ligaste vi någonsin haft, säger inrikes- våra tider upprörande grad.
M. O., som minister Dalgaard spelar också jord- sin plikt likmätigt borde ha sett upp med frågorna en stor roll.
Regeringen för- allt detta, har därför fått sig en reprimand bereder flera olika förslag till utstyckning av riksdagens andra kammare och icke och beskattning av jord, vart och ett av blivit Atervald.
Man reagerar mot Ryss- partierna har kommit med sina krav och lands drastiska åtgärd att införa döds- straff för förskingring av allmänna me- del och skadegörelse å allmän egendom men slappheten och begreppsförvirrin- gen kan också gå för Iångt.
En upp- stramning behövs.
Vi hoppas att vår här och flotta skall kunna Aterföras till en hederlig vandel med mildare medel.
Lösnummer 15 öre.
na skola utgå efter en varierande skala, bestämd efter de genomsnittliga priserna på smör, fläsk och korn under en viss tidsperiod t. ex. på fem år.
Och jord- utstyckningen skall åter sättas i gång.
Tidevarvets representant tror sig faktiskt höra fröken Tamm på Fogelstad tala, det ä r j u så gott som ordagrant de synpunk- ter hon mångfaldiga gånger har fram- fört, som inrikesministern uttalar.
&gt;Jord- bruket kräver rättvisare beskattning som såvitt möjligt ej bör grundas på själv- deklaration utan på uppskattning efter en i förhållande till medelskörderesulta- tet växlande skala,, hette det också i vårt uttalande inför andrakammarvalen 1928.
Mer och mer slår den uppfattningen igenom, fortsätter hr Dalgaard.
att av- gifterna bör variera efter konjunkturerna.
Under nuvarande förhållanden är det ganska stora skatter som vilar på det danska jordbruket: Egendomsskatten ut- går för närvarande med sammanlagt 55 miljoner kronor.
De konservativa och Venstre ville upphäva två tredjedelar av dessa skatter.
Men Radikale Venstre har ett annat förslag.
De kan gå med på en tillfällig lättnad på sammanlagt 20 miljoner kronor.
Men med stigande kon- junkturer skall dessa gradvis återinföras.
P å detta sätt kommer samhället först med sina krav och hindrar konjunkturvin- sterna att oförskyllt gå i de enskildas fickor, medan en skattelindring utan vi- dare endast skulle förvandlats till höjt (Forts å sid.
4.)
Sänkt levnadsst andar d eller födelsekontroll.
N ä r Yrkeskvinnors Klubb i Stock- holm på sitt möte i förra veckan tagit upp frågan om Födelsekontroll - några synpunkter, väckte såväl advokat Eva Andéns belysande inledningsföredrag som övriga inlägg från sakkunnigt håll ett stort och berättigat intresse.
Denna talrika församlings inställning till frågor- na synes vara ett tecken så gott som nå- got på den ökade resonans som diskus- sionen om detta problem under senare tid tillvunnit sig.
Bland dem som yttrade sig i diskussio- nen voro doktorerna Andrea Andreen- Svedberg och Gerda Kjellberg, som starkt underströko behovet av ökad upplysning, fru B r i t a Juhlin-Dannfeldt som särskilt påpekade svårigheterna att få männen att intressera sig för en lösning av frågan och fru Karin Fjällbäck-Holmgren, som framhöll samhällets intresse av att denna fråga löses utan uppskov.
Vid ett samtal som Tidevarvet har med fru Fjällbäck-Holmgren be vi henne yt- terligare lägga fram sina synpunkter ut- ifrån en trettioårig verksamhet inom det sociala vardarbetet.
För mig innebär ordet födelsekon- troll ett komplex av de tre frågor, säger fru Fjällbäck-Holmgren, som jag anser hör lösas i ett sammanhang och helst på en gång, nämligen frågan om preventiv- l a g, fosterfördrivningslag och sterilise- ring.
Det gör mig gränslöst ont om de individuella fallen, de kvinnor, som kom- mer i kontakt med lagen, men med er- farenheterna på mitt verksamhetsområde som utgångspunkt blir det i alla fall sam- hällssynpunkterna som blir avgörande.
Vad har vi uppnått under de sista Ar- tiondena?
Vi har fått en utomordentligt förbättrad hygien.
Vi har fatt en vid- hjärtad, vidsynt, human sociallagstift- ning - och det var i den som vår gene- ration såg Iösningen av de sociala frå- gorna.
Genom denna utveckling har vi faktiskt redan ingripit i naturens regle- rande krafter.
Med den dåliga hygienen och de svåra förhållandena, gick förut det icke livsdugliga människomaterialet under.
Vi tillåter oss lyxen av en huma- nitet som förbjuder detta.
Men nästa ge- neration kommer inte att kunna tillåta sig den lyxen.
Av ekonomiska och andra svårigheter kommer de att tvingas att välja mellan att slopa den omvårdande sociala verksamheten som vi har gått in för, eller att införa ett komplement til den sociallagstiftning som vi nu har, så att man i någon mån skall kunna skydda sig för tillväxten av icke önskvärt män.
niskomaterial.
J a g uttrycker personligen mina ön- skemål ifråga om en blivande lagstift- ning i den jämförelsevis blygsamma for.
men att det åtminstone skall givas rätt åt de statliga och kommunala sociala nämnderna, att hos en central myndig.
het, vilken det ni!
må bli, kunna begära (Forts. å sid.
4.)
Hamburg lärde jag mig att j a g ä r en obotlig borgerlig ideolog.
Det ä r snart tjugo år sedan jag i samma stad för för- sta gången såg soldater som kommo från fronten, utfarna, smutsiga, förstörda och ivmänskligade.
Sen dess har man ju sett mycket, till exempel ett civilklätt, kuschat, tigande Tyskland under den franska be- sättningsarméns välde, inmarschen i Ruhr, krigstillstånd i hela Rhenlandet med fält- äger på torgen och araber, marockaner och anamiter jagande genom gatorna.
Men när jag nu ser stationshallen i Ham- burg full av tysk ungdom i uniform - brunskjortor, svartskjortor, stalhelmar, sålunda uppklädd för att dess schupos lättare hålla den andra hälften av ung- domen i schack, fast båda grupperna äro lika arbetslösa och olyckliga då rea- gerar jag på samma sätt som 1915, då ag första gången såg ett land i krig - ag tror inte det är sant.
Naturligtvis har j a g sagt mig att fascismen måste fira och säkra sin seger som vunnits så lätt från en senil gammal rikspresident, men ag kan ändå liksom inte tro att tyska pojkar kunna kallblodigt sikta på andra tyska pojkar och eventuellt skjuta dem bara för det.
Inbördeskrig har trots allt inte ingått i mitt medvetande som en självklar sak.
J a g är tydligen obotlig.
Det ä r ingenting att göra, man kan blott brinna ned och dö.
- Maja - Strax därpå satt jag i ett hamburger- hem hos en radikalpacifist.
En kommunist var närvarande och jag hörde från hans utgångspunkt hela historien om Hitlers premiär som rikskansler.
Hur hans tal till tyska folket med dess skymford mot marxisterna upprepades i radion hela di- gen med korta mellanrum.
Hur man fick till livs den väldiga propagandabegrav- ningen av en av kommunisterna skjuten nazist, som själv skjutit tre marxister, och hur man måste höra den officierande prästen rasa mot de avmänskligade för- fäade bolsjevikerna under katedralens tak.
J a g fick höra om husundersökningar, häktningar, tidningsindragningar, mötes- förbud.
Och sen tröstade sig min värd, en av dessa till tystnad dömda, med att sätta på hatsånger av Brecht (Tolvskil- Iingsoperans tyska förnyare) på sin egen privata grammofon.
Medan rummet un- der allt detta uppror behärskades av Käthe Kollwitz ' sköna, visa, fula, till döden vemodiga gamla ansikte som såg ned på oss från sin plats på pianot.
Strax därpå voro vi ute på gatorna mitt i virrvarret av en kommunistdemon- stration under upplösning.
En armé utan uniformer men ändå uniform, ty ett ge- mensamt öde ger människorna en likhet som inte kan beskrivas.
En massa som demonstrerade sin existens, intet mer och (Forts. A sid.
4.)
Åkesson: Talavids ungdomsgård.
En nystartad verksamhet bland arbetslös manlig ungdom.
Varje läsare och beundrare av Vik- tor Rydbergs diktning vet att Ta- lavid ä r att finna i Lundströms, tänd- stickans och - Kreugers stad par pre- ference, i Jönköping, den underbart vac- kert belägna staden vid Vätterns södra ände.
Tändstickan skapade arbete och för- tjänst åt de många - tändstickskungen skapade arbetslöshet, Därför går nu i Jönköping en stor skara arbetslös man- lig ungdom den allt tristare vägen till och från arbetsförmedlingen och till och från arbetslöshetskommissionens kontor.
En del av dem få utöka sin vandring till att omfatta också fattigvården och Hjälp- föreningen i staden.
- I början av no- vember förra Aret tillkom ett nytt mål för deras vandringar, Talavids Ungdoms- gård.
Utan överdrift vågar man kanske säga att detta sista mål var det, som gjorde dem minst beklämda.
Där finns en stor hemtrevlig sal med böcker, tid- ningar, piano, en hel mängd olika spel, möjlighet till traktering samt ett gott och glatt kamratskap.
Talavids Ungdomsgård är i mycket hög grad ett utslag av tro och offervilja.
Tanken på densamma väcktes första gån- gen försommaren i fjol inom Förbundets för Kristet .samhällsliv lokalavdelning i Jönköping, men fick fast form först den 12 oktober då &gt;Stiftelsen Talavids Ung- domsgård&gt; bildades som stödjande o r g a - På Talavids verkstad nisation för det kommande arbetet.
Stif- telsens medlemmar betala i årsavgift lägst 2 kronor.
Medlemsavgifterna skifta se- dan för att slutligen uppgå till 60: kro- nor för understödjande medlem.
Med- lemsantalet uppgår fur närvarande endast till omkring 12.5, men stora utsikter fin- nas att få detta antal ökat.
- (Forts. å sid. 3).
Läckert och hälsosamt är smörgåsbrödet UPLANDSKUBBEN I hygienisk förpackning h o s E d e r handlande.
Undvik efterapningar!
Begär uttryckligen Uplandskubben!
Hildur Hult.
Brev F ru Hildur Hult har gått ur tiden.
Hon tillhörde alltifrån b ö r j a n styrelsen av Södermanlands l ä n s f ö r - bund av Frisinnade Kvinnors Riks- förbund, vilket nu övergått till Sven- D e n 18 Febr.
1 9 3 3.
s k a Kvinnors Vänsterförbund.
Och det a t t vara med i en styrelse, var för h e n n e att ge hela sin kraft.
Hon tillhörde de radikala, som kämpade Vad är f ö r framtiden.
Hon f r å g a d e aldrig efter » vad folk tyckte,.
Hon sökte ingen gunst.
Hon arbetade för vad hon höll för rätt.
Vad h o n v e r k a t meningen?
skall leva.
Hennes gärning skall ta- la.
Vi t a c k a henne f ö r hennes omut- l i g a redbarhet och hennes oför- V a d är det för t i d, vi leva i?
V e m skräckta mod.
Vi t a c k a henne f ö r att styr i vårt land?
Vi h a en socialde- hon hörde till d e m, som k u n d e låta mokratisk r e g e r i n g, som visserligen sig gripas av ett mål och sedan ald- vill a v s k a f f a kapitalismen genom att rig svek.
p å l ä g g a så d r y g a skatter a t t snart Elisabeth Tamm.
från Köpenhamn.
D et stora samtalsämnet i Köpenhamn för närvarande är » Lassorövarna ».
Fem överfall av den nya typen med las- sokastning ägde rum efter varandra i förra veckan därav anses tre som ori- ginal, utförda av samma person eller liga, medan de två senaste tyckas vara imita- tioner.
Offren fingo en snara om hal- sen, kastad av de okända gärningsmän- nen, varefter de rånades allt efter råd och lägenhet - en av dem var både ar- hets- och egendomslös.
Av löpsedlarna att döma tyckas lassoöverfallen redan ha blivit på modet också ute i provinsen, tid- ningarna ha stora fotografier a v e n sport- mössa med snodder av den sort som ori- ginal-jassokastaren anses ha burit och man tillfrågas artigt av Köpenhamnarna: E r De saa ikke ble ’ t lassoet endnu?
Som på Ekbergs tid i Stockholm ä r dock stämningen ganska störd, chauffö- rerna ä r o försiktiga och uppskrämda, man varnas för mörka gårdar, ingen vet vem som träffas härnäst.
Men industrien har med underbar på- passlighet begagnat tillfället och kom- - endast de mindre b e m e d l a d e ha råd att betala skatt.
Men i en del fall Sovjet i bilder.
skulle man kunna tro, a t t högerpar- tiet dikterar riktningen, särskilt i av- seende på modernäringen.
Att hr Lindman motionerar om förlängd gil- tighet f ö r gällande b e s t ä m m e l s e r an- g å e n d e utförselbevis f ö r r å g och ve- te, kunde man vänta sig.
L i k a s å hr Trygger om å t g ä r d e r f ö r fortsatt stödjande av spannmålsodlingen.
Men a t t den socialdemokratiska re- geringen kommer med h ö j d a tullar på vete och införselmonopol å mjölk och mejeriprodukter, hade man hoppats ändå icke skulle ske.
har emellertid skett.
Det Rysk barnkrubba gerpolitiken, som kallades h j ä l p å t jordbruket.
Men socialdemokrater- ute på fältet liga och de röstade emot mjölkskat- har anordnarna kallat den intressanta utställning som för närvarande pågår i ten i fjol.
Det var inte så Iätt att Fenixpalatsets festvåning, Vallingatan 3, ä t a upp allt vete, som den f ö r r e j o r d - i Stockholm.
, b r u k s m i n i s t e r n f r a m m a n a d e, det är När Tidevarvets medarbetare.
tittade u p p där på öppningsdagen var det hela sant.
O c h mjölkskatten, som enligt ännu bara en skiss till en utställning, men riksdagens beslut a v regeringen skul- det fanns gott om fotografiskt material - det ä r ju fråga om en utställning i bil- le fastställas, blev först 2 / 10 ö r e, der -, som ställts till förfogande a v re- s men har nu krupit upp till 4 / 10, volutionsmuseet i Moskva, och det fanns - som ursprungligen var föreslaget.
också gott om unga krafter som med nit och icke utan sakkunskap ordnade bild- Mjölkskatten medförde införselmo- som komplette- ring, det kan o c k s å s ä g a s.
D e t hade varit lyckligt om den tidskriftens i avseende på sina åtgär- der f ö r jordbruket - drabbats materialet i väggfälten alltifrån årtalet 1917 fram till våra dagar.
Det unga Sov- jet har j u ett rykte som ä r något om- tvistat på de flesta områden men inom ett fack har hela världen erkänt det så- som mästare: film- och bildframställning.
Utställningen, som hålles öppen till månadens slut, är väl värd e t t besök.
Ett sådan tillfälle att få se en omfattande samling fotografier och situationsbilder från Sovjet lär inte så snart återkomma.
Avgiften ä r blygsam.
- E.
S. uppnått en rekordförsäljning.
kronor, berättar man.
33,000 Det samlade intryck, som Grönningen ger ä r oerhört friskt, intensivt levande.
Där är namn som Jens Söndergaard, med djärvt raffinerade färger och en säregen kraft, Vilhelm Lundström med åtta Na- ture morte, varierande motivet med gula apelsiner på en uppslagen blåskuggad bok, Mogens Lorentzen, Svend Johansen med ridåutkast till Nørrebro teater, skulp- tören Jean Gauguin.
Bland Grönningens gäster är också en del karikatyrteckiiare med bl.
a. en del politiska teckningar, fulla av oemotståndlig humor.
T. e x.
fi- nansministern talande i Radio om spar- i det gamla Hellas », och samhetens betydelse, medan ett förslag » Eld- till höjd förmögenhetsskatt ligger bred- och jordbegängselen i Japan », varav bl.
a. vid honom och regeringen hjärtligt skrat- » Eldbegängelsen Svenska Eldbegängelses Föreningens tidskrift - ” Ignis ” Men varför skall denna regering utan vidare ärva den föregående.
åtminstone På konstakademien utställer en grupp moderna konstniirer, Grönningen.
Där märks ingen kris.
Det ä r nu första gån- gen denna radikala grupp trängt sig in - kollektivjordbruket Nadeshda.
Från tsar ism t till Sovj e t- Uni on na h a dock varit klart frihandelsvän- - Utom dessa, som vi hoppas, övergåen- de bekymmer finns det allvarligare.
Trots det strålande solskenet, som kommer isen på de vackra sjöarna att gnistra him- melsblå och framkallar de underbaraste färgeffekter på gröna tak och rött tegel.
ligger depressionens skugga mörk och omisskännlig over staden.
Det förefaller verkligen som om man toge kristiden tyngre här än hemma, kanske ha vi i Sverige större överseende med ekonomi- ska katastrofer?
Tidevarvet träffar en framstdende, po- litiskt intresserad och verksam kvinna, som gjort stora insatser i socialt och eko- nomiskt reformarbete.
Det ligger ett korsstygnsbroderi med ullgarn och stra- malj på hennes bord.
- A. säger hon, en sådan politik vi för!
J a g har t. o. m. tagit mig för att sy korsstygn för att komma över det.
Riktigt g e upp allting får man ju inte - och kan inte.
Men vad skall man göra.
Nu skall de börja odla potatis åt de arbetslösa.
Varför får de inte jord att arbeta själva på?
Och sta- ten köper kött till utdelning.
Varför får de inte uppföda sina hönor själva?
Enligt den senast offentliggjorda sta- tistiken - för november 1932 - uppgick den danska afbetslösheten till 35,1 pro- cent, medan v i samtidigt i Sverige hade 23,4 procent.
Det absoluta antalet ar- betslösa har nu stigit till omkring 200,000 mot våra egna 176,000.
Visserligen ä r detta en f ö l j d a v den frisinnade hö- nopol eller förbud mit med en ny nödvändighetsvara, det Det är en aluminium- krage av vilken det skulle tillverkas 3,000 exemplar första natten, sedan tillverknin- gen hunnit organiseras och som sedan såldes friskt till de hotade medborgarna.
Man kan inte neka till att denna produk- tion a la gasmasktillverkning förefaller en smula förödmjukande.
Att det så hastigt accepteras ett Chicagotillstånd i Köpenhamn stämmer dåligt med den högtkultiverade, intagande stadens väsen för övrigt.
s. k. Lassoværnet.
ock- har nummer i dagarna för år utkommit 1933 - med sitt första femte d:r G u i d o Bartel i Moskva skildrar inhämtas, att därstädes år 1929 förekom- tande i smyg sitter och åhör föredraget.
m i t c:a 622,500 eldbegängelser, eller 47 % Grönningens utställning visar många av samtliga begängelser i Japan under styva förmågor och ger en högst intres- sant överblick över den samlade kraften tensiva eldbegängelsearbetet En rad notiser belysa det pågående in- bland de moderna danska målarne.
såväl inom de 66 lokala eldbegängelseavdelningarna I Industriepalatset pågår Uppfinnarnas så den - a v en arvskatt med minst utgivningsår.
utställning.
Den kunde också kallas Väg- i vårt land som i utlandet.
42 % eller helst g j o r t sig urarva.
D å Bland raden a v värdefulla artiklar i Ett redaktionellt meddelande tillkänna- ledning i praktisk livsföring, ty det är hade nog i n t e betodlingen f å t t stort det föreliggande häftet märkes en redo- ger, att tidskriften fr. o. m. i år utkom- inte många av det mänskliga livets om- 2. understöd heller.
V e m styr g reaktionen?
i detta landet?
- görelse av hovrättsrådet V. Petrén för mer med åtta nummer mot tidigare sex.
» Svenska Eldbegängelseförsäkringskas- Oaktat den beslutade ökningen till åtta första år ».
De exeptionella fram- Ä r det sans gångar, som kommit denna kassa till del n:r för 1933 betingar tidskriften det låga redan under dess första verksamhetsår prenumerationspriset av 2: 50 kr.
för hel- 1932, få här en välförtjänt motivering år (lösnummer 40 öre).
Prenumeration och belysning.
Docenten N.
V a l m i n av- verkställes genom Svenska Eldbegängel- råden som inte här är föremål för någon liten fin förbättring.
Det må vara skåpet för trångbodda med sina fyra i tur och ordning osynliga fack, vridbara lampor brandsäkra elektriska strykjärn etc. All utställt i hopp » att de två parter som be- se-Föreningens lokalavdelningar e l l e r di- höva varandra också skall kunna finna slutar sin intressanta artikelserie om rekt hos föreningens huvudexpedition varandra till ömsesidig fördel ».
Bland (adress Sveavägen 25, 2 tr., Stockholm, d e nyaste sakerna ä r det S.
k.
Seende bildad flicka postgiro n:r 51280).
ö g a t.
en uppfinning av den unge ingen jören Piet Hein.
Med denna nyhet ha han åstadkommit att skyltdockor, skulp turer etc. kan få levande ögon och d e förutsäges på utställningen att man snar 36 23 48.
I &gt; kommer att möta det seende ögat över- Ung, Damhotell CKHOLM INGS I MATSALARNA F serveras: eau de cologne K ö p e n h a m n den 13 febr.
1933.
Casan.
Talavids ungdomsgård.
D (Forts. å Ungdomsgarden fr. sid. 1).
i november öppna- d e s, fanns ett tillgängligt startkapital på 4-500: kronor, hopbringat genom in- tresserades gåvor.
T v å månader där- efter, vid årets slut visade inkomstsidan n å g o t över 4,000: - kronor.
Hälften a v denna summa hade Ungdomsgarden er- hållit i anslag från Kronprinsessan Mar- garetas Minnesfond, ett gott handtag i sanning, men den andra hälften hade in- flutit i gåvor från enskilda och förenin- köpa samma traktering f ö r 15 öre p r portion.
Denna princip fasthålles i regel alltjämt på Ungdomsgarden även om un- dantag en och annan g å n g göres.
Efterhand kom en slöjdlärare till gruppen snickrande pojkar, samt en sko- makare, skomakerimaskin och övriga nöd- vändiga ting för att kunna sätta skoma- keriet i gång I skomakeriet fick 8-10 pojkar å t gången, sedan d e visat sitt ny- ligen stämplade arbetsförmedlingskort, Gina Leffler: Tre konstutställlningar.
Amelin Svenson - Carlström.
Man otaliga verk, så att t. o. m. nordbon till slut känner s i g hemmastadd där, Mer hos Amelin möter e j den » takarkitektur ».
som så många konstnärer ha älskat, med djärva nedblickar över gamla brutna hus- tak med deras karakteristiska rader av upp och nedvända blomkruksskorstenar och balkonger med genombrutna järn- räcken e j heller de pittoreska smågator- na och mera sällan ett bouleyardmotiv med dess trädgrupper och folkvimmel.
Amelin älskar det dramatiska järn- vägshroar, som spännas högt över stads- gatans larmande trafik, lastpråmar, som glida in i broarnas dunkel, kägelbanan Albin Amelin den och kafeet med människor i aktion eller tillfällig vila i mellanpauserna.
Storsta- dramatiske målaren.
den, d ä r gammalt och nytt möts, f å r i En sådan konstnär möter man i Albin hans tolkning en egenartad tjusning, ut- Amelin, som under d e sista veckorna ut- kanterna med h ö g a brandgavlar i svavel- ställt i Svensk-Franska Konstgalleriet.
gult och giftigt blårött, som ropa ut sina stora hus, som Amelin h a r ett våldsamt och egenartat annonser i jätterubriker målartemperament, som t a r s i g uttryck i torna upp sig, och små gammaldags, som en förkärlek för en stark och strålande trycka s i g samman, medan gatan kilar in färgskala och en dragning till dramatiska, som en mörk rand, som snart g å r förlo- ibland också kusliga motiv.
Stadsbilder, rad f ö r ögat.
Sikten tages ibland gan- kvinnoakter och porträtt och blomster- ska högt uppifrån, så att man f å r en djup uppsatser ä r o hans vanligaste motiv.
P a - inblick.
Hus efter hus muras upp i grå, ris h a r släppt till flera motiv för stads- grårosa och gråbruna toner i fasta plan, bilderna, detta Paris, vars fysionomi och röda tegeltak g e värme, och raden a v psyke den maderna konsten återgivit i, f ö n s t e r g e en kontrasterande djupblå ton, an hör ibland en undran över att yngsta konsten med åren mist något a v sin prägel a v kraft och över- tygelse.
Den ä r nog ofta både smakfull och utsökt men en aning tam och epigon- artad, sedan den lämnat bakom sig sina stridbara och kampfyllda genombrottsår.
Den har blivit ej så litet dogmatisk både i motivval och uppfattning, Därför häl- s a s med glädje en konstnär.
som e j går samma väl upptrampade vägar som alla andra utan följer sin egen ingivelse, även om han väcker kritik p å någon väsentlig punkt.
- Talavids samlingssal på f. d.
Småskoleseminariet gärd i] önköping g a r a v de mest skilda slag.
Förutom d e s s a kontanter hade en s t o r mängd gå- v o r in natura också influtit, från kaffe- bröd till chiffonierer.
B ä t t r e bevis p å spontan offervilja kan man knappast få.
En ovärderlig hjälp har Ungdomsgår- den fått i de a v staden fritt upplåtna lo- kalerna, i vilket också ingår värme ljus o c h gas.
Ungdomsgården, som ligger centralt vid V. Storgatan i närheten a v Talavids- området, ä r inrymd i ett fristående hus på f. d. Småskoleseminariets gård.
Huset rymmer på nedre hotten den stora sam- lingssalen, rymliga kapprum, ett litet kök, e t t f. d. badrum, nu inrett till schack- och rökrum s a m t ett expeditionsrum.
Den rymliga vinden är apterad till verk- stadslokaler f ö r skomakeri och snickeri och är utmärkt för ändamålet.
!
E f t e r en veckas arbete med lokalernas iordningställande, rengöring o. dyl., öpp- Talavidspojkarna stöpa ljus till invigningsfesten T.
I '.
fröken Maja Åkesson nades Ungdomsgården den 8 november med ett samkväm, till vilket 70-80 ar- laga sina egna s k o r för en billig penning, dan vitlimmat det så a t t det s e r ljust betslösa infunnit sig.
De närmaste da- materialkostnaden, stundom också någon och trevligt ut däruppe.
Stockvirket skall till sommaren målas i brunt eller grönt, och verkstaden förvandlas till här g a r n a därefter infann s i g dagligen ett nära anhörigs.
30-tal p o j k a r eller unga män på Ung- En besöksjournal ligger framme, däri förråder j a g våra framtidsplaner!
ett för turistande eller domsgården.
v a d skulle de ta ' sig för?
varje man skall skriva sitt namn n ä r han ungdomshirhärge Det v a r den fråga jag som förestånda- kommer till Ungdomsgården.
Nittio pro- kongressande ungdomsgrupper.
De ha fållat och märkt flera dussin a v rinna gjorde m i g, Varje y n g l i n g eller cent av dem göra det också.
D e övriga handdukar, haft stor- procenten få vi räkna med ändå.
Under Ungdomsgårdens grupp a v Ynglingar som kom, fick uppge hösten v a r besökandenas antal i genom- tvätt sytt arbetsförkläden och hakat små- namn och adress, och så följde jag dem snitt 50 per d a g, nu efter nyår har det hrödshak.
Märkvärdigt vad pojkar kan upp på vinden och frågade om de ville sjunkit till 30-35 men de flesta a v dessa vara händiga om d e vill!
ta itu med det » jobb » som fanns då näm- eller praktiskt taget alla, känna sig full- Att Talavidspojkarna äro så d ä r hus- Iigen att förvandla en laddning gamla ständigt hemtama och äro Ungdomsgår- ligt händiga beror nog i stor utsträck- ning på att till Ungdomsgarden kommer dens stamkunder.
tvåmans skolpulpeter till fullt använd- I väntan på de av A.
K. understödda endast manlig ungdom.
De kvinnliga ar- b a r a och numera grönhetsade hord f ö r kurser, vilka tagit sin början den 6 feb- betslösa, för vilken den också ä r avsedd, ruari, h a de arhetsvilliga bland pojkarna ä r o icke så många, märkas e j så mycket samlingssalen.
och ha lättare a t t t a sig något f ö r hem- sysslat med alla inom Ungdomsgården Varje arbetande fick varm choklad Och förekommande göromål.
D e ha spänt ma än de manliga.
smörgåsar På f. m. s a m t kaffe med dopp papp mellan stockvirket på det sluttande I den ringa mån det är möjligt, få d e på e. m.
D e som icke arbetade kunde taket uppe på snickarverkstaden s a m t se- flitigast arbetande pojkarna - få flitpengar utom den dagliga trakteringen.
Under d e regelbundna kurser som nu börjat s t å r för Ungdomsgårdens ledning det proble- met a t t lösa: hur skaffa tillräckliga eko- nomiska resurser för a t t pojkarna s k a kunna f å litet flitpengar varje vecka?
Att de böra f å det s t å r klart.
Man f å r inte begära det orimliga a v dem: att arbeta med intresse utan a t t f å något i kontan- t e r ut därav under nuvarande ekonomiskt pressande förhållanden.
Nöjena på Ungdomsgården h a hittills bestått i ett och annat samkväm, ett och annat besök a v någon sångare, musiker eller föredragshållare, som vänligt ställt s i g till förfogande.
Dessutom sjunga och musicera pojkarna själva ganska mycket samt naturligtvis - diskutera.
V a r j e kamrat- måndag har » Ungdomsgårdens krets » till vilken var och en a v pojkarna hör som sjiilvskriven medlem, sammari- träde i och för frågor som röra livet p4 Ungdomsgården, oftast med någon dis- kussionsinledning, efter vilken diskussio- nens vågor stundom kan gå ganska höga eller i varje fall rulla fram under ett par timmars tid.
r o r oss som stå mitt i ungdomsgår- dens arhete ä r o dessa diskussioner av värde Man får genom dem en inblick i ungdomarnas mentalitet.
Pessimismen ligger som en mörk grundton hos även de gladaste och man fylls a v varm med- känsla med deras öde a t t mitt under sina bästa ungdomsår gå d ä r som onyttiga varelser utan uppgift och mål.
D e r a s initiativkraft blir förlamad och slöheten slår sin klo i dem och förtar viljan till handling eller något slag av energiutlös- ning.
Samtidigt med slöheten, som de själva erkänna, g e r dem arhetslösheten en oro i blodet som hindrar deras tanke a t t samla sig kring något annat än deras nuvarande lott.
Talavids Ungdomsgård ä r ett försök fullt av brister naturligtvis - bland många andra att, bildlikt talat, hålla den arhetslösa ungdomens huvud över vattnet i den flod av slöhet, pessimism och bitter- Restaurang Port Arthur Blekingegatan 4 0 (Hörnet a~ Götgatan) B r a matställe medan bakgrundens bjärtgula brandga- vel blir en koloristisk brännpunkt för ögat, Genom bilden skär s i g fabrikens bolmande eller Skorstenarnas gråvioletta och det framiIande tåget vita rökar, Des- sa bilder ha något av kubismens fasthet i kompositionen och en stark och djup, en aning kärv kolorit av mäktig verkan.
Pråmbilderna tillhöra det vackraste i den- na grupp, Motivet i och för sig är tju- sande med den framåtglidande, tunga pråmen under en bro, som spänner sin väldiga båge sedd underifrån i ett för ögat ovant perspektiv.
När man står inför Amelins akter och porträtt av kvinnor, påminnes man mer än en gång om tyskt modernt måleri Det är samma överkraftiga modeller med bre- da ryggar och väldiga, tunga armar och knotiga, fula ansikten och samma våld- samma attack på motivet, I vissa av dessa, som i porträttet av en kvinna i vitt, där de vita och gula tonerna läggas på med kniven i säkra, breda skikt, och skuggor och skiftningar insättas i rena färger, når han en viss storhet och för- enklad form, en storhet, vars ursprung egentligen ä r att söka hos Manet.
Till slut tröttnar man dock på hans nakna figurer med deras väldiga massor, dessa grova, animaliska typer, försjunkna i ett slags dov tröghet utan spår till andligt liv och utan den rent stoffliga och sen- suella skönhet, som franska målare som t. ex. Courbet kunde g e liknande motiv.
D e t ä r i stället e j så litet a v råhet och brutalitet i uppfattningen, en dragning till det osköna som ett slag v a r p å modet.
Detta understrykes a v färgbehandlingen.
Amelin älskar de starka färgerna, flödan- d e rött, blått och grönt, men a t t det ä r nödvändigt a t t ösa färgen i Strömmar över duken och låta den torna upp sig i centimeterhöga klickar och ränder för a t t het, som hotar a t t helt fördränka dem.
Något annat än detta kan Ungdomsgår- den väl för närvarande icke g e; den kan icke bidraga till någon slutgiltig Iösning av arbetslöshetsproblemet.
Men den är tacksam om den endast kan f å hjälpa ungdomen a t t andas medan arhetslöshe- ten ligger som en centnertyngd på deras bröst hjälpa den a t t andas en så god och stärkande luft som möjligt under de för- hållanden som nu råda.
Vad Talavids Ungdomsgård kan bli i framtiden veta vi ej.
Den vill Stå i det koda växande livets tjänst.
Det ä r i få ord hela dess program.
D ä r f ö r kan dess verksamhet komma att förändras till sin form.
Därom veta vi intet.
Men det veta vi fur närvarande, att under vinter- och hiistmånader vill den vara ett hemvist för vår stads arhetslösa ungdomar.
Under sommarmånaderna däremot en, som vi hoppas, kär plats för andra städers och orters resande ungdomsgrupper, vilka Vi önska välkomna till Talavids Ungdoms- gård.
Maja Åkesson
e l f t e årgång.
nå en kraftig färgverkan ä r svårt att för- stå.
Smakfullt ä r det knappast mera då sensationellt, ibland rent osmakligt.
Den nakna akt, som har färgen så tjockt på- pande att lagd, kakor, den ger hänger en elak i stelnade, smak av oljedry- något Lördagen den 18 Febr.
1933 Mellan två tåg.
Pris 6 kr.
N:r 7 ' länder och svara med klasskamp!
När vi segrat blir det inga krig mer.
Medan j a g ännu hade intrycket frän det tyska gasdramat levande i minnet, kom j a g på en Montmartreteater i Paris som gav Aristofanes Freden i modern version.
Tidningarna hade berättat att direktören Sänkt levnads- standard.
(Forts. fr. sid.
1.)
(Forts. fr. sid.
1.)
satte polis och fascistkårer i beskäftig för I ' Atelier M. Dullin, inte kunnat för- företagande av såväl abort som sterilise- verksamhet därmed.
Och alla dessa ho- må någon modern dramaturg att skriva ring och båda dessa saker icke endast på par på gatan i sina motsatsställningar ett fredsdrama, och därför hade han då som kändes så avgörande att de rättfär- fått ta till Aristofanes.
Stycket handlar medicinska utan även på sociala indika- digade ett mord här och var i gathör- om en grekisk vingårdsman som beslutar tioner.
F ö r de människor som det här nen, dock lika rådvilla och hjälplösa in- fara upp till himlen, ovan stjärnorna och ä r fråga om kan det knappast bli tal om hämta ner fredsgudinnan till den blodiga något självständigt ansvar, de ä r i all- nerst.
Min ledsagare skulle föra mig till ett jorden.
Men h a n får fara långt, ty gu- mänhet inte mottagliga för någon upp- slutet sällskap som just höll på att re- darna ha dragit sig tillbaka till himme- petera en gaspjäs i kväll, Här och var lens hjässa i avsmak för människorna lysning i dessa frågor.
jag anser det alltså inte längre vara frågade han efter sin partitidning för att och givit dem krigsguden i våld.
Slut- visa m i g dess avslöjanden om vapen- Iigen erövrar han dock med hjälp av en fråga om samhället skall ingripa men transporter till Fjärran Östern från tyska andra pacifister fredsgudinnan till jorden.
hur.
J a g upprepar det ännu en gång, vi hamnar, men den var indragen tagen i Och det blir fröjd och sång och spel och har redan ingripit, men vi har ingripit beslag.
Dessemellan förklarade han för bröllop, endast krigsprofitörerna rasa och m i g orimligheten av att göra revolution gråta.
Men när barnen giv akt på för ensidigt.
Och säkert, slutar fru och generalstrejk, Ty fascisterna sitta hur aktuellt detta ä r skola vara med Fjällbäck-Holmgren, kommer detta för en redan i n n e över allt i förvaltning, i gas-, och sjunga, så visar det sig att de lärt kommande generation a t t vara en själv- elektricitets- och vattenverk och i fabri- endast krigsvisor.
klar s a k, som inte ens behöver disku- Publiken som fyllde teatern skrattade teras.
ker och kunna driva det hela om kom- munister och socialdemokrater gå sin At anspelningarna på dagens aktualiteter I den diskussion, som följt på mötet väg, När n u Hitlers bruna armé blir och applåderade styckets allvarliga repli- även i pressen, har kravet på upplysning inkorporerad i statspolisen, som den tro- ker och dess patos.
Men teaterdirektören, starkt framhållits och Tidevarvets råd- som spelade styckets hjälte, steg fram Äsch, I i g e n b l i r då äro vi maktlösa, Gandhis metod!
Nämn Gandhi, nämn efter ridåfallet och höll ett tal till publi- frågningsbyrå för föräldrar, upprätthål- Kristus At vårt folk, får ni höra.
Det ken.
j a g började repetitionerna, sade len mellan åren 1925 och 1928 har även han, distraherad av en teaterdirektörs al- är ungefär som Nationernas förbund, nämnts.
Uppe på vinden i ett gårdshus repe- la bekymmer för pengar och rekvisita.
Men medan jag markerade replikerna D e erfarenheter som gjordes där över- terades gaspjäsen.
Gunnar Svenson tog mig min hjälte på mystiskt vis i be- ensstämma också helt med fru Fjällbäck- Gas!
sittning.
Och nu släpper han mig inte Holmgrens synpunkter.
En av anlednin- Gas!
i Färg och Form.
varken på teatern eller utanför teatern, garna t i l l att byråns verksamhet måste Gas!
nedläggas, var just den svårighet som I Färg och Forms illa intima lokal ut- ljöd det emot oss av flickröster och mans- på fram gator till alla och människor restauranter.
jag J a möter g vill och gå ställer samtidigt Gunnar Svenson sina röster i rytmisk växling, Det var ett mo- förelåg trots byråns försök att " kon- stilleben, interiörer och Ijusa, grönskim- dernt talkörsdrama, som arbetade uteslu- besvära dem att slå sig tillsamman för takt med de sociala myndigheterna, fat- rande landskap.
Fransk skolning och be- tande med skräckstämningar, Gasen ä r att återföra freden till jorden så som tigvård, sjuk- och tuherkulosvård att Aristofanes drömde a t t det kunde ske.
härskning ligger bakom, e j så litet av svarade med en ovation, men lyckas vinna deras intresse och medver- Matisses ande svävar över det hela.
Gär- Ännu en borgerlig ideolog na placerar han sina modeller vid ett kan.
t den enskilda människan för- fönster eller en öppen veranda, där blic- Då det sedermera ställdes i utsikt att någonting där massorna stå mot var- ken ledes ut mot landskapets fördjupande en kommunal rådfrågningsbyrå efter mo- Devinez.
perspektiv.
Hans sommarlandskap ha en tion i stadsfullmäktige av fru Anna Jo- luftig charm, en rikedom av toner i sma- är vår fiende, och vår fiende har gas, låt hansson-Wisborg, inom kort skulle kom- ragdgrönt, blågrönt och gult, avsatta i oss söka stöd hos proletärerna i andra borstiga fläckar mot en plan grund.
Det ma till stånd, borde ju dessa svårigheter lilla Hammarbylandskapet har mosaikens ha bortfallit, Men i n g e n t i n g blev av.
Det klara och rena färger.
I det stora hu- av nyanser och vaga konturer.
Det ä r ä r också möjligt att den Iämpligaste for- vudverket &gt;I ateljen&gt; ses de båda figu- e j den plastiska formen utan färgstäm- men för rådfrågningsverksamheten icke rerna, modern och flickan, en a n i n g upp- ningen han oftast söker, en rent nordisk (Forts. fr. sid. 1).
heller vore kommunala byråer, utan att ifrån i ganska stark förkortning.
For- skönhet av starkt stämningsvärde.
Ibland men ä r syntetiskt given, inga onödiga de- får detta en tillsats av nordisk naturmy- kapitalvärde på jorden.
Venstre har nu man i stället, som skett på flera platser taljer finnas, och färgerna ä r o få och en- stik.
Så i bilden av den lilla flickan, som också gått med på detta förslag, vars i Tyskland och även i Norge, borde över- hetliga.
Modern ä r helt hållen i grått, förfärad flyr för forsen, som stiger i lagtext ä n n u inte är utformad.
låta å t sjukkassorna att taga hand om violett och brunt i både nakna partier yrande skum, färdig att fånga henne.
I samband med den stora förlikningen denna fråga.
V å r erfarenhet var i varje och dräkt, och barnet ä r klätt i djupt Bakom står granskogen mörk och hem- grönt, medan utanför den ljusare grön- lighetsfull, och omkring barnet flödar ett har också genomförts en genomgripande fall avgjort den, att bakom en sådan råd- skan leder upp mot en vitgul stad.
Over magiskt, blåvitt ljus.
Gamla folksagor skatt på jordvärdestegring.
som alltså frågningsbyrå bör stå en så stark auk- huvud taget lägges färgen på i plana, om näcken och älvor ha skapat denna skall efterträda den obetydliga värdesteg- toritet som möjligt, släta ytor, där varje föremål får sin klart art av romantik.
Men det finns en an- ringsskatt som infördes 1926.
Regerin- avgränsade färgfläck, noggrant vald för nan målning, där romantiken ej har den- att harmoniera med den intill liggande.
na litterära prägel, och där den därför gens förslag som ännu inte är fullt ut- Den ljusa och klara färgskalan, ofta med gör ett mäktigare intryck, den lilla duk, arbetat går ut på en skatt på 4½ procent svarta isättningar, och den plana färg- som kallas &gt;Blinda barn på en äng&gt;.
T v å på hälften av värdestegringen under fem läggningen visar hän på Matisseskolans små blinda barn gå ensamma fram över år.
expressionism.
Ett litet stilleben med en en sommaräng, hållande blommor i hän- utom dessa reformer förberedas även röd ceneraria mot en terrafärgad vägg derna.
Tysta röra de sig framåt två med grönt, blått och grått i färganslaget små fula och gripande gestalter, liksom förslag till stora jordförbättringar, ut- förlorade och v i l s n a mot den djupa, Svar- dikningar etc., varvid en del av arbets- har en fin klarhet.
ta skogen bakom och med blott en liten Iöshetsunderstöden tänkas gå till hjälp At På Galerie trekant av himlen synlig över sina hu- dem, som utföra jordförbättringarna.
ger översikt över vuden.
De tyckas vandra i slagskuggan Även byggnadsverksamheten skall på Gustaf Carlström.
tidens problem på av ett stort, ångestfullt mörker.
Det ä r Gustaf Carlström fyller helt Galerie ett intensivt stämningsinnehåll i detta detta sätt komma i gång.
ett annat sätt än den Moderne med företrädesvis landskap och verk, som påminner om liknande saker Och åtgärderna mot ungdomsarbetslös- daglig a pressen.
figursaker, Hans landskap äro i a l l m ä n - a v Munch.
Men några andra landskap heten?
Dem bör man lämpligast fråga het rent lyriskt uppfattade med ett spel med ängar och öppna gläntor i skogen socialministern om.
Men den hårt upp- ha en mera klassiskt klar och ljus prägel.
tagne hr Steincke har försiktigvis satt en Carlström ä r en duktig figurmålare, va- Prenumerera l vår uppskattade serie &gt;Till hus- re s i g h a n i &gt;Filadelfia&gt; skildrar två unga lapp på sin dörr att han ej får störas.
behov&gt; C.
H. noviser i enbart vita och g r å toner, som John Lundberg, Henning understryka den extatiska upplevelsen, eller i &gt;Konvalescent&gt; ger bilden av en Olsson och Ivar Sefve ung flicka i en rik och djup färgskala djuprött, ljusbrunt och dunkelblått fram- för buren med en fladdrande gul fågel.
I bilden av &gt;Mor och barn, samman- smälter han en stor, förenklad form med fördjupad själslig uttrycksfullhet.
Vad som lämnar en förbryllad inför Carlströms utställning ä r en iögonenfal- Med talrika ill. 162 sidor.
Kr.
2:75. lande brist på en enhetlig linje i hans En kortfattad översikt av Sveriges måleri.
Hans teknik skiftar nära nog från verk till verk, utan att man har käns- t i o n g r e n a r som torde vara av stort lan av att här stå inför en konstnär, som målmedvetet söker sig fram på olika vä- intresse.
som gar.
Carlström förefaller snarare vara satt ger en skicklig målare, som behärskar olika besked om vad saker Skriften tekniker, vilka han använder efter stun- icke minst dens ingivelser, I denna habilitet lurar Halvar kr.
3: 25 unket, något statt i upplösning.
Inför Amelins alla mordscener står man ännu mera undrande.
Psykologiska för- klaringar finnas alltid till hands dra- matikerns fröjd över två mänskliga ge- stalter, som tvinnas samman i angrepp och försvar med konstrasten mellan der väldsamma kraftutvecklingen hon den som utdelar det dödande hugget och den som slappas av i dödens domning; romanti- kerns dragning till hemska och skakan- de motiv, till strömmar av rött blod, så som den yttrade sig vid förra seklets bör- jan.
Men mot detta reser sig alla mänsk- liga instinkter, bloddoften har ingen loc- kelse för den humana människan, som i n - stinktivt värjer sig för ett motiv, som mest verkar brutal mordlust, dubbelt svär att fördraga i vår egen upprivna tid.
Amelins praktfulla blomsteruppsatser i strålande klara färger ha en intensitet och uttrycksfullhet, som visar på en stark och I en av dem levande målarbegåvning.
med luftig äppelblom bland en knippa djupröda och blå blommor och dunkelt blågrön grönska i ett kraftigt lerkrus har han genom föredragets måttfullhet och besinning och storheten i uppfattningen nått en nästan klassisk skönhet.
Danskt jordprogram svensk produktion och svensk utrikes- handel SVENSKA BOKFÖRLAGET FOTVÅRD Har Ni det besvärligt med Edra fötter och ben?
H a r Ni svårt att få lämpliga skodon?
Eder då med förtroende till vänd Ingrid Hudbergs Fotvård OBS.!
Besök även i Beställ tid pr onekligen en tara, varigenom självstän- digheten och samlingen kunna bli lidan- de, Hur som helst är Carlström en må- lare med kunnighet och smak.
se på slanten men njut gott kaffe drick kooperativas Tidevarvets exp.
Sthlm 2.
Telefon 32 06 06.
GRAMMOFONSKIVOR Största sortering.
Alla nyheter.
Lyssna utan köptvång i våra bekväma spelhytter.
HARMONI Birger Jarlsgatan 1 Ny regim!
Tel. (1) 13280.
RADIO Radion i olag?
vi reparera den snabbt och fackmässigt.
Aven ombyggnader och moderniseringar utföras.
Humana priser.
RADIOVERKSTADEN Klarabergsg.
35, 1 tr., ö. g. Tel. 2304 10.
TAPETSERARE J.
L. NORDGREN Fleminggatan 9-11.
Tel. Kh.
7634.
Specialité: Räddmöhier och sängkäder.
Tagel, Krollsplint, Glansull, Fjäder och Dun till billigt pris.
Omstoppning och renovering av möbler och madrasser utföres omsorgsfullt.
och Kafferum Kungsgatan 5 5 Klara Norra Kyrkogata 26 Stockholm.
Tel. 20 84 05.
En politisk veckotidning Moderne: Göteborgs Tidningen.
Råd och Rön Gynna TIDEVARVETS annonsörer Regeringen har beviljat ett anslag på¨ kr.
1,500 till Internationella Kvinnoför- bundet för Fred och Frihet a t t i likhet med föregående å r anordna upplysnings kurser om politiska, sociala, ekonomiska och etiska faktorers betydelse för världs- Stockholm 1 9 3 3 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A B
