# ID: svediakorp-per3653
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,796
# sentences: 718
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Greta Cardell: " En ny världsåskådning Tidevawet - Hyresstriden i Göteborg.
mot prygelstraff och mörkcell ".
H fortsätter.
' _ yresstriden i Göteborg, som ett slag resgäströrelsen kunnat skapa respekt och såg ut a t t kunna avvecklas i godo, befäst sin ställning.
D en vädjan Tidevarvet i nr 44 riktade till sina Iäsare och vän- ner Om stöd för vårt arbete i de svå- ra tider Som råda, h a r icke förklin- gat o h ö r d.
V i h a icke e n d a s t f å t t triden pågår mellan åsikterna ruvida straffet skall tjäna hu- tur ä r förutsättningen för bevarandet och som skyddandet av nationen, folksgemenska- hämnd eller förbättring, skydd eller av- pen och rasen.
F ö r detta ändamål kan skräckande exempel, och de uttryck som man icke bruka den straffrättspolitik, då och då komma fram för de olika upp- som t a r sikte på den enskilda människans fattningarna äro intressanta att följa.
tillrättaförande.
I medelpunkten för den- Den preussiske justitieministern Hanns na politik, heter det, » stod icke folkets Kerrls nyligen framlagda promemoria levande organism, dess skydd och vård, med förslag till nationalsocialistisk straff- icke staten och dess bestånd.
icke famil- .rätt innebär ett tvärt förnekande av de jen, folklivets heliga cell, icke äran, den S penninggåvor - vi fortsät- ta på annat ställe i veckans num- mer vår redovisnig€ - v i l k a a v l y f t b e k y m m e r o c h b e t y t t en stor hjälp principer vilka de senare ågrens re- för vårt arbete.
Det är framförallt formsträvanden gått på detta område.
Det ä r belysande att ställa detta mot det för- de många v i t t n e s b ö r d vi fått f r å n våra Iäsares sida om att Tidevarvet slag till n y preussisk förordning beträf- fande straffverkställighet som lades fram verkligen har en uppgift att fylla, år 1929, Dettas förnämsta innebörd, utom som givit oss uppmuntran o c h mod.
en hel del allmänna uppmjukningar, var I den tid Vi nu uppleva med dess genomförandet av en differentiering vid o m v ä r d e r i n g a r på g o t t o c h O n t av sfraffens verkställande, så att icke t. ex. gamla v ä r d e n, dess växande tvång första gångsförbrytare och unga fångar och h o t a n d e reaktion är det mera skulle förvaras tillsammans med gamla härdade fängelsekunder, icke heller brott maktpåliggande än någonsin att fin- av lindrigare a r t blandas samman med na den v ä g som leder framåt och ej grövre.
ö v e r detta förslag skrev dåva- tillbaka.
Att söka den, att b i d r a g a rande presidenten för Strafvollzugsamt i till a t t de k r a f t e r som v i l j a v e r k a f ö r Berlin bl.
a. följande tänkvärda ord: Det är en ny världsåskådning som står m ä n s k l i g s j ä l v s t ä n d i g h e t och an- svarsfylld f r i h e t k u n n a göra sin röst upp emot den gamla.
Den nuvarande so- cialpedagogikens stora byggnad av insikt hörd, synes oss värt ett fortsatt för- och kunskap står emot den gamla Wil- mottaga sök helminska stilens straffverkställighet med Tidevarvets styrelse har beslutat prygelbänk och mörkcell, Men denna nya världsåskådning hann i Vi ha alltså g l ä d j e n a t t med år 1934 få anmäla Tyskland aldrig omsättas i verkligheten.
Dess strävanden kastades över ända in- vår tolfte årgång.
att fortsätta arbetet.
- V a d har hänt?
Den senaste veckan har nu tagit en så elakartad vändning att öppen strid utbrutit.
Medlingsmännens sista försök, a t t kunna få parterna till en överenskommelse, har på lördagsmidda- gen förklarats definitivt misslyckat.
Parterna hade, redan före det sista tyske mannens försvars- och a r k t s k r a f t, den tyska kvinnans moderskraft, det tyska barnets renhet, inte ens den materiella nyttan och intresset hos den enskilde, redbare medborgaren.
I med lpunkte medelpunkten ningsansökningar inlämnats till myndig- heterna.
Hyresgästerna å sin sida ha meddelat, att de ämna förklara ett par hundra affärsmän i blockad, att de ämna kvarbo i Iägenheterna etablera hyres-!
f ö r det slaget av straffrättspolitik stod strejk, samt meddela transportarbetare- förhundet, att arbetet med förflyttning av möbler av hyresgästorganisationerna för- ger i Iängden det säkraste skyddet?
På klarats i blockad.
detta låta vi en erfaren fångvårdsman, Man kan med skäl fråga sig, om den- direktören för Sing Sing-fängelset i New na framdragning av trupper icke skärpt Lawes, svara genom sin stridsstämningen i stället för att verka York, Lewis bok Tjungutusen år på Sing Sing.
Det har sitt stora intresse att jämföra doku- mentet från det nuvarande Tyskland med denna fängslande bok.
(Svensk översätt- ning 1933, på Skoglunds bokförlag 6:50.)
Kärnpunkten i direktör Lawes utomor- avspännande.
Avsikten har varit tämli- gen klar, att låta maktmedlen tjäna som påtryckningsmedel.
Stridens karaktär av prestigestrid har härigenom understrukits.
Fastighetsägarna ha ett par gånger av- brutit förhandlingarna.
De hade av hy- dentliga skildring ä r uppfattningen om den enskilda människans värde, om var- j e människa bakom fängelsemurarna som ett problem för sig.
Två människor be- gå icke brott av precis samma anledning, säger han.
Lika litet ä r det möjligt att vända dem ifrån brottet med exakt lika- resgästerna som garanti krävt 2 / 3 majori- tet för de förslag som framlagts.
Hyres- gästernas organisation meddelade, att den önskade majoriteten uppnåtts.
Det kom sedan till fastighetsägarnas kännedom, att 4 röster fattades i den begärda ma- joriteten.
Då avbröt fastighetsägarna nan de nått resultat, Den nuvarande dana åtgärder.
Grunden för allt förbätt- förhandlingarna under hänvisning till, att preussiske justitieministerns förslag, en- rande inflytande ör i stället känslan av de icke kunde lita på hyresgästorganisa- ligt förordet utarbetat i samråd med ett individuellt ansvar.
Fången ä r en social tionen och därför icke kunde förhandla antal högt förtjänta tyska män, tar på enhet, insatt i ett socialt sammanhang och det skarpaste avstånd från detta slag av måste påverkas genom samhällets fort- reformer.
Det ser som sitt mål upprätt- satta intresse för honom.
Gång på gång hållandet av den tyska staten, som i sin (Forts. å sid.
6.)
F Ö R S Ö K E T T I L L LIKRIKTANDE av Tysklands kristna väcker starkt mot- hämtat sina pris, Varför litteraturpriset gavs åt emigranten Bunin är fortfarande Istånd.
Om detta och om de religiösa fri- obegripligt, En ryss, stor nog att stå hetsströmningarna i Tyskland överhuvud- över frågan om det gamla eller det nya taget kommer doktor Lydia Wahlström veta att alla åldrar och klasser var re- presenterade.
Att det inte var några kvinnor närvarande glömde man bort att tala om.
Hur många kvinnor har märkt det?
Ryssland lever ju ännu: Meresjkovski, a t t i nästa nummer av Tidevarvet ge en R Ä T BRANDEN T E G Å N G E i N Berlin OM har RIKSDAGS- inträtt i sitt Det nya Ryssland saknar icke heller le- utförligig orientering.
sista skede.
Åklagarna sammanfatta an- E VALERA HAR TILLKÄNNAGI- klagelserna och vidhålla kommunisternas vande diktare.
Vi nämna Vera Inber och Gladkov.
V I T irländska fristatens önskan att skuld.
Göring har offentligen framhållit ÖRMLANDS FRISINNADE OCH LI- bli självständig republik, men frågar att hela tyska riksdagen nu ställer sig BERALA tidningar ha låtit sina an- först försiktigtvis vad England skulle sva- bakom hans vid vittnesmålen förfäktade dra-redaktörer och redaktionssekreterare ra i ett sådant fall.
England vill inte ens åsikt, att de anklagade under alla om- - jämte ett par erövrade lantbrukare - tänka s i g att Irland skulle kunna svika ständigheter böra dödas.
hålla ett möte, för att till valen försöka sina överenskommelser med England på RANKRIKE HAR BLIVIT OROLIGT förmå de frisinnades och liberala att sam- ett sådant sätt och säger för övrigt att över oklarheten i den engelska ned- las.
Det skall bli en ny frisinnad politik.
man inte svarar på frågor om hypoteser.
rustningspolitiken på sista tiden och har Men det är föga troligt att det går att Regeringen tycker det är bäst att lämna begärt klart besked, Menar England med vinna något genom konjunkturpolitik.
initiativen i detta invecklade spel åt de sina underhandlinaar med Tyskland » på Konjunkturpolitik ä r inte detsamma som Valera själv.
n y basis », att ge för de tyska kra- demokrati.
Och några programpunkter som spränger nya fåror för demokratin EN T Y S K A RIKSDAGEN har den ven på upprustning?
Utrikesminister 12 december konstituerat sig vid Simon vill inte svara utan att rådgöra ha vi icke kunnat upptäcka.
har ett sammanträde på tio minuter, som är med sin regering, men han påminnes om det kortaste i dess historia.
Händelsen ett yttrande i underhuset nyligen, där han utfärdat en promemoria angående skildrades i svensk radio, där man fick förklarade att det icke existerar någon skärpt lagstiftning mot fylleri vid ratten.
meningsskiljaktighet mellan franska rege- Härom kan inte vara annat än gott att ringen och den engelska.
säga.
Sid. 2.
DEN HEMLIGA DIPLOMATIEN, Solidaritet.
vars avskaffande var ett av det A T T TLLFÖRSÄKRA KVIN- NORNA medinflytande över radio- stora krigets mål, upplever nu en hög- Sid. 4. verksamheten har på initiativ av 14 kvin- konjunktur, sedan de internationella kon- Bödeln och kvinnan.
ferenserna misslyckats.
Även om gra- noorganisationer med Fredrika Bremer- den av öppenhet vid konferenserna inte förhindet i spetsen bildats en radiokom- av Elin Wägner.
mitté, vilken redan ingått till regeringen varit så stor, som önskligt vore, är det ändå större chanser för den stora all- med anhållan att även kvinnliga sakkun- Lyrik denna höst mänheten att på den vägen få veta något, av Harry Martinson.
niga måtte förordnas att delta i radiout- än genom de hemliga underhandlingarna redniiipsarhetet.
Syftet med aktionen är icke - det bör särskilt framhållas - en mellan statsmännen.
Sid, 5. utvidgning av institutionen » Kvinnans kvart » och liknande.
Man kräver med- Poul Bjerre Om drömmar av Nils Simonson.
arbetarskap på förutsättningslösa linjer.
D S F För medlingsförsöket, efter högt militärt före- Hur förhållandena nu komma a t t ge- döme, företagit trupprevyer och mobili- stalta sig ä r ytterst ovisst.
Läget ä r så seringar.
Husägarna ha en dag låtit olustigt, att alla måste säga sig, att nå- meddela, att alla vräkningsansökningarna got sådant icke f å r upprepas.
ligga utskrivna, en annan att 300 vräk- i stället förbrytaren ».
Men vilken av de båda åskådningarna EN S E N A S T E VECKAN har gått KOMUNIKATIONSMINISTERN Husägarnas önskan att komma tillbaka till individuella avtal ä r mycket lätt tol- kad.
Med detta system ä r hyresvärdens absoluta övertag över hyresgästen säkrat, säkrare ju lägre hyresgästen står på in- komstskalan.
D med denna.
Hyresgästorganisationen ha- de godtagit husägarnas krav på allmän- na bestämmelser och hyressättningen var den sista fasen i underhandlingarna.
NU framkom från fastighetsägarna ett nytt förslag till hyressättning där hyresredu- ceringarna skulle bli mindre än förut ställts i utsikt.
Detta sista förslag god- togs icke av hyresgästerna, varken un- derhandtingar eller jämkningar medgavs av fastighetsägarna, och - så ä r öppen konflikt nu utbruten.
Man måste säga, att hyresstriden i Gö- teborg på ett skrämmande sätt avslöjat avigsidorna av organisationen, ett för vår tids samhällsliv så karakteristiskt och nödvändigt instrument.
Starkt rustade stater i staten glömma organisationerna allt, utom den intressekonflikt, där de utgöra parter.
Fastighetsägarna göra gällande, att de- ras strid gäller större värden än dagens förhandlingsobjekt, hyressättningen.
De strida för att hävda äganderätten och för att skydda småspararna.
Dessutom har man förut ganska tydligt låtit förstå, att man önskar återgå till individuella avtal mellan hyresvärd och hyresgäst.
Man måste i det fall det här gäller fasthålla vid, att om hyresgäströrelsen tillgriper hyresstrejken som vapen, detta icke på något sätt kan försvaras.
Där- med har den givit husägarna det vapen de nu använda, då de säga, att de kämpa för äganderätten.
Talet Om de små spa- rarna ä r däremot knappast annat än ett mera tilltalande namn för bankintresset.
Genom måtta och moderation och genom ett strängt fasthållande vid det legitima kravet på rätt till organisation hade hy-
Tidevarvets M Ö T E S P L A T S E N reklamkassa.
P D en 16 D e c.
1 9 3 3.
Solidaritet.
et.
Det talas om b r i s t på kvinnlig so- Det finns en a l l m ä n, som gäller män som män och kvinnor som lidaritet.
kvinnor och en enskild som gäller Man slag behagar förväxla dessa bägge solidaritet.
Den f ö r s t n ä m n - av da är d e t man säger är beroende av Den förekommer starkt bland kön.
men mindre bland kvinnor.
män, T v ä r t o m, d e t måste e r k ä n n a s, att kvinnor ofta s ö k a gunst hos männen genom att ta avstånd från eller göra narr av andra kvinnor.
Det är lågt!
Men det kan ändras om kvinnor- na bli e k o n o m i s k t o b e r o e n d e.
Den e n s k i l d a solidariteten h o s kvinnan- människan beror på övertygelse.
Den förra är en k ä n s l o s a k, en h o n - nör, d e n senare k o m m e r av tro.
O c h om d e n n a s o l i d a r i t e t, ö v e r t y g e l s e n s s o l i d a r i t e t, är m i n d r e h o s k v i n n o r än hos män är däremot svårt att säga.
Det är icke bevisat.
Den finns dess- v ä r r e s ä l l a n hos b å d a.
A l l a h a rätt att tillhöra vilket p o - litiskt p a r t i d e r a s samvete b j u d e r eller att l å t a bli.
Men det man är - bör man vara.
Därför är det svårt att förstå » h ö g e r n s k v i n n o r, av idag.
Det h ä n d e n y l i g e n, att o p i n i o n s m ö - ten ä g d e rum a n o r d n a d e av ett fler- på ett fler- tal platser.
(Och de bli säkert mån- tal kvinnoföreningar och ga fler.)
De politiska kvinnoför- e n i n g a r n a av h ö g e r f ä r g v o r o ej m e d.
Men d e n e u t r a l a k v i n n o f ö r e n i n g a r n a, h ö g e r b e t o n a d e o c h inblandade med urkonservativa medlemmar, deltogo.
Mötet gällde en kvinnoopinion för kvinnors rätt o c h f ö r d e m o k r a t i n över huvud taget.
Det d e m o k r a t i s k a sty- r e l s e s ä t t e t är e r k ä n t, och den k ä n d e h ö g e r l e d a r e n amiral L i n d m a n har varit o f ö r h i n d r a d att t a l a om d e m o -, krati i fria ordalag.
Det var således inga s a m h ä l l s v å d l i g a möten fast av tiden p å k a l l a d e.
Att d e m o d e r a t a kvinnoföreningarna ej vågade vara med, må v a r a d e r a s e n s a k.
De voro mera k o n u n g s k a än konungen s j ä l v.
Men svårare är att förstå, att d e se- d a n p r o t e s t e r a d e, i c k e att de p r o t e s - t e r a d e mot vänsterkvinnorna utan mot sig själva.
Det är f a k t i s k t, v a d som nu h a r hänt.
ä initiativ av socialdemokratiska kvin- noklubben i Eskilstuna var onsdagen den 29 nov.
e t t opinionsmöte om kvinnor- na inför världskrisen anordnat i Eskils- tuna.
Utom de socialdemokratiska kvin- norna stodo Svenska Kvinnors Vänster- förbund samt Svenska Kvinnors med- borgarförbund som inbjudare.
Talare voro fru Signe Wessman och fröken Eli- sabeth Tamm, vilka inför en stor och in- tresserad publik ställde upp den nuva- rande situationen med dess reaktionära prägel och riktade en allvarlig vädjan till kvinnorna att sluta upp kring en målmed- veten och ansvarskännande demokrati.
detta så mycket mer fallet med hembiträ- denas.
Och de faktorer man här som i andra yrken har a t t ta hänsyn till äro utbildning, arbets-, löne- och pensions- R e d o v i s n i n g e n för gåvor till vårt re- förhällanden.
klamkonto slutade förra veckan med Den omständigheten att efterfrågan på kr.
1,616: 2 5: -, skänkta av sammanlagt kvalificerad huslig arbetskraft ä r stor och 109 givare.
Vi fortsätta här redovisnin- tillgången jämförelsevis liten - till skill- gen för de medel som influtit sedan ons- nad från så gott som alla andra yrken dagen den 6 dec.
tyder på att något fel måste finnas.
som Till förra veckans slut kommo ytterli- gör hemarbetet mindre eftersökt.
Hembi- gare 17 givare med sammanlagt kr.
trädenas syn på saken ä r att fritiden ä r 142: 50. för knapp, lönen för liten och att yrket Andrea Andreen-Svedberg, Stockholm, som sådant ej har det anseende, det för- Greta Strömbom, Stockholm, Gulli Gem- tjänar.
Och husmödrarna klaga på bris- zell, Ystad, Anna Söderman, Olofström tande insikt och ansvarskänsla hos de an- * ställda.
Varmt En husmoder får givetvis, betonade ta- Stockholm, Karin Holmbe g, Malmö Gert- laren, vara beredd att lämna sitt biträde rud Sandberg, Ljungbyhed Med varmt ordnad ledighet, vilken naturligtvis måste tack för den glädje tidningen skänkt mig respekteras.
De anställda skola också under dessa tio å r.
.
.
A t t vara utan Ti- under semestern ha rätt till ersättning för devarvet, den tanken kon jag inte tänka de naturaförmaner, som ingå i lönen d. v. ut.
- Maja Nordström, Kvarnsveden, Eli- öteborgsavdelningen av Svenska s. kostpengar.
sabeth Daelander, Stockholm - Med t; / [- Kvinnors Vänsterförbund hade i en- Medellönen torde variera mellan 35-50 önskan om god fortsättning -, Anna lighet med Styrelsens beslut koncentrerat kr.
i mån.
Resten Utgår i naturaförmå- Lindhagen, Stockholm, Ninnie Elgeskog, Mölnlycke V ä l k o m m e n i fortsättningen höstens arbete till tvenne dagar i början ner: mat, husrum, tvätt, lyse m. m., vil- av november.
ket allt taxeras till den ganska låga sum- Prenumeranter i Danmark genom Ju- Den 2 november avhandlades » Det man av 600 kr om året.
Detta kan e j lie Arenholt, Köpenhamn - F r a en lille kvinnliga arbetets ställning inom olika anses dåligt i jämförelse med ett affärs- Kreds av teknemmelige danske Prenume- ranter bedes de modtage vedlagte besked- yrken » med korta anföranden av flera biträde eller en fabriksarbeterska.
som ne Jubileumsgave samt mange gode Ön- yrkesrepresentanter.
Det var synnerligen skall hälla sig med mat och bostad och sker om Fremgang for de Idéer, de kæm- intressant att få del av de olika förhål- allt annat dessutom på en månadsinkomst per for paa en saa udmærket Maade.
l a n d e n, varunder man arbetar.
De förde- av 75 kr., ofta mindre.
Inskränkningen G. Malmqvist, Hesselby Sanatorium, A. lar och nackdelar som följa med respek- går härvidlag ofta ut över maten, vilket Heljestrand, Stockholm, Sandra Lindberg, tive yrken samt icke minst det sätt varpå medför en ödesdiger disposition för sjuk- behörighetslagen på en del områden in- domar - ett förhållande som läkarna ty- Karlshamn, S. Kallerstam, Björkvik.
Innevarande vecka ha intill presslägg- verkat såväl direkt som indirekt i positiv värr ha alltför många tillfällen att kon- ningsdagen gåvor inkommit på samman- eller negativ riktning.
Och överallt och statera.
När man talar om hembiträdets allestädes kastade arbetslöshetens hemska beroende ställning hör man även ta i be- lagt kr.
85:- frän 13 givare.
Greta Stendahl, Stockholm, E.
H .. spöke sin skugga.
traktande att f. n. snart s a g t varje an- Stockholm A Philipsson, Nässjö, Linnea Under det samkväm som därefter följ- ställd, som e j ä r ordinarie, ä r ytterligt be- Harberg, Hjärsås - Ett varmt tack f ö r de refererade fröken Greta Lindgren roende av sin arbetsgivare och g å r i stän- bok » Tyskland vrider klockan dig fruktan att mista sin plats.
allt vad Tidevarvet givit under de gångna En annan sida av saken ä r de osäkra tio åren!
Tidevarvet är och förblir oum- tillbaka » och kom därvid helt naturligt även i n på kvinnornas ställning i Hitlers framtidsutsikterna.
Möjlighet finnes dock bärligt.
- Hanna Bratt, Stockholm - M i t t tack är större ön den obetydliga lilla Tyskland, » det tredje Riket », där man a t t ordna pensionen genom Kungl.
Pen- gåvan.
- Genom Viran Wallström, bygger på kvinnornas underkastelsedrift.
sionsstyrelsens frivilliga pensionering.
Sundsvall: Från Medelpadskretsen av Fo- Den Väsentligaste orsaken till det hus- » Det husliga arbetet som y r k e, var den liga arbetets ringa dragningskraft ä r gelstadförbundet, jämte ett par andra in- tresserade, med varm hälsning.
- Julia 3 november ämnet för ett föredrag som emellertid yrkets brist på anseende, vil- Gustafsson, Greta Lindgren, E b b a Hu- hölls av fru Ingrid Lundh och till vilket ket i sin ordning sammanhänger med a t t goson, Elsa Skäringer, Stina Lind, samt- även inbjudits husmodersföreningen » Hus en mängd okvalificerad arbetskraft söker liga i Göteborg.
Märta och Selma Berg- och Hem ».
sig dit och särskilt nu arbetslösa kvinnor Det talas ofta om » husmoderns kalla av alla kategorier formligen fösas över quist, Göteborg - Ett hjärtligt tack för det gångna året och tillönskan om god och man menar därmed en uppgift av till det-husliga arbetsomradet.
Även ti- specifikt givande och tjänande karaktär, telfrågan hör till de omtvistade.
Inga för- fortsättning för vidgad läsekrets!
Den sammanlagda summan uppgår allt- vilken inom sig rymmer värden av det nuftsskäl kunna väl anföras mot att hem- så till kr.
1,843: 75 som erkännes med stor slag, som e j kunna omvärderas i pengar.
biträden liksom deras jämnåriga och Och det ä r sant.
Men detta irrationella jämnställda i andra yrken kallas » fröken$.
tacksamhet.
En del bidrag ha dessutom kommit i förhållande får icke, framhöll fru Lundh, Av botemedlen mot olusten inför yrket form av prenumerationer för andra, vilket skymma bort de yrkessynpunkter, som ä r det första och lättaste a t t åstadkom- vi likaledes med största tacksamhet er- dock höra läggas på det husliga arbetet.
ma en ordnad fritid.
För a t t tillgodose Det ä r ju husmödrar och hembiträden, kravet på kvalifikationer finnas många känna.
som i direkt mening äro a t t räkna till utbildningsmöjligheter att tillgå.
Först hemmens arbetare.
Beträffande de först- och främst den populära skolköksunder- Gärna d e t!
Fast d e t ser illa ut.
nämnda konstaterade talaren a t t de unga visningen, vidare hushållsskolor av olika Vi, vänsterkvinnor, h a i n g e n t i n g an- flickornas husliga utbildning nu för tiden slag samt i städerna lärlings- och yrkes- nat att vänta e l l e r f o r d r a av h ö g e r - ä r jämförelsevis knapp, ett faktum som skolor.
Kunde man f å fram en elitstam sammanhänger med de moderna hem- och av husmödrar och hemhiträden, skulle yr- kvinnorna än protester.
Men det vo- arbetsförhällandena.
Lön ä r något som kets anseende ökas betydligt.
Talaren re ö n s k v ä r t, att de ville göra u p p si- ej kan komma ifråga för en husmoder.
slutade med att uppmana husmödrarna na p r i v a t a m e n i n g s u t b y t e n o c h mel- Men man kan begära att en husmoder a t t vidga sin horisont genom a t t icke för- l a n h a v a n d e n s i n s e m e l l a n o c h ej p å skall ha pengar a t t röra sig med i mån summa att i större utsträckning sätta sig d e möten och s a m m a n k o m s t e r, där vi av hemmets tillgångar.
Det ä r hennes in i allmänna frågor och lära s i g se sitt d e l t a g a.
Det fordrar den allmänna enkla rättighet, alldenstund hon med sin yrke som ett led i det stora sammanhan- insats verksamt bidrager till hemmets be- get.
solidariteten, liksom den enskilda.
stånd.
Om husmoderns verksamhet så- Göteborg i nov.
1933.
E.
T. lunda måste räknas till yrkesarbetet, ä r Ebba Hugoson.
- tack för de gångna Maj åren -, - Det kvinnliga arbetets ställning inom olika yrken.
G - Mowrers - -
Jordbrukskrisen i litteraturen.
lera av våra författare har under se- nare tider ägnat sina intressen åt den del a v vårt svenska folk, som har sin livsföring sammankopplad med modernä- ringen.
Resultaten av dessa intressen har under hösten börjat bli synliga i bokform.
Sålunda finna vi bl.
a. Ivar Lo-Johanssons bok » God natt jord » och Karl Gunnars- sons dito » Som dräng bland svenska bön- der » där det arbetande folket, statare och övriga jordbruksarbetare, till stor del fått lämna det materiel kring vilket författar- na byggt sina böcker.
Bland dessa, som ägnat sitt intresse å t svenska landsbygdens folk finna vi även författaren Ludvig Nordström, vilken för ett par år sedan företog en resa genom landet i akt och mening att studera det svenska jordbruket och dess utövare, de svenska bönderna, och ta del av deras förhållanden under den ekonomiska kris, av vilken dessa människor enligt deras egen och många andras åsikt pressas svå- rare ä n kanske någon annan samhälls- grupp i vårt land.
Resultatet a \, den fö- retagna studieresan föreligger nu i en bok, Bonde-Nöden, som utgivits på Koo- perativa Förbundets bokförlag.
Det är icke något studium av jordbruket i något visst särskilt jordbruksbetonat distrikt, utan studiet har gjorts så allsidigt som Flera av Styrelseval inom Göteborgsavdelningen av S.
K. V. förrättades den 3 nov.
1933 och utföll sålunda: Ordf. fröken Greta Cardell; övriga l e - damöter: fru Rut Adler, fröknarna E b b a Hugoson.
Stina Lind, Elsa Skäringer; suppl.
: fru Valborg Almström, fröken Greta Lindgren; revisorer: Fröknarna.
Selma Bergqvist och Hanna Holmberg; revisorssuppl.
: fröken Karin Cardell, fru Hulthén; medlemmar i centralstyrelsen: fröknarna Greta Cardell, E b b a Hugoson, Greta Lindgren; suppl.
: fröknarna Karin Cardell, Julia Gustafsson och Stina Lindh.
• I referatet i Tidevarvets n:r 42 från upplysningsmötet i Göteborg hade bland namnen på de inbjudande föreningarna tyvärr ett bortfallit: Föreningen Frisinna- de kvinnor i Göteborg.
Jan-Erik det kanske varit möjligt under den form författaren valt.
Han har besökt de olika länen i vårt land från Syd till Iängst i nord.
Han har också vänt sig till olika utövare av näringen från godsägaren och brukaren a v de s t o r a och medelstora går- darna, till småbrukaren, torparen och lä- genhetsägaren.
Vid dessa samtal och intervjuer har för- fattaren träffat en och annan, som icke finner svårigheterna för jordbruket %!
oerhört svåra, som man allmänt gör dem till.
Ja, man gör till och med på ett och annat håll gällande att det e j är värre än att med litet god vilja kan man lotsa sig igenom krisen utan att den behöver sätta allt för djupa spår efter sig.
Och vid ett samtal med en grånad odalman göres av denne jämförelser med krisen 1888 och man kommer till det resultatet att förhål- Iandena e j äro värre nu än vid det till- fället.
Men det stora flertalet äro dock gripna av en pessimism, som i många fall saknar gräns.
Och allt för ofta är man kritiskt inställd mot en hel del av de åt- gärder, som i olika avseenden vidtages för att råda bot mot svårigheterna.
Och m a ofta har man även sina egna recept till krisens avhjälpande.
Det är ju även gott och väl.
Men det stora felet med dessa recept är att de äro nästan lika många, som antalet personer med vilka författa- ren sammanträffat.
E t t genomgående drag är att man, på de flesta håll åtmin- Stone, synes vara benägen att lasta en stor del av krisens orsaker på jordbruks- befolkningen själv.
Främst då dess obe- nägenhet för organisation i och för in- bördes hjälp.
Orsaken till denna obenä- genhet för organisation torde huvudsak- ligast bottna i egoism och avundsjuka.
Likaså i bristen på ekonomiskt sinne.
Man vill alltid se omedelbart resultat av de Atgärder, som speciellt i ekonomiskt hänseende vidtages.
Men många av de råd och förslag, som på sina håll framlades torde vara av den a r t a t t de böra beaktas.
I en Östgöta- socken hade författaren ett samtal med en av jordbrukarnas förtroendeniän, som öp- pet deklarerade sin ståndpunkt i organi- sationsfrågan.
- » Och målet skall vara, sade denne jordbrukare, att befria bön- derna från bankerna och växelrytteriet.
Förglöm inte mina herrar, att Sveriges banker till stor del leva på bondeväxlar och icke vilja ersätta dessa med någon annan låneform, emedan de tjäna mest på växelräntan.
S å innebära, och j a g vill se den som kan bestrida det, Sveriges ban- ker i våra dar ett av de svåraste hindren för böndernas ekonomiska frihet.
Och icke nog därmed.
Hur många arbetsda- Boken är läsvärd även som utmärkt re- seskildring.
Målande och fängslande fram- ställes det mest karakteristiska för vårt lands olika län.
Och folkkynnet i olika landsändar skymtar även fram.
Den bör intressera alla.
gar, j a, j a g går så långt att j a g säger ar- betsveckor, arbetsmånader förlora icke bönderna, tack vare denna bankernas kort- synta och ofosterländska egoism, på att kuska omkring för att få borgensmännens namn rid växelomsättningarna.
Tänker herrar bankdirektörer på den nationaleko- nomiska betydelsen bara av den detaljen?
Nej, därtill är de för höga.
Eller tän- ker allmänheten på det beroende, som bönderna genom allt detta kommer i av banken och inbördes, resulterande i att den enskilde bonden varken vågar eller kan säga nej då han uppfordras att i sin tur skriva på, då en annan behöver.
Så har det tack vare detta förbannelsens system blivit en enda ärtrev av skulder, borgensförbindelesr och skuldsatta från Ystad i söder till Haparanda i norr., - Nog så beaktansvärda synpunkter.
Man blott önskar att den värde odalmannen spunnit vidare på denna tråd.
Undersökningen ger också vid handen, att trots kris och svårigheter jordbruka- ren på många håll arbetar med förbätt- ringar av olika slag i syfte att göra nä- ringen mera bärande.
Beteskulturen är ett av de problemen.
Och säkerligen ett beaktansvärt sådant.
Men när man er- far vad en jordbrukare om denna sak sagt till författaren, nämligen att betes- förbättringen pågår över hela landet och tillför landet hundratusentals tunnland, utan att gammal åker eller vall behöver inkräktas, då kan man inte riktigt vara med, om man tagit del av dessa förhål- T y här kan landen i verkligheten, man påvisa ett rakt motsatt förhållan- de.
Det är nämligen så, att torp- ställen och utjord till de stora gårdarna, som tidigare givit försörjning åt hela fa- miljer, utlägges till betesmarker, utan att hänsyn tages till försörjningsmöjlighet på annat håll för den som å sådan jord ti- digare haft sin utkomst.
Att kooperatören Ludvig Nordström e j kunnat skriva en bok om föreliggande ämne, utan att en smula låta kooperativa idéer och tankar växa fram, ä r förklar- ligt och även försvarligt.
T y även den sidan av det stora problem varom boken rör sig torde förr eller senare komma upp till en allvarligare diskussion, än hit- tills.
Holm: Den tyska ungdomens väg till Hitler.
S till en sådan förståelse, Författaren för- klarar sig icke vara nationalsocialist.
Det är en sanning med modifikation.
Visser- ligen ä r han ingen partidogmatiker, och Mackenroths tes ä r generationsväxlin- gen.
Och man måste nog ge honom rätt, då han hävdar, a t t en helt ny mänskotyp vuxit fram i Tyskland, begynnande med den generation, som direkt från skolbän- ken släpptes ut till skyttegraven, en ut- en ny samhällsordning, i vilket läger den än befinner sig.
Men hans ideologi och den synvinkel, ur vilken han betraktar den historiska utvecklingen, är helt national- socialistisk.
Närmast torde han väl stå den grupp av unga intellektuella, som sam- Koo- Arbetarekalendern 1934 har utkommit i sin 15:e årgång på Federativs förlag.
Det är en synnerligen innehållsrik kalen- der, som förutom de sedvanliga kalenda- riska uppgifterna innehåller ett stort an- tal artiklar av praktiskt och allmänt upp- lysande innehåll.
Särskilt stort nöje har man av den samling karikatyrer ur de olika dagstidningarna, som sammanställts till en politisk krönika.
Där finnas även artiklar i allvarligare ämnen.
» Fabriks- buller och hörselorganen » heter t. ex. en artikel, vari påvisas huru arbetare vid en del industrier få sina hörselorgan mer eller mindre fördärvade av bullersamma maskiner.
Dessa förhållanden har man i allmänhet förbisett, när det gäller att skapa ett effektivt arbetarskydd.
Redan under hantverkets tid var det vanligt att t. ex. smeder och kopparslagare i sin yr- kesutövning ådrogo sig lomhördhet.
Den moderna industriens maskiner åstadkom- ma, kanske i ännu högre grad, buller, som för arbetarna medför samma yrkes- defekter.
- Dessa missförhållanden bor- de dock kunna avhjälpas, om man vid maskinernas konstruktion dels toge hän- syn till att de borde arbeta så ljudlöst som möjligt, dels att maskinfundamenten borde isolera den värsta skakningen.
Mycket annat lärorikt bjuder arbetarka- lendern på, uppgifter om Fackförenings- rörelsen, nationella och internationella översikter om arbetarrörelsen etc. Boken rekommenderas å t den, som vill skaffa sig en värdefull årsbok för det komman- de Aret.
Arbetarekalendern 1934.
Pris Kr.
2: 50, 15:e å r g.
10-12 Federativs förlag, Stockholm.
och 1-4.
Moderata arvoden Rättshjälp även för Bouppteckn.
fr. i 2 kr., Lösöreköpskontrakt 6 k r, Testamenten 7 kr.
samt därmed jäm- förl.
ärenden till samma låga pris.
É. o. Hovr.
not.
1.
TÖRNÅ, Stureplan 13.
IV.
schaftsführer » själva, som mot det system, som överlåtit makten åt dessa.
Den gam- l a konservativa staten hade i alla fall, menade man, till en viss grad hållit stor- tyska ungdomens ögon.
Vidare: om en utlänning kommer till Tyskland och ser militäriska formationer marschera med fanor och klingande spel, så drar han allt- en ny levnadsstil förvandlades till hårda, klara fordringar på ett nytt, socialistiskt samhälle.
Vid den konservativa statens sammanbrott 1918 blev det emellertid inte skyttegravsungdomen, som fick hand om makten, utan en socialdemokrati av äldre kapitalismen i schack, demokratin hade gett den fria händer.
Därför bort med det demokratiska systemet!
» Systemet » blev ett slagord.
» Systemet » var skuld till den för lätt den slutsatsen att Tyskland rustar upp till revansch.
Men i själva verket ä r den nya tyska nationalismen ingalunda identisk med chauvinism.
Glädjen å t uni- men.
I stället för att skapa ett nytt sam- hällsskick nöjde man sig med att impor- tera valrätt och parlamentarism väster- ifrån och lät för övrigt allt förbli vid det gamla.
Djupt besviken kunde den hem- vändande frontungdomen ingenstädes slå präglat revolutionär mänskotyp.
Denna rot.
D e äldre krigsdeltagarna återvände ungdom är ingalunda reaktionär, säger till sina tidigare befattningar, d e unga, Mackenroth, den vill inte vrida klockan som ännu inte utövat något annat yrke än tillbaka, den vill tvärtom fullfölja en re- soldatens, fann sig inte tillrätta.
Aren gick.
Olika partier avlöste var- volution, som började redan före kriget.
han ägnar inte » Führern » någon undergi- I Tyskland vaknade mycket tidigare än andra i regeringen, men den som i verk- ven dyrkan (Hitlers namn förekommer endast ytterst sparsamt i boken).
Han i det övriga Europa också bland borgerlig ligheten regerade, var storkapitalisten.
På inflationen, kallar inte kommunisterna för under- ungdom en tydlig opposition mot kapita- » der Wirtschaftsführer ».
mänskor, utan söker tvärtom finna det lismen.
Varje politisk revolution föregås som proletariserade medelklassen, följde gemensamma i ungdomens strävan mot Bonde-Nöden.
perativa förbundets förlag.
ungdomen (både den remarqueska och den hänförda) varje respekt för den ka- pitalistiska samhällsordningen.
Wander- vogelromantikens oklara svärmerier för tora flertalet av Tysklands borgerliga socialister - men det förra är det utan årgång, som försökte bygga upp sin nya ungdom har slutit upp kring Hitler.
tvivel.
P å den punkten är » Die Tat » ett stat med tillhjälp av en konserverad för- Man må beklaga det aldrig så mycket - mycket bättre språkrör för det unga na- krigsideologi.
Någon socialisering blev det är ett obestridligt faktum, och det går tionella Tyskland än » Völkischer Beo- inte av, man slöt tvärtom kompromiss med den storborgerliga ekonomiska liberalis- inte an att avfärda de unga tyskarnas en- bachter » och andra partiorgan.
tusiasm för nationalsocialismen enbart.
med att kalla dem förledda och förvil- dade.
Man måste söka förstå, vad det är som drivit dem dit.
Gerhard Mackenroths bok » Tysklands ungdom i revolt, är en utmärkt vägledare Rupert Hedin.
Ludvig Nordström: förödmjukande Versaillesfreden, till ar- formen, åt militäriska former över huvud betslösheten, till allting, som var på tok.
taget, ä r endast ett uttryck för en vilja - » Systemet » var internationellt inställt till ordning efter de senaste Arens kaos.
alltså fick allt internationellt samarbete Anser Mackenroth.
Och helt orätt har han säkert inte.
karaktären av något suspekt.
Boken utkom kort efter Hitlers över- Den marxistiska tesen om folkets suc- cessiva proletarisering höll streck i eko- tagande av makten.
Den har således inte nomiskt, men inte i ideologiskt hänseen- hunnit med att ta ställning till den nya de.
Den borgerliga ungdomen drogs inte regimens gärningar.
Författaren uttalar.
till kommunismen.
Dess sociala krav var endast sin förhoppning, att rörelsens so- kanske lika radikala som kommunister- cialistiska tendenser ska avgå med segern.
nas, men den materialistiska livsuppfatt- Att där också finns andra tendenser, ningen stötte den tillbaka.
Socialdemo- kratin kom inte i fråga.
Den hade haft sin chans och intet kunnat uträtta.
Vart skulle denna ungdom, som var utan ar- det vet han.
Han vet, att storkapitalismen.
understött nationalsocialismen i hopp om att kunna använda den som ett vapen mot arbetarnas revolutionära krav.
Han är bete, uppgift och framtid, men full av heller inte blind för a t t antisemitismen viljekraft och brinnande idealism, vända (som han över huvud taget tar avstånd Den begärde utlösning för sina ifrån) lämpar sig utmärkt som avledare sig?
- obrukade krafter, den ropade förtvivlad för antikapitalistiska strävanden en- efter en mening i livet, efter en tro att dast den judiska kapitalisten ä r folkfien- stödja sig på, efter en ledare.
Så kom de, den » tyska företagaren, däremot får inte antastas.
Men (så lyder bokens slut- av en andlig.
Och denna andliga revo- en tid av skenbart uppsving.
S å kom den den till Adolf Hitler.
På ett ställe i sin bok varnar Macken- ord) » för det politiska och sociala livet lution började enligt Mackenroth i och stora ' ekonomiska krisen.
Genom en hel a la Kreuger var » der roth för att bedöma utvecklingen i Tysk- gäller att det till sist dock ä r mänskorna, Serie skandaler med Wandervogelrörelsen.
Dessa ung- som gestalt hopplöst land efter normer, som endast är giltiga som med sin anda fylla de institutioner domar, som barhuvade och sjungande Wirtschaftsführer » drog ut i skog och mark, förklarade sig komprometterad, men behöll ändå styret.
i andra länder.
De folk, hos vilka demo- och organisationer, som de finna före s i g.
visserligen vara opolitiska.
Med sitt fri- Bland den ur arbetsprocessen uteslutna kratin är en sekelgammal tradition, upp- Och så kommer väl den nationella män- luftsliv ville de endast protestera mot den ungdomen tog de revolutionära strömnin- röras över den tyska ungdomens av- skotypens förändring att följas av en för- - lats omkring tidskriften » Die Tat » (vilken wilhelminska aerans brackigt belåtna lev- garna fart.
Hela ungdomen, både den ståndstagande från demokratin.
D e för- ändring i den sociala ordningen den han flitigt citerar), en grupp, som tagit nadsstil.
Men i själva verket riktade sig som deltagit i och som vuxit upp under biser, att demokratin infördes i Tyskland senare har den förra till förutsättning ».
Författaren tror således, att denna för- socialismen minst lika allvarligt som na- deras protest också mot det kapitalistiska och efter kriget, var, i vilket Iäger den under former, som gjorde det omöjligt för den att slå rot.
I demokratins namn un- ändrade mänskotyp.
denna nya, idealis- tionalismen och städse bemödat sig om system, som låg till grund för brackig- än befann sig, enig om en sak: sin aver- dertecknades Versaillestraktaten och be- tiska ungdom, som fylkar sig kring Hit- rättvisa även gentemot politiska motstån- heten.
hat rik- drevs uppfyllelsepolitiken, därför är de- ler, ska bli herre över de kapitalistiska sion mot kapitalismen.
Men dess Under kriget utvecklades dessa tenden- dare.
Det senare är väl knappast utmär- kande för flertalet ungdomliga national- ser ytterligare.
I skyttegraven förlorade tade sig inte så mycket mot » die Wirt- mokratin hopplöst diskrediterad i den elementen.
Bödeln och kvinnan.
Pär Lagerkvist har som en seismograf och räddning i blodet alldeles som män- inregistrerat jordbävningen i Euro- niskorna i den mörka medeltida tavernan, pas mitt.
Att tidens skeenden påverka som på avrättningsplatsen, bland de mör- honom med en hemlighetsfull styrka har dades kvarlevor sökte sina reliker.
Dessa två scener omkring Bödeln äro man alltid vetat.
Hans bok är ett sym- tom alldeles som stegringen av Bofors av en hänsynslös kraft, ett skrik av smär- aktier.
Han är en god mottagare för ta och förtvivlan.
De äro så intensivt I Lyrik denna höst.
författarnamnens bokstavsordning re- censerar jag här fyra diktsamlingar och börjar generellt med att anbefalla dem alla.
De ha något särskilt att ge oss, var och en på sitt sätt.
C.E.
Englund har kallat sin diktsam- ling Dimma.
Titeln är e j tillfällig.
D e känns, s i den griper själen och väcker utan att kyla.
för de senaste två åren risar sig stå långt över t. ex. det anglosachsiska.
Karl Gustav Hildebrand är den yngste av här medtagna poeter.
I sin diktsam- ling » Nödvärn » framträder han för första gången och lians lyriska ideal är a t t döma av iiversättninoarna i slutet av bo- ken Goethe, Shelley och Rupert Brooke.
» Vi ser en liten lilleputt frän lilleputtars den senare liknar han i någon mån i sina land, ifrån lilleputtars land.
egna anslag.
Hildebrand har blivit kal- S i sorgsen och så länge har han vankat lad hiimanist.
vad nu detta fina ord kan här på strand, betyda.
Humanist är nämligen ett av de har han vankat här på strand - flesta av dikterna i boken ha karaktären O, kommen I ej, o. kommen I ej, herr många hundra bestämningsord som kom- mit ur gängorna.
När användes t. ex. av plötsliga syner: såsom d i dimmor Gulliver?
öppna sig.
Endast här och där sluter E j vet han vad han längtar bara tror ordet humanitet oftare An under världs- kriget.
där man i hiimanitetens namn be- sig dimman helt och det blir dunkelt.
att det finns fler, världsångesten som poeter måste vara levande mitt i allt sitt bisarreri att man och han sänder den vidare.
Tidigare har ser dem för sig.
I själva verket ä r j u han stundom haft kontakt med de goda också boken ett drama, färdigt för att strömmar som svepa över jorden men spela, ehuru det inte typografiskt ä r upp- ställt som ett sådant.
Frågan ä r om nå.
Från » Trasiga sagors.
hårda mässande det finns kanske några fler, just nu ä r den avbruten.
P ä r Lagerkvists Gud har alltid varit gon har mod att uppföra det.
Före o m har Englund utvecklats hän mot ett mju- som längtar som han längtar och som I önskar något mer en maktlös Gud, nu har han funnit den röstningen om Frödingstipendiet, varvid kare anslag, en känsligare valörtro.
Mäktige som ä r centrum i världsförlop- Lagerkvist mot all rimlighet blev förbi- mänga av naturdikterna finnes en sorts än det futtiga som sker - pet och det ä r Bödeln.
En gång bekände gången, skulle man ha trott att student- djärv mjukhet, något av smygande snabb O, kommen I ej, o, kommen I ej, herr Gulliver?
P ä r Lagerkvist att livet var ont men teatrarna ögonblickligen skulle med en.
mård i dimma.
Skogen.
gölen och den fat.
och tvivel - ä r hans kosmos Några citat fä tala för sig själva: människorna goda.
Nu ä r det som om tusiasm kasta sig över det, men nu vet tiges tro Om mården skri- Mården ä r hans djur.
(Sid. 2 1): människorna vore ondare än det onda man inte mer.
Dramat slutar med att Bödeln reser sig ver han i dikten » Skogens liv », men även » Tre bränder föll ner i Ginungagap: självt.
De äro åtminstone otäckare, grymmare och blodgirigare än själva bö- ur sin tystnad och i ett stort tal förkun- i övrigt ger oss grundstämningen i ho- Frihet, Jämlikhet.
Broderskap.)
deln, som sitter där stor och röd och nar vem han är.
Han talar till männi- ken en bortombild a r detta mårdarhetade (Sid. 63): » Där lever han sitt Iöparliv fem metei tigande mitt ibland dem.
Han framföres skorna och säger dem att Kristus, som » En helig man han läste om korparna han en gång avrättade, han var icke ovan markens liksvepning .. Engliindr i två stora scener, en medeltida och en som så: Nej, styrka ä r just att i snabba ordaningar modern.
Man glider över från den ena i gudamänniskan.
deras frälsare.
väl så eller skörda de intet den andra och ä r plötsligt i en ny medel- Bödeln själv är deras frälsare, sänd av kunna fånga naturens inre sus på den - Vår herre han föder dem ända!
tid med jazz och lynchning och pervers Gud, sin Fader, att frälsa människorna gräns där den mynnar ut i sagans namn.
En helig nian han gick sig i iidemarken ut lusta för blod.
Människorna i den mo- genom att utrota dem.
Därför måste han lösa vemod.
Så i dikten » Minne »: att rätta sig helt efter detta.
derna danslokalen under de vita ljusglo- mörda och mörda, och han är led vid det, Och sagan den förtäljer - när fjorton » Nattens strykjärn kom berna tro på våldet och söka sin tröst ty det är ett vidrigt och tröttsamt göra dar var slut, till vattnets duk av silver att utrota människosläktet.
Man vet inte att korparna åto sig mätta. » när vindens hand drog upp Det vore intressant att veta, vad Mac- riktigt om P ä r Lagerkvist vill antyda att (Sid. 90): en rynka intill stranden.
det är slutspurten vi nu äro med om, sym- kenroth tänker om utvecklingen sedan i » Sjutusen fula flugor små, boliken är inte lätt att förstå, helst om mars?
Han, som säger, att ungdomen i Mörkrets blåa suckar som e j vår stackars svans kan nå, man vill söka en linje från den ena av alla läger varit besjälad av i grund och porlar över vidden.
besöker oss i vita dygn författarens böcker till den andra.
Sär- hotten en och samma strävan, vad tän- I läderlappens tid med sina surr och knappnålsstygn, skilt svårt är att tolka symboliken med ker han om koncentrationslägren, där tu- göms alla blomstersängar.
De driver oss från gräs och ro kvinnan som är Bödelns hustru, ur vars sentals unga män sitter inspärrade, en- och gör oss till en dålig ko -- famn han reser sig för att gå till sitt blo- Ett årtags morgonpsalm dast därför att de varit aktiva medlemmar Sjutusen fula flugor små, diga värv och som tar emot honom med plaskar in i dimman.
av ett icke-nazistiskt läger?
Vad tänker som e j vår stackars svans kan nå. » kärlek när han vänder tillbaka till hö- Och tunga nät sig höjer han om den rad av dödsdomar, som av- delshuset.
Hon som dessutom skänker Med sin diktsamling » Barfotabarn » har med höstens första sikar. » kunnas över unga män, skyldiga till pre- det en viss kuslig hemtrevnad medelst Ferlin berikat inte bara svensk dikt utan cis samma gärning, vilken, då den begåtts.
dukar och renlighet.
Haii talar om göken: vad mer ä r: den mänskliga känslans sfä- av en nationalsocialist, firas som ett hjäl- Om Per Lagerkvist därmed menar att » Göken sitter under granens sammets- rer.
I » Barfotabarn » finns dikter som tedåd?
Vad tänker han om herrar Thys- kappa och räknar levnadsår. » komma at?
bli klassiska minnesassocia- sens och Krupp von Bohlens diktatoriska kvinnans roll I denna tid enbart består i tioner i framtidens diktarskallar.
Han talar om längtans vita hingst: myndighet?
Vad tänker han om att det att sprida hemtrevnad i hödelshuset så Utrymmet tillåter icke att jag behand- ekonomiska livet är det enda området, är detta visserligen en hädelse, men dock » Längtans vita hingst fläks upp av stre- i denna bok.
Men om en av de mindre lar Hjalmar Gullbergs diktsamling, Kär- bergula sporrar. » som undgått » Gleichschaltung »?
det är menat som en gruvlig anklagelse, lek i tjugonde seklet annat än knapp- Vad tänker Mackenroth och de otaliga och vi till och med kunde erkänna att det kunde väl här och där anföras.
Kritik händigt.
Den vore annars, liksom Fer- andra ungdomar, vilkas talan han för, om dessa ting?
Kanske ä r de redan bittert ligger något i den, d2 förstår man inte En del verkar lyriskt ofullgänget.
En lins värd en recension för sig.
Det må besvikna.
Eller kanske kommer deras riktigt att han kan låta Bödeln uttrycka del av bildspråket kan för några verka emellertid vara sagt a t t om j a g finge ideal ännu att bli förverkligade i Tredje sin glädje över att kvinnan inte vaknar sökt.
för andra åter kan det föra tanken välja mellan N i l s Ferlins och Hjalmar Jag rekom- Gullbergs diktsamlingar.
så toge j a g Riket.
Detta rike är ännu inte ett å r när han går från hennes sida ut till sitt till den arabiska lyriken.
gammalt.
och det ä r för tidigt att döma.
bödelsvärv.
» Det ä r gott », säger Bö- menderar Englunds bok åt dem som kun- båda.
deln, » att hon inte blev väckt.
Det är na läsa aningar: en konst som vi tyvärr Gullbergs dikter tillhöra, liksom Fer- Jan-Erik Holm.
gott att j a g är ensam med mitt, med del hålla på att glömma.
En ' konst som lins, de dikter som tvinga sig kvar.
De som måste bäras., Menar P ä r Lager- många gånger inte ens ä r skaldernas avfärdas inte med en recension eller ett kvist att det ä r lyckligt att kvinnan är gåva.
berömmande omnämnande.
Man åter- tungsövd, huslig och nätt mot bödlar i I Nils Ferlins » Barfotabarn » få vi göra vänder till dem för att se efter » hur det denna tid?
bekantskapen - eller återuppliva denna var ».
De göra sig påminta som en sär- Kvinnan och Bödeln äro ju fiender av - med en säregen diktare, en klarröstad skild röst när man ibland försjunker och begynnelsen.
skald.
Ferlin är en ångestens lekare och sitter och tänker på dikt i allmänhet.
Detta ä r en bok som tiden måste föda.
gigare.
Han är ett skratt i svart, men Dock skulle j a g vilja säga.
att när Men den ä r icke och får icke vara tidens lians skratt ä r ett skratt som stimulerar, svensk lyrik samma höst kan ge oss två — — enda barn.
den Pär drev lögnpropaganda och växlade grana- ter.
Humanist ä r ett ledsamt stämpel- ord.
låt oss inte använda det så ofta.
Vi kan ju vara mänskliga linda, ja, jag tror än bättre om vi inte frasera så mycket.
Gud om jag till min död helt undslapp denna fåniga kulturtitel.
För varje år som går smakar det mer och mer fjant om den.
Hildebrand ä r ingen humanist, d.
v.
s.
han ä r en bra pojke och samtidigt tro- ligen på väg att bli en god poet Än ä r han kanske för traditionell.
för mycket påverkad av inlärd smak, lite för syre- satt av Iäxkultur.
Sådant ä r farligt.
Läx- kultur får lätt en smak av grekisk tempel- bakelse.
Det finns sannerligen andra värden: j a g menar rent lyriskt, ty om Jag skulle tacka idéer i lyrik tvistar j a g ej.
De grekiska templen och arkipelagens halkyoner kän- na vi nu ur lyriska synpunkter utan och innan.
Därför är det skevt att vidare tvinga lyrorna i denna Iäxriktning, högst få lyckas, Hjalmar Gullberg häst.
Hildebrand lyckas häst när han byg- ger på sig själv.
Dikten » Uppsala » ger en tjugotreårings frenetiska svartsyn.
Denna dikt ger hela stämningen av kall- grinet, den relativistiska knivkastnings- ekvilibristiken.
med ett ord hela den and- liga pennalismen, sådan den uppges vara i universitetsstäder.
Det finns en annan dikt i boken, » Marie Himmelsfärd », den rör hjärtat på ett sätt som sönderstörtar minst sju grekiska tempel.
Hildebrand ä r en diktare på väg.
Han ä r en skald med en redan nu beundrans- värd timbre - ja, han ä r rent av en smu- la för mogen och man önskar honom ännu en pojktid.
Må han ej låta sig lockas av läxhumanisterna (eller några andra ister) men av Hungern med stort H och av Livet med stort.
i Harry Martinson.
Nordiska Konstförlage jul- och nyårskort ha kommit ut, repre- senterande tio konstnärer med mer eller mindre kända namn.
Främst bland dem få väl nämnas Einar Nerman, Gunila Stierngranat, Ingeborg Uddén och Rolf Kempe.
Ehuru upprepningar och banali- teter naturligt nog icke alldeles kunna undvikas.
äro dock flera serier i årets samling både roliga och vackra och det Det finns andra världar än ty cynismen tangerar han aldrig.
I hans sådana samlingar som Ferlins och Gull- bereder ett riktigt nöje att gå igenom Lagerkvist fångat här.
vers lyser en värmande godhet under den bergs då ä r det ett belägg för den sven- dem.
Utförandet ä r mycket vårdat och E. IV.
satiriska ingesten.
han tillhör de få som ska diktens starka och levande nutids- färgerna utmärkt återgivna.
kan tralla en sorg, s i den hörs, så den plan, vilket, så långt en recensent kan se,
Kontemplation.
kunna tro,att denna känsla befrielse En rundvandring Vad stort sker, sker tyst.
Utdrag utkomna Poul Bjerres nyligen på S. F.-teatrar.
bok.
Paul Bjerre om drömmar.
När man klass.
Ur tid erfar inför uppnåendet av ett mål, inför dylikt.
lösandet Men saken av ett har problem vida större el1er något räck- man fördjupar sig; gamla reli- skrifter, stöter man s t u d o m på uttryck, som vittna om tro på ett för oss ofattbart samband mellan det som sker i människans själ och händelseför- loppet i den Yttre världen.
är D etta ord kommer lätt för en, på mera siska urkunden vid det framtida stude- än en väg, då man läst Poul Bjer- randet av drömmarnas rike.
När man res nyligen utkomna bok och sitter och tänker på stillheten vid denna boks fram- tänker över den. ')
Ordet passar först trädande inför offentligheten en inga- Detta skänker befrielse.
Man skulle vidd.
Det ligger något underligt befriande i upptäckten att läkande krafter arbeta spontant i ens inre för att hjälpa en över splittring och stelnande.
Det är e; frå- gan Om en tro, Som när som helst kan förflyktigas av nya förbryllande erfaren- Bröllopsresan på Stureteatern är en synnerligen äIsklig och behaglig fransk film.,.
Egentligen ä r den en fransk-tysk koalition, i det att den ena av de två kvinnliga kandidaterna till platsen som moitié å t den bröllopsresande fransman- heter; det gäller något lika påtagligt och nen är tyskarnas stora stjärna, Brigitte ofrånkomligt som dr,, kroppsliga spon- Helm.
Hon överraskade här med att kun- na prata franska med en förträfflig ac- tanläkningens faktum.
De två andra huvudpersonerna När man fördjupar sig i dettu efapp- cent.
arbete i dess olika former kan man ej äro en manlig och en kvinnlig represen- undgå att gång på gång studsa över de tant för den kombinerade parisiska esprin på en gång enkla och raffinerade vägar, och skönheten, då kombinationen är som skan, alltså genom kroppsliga krafters indelning av sådana objekt som drömmar känsla av en väg: har man funnit den på vilka naturen söker nå sina mål.
Man häst.
De spritta båda av livslust och upp- o c h safters gemensamma arbete mot det- måste, allra helst så länge den är helt och vandrar den ' kommer man till må- upptäcker att man inom sig äger en sluppenhet.
på ett medfött, naturligt sätt.
m a n vill uppnå,kommer en så konstnär, om vilken man förut ej haft Där man ser dem stå på turistångarens t a mål, så samarbeta också i den del a v ny, vara långt mera svårsmält för den kännedom.
Detta innebär samma be- däck och ömsom beundra de tjusande människan, som vi kalla själen, och här som på egen hand ger sig på studeran- lorat vägen, kommer intet en till mötes,, frielse man erfar inför varje upptäckt av vyerna över medelhavsstränder, Neapel närmast i det s. k. omedvetna, andra det därav, än exempelvis Linnés klassin- Men hur finna vägen?
Och hur bevara en ny och överraskande förmögenhet.
och Capri, och omsom varandra, kan man s l a g s krafter spontant och oavlåtligt mot delning av växterna var, då den fram- den?
Den viktigoste orsaken till känslan av inte undgå att själv falla i beundran över man har i alla tider förstått, att svaret befrielse ligger dock däri, att man kän- de vackra tavlor av människor och strän- ett läkande a v där uppkomna skavanker.
kom.
Gränserna mellan d e olika klas- I båda fallen kan visserligen den med- serna måste här, åtminstone i början, icke ligger i det omedelbara utlevandet ner sig vara infogad i stora nödvändiga der, som duken rullar upp, Också när- a " driffter och önskningar och i flytandet sammanhang.
Man är icke endast en de / bilderna av hamnar och gator och av Ve- vetna och vakna människan själv hjälpa förefalla oss mera diffusa, och författa- på vilka tillfällighetens strömmar som av en materiens världsordnig som på suvius i verksamhet äro tilldragande; och till, på olika vägar.
Och likaså medmän- ren förstår och erkänner detta och p å helst, Genom ett inre arbete måste man bördar en drifter, konflikter allehon- f. ö .. gör sig fotograferingskonsten ge- niskan, framför allt då läkaren.
Men vad pekar det ofta där faran är relativt stor.
nå överblick och inriktning.
Genom för- då bekymmer; man hör också oupplösligt nom hela denna film påmint med s i n höga stort sker, sker ofta tyst, i det fördolda, Men var och en studerande, som har sin- djupning måste man lära sig skilja vä- samman med en väfldsordning, som ar- ståndpunkt.
Eliteteatern Sture har alltså fått en elitefilm, som kommer att räc- i det omedvetna, både kroppens och sjä- ne för det väsentligas, det realas, det sentligheter från oväsentligheter.
Man betar i ens inre och strävar att förhjälpa här ka länge, så mycket mer som den är lyck- måste kunna välja ett och avböja ett en fram mot personliga mål.
l e n s Man måste skilja på de två » vad produktivas värde framför formernas och ligt fri från moderna utländska filmers annat.
Man måste kunna hålla fast vid människan gör och vad som sker med definitionernas, måste vara författaren det man väl; er.
vanliga onaturligheter och överdrifter, åt- minstone från sådana av det osympatiska henne,, och glömmer man bort det sist- tacksam, att han e j av oväsentligheterna Detta och mycket mer har man åsyftat nämnda, när fråga är om läkning, har låtit hålla sig tillbaka från denna säker- med det urgamla begreppet k o n t e m- slaget.
Både idén att ånyo inspela och a t t mo- man kommit på avvägar, säger författa- Iigen mödosamma uppröjning och skif- p l a t i o n.
Man måste kunna försjunka dernisera svenska filmer från vär första i sig själv och leva ett inre liv för att tesindelning i den förut otillgängliga ren.
storhetstid på filminspelningens område nå vägen ör tillvaratagande av arrendatorernas v i säga första ty vi hoppas på en andra Liksom vi icke med kroppens ögon snårskogen.
Hur skall man då finna en effektiv F ö r tillvara konstituerades vid ett möte nära framtid har visat sig vara kunna direkt åse, hur denna vår kropps- Drömmarna avslöja på sitt symboliska form för kontemplation, som skänker det i Alunda förra söndagen ett arrendator+ lyckad.
Hälsningar är ett exempel på ny- liga självläkning tillgår, så kunna vi icke språk vad som sker i det omedvetna.
De man Vill na och som icke innebär fara förbund för Upplands län.
Föreningen inspelning, och karl xl, p % modernise- heller med något själens öga, med nå- äro rapportörer av de olika uppnådda att man hamnar i något man helst har redan funnits som en enskild sam- ring, varvid den sistnämnda uppkommit etapperna i den stora smältningsprocess, gon inre syn, direkt avläsa hur själsläk- det stora assimileringsarbete, som där hör undvika?
Mitt svar på denna fråga manslutning, men fick nu en mera allmän genom hopslagning av två gamla delar ligger i det här skildrade systemet.
karaktär.
Man tillsatte en arrendenämnd till en ny f i l m av normal längd, Hälsin- ningen tillgår.
Men på alla.de livets om- ständigt pågår All den immateriella jag har träffat mödrar som ersatt den med representanter för föreningen, ön- gar fångar alltjämt stadbons intresse för råden, där en direkt förståelse förvägrats föda, som kommer in i oss, blir i likhet gamla slentrianmässiga aftonbönen med skemålet ä r att sådana nämnder skola den genuina lantbons säregna funderin- människan, har hon som regel fått en an- med den materiella omhändertagen av en stund av samling och överblick till- skapas för varje län, med representanter gar om livet och människorna och hän- nan möjlighet att arbeta sig ur dilem- osynliga, automatiskt och spontant ver- sammans med barnen för såväl arrendatonerna som jordägar- delserna i den trånga kretsen, Och Karl kande krafter och blir föremål för om- Hur skulle det vara, om man på lik- na och länsstyrelsen.
XII kan alltjämt gripa oss med förundran, man.
Denna möjlighet går ofta i s y m - arbetning, uppblandning, delvis utrens- nande sätt återupplivade den gamla mor- Fröken Elisabeth Tamm höll ett före- numera mest en vemodig förundran över bolbildningens tecken.
Drömmandet tor- ning och delvis kvarstannande i mer eller gonbönen och gav den en ny, på kunska- drag om aktuell jordpolitik, som mottogs hur en halsstarrig yngling verkligen kun- d e kunna förliknas vid åseendet av en mindre smält form.
Åtskillig som bor- per om själslivet baserad form?
Är det med stort intresse.
de tillåtas utarma värt land genom sin filmuppvisning i vårt eget inre, en ultra- de höra till de avgående delarna kvar- icke en orimlighet att allt det underfulla envisa äventyrslystnad och obetänksam- modern sådan med icke blott tal och stannar här liksom vid den kroppsliga arbete, som försiggår i assimileringssyfte het.
Hälsingarna tala nu sitt landsmål, smältningen och blir lik i lasten.
Hur i det omededvetna, endast rinner bort och vilket klär deras känslor och passar bra musik som i våra dagars biograf, utan allmäntillståndet för tillfället är eller örflyktigans?
Låt vara att det är uttryck i de vackra naturbilderna.
Men att Karl med långt flera och långt större talanger varest det ev. finnes anhopningar av något » som sker med oss » och har XII ännu tiger, trots moderniseringen, hos de uppträdande, men också med osmälta störande partier, därom g e sin betydelse vare sig vi är aktgivande väcker knappast någon saknad; han teg Iångt större svårighet hos åskådaren att drömmarna besked åt den, som lärt sig på det eller ej; men detta innebär icke vi ana, att tyda deras symboliska s p r å k Ett ar- att dess betydelse e j kan förstärkas i och förstå spelets djupa mening.
hete i riktning mot fullständig smältning genom medvetandets, samarbete.
Det har hänt mig åtskilliga gånger, att o c h främst bra in på en sak, som boken lunda ovanlig företeelse med blivande så kommer den jag stött på i övrigt skeptiska människor, flerstädes söker inpränta i oss: Liksom » klassiska urkunder », vilka utan religiös påverkan och uteslu- läkningen a v kroppsliga skavanker vä- som rubrik här ovan använda sentensen tande på grund av egna erfarenheter me- sentligen sker genom kroppens egen inne- åter lätt i tankarna.
nat, att denna tro måste ha en grundval i boende självläkekraft och självläkeön- Det ligger i sakens natur, a t t en klass- verkligheten.
Man har därvid närmast en tet.
att Det och Sveriges första arrenda= tors förbund.
linom för symboliken är med i spelet, men Vi kun- med thy åtföljande lugn och friktionsfri na ej helt och e j alltid tyda dess språk.
gång på den andliga motorn föreligger Det har förunnats vår tid att nå fram emellertid alltid, och det ä r efter de olika f. t. uppnådda etappererna i detta arbete till Iösningen av mången kroppens och som klassindelningen av d r h m a r n a bli- själens gåta, Skall den nu också nå vit gjord.
drömmarnas?
Om en lösning skall vara Den första klassen heter Gestaltning tillfyllest i våra dagar, måste den bygga och omfattar sådana drömmar, som exem- på en vetenskaplig analysering av dröm- pelvis endast ange gestaltningen av ett visst för drömmaren intressant tillstånd i mens väsen och mening och den en viktig fråga.
Och den sista har förf.
bringa en systematisering, en klassifice- kallat Assimilering därför att drömmar, ring av drömmarna.
Detta ä r vad Poul som tillhöra denna klass rapportera, att Bjerre givit sig på.
Det decennier långa full assimilering numera ägt rum av en inkräktare, som förut måhända spökat studiet av dessa objekt, hos honom själv och ställt till oreda i det omedvetnas såväl som dagligen hos andra, hans pa- värld: » Ju säkrare vi äro förankrade i tienter, den speciella begåvningen för all-livet och ju större volym vår s j ä l vun- detta arbete men också den mogne nit i och genom denna förankring, desto forskarens förmåga av självkritik och lättare omsmälta och assimilera vi allt det som möter oss ».
Och mellan dessa känsla av ansvar icke minst inför kolle- yttergränser har förf.
identifierat och gerna jorden runt, allt detta borgar för kartlagt icke mindre än tio andra klas- a t t det nu framlagda helt originella re- ser, så att hans system i dess helhet om- Om dessa sultatet av ett livslångt arbete också fattar 12 olika drömklasser.
innebär en landvinning på vetenskapens sina klasser säger han på ett ställe: » Vid studerandet av läkeprocessen finner man fält.
Kanske kommer denna bok med ofta grupper av etapper följa på var- den o s e n t i o n e l l a titeln att bli den klas- andra med en viss konsekvens, som låter oss ana, att ordningen har något med Drömmarnas naturliga system.
Bon- naturordningen att skaffa,.
Och just häri, att icke blott klassindel- niers förlag.
7: 50. måste Söker man på egen hand i kontempla- tivt syfte infånga sina drömmar och för- djupa sig i dem med ledning av detta sy- stem, blir man snart varse den ena etap- pen efter den andra .. Dettn stilla sökande efter sammanhang och detta lyssnande efter djupets röster blir i första hand ett odlande av stillhe- ten, som i och för sig är välgörande.
Efter hand lär man sig allt oftare nå må- let: drömmens infogning i respektive ningen utan bokens hela innehåll i så hög grad andas naturlighet, sunt förnuft och önskan att alltid förhjälpa det goda och rätta till seger, ligger en stor källa till glädje och tacksamhet för läsaren.
Tacknämligt ä r också, att boken, ehuru säkerligen till stor del avsedd för kolle- gerna-själsläkarna, varom kapitlet Be- handling nogsamt skvallrar, dock ä r skri- ven med en uppläggning och en Iättfly- tande penna, som gör den smältbar och njutbar även för lekmannen.
Som det av utrymmesskäl är omöjligt att i en recension meddela ett så pass längt utdrag, som skulle erfordras för att läsaren ev. skulle kunna få en direkt po- sitiv behållning av det lästa, meddelas ett sådant utdrag härovan.
N.
S.
T I D E V ARV E T - G i ro n:r 1 544 T i d e v a r v e t börja: 1934 sin t o l f t e årgång.
ju mest i levande livet också.
Om vi un- der den d i r 2:dra storhetstiden i filmin- spelningens historia, som vi nyss talade om kunde f å behålla något av det sanna, storslagna och naturliga i den gångna epokens filmer, så skulle vi nog inte be- höva skämmas för oss, varken hemma eller där, varest man ä r van att från Sverige f å förstklassiga, högförädlade varor.
På krimskramsens område ha vi aldrig kunnat göra oss i någon bransch.
Där ligga vi ohjälpligt under genom vår litenhet och vår självkritik.
Bättre då att bjuda ut en något dyrare men också långt värdefullare vara, helst också i sina ex- porttyper utvisande att vi här i kalla nor- den inte äro sämre än a t t vi kunna Iära oss tala det blivande internationella hjälp- språket engelska med dess rätta accent.
Den varan skulle kunna bli en AGA-fyr i filmens värld, som skulle kunna bli lika berömd och lika eftertraktad som den andra.
Den amerikanska filmen Rasputin och Kejsarinnan måste nog räknas till de se- värda, Det Hollywoodska draget slår visserligen igenom och stör oss svenskar i någon mån, exempelvis i kejsarinnans även efter maskeringen hundraprocentiga amerikanska utseende.
Men man måste en gång för alla göra klart för sig, att de amerikanska filmerna först och främst äro gjorda för den stora amerikanska publiken.
Och med den reservationen un- derförstådd kan man säga, att de ryska högheterna från förkrigs- och krigstiden, liksom ock den sluge och falske och hög- färdsgalne undergöraren Rasputin, spelar; av goda skådespelare och imitatörer.
Händelsen med de många intrigerna i den alltid intressanta miljön har ännu Sin dragningskraft kvar; och allt vad Ryss- land heter, dess folk och dess natur loc- kar oss alltid till bion.
helt enkelt därför att så ytterligt f å a v Oss sett detta stora och närbelägna grannland med egna ögon.
Nils Simonsson.
Lördagen den 16 Dec.
1933 Pren u merera på TIDEVARVET från 15 nov.
Pris kr.
0:75.
N:r 48 har varit min teori ifråga om fängelse- förvaltning både i New Hampton och Sing Sing,.
Innebär detta ett överskattande av d e mänskliga möjligheterna?
Vi vända oss (I Orts.
f r.
sid. i.)
återkommer Lawes till detta spörsmål, till advokat Hugo Lindberg, en av de vilka möjligheter det finns att behandla konsekventaste förkämparna i vårt land B l a n d de många bevis på vänfasthet, inte få tillfälle existera.
Härmed är till- de fångna människorna under hans an- för mänskliga reformer på straffverkstäl- O m Tidevarvet En ny världs-, åskådning ... till Tidevarvet.
som Tidevarvet under de senaste veckorna haft glädjen att få mottaga från sina prenumeranters sida, äro även några uttalanden, avsedda för hela läsekretsen, vilka vi här ha nöjet att återgiva: Det första ä r från Ellen Hagen, Tide- räckligt antytt att den tidningspress som svar mänskligt och förnuftigt.
» Fanns lighetens område, för att få höra hans kämpar f ö r sanning och rätt behöver pre- det en metod för franske Menet och en uppfattning.
Advokat Lindberg svarar: numeranter.
De ord som tryckas O c h annan för gamle Chappleau?
Eller måste – Fuchs (vars bok, Andarna i fängel- spridas f ö r rättfärdighetens seger i Värl- den kunna ej åstadkommas gratis.
I tider de, eftersom de syndat mot samhället Och set anmäldes i Tidevarvet nr l5 1931) Och av svåra kriser och konflikter måste detta båda voro lika skyldiga inför lagen, fort- Lawes, representera det bästa av allt som varvets första redaktör, som påminner om mer än annars stå klart för ansearskän- sätta på samma sätt, leva lika, tänka lika, är skrivet i fångvårdsfrågor.
Tjugutu- en artikel under Tidevarvets första år om nande medborgare.
arbeta lika, vara underkastade precis sen år på Sing Sing är en i bästa bemär- Gentemot Tidevarvet ha särskilt kvin- samma matt av straff och förbättring?, kelse optimistisk bok, den kvinnliga solidariteten.
Den ä r ett doku- Det är alltjämt till detta att själva tänka över och och söka få torde kunna avskrivas.
Orubbligt har tid- sammanhang i tidsföreteelserna, som Ti- ningen stått på deras sida mot opinionens devarvet nu i tio år sökt stimulera de alla växlingar.
Som tioårig läsare och prenumerant är det mig en stor glädje få kvinnor den nått.
just nu tyckes denna dess uppgift vara vittna hur den, jämte här ovan berörda mer behövlig än någonsin.
Kvinnans rätt mission, även i så hög grad varit bildar till medborgarskap och personlighetsvär- de Och intressant att i jämförelse därmed de Sopas ju som ett intet bort av de stor- prenumerationspriset kan anses lika med F r i d a S t e e n h of f. mar som jaga över Europa och som kom- noll.
ma politiska, etiska O c h religiösa grund- Kära Tidevarvet!
e f är rätt, att jag mottagit dubbelex, fästen att vackla.
vad kvinnorna kan rädda av de vär- dig de senaste veckorna.
Jag den O c h den trygghet de knappast hun- har givit bort ett av numren till bekanta nit ta i besittning, kommer med säkerhet i hopp att f å dem intresserade.
Själv har att bero på hur levande deras samhörig- jag läst dig och haft glädje av dig under hetskänsla är.
Att hålla denna samhörig- hela din 10-åriga tillvoro och j a g är villig hetskänsla uppe, O v a n stridsvimlet, är en att erkänna, att du gjort mer f ö r min ut- av Tidevarvets ledstjärnor fram mot den veckling än något annat, som jag mött i humanitetens världshegemoni, som da- en dig, livet.
Utsikten, Därför i,; / / att jag du a~ inte allt skulle hjärta kunna tacka gång av klokhet O C h godhet skall D av Lawes Svarar själv på denna fråga med ment av det största värde, inte minst där- stöd av sin tolvåriga erfarenhet Som chef vid det väldiga Sing Sing - vilket han f. Ö. förvandlat från ett dåligt ansett fän- gelse till en anstalt skött efter humana principer.
Han hade en gång anförtrott åt en såsom » obotlig ond » förklarad berg, och exempelvis ett arbete som ut- fånge att avstyra ett bråk bland kamra- kommit på svenska i å r Innanför marar- terna.
Denne gjorde det på ett ansvars- na, skrivet av en flngelsepräst.
DA f å r kännande sätt och Lawes säger: » Sedan man en klar uppfattning om dels hur det den dagen har jag aldrig givit upp någon kan vara och dels om hur det icke f å r människa som fullkomligt obotlig.
Detta vara.
Lawes ä r ingen utopist, säger advokat Di?
ig?
Vad är felet med oss -?
Det är Lindberg vidare.
Men vad som för många vi, som inte orkar eller inte kommer oss svenska fångvårdsmän och socialpolitiker ändå med för känner att göra vi nog, vad de på flesta OSS ankommer; av oss, att alltjämt är en utopi har han omsatt i In- då det gäller Dig, då gäller det samtidigt något som vi m å s t e värna, något omist- nas hur än hoppet döljes av molnen leva vidare, kändes f ö r mig lika svårt som ett bud om dödlig sjukdom från en kär, ligt - vår frihet, vårt människovärde, vid horisonten.
Ellen Hagen.
idev arvet 10 år!
En kort period i som man har svårt att tänka sig leva utan.
vår rätt att fritt tänka, öppet tala, själv- – år!
världsförloppet, för att den visar gångbara vägar ut ur det förtvivlade kaos, som straffverkställighe- ten genom fängelser åstadkommer för så- väl individ som samhälle.
Läs den boken, fortsätter advokat Lind- vande verksamhet.
Jag vill rekommende- ra å t alla som har intresse inte bara a v fångvårdsfrågor, men av sociala frågor överhuvudtaget att läsa Tjugutusen år på Tidevarvet 10 en dryg period f ö r Det f å r inte ske.
Med hjärtlig häls- N e j, Tidevarvet, vi får e j svika Dig.
Sing Sing.
Men låt mig be läsaren inte dem, som i detta fall burit dagens hetta ning, Din tillgivna Vendla Aulin.
glömma bort Sten Granlunds utomordent- V i d a r e måste vi, tillsammans.
och tunga, En politisk tidning och en Ängelholm.
Signild J:son Hegardt, liga fängelseskildring Sex är.
Den ä r kvinnotidning, den kombinationen är in- frän men sann och författaren har humor.
Kära vänner O c h kamrater!
Söderhamn.
gen genväg till framgång och ära, Men Jag förstår det är många med mig Som sanningen har modigt ögnats av dem, som med vemodiga blickar mötte rubriker- Skolposten heter en liten tidning för ' för I 0 år sedan fog det djärva initiativet nov.
O m det den » yngre ungdomen », som utkommer i och som fortfarande strida på skansarna ' na i Tidevarvet av den svåra läge vari tidningen kommit.
Och Göteborg.
Dess innehåll synes vara an- för sin sak.
passat för en publik i åldern 12 till 15 Vad vill man då?
Fostra kvinnorna, vi borde förstå den tunga börda dess Re- år.
I en artikel benämnd » Fredsdagen » oss själva och våra medsysfrar, till själv- daktionella medlemmar bära på, inte d ' visas huru svårt små nationer ha att göra ständigt tänkande människor och ansvars- endast den ekonomiska utan fastmer i de- ärliga strävan f ö r den idè som vill föra sin rätt gällande gentemot de inbördes kännande medborgare.
Författningen ger tvistande stormakterna.
Ungdomen i oss den uppgiften, när vi i den kallats till ut samarbetets anda till plikt Och ansvar.
Europas små nationer borde hålla sam- medarhetarskap i formandet av nationens, M å vi med alla medel hjälpas åt att man för att småningom kunna skapa en öde och historia.
Den kallelsen f å vi inte som presenter g e våra vänner en prenu- djupt rotad solidaritet.
Tidningen inne- sluta vårt öra för.
Tidevarvet vill sätta meration av tidningen!
Och jag tillåter mig rent av föreslå en håller även några trevligt skrivna bidrag målet högt, den vill att vår ledstjärna av förmågor bland den ungdomliga pu- skall vara den förvissning som ligger ut- agitation på den damfrisering där du Om- vården av ditt hår.
bliken.
Till julen har Skolposten utkom- tryckt i den stolta och uppoffrande for- besörjer Ja, kunde icke många andra små saker mit med en liten festskrift, » Julgrisen », meln nyligen uttalad av Elisabeth Tamm: som innehåller några berättelser och vi- D e m o k r a f i e n s a n d a h y g- göras för tidningens spridning, om vi En utbildningskurs vid Hvita Korsets - sedan 191 1 - välkända Barna- sor, vilka säkert senteras av de unga.
g e r p å v a r j e m e d b o r g a- kvinnor enades till en stor makt.
vårdsskola medför erkänt goda framtidsmöjligheter Tusentals unga Cecilia Magnusson, r e s a n s v a r att t j ä n a s a m - Essvik.
kvinnor ha som Hvita Kors-systrar fått goda välavlönade platser i barna- h ä l l e t.
- Vi behöver Tidevarvet!
V i – J ö * ' ' " kan inte vara utan det!
Greta Cardell.
är den fragila sanningens fè möter gorillan eller urmänniskan, eller denna senares cerebrala eller ocerebrala gengångare, blir hon, trots sin odödlig- het, f ö r långa perioder nedklubbad och sträva vi alla efter.
Kunskaper ge livet liggande vanmäktig.
Oftare än man i rikare innnehåll och större värde - inte hastigheten gör sig reda för får hon till- bara för oss själva utan även för vara bringa mellanstunder » i drömmarna: medmänniskor, Vår framtida utveckling land ».
Sanning och rätt äro visserligen and.
och vår betydelse för dem vi kamma i daglig kontakt med det må vara i ar- ligen starka men rent fysiskt och eko.
betet eller under fritiden - är i mycket nomiskt sett bräckliga väsen.
De skulle beroende p i den inriktning vi ge åt vira ej orka, även om de ville, vilket j u är otänkbart, argumentera med knockouter studier för ännu bättre kunskaper.
Högst undantagsvis f å de vandra över Kooperativa förbundets korrespondens, skola ger genom sina kurser i allmänbil- rika penningresursers daggstänkta fält.
Sådant är livet, det vill säga verklig- dande ämnen våra studier det rätta värdet heten.
Men den lyses upp av flertalet – de ge oss ännu bättre kunskaper.
människors kärlek just till sanning och rätt.
Tyvärr älska vi dessa, låt OSS säga kooperativa förbundets höga gudar, så som själviska och tank- lösa barn sina föräldrar.
Vi vilja ha för- korrespondensskola äldrarnas huld och skydd men glömma Stockholm ofta att ge föräldrarna något tillbaka.
När vi eftersinna vad vi egentligen ha att Sänd mig kostnadsfritt Edert prospekt över de ämnen tacka sanningen och rätten för, sända vi jag understrukit kanske halvt instinktivt en erkänslans Svenska (sats och formlära) Talarkurs, med mötesledn.
tanke ditåt, men hur ofta tar tanken form Rättskrivning Boktöring, dubbel ame- Uppsatsskrivning och sti- rikansk i handling?
listik Fortsättningskurs I bok- Därför att verkligheten ej är enbart Litteraturkännedom föring andlig, behöva de andliga värdena hjälp Litteraturhistoria Lantbruksbokföring mot materiella farligheter.
Till farlighe- Engelska språket Föreningsbokföring Nationalekonomi Praktisk räkning terna hör risken att idealens försvarare ännu bättre kunskaper N - Sveriges näringsliv Kommunalkunskap Handelsjuridik Textning Aritmetik, Geometri Algebra Fysik Namn: Adress: .................. (Sändes ................................... i öppet kuvert, frankerat med 5.öres fri Över huvud vilar över den lilla publika- tionen en käck och hurtig ton, som gör attman gärna rekommenderar den.
Skolposten.
Pris 15 öre.
Ansvarig utgi- vare H.
M. Andersson, Fjällskolan, Gö- teborg.
Tio å r Tio år med Tidevarvet!
Hur skulle det vara att plötsligt nödgas sakna det?
Skulle man plötsligt mista sin ena lunga ...
Jag vet ej, hur det skulle vara.
Men den förkänsla av ängslan och and- nöd, som skulle gripa mig inför utsikten av en sådan förlust, den erfar jag nu vid tanken på att mista Tidevarvet.
Kära Tidevarvet!
Du har nu syrsatt vårt blod, sörjt f ö r vår andliga luftväx- ling så länge, att vi, många av ass åt- minstone, knappt kan tänka oss möjlig- heten att vara Dig förutan.
Kanske känns det särskilt så f ö r OSS ute i landsorten, där atmosfären ofta är så stilla, att vi, utan de friskhetens luftdrag Du alltid medfört, aldrig skulle fått mod att inom Oss själva ta upp till skärskådande de problem detta sista decennium bragt oss, De ord vi förgäves sökte, de tankar V I liksom inte förmådde kamma fram till, de önskemål Vi buro på, latenta, oroliga – Du fann dem åt oss, Du gav dem ge- stalt.
Så blev Du inte bara en tidning, inte ens bara en kär tidning.
Något mycket mera levande blev Du, något mycket mera påtagligt och intensivt ingripande.
Vad skall jag likna Dig vid?
En litet bråkig men oerhört efterlängtad vän.
Det var något så naturligt i Diff sätt att komma och slå ned i ens tillvaro, mitt i vardags.
laget, på Samma gång alltid något under.
ligt.
t y måste mon inte alltid litet smått undra över att Du aldrig tröttnade, ej lät Dig nedslås av den stumhet och tröghet som ofta mötte Dig, denna brist på till- gänglighet som f ö r det mesta ej ens kom sig f ö r med ett tack ..., Vad är felet med den organisation Du tjänar, som horde kunna nära och bära vård, hemvård, hemsjukvård, ålderdomsvård, lakaremottagningar etc. Icke minst under innevarande å r har efterfrågan på Hvita Kors-systrar varit mycket stor.
Otvivelaktigt lönar det sig for arbetsvilliga, framåt- stravande flickor att söka utbildning vid Hvita Korsets skola I Älmhult F Ö R Ä L D R A R!
Den bästa Julgåva N i kunna g e Eder dotter är ett presentkort som berättigar till fullständig utbild- ningskurs vid Hvita Korsets Barnavårds och Sköterskeskola.
Nya kurser börja den i varje månad Prospekt sändes mot porto.
Hvita Korsets Barnavårds- &amp; Sköterskeskola, Älmhult.
Var god sänd prospekt till Namn Bostad: Postadress.
