# ID: svediakorp-per3652
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,087
# sentences: 468
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har N ATURLlGTVIS MEDLINGEN hänt?
om GICK inte BYGGNADS- Och som ett extra glädjeämne till julen varslas nu om att byggmästarna fundera på lockout V ID KOOPERATIVA FÖRBUNDETS galoschfabrik i Gislaved ha arbe- tarna gått i strejk - den första stora ar- hetsstriden I den svenska kooperationens historia.
Anledningen var föreslagna lö- nereduktioner Aven efter lönereduktion nerna skulle Gislavedsarbetarna bibehålla sin ställning framför de privatanst ilIda och deras förmåner bli jämförelsevis annu större, därför a t t privatföretagen redan genomfört lönesänkningar Utan strejk.
I GÖTEBORG PÅGÅR HYRESKRI- G E T för fulla segel.
Husägarna an- söka om att få sina hyresgäster vräkta, hyresgästerna blockera affärer, som hyra i värdarnas hus och vädja till L.
O att transportarhetare inte skall få bära bort Allas krig mot alla deras möbler Hur länge skalI svenska mäns surlek, prestigesjuka och formalism f å sabotera Arbetet väntar samhällsmekanismen Kan verkligen Pengarna äro beviljade inte regeringen, mellan jubileer och fest- måltider, med insättandet av hela sin prestige få arbetet I gång?
F ÖRSLAG T I L L LAG OM T R E D J E MANS rätt vid arbetskonflikter har framlagts av professor R a g n a r Bergen- dal.
Hur nodvandig en sådan lag än må synas, inses allmänt att det möter nästan oöverstigliga svårigheter att få en på samma gång rättvis och effektiv lagstift- ning på området Honorine L.
Hermelin: Pier Gudro: " Europas förenta stater Vår egen tids historia.
“ - under Roms ledning » Det I fråga om homullstyger och är också en annan kris.
Den är nationer europeisk Typiskt europeisk siden a r redan Italien fullständigt undan- Europa är ej längre den världsdel som trängt av Japan.
Jugoslavien, Marocko, leder i fråga om mänsklig civilisation.
Sydamerika, Nord- och Sydafrika, Sy- Det är det faktum som varje tankande rien, Palestina, Egypten, överallt segrar människa bor konstatera både inför sig Japan.
I Como, den italienska siden- själv och inför andra.
D e t fanns en tid fabrikationens centrum, säljes japanskt då Europa dominerade politiskt, andligt, siden.
På Rodi fås japanska velocipeder ekonomiskt.
Europa dominerade politiskt for cirka 50 lire stycket I Egypten ja- genom sina politiska institutioner.
And- panska automobiler fur 50 pund, d. v. s. ligt genom allt vad Europa under århund- omkring 3,000 lire.
I en hollandsk stad raden skänkt av kultur.
Ekonomiskt.
dar- har i kampen om en dyrbar röranlägg- för att Europa var den starkast indu- ning en japansk firma på många tusen Men bortom kilometers avstånd slagit en narhelagen Atlanten finnas nu världens största in- tysk konkurrent.
I Indien biträder Japan Demonstrationståg i Moskva (Malning av Diego Rivera.)
dustri och kapital.
I fjärran östern fin- Gandhis kamp mot det engelska bomulls- nes Japan som efter alt genom kriget tyget, men genom att sälja ett tyg som så Med jättebokstäver står denna titel på Denna avdelning, I synnerhet vad som 1905 ha fått kontakt med Europa nu i väl imiterar det handvävda grova in- omslaget till en nyutkommen bok, en di- gäller de aktuella idériktningarna, är ilmarscher närmar sig Västerlandet.
- » diska, att endast en tekniker kan skilja ger volym på 700 sidor, vägande något synnerligen intressant och nyttig - upp- strialiserade världsdelen.
Det a r Mussolini som talar i ett a v de mellan vad som a r ortodox bomullsväv over 2 kg.
Den utgör forsta delen av märkligaste och mest passionerade anfö- och vad som a r japansk forfalskning.
ett verk på sex, som från olika synpunk- randen denne mångtalare någonsin hållit.
Från Amerika har Japan lart modern ter skall behandla samma ämne: vår egen Och ungefar samtidigt låter han blåsa teknisk fullandning, men samtidigt har tids historia.
den italienska landet behållit traditionell feodalism.
I Amerika har man okat arbetarnes löner S e vad som hänt!
Ahessinien, som och minskat I deras arbetstid Japan har Italien lagt ned så mycket möda pa att man ytterligare rankt redan låga arbets- vinna, öppnar nu sina portar for Japan ersättningar och okat arbetstiden.
Men SOCIALMINISTERN HAR TILLKAL- Japanska köpmän och industriägare ha i man har samtidigt genomfört ett omhän- LAT sakkunniga att under hr Abessinien fått landkoncessioner och pri- dertagande av arbetarnes fysik, av deras Wohlins ordforandeskap undersöka möj- vilegier Av Ahessiniens import kommer nöjen och vila, emot vilket fascismens Iigheter till ökade arbeten.
Att obser- drygt 70 % från Japan I Albanien do- ryktbara Dopolavoro a r intet Och man vera är att bondeförbundaren, riksdags- minerade nyss Italien framom alla andra (Forts. ä sid.
4.)
man Strindlund märkes bland de sak- kunniga EUROPAS FÖR NÄRVARANDE mest lyckosamme statsman, Litvinov, har på hemresa från Amerika efter inbjudan besökt Rom och utbytt tankar med tum till Nationernas förbund, att det an- ytterligare varningar i pressen.
Självständighet och samhällsanda - vanförevårdens tingen måste ombildas till ett stormakts- förbund och omlägga sina principer eller också går Italien ut.
D e små sta- terna ha endast att lyda.
Det mål, som de finska sjukhuslära- rinnorna och många med dem s.
A.
HAR FIRAT FÖRBUDETS avskaffande med fester över hela arbeta fur och som något berördes i förra numret av Tidevarvet, nämligen att landet T Y S K L A N D F O R T F A R MAN med förhjälpa sjukhuspatienterna till stärkan- U.
I mål.
Vilken titel!
Hur lockande!
Och knappast mindre lockande är specialru- briken på den nu färdiga delen.
Demo- kratiens seger och kris.
Forfattaren, do- centen Herbert Tingsten, är kand genom utmärkta framstallningar av amerikansk demokrati och a v fascismen i Italien (N och K.
1929 och 1930) samt genom tid- ningsartiklar i aktuella politiskt-teore- tiska frågor.
lysande, ger svar på frågor, väcker lust till fortsatta studier på berörda områden De frikostiga och mycket väl valda cita- ten g e - jämte god belysning åt de idéer de havda - tillika en fläkt av bio- grafiskt liv At framstallningen Man nit- tar på Barrès ’, antiintellektualismens, la- rofaders », smala, högintellektuella ansikte med hjärtlig rörelse, Bokens ojämförligt största del, fem sjättedelar ungefär, är emellertid agnad staternas författningspolitiska utveckling under de sista 50-75 åren De sex » sto- ra » - Frankrike, Förenta staterna, Eng- Tingstens framställning av demokra- tiens seger och kris börjar med en over- sikt av system och idéer: » det demokra- tiska systemet », dess ideologi, former, partivasen och » kris »; vidare » aktuella tankeriktningar i samtidens politiska dis- kussion »: antiintellektualismen, de kor- porativa idéerna, integrationsläran - or- det torde närmast betyda: teorin om den land, Tyskland, Italien, Ryssland - har fått sig tillmätt ett helt eller halvt hun- dratal sidor, de tjugu » små », börjande med Sverige och slutande med Kina, får tillsamman disponera det sista hundra- talet sidor.
En fortrafflig uppslagsbok - denna sista del F o r partibildningar och rege- ringar, forfattningsforandringar eller for- manskliga samhörighetens uttrycksmedel skjutningar redogöres så gott som full- av uppassning och stillalig- - samt slutligen .diktaturens ideolo- ständigt i vad som galler » de sex stora ».
gande att h a n blivit nästan oduglig för gier »: kommunismen, fascismen och na- Uppgifterna är kanske foga fylligare än Emellertid, framhåller hon, tionalsocialismen.
samhället.
(Forts å sid. 4) kan man inte begära att sjukhuspersona- så förstörd Brist p å smak len skall hinna med eller orka att ägna fronten sin » likriktning ».
h a r visserligen På uppstått den prästerliga ett starkt de husvistelsen och utvechlande och därmed arbete till under en naturlig sjuk- sig måste också ordnas å t på detta annat slags vis.
Men arbete det vore Turen har nu kommit till lä- motstånd de vetenskapligt utbildade karna, där skola Iikriktas med s k naturläkare, för vars räkning särskilda 3-åriga utbild- ningskurser upprättas Läkarna ha med en förr aldrig sedd självuppgivelse accep- terat detta och gå n u in för att t i l l s a m - mans med homeopater och chiropraktici ropande Heil bekämpa kvacksalveriet, Hitler.
n uppmaning av Överståthållaren No- thin har Justitiekanslern anbefallt utanför sjukhusväggarna - det målet är tresserade av denna sak och att den nu åtal mot ansvariga utgivarne av Tidskrift i hug grad utmarkande for arbetet inom tog.
; upp av dem.
den svenska vanförevården.
Verksamheten vid Vanföreanstalten i for Sexuell upplysning och Nakenkultur- När Tidevarvet vänder sig till Vanföre- Stockholm förefaller att vara i många av- rörelsens organ Natur och Halsa.
Beträffande den forstnamnda tidskrif- anstaltens Stockholm foreståndarinna, seenden förebildlig just ur den synpunk- froken Sigrid Höjer, for att få hora hen- ten att kontakten med det » verkliga » livet ten har J.
K. funnit en artikel benämnd Homosexualiteten och en annan, Det nes åsikt och erfarenheter om dessa frå- bör bevaras.
och god form fur samhörighet med livet önskvärt att läkarna vore litet mera in- P fur att finna något tukt och sedlighets- sårande från författarens sida.
Vad man daremot kan med bestämdhet säga a r att löpsedlarna - aven om dar ej står ett enda ord som icke stått i artikeln ifråga - a r ett ohöljt vädjande till sensations- Man måste be- och vinningslystnaden klaga dels att ledningen varit i total av- HÄNDEL- gor, svarar froken Höjer genast med att Forst och främst a r ju dar hela den sexuella samlivets teknik, så sårande för saknad av smak, dels att åtal e j befallts inom den kraftigt understryka den iitomordentliga mångsidiga, fullt kvalificerade yrkesut- tukt och sedlighet a t t det motiverar åtal mot löpsedlarna, om man nu nödvändigt Vad Natur och Hälsa beträffar synes vill åtala.
svenska musik- betydelsen av att man inte för vården av bildningen, dar snickare, målare, tapetse- Även om den andra åtalade artikeln världen var mae- kroppen försummar själen.
Långliggar- rare, skräddare, skomakare, sommerskor det vara vissa bilder, som falla under galler I stort sett samma resonemang stro Arturo To- na på sjukhusen, de som under många år och andra yrkesmanniskor utbildas till åtal av samma skal.
scaninis tvenne I Norge utgavs redan ett år tidigare än Saken är delikat, särskilt vad den forst- konserter i Stock- av sitt liv äro hanvisade till vården på full konkurrenskraft på öppna markna- Redan vid har en tidskrift av samma namn och ut- holm, av vilka anstalter av olika slag, måste i så stor den.
En rundvandring i de olika verkstä- nämnda tidskriften beträffar.
som den svenska.
Artiklarna aro utgivandet av sitt andra häfte råkade den styrsel, den senare ge- utsträckning som möjligt leva en » van- derna I den visserligen litet trångbodda nom radion nåd- Iig » människas arbetsliv, med dess an- men utmärkt valordnade, hemtrevliga in- ut for en vägran från pressbyråns sida också ofta desamma Men oss veterligt de svarstagande, prövningar och framgån- stitutionen vid Grevturegatan ger god att distribuera densamma inom järnvä- har spridningen av tidningen dar icke folk.
Detta förbud, som av skett på samma förargelsevackande sätt musikaliska g a r - » Det hjälper inte, om man gör en upplysning på den punkten.
De svart gens område.
den många ansågs ganska omotiverat, hade som hos OSS.
insikt och upp- människa frisk till kroppen, om hon sam- vanföra, och sådana som av olika anled- genast till följd a t t publikationen sökte Om det är sant som uppgivits i pressen ningar inte passa for dessa slag av yr- lysning som To- tidigt a r maskstungen I sjalen » scanini meddelar Sysselsättningsterapin har j u här I kesutbildning uppöva emellertid andra sin läsekrets genom gatuförsäljning, vil- att Natur och Halsa gått ut I trettiotu- Sverige I viss utstrackning slagit ige- fardigheter, och den utställning och for- ket ytterligare underströks genom arro- sen exemplar så är det avenledes uppen- hart att här a r e j längre fråga om ett absoluta hängi- nom vid sinnessjukhusen Vid sanato- säljning av vanföras handarbeten och ganta löpsedlar.
Hur aro n u de åtalade artiklarna ' Den legitimt intresse.
De som av ideella skäl velse till uppgif- rierna forekommer det daremot ytterst slöjdalster som ägde rum i Stockholm i E SE N ten, har erk ints med tacksamhet av både litet och vid sjukhusen nästan inte alls förra veckan visade en mycket hög stan- ena, Det sexuella samlivets teknik, för- medverkat i denna publikation borde sna- Vi hade t. ex en pojke som vårdats på dard både ifråga om smak, utforande och fattad av den kände norske Iäkaren Karl rare kant blygsel infor en sådan fram- Evang a r en iallo vederhäftig, allvarlig gång, och I tid revat seglen ett landsortslasarett i tre år for höfttu- andamålsenlighet.
publikation.
Det skall mycken iIlviIja till herkulos, säger froken Höjer - han var (Forts, å sid, 4,) musiker och lekmän.
-
T I D E VA R V E T Radikal mokratin i Sverige alltid varit posi- tivt försvarsvänlig och att det större intresse för försvaret som nu visar sig, inte beror på någon större om- politisk veckotidning.
svängning inom den svenska social- demokratin.
REDAKTOR: C a r i n H e r m e l in.
ANSVARIG UTGIVARE: händelser, framhåller han, som gjort Den 9 D e c.
1 9 3 3.
A d a Nilsson.
Utkommer varje helgfri lördag.
Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. 204842.
_- ADVOKATER Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund Eva Andéns Det ä r endast aktuella Revision Advokatbyrå eller = Inneh.
: Eva Andén Norrlandsgatan 18.
Tel. 75 75, 7 5 76 STOCKHOLM -.
Bondeförbundets förtroenderåd har i dagarna avgivit en förklaring över partiets politiska riktlinjer.
Där Stockholms yngre Tandläkares fastslås i övertygade ordalag bety- Fören in g. delsen Kvinnliga tandläkares klinik.
Ad.
Fredr.
Kyrkog.
1 (v, Sveavägen) tandläkarna Astrid Gyllen- Ingrid Huss, Ruth Öhrling.
Tid pr tel. 200373.
Särskild mot- tagning för barn (tandl.
Huss.)
Månd., onsd., fred.
3.
3 0 - 6.
Leg. vårens kristidsöverens- av sluten om försvarets stärkande gavs ett uttryck för vårt fredsälskande Tid möjligt många till upplysning och vägledning! » - Maria Schalin.
Wittsjö, Tyra Holm- förtröstan inför påfrestningarna.
stedt, Stockholm, Honorine Hermelin, JU- Men man torde dock icke k u n n a lita, Elin Wägner, Stockholm, Elisabeth komma i f r å n, att en verklig om- Tamm, Fogelstad, Eva Andén, Stock- svängning hålIer på att ske på den holm, Rut Wedell, Jönköping, N. Ahlherg, Stockholm, J a n e Hermelin, Gripenberg, punkten inom socialdemokratin.
Och Joseph Hermelin, Gripenberg, Märtha om detta är icke Sverige ensamt.
Sandqvist, Jönköping - » Med hjärtlig Det tycks vara en internationell före- hälsning till tioåringen.
Må den fortsätta teelse a t t socialdemokratin icke en- att vara en oroshärd för alla invanda dast söker kontakt med bönderna tänkesätt. » - W. Bratt, Djursholm, Han- na Henrikson, Malmö, Signild J:son He- utan även talar om en revision av sin gardt, Söderhamn, Elna Ramström, Sö- ställning till militärfrågan.
Måhända derhamn, Sigurd Wickbom, Djursholm, ligger grunden till revisionen däri, Ingrid Dale, Eskilstuna, Märta Werle- att det bI.
a. är militärfrågan man, Eskilstuna, Anna Lindberg, Eskils- skiljer industriarbetarna från bön- tuna.
Elna Fernström, Eskilstuna, Alfhild Nordberg, Eskilstuna - » En födelse- derna.
Om man ruckar på den f å r dagshälsning följd av många hjärtliga gynnsamma kommelse och dess verkningar och framhålles att i be- tioårsdag.
idevarvet fortsätter här redovisnin- det naturligt att mera betona f ö r gen frän förra numret för gåvor till svarsplikten.
vårt prenumerations- och reklamkonto, Det är även att en förkla- vilka vi haft glädjen att ta emot med an- ledning av vår tioårsdag.
Vi stannade i ring till den sviktande sammanhåll- förra numret vid 16 Rivare med 155:- ningen kring avrustningslinjen lig- kr.
Under resten av veckan strömmade ger hos den halvhjärtade » paci- bidrag in från 33 prenumeranter, 680: - kr.
åtföljda av många vänliga hälsningar: fismen », som vågade rösta på min- Gerda Hulander, Stockholm.
- &gt;Tork skade rustningar och försiktigt for- lilla 10-åring / ör dina repelbundna och så välkomna besök och fack för ditt klara mulerade nedrustningsprogram orädda språk!
Må allt fort din utveck- länge faran inte stod omedelbart för ling vara god och sund och du så bli dörren, men som visar sin bristande förräderi?
- Specialitet: Familje- och arvsaker Boutredningar och testamenten, för valtningsuppdrag.
Även skriftliga förfrågningar - Kring Tidevarvets som Professor Johan Almkvist för att tillräckliga maktmedel ställas försvar - kan ta upp striden mot den, Math.
Holmgren, Malmö, Harriet Stockholm Tel. 67 50 75. till regeringens förfogande för att dliktaturerna.
och Det finns dock varnande röster.
Freijer, Sala, Margit Monsen, Kristine- upprätthålla rättsordningen Hud- och Könssjukdomar.
Den framstående socialdemokraten, hamn, Amanda Friberg, Nyköping, Ellen skydda den medborgerliga friheten.
schweizaren Ragaz har i en artikel Svedberg, Eskilstuna, Frida Härner, Under det att höger och borgerlig Der Aufbau uppställt f r å g a n: Inne- Stockholm, Maja Engatröm, Eskilstuna: Mottagning vardagar enligt överenskommelse pr Anna Lindgren, Eskilstuna, Anni Norr- tel.: söndagar vänster avhånat bondeförbundets i bär icke den påpekade revisionen av man, Eskilstuna Alma Ågren, Eskilstuna, deras tycke opåkallade uttalande, nedrustningspunkten i det socialde- Andra veckan kommo 37 givare med har socialdemokratiska tidningar mokratiska programmet ett förräderi 487: - kr.
Och tredje veckan till press- mot demokratin snarare ä n ett för Iäggningsdagen 23 givare med 224: - kr.
FÖRLOSSNINGSHEM LINNÉGATAN 19 icke haft något att invända, utan ta- svar?
Han visar på den f a r a som Greta Cardell, Göteborg, Mottager inackord.
även för längre tid.
git f a s t a på bondeförbundet såsom l i g g e r i ett uppgivande av socialis- Lulli Lous, Oslo, E. Lundkvist, Göteborg, Tryggt och välrek.
ett klart demokratiskt parti.
De ha mens grundfasta opposition mot Kronbäcks, Västervik, Age Lundholm, Tel. 778 24. e j heller anmält någon avvikande militarismen - som kan medföra Stockholm, E. M-e, Rörösjön, Sigrid mening ifråga om det fredsälskande att man i stället för att vinna mas- Bondesson, Stockholm, Anna Hallgren, Nybrogatan Alma Axelssons Klockarebolagets (f. d. Wissnells.
etabl.
1818) Begravningsbyrå &amp; Iikkistfabrik Fabrik och utställning: Skepparegatan 39 Telefoner: 673436, 612098 Efter affärstid: Enskede 29 30 Agnegatan 40.
533528 I S:t Paulsgatan 15.
40 30 87 Ombud för Sv Eldbegängelseföreningen, Filialer: folkets önskan att upprätthålla sin sorna för s i g förlorar massorna till självständighet genom stärkt för- militarismen och fascismen.
Det- ta har hänt med det tyska riksvärnet, svar.
som i stället för att bli ett skydd för Man bör sammanställa detta med demokratin uppslukats a v diktatu- den allt tydligare framkommande ren.
Det har skett med den ena efter - meningen från socialdemokratiskt den andra av de » demokratiska » Erfaren- håll, att demokratin bör försvaras försvarsorganisationerna.
Möjligen hade het ten visar att u t v e c k l i n g e n fram med vapenmakt.
Rickard Lindström rätt när han i sin emot med militarismen.
diktaturen går Emot hand detta i hand hjäl- i Liberala för Nya och beg.
skrivmaskiner diskussionsinledning eningen.
häromdagen om Demokrati i stor sortering till låga priser och be- kväma avbetalningsvillkor.
Infordra offert från Elis Olssons Skrivmaskinsaffär, Bollnäs.
All litteratur fredsfrågor TIDSKRIFTEN F R E D E N (Euro- pas Största fredstidning PAX-GRAMMOFONEN, P A X - S K I V O R N A med inbetalningar av pastor Per Gyberg, kapten C.
J. Brunskog, 1. borgmästare Carl Lindhagen.
magister Carl Sundblad och re- daktör J.
L. Saxon På baksidan a v skivorna vackra sång- eller musikstycken.
Vackra freds- brevmärken m. m. Rekvlreras från FREDSBYRÅN 71, T O O K och försvar per icke ett » demokratiserande » av den militära organisationen.
- fastslog, att socialde- Alacoidgas dödar absolut väggohyra.
Alacoidgas.
J. W. Svensson, Desinfektionsanstalt Tegnérgatan 19 Telefon 209207.
GÖTGATAN Tel. Söd.
7000 - » Föreningen Frisinnade Kvinnor i ö- teborg ber att genom sin styrelse som Tid ringa uttryck av stor tacksamhet till även ge uttr yck åt en innerlig önskan och förhoppning att den vädjan som nu ut- gått om stöd till Tidevarvet, måtte röna beaktande och att Tidevarvet allt fortfarande kan bibehållas för sin bety- delsefulla uppgift och sin höga standard.
Å Styrelsens vägnar, Bertha Burman An- dersson.
Olivia OIsson Wessman. » Summan av inkomna gåvor utgör nu kr.
1,616: 25, vilket med största tacksam- het erkännes.
- Radikala Föreningen.
Avd. av Svenska Kvinnors Vänsterförbund sammanträder torsdagen d e n 14 december å Publicistklubbens Föredrag av d:r 1933, kl. 8 e. m. lokal, Salviigränd 3, 1 tr. Stockholm.
ADA NILSSON om Kvinnokönets reglementering i nutiden.
av Uppläsning KARIN SCHULTZ.
Sång a v BARBRO HERMELIN.
Gäster få medtagas.
Bagarstugan Ofarlig för människor, Vi äro den enda firma som utfor desinfektion med HORNSGATAN 37 Vargön, Signhild Brodd, Hässelhy, Emma Aulin, Jönköping, Anna Kleman, Stock- holm, A. de Maré Svensson, Eksjö, Ebba Nilsson, Borås, Märta Bucht, Lu- leå, Elsa Svensson, Linköping.
G. Boberg Lingbo, T.
L., Österkorsberga, T.
Norr- man, Malmö, Gun Holm, Sala, Lisa Hal- lenborg, Äppelviken, E.
Asp Andersson, Lisa Hellman, Hjälstaby, L.
H., Stock- halm, Stina Lindqvist, Limhamn, Fru Zahle, Köpenhamn » Med en hjertelig Lykönskning til det bedste Blad. » - J. von Koch, Stockholm, Manda Björling, Stockholm, Joh.
Zeuthen.
Falun - » Lyc ka till! » - G. och K. Werner, Lim- mared, Wendla Aulin, Ängelholm Anny Henrikson.
Jönköping, Anna Holm, Eke- By, Eva Dohlwitz, Falun, Rut Adler, Kål- lered, Barbro Hermelin, Stockholm, Julia von Sneidern, Köpenhamn, Ebba Holgers- son, Johannishus, Agneta Gustafsson, Stockholm.
Hilma Holmström, Stockholm, P. Källman, Stockholm, Elin Berner.
Stockholm.
Aida Enberg, Stockholm, Signe Lindström, K. Winroth, Uppsala, Ester Röhl, Lidingö, Olivia Wessman, Göteborg, Cecilia Magnusson, Essvik, Ruth Hamrin-Thorell, Stockholm.
Vidare Pappersbruk och Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri A.-B., Stockholm.
Bland bidragsgivarna märkas även Ek- sjökliibhen av S.
K. V. genom Helga Sjö- strand, Vänsterkvinnor i Östergötland, Vänsterkvinnor i Norrköping genom Bet- 10 - 12 och 1-4.
Moderata arvoden även för Rätts hjälp N y a medlemmar vinna inträde.
Hotell Gästis 52 O L SALONG » SUPERBE » LUMA har Allt yrket utföres av erfaren, skick- lig personal under individuell omsorgsfull fors k n in gs- behandling.
labor at ori u m Å R S T A Jakobsbergsgatan 6 (inv.
Stureplan).
Tel. 20 06.
Specialité Permanent ondulering med kalluft.
inom Känner NI till föreningen Årsta och dess verk- samhet?
Känner Ni till Årsta hemtrevliga klubb- rum.
damhotell och restaurang i centrum av Stockholm?
- PIL Årsta bor och äter en dam bäst och billigast På Årsta finnas vackra rym- liga lokaler för förenings- och andra fester.
sam- manträden.
föreläsningar På Årsta hava för- eningens medlemmar en smakfull och rogivande samlings- och viloplats NI har nytta och nöje av ELLEN JOHANSSON DAMFRISERING SCHE LEGATAN 1 8 T E L E F O N 507113 -.
Det världsbekanta STOCKHOLM sedan mer än 1000 år till- ar ' utrustad med alla badformer enligt Skodsborgs metod.
Helinackordering, även ÅRSTA Smålandsgatan 2 0, Tel. 20 92 57.
20 92 58 Telegramadr.
: Årstaklubben Prospekt med prisuppgift gratis på begäran.
kg.
blyförpack- ningar Kr.
4: grannhet LUMA koop -
T I D E V A R V E T - MOTESPLATSEN - Uppsolokretsen nv Svensko Kvinnors Viinsfrrfiirhnncl hade den 17 nov.
ett miite.
Man hesliit enhalligt att instamma i den resolution, som fattats pa Konsert- husmiitet i Stockholm den 26 okt.
med hiivdande av kvinnors fria ratt till utbild-,, ing ocll yrkesutilvning oheroende av ras ellcr civilstBnd m. m. u n d e r gret h a r ~ ~ ing2tt med tva skrivclser till Stadens plantc- r i n F s n ~ m n d fijr att hegara heaktande av fijljande synplinktcr: hijga och lummiga tr; ic; slag h; jra ickc planteras,, lira hosts- I 3 Fylkingen.
" En frisk flakt ITvii intressanta biicker f r h Vaster ".
Om QhdQ judefrbgog D ' 11.1 I et ar gladlande att se hur musik- intresset I Stockholm pa senare i r ' '.
.. och i all synnerhet senaste aret stegrats.
ed nedansfdende mtikef frdn He (- Det fordras ei langre att nagon musik- singfors her Tidepunref a f t fd dessa dagar, dd judefragan ar sii ak- Att hoken zr s i kortfattad f a r man kan- intresserad viin sticker en hiljett i han- fhrestii / / a cn ny hekonfskap for lijsekret- tuell och vars och ens stallning till ske rent av anSe som en fijrtjanst, ty den PA en fur a t t man skall gil pa en sen, F i l.
mag. f r u Det a r Snart lika natllrligt att K a j ~ s u S n e / l - ~ densamma ~ kan ha ~ vittgdende fiiljder, ~ l r skulle l ett sa vittomfattande ~ h n k e, som konsert.
~ ~ ~ ~ det av Stor hetydelse, att allmiinheten bokens svenska titel innehsr - origins- an Pa en kOnsert SOm a t t Ra pd en bio m a n.
F~~ Snell- kan bli delaktig av en objektiv skildring lets titel Br Petite Histoire Des ju; fs - Sven O m man e j a r Bmusikalisk,, d. v. S.
av judisk karaktRr och livsfiiring som djupgdende diskuteras, lr det fara for spelar n a w t sjllv.
Musikintresset har mun, So= ar ' YS- fer ti / / leKotions- stegrats, men hur Br det med smaken?
m t v i k t mot den myckna naiva okunnig- att den skulle hli mindre last.
Det kom till Stockholm fnr en tid se- rddet Snellman ders frinstrr, s i a t t solen utestjnges.
Det heten och medvetna eller omedvetna f6r- dan en utliindsk jazzfantast av samre sla- ir ollmpliSt ur hypienisk synpunkt men ljugenheten i den antisemitiska litterara Sto&amp;,o /,,,, ijr ut- den som " nskar fa " erklig k h e - get med sin orkester och gav ett flertal bildad sjuksko- liar skett .iwn vid nyplanterinqr.
Hllso- propagandan.
dom om zionismen ar Hugo Valen- s. k. konserter fijr utsalda bus, v b r d s n l m n d e n tillstyrkte skrivelsen och Brijderna Tharauds Judarnas knmp och tins lilla h ' ifte Zionismen att rekommen- saker pa at: han genom sin.
m u s i ~ tersko.
~ ~ ~ Hon ~ hor skickade in den.
men Planteringsnamn- fro genom f i d ~ n a l r just en sadan bok, dera.
Forfattaren skildrar zionismens dade puhliken hetsdligt mer an en he1 del bland a~lmdnna den svarade, a t t den alltid haft dessa syn- som man onskar en S a stor lYsekre @ som uppkomst, iteruppbyggandet av Palesti- f i l m, som hlivit censurerad, skulle ha frdgor sdrski / f punkter for iigonen.
mrijligt, i synnerhet som den har ett hijgt na, den politiska zionismen, zionismens gjort, agnat sitt intres- Svaret fiiranledde en ny skrivelse fran littcriirt varde och sr fanmlande, nastan fijrhallande till judarnas religiijsa pro- Viinsterfiirhundet.
Aven Socialdemokra- fnscinerande striven.
hlem och till assimilationen m, m, H~~ Flera stora konstnarer daremot fa j u Se d f sexuolhy- Koisu Snellman.
En Stor del av boken handlar om ser sanningen rakt i ogonen, da ha,, hi.
a, ' pptrgda hfor knappt til1 halften fSlld g; eniska tiska Kvinnokluhhen har i en sympati- spars- skrivelse stdllt si:.
solidarisk med Vin- chettot.
Skildringen d l r i f r l n a r levande, sager, att det fijrhallandet att assimila- salong. '
Utlandska solister tyckas an- md '.
Trots ut [hon dr moder til1 f Y r a smd * Van marker tydligt, a t t fiirfattarna tionens verkningar ej varit mer forodan- dock kunna draga folk, men hllr sr det sterfiirhundets akliun.
* trivts i Osteuropas ghetton, som inte bijr de fiir judarna mindre heror pi dem sjal- med vdra svenska solister och ensemhler?
barn hor hon upptogit sina akodemiska E k s j i i - och Nijssjdklnhhm av S.
K. V. fiirviixlas med det gamla tv5ngsghettot.
va a n pa - a,,tisemitismen.
ArliSare ord, n e t l r i all synnerhet en konsertform, studier far aft kunnn Cora en starre in- 3n t. ex, dessa: lnfor v a r ~ omnlmnande man reajierar snts p6 sift omrddp.
hade onsdagen den 22 nov.
ett gemen- Ueras konstnlrssjiil tilltalas av det ma- kunna,, al ej finnas s a m t mGte i Eksjii.
~ ~ r v i hiills d fijre- leriska och pittoreska i ghettot liksom av .,intet folk i,, ariden tarde kunna uppvisa, med ett skeptiskt eller of " rstdende leende vlnnofdreningen Unionen i Helsing- drag av frii M i i r f n Nilsson f r l n Linkijping den drijmmande ghettojudens charm.
D~ att en del av folket gripes av llat till och som man tror zr trakix.
E b r ocksa for, hade den 31 novemher inbjudit iiver Smnet: lrrdnrnn i Sivrige.
Det syn- fi~rstd vad driimmen i ghettot hetytt fiir sitt ursprung, och vidare, .det ir den anSer man att man m5ste vara ocrhhrt musilcalisk fiir att fB nigon hehallning av Hagar Olsson att hdlla ett fijredrag, som nerligen jirdijina och med start intresse judarna.
M e n for derris religiijsa instiill- frigivna trslens mentalitetn.
H~~~ valentin redoliir fiir de olika den.
Det iir kammarmusik.
Atedeivas kallades Kvinnan vid skiljovlgen.
Hagar dlliirda fiiredraqet gav en sympntisk ning och deras kamp fiir sin rcligion ha Olssons namn hade nu, som vanligt, sam- f r a m s t ~ n i n c av judarnas historia frAn de i w n stfirre fljrstdelse, e; heller fiir politiska rjktningarna inom judendomen, mdste at ' denna form av musi ' oft ' 1- " ' Gustav Vnsas tid fram till vdra dagar oron i ghettot.
De se i kampen mot om jlldiskt nationalitetsmedvetande om ' e ' sf ' rre fordringar PA sevsl ahijrare Iat ett klickfullt hu ' Och Inan ' antade a, som exekmiirer i n alla konditorivaror ay strdmninpar enbart jlrdarna ocll kommunismen m. m. och helyste den rika insats i svenskt 118- 15@3 -- IK@talenS rinps- och kulturliv som judarna gjort.
- &gt;,ursinnighet och trangsintheh och inKen- lAsa vi:,, Kommunism finnes endast i de W t r C dler sRmre kvalitet, som solist- med spanning Pa vad vdr frejdade ' Och Efter fiiredrajiet diskuterade man den ting av juJarnas klnsla av ansvar infdr IRnder, dlr fijrtvivlan Illrskarx.
Han me- konserternn ofta hjuda pd.
Det a r dock orldda fijrfattarinna hade att e l g a oss.
sitlration son1 uppkommit genom bildan- f:idernearvet, dcras ijnskan att hcvara sitt nar, att judarnas problem a r hela mansk- skada att gcmene mall e i fdtt UPP fiSonen Att det skulle bliva nagot nytt och ovan- dct a v det 113 Ccntcrparticl i SmAlnnd.
judiska \ ' ?ken och dzrmed Rven sin ju- lighetens problem, som varken fren kris- frir kammnmusiken * ty h m man h ' ott he- ligt, det liar Hagar Olsson redan vant ass r M.
1. diska sjiil, se inte deras rldsla fiir - ten eller iudisk synpunkt kan Itisas g e - I ~ c v l l n a t s i c till att lyssna nigra ~ ~ n g e vid ' nom hlodiga eller icke hlodiga pogro- skall man snart finna vilka stora miijlig- * assimilationen.
Med ett heundransvPrt mod Och en God r r k r m f i o n.
E~ 3v hokens st,jrsta fiirtjRnster f,ir mer, Prohlemet mdstc dock fnr d e fiesta, hctcr till, musikaliska hngtidsstunder den- sallsynt klarhet visade oss Hagar Olsson F i i r den, sum dinsknr m titis lugn och nuvarande fijrhYlanden i vdrt land iir judar lesas inOm de lander i,, ilka de ho.
na intima m w i k ger.
Det finm en ' el del Rods svenska var vi nu s t l med v3r kvinnosak, slum- vila ocl!
fiiljaktligen intc reilekterar pb den historiska framstlllningen av Tal- " idare framhiller han, att zioniSmen St- vistelse \ rid st (irrc turistcentra, och som mud.
1.y en av de zgrammofonplattor,, minstone delvis ar framkallad av antise- m k, r ' ' m ' ' " m ' ' " ' om " la fi ' ra en rande och utan att reagera mot reaktio- i en trang Som det flitignst vevas p5 i den antise-,,, itismen och att E~~~ tsrael, den ju- ' Ier eller mindre svSr tillvaro.
' tan ' an nen.
Vi leva pa gamla traditioner, men kommende- mitiska agitationen - iiven av skolung- disks staten i palestina, ar upphygRd av d ' irfor tycka det Br djarvt att i dessa ha icke gjort klart for OSs vad SOrn nu Och den- cn elit av judar, ty endast de i alla ha,,- tider h i ~ en a sammanslutning, som skall v R l h e l j p a domen - 3r .talmudplattan,.
och fina g9stgivarjiBrd.
dRr: Karen, frii- na upptar endast de orimligaste saker, seende biista kunna vRljas ut, Man fra- giva ett flertal konserter pf s9songen.
De hotar 0 % liksom hela vBrldens kvinnor.
ken Anna-Brita Nilsson, lit sina gaster som sakna a11 hetydelse for siv$l tist- gar sig o v i l l k o r l i g e n: .Skall zionismen som anslutit Sig till den i h h t hildade Vi fingo hora om den starka och breda ordnar det trivsamt och gott.
som viistjuden, men som slges vara Bdet hefria E~~~~~ fran antisemitismen?, nFYlkingen " lro Yngre musiker.
Fylkin- fronten, som nu hildats bland kvinnorna pa hos v i r granne i vaster fnr att kamPa dagliga hrijdet, for alia judar.
I judar- Svirigheterna att hygga upp Erez Israel g e n har tva behjartansvarda punk ' Fo / k,yko / / irare.
sitt pro:rarr,: att h l, a. framfdra en del mot den hotande faran fran soder.
vi ~ 1 ~ r:: ~ ~ ' ~ ~ ~ r ~ ~, c ~ ~ ~ ~ ~ ~ n ~ ~: ~ ~ ~ t n ~ god ~ d svensk ~ ~ musik, ~ ~ e som t f ~ e r lit &amp; ~ ~ beaktats ~: ~ ~ ~ ~ ~ t Tidevawefs rekfamkonfo, eivelser, en rRtlskRnsla, som stdr langt fijr iinnu mJcket flcra jlidar, Hur skola samt att hereda yngre konstnarer miijlig- hiirde om den levan &amp; lagan av kamplust och tro, som har sin hemvist has Tide- iiver den romerska riitten och ibland ton- de kristna; Anderna, sOm herbva @ sin elit het att ' f framtr ' da.
postgiro 55160.
Man f a r lloppas att samanslutningen varvet.
Mail kande sig p i samma gang fall som hos Kristusa.
Sirskilt intres- av judar stilla sig till dem som zro bar?
S3nt h r framhillandet av vad talmudstu- Blir det inte snarare " kad ~n minskad de skall a n ha s, u Star ~ n konstniirernas a framgdng * ty namn dek horgar fiir ett skamsen i h e r sin egen W a och fYlld tlierna betytt vid reformationens genom- antisemitism?
av ny entusiasm ' Hugo valentin tror emellertid sitt konstnRrligt utfiirande av verken, dek fiirande genom att judiska och kristna hien Hagar Olsson nojde sig e j med vetenskapsman idkade vSnskapliRa f6r- folks framtid.
Han tror pa Palestina, nro programmen intressanta och samti- 9r den som han i viras kallade BLyckliga Pale- digt hAllna I en form, som gbr att de aro kritik och pfivisande av de fel och brister hindelser.
~j mindre intressant vi lida av, men som Vi icke SjalVa kanna.
tyska humanisten Johannes Reuchlins stina,.
M~~ da hade annu inte den ara- till:ani ?ijia for en storre allmiinhet.
v i d tisdngens konsert i Lilla konsert-.
Hon gav nigot mer.
Att pavisa svag- (1455-1522) forklaring, a t t Talmud ej biska ungdomen i Betlehem och andra hijr hrannas, d i den sej innehaller nagra stader i Palestina bildat antijudiska far- hussalen, hade en relativt talrik publik in- heter Br ofta latt, men att bygga svart, funnit sig.
Programmet bjod pd saval kiitterska villfarelser., eningar efter tyskt monster.
Ester Rdhl.
kSnda saker som en del nyheter.
Bland Vi fingo klart besked om det nya ekono- Zionismen ar ensidigt skildrad.
Bett miska system, som Margarete Bonnevie slags religion, ett torftigt uttryck for den I ~ r ~ m 0rh e, eon Tharaud:Judarnas kamp d e f m a marktes Beethovens vackra, mcn alltfor s a h n spelade cellosonat i g-moll.
i sin bok Aktenskap och arb &amp; gjort s i g judiska a ' dan ' ' Man kan inte begara, Och tro genom tiderna.
Natur och Den framfijrdes ay hrr Gustuv Grondohl till talk f6r och fBr dem, som inte ann " att allt kan komma till sin ratt p i 138 kultur.
5: 50. sidor, vilka dessutom aro forsedda med Hugo V lentin: Zionismen, Judisk KrS- ~ ~ ~ ~ ~ s $ l ~ e hade m klart ~ ~ for ~ sig, vari detta bestir, var ett utornordentligt hildmaterial med text.
V S n i h s f 6 r l a p.
Kr.
I: 50. har intensitet och liv i sitt spel.
Hans det en upplevelse som gav mycket att 1 Fiir ' il,: $Fh::edE # Mot all terror 9 pa - aktuell och annan P a r L a g e r k i ' L: t Skansen - en tillflykts- orf fSr stockholmaren.
BOD ELN I: 75 B o N N I E R s 8 # % - " Spanningen i denna skildring ar stundom rent av nervkittlande,, skriver E. Rimmerfors i ~ v Mbl.
.
om V ~ ~v R GURLI oHRN.
overs.
fr. norska av 0.
Terning.
, Alan vigar fijrutspa ' vir ' en ling- tockholmaren gr stolt I) S k ~ a n m ~.
Han f,jrsummar aldrig att forevlsa Skansen for en @ tande framling, ty han vet att man fargSves far lets efter na- eot l i k n a n d e utomlands.
Men stockhol- horde mera a l l m i n t inSe att Skan- sen sr nagat mera, in ett i sitt slag ens- stiende historiskt minnesmarke.
Skan- sen ar j u inte hara en stor kuriositet un- der bar h i m m e l, den I r Bven stockhol- mare,,S egen park,, jar han kan fly var- dagen i en,,, iljs av alderdomlig hem- trevlighet.
A~~~ om han inte har,, agra maren V I ' S d ~ ': r i s ~ utanfnr ~ ~ ~ r ~ sma ~: barn s, att f ~ fijrevjsa ~ ~ ~ de ~ vilda djuren fer, viinn.rna - ocll langt de- ras 1ed.n Fil.
kand. Erik Hj.
Linder.
Pris.
Hft.
3.75, klb.
4.75.
Om Oxford-gruppr6relsen -;;;;; I sf~ [; ~; $~k; gp;; If:Sf$ mdrkt och m r d r y c ~ a n d e ski,dring,,, skriver teol, och f l l, kand.
Hans Cnottinfiius i sin utforliga i d.
till En mZirklig virldsvickelse av p39torn, teol. kand, sv, ~ ~ Overs.
fr. norska.
B i i r lasas i vidaste krefsor.
Pris p5 iire, I bokhand, och dir, fr, " D E Klardhergsgatan N G A s 58, F u Stockholm.
R L A G ' Postgiro n:r 4541.
P~re~rkl; Saf~~ vibrato B r bra och strakforingen ganska tanka pa, a t t fa det framlagt i en logiskt utvecklad, daremot aro ham 19Revax1in- klar och varmt entusiastisk framstallning, som den Hagar Olsson gav.
~; ~;;; d;; g; a; ~ n ~; ~ e;; le;;; w; ~~d~~~~~~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ i ~?
ih$ ' ~ ~ ~ d e s ~ ~ t Det talas mycket Om ' Iika detalier i E~ forran snon borjar trots beaktansvarda fBrsok e j helt lycka- stockllolmare.
smalta och varsolen,, orjar vlrma kan des overtyga i Debussys rnusikaliskt och kvinnornas sak.
Man strider Om lonefra- man tala om en vasentligen okad publik- tekniskt ytterst komplicerade sonat, far gor, gifta kvinnors ratt till arbete utom hemmet, men man hor sallan nagon g a ~ frekvens pa Skansen.
Om stockholmaren ma ' ej forundra sig over ' I egenskap av kompositor Och ackom- Fru- till grunden med det hela.
Men just detta visste hur vacker Skansen ar med den fiirsta rimftosten pa tradens grenar nar m a t o r framtr ' dde Gunnar de en blek h&amp;tsol lyser fram mellan mol- merie i nagra kompositioner skrivna gjorde Hagar Olsson.
Att nu ho ' Os ' nen, skulle han inte uppskjuta sin forsta 1933.
Det a r svart att yttra sig om des- komrna fram med antireaktionara doktri- skansenpromenad pa vinterhalvaret till sa efter ett enda ahorande.
Lattast att ller i kretSar som de ' sa ar icke sa allde- fursti voro tva sanger, till dikter av les vanligt, icke heller att en s. k. bor- fram i april.
I dagarna har nu Skansen firat ett juhi- hade Tschan-Josu, yckats val och att Thu-Fu.
tolka dikternas Kompositaren anda gerlig forening tar initiativet till en arlig feum, 100-arsdagen av d e s skapares, Artllur Hazelius f6delse.
Det har aven och stil i en stamningsfull, exotisk me- Och Osminkad framstallning SOrn denna ' a v denna anledning f i t t ny aktualitet for lodik.
1 de ~ r u m e r i e ~ r e l u d i u m och Det ar kanske svart far den Dfria * ass genom de hAda verk om Hazelius, fuga kunde man njuta av ' et vackra pre- kvinnan i Sverige ' a full ' uppfatta sitaa- som,, tkommit: Norstedts farlag har ludiet.
varemot fugan kraver ett fiirnyat tionen i Finland pa det politiska omradet landsortsbor, vilka gijra 1 intressera &amp; utgivit ett praktverk,.nBoken om Skan- ahiirande ior att man skall k u n n a fonta i allmanhet och slrskilt just nu.
Det fin- horde han ju kunna njuta av, och veder- SC ' I)).
under medverkan av Alarik Behm, den ' Sangerna tolkades av froken Dagmur nes Omriden Och sporsmal SOrn det ford- kvickas av t, ex. en rimfrostig,, intersen- Gotthard Gustafsson och Gasta Selling.
d ~ llppe g Fd Skansen, Det verkar emel- f,lir ges en vacker bild av Hazelius, Bden Gustafson.
Hon sjiing dessutom tre myc- ras ett sallsYnt mod for att 0ppef dryfta * lertid som om stockholmaren i allmRn- ej insage detta.
vill man ha belAgg l,srf;, r kan man studera publiken pd Skansen just en,, intersijndag.
Till Stfir- sta delen b e s t i r denna pnhlik av smi- llet;;;; asvi~ka store tiagaren, som tiggde till s i g halva ket verkningsfulla s i n g e r av Debussy.
intressant Aian hade dock omkat att h0n Rivit litet ~ j ~ ~ ~ ~ Likaledes?
, ~ en d ~ ~ ~.
hiografi ocli en historik over Skansens, mer, s ' rski ' t i den utsakta C ' est I ' extase, tillhlivelse, utgijr det mindre verk, .Arthur till text av Pa ' ' Verlaine.
Nils Rudber~.
/ / O z C /; f l S, mannen och hons verkn, av under frirlldrarnas uppsikt Gilsta Bere, som utkommit i t och mata de olika djuren.
(Ilfhrr.
man ett ~ srort anta1 I) cssiitom iirskiljer ~ b ~ ~, 1 B o K H A N D E L N S T U D I 0 NORRLANDSG.
30, STHLM ~a Natur och K. F. S p e c i a l b o k h a n d e l fii r: Religion, Mystik, Teosofi, Psykologi, Spiritualism, Frhureri, Modern u p p * fostran, dc.
~e gamla s ~ r e n aro ej lakta annu.
Vi ha sakert kvinnor bland OSS, som tanka och klnna att naEot hKr Rnras fKr att rBdda den individuella friheten, men fa iiro de, som i denna stund ha det rAtta I s a h ~ l ~ i l d r r heter en amerikansk moraliska modet a n sta upp och bekanna - deblitant, yars bok L n u r o orh hornen i svensk Gvetsattning kommit U t pa Skog- liinds furlag (5:.50).
Hoken %om inft ' rojer nAgra siirskilt mArklign errnskaper ' 10s fiirfattarinnan beskriver ganska sym- s i n tro ' E11 av des %+ a ' I r Hagar Olsson och vi hiigakta och tacka heme fiir detta.
Och de h h d ass, som k h a Tidevarvet, och beundra denna tidning och dess grupp av modiga, kloka kvinnor, R~~ existens.
och kamplust.
zt; ~;: ~; k~:~si~~f;; ~;; ~~~k clads nver att i den aterfinna Samma trO Kaisu Sncllmfln.
,,
Europas förenta stater.
självständighet samhällsanda Vår egen tids historia.
och.
.
.
(Forts. fr. sid.
1.)
(Forts. fr. sid.
1.)
Också barnen bli tillgodosedda med vad som ges i Nordisk familjebok och vidare genomfört en produktionsdi- Statesmans Yearbook tillsammans, men i sciplin varav likaledes fascismen har åt- olika sysselsättningar, lekar, arbeten, s k i l l i g t att Iära.
En enda organisation filmföreställningar, fester.
Den dag Tide- varje fall finnas de här Iättillgängligt varvet besökte anstalten var ett anslag har h a n d om hela Japans väldiga bom- uppe om en ping-pong-tävlan mellan an- samlade fram till så sent datum som ok- ullstygsproduktion.
Denna inköper i staltens ungdom och ett lag utifrån sta- tober 1932.
Ett utmärkt fint uppställt block allt vad landet i given stund behö- den, Och adventsfirandet förbereddes sakregister ökar också värdet som upp- slagsbok.
, Ver av råmaterial och får därigenom detta med kaffedrickning, sång och ljus.
Den målmedvetna strävan bort från an- cirka 1 2 % billigare än vad andra Iän- staltsprägeln, bort från uppfattningen om För dem som är.
ute i bestämt ärende, der betala, Den bestämmer sedan den de vanföra som en sorts människor för som söker en upplysning någonstans på typ som varje särskild fabriksanläggning sig i samhället gäller för alla de fyra de områden som behandlas, måste boken skall frambringa.
Ny besparing!
Den vanföreanstalterna i Sverige, Stockholms, bli en god tillgång.
(Med verkligt be- omhändertager därpå exporten medelst Göteborgs, Härnösands och Hälsing- rättigande kan man säga att den ej hör borgs, vilka ledas efter mycket enhetliga Samarbete med rederier, vilka i utbyte Men det är alldeles tydligt att saknas i något bibliotek eller skola.)
Men mot betydande och regelbundna frakter principer, denna strävan har många svårigheter att för denna fåtaliga skara kan den knap- gå med på att sänka Sina transportavgif- övervinna.
Blotta faktum att man går past vara skriven.
Och för vetenskaps- ter.
Och resultatet blir att Japan kan fyra år i yrkesskola.
där allting finns, män ej, Men väl för de stora skaror, sälja dessa sina tyger 20 á 30 % billigare eller vårdas i åratal där man i både bok- som i dag hungrar efter att få veta nå- stavlig och bildlik bemärkelse ständigt än någon annan nation.
får gå till dukat bord, inbjuder naturligt got om sin egen tids historia.
den viller- Botemedlet?
Det ekonomiska, säger nog till det som fröken Höjer kallar » den samma, den djupt intressanta, den som Mussolini, är att i alla europeiska länder största faran i vårt arbete, nämligen att de måste genomleva.
Sannolikt menar Svar På kritiken mot Den nya sjukskö- terskeföreningen.
(Forts. fr. sid. 1).
har Härnedan införa vi ett par beaktans- värda inlägg i den diskussion sjuksköterskeförening som väckts genom ombud komma tillsammans f ö r gemen- Röda-Korssysters kritik i förra numret av samma överläggningar och beslut vi ville Tidevarvet av föreningens nya stadgor.
att en centralstyrelse förlagd till Stock- holm men ej enbart hestående av stock- Andra paragrafen i Svensk Sjuk sköterskeförenings stadgar.
D en sekreterare alltid skulle finnas till- gänglig a t t med råd Och dåd hjälpa såväl d e olika lokalorganisationerna som de en- skilda medlemmarna, vi ville att förenin- gen skulle få en tidskrift som var obliga- angående inträdesfordringar i Föreningen diskuterades även på den s, k, 17- juni-kommittens sammanträden, varvid vissa smärre ändringar företogs men paragrafen ansågs i övrigt kunna.
vara a l l a Var föreningsangelägenheter.
det något nytt eller ej?
det över,,,, [växande fascistiska partier i England, Tysklands värsta förlöpningar, hans vil- Frankrike, Holland, Ungern, Schweiz, lighet att glömma Hitlers otack, hans Roma nav.
33.
Pier Gudro.
holmsskötetskor, skulle leda oss.
vi ville att en expedition skulle upprättas, där läste » Röda-Korssysters » ar- j a g i ' senaste numret av Tidevar- vet måste jag säga att det föddes inom näm- mig två rakt motsatta omdömen I i g e n gillande och ogillande, Jag, och säkert flera med mig, kan inte se annat än berättigande i de framförda anmärk- ningarna.
Den anförda paragrafen införa det korporationssystem, som fa- de Unga människorna helt enkelt inte boken a t t stå dessa till tjänst, att vinna oförändrad tills vidare.
Det gällde betydligt viktigare angelägenheter, scismen sedan många år arbetat på att gitter Det måste ständigt ställas ford- dem till läsare gällde att få till stånd en sjuksköterske- Och så mycket som möjligt bygga upp, Och som ju också syftar till ringar.
Men det ä r det smärtsamma med den- förening som även kunde tillgodose våra måste vi säger hon, arbeta utåt, bort att eliminera konkurrensen mellan enskil- från anstalterna, fram emot en växande na stora, dyrbara bok med det lockande sociala och ekonomiska intressen och da producenter, statligt kontrollera löner, utbildning i hemorterna eller utanför an- namnet och alla de fina illustrationerna, vara ett stöd i de fall, där v i sjuksköter- skor stått rätts- och försvarslösa och arbetstid, export och import samt etable- staltens murar.
i detta arbete spelar ku- att dessa läsare kan den aldrig vinna.
därför alltid där det kortaste stråt, ra det allra strängaste samarbete mellan ratorsinstitutionen en stor roll Den, som liksom » Röda-Korssyster » Vanförevården i Sverige förfogar ock- T v å saker, och endast dessa, förmår upp- alla dem som oavsett s. k. samhälleliga så över skolhem för barn - av vilka ett lysa en historisk framställning så a t t den känner till de gamla diktatoriska förhål- skikt hava intresse av en given produkt.
blir skönjbar och fatt- landena ligger ute på Lidingö, mitt i en stor, vac- överhuvudtaget inom sjuksköterskeföreningen Och det politiska?
E u r o p a ropar ker trädgård.
Där gå för närvarande 45 bar: synpunkter, d, v, s, perspektiv och samt vår kårs stora indolens, förstår att barn, gossar och flickor, i skola.
Hemmet dessa förändringar endast kunde komma Mussolini med all sin lidelses styrka, som förestås av fröken Greta Wickbom närbilder, där människor och situationer t i l l stånd genom kompromiss, vi får Europa kan ännu söka återtaga världs- ar både vackert och hemtrevligt med alla får levande ansikten.
De fåtaliga verk- därför vara mer än glada åt det stora civilisationens roder om det förmår möjligheter väl utnyttjade.
Efter det van- ligt stora i historieskrivningens rike steg framåt som redan är taget, och hop- åstadkomma ett minimum av politisk en- liga skolarbetets slut är det dels läxläs- låt oss nämna Ranke, Carlyle, Vilh.
Grøn- pas på att finslipningen av stadgar och dräkt., ning, då de äldre barnen hjälpa de yngre bech - har förmått Iåta båda Ijusen dylikt i den mån det anses behövligt skall Med andra ord!
om Europa förmår till rätta.
Ett besök i klassen med alla lysa med full glans, mer eller mindre komma att ske inom en snar framtid.
Vad jag v i l l opponera m i g emot är att åstadkomma Europas förenta stater.
Det dessa strålande.
ivriga, duktiga ungar, som läsa och stava med en framåtanda, stilla, mer eller mindre flammande.
Men » Röda-Korssyster » e j tidigare givit sig är det Stora målet Mussolini numera sik- som om aldrig några små halta fötter utan någondera av dessa Ijuskällor läm- tillkänna!
Rekonstruktionen av föreningen tar på.
Sedan ganska länge h a r ' han eller sjuka ryggar störde dem, ä r upp- nar en framställning allt i mörker, Den har pågått c:a 1½ å r!
!
jag anser det opsykologiskt att möta den nyfödda för- drömt därom.
Men sedan ungefär ett år hyggligt.
Dels finnas välutrustade slöjd- tillbaka har han talat därom alltmer och rum, där tio-tolvåriga små mästare till- må Säga sig syfta till objektivitet, till att eningen som ännu knappt har börjat an- Det vill säga sedan han verka kälkar, bandvävstolar och allehan- lägga fram fakta för läsarens eget Om- das, m e d ett ogillande av stadgarna, Man mera öppet.
da nyttigheter - dels även ett präktigt döme, vilja undvika v ä r d e r i n g a r och bör ju även visa en viss hänsyn mot den kände s i g säker om att Hitler skulle seg- samlingsrum med stora möjligheter till k o n s t r u k t i o n e r och allmänna historie- kår man kallar sin egen och icke dra i ra.
T y med Europas förenta stater me- trevliga sysselsättningar.
p e r s p e k t i v men vad den ger ä r kaos, härnad mot en bagatell som denna inför Så försöker man redan från början nar Il Duce realiter ett helt igenom fa- Och kaos ruvar mörker ' Det hjäl- offentligheten.
D ä r är vi tillräckligt tröskade.
Jag skulle vilja g e » Röda- scistiskt Europa enat under Roms led- lägga grunden till den självständighet, samhällsanda och förtröstan, som alltid i per Inte Om också var enda n ä m n d gub- Korssyster ett gott råd: ning.
högsta grad måste vara aktuell för alla be finge sitt porträtt i texten och varje Gå i n i föreningen och stå orädd och M a n kan inte stanna i Rom utan en mönniskor, men som för dem som genom kapitel sin sammanfattning på slutet.
öppet för E r a åsikter!
Det kommer an universell idé Dessa Mommsens ord sjukdom - i detta fall hållningsfel eller Medvetet eller omedvetet kräver en Iä- på oss envar vilken framtid Svensk Sjuk- gjorde Mussolini till sina redan den 15 defekter i rörelseorganen - fått en extra sköterskeförening går till mötes.
Så de- j u n i 1921 då han ännu ej var annat än svarighet att övervinna, stå som särskilt sare det mått av meditation över sam- mokratisk har den ändå blivit!
eftersträvansvärda och välsignelsehrin- lade fakta, som gör att författarens blick Friskare vindar väntar vi från en så- en relativt okänd medlem av Italiens de- gande mål klarnat till överblick och djupnat till dan som Ni!
puteradekammare.
Och de ha säkerligen C I, känning med det mänskliga inslaget i hi- ofta ringt i hans öron, ända tills han storiens händelser.
Detta förnims ome- ungefär elva och ett halvt år senare över Läsaren vet det Turins största piazza slungade ut försäk- Polen.
- Segerkänslan är så stor, att i delbart ofrånkomligt.
eller vet det inte men lever Och ringen: » Detta sekel är fascismens.
För den nyligen utkomna och av Mussolini tredje gången skall Roma leda folkens själv recenserade och lovordade boken, handlar därefter: g å r bedrövad bort, el- trionfo del fascismo del U R.
S. s,&gt;, ler undfår åtminstone en gnista uppbyg- öden gande kraft Men Mussolini är en försiktig man.
Han förespås att Sovjet äntligen skall inse Honorine L.
Hermelin har åtskilligt av mystiker, men i än högre sina femårsplaners outförbarhet och följ- grad ä r han äktitaliensk kallhjärnad rea- aktligen även sin ideologis oduglighet list.
Han tar inga språng ut i det okän- och undan stigande nöd söka räddning mildhet vis-A-vis Frankrike, hans ivriga da.
Han vill alltid veta sig ha mark un- hos - fascismen!
värme i fråga om England, hans stora der fötterna.
Han föredrar att först ha » Mussolini m e d l a r står det ofta i tid- pekuniära uppoffringar för Österrike, Ja, allt vad offras börjat realisera och därefter Iägga fram ningarna nu för tiden, kan för att få vara den där allt ställer till hans oavlåtliga arbete för Ungern och teorier och planer.
Bulgariens revisionsönskningar allt- Alen nu tycks han våga hoppas på sina rätta, offrar Mussolini numera.
Hans drömmars fullbordan.
Tyskland natio- uppgivande av den vitt skiljaktiga plan sammans led i en Och samma plan: nalsocialistiskt.
Osterrike trekvartsfascist.
han ursprungligen utarbetat för fyr- Romu capat mundi rerum suprema Spanien på väg mot fascismen.
Ständigt maktspakten, hans undfallenhet inför potestas att lokaloryanisationer skulle bildas över- om Svensk allt i landet och genom befullmäktigade E n annan Röda-Korssyster.
Till » Röda-Korssystern » Bästa Kollega!
Tillsammans med ett par kamrater och en jurist hade jag uppdraget att utar- heta förslaget till svensk Sjuksköterske- förenings nya eller kanske rättare sagt omändrade stadgar, de n u år Hur många förslag tror Syster att v i utarbe- Nej, jag vet det måste komma ihåg att föreningen då redan bestod av cirka 2,000 medlemmar, av vilka de flesta faktiskt torisk för varje medlem, så att hon genom den kunde följa a l l a sköterskefrågor inom och utom landet och bli upplyst om Om Syster nu sätter sia ner och Iäser igenom stad- garna, så kommer Syster att finna att aIlt detta har vi fått Skulle vi då inte i vår tur vara villiga att kompromissa på alla de punkter, där man begärde det av Oss Och vi utan att rubba På grundprinci- perna k u n d e göra det.
Jo, gärna.
Jag skulle hur tråkigt O c h besvärligt detta arbete än är gärna sätta mig ner igen och försöka författa stadgar, om det be- hövdes, då ett så gott resultat kan vin- nas.
Och stadgar äro icke skrivna för att bestå alltid, de gå att ändra, men en- dast a ' da s ' ~ komma med Och låta höra sin röst Jag medger gärna att den lilla d e t a l j dock med så liten reell betydelse som Syster i sin artikel påtalar, ä r överflödig, men inte bör den väl få hindra en skö- terska, som vill något för sin kår a t t an- sluta till föreningen I n g e n t i n g kan " ' uträttas genom att man ställer sig vid sidan och bara kritiskt ser på, utan genom att man kommer med Och talar Om vad man vill ha annorlunda.
V i l k e n medlem som helst äger rätt väcka förslag till cen- tralstyrelsen (se § 18 av stadgarna) för- slagen tagas upp till diskussion, majori- tetsbeslutet avgör.
tiskt?
Välkommen kalorganisation, Ä r det snart inte demokra- alltså i den lo- dit Syster h ö r vederbör- Iigen inhjälpt av två goda kamrater!
Med kollegial hälsning!
E l s a Pehrsson.
Hamiltons Tranåsbaden är en vinter- och sommarkurort i en av våra vackraste och för ändamålet Iämpligaste trakter, nämligen tiolaveden, p i gränsen mellan Småland och Östergötland Den höga rena luften, den vackra naturen omkring sjön Sommen och de moderna anordnin- garna vid själva badanstalten har på f å år gjort Hamiltons Tranåsbaden känt och omtyckt.
Tranåsbaden är en liten anstalt med utpräglad hemkaraktär.
Den har särskilt specialiserat sig på reuma- tiska och neuralgiska sjukdomar, men är genom sitt vackra l ä g e sina sportmöjlig- heter och bekväma kommunikationer Iämpligt också som rekreationsplats i all- allmänhet Samtliga priser vid kurorten ha sankts till följd av de tryckta tiderna.
Prospekt med upplysningar om priser, behandlingsmetoder etc. erhållas från Hamiltons Tranåsbaden tel. Tranås 500 ansågo stadgarna bra som de voro, åt- minstone sade de inget annat.
Måste vi Örnberga vilohem, Tullinge.
god re- inte ta litet hänsyn till deras önskemål kreation, bekväma förbindelser med också?
Stockholm.
Beställningstelefon Tullinge Vad Var det då vi vilie, som inom för- 51.
Telefon för gästerna T u l l i n g e 149, eningen företrädde oppositionen?
Vi ville: att icke som hittills en liten grupp skiiterskor skulle sitta i Stockholm och bestämma om våra angelägenheter utan
