# ID: svediakorp-per3650
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,556
# sentences: 389
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
I ETT N Y T T P A R T I, Svenska Folk- partiet, har bildats Den 24 november 1933 Vad menar man är med fältropet För folkets solidaritet, mot utsugning, klasshat, klassvälde och bolsjevism.
Det moralisk oredlighet och rå gudlöshet, ön- skar straff på alla försök att förlama för- svarskraften, vill bryta monopol och ön- skar effektiv statskontroll över bankerna samt en hel del åtgärder för jordbruket och arbetslagstiftningen.
Det önskar vis- s a rashygieniska åtgärder och slutligen garantier för kvinnans rätt till arbete och likställighet med mannen.
F E,M N O B E L P R I S T A G A R E ha utsetts i år - atomforskarna Schrödinger och Dirac resp. Österrike och England ha fått dela priset i fysik, medan den unge tysken Heisenberg, den S. k. kvant- mekanikens fastställare, fått fjolårets pris i detta ämne och amerikanen Morgan me- dicinpriset för sina bidrag till ärftlighets- forskningen, F ö r första gången i Nobel- prisets historia har litteraturpriset gått det blev bonde- till en rysk författare - skildraren och emigranten Ivan Bunin.
F RÅN NEDRUSTNINGSKONFEREN- S E N förmäles att Italien av hänsyn till Tyskland vill draga sig tillbaka för att endast vara rapportör och att Ungern ämnar följa exemplet.
Amerika har dra- med kvinnosak?
Tidevarvets E Tio-årsdag t a r avstånd från all möjlig ekonomisk och För att Tidevarvet skall kunna fortsätta att fylla sin uppgift, trots de oerhört tryckta och pressande tiderna, måste vi vädja till Tidevarvets läsekrets.
Genom anskaffandet av prenumeranter, annonser eller genom penninggåvor till vår reklamkassa kan Ni möjliggöra vår fortsatta verksamhet.
En giroblankett m&amp;. &amp; Tidevarvets tioårs- dag ” postgiro 55160, medföljer detta n:r. git tillbaka sin rapportör och Japans re- presentant förklarat att Japan inte vill ha kontroll och undersökningar av sina rust- ningar.
Det är inte underligt a t t presi- dent Henderson ledsnat och säges vilja draga sig tillbaka från ordförandeposten.
beräkning för 1933-34 upptagit fördubb- Mycket stöd har han heller inte fått från lade inkomster på opium-monopolet eller England, då MacDonald endast i allmän- sammanlagt över 12 miljoner kronor.
” na ordalag föreslagit Tyskland att åter deltaga i nedrustningsarhetet.
N O M F A T T A N D E OPIUMHANDEL tycks pågå i Manchukuo-staten.
Rap- porter därom har framkallat bestörtning i N, F:s opiumkommission, där den ame- E ESIDENT ROOSEVELT har det be- svärligt med sin N.
R.
A. i Amerika.
Jordbrukarna strejkar, storindustrin sät- ter upp motstånd, arbetarna misstänker P fascistiska strävanden, Presidenten har Han nu tagit sin tillflykt till guldköp, vill utan att behöva tillgripa direkt in- rikanske delegaten i mörka färger skild- flation, för vilken han starkt varnats, än- rat Iäget och den fara det innebär för da söka åstadkomma en prisstegring, de internationella överenskommelsernas framförallt på jordbruksprodukter Dol- bibehållande.
Manchukuo h a r i sin stat- B r e v till T i d e v a r v e t om Den stora propagandadagen i Tyskland.
Karin Boye skriver om Chitambo, ett stort diktverk av Hagar Olsson.
Harry Martinsons nya bok Kap Farväl anmäles av Emy E k Och M o a M a r t i n - sons debutroman Kvinnor och äppelträd Casan har intervjuat de b å d a förfat- t a r n a, som bl.
a. b e r ä t t a r om h u r d e f ö r s t b l e v b e k a n t a m e d Tidevarvet.
Nya paroller h a r givits f ö r a r b e t e t i S v e n s k s j u k - sköterskeförening.
Frida S t é e n h o f f s dramatiska arbete, Svek, anmäles av S v e n Stål.
I Filmronden av Nils S i m o n s s o n.
Om den s. k.
» kvinnosakens, » befräm- jare bland såväl män som kvinnor icke mit till uttryck i Svenska Dagbladet, där några högt kultiverade, erfarna och all- varliga kvinnor från olika verksamhets- fält beretts tillfälle att uttala sig i frå- vore djupt övertygade om att den är en hela mänsklighetens angelägenhet där- för, att den kvinnliga egenarten är lika nödvändig i det mänskliga arbetet som gan om kvinnans själavårdande uppgift, den manliga egenarten är det, hade sä- d. v. s. närmast om kvinnliga präster » kvinnan i kyrkans tjänst,.
Frågan har - kerligen aldrig något kvinnosaksarbete uppstått.
Denna idé hävdas också i ut- av en folkhögskolerepresentant besva- rats så, att » om kvinnan skall ha en plats i kyrkans tjänst, är det e j i kvin- nosakens namn, utan därför att hon där landet, där det heter, » det är alldeles riktigt att kvinnan behövs både som för- kunnare och själasörjares.
Vilken be- vekelsegrund har drivit kvinnosaken bör ha en uppgift som ingen man kan framåt fylla ».
gen kvinnan behövs?
Den uppfattning, som tillerkänner var- Denna formulering har tidnin- en viss själv - måhända icke utan Om inte just övertygelsen Om att glädje over avståndstagandet från det förkättrade kvinnosaksbegreppet - j e människa värde och rätt till utveck- ling lika väl som ansvar i arbetet för anammat och utnyttjat i rubriken.
Men vad i all världen menar man då med kvinnosak?
Är det något slags det gemensammas vård och som är driv- kraften i alla mänskliga frihetsrörelser, kan icke göra undantag för kvinnorna.
självändamål, uppställt i blindo, en fix idé hos rättshaverister utan samband Men det är ju för att ombilda formerna efter den åskådningen som kvinnosakpr med mänskliga synpunkter?
Det före- faller som om detta vore författarens rörelsen arbetar.
Att bedöma kvinno- saken som en företeelse avklippt från mening när hon säger att » jag anser det synnerligen viktigt att de kvinnliga teologerna icke anlagt kvinnosakssyn- punkter på frågan utan religiösa, » det mänskliga sammanhanget och av ett lägre värde än allmänmänskliga frågor i och för sig förefaller att vara lika far- ligt som det är orättvist.
N är E ur O P a ko 1 on is er ar.
I de franska tidningarna har under de kapitel kanske ännu inte är upplevat, kri- ren », eller » obetydliga senaste månaderna påfallande ofta get ur vilket symbolen Abd-el-Krim upp- förekommit ordet » pacification ».
I en stått som fältrop och tecken - fastän ganska omskriven men kanske någorlun- den åldrande Abd-el-Krim sitter som da riktig översättning skulle man kunna, fånge på en fjärran ö, från vilken det utbyta » pacification » mot » införande av icke ges någon återvändo - kriget, som ordning och fred ».
När de franska tid- man i Europa bedömde som ett litet löj- - En valparodi.
n mycket förvånande uppfattning om » kvinnosakens » väsen har kom- sammanstötnin- gar ».
Först kommer ett litet meddelan- de - med samma fina petitstil som i all- mänhet används för meddelanden om fick- stölder eller » borttappat » om tre dö- dade officerare, tio dödade underoffice- rare och ett stort antal fallna Goumiers.
- larns utlandsvärde skall nedpressas ningarna inför ordning och fred kan man därvid följer Amerika det exempel som vara säker på att det är fråga om kolo- nierna, närmare bestämt Marocko.
redan givits av England.
Marocko är den franska republikens ur Y R T I O T R E OCH EN HALV MIL- såväl militär som strategisk synpunkt JONER tyska väljare av nära fyrtio- viktigaste koloni.
Men den värjer sig fem miljoner röstberättigade deltog i med näbbar och klor emot det kulturella folkomröstningen och riksdagsvalet för inringandet och civilisationens välsignel- Hitlerregeringen i söndags.
Det innebär ser.
Marocko är till stora delar ett vilt, ett valdeltagande på omkring 97 procent.
obanat, ogenomforskat bergland, utan ligt fälttåg men som i själva verket var d. v. s. infödda soldater som kämpar un- ett stort - efter Marockokriget trodde der fransk fana.
En aktion under den man att de hekatomber av döda och så- eller den generalens kommando har allt- Av dessa var över fyrtio miljoner ja-rös- vattentillgång.
Särskilt är dess sydöstra ter, medan två modiga miljoner röstade del svårgenomtränglig och farlig, lava- nej och omkring 700,000 avlämnade ogil- liknande, skarpkantade stenmassor utbre- der sig där kilometer- och åter kilometer- tiga röstsedlar.
vis, bildande den s. k.
Svarta Öknen, Den- civilisation formligen törstande land, vars alltid helt tillfälligt F L nu UBBEPROCESSEN HAR HÅL- na landsträcka, som på sina ställen upp- L I T PÅ i snart två månader med mycket magert resultat, Åklagarmakten når en höjd av 1,500 -- 2,000 meter över havet, där knappast ett strå, inte ett träd kan icke uppbringa några fällande bevis växer, är sedan snart tio år tillbaka skå- mot bulgarerna.
Lubbe har helt oväntat deplatsen för ett » fredsarbete », som inne- börjat tala, och förklarat att det var han bär strider, långt vildare, mera hänsyns- som tände på riksdagshuset, att han var lösa och förlustbringande än Europa eller ensam om dådet och icke blivit uppma- kanske ens Frankrike själv har en aning nad därtill av någon.
Han förnekar att om.
han haft några flytande antändningsäm- Efter Marockokriget, vars sanna histo- nen - endast paket.
ria ännu inte är skriven och vars sista ETT TILLRÄCKLIGT A N T A L S V E N - S K E MÄN har, enligt vad de tele- upprepa det konservativa franska tidningar framstäl- luster i samband med en artilleristrid och ler den, så vore Marocko ett fredligt, efter slutligen stöter man på ett telegram invånare huvudsakligen var sysselsatta med att glatt och villigt underkasta sig, medan endast några spridda rövar- och tjuvband satte upp ett hirdnackat och - att två franska stridsflygplan blivit nedskjutna.
Om man bara hade tålamod att samla och ordna dessa tidningsurklipp, skulle också den icke militäriskt skolade tidningsläsaren ställas inför bilden av ett slag eller ett obegripligt motstånd.
Den radikala vänsterpressen däremot fälttåg, talar om blodfläckade klippor och blod- dränkt land, som om dagliga slaktningar skulle äga rum med samma människo- ätande vansinne som under världskriget, Sanningen ligger någonstans mittemellan, Sedan tio år tillbaka förekommer dagliga - om där artilleri, maskingevär och stridsflygplan ä r i aktion, där även mot- ståndaren förfogar över dessa den mo- derna krigsteknikens tillbehör, men som helt kokett betecknas som » en liten a f f h.
Men ännu tydligare framgår ur dessa beslöjade meddelanden att den upphöjda skärmytslingar, sammanstötningar, över- fredsverksamheten med kanoner och fall.
Det händer också under den stora sprängbomher utlöst en häftig reaktion » fredskampanjen » att regelrätta slag ut- också i landet bakom fronterna.
Införandet av ordning och fred var lätt kämpas med hundratals döda och såra- Det skändliga nidingsdådet lär ha be- de.
Dessa slag omnämnas i de stora tid- på den tiden, då de upproriska bara för- ningarna med ett par förlägna rader, som fogade över spjut och gamla bakladdare.
stoppas in på femte eller sjätte sidan mel- Men nu svarar maskingevären på skjut- graferat till ministerpresidenten Göring.
stått i att ministerpresidentens blomster- åtagit sig att hålla vakt kring fru Görings dekoration i form av ett hakkors tagits grav på Lovö kyrkogård och förklarat bort från graven.
att » blott över vaktmännens lik går deras väg som skulle försöka skändliga nidingsdådet ».
rade som det kostat måste vara det slut- så ä g t rum.
giltiga offret.
Det stora, officiella kriget En vecka senare kan man här och där var slut.
Det lilla, hemliga, fördolda kri- få s e en dödsannons över en stupad offi- som - 1933!
- låtit sitt liv för fien- cer, get började.
Skulle man s e på världen så som vissa den, så kommer en notis om vissa för- lan teaterprogrammen och annonserna anfall och handgranater och i de genom- om skönhetsmedel.
De talar - med den trängande ropen Allah il Allah blandar farliga jargong som vi ärvt från världs- sig bergskanonernas dån - - - krigets krigsrapporter - om » små affä- P. Leroux.
Den stora propagan- Nya paroller dadagen i Tyskland.
för Sjuksköterskeföreningen.
Till Tidevarvets förfogande har stillts ett brev från en resande genom Tyskland.
glädjande aktivitet bland sjukskö- digare startat, bidragit till att sätta fart Vi återge brottstycken: E n terskorna har i dagen i och på rekonstruktionsarhetet.
några lagts redagen den tionde november hade med den i dagarna genomförda omorga-, en mycket lugn och inte särskilt nisationen av Svensk sjuksköterskeför- jag och det var ening av 1910.
Denna förening har hit- intressant dag.
Överallt likadant på alla stationer - såg man tills arbetat endast med enskilda, direkt plakat med uppmaningar att rösta Ja anslutna medlemmar.
Det är lätt att in- och inskriptioner sådana som A l d r i g se, vilka svårigheter en sådan organisa- m e r e t t f ö r d r a g s o m s k ä n- tion måste innebära ifråga om samarhete d a r v å r ä r a!
eller M e d H i t- och allmän effektivitet.
Hur skall en li k a b e r ä t- sjuksköterska i Malmö, Lule5 eller Kare- l er för f r e d o c h t i g a n d e!
Alla voro stöpta i samma suando kunna få inflytande på några av- form och färg och redan därav var det göranden eller tillfälle till aktiv delaktig- j u tydligt, att de icke voro något spon- het i arbetet, när de långa, dyrbara och Det tyska riksdagsvalet utmynna- tant uttryck för vad som rörde sig i de tidsödande resorna lägga så stora hinder de som väntat var i överväldigande olika gruppernas hjärtan.
Allt var » gleich- I vägen för deltagandet t. ex. i samman- majoritet för den härskande regerin- geschaltet » och utskickat från propagan- träden i Stockholm?
Många medlemmar dacentralen och ve det samhälle som ej ha på detta sätt kommit utanför de för gens politik.
Vilka underverk skulle lydde.
Man såg mycket få brunskjortor kåren aktuella frågornas avgörande.
D e n 18 N o v.
1 9 3 3.
F - En valpa rodi.
egentligen ha inträffat för att ha för- Den nya organisationen, som fortfaran- de heter Svensk Sjuksköterskeförening, är uppbyggd på lokalföreningar, en för var- je län och en för Stockholms stad, och glädjande nog var vid fullmäktigemötet I Stockholm häromdagen samtliga tjugu- fyra län representerade med sammanlagt femtio ombud.
Självfallet ha Iänsförbun- na.
Jag var hungrig vid tolvtiden och den i Dalarna.
Östergötland, Söderman- gick till ett fint grillrum.
Strax före ett, land och Stockholms län, som redan ti- innan jag fått kaffe, kom kyparen och bad att få betalt, ty nu skulle alla lämna om sovrummet ä r litet, blott det finns ett matsalen.
I hallen var det ordnat med till varje familjemedlem.
högtalare och där satt fullt med folk, Håll ditt hem ljust, manar doktor Pauls- som lyssnade utan att med en min visa son vidare.
Detta betyder inte att ha !ju- och jag kunde ej upptäcka någon som Hitler har dock efter bar den lilla knappen på sina civila klä- timtal men välförrättad valpropaganda riktat ett der.
Jag strövade omkring i tack till sitt folk för det » oerhörda såg intet tecken till någon sorts entusiasm eller intresse, människorna sågo nedstäm- förtroendebevis » som valutgången da och allvarliga ut, men lugna och stilla.
enligt hans tolkning ådagalagt.
Mellan kl. l-2 voro butikerna stängda Hur skärande står inte detta tack och serveringen upphörde i restauranger- hindrat detta?
för utgången av ett tvångsval emot själva valets väsen.
Rätten och plik- ten att välja är en av den mänskliga tillvarons grundvalar, varje m ä n n i - skoliv är uppbyggt på ståndpunkts- Välkommen .. taganden, på val, lika ofrånkomliga hur man ställer sig och lika oavlåt- varken gillande eller motsatsen.
Det fram- liga.
Kravet på den enskilda indi- vrålade talet hörde ni väl själva - det videns förmåga och kraft att välja, innehöll ju endast omsägningar av vad som i själva verket är det mänskli- han sagt förut och rösten var anskräm- Hem och hushåll, årsbok utgiven av lig.
När det var slut och Horst Wessel- Föreningen för rationell hushållning, har ga ödets innersta kärna, har sin mot- sången hördes i radion reste sig alla - i höst utkommit för elfte gången.
Priset svarighet i respekten för den S a m l a - även jag - och de flesta, dock icke alla, ä r 2: 50. de valhandlingen hos ett folk.
Den- höjde högra handen, men ingen ropade Den lilla volymen är synnerligen inne- na handling har för de fria folken Heil eller gav något bifall tillkänna.
Jag hållsrik och väl redigerad, nu som alltid.
lade särskilt märke till en tysk herre, som Den innehåller bidrag av bl.
a. professor blivit den dyrbara symbolen för rätt- såg bra och intelligent ut och som ett par G.
Westin-Silverstolp+?, d: r Gregor Pauls- visa, frihet och ansvar.
Oändlig gånger smålog ironiskt under talet.
Han son, professor Georg von Wendt, Vaga- möda, oändliga summor av tanke och reste sig men höll händerna i byxfickorna.
bonde m. fl.
Sedan gick allt sin vanliga gång.
arbete har människorna offrat för att Doktor Paulssons artikel om Möbler vägledning.
dessa samfällda val skulle kunna bli uttryck för den verkliga folkmenin- har de talrikt deltagit i valet.
Det gen och bereda vägen för de rätta finns ingen anledning att betvivla detta.
Men deras inskränkta med- personligheterna till ledarplatserna.
Hitler kan berömma sig av att b e s t ä m m a n d e r ä t t och beroende ställ- hans val varit det lugnaste och oblo- digaste som på länge ägt rum i T y s k - land.
Men till vilket pris har inte detta lugn köpts.
Under hot till liv, egendom och frihet för den olydige, har tyska folket pressats fram för att lägga sin ja-röst i valurnorna.
- Med en så intensiv valagitation och aldrig slappnande propaganda f ö r m det enda partiet och med så omfat- n t - tande åtgärder för att underlätta val- s.
handlingen för gamla, sjuka, från- varande och fattiga, är rekordsiffran 97 procent väljare av de röstberät- tigade inte så märkvärdig.
Graden av frihet i detta val f å r en skärande belysning genom meddelandet att även koncentrationslägren i stor ut- sträckning skänkt den rådande re- gimen sina röster.
Särskilt ironiskt verkar även Hit- lers tack till kvinnorna.
Säkerligen Som bekant hade Svensk Sjuksköter- skeförening av 1910 huvudsakligen karak- tären av ideell förening.
Utan att pruta på de uppgifter för vilka föreningen all- tid arbetat, har den nu fått ytterligare en mycket viktig uppgift, nämligen att stödja och befrämja karens ekonomiska och sociala intressen.
Arbetsförhållan- dena inom sjuksköterskornas påfrestande och ansvarsfulla yrke ä r i många avseen- den ganska efterblivna.
Det saknas ock- så enhetlighet i villkoren.
Här finns alltså stora uppgifter för en ansvarsmed- veten och energisk sammanslutning.
Bland de beslut som nu fattats är dels anställandet av en avlönad sekreterare med expedition i Stockholm, dels tillsät- tandet av en redaktionskommitti.
för för- eningens tidskrift, som under namnet Tidskrift för Sveriges Sjuksköterskor skall börja utgivas på nyåret.
I spetsen för den nyrekonstruerade föreningen står fröken Elisabeth Lind, Stockholm, såsom ordförande, fröken Anna Vogel, Göteborg, som förste och fröken Elsa Pehrson, Stockholm som andre vice ordförande.
n i n g överhuvudtaget bevisas ju tyd- l i g t av att inte en e n d a kvinnlig riks- dagskandidat v a r uppsatt på listan.
Den nya principiella linjen beträffan- de kvinnorna blir skyndsamt förverk- ligad i praktiken.
Allt detta var dock att vänta.
M e n det finns en omständighet som är förvånande: att omkring tre miljoner väljare antingen har röstat n e j eller avlämnat ogiltiga röstsedlar.
Alltså trots den våldsamma pressen vågat visa en egen mening.
Sällan har väl historien skådat maken till parodi på e t t val.
Det är dock ofrånkomligt a t t T y s k l a n d in- tagit en bestämd ställning och antin- gen den b e h a g a r de övriga makterna eller icke ä r det i alla fall med detta T y s k l a n d de måste räkna.
Och o m ' möjligt finna en utgångspunkt, nå- gon form för förhandlingar.
och möblering borde läsas av hela sven- ska folket, speciellt de som stå i begrepp att sätta bo, så kanske avbetalningskon- traktet - det enda bestående i ett mo- dernt äktenskap - i någon mån kunde A t t sätta bo var förr att skaffa sig en möbel, en matsal, en sängkammare, ett förmak, allt efter råd och lägenhet, skri- ver doktor Paulsson.
Det som man då köpte var mera möbler att synas än möb- ler att bo med.
För dem som skola sätta bo i våra da- gar bör den första regeln vara att icke köpa möblemang, åtminstone inte mat- salsmöblemang.
Möblera hellre ett sam- lingsrum med matvrå och låt först och sist struvan efter så många sovrum som möjligt bli tillgodosett, det gör ingenting sa möbeltyger på vilka det blir f l ä c k a r, ska folket har en märkvärdig förkärlek för det snusbruna, så snart det gäller färgen på väggbeklädnader.
De mörka färgerna vålla inte bara en mörk och in- stängd stämning, de belasta också belys- ningskontot genom att dra mera ljus.
Skönheten i hemmet blir till, naturligt som en frukt mognar, om man följer sitt sunda förnuft.
Skönheten ä r inte något som existerar för sig själv.
Skönheten är glansen över det sanna, slutar doktor Paulsson sin utmärkta artikel, och man måste vara glad att det blivit sagt i en så populär rådgivare som Hem och hus- håll, som har alla förutsättningar att bli spridd över hela landet.
Det sanna har, när det gällt hemin- redning, under decennier blivit undan- trängt av det skrytsamma, här i Sverige, liksom i Danmark, där en av doktor Paulssons meningsfränder just nu skriver: » I virkeligheden är mange menneskers hjem teaterkulisser, oveniköbet fra en pompös opera, hvori familien Hansen skal opföre deres lille hverdagssketch 365 dage om aaret ».
Man måste följaktligen vara synnerli- gen tacksam för allt som göres för att popularisera heminredningsfrågan.
Dok- tor Paulssons artikel liksom övriga bi- drag äro illustrerade.
E. s.
Karin Boye: Chitambo.
Ett stort diktverk av Hagar Olsson.
C hitambo var den plats i det inre av Afrika, där David Livingstone dog.
» Men från hans död utgick ett bländande sken. » F ö r Vega Maria, hjältinnan i Ha- Tre vanvör- Harry Martinson: Kap farväl.
diga akter.
H arry Martinsons nya bok ä r en fort- rida Steenhoff har i dagarna givit ut sättning p å Resor utan mål.
Det » tre vanvördiga.
akter om viss poli- är icke lätt att variera likartade motiv ' i S å två på varandra följande böcker, men tik » - och stycket heter » Svek ».
långt förstår j a g henne - men den lilla med Martinsons oerhörda förmåga att se, gliringen åt » viss politik » smakar mer av höra, uppleva och finna konstnärligt ut- 1896 och Lejonets unge än av 1933.
För- tryck för syn- och hörbilder ä r det möj- fattarinnan bemödar sig om att i ett mot- ligt.
Även om läsaren ibland känner sig F slätt s e på pjäsen som ett spelbart dra- sen sjunger med dån stora vattenkosmos.
matiskt stycke.
Jag lösgör min ande ur kostym och kön.
Det mest uppseendeväckande med arbe- Blir bara mottagare.
Blir nästan helt tet är författarinnans up to date talton.
ett barn vid Stora vattenrytaren.
Immig, Hon kan skriva talbara, tacksamma re- rytande mjölk kastar sig ner. » På ett pliker och hon har lärt av Shaw mer ä n ställe talar han om » sjömansnäthinnans av Ibsen.
Många repliker äro inte en- extatiska vansinne., ingenstädes äro syn- hart tankeväckande men ypperliga muns- sensationerna återgivna med en så för- bitar för artister med valörsinne.
Hand- bluffande trumeldsintensitet som i första Hagar Olsson.
lingen löper raskt och om en nutidsregis- kapitlets skildring av » en grekisk trage- sör fattar dess pulsslag tror jag att pjä- di,, där skådeplatsen är ett hav och den sen i rampljuset skulle uppnå en publik- ningar, ett formlöst sjungande och nyn- Det finns inte ett uns senti- nande, en uråldrig obetvinglig ton av framgång.
mentalitet i de olika skepnadernas tal - okänd lidelse, en sång om den födande Offret undertonen är cynisk-satirisk.
döden, livets mysterium.
En kvinnosång: som sker anges i författarinnans motto: ett nynnande kosmiskt ja, ja ...
» » Hjältinnan i detta drama anser att man Själv får Vega genomgå döden såväl som uppståndelsen: döden, då hennes kär- bör offra sig omoraliskt för sin familj lika väl som för sitt land.
Ordstävet ' Right lek först tagit henne helt i besittning och or wrong, my country ' omsätter hon i följa sin håg för andliga forskningsfär- ingenting Iämnat kvar åt de strävanden praktiken till ’ Rätt eller orätt, min sys- der, men hos vilken äventyrslängtan i som förut fyllt henne, och då hennes äIska- stället från tid till annan bryter fram i de sedan inte bara rycks ifrån henne och t e r.
Och frågar: Varför inte? » - Detta offer sker med m i n i m a l tvekan och ab- okuvlig vandringslust.
D ä r är Tancred, b r y t s ner i fängelse, Utan också själv vän- solut utan blygsel eller avsky.
som Vega i sin kärlek viii gömma undan der sig bort.
Uppståndelsen smakar hon,,, Systern som skall dra nytta av offret faran, men som inte kan stanna i lugnet, då hon återuppväcks efter ett självmords- när stormen kallar honom.
Och där är försök och förnimmer gemenskapen med säger på ett ställe i första akten: Jag Efter re- har varit ute för marodörer.
Vega själv, redan i sitt namn ett upp- alla dem, som liksom hon själv varit och volutionen i det land handlingen rör sig täcktsfärdernas barn, och dubbelt erövrare är upptäcktsfarare mot ett ä n n u okänt om, kom hon i händerna på marodörer o c h föregångare, därför a t t hon är kvin- land: och återfanns på ett sjukhus av systern.
na.
» Jag såg den friska kontinenten växa Massor av andra minderåriga strök med Hon är upprorets kvinna, genombrot- fram inför mina ögon, höja sig ur havet - men hon har räddats och anser alla av tets kvinna, De snäva gränser, som kon- mitt Atlantis, bortom den horisont som j a g alltid spanat emot, som vi alla spa- mansläktet för marodörer.
Hennes in- ventionen drar upp kring en flicka, sät- nat emot, herr Dyster och Fridolf och ställning till sexualproblemen är inte läng- ter hon över med förtvivlans mod.
Från Ta och j a g och de konstiga profeterna, Hon har blivit hemmet flyr hon ut till farfaderns gård de stolta och gudlösa övermänniskorna re lidande enbart på en sina inställning.
kunskaper och en del i på landet och lever där en pojkes fria liv, i min ungdoms idylliska tid.
Den växte rökblossen och de fram just där vi förlorade vårt spel och henne har vissnat i sin knoppning.
Som » Ur svärorden och typ är denna flicka intressant och vore präktiga smutsstyva byxorna och de skar- sonligheterna.
smakade vårt - nederlag, vi de stora per- - - Ur mitt eget folks ett lämpligt material för till exempel fru pa knivarna j a g fann bakom planket och levande verklighet, ur allt det spännings- d e vilda ritterna in på det förbjudna om- fyllda, heterogena och tragiskt laddade i Tidblad.
Även de manliga figurerna ha sin ka- rådet sög jag i alla fall en must som kom dess tillvaro, växte det fram mitt Atlan- m i n personlighet till godo och omärkligt tis.
Som aldrig förr upplevde j a g min raktäristik och jag upprepar ännu en g å n g att j a g anser pjäsen spelbar - oavsett inverkade på m i n viljeinställning, avkla- bundenhet samhörighet vid med folk, min histo- ödes- dess detta vägar genom om den politiska udden gör avsedd ver- Tade mina måI och medel ur tillvarons rien, min delaktighet i dess framtid.
Där Jag tror för min del att den är » Svek » kommer att Detta uppror befriar henne ur j a g låg i min säng på ett sjukhus som ta- kan.
kaos., » fruntimmerskapets » livsskygga och stilla- git emot mig utan att jag visste huru, utan aktualitet gå på sin fiktiva charme.
stående atmosfär, sådan hon andas den som sträckt fram osynliga händer av Sven Stål.
kring modern och farmodern, och Iåter mänsklig gemenskap för att rycka mig, självmörderskan, ur dödens klor, kände henne uppleva Ibsens Nora ända till mär- jag att j a g ägde en rot i tillvaron, ett på vandring, kommer från skilda Iäger, gen.
På ett annat sätt än i de konven- folk, e t t egendomsfolk och genom det en från skilda åskådningar - det gemensam- tionella skrankorna, på andra sidan upp- mänsklighet, ett universalliv.
Jag som ma för dem alla är bara den eld, som roret, kommer hon att förnimma sin djupt stått på sidan om allt som skett i verklig- Det är när hon och heten och jagat efter min egen lyckas evigt driver framåt.
De frågor, kring vil- kvinnliga egenart.
fantom, j a g fick känna hur en uppgift och ka boken vänder sig, ligger bortom tan- hennes älskade sitter fördjupade i hans en tro växer fram ur död och brännande kens gränser, de har en metafysisk hori- insektssamling och hon lyssnar till be- skam.
- Jag skall öppna vägen till det inre sont av tro och mystisk upplevelse, som rättelserna om den heliga skarabén, som det egentligen tillkommer religionen och egypterna gjorde till symbol för uppstån- eller förgås.
I den meningen är lyriken att kartlägga.
delsen och det eviga kretsloppet av död Hagar Olssons bok är inte a t t uppfatta Hagar Olsson en stor lyriker, kanske en och födelse.
Då hörs i hennes hjärta ett som en problemroman i vanlig mening, i av de största som svenska språket för svar: » Ett svar utan ord och tydliga me- intellektuell mening.
Det är ett missför- stånd, som här och där har drabbat för- närvarande äger.
Vore inte alla jämförelser så fåvitska fattarinnans föregående romaner och full- ständigt snedvridit kritikens omdömen.
och så förmätna, skulle man vara frestad är en vandringens och äventyrets förkun- nerska.
De människor hon skildrar med kärlek är alla vandrare och sökare.
Där är fadern, den fantastiske herr Dyster, som i all sin ihålighet likväl lyckas in- gjuta det stora äventyrets anda hos sin dotter.
Där är den stillsamme och hun- sade farbror Eberhard, som aldrig fått - läsekrets återfinner i hennes nya drama S V E K de e g e n s k a p e r, som tidigare gjort henne så u p p s k a t t a d; k v i c k h e t, värme, djup.
I a l l a boklådor.
Kronor B J U R CK &amp; 2: 50.
B U R J E S S O N E n av bokens höjdpunkter är skildrin- gen av en vandring genom Brasiliens sk- gar, där det sprutar kring fötterna av saf- ten frän frukt, som fallit från dignande man nöja sig med a t t taga orden på vad boken.
Framför ett tropiskt vattenfall ana sig till en främmande kultursjäls hem- de kunna skapa ifrån en scen - rätt och sitter han i timmar.
» Jag bara sitter, och ligheter.
banbrytare med dubbel rätt till sina stol- t a ord: » Jag skall öppna vägen till det inre eller förgås. » Och namnet Chitambo blir symbolen för den död, som leder till liv, det nederlag, ur vilket segern växer fram.
Frida Stéenhoffs ma i det färgsprutande vattnet.
Allt blir så osannolikt och Överväldigande, att han raglar tillbaka, som om han ville säga: » Jag kom för nära det oerhörda., to ytterligare förklara sin mening - men bländad, omtumlad, bedövad och andfådd, träd, och där vandraren kämpar med ru- så långt man inte in i detalj vet vilket måste han beundra denna egenartade binröda eldmyrors infernaliska angrepp.
land och vilka människor det ä r som skå- konst.
Intressant är skildringen av Indien, där Att Martinsons känslighet för intryck han ställes inför » de tusen ofattbarheter- despelet i all vanvördnad avser att dis- kutera - dissekera och försvara - får är fenomenal, bekräftas på varje blad i nas härva, och endast rent intuitivt kan g a r Olssons nya roman, ä r Livingstone ur- bilden av den vågsamme upptäckaren och vägröjaren, först i yttre mening, omspun- nen som han är av det dödsföraktande äventyrets spänning, sedan i förandligad betydelse, en människokärlekens store Det är ingen tillfällighet, a t t Hagar Olsson nu för andra gången väljer en ro- mantitel, som betecknar färd och vågspel (förra gången i Kanaanexpressen).
Hon Harr ~- Kvinnans frigörelse är ett huvudtema i att säga: Chitambo inte bara når upp till Chitambo, men den sker för en mystisk Konaanexpressen, den överträffar den.
utvecklings skull, för ett kvinnovardande, Liksom Kanaanexpressen lyckas den till som är en upplevelse och ett postulat, in- läsaren förmedla något av extasen i sin te en slutsats » vilken skulle bevisas,.
upplevelse, men den är klarare utformad, Tidsläget antyds: » Liv är aktion, död re- mer samlad kring sin kärna.
I Hagar aktion.
Denna tid dödens. » Men de Olssons Chitambo har vi att hälsa ett ansikten, som för Vega uppenbarar hen- stort diktverk.
nes samhörighet med sitt sökande folk Karin Boye.
tragiska hjälten ett skepp, som kämpar mot övermakten: en cyklon, » ett vindar- nas formlösa vanvett ».
Molnen brinna som dånande petroleum, blixtarna fylla S T U D I O NORRLANDSG.
30, STHLM Specialbokhandel för: Religion, Mystik, Teosofi, Psykologi, Spiritualism, Frimureri, Modern Upp- fostran, etc. oro och längtan, ungdomsårens kamp och umbäranden.
Ännu är han ung och kän- ner sig i förbund med allt ungt, som vill rörelse, frihet, äventyr: Trots såren reser sig kring all världen den unge spanaren, den unge byggaren, den unge sångaren.
Mycket äger han att lära, väsentligare äger han att leva.
rymden med » ultravit, elektrisk terror ».
Ehuru Kap Farväl icke på samma sätt » Slagregnet faller som en fasa, genom- som Resor utan mål ger uttryck å t ett korsat av blixtarnas flammande eldlinor. » sökande efter en livsåskådning, framträ- Livbåtarna krossas som äggskal av slag- der även här tanken: » Vi måste lära kän- sjöarna.
Tragediens utgång vill j a g e j na oss själva och världen.
Vägen dit går förråda utan överlämnar åt läsaren a t t i boken bevittna det demoniska, förhäxan- de skådespelet.
När det tropiska havet ligger stilla, be- genom god vilja.
Vårt ideal skulle vara icke stiltjen och inte orkanen men den stora starka passaden, väldig, full av lust, frisk och levande: en evig och stän- lyst av ett spökaktigt månsken, fångar dig vädring., Det är bra.
Andlig stag- Martinson » ett nästan kusligt, ögonfres- nation och instängdhet är död.
tande vibrato i kobolts.
Maneterna glim- Emy Ek.
Filmronden.
Taifun är ett amerikanskt kärleksdra- ma med en gummiplantage i tropikerna som miljö och bjuder på så pass stor om- växling mellan naturkrafternas orkanar- tade utbrott och den s. k. triangelformiga filmkärlekens diton, a t t filmen blir rätt Den ger en illusion a v underhållande.
taifunen, den fruktade tropikstormen och av typiska regnfallsperioder i sådana trakter.
Och vid e t t par tillfällen får man höra och s e en tredje makt i dessa nejder, tigern, bl.
a. då han störtar sig på ett utsatt villebråd och blir skju- ten.
De tre personerna, Clark Gable, och två kvinnliga skönheter av motsatta ty- per, äro alla sympatiska och sköta väl sina roller, som här äro tämligen fria från de i senaste tidens kärleksdramer eljest så vanliga otroligheterna.
Och än- - då är det till slut tigern, som ä r den bäste skådespelaren och som biter sig hårdast fast i minnet.
Verkligheten ä r ofta inte bara underbarare utan också in- tressantare än dikten.
Djupens rovriddare, en tysk film om sjökrig och sänkning av guldtransport- En bok om kvinnor till kvinnor Banbrytare och andra Några nordiska kristna kvinnors l i v o c h gärning.
Signe Walder.
M e d 18 porträtt.
Märkeskvinnor i den kristliga kärleksverksamhetens tjänst.
Ypperlig för högläsning.
STUDIO B O K H A N D E L N Utom skildringar från hav och länder glimta här och där strålsvep in över hans egen historia och utveckling: barndomens Bästa julgåva.
H ä f t.
4:50. i n b.
5: 5 0.
Lindblads Förlag - Uppsala.
fartyg och ett ändlöst och fruktlöst för- sök att bärga detta guld,, bjöd mitt i pjä- sen på ett verkligt intressant inslag: en filmad filmuppvisning för räddningsbå- tens passagerare av färgbilder från livet på den djupa havsbottnen, som enligt ve- tenskapens nyaste åsikter är vaggan för allt liv på vår jord efter dess flygfärd hit från okända aerodromer.
Den former- nas mångfald och skönhet, som dessa mellanting mellan växter och djur utveck- lar, övergår vida en fantasirik tecknares förmåga; skada blott att den högintres- santa stunden blev så kort.
Den store mammonsdyrkaren, kaptenen, som dödar sin räddare och förste kompanjon och ge- nom hela spelet intrigerar och fantiserar om att döda flere, för att få större an- part i skatten, är en bra mask av en typ, som inte ä r så ovanlig i våra dagar.
Några naturscenerier på havet, i storm och i stiltje, äro vackra.
Och den stora bärgningsexpeditionens stolta farkost är en ståtlig och innehållsrik noaksark.
Kvinnorna kring kungen (Henrik den VIII i England) är en blandning av goda saker och en del överdrivet sensations- sökeri.
De förra äro dock i stark majo- ritet.
Kungen spelas av en talangfull och rolig typ, Charles Laughton, igenkänd från Nerofilmen m. fl.
T r o t s hans fulhet GODNATT JORD av IVAR LO-JOHANSSON insats.
av värde Den rymmer och en be- så- tydande » Ett verk dant, som man säkert aldrig kan glömma. » Henning Söderhjelm i G.
H.
T.
» Jag är förtjust i Lo-Johanssons bok, som äntligen utslungats som en brand i det sociala mörkret.
ett ord i rättan tid. » Alfred Kämpe i Soc.-D.
... 10: - BONNIERS
guds eller en djävuls namn.
De fyller ut språket som man fyller ut blommor med ris och gräs.
- Moa Martinson: Kvinnor och äppelträd.
av den underbara blomsterfyllda träd- där riddarsporrar, prästkragar, rosor och krasse och pioner strålar i här- liga färger.
Blommorna hör s, starkt med i dem själva att man å dem i det sambandet över vintern har paret Martinson skaffat sig ett hem närmare Stockholm.
Där är det också klar lantluft och en trädgård.
Men i let för tarna har färgerna flyttats i n i rummen, som är prydda med strålande målningar av Harrys och Moas egen hand, vackra, starka färger, som just ger ett bra ut- tryck för deras fantasi och frikostiga skaparlust.
Naturligtvis kan vi inte låta bli att fråga Moa, årets debutant bland roman- författarna, när och hur hon började skriva.
Jag började vid 7, 8 års ålder, sva- rar Moa, att skriva religiösa dikter om att man skulle vara snäll för att f å fram- gång och när jag var 13 år skrev jag kärleksdikter och beskrev världens under- gång - efter undergången skulle det komma en ny jord, där det växte alldeles människornas önskeväsentligheter.
Men jag ar inte humanist, tvångshumanist.
Mänsk- ljusgrönt gräs.
Att Moa kom att skriva i Tidevarvet ligheten har att genomgå fyra stadiet, berodde från början På en tillfällighet, vildens, barbarens, kulturmänniskans och Innan människorna lär sig att berättar hon.
Hon sökte en tidning som lekarens.
ta livet p å lek, lekande lätt, blir de hade beröring med människor utöver tvångshumanister, tvångshumanismen lig- pen ad man än må säga, det är must nyss knipsande snuddat med vingarna och märg i Moa Martinsons bok: Över kärrängens glesa pors, hon ä r juni- » Kvinnor och Äppelträd,.
Det luktar av morgonens tidigaste fågel.
Tjäderhönan jordkokor och mylla, av arbetssvett och med hela sin kull är redan under hagens kärleksvärme, av dynga och av fylla.
Det största modergran och plockar frö. » - ä r ingen romantisk, intellektualiserande Tätt tryckta mot jorden går hennes män- bondroman - det » bonska » är äkta än- niskor i sina gärningar.
Den ä r deras da intill märgen.
Där har vi ordet märg slav och deras herre, den ger dem deras igen.
Det är det som står kvar sen man fattiga nödtorft och tar deras kraft.
läst denna bok.
Och det är inte det säm- Det ä r en släkthistoria om man så vill.
Men det är inte kärleken till gångna ti- sta.
Inte heller det vanligaste. '
Moa Martinson ä r bäst när hon talar ders traditioner som gjort det till en s&amp;- om jorden.
Den är hon bekant med och dan.
Genom slakternas led vill Moa Mar- den känner hon väI till: » Seg le jord.
tinson visa att den härda kampen inte är Jord så trilsk som gamla käringar eller slut med ett liv, att den pågar släkte ef- som för hårt agade hästar.
Jord som ter släkte, och att den som för denna Iåg där mossig och dyig och torvig och kamps talan därför kan vara språkrör bå- bara trotsade.
Jord som smilade och de för dem som gått och för dem som bredde ut sig mot björkrot och allsköns ' skall komma.
Och detta ger en värdig- onyttighet men vrångade sej mot plog- het å t stämman, en naturligt monumental billen, mot spaden och hackan likt en tyngd över ämnet.
kvinna i sängen som hatar sin man » ....
.
Historien rör sig omkring två kvinnor, Eller: » I dag ä r det ljust Över hela jor- Ellen och Sally, båda i släktskap förbund- den ...
Det är tidigt.
Morkullan har na med mor Sofi, hon som levde för länge sedan och som tog sig för att bada i b y k stugan om fredagkvällarna tillsammans och dennas dominerande uppträdande ge- nom hela stycket, bjöd det på ovanligt med vännen Fredrika och äIdsta dottern, mycken fägring.
Inte blott de fem syn- mor Sofi som fick betala detta tilltaget liga drottningarna och alla hovdamerna med sitt liv; hon blev självspilling och be- voro sköna att skåda, utan detta gäller grovs utanför kyrkogårdsmuren.
Ellen V.,.
, lingar vid hovet.
Även Cromwell och är- och Sally - två gården sommarblommor^^ utanför &amp; knu- olika rörelser, d ä r hon dittills medarbetat Nils Simonsson.
mensamma bekymmer för man, barn och utkomst.
Denna vänskap som är enkel - och sann utan en skymt av sentimentali- tet är den ljusa strimma som lyser genom kvalmet.
Glimtarna a v kärlekslycka mel- lan man och kvinna är så försvinnande korta och så inramade av hemska barn- åde Harry och Moa Martinson ä r se- domsinttyck, snedvridna läror och bittra följder att de mistat sin lyskraft.
Men en dan flera år tillbaka välkända namn kamratlig trofasthet, en självklar sam- för Tidevarvets läsare.
Mer än fem år manhållning utåt trots eget kiv och split, har gått sedan Tidevarvets utgivare och blir till syvende og sidst behållningen av två dess redaktionsmedlemmar en solig sommarsöndag besökte det skogsomsusa- de, blomsterrika torpet i Ösmo, där Moa kärlekslyckan.
Mest rörande kommer det kanske fram och Harry har sitt hem.
Besöket gällde i det brev (med pengar) som den ovigda den gången ett helt olitterärt ärende till Sally f å r ta emot av sin odåga till man Moa.
Harry var ännu en okänd skald.
Han gick omkring i e n sveater och såg sedan han råkat i lag med amugglare: ut som en sjöman kommen direkt från B - » Polisen har honkat mej, och lika gär- na som dom får de här skickar jag det till dej, du ska få barn igen har jag hört, när jag kommer ut så ska jag ta livet på ett annat sätt, du ä en bra flicka Sally du har ett helvete.
D i n man.
Frarss. » Och sjön och hade inte publicerat något ut- över en del små dikter i en sjömanstid- ning.
Men han tog snart fram en packe dikter och satte sig att läsa högt med den obeskrivliga rytm och klang som ä r honom egen som skald och uppläsare.
Och Tidevarvet besegrades genast och köpte på stående fot ett litet lager - däribland det sällsamma stycket om att Och lika På kornet ä r Sallys reflektion när hon fick det: - » Så där är dom, just så där är dom, » Ellen är av mjukare » havet som viskade vid soltempelön och material, hennes konturer blir inte så tyd- förgjorde den slagna armadan kar i natt givit mig tre fiskarn Därmed var Harry liga.
Martinsons medarbetarskap i Tidevarvet Kring dessa båda kvinnor grupperar till ömsesidig glädje inlett.
Moa hade sig bokens andra figurer - supiga män re och arbetande, ofruktbara kvinnor och T ödande, kaf´eidkare, rallare, politiska na bilder som verkade starkt genom sin kämpar, fjärdingsman och fattigvårds- ormedelbara och upplevda ton.
nämndens ordförande.
— -.
Hade en ryss skrivit denna bok så hade resignationen inför det ofrånkomliga li- dandet legat på lur och till sist tagit över- handen.
hur värIdsreformatoriska ryssar- na än blivit i sitt nydanade land - i sitt konstnärliga skapande är de det sällan eller aldrig på den punkten.
Mot män- niskor kan man värja sig, men mot det lidande som ä r ovanefter, om från Gud eller ödet, mot det finns ingen hot, det är bara till att bära.
Men Moa Mar- tinson är svenska och svenskens art är inte att böja sig utan trots.
Om det b i - tar eller ej, han trotsar sig fram och han reder sig för det mesta till slut.
Detta hårdnackade tappra trots repre- senteras i boken av Sally och det blir till dess grundton.
Sally är också säkrast och häst tecknad.
Hon går sin väg rakt fram genom världens alla vedervärdig- heter, hon fräser och biter ifrån sig, hon ger i människornas ritualer, i uppföran- deseder, den leder bort från livet och Så kom hon till Gävle och träffade en fram till krig och katastrofer.
Kommer man sen med frasen om att kulturen går någon artikel till Tidevarvet.
Moa gick under, säger jag att den måste gå under, ut och köpte sig ett Iösnummer och fann kulturens liv ä r att gå under.
Den bär tidningen värd ett försök och därmed var fröet till undergång i sig och, det vore lika meningslöst om den räckte oändligt contakten snart knuten.
som att människor skulle leva i evighet.
N ä r det har gällt något, Som jag Men kulturen går inte under som ett har fått för mig är riktigt, säger Moa, skepp, som krossas mot klippan och sjun- så har jag aldrig kunnat låta bli a t t stå ker eller som ett hus, som brinner, utan f ö r det.
För mig är ett människoöde som en våg den går under som en våg lika viktigt antingen det utspelas p å ga- men inte som vatten — går över i en ny an, i fängelset, i slottet eller det vanliga våg och bildar en ny kultur.
Och så är t. o. ordentliga arbetet det en sak till jag vill påpeka, jag tror secell kan ett liv vara lika nyanserat fast- inte på framtiden, ä r ingen framtidsneuro- än det är inom sig man lever och inte i tiker ty verkar människan inte i nuet det yttre.
Hur litet eller stort ett land är hon värdelös för framtiden.
än är, finns det heller ingenting att ösa Tala nu också om, inskjuter Moa, ur Och ta till annat än det stora män- a t t orsaken varför Harry slutade p å sjön niskodjupet?
de tysta ödena som susar var arbetsbrist, och a t t han inte hade runtomkring — som ett levande träd.
skrivit något innan han slutade där - Moa är ganska förvånad och glad över arbetet på sjön var för tungt.
Alla hans det mottagande hennes bok har fått.
skildringar har skrivits efteråt.
Ja, och säg sedan till slut a t t det Man har sagt att den är grov, säger hon, men jag kan inte tycka det.
Lika litet aldrig hade blivit någon bok, säger Har- Som det kan falla mig in a t t vara rädd ry, om jag inte hade fått bo i lugn och för en gud eller djävul, lika litet skulle ro och avskildhet ute i Ösmo med Moa.
Casan.
det falla mig in a t t vara rädd för en sen och denna föreslog henne kvinnor förenade i en — 367 alltid tänker kebiskopen voro högst behagliga typer, vänskap som svetsats tillsamman av går- som engelsmän ju f. ö. så ofta äro.
Språ- darnas grannskap, gemensamt träl och ge- ket höll även måttet ifråga om kultur.
Det var en både underhållande och rolig afton.
Kärn släkten kan alltid vara rolig att återse, om man har intresse för att stu- dera människor och se, hur de förändra sig med tiderna.
Nu hade några Socie- tetsherrar och societetsdamer här startat affårsrörelse för att pjäsen skulle bli mo- derniserad, Det är inte längre modernt inom dessa kretsar att bara ärva, man måste själv arbeta och förtjäna om man skall följa med sin tid.
Rätt så.
An- nars varo de kära släktingarna sig bra lika.
Den enda som vanslaktats och som gjort det rejält, så det förslår, var gross- handlare Friis ' glada dotter Lilly, fru Tutta Berntzen-Rolf, gift med den skån- ske baronen Lejonstam, Gösta Ekman.
Hon kunde visserligen forifarande sina trevliga trics frän revyerna och de andra filmerna, där man senast sett henne, men här verkade hon genom hela spelet så utsocknes, så oäkta, att man titt och tält väcktes till medvetande om, a t t de tiljor, på vilka hon hoppade, inte gärna kunde föreställa världen.
Vågar inte S. F. välja de lämpliga innehavarna av kvinnliga hu- vudroller bland andra ä n dem, vilkas namn för ögonblicket ä r på revypublikens läppar?
Barcklind och Adolphson och Modèen och Ekman komma svärdsidan att dominera starkt den här gången.
Kväl- len blev trots förvåningen över fru Tutta ett glatt släktmöte.
Harry Martinson har inte några direkt litterära barndomsminnen som Moa har.
men när han berättar om sin barndoms sjö Immeln i Blekinge – - » Sveriges vack- raste sjö som är två mil lång och har holmar — som alla ser ut som stora igelkottar med gran- och tallskog » - då märker man att Harry Martinson alltid har haft de seende ögon, som sedan präg- lat hela hans diktning.
- Denna sjö, fortsätter Harry Martinson, ä r märkvär- dig därför att det går en liten vit ang- båt där.
som heter Svea, vit som en Leg- hornshöna eller en liten vacker anka eller Siams vite elefant.
Men det allra märk- värdigaste med sjön var att där växte den ätliga sjönöten, Trapa natans - det en- d a stället, norr om Alperna, d ä r den före- kommer.
Den slets upp av herbariesam- lande studenter 1908 - s i att sedan dess har sjön varit berövad sin stora skatt och sevärdhet.
Harry har alltid varit intresserad a v djur och växter och geografi.
Men egent- Iigen, säger han, är jag syntetiker.
Vad som inte går in i en kosmisk syntes - det må vara människor, blommor eller hjortar - är för mig alldeles oväsentligt.
Riktfor- meln f ö r denna syntes ä r väsentlighet, Kommer man en sommardag ut till Jo- hannesdal, som det Martinsonska stället i Ösmo heter, är det första man blir gri- är klartänkt och varmhjärtad, rapp till handling, tapper och trofast.
Och man misstar sig bestämt inte om man antar a t t i hennes själ är en hit av Moa Martin- sons egen nedlagd.
Annars ä r det som sagt mycket av jordiskt elände i boken.
Stanken av dyn- g a och fylla kan ibland bli väl kraftig.
Man skulle också kunna påpeka att det här och där finns brister i konstruktionen och att formen inte är fullt enhetlig, men man har knappt lust att stanna vid det.
Det vore futtigt på något vis.
T y det är en stark och levande bok.
Elsa Björkman-Goldschmidt, — - - -
